Medicinsk Vetenskap nr 4 2014

Ett extra Nummer 4 / 2014

fett

jubileumsnummer En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2014 Pris: 50 kronor

FÖRDJUPNING:

Fetman – en kamp mot oss själva

Motivation Finn din inre morot

FO R S K A R N A L I STA R

14 livsviktiga framsteg EXPERTERNA

Psst... stor frågespecial!

”Använd motion mot depression oftare”

Kan man stressa av sig håret?

F R ÅG A FO R S K A R E N

PANDEMIER / NOBEL / TSUNAMITWITTRARE 1_Omslag.indd 1

2014-11-14 11:19

ANNONS

akutläge: vi är på plats ebola-irak-sydsudan-gaza-CAR-Syrien

din hjälp behövs!

FOTO: CAROLINE VAN NESPEN

Just nu på går flera stora humanitära kriser i världen. Men du kan hjälpa. Vi är på plats. Tack vare gåvor från personer som du räddar vi liv. Med din hjälp kommer fler att överleva.

Sms:a Akutläge 100 till 72970 för att skänka 100 kr eller sätt in din gåva på PG: 90 06 03-2. Märk gåvan ”AKUTFONDEN”.

2-5_Intro.indd 2

2014-11-12 14:19

Innehåll

Framsteg

№4—2014

7 Tsunami gav twitterstorm 8 Om oväntat besök 10 Hallå där Julia Romanowska – konstsmocka förbättrar ledare

I fokus 26 Motion mot depression – underutnyttjad behandling 22 Perspektiv: Träning på recept 28 Nyfiken på motivation: Forskarnas bästa pepptips 44 Årets Nobelpris: Hjärnans GPS

39

Möt forskarna

”Det är inte okej.”

Ellinor Westh Olsson om att hon blev mindre vänligt bemött när hon vägde mer.

16 Tre forskare berättar: De ligger steget före 62 Krönika Johan Frostegård: Evolutionslära – även för ekonomer 66 Ögonblicket med Åsa Nilsonne Med näsa för Nobelpris

Jubileumsspecial 11

Forskarnas favoritframsteg

22

40 Rektor Anders Hamsten: ”Bra forskning kräver mod”

På djupet: Fetma 34 En kamp mot oss själva 37 Fakta: Tre olika typer av fett 43 ”Jag tröståt när det var kämpigt” Liselotte Hellberg om övervikten

Alltid i MV 9 12 14 20 55 60 63 64

Kroppen runt: Nobelspecial I korthet Utblick Tidslinjen: Pandemier Frågor och svar - fem hela sidor!

Topplistan Boktips Aktuellt vid KI

55 46 Rektor:”Ett arbete bör hanteras med respekt och hängivenhet”.

Muskler: Hjärnans okända beskyddare.

Trudilutt. Därför visslar vi när vi är glada.

20

Svinigt. 18 000 dog i svininfluensapandemin.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

2-3_Intro.indd 3

3

2014-11-14 12:19

Redaktörerna har ordet

tt ha tydliga mål är avgörande, men också att förstå att målen måste komma inifrån. i det här extra tjocka jubileumsnumret tittar vi närmare på aktuell forskning om motivation. alla har vi vår inre morot, men den ser olika ut från person från person. i år fyller medicinsk Vetenskap 20 år och vi på redaktionen passar på att stanna upp och ställa oss frågan, vad motiverar oss att göra tidningen?

Vi vill gärna tro att vi genom att berätta om Karolinska institutets forskning medverkar till universitetets övergripande mål – att bidra till att förbättra människors hälsa. det ger oss motivation. men ärligt talat finns den starkaste drivkraften på närmare håll, att visa upp den journalistiska skattkista vi sitter på. Karolinska institutets forskare publicerar ungefär tio vetenskapliga artiklar om dagen.

För en vetenskapsredaktion är det en outtömlig källa till nyheter, berättelser och inspiration.

Vi har alltså inga problem att hitta tillräckligt med uppslag för att fylla en tidning. däremot bjuder materialet, de vetenskapliga publikationerna och intervjuer med forskarna, på ett ordentligt intellektuellt tuggmotstånd. Kalla oss galna, men att få sätta tänderna i riktigt klurig forskning är vad vi gillar.

När vi är klara med tidningen har allt som skymmer sikten skalats bort och det väsentliga lyfts fram. hit hör forskningens kärnfrågor men också människorna, både de engagerade forskarna själva och patienterna som berörs. Först när forskningen satts in i sitt sammanhang känner vi att vi har visat upp den skatt som finns här framför oss. i detta nummer tittar vi närmare på några guldklimpar, fulla av livsviktig energi och näring, som gömmer sig inne i vår kropp: fettcellerna. Fett har ofta en negativ klang, men kroppen tycker precis tvärtom och håller stenhårt fast vid allt det värdefulla fett den lyckats samla på sig. det blir problematiskt i ett samhälle där kalorier finns i överflöd.

Vi intervjuar också Karolinska institutets främste förvaltare av forskningsskatten, rektor anders hamsten. dessutom har vi låtit en rad erfarna forskare gräva djupt i kistan Tips! och välja sina bästa Missa inte Medicinsk Vetenskaps pärlor från de 20 år adventskalender som gått. på Facebook i trevlig läsning! december.

4

Varför läser du Medicinsk vetenskap?

Eva Odqvist Inköpare Jag är rasande nyfiken på det mesta och jag tycker speciellt mycket om att ha koll på de senaste forskningsrönen om olika medicinska åkommor.

Det jag lär mig använder jag i diskussioner om olika krämpor med vänner och andra i min omgivning.

Johan Carlsson Doktorand vid Göteborgs universitet Som före detta nutritioniststudent läser jag Medicinsk Vetenskap av nyfikenhet och för att hålla koll på ny forskning. När jag började jobba snävades mitt professionella intresse av men med Medicinsk Vetenskap kan jag få inblickar i andra forskningsområden och behålla någon slags bredare kunskap.

Rebecca Popenoe Lärare vid Karolinska Institutet Den grafiska designen, bilderna, och framför allt den suveräna vetenskapsjournalistiken gör Medicinsk Vetenskap till en av mina favorittidningar. Så mycket fascinerande forskning av relevans både för min undervisning och för mitt liv utanför Karolinska Institutet förklaras på ett elegant sätt och sätter alltid fart på tankarna.

Foto: Mattias Ahlm, David Popenoe, Kjell Carlsson, privat

Cecilia & Ola:

Medicinsk Vetenskap №4–2014

4-5_Krönika.indd 4

2014-11-14 10:14

Redaktionen

Vi fyller

20!

VI FYLLER ÅR! Följ vår utveckling sedan 1994.

Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Minns ni omslagen?

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson 08–524 863 46 ola.danielsson@ki.se

BAKTERIESPECIAL (1994) Antibiotikaresistensen håller på växa till ett allvarligt hot, konstaterade de intervjuade forskarna.

Det hade de rätt i.

Journalist Helena Mayer (tjänstledig) Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Medarbetare i detta nummer: Mattias Alm, Christian Andersson, Fredrik Hedlund, Anders Nilsson, Annika Lund, Lisa Reimegård, Jenny Ryltenius, Martin Stenmark, Marie Svedberg, Karin Söderlund Leifler.

Omslagsfoto: Gettyimages

GENTRÄD (2000) KI-forskare kartlade genvarianter. Parallellt pågick kartläggningen av människans genom, som blev klar tre år senare.

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Laura Fratiglioni, Eva Hellström Lindberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Öberg.

Tryck Kaigan

ÖVERVIKT (2005) Specialdieter dömdes ut och fetmakirurgi studerades – nu följer vi upp forskningen.

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap NYA MV FÖDS (2012) Tidningen fick ett rejält lyft och började likna dagens Medicinsk Vetenskap.

4-5_Krönika.indd 5

Medicinsk Vetenskap №4–2014

5

2014-11-14 10:14

ANNONS

Contract Manufacturing Excellence

Cobra provides a comprehensive biologics and pharmaceuticals service offering, with experienced project teams nurturing customers’ products from pre-clinical through to clinical and commercial manufacture.

Find out more at: www.cobrabio.com LIF201410

Aktuellt Forskning och utveckling

Genom stärkta kluster ska svensk life science få ökad kraft Ny Rapport: Att stärka kommunikationen och innovationsklimatet mellan alla aktörer är minst lika viktigt som att satsa pengar på forskning.

Läs mer på LIFe-time.se.

LIFe-time.se lyfter centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården och består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier.

LIFe-time ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar.

Alla tjänster på LIFe-time är kostnadsfria och du hittar flera nya artiklar varje vecka i e-tidningen. Väljer du att bli prenumerant får du kontinuerligt ett urval av artiklarna från e-tidningen direkt till din mejl. Vårt mål är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet.

Välkommen till LIFe-time.se!

6-7_framsteg-start.indd 6

Box 17608, SE -118 92 Stockholm

Säkerställ framtida tillgång till innovativa läkemedel Landets patienter får inte tillgång till nya moderna läkemedel. Sverige halkar efter.

Läs mer på LIFe-time.se.

LIFe-time.se ges ut av LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige.

LIF företräder ca 85 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige.

Läs av koden och kom till prenumerationssidan.

Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF

Opinion Vårdresultat

Tel +46 8 462 37 00

E-mail info@lif.se

www.lif.se

www.fass.se

2014-11-12 09:35

Det senaste inom medicinsk forskning

LÄS MER Xin Lu har med andra forskare startat Flowminder Foundation, en icke-vinstdrivande stiftelse som vill förbättra människors hälsa med hjälp av bland annat analys av anonymiserade mobiltelefondata. Se även Flowminder.org.

Illustration: Jing Jing Tsong/The ispot.

Foto: Jianfeng

Tsunamin gav vågor på Twitter Extrema händelser förändrar människors sociala beteende inte bara i den fysiska världen, utan även online. Forskare har jämfört inlägg från mikrobloggverktyget Twitter från tidpunkter strax före och efter jordbävningen och tsunamin som drabbade Japan år 2011. De japanska twittrarna ökade sin aktivitet och utökade sitt nätverk i mycket större utsträckning än det globala genomsnittet. Andelen japanska inlägg som riktades till en enskild person ökade från 54 procent till 98 procent.

– När en katastrof slår till tenderar vi att söka tröst och skydd hos våra nära och kära. Här ser vi med onlinedata att efter en jordbävning tenderar människor att kommunicera med andra oftare, inte bara genom att göra fler inlägg, utan också genom att utöka sina personliga nätverk, säger Xin Lu, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, som gjort studien tillsammans med Christa Brelsford vid Santa Fe Institute.

Kunskap om hur människors beteende påverkas vid naturkatastrofer eller terrorattacker kan användas vid planering av exempelvis evakuering eller informationsspridning. Karin Söderlund Leifler

Medicinsk Vetenskap №4–2014

6-7_framsteg-start.indd 7

7

2014-11-14 10:18

framsteg 2 × barnönskan

Spermie- och äggdonatorer blir gärna uppsökta De allra flesta som har donerat ägg eller spermier kan senare tänka sig att ha kontakt med barnen, visar ny forskning.

Text: Ola Danielsson

!

ålder, ambivalens inför donationen eller huruvida donatorn har egna barn. Det skiljer sig jämfört med tidigare studier där spermiedonatorer rapporterat större ambivalens än äggdonatorer, vilket i sin tur var kopplat till lägre tillfredsställelse i efterhand med att ha donerat.

Donatorerna hade olika tankar och preferenser om huruvida de ville bli informerade om att någon begärt att få reda på deras identitet från fertilitetskliniken. Ett skäl för att inte vilja bli informerad kunde till exempel vara att slippa vänta förgäves om barnet ändå väljer att inte ta kontakt. En fjärdedel av studiedeltagarna ville gärna ha rådgivning för att bättre kunna hantera en eventuell framtida kontakt.

- Jag hoppas att resultaten bidrar till en större förståelse för donatorernas perspektiv och en ökad beredskap för att erbjuda stöd till de donatorer som

ett väLKOmmet besöK Men först när barnet blivit 18 år och själv valt att söka kontakt.

önskar det. Att donera ägg eller spermier har ju inte bara konsekvenser för donatorn själv och det barn som blir resultatet av donationen, utan kan även ha betydelse för donatorns egen familj, säger Claudia Lampic, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som har arbetat med studien. fertility and sterility, oktober 2014

Canceröverlevares tankar om barn kartlagda

Personer som fått cancer i barndomen och överlevt känner ofta osäkerhet inför möjligheten att skaffa barn i framtiden. Det visar en ny studie från Karolinska institutet där forskarna har genomfört och analyserat chatdiskussioner med 133 unga canceröverlevare. Osäkerheten påverkade nära relationer, och många var även tveksamma till att skaffa barn på grund av de fysiska och psykologiska spår som cancersjukdomen lämnat. Cancerbehandling kan påverka fertiliteten negativt hos både män och kvinnor, men tidigare forskning har visat att patienter ofta upplever att de får bristfällig information om detta. Human reproduction, september 2014 8

Foto: Istockphoto

Lagstiftningen kring känslig information förknippad med spermieoch äggdonation ser olika ut i olika länder. I Sverige har barn som kommit till genom ägg- eller spermiedonation rätt att få veta donatorns identitet när de nått mogen ålder, vilket brukar tolkas som 18 år. Även om svenska donatorer har accepterat barnens rätt till information och kontakt är det fortfarande oklart hur en sådan kontakt bäst tas.

I en ny studie har 210 donatorer tillfrågats om deras tankar 5–8 år efter donationen. Resultaten visar att en majoritet av ägg- och spermiedonatorerna är positiva till att bli kontaktade av ett eventuellt barn, medan väldigt få rapporterade att de helst inte skulle vilja bli kontaktade.

Det fanns ingen koppling mellan öppenheten för kontakt och donatorns kön,

Medicinsk Vetenskap №4–2014

8_BARN.indd 8

2014-11-12 15:15

Framsteg Kroppen runt Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin ges för upptäckten av en ”inre GPS”.

Här är några fler Nobelprisbelönade upptäckter om hur kroppen fungerar.

Text: Karin Leifler Söderlund

Känsliga celler ger färg och form Ö G AT

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto , Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens registrerade varumärke.

Vår förmåga att se ljus och urskilja ljusstyrka, färg, form och rörelser är resultatet av invecklade processer i ögat och hjärnan. Ljus som träffar näthinnan triggar två typer av känselceller.

Stavarna reagerar på ljusets styrka, medan tapparna ger oss förmågan att urskilja färg.

Genom gener genereras dofter

Halvorna visade sig ha olika funktioner HJÄRNAN

På 1950-talet lades grunden till upptäckten att de båda hjärnhalvorna i hög grad är specialiserade. Observationer på patienter, vars svåra epilepsi behandlats genom att kopplingarna mellan hjärnhalvorna skurits av, visar att många högre funktioner, till skillnad från vad man tidigare trott, finns i höger halva.

NÄSAN

Ungefär tusen olika gener ger upphov till lika många olika luktreceptorer, som finns i övre delen av nässlemhinnan.

Varje receptor kan bara känna igen ett begränsat antal av de doftämnen som vi andas in. Signaler från flera luktreceptorer kombineras i hjärnan och låter oss känna igen cirka 10 000 olika dofter.

Små men livsviktiga organ BINJURARNA

Binjurarna ser oansenliga ut, men hormonerna som de producerar är kraftfulla och i flera fall livsviktiga. När forskare lyckas isolera, identifiera och framställa de olika hormonerna från binjurebarken visar det sig att en del av dem påverkar de manliga könsegenskaperna och att reumatoid artrit kan behandlas med kortison.

Kunskapschock belönas H J Ä R TAT

Med sig själv som försöksperson utvecklar en läkare en teknik för att föra in en tunn kateter i ett blodkärl och leda den till hjärtat.

Metoden används senare av forskare som kartlägger vad som händer vid cirkulatorisk chock och ökar vår kunskap om flera sjukdomar i hjärtat och blodcirkulationen.

Källa: Nobelprize.org. Forskarna bakom upptäckterna fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin följande år: Näsan: år 2004. Hjärnan: år 1981. Ögat: år 1967. Hjärtat: år 1956. Binjuren: år 1950.

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №4–2014 №1–2014

9_Kroppen runt.indd 9

9

2014-11-14 10:37

Framsteg Hallå där

Julia RomanowSKa har nyligen disputerat vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Konstchock förbättrar ledarskap Det omskakande konstkonceptet Schibbolet, kan användas för att ge bättre chefer och friskare medarbetare, visar en ny avhandling.

Text: marie Svedberg Foto: ulf Sirborn

och beredskap att ”stå upp” i svårhanterliga situationer. Självkännedomen ökade, likaså deras ödmjukhet. Jag såg även hälsofrämjande effekter hos både chefer och medarbetare, som förbättrad självkänsla och förmåga till stresshantering. Kontrollgruppen fick en traditionell ledarskapsutbildning.

Hur kan effekterna förklaras?

Kan du beskriva konstkonceptet Schibbolet?

– Det består i detta sammanhang av en litterär och musikalisk föreställning, följd av enskild reflektion i skrift samt reflektion gemensamt i grupp.

Ensembeln består av två skådespelare, en ljudtekniker samt en samtalsledare. Sammanflätat med musik läser skådespelarna växelvis olika texter som handlar om gripande människoöden, mänskliga katastrofer, och ondska men också om mänsklig storhet och värdighet. Föreställningen är regisserad men oförutsägbar, vilket är själva poängen.

Publiken måste fokusera och koncentrera sig, det är svårt att värja sig, man befinner sig i nuet. Hjärnan sorterar intrycken vilket leder till att man släpper kontrollen och får ett annat tankemönster.

10

Hur fick du idén att forska om Schibbolet och ledarskap?

– Jag har tidigare arbetat som musiker och musikpedagog och är utbildad slagverkare. Jag har dessutom arbetat med försvarets ledarskapsutbildningar och parallellt hållit en litterär och musikalisk salong där Schibbolet-formen växte fram. Ur detta föddes idén om att undersöka om en konstnärlig modell kan användas som ett alternativ till de konventionella utbildningarna. Tanken var att Schibbolets form och innehåll skulle ”skaka om” till större humanism och bryta stereotypa beteenden hos chefer.

Fungerade det?

– Ja, resultaten visade att medarbetarna upplever förändringar hos sina chefer efter att dessa genomgått Schibbolet – de uppvisade större ansvar, mod

– Traditionell ledarskapsutbildning bygger på att man som chef utgår från sig själv för att vägleda andra individer till att uppfylla mål. Poängen med Schibbolet-konceptet är att göra tvärtom, att utgå från andra individer och se omgivningen med deras ögon.

Det är möjligt genom konsten. Många blev berörda på ett sätt som de aldrig blivit tidigare. Genom medkänsla till andra började man också bearbeta sina egna känslor och omvärdera sin självbild. Ett nytt begrepp jag introducerat är estemetik. Det är ett förhållningssätt som deltagarna intog, en kombination av estetiska (fantasibaserade), emotionella och etiska element, som ledde till en ny självuppfattning. Det innebar att dessa personer tog ansvar för andra människor och sitt ledarskap i större utsträckning än tidigare.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

10_HALLÅDÄR.indd 10

2014-11-12 12:31

Forskaren listar Jubileum

Text: Cecilia Odlind

Inför Medicinsk Vetenskaps 20-årsjubileum har vi bett tre forskare välja sina favoritframsteg vid Karolinska Institutet från 1994 fram till idag. Först ut är professor Mats Wahlgren som samlat godbitar i ämnet infektion.

3

1

Foto: Gettyimages

Ljuset i tunneln Forskare vid Karolinska Institutet visar år 2000 att malaria kan utrotas från avgränsade öar med hjälp av massmedicinering och gratisdistribution av myggnät. Det är första steget mot att utrota sjukdomen, som skördar 600 000 dödsfall varje år. Antalet fall minskar sakta, så det kommer att ta tid. Jag gissar att vi utrotat malaria till 2050.

2 Förvånande Ett oväntat utskott som fungerar som en klistermolekyl upptäcks på bakterier som orsakar lunginflammation.

Utskottet ger en förklaring till varför bakterien är framgångsrik på att infektera oss och utgör ett potentiellt läkemedelsmål.

Yrvaket Hela genomet för parasiten Trypanosoma brucei, som orsakar afrikansk sömnsjuka, presenterades.

Sjukdomen orsakar 50–70 000 dödsfall i Vi fyller världen varje år.

20!

Informationen är viktig i MIN DRÖMarbetet med UPPTÄCKT! att utveckla Att vi hittar effektiva vacciner mot de fattigas läkemedel sjukdomar: malaria, tbc mot sjukdooch hiv. men.

4 Hoppfullt Den första modellen för hur man kan studera tuberkulos i mus presenteras.

Forskarna har tagit fram en genetiskt manipulerad mus som har ett mänskligt immunsystem för att bättre kunna studera sjukdomen och testa nya läkemedel.

Referenser: Ljuset i tunneln: Kaneko, Björkman med flera, The Lancet november 2000. Förvånande: Henriques-Normark med flera, PNAS februari 2006.

Yrvaket: Andersson med flera, Science juli 2005.

Hoppfullt: Heutz med flera, PNAS april 2013.

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №4–2014 №1–2014

11_Listan1.indd 11

11

2014-11-14 12:03

Framsteg I korthet

ki.se

Underbehandling av depressioner eller missbruksproblem skulle kunna förklara den ökade suicidrisken hos personer som suttit i fängelse.

Högre risk för självmord efter fängelse Suicid. Personer som har suttit i fängelse löper en 18 gånger högre risk att

begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig.

– Den här studien ger inga svar på vad det kan bero på. En möjlig förklaring är att de som suttit i fängelser inte har sökt eller fått vård för sina depressioner, som därmed skulle vara underbehandlade. En annan möjlig förklaring är att det framför allt är missbruk och inte depression som leder fram till självmord hos personer som avtjänat ett fängelsestraff. Det här är något som det finns anledning att titta vidare på i kommande studier, säger Axel Haglund, överläkare i psykiatri och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien ingick nära 27 000 personer, som frigavs från svenska fängelser strax under 40 000 gånger under en femårsperiod från 2005 till 2009. De har jämförts med 270 000 odömda kontrollpersoner. Journal of Clinical Psychiatry oktober 2014 Tips! En ny podcast vänder sig till alla som är intresserade av forsking om hjärnans funktion. Lyssna på senaste avsnittet där Axel Haglund intervjuas om deras studie. Källa: ki.se/cns/cns-podcast

12

Återhämtning. En 36-årig patient som fick virussjukdomen ebola i Sierra Leone beskrivs i en ny fallstudie.

Han flögs till en isoleringsenhet vid University Medical Center Hamburg-Eppendorf i Tyskland. Under sjukdomstiden fick patienten flera komplikationer.

En ny infektion ledde till svår sjukdom när virusmängden redan börjat sjunka, vilket tyder på att efterföljande bakterieinfektioner och blodförgiftning kan vara en viktig dödsorsak i det pågående ebolautbrottet i Afrika.

Patienten behandlades med rutinintensivvård, som rehydrering för att häva uttorkningen, antibiotika och andningshjälp. Till slut återhämtade sig patienten och kunde lämna sjukhuset.

Forskarna drar slutsatsen att svår ebolasjukdom kan behandlas framgångsrikt med vanlig intensivvård även utan nya ebolaspecifika behandlingar.

NEJM oktober 2014

”Vi svajar hela tiden lite fram och tillbaka.”

Krister Brantberg, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, förklarar att vår kropp hela tiden automatiskt justerar sin position. På hög höjd har vi svårare att bedöma avståndet till omgivningen vilket ger svindel. Källa: SR/ Kossornas planet.

Sug i magen?

Det är normalt att känna svindel på toppen av Stockholms högsta hus, Victoria Tower i Kista.

Foto: Wikimedia. Illustration: Istockphoto.

Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

Intensivvård räddade svårt sjuk ebolapatient

Medicinsk Vetenskap №4–2014

12-13_Ikorthet.indd 12

2014-11-12 16:08

Träning kan förbättra minnet hos 60-åringar Hjärnmotion. I en ny stu-

Passa på före 70.

Hos äldre deltagare gav motion inte samma resultat på minneskapaciteten.

Foto: Istockphoto

die undersökte tyska och svenska forskare under en tremånadersperiod en grupp personer som var 60 år och äldre och som tränade individanpassade tretTips! tiominuterspass på Du kan läsa alla avhandlingar från löpband tre gånger i Karolinska Institutet på veckan. I jämförelsepublications. gruppen fick deltaki.se garna utföra stretch och muskelavslappnande övningar. I båda grupperna mättes minnen av personliga upplevelser, volymen och blodflödet i ett område i hjärnan som kallas hippocampus samt deltagarnas cersjukdomen i sig påverkar fysiska kondition mätt med blodvärdet, och det har sakmaximal syreupptagningsnats kunskap om orsakerna. förmåga.

Proteinet vaskulär endoResultaten visade att telcellstillväxtfaktor, VEGF, fysisk aktivitet kan förbättra utsöndras av tumörer och minnesförmågan hos äldre är viktig för nybildning av genom att öka volym och blodkärl. En redan befintlig blodflöde hippocampus. Det behandling vid cancersjukär första gången dessa samdom är att strypa tumörens band studeras hos personer VEGF-utsöndring och på så över 60 år. Bland deltagare sätt hindra den från att bilda över 70 år sågs inte samma nya kärl. resultat, något som enligt – I en ny studie visar vi att forskarna tyder på att det kan finnas en åldersgräns för VEGF även kan påverka centrala funktioner i kroppen den här typen av plasticitet i som helhet, som nybildhjärnan.

Molecular Psychiatry ningen av röda blodkroppar, oktober 2014 säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Ny kunskap om blodKarolinska Institutet. brist vid cancer Forskarnas förhoppning är Nybildning. Försämrade att den nya kunskapen ska blodvärden, anemi, är vanligt ge möjlighet att behandla vid cancersjukdom och ger försämrade blodvärden hos stor trötthet. Anemin beror cancerpatienter, något som ibland på att patienten tar skulle ha stor effekt på pacellgifter, som även dödar tienternas livskvalitet.

Cell Reports oktober 2014 friska celler. Men även can-

34

12-13_Ikorthet.indd 13

Mekanism i lungornas bakterieförsvar hittat Skydd. En ny studie presenterar en tidigare okänd immunologisk mekanism som skyddar oss mot bakterieinfektioner i lungorna. Studien visar att det i friska lungor finns höga koncentrationer av en signalsubstans kallad interleukin-26, som i sin tur ökar ansamlingen av en viss typ av vita blodkroppar vid ett bakterieangrepp. Forskarna hoppas nu att fyndet ska bidra till ny kunskap om varför patienter med sjukdomar som KOL och astma är känsligare för bakterinfektioner än andra – och på längre sikt även till nya och bättre behandlingar.

– Vi tror att den här mekanismen är viktig för att förstå försvaret i lungorna hos friska individer och hur immunsystemet aktiveras vid luftvägsinfektioner, säger Anders Lindén, professor vid Institutet för miljömedicin,

procent. Så mycket högre var risken för fetma hos vuxna som utsatts för övergrepp som barn, jämfört med andra vuxna, enligt en sammanslagen analys av tidigare studier, totalt omfattande 112 000 personer. Studien visar att svåra livshändelser kan lämna spår som manifesterar sig först långt senare i livet, menar forskarna vid institutionen för medicin, Huddinge, som ligger bakom studien.

Karolinska Institutet, som lett forskningen.

American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine oktober 2014

Så hänger cilier och diabetes ihop Koppling. Mycket små utskott

på celler, cilier, spelar en viktig roll för utsöndringen av insulin. När forskarna stimulerade insulinutsöndrande betaceller med socker ökade antalet insulinreceptorer på deras cilier. När cirkulerande insulin fäste till receptorerna ledde det till att betacellerna släppte ut mer insulin i blodet. Cilierna spelar därför en viktig roll för insulinutsöndring och -signalering.

Forskarna upptäckte också att möss som har få eller defekta cilier har minskad insulinfrisättning och djuren har signifikant förhöjda blodsockernivåer.

– Sådana tillstånd kan därför eventuellt användas som modeller i studier av många hittills okända mekanismer som ligger bakom diabetes, säger Per-Olof Berggren professor vid Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Karolinska Institutet.

Nature Communications november 2014 Medicinsk Vetenskap №4–2014 –2014

13

2014-11-14 10:40

Utblick fungerar vid sjukdomar, och därmed att utveckla läkemedel och behandlingar.

Forskare i Sverige, Indien, Kina och Sydkorea har tillsammans lagt ner mer än 1000 manår på projektet, som genomförts vid bland annat SciLifeLab och leds av professor Mathias Uhlén vid KTH. www.proteinatlas.org

”Ju fler som lider, desto mindre känner vi”

Sång till för tidigt födda stabiliserade barnens hjärtrytm Lugnande. En ny studie visar

att det är bra att sjunga för barn som fötts för tidigt.

Israeliska forskare lät 86 för tidigt födda barn ligga hud mot hud i så kallad känguruvård hos sina mammor under 20 minuter samtidigt som mammorna sjöng vaggsånger för dem. Under tiden registrerades hjärtaktiviteten. Detta jämfördes med perioder, då samma barn låg hud mot hud med mamman utan att hon sjöng. Sången visade sig ha en stabiliserande effekt på barnens hjärtaktivitet. Mammorna rapporterade också mindre oro.

– Studien visar att sång är ett bra komplement till känguruvård, en metod som idag är standard vid många prematurenheter. Andra studier har också visat att det är mycket viktigt för språkutvecklingen att sjunga eller prata för barn som spende-

14

rar mycket tid i kuvös. Men man måste också respektera mammans vilja, under studiens gång var det 15 mammor som inte var bekväma med att sjunga och därför inte medverkade, säger Ulrika Ådén, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, som kommenterat studien i samma nummer av tidskriften. Acta Paediatrica oktober 2014

Ny proteinatlas presenterad Digert. Kartläggningen av människans genom blev färdig år 2003 och visade att människan har cirka 20 000 gener. Samma år startade The Human Protein Atlas project med målet att kartlägga alla proteiner i människokroppen. Nu har resultaten presenterats i form av den hittills mest kompletta databasen över proteinerna i alla organ.

Den interaktiva atlasen visar

Snart klart för celltransplantation vid Parkinsons sjukdom bland annat att ungefär hälften av alla proteiner är gemensamma för kroppens alla celler, och att det organ som har flest unika proteiner är testiklarna. Kunskapen om vilka proteiner som finns i vilka organ gör det lättare att hitta proteiner som inte

8

På 8:e plats över de 50 mest följda forskarna på Twitter hamnar Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet. Han har 180 000 följare. Etta på listan, framtagen av vetenskapsmagasinet Science, är Neil deGrasse Tyson, astrofysiker med över två miljoner följare. Bara fyra av de 50 är kvinnliga forskare. Källa: DN

Imiterande. Forskare vid Lunds Universitet har tagit ett steg närmare en teknik för stamcellstransplantation mot Parkinsons sjukdom.

Försöken, som utförts i råttor, visar hur dopaminceller utvecklade från stamceller, så kallade stamcellsderiverade dopaminceller, imiterar egenskaperna hos de dopaminceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom.

Hjärncellstransplantationer med dopaminceller från mänskliga foster har redan utförts vid ett par tillfällen.

Men resultaten har varierat och tillgången till sådana celler är mycket begränsad.

Det potentiellt obegränsade utbudet av transplanterbara celler, framtagna från stamcellslinjer, innebär nya behandlingsmöjligheter, menar forskarna.

– Vår förhoppning är att de ska vara redo för kliniska studier om cirka tre år, säger Malin Parmar, forskargruppsledare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande. Cell Stem Cell, november 2014

Foto: Istockphoto

Vyssan lull En mammas repetitiva och lugna sång visade sig ha fysiologiska effekter på för tidigt födda.

Daniel Västfjäll, professor vid Linköpings universitet, om resultaten från deras studie som visar hur vi reagerar rent fysiologiskt i givarsituationer. Viljan att ge är starkast till en enskild individ, eftersom vi då använder det intuitiva, snabbare beslutssystemet. Våra känslor får då stort inflytande. Källa: LiU. se.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

14-15_Utblick.indd 14

2014-11-14 10:43

ANNONS

www.labteamet.com LabTeam Scandinavia AB - 042-300 91 30

Avancerad sjukvård i hemmet och palliativ slutenvård

NU HAR VI ÖPPNAT FLER VÅRDPLATSER! Vi har lång vana och hög kompetens att vårda kroniskt och svårt sjuka personer med besvärande problem och symtom, både i hemmet och på våra avdelningar. Målet är att möta behov, skapa trygghet och bidra till bästa möjliga välbefinnande.

Vi kan erbjuda sluten palliativ vård i nya, fina lokaler med lugn miljö för fler behövande patienter i både Norrort invid Löwenströmska sjukhuset och i Söderort på Handens Närsjukhus. Vi har stora enkelrum med egen toalett där även närstående får en välkomnande miljö.

Vi erbjuder inskrivning för vård i både tidigt och sent palliativt skede där omvårdnadsmässiga och specialiserade medicinska behov finns. I ASIH erbjuds även vård vid behandlingar som medföljer biverkningar och andra komplexa behov.

Våra ASIH-team är belägna i Tullinge, Södertälje, Nynäshamn, Handen, Västerort, Sollentuna, Täby och i Upplands Väsby. Vi kan därför erbjuda en mycket god tillgänglighet för våra patienter.

Vi är HBTQ-certifierade och våra värderingar bygger på respekt, tillgänglighet, kompetens, ansvar och omtanke.

Remiss sänds via Take Care.

VILL DU VARA MED I EN VÄXANDE VERKSAMHET DÄR DU KOMMER KÄNNA DIG VIKTIG? Ansökan skickas till Katarina Ramqvist, biträdande verksamhetschef, för vidarebefordran till respektive enhetschef.

E-post: katarina.ramqvist@ptj.se Tel: 08-606 40 09 www.praktikertjanstasih.se

Palliativa avdelningen, Löwenströms väg 2, 194 45 Upplands Väsby • 08-586 210 36 Palliativa enheten, Dalarövägen 6 136 25 Haninge • 08-606 40 02 • www.praktikertjanstnara.se

14-15_Utblick.indd 15

2014-11-12 16:14

Jubileum Tre Forskare berättar

Vi fyller

20!

MIN DRÖMUPPTÄCKT! Drömmen vore att kunna svara på hur gamla vi människor kan bli och hur vi alla kan komma dit med god hälsa.

Namn: Karin Modig.

Titel: Forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Forskar om: En åldrande befolkning och vilka krav den ställer på framtidens hälso- och sjukvård.

16

Medicinsk Vetenskap №4–2014

16-19_Tre-forskare.indd 16

2014-11-12 16:05

”Är det friska år som vi lägger till?”

De ligger steget före Utbredd antibiotikaresistens, ökande andel äldre och kommande generationers hälsa. Alla är exempel på framtida utmaningar som vi måste tackla redan nu. Möt tre unga forskare vid Karolinska Institutet som inte räds de stora frågorna.

” Vi lever allt längre och en viktig fråga är förstås: är det friska eller sjuka år som läggs till? Det är en komplex fråga, utan något enkelt svar. Jag ser det som att jag lägger ett väldigt stort pussel, och att varje studie är en liten pusselbit.

En åldrande befolkning framställs ofta som ett problem, en börda. För mig är det en fördomsfull uppfattning. Den bild som tonar fram i min forskning är ändå relativt ljus: för en stor andel av befolkningen tycks det främst vara friska år som kommit till. Men det finns alltid faktorer som stör jämförelsen i varje studie. Drömmen vore att kunna slå fast mer entydigt hur det ligger till.

Jag tänker rätt ofta på frågor om livet och åldrandet för egen del, men det beror nog framför allt på var jag själv står i livet idag, som relativt nybliven förälder.

Jag försöker leva sunt och skulle inte ha något emot att bli 100 år. Som alla vill jag förstås fortsätta vara frisk. Många säger: ’När jag väl blivit sjuk så vill jag att det går fort’. Men den känslan tror jag hinner förändras under livet. De flesta tycker att de har mycket att leva för, även efter att de blivit sjukliga.

Det är inte lätt att gissa hur länge människor kommer att leva i framtiden. Å ena sidan ser vi att åldern på de allra äldsta i samhället inte tenderar att öka. Å andra sidan finns det tunga forskare som hävdar att den första människa som kommer att bli 200 år redan är född.”

Berättat för Anders Nilsson

Foto: Mattias Ahlm

Medicinsk Vetenskap №4–2014

16-19_Tre-forskare.indd 17

17

2014-11-12 16:05

Jubileum Tre Forskare berättar

Namn: Edmund Loh. Titel: Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Hur bakterier känner av omgivningen och hur bakteriers icke-kodande RNA kan utnyttjas för att bekämpa antibiotikaresistens.

”En Dr Jekyll & Mr Hydebakterie”

”Jag forskar om en Dr Jekyll/Mr Hydebakterie – Neisseria meningitidis. Oftast lever den fredligt i våra slemhinnor i näsan, men den kan också ta sig in i blodbanan och snabbt orsaka livshotande hjärnhinneinflammation. Antibiotika fungerar fortfarande effektivt på den här bakterien, men så kommer det kanske inte alltid att vara. För dess systerbakterie Neisseria gonorrhoeae är antibiotikaresistens redan ett problem.

Den ökande antibiotikaresistensen är ett vanligt samtalsämne för oss som forskar om bakterier, och jag kan bli förvånad över hur lite det talas om det Vi fyller 20! i resten av samhället. Inte ens mina kompisar, som forskar inom andra MIN DRÖMområden, känner till att avbrutna UPPTÄCKT! antibiotikakurer bidrar till utveckAtt hitta en egenskap lingen av resistenta bakterier. hos bakterier som kan På lång sikt är jag optimist. Jag bli måltavla för nya behandlingar. tror att vi kan hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Men det kommer att ta lång tid innan nya behandlingar är utvecklade. Jag tror att vi kommer att få ett farligt glapp: en period då vi saknar effektiva behandlingar mot infektioner.

Nästan som världen före antibiotikan.

Läget är allvarligt, men det är inte pressen att lösa problemet som driver mig i min forskning, utan nyfikenheten.

Varje dag sätter jag igång nya experiment och utvärderar gårdagens. Det är som att ha en överraskning väntande varje morgon när jag kommer till jobbet.”

Berättat för Anders Nilsson

18

Medicinsk Vetenskap №4–2014

16-19_Tre-forskare.indd 18

2014-11-14 10:44

”Vi vill ha friska små överlevare” Namn: Béatrice Skiöld.

Titel: Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Forskar om: Den för tidigt födda hjärnan.

”Ungefär fem procent av alla barn föds för tidigt, och av de barn som föds allra tidigast är det allt fler som överlever. I min forskning studerar jag hjärnan hos för tidigt födda barn med hjälp av olika avbildningstekniker. Målet är att förstå vilka faktorer innan, under och efter förlossningen som avgör hur barnen klarar sig på lång sikt. Vi är ju inte nöjda med att bara rädda livet på barnen utan vi vill ha friska överlevare som inte får hjärnskador eller andra problem längre fram i livet.

Efter en extremt tidig födsel är föräldrarna i chock. Det sista de tänker på är någon forskningsstudie, så det är ingen liten sak vi kräver när vi frågar om deras tilllåtelse att studera deras barn. Men många är också tacksamma för att forskningen bedrivs. De känner att neonatalvården i Sverige är väldigt bra och förstår att vi vill göra den ännu bättre.

Tack vara den utveckling som skett är det numera väldigt få av de extremt tidigt födda som får svåra hjärnskador.

Däremot är det fortfarande vanligt med lindriga utvecklingsavvikelser, språkstörningar och även neuro-psykiatriska diagnoser som adhd och autism. Jag tror att vi i framtiden kommer bli bättre på att förebygga även dessa problem i takt med att vi lär oss mer om vad hjärnan behöver för att utvecklas normalt. Det handlar bland annat om rätt näringstillförsel, men även saker som närhet och beröring spelar roll.

För mig utgör forskningen ett avbrott från alla starka känslor av förtvivlan och glädje som jag möter när jag jobbar som barnläkare. Jag får tid för eftertanke och reflektion. Samtidigt ger kontakten med patienterna en känsla för vad forskningen syftar till, så det är alltid lätt att känna sig motiverad.”

Berättat för Ola Danielsson

Medicinsk Vetenskap №4–2014

16-19_Tre-forskare.indd 19

19

2014-11-12 16:05

Tidslinjen Pandemier

Snabbfakta: En pandemi är när en smittsam sjukdom sprider sig över hela världen, eller ett väldigt stort område, och drabbar ett stort antal människor. Ofta är det så kallade zoonotiska sjukdomar, som kan bäras av djur och överföras till människan.

Från diger död till svinig influensa

1346–1350.

Digerdöden.

Pesten dödar 30–70 procent av Europas befolkning. När forskare 2011 kartlade bakteriens arvsmassa visade den sig vara mycket lik de pestbakterier som finns idag, så den höga dödligheten kan troligen inte förklaras enbart av generna.

Pandemier har varit ett återkommande problem under mänsklighetens historia.

Med forskning har vi blivit bättre på att hantera hotande pandemier.

Text: Karin Söderlund Leifler

1300

1800 1816–1826.

Kolera. Bakteriesjukdomen, som ger svåra diarréer, sprids från Asien till Europa. Under följande kolerapandemier drabbas även Nordamerika, Ryssland och Afrika. Totalt har kolerapandemier skördat tiotals miljoner liv sedan sjukdomen började spridas på 1800-talet.

1900

1918. Vaccinutveckling. Forskare lyckas för första gången isolera ett influensavirus. Några år senare utvecklar Thomas Francis och Jonas Salk det första influensavaccinet.

Salk utvecklar senare det första poliovaccinet.

20

Medicinsk Vetenskap

20-21_Tidslinjen.indd 20

1957–1958. Asiatiska influensan.

Influensa H2N2 sprids över hela världen. Även om viruset har relativt låg dödlighet dör omkring 2 miljoner människor.

1960

1980

1981. Hiv/aids Från de första officiella rapporterna till slutet av 2012 har humant immunbristvirus dödat 36 miljoner människor. Forskning har gett bromsmediciner, men infektionen kan ännu inte botas.

1968–1969. Hong Kong-influensan. H3N2 uppstår då gener från influensa som drabbar människor och fågelinfluensa blandas, kanske i grisar. Viruset sprids i hela världen, runt 1 miljon dör. Den relativt låga dödligheten kan ha berott på viss immunitet i befolkningen då viruset delvis liknade Asiatiska influensan.

Foto: Istockphoto

1918. Spanska sjukan.

Influensa H1N1 sprids över hela världen under 1:a världskrigets sista månader.

Historiens största dokumenterade pandemi dödar uppskattningsvis 50 miljoner. Dödligheten är ovanligt hög hos unga, tidigare friska vuxna. Det är ännu inte klarlagt varför.

№4–2014

2014-11-12 15:18

2002–2003. SARS. Ett plötsligt utbrott av en mystisk infektion i andningsvägarna orsakar hundratals dödsfall i Asien och sprids vidare, men smittan kan begränsas.

1997. Fågelinfluensa. Hong Kong-influensa, H5N1, smittar ett par hundra personer i Asien. En pandemi fruktas men smittan kan stoppas. Forskares upptäckt att viruset kan överföras direkt från fåglar till människor ändrar synen på hur influensavirus överförs.

1990

2000

2004. Dödlighet förklaras. Ur vävnad från Spanska sjukans offer lyckas forskare återskapa genbitar från viruset. Det kan ha varit mer likt fågelinfluensa än andra influensavirus, vilket kan ha bidragit till dess exceptionella spridning och dödlighet.

1990

Framtidens utmaningar Klimatförändringar Sjukdomar som sprids från djur till människa, så kallade zoonoser, kommer troligtvis öka när klimatet förändras och värddjuren sprider sig till nya områden. En viktig forskningsfråga är därför hur risken för pandemier påverkas av klimatförändringar.

Foto: Istockphoto,

Globalisering och befolkningsökning I dag kan vi resa långa sträckor på kort tid och dessutom lever vi tätare inpå varandra.

Det behövs mer kunskap om hur ökade kontakter mellan människor, och människor och djur, påverkar spridningen av smittsamma sjukdomar.

Effektiva vacciner och läkemedel Forskarna söker vaccin som skyddar mot smitta och läkemedel som kan rädda livet på dem som redan infekterats av sjukdomar som kan orsaka pandemier.

Källor: WHO, National Institute of Allergy and Infectious Diseases NIAID, flu. gov, Centers for Disease Control and Prevention CDC.

2009–2010.

Svininfluensapandemi. Med början i Mexiko sprids svininfluensa (H1N1) över världen. De flesta får mild sjukdom. Pandemin orsakar cirka 18 000 dödsfall totalt. Många länder, däribland Sverige, inför massvaccinationsprogram.

2014

Ali Mirazimi. Foto: Ulf Sirbom IDAG

Inte troligt med ebolapandemi Ebola och liknande virus med hög smittsamhet och dödlighet kan bara studeras på högsäkerhetslaboratorier. Trots svårigheterna vet vi, tack vare forskning, mer om hur ebolaspridningen kan begränsas.

– Hittills har amerikanerna drivit forskningen och de har försökt ta fram vaccin och läkemedel. Även smittvägar, sjukdomsmekanismer och grundläggande biologi har studerats, säger Ali Mirazimi, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, samt virolog på Folkhälsomyndigheten.

Forskningen har förbättrat beredskapen. Vid ett utbrott är det viktigt att i ett tidigt skede hitta de som är smittade och isolera dem.

– Vi har i dag väldigt bra verktyg för att diagnostisera sjukdomsfallen. Vi har också lärt oss hur viruset sprider sig. Det ger oss möjligheten att bekämpa spridningen.

I dag ligger fokus på att hitta läkemedel som kan rädda de som drabbas. En annan viktig fråga är varför 7 av 10 av de smittade dör, medan andra tillfrisknar. Frågorna hänger ihop, menar Ali Mirazimi.

Om vi förstår sjukdomsmekanismerna ökar möjligheterna att ta fram läkemedel.

Hur stor är risken för ebolapandemi?

– Det finns ingen risk att ebola blir som influensa. Däremot kommer vi se enstaka importerade fall och kanske några begränsade fall av inhemsk spridning, säger han.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

20-21_Tidslinjen.indd 21

21

2014-11-12 12:44

Perspektiv Motion mot depression

Spänn musklerna – och vårda hjärnan.

Fysisk aktivitet är lika effektivt mot depression som läkemedel och terapi. Ändå används behandlingsalternativet sällan i praktiken.

Text: Annika Lund Illustration: Brian Stauffer/Theispot

D

ET ÄR NU SNART femton år sedan tretton vårdcentraler deltog i en pilotstudie, där de på försök fick förskriva fysisk aktivitet på recept, FaR, till patienter med smärta eller övervikt.

Numera är FaR ett välkänt begrepp, och motion kan förskrivas för att förebygga eller behandla en lång rad sjukdomar, som kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen

22

och depression – för att nämna endast några.

Depression och annan psykisk ohälsa skiljer ut sig i sammanhanget. Det är lätt att förstå varför det är bra att röra på kroppen för att stärka hjärtat och skelettet. Men vilka kopplingar finns mellan musklerna och hjärnan?

Väldigt många faktiskt. Det finns studier som visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet, motivationen, kognitionen samt hjärnans kapacitet överlag. Förra året gjorde

MEN I PRAKTIKEN pekar allt på att få personer med depression erbjuds FaR när de söker vård. Av de 100 000 till 120 000 motionsrecept som förskrivs per år går sannolikt en mycket liten del till patienter med depression. Det är åtminstone vad man kan tro. Det finns relativt lite kunskap om hur FaR används i praktiken.

– Läkemedelsförskrivning går att följa via bland annat Socialstyrelsens nationella läkemedelsregister. Omfattningen av psykologisk behandling som sker med offentlig finansiering är enkel att följa. Vad gäller FaR är det svårare – det finns ingen central, samordnande part.

Det här är en stor brist och det gör FaR till något av en vit fläck på kartan, säger Carl Johan Sundberg.

Det innebär också att det är svårare att veta vilka hinder och svårigheter läkare och patienter upplever kring motionsförskrivningar. Får patienterna det stöd de behöver för att motivera sig – eller inte? Det finns ingen överblick som visar hur det fungerar i olika landsting, och det går i dag inte att säga om patienter som vill ha fysisk aktivitet verkligen erbjuds denna möjlighet.

Carl Johan Sundberg, som också är ordförande i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, ser framför allt tre åtgärder

Foto: Ulf Sirborn

Hjärnans skyddsänglar

vetenskapsinstitutet Cochrane en summering av hur väl motion fungerar vid behandling av depression. Den visar att många studier inom området har stora brister, men sammantaget har motion, psykologisk behandling och läkemedel ungefär likvärdig effekt för att lindra symtom vid depression.

Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, anser att ”likvärdig effekt” ger ett överväldigande stöd för FaR. – Ja, eftersom vi talar om en åtgärd som har ytterst liten biverkningsrisk jämfört med läkemedel och som jämfört med psykologisk behandling är billig. Regelbunden fysisk aktivitet ger dessutom en rad andra goda hälsoeffekter i individens liv. Om man jämför dessa alternativ faller fysisk aktivitet ut som det mest attraktiva, säger han.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

22-25_Perspektiv.indd 22

2014-11-12 15:22

”Det är en åtgärd som har ytterst liten biverkningsrisk jämfört med läkemedel och som jämfört med psykologisk behandling är billig.”

Foto: Stefan Zimmerman

som nödvändiga för att få fler ordinationer av motion: ökad kunskap hos sjukvårdspersonal om fysisk aktivitet och om hur FaR förskrivs, journalsystem som underlättar FaR-ordination samt pengar, där vårdcentraler och andra som förskriver motion bör få ersättning för den tid de lägger ned och patienter med starkast indikation bör få subvention för gymkort eller liknande.

– Även om Socialstyrelsen och många landsting har inlett olika satsningar krävs mer. Och det kommer nog att ske, i sinom tid. Det brukar ta några decennier innan nya sätt att tänka får fäste i sjukvården. På 1980-talet avfärdade många läkare tanken på att förskriva fysisk aktivitet och det beskrevs som direkt farligt, säger Carl Johan Sundberg.

Sedan 2011 pågår den svenska studien Regassa. I den ingår 950 patienter med mild till måttlig depression från sex olika landsting. De har lottats till behandling med antingen internetbaserad KBT, fysisk aktivitet eller sedvanlig behandling som innebär att patienterna har träffat sin husläkare som vanligt, utan särskilda direktiv eller erbjudanden. Den sistnämnda gruppen är kontrollgrupp. Varje grupp har behandlats under tolv veckors tid, och direkt efteråt samt efter nio månader har patienterna följts upp.

EN ANALYS AV den första uppföljningen är klar. Den visar att direkt efter avslutad behandling var fysisk aktivitet och internetbaserad KBT nästan exakt lika effektivt vid depression, och effekten var något bättre än sedvanlig behandling på vårdcentral.

– Effekten av motion är bättre än vid sedvanlig behandling, men vi kan inte utesluta att en placeboeffekt, där omsorgen om studiedeltagarna kan ha varit välgörande. Men vårt mål har inte varit att ringa in en mirakelkur som fungerar bättre än andra. Vår tanke är att depression är ett vanligt förekommande tillstånd och människor har olika önskemål och förutsättningar. Vi har velat undersöka det effektiva behandlingsutbud som finns tillgängligt redan i dag.

De träningspass patienterna har deltagit i ges på befintliga motionsanläggningar och internetbaserad KBT går att få för den som har en dator, så detta bör alla personer med depression få välja mellan, säger Yvonne Forsell, psykiatriker och adjungerad professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Men det får de inte, visar studien.

Av de drygt 310 personer som ingick i kontrollgruppen, som fick sedvanlig behandling, har ungefär hälften fått läkemedel, hälften någon form av psykologisk behandling och vissa har fått både och. Endast fyra personer hade fått FaR, så i praktiken var behandlingsalternativet inte tillgängligt för patientgruppen.

En mindre grupp berättar dessutom att de har sökt sig till alternativmedicinen, där de har fått till exempel healing.

En av de många delstudier som projektet genererat har gett ett oväntat resultat. Det visade sig vid analysen av de drygt 300 deltagare som erbjöds fysisk aktivitet. De delades slumpvis in i tre Över 150 000 personer är just nu sjukskrivna på grund av psykiska diagnoser.

38% Fakta Många sjukskrivna för depression Idag är psykiska diagnoser den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor och näst vanligast för männen. Grafen visar andelen av pågående sjukfrånvaro som beror på psykiska diagnoser (kvinnor och män sammantaget under andra kvartalet 2014), varav ångestsyndrom och depressionstillstånd står för 93 procent. Källa: Försäkringskassan.

grupper och fick träna med olika intensitetsnivå: låg (yoga eller body balance), måttlig (medelgympapass) eller hög (intensivgympa). Alla erbjöds timslånga pass vid tre tillfällen per vecka.

VID UPPFÖLJNINGEN DIREKT efter avslutad behandling visade det sig att träningens intensitetsnivå inte spelade någon roll för behandlingseffekten på deras depression. Stillsamma yogapass gav lika god symtomlindring som intensiva träningspass.

– Det här förvånade oss verkligen. Vi väntade oss att högre intensitet skulle ge bättre effekt.

Det är vad som visats tidigare i djurförsöksstudier, så det är vad vi trodde skulle ske. Men så var alltså inte fallet, säger Yvonne Forsell.

Resultaten är så överraskande att forskarna tror att motionen kan ha gett sidoeffekter i studiedeltagarnas liv och att de förklarar symtomlindringen.

Kanske kan den som har börjat gå på yogapass plötsligt ha börjat promenera mer, alternativt ha minskat sitt stillasittande. I så fall skulle hela livsstilen ha förskjutits mot ökad rörlighet till följd av träningspassen, oavsett intensitetsnivå.

Om så är fallet kommer forskarna snart att få veta. En grupp med 165 studiedeltagare har nämligen burit accelerometer, ett mätinstrument som registrerar hur intensivt man rör sig. De har burit den all vaken tid, förutom vid bad och dusch, under de tolv veckor då de ordinerades fysisk aktivitet. Det här är information som ännu inte är analyserad, men möjligen kan det finnas ett svar där – blev de deprimerade patienterna allmänt mer rörliga av att börja träna, eller var deras fysiska aktivitet begränsad till motionspassen, som alltså var av olika intensitetsnivå?

Valde de oftare att promenera, att gå i trappor och ta mikropauser – och var den eventuella förskjutningen lika påtaglig i alla träningsgrupperna, oavsett intensitetsnivå på passen?

Det går nämligen att jämföra med deras tidigare rörelsemönster. Redan innan studiedeltagarna började träna bar de accelerometrar under en veckas tid och resultatet visar att de deprimeMedicinsk Vetenskap №4–2014

22-25_Perspektiv.indd 23

23

2014-11-12 10:44

Perspektiv Motion mot depression

Regelbunden och lätt ansträngande fysisk aktivitet, som cykling.

Fakta : Många sitter stilla för mycket

37%

Andel svenskar som är fysiskt aktiva minst 30 respektive 60 minuter per dag samt andel som har en stillasittande fritid.

Fysiskt aktiva 30 minuter/dag.

Stillasittande fritid som mest ägnas åt läsning, TV, bio eller liknande.

65%

14%

Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2013, Folkhälsomyndigheten.

rade patienterna då levde ett mycket inaktivt liv. I genomsnitt var de stillasittande drygt nio timmar om dagen, vilket är ungefär 65 procent av den vakna tiden, under den vecka då de bar sina accelerometrar. Endast var femte levde upp till allmänna rekommendationer om att röra på sig minst 30 minuter per dag. En mindre grupp studiedeltagare, var tionde av dem vars rörelser mättes, var så fysiskt inaktiva att det inte någon gång under veckan gick att uppmäta en sammanhängande tiominutersperiod av fysisk aktivitet.

Det väcker frågor, anser Yvonne Forsell.

–Kan det finnas något gemensamt drag som ger upphov till både fysisk inaktivitet och depression? Kan det vara så att vissa personer helt enkelt tycker mindre om att röra på sig och att ett annat drag hos de personerna är en risk för depression? Det här är funderingar som har kommit till oss när vi

har studerat dessa data, säger hon.

Andra funderingar har handlat om hur svårt det i praktiken är att komma igång med träning för en deprimerad person som saknar sådana vanor.

Dels för att depressionen i sig sänker motivationen, dels för att okunskap kan bygga spärrar som kan vara svåra att överbrygga.

– Jag har fått samtal från medelålders människor som har undrat vad det är som gör så ont i deras muskler, om värken är farligt och om de bör sluta träna.

De har alltså haft träningsvärk för första gången i sina liv. Av dessa samtal har vi lärt oss att det måste finnas någon som kan stötta och motivera en person som aldrig har motionerat, någon som är tillgänglig för att svara på frågor.

Inom ramen för Regassa fick de som ordinerades fysisk träning ett enskilt möte med en sjukgymnast eller personlig tränare innan träningen startade. Sedan fick de fortsätta att träffa

”Vi är framme vid nästa generations studier nu.

De ska handla om hur vi får det här att fungera för förskrivare och patienter.”

24

Fysiskt aktiva 60 minuter/dag.

Rör sig, till exempel promenerar, mindre än 2 timmar/vecka.

denna person varje vecka. Då kunde de ventilera funderingar eller fråga om hur man utför vissa rörelser och diskutera värkande leder eller muskler. I några fall trivdes inte studiedeltagarna med träningspassen och då fick de hjälp att byta till andra, med samma intensitetsnivå.

INOM RAMEN FÖR FaR är rekommendationen att förskrivaren ska ha ett motiverande samtal med patienten innan träningen börjar. Ett sådant samtal följer en viss struktur och kräver en viss utbildning. Förskrivaren är också ansvarig att följa upp hur förskrivningen faller ut. Det är dock inte känt hur väl detta fungerar inom vården i dag, eftersom det saknas samlad information om hur FaR fungerar i praktiken.

– Jag tycker att vi är framme vid nästa generations studier nu. De ska handla om hur vi får det här att fungera för förskrivare och patienter. Kanske kan patienterna få motivation, stöd och uppföljning via appar eller andra tekniska system, som successivt kan ge dem resultat som visar att träningen ger utdelning, för det är starkt peppande.

Det är det här vi bör studera nu, när vi vet att det finns evidens för att FaR har effekt, säger Yvonne Forsell.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

22-25_Perspektiv.indd 24

2014-11-12 10:46

Forskaren listar Jubileum

Text: Cecilia Odlind

Inför Medicinsk Vetenskaps 20-årsjubileum har vi bett tre forskare välja sina favoritframsteg vid Karolinska Institutet från 1994 fram till idag. Här har professor Marie Wahren-Herlenius samlat fem fynd med stor klinisk betydelse.

3

1

Foto: Istockphoto, Ulf Sirborn

Inträngande Ett nytt instrument för ingrepp i våra kärl beskrivs 2011.

Med det kan inte bara ytterst tunna kärl nås, utan också kärlväggen penetreras med ett extremt tunt metallrör.

Celler och läkemedel kan levereras, och metallrörets spets lämnas kvar som propp i kärlväggen för att förhindra läckage av substanser in eller ut ur kärlet.

2 Livräddande Sjukdomen familjär hemofagocyterande lymfohistiocytos får sin förklaring: defekter kring ett protein som kallas perforin omöjliggör normalt fungerande programmerad celldöd hos immunceller, som orsakar svår inflammation. Idag kan man identifiera dessa barn och rädda ungefär hälften av de dem.

Synliggörande Ett nytt virus, mänskligt bocavirus, upptäcks 2005.

Viruset ger luftvägsinfektioner av varierande allvarlighetsgrad, många är bärare av viruset utan att ha symtom. Idag testar man för detta virus på de flesta större rutinlaboratorier världen över och forskare försöker förstå virusets egenskaper.

4

5 Frihetsskapande Akut p-piller och medicinsk abort, som sker genom att man tar ett läkemedel, utvecklas för klinisk behandling under 1990-talet. Behandlingarna kan helt eller delvis tillämpas hemma. Globalt har detta fått stor betydelse för att minska riskerna i samband med osäkra aborter och har gett kvinnor möjligheten att själva bestämma om sin graviditet.

Strålande Strålbehandling före operation tillsammans med Vi fyller introduktionen av 20! en helt ny operationsteknik vid MIN DRÖMändtarmscancer UPPTÄCKT! som minskar Effektiva och biverkspridning av ningsfria behandlingar cancern till anmot psykiatriska sjukdomar som depression dra organ visade och schizofreni. sig under slutet av 1990-talet drastiskt kunna minska förekomsten av återfall från 20-30 procent till mindre än 5 procent.

Referenser: Inträngande: Holmin med flera, PLoS One 2011. Livräddande: Henter med flera Medical Pediatric Oncology maj 2002.

Synliggörande: Allander med flera, PNAS september 2005. Strålande: Cedermark med flera, Cancer maj 1995. Frihetsskapande: Bygdeman och Gemzell-Danielsson med flera Human Reproduction juni 1994.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

22-25_Perspektiv.indd 25

25

2014-11-14 10:45

Så funkar det Motion och depression Forskarna Jorge Ruas och Mia Lindskog har studerat musklernas betydelse i detalj.

Så gör musklerna för att hjälpa hjärnan Synen på muskler har förändrats. Tidigare ansågs denna vävnad vara till endast för rörelser i och av kroppen. Men musklerna har mycket större betydelse än så och de kommunicerar med andra delar av kroppen på ett raffinerat sätt.

Text: Annika Lund Foto: Ulf Sirborn

D

et anses väl belagt att motion skyddar mot depression, men det finns liten kunskap om hur det fungerar. Och på en biokemisk nivå är depression ett dåligt utforskat område. trots att tillståndet är så vanligt, mellan

26

fem och åtta procent av befolkningen anses ha depression vid varje givet ögonblick, är det inte utrett vad som händer i hjärnan på molekylär nivå vid en depression. två forskargrupper vid Karolinska Institutet, en inriktad mot depression och en mot muskler, bestämde sig för

att samarbeta för att ta reda på exakt vad som händer när motion har en välgörande effekt på hjärnan. studien är nyligen publicerad och har fått mycket uppmärksamhet.

–Motion påverkar så mycket i vår kropp, som blodflödet, ämnesomsättningen, muskelmassan och hormonproduktionen. Hittills har det varit omöjligt att säga vad som är musklernas bidrag. vi ville försöka skilja ut på vilket sätt musklerna kan ha effekt på hjärnan, säger Mia lindskog, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

ForSk ArnA AnvänDe Sig av möss som framavlats så de föds med höga nivåer av ämnet PgC-1α1 i musklerna.

Det är sedan tidigare känt att detta

Medicinsk Vetenskap №4–2014

26-27_Ifokus.indd 26

2014-11-12 13:31

ämne ökar och stärker musklerna vid fysisk aktivitet, så genom att födas med höga nivåer av ämnet kan man säga att mössen föddes med vältränade muskler. I försök jämfördes dessa möss med vanliga. Alla mössen blev utsatta för mild, oförutsägbar stress flera gånger om dagen. Det är en väletablerad metod för att framkalla depressionsliknande beteende hos försöksdjur.

Efter fem veckor visade alla mössen tecken på stress. Hos de vanliga fann man dessutom inflammationsliknande processer i hjärnan, förändringar i kopplingarna mellan nervcellerna samt tecken på depression. Men hos de vältränade mössen förekom inte denna sjuklighet, trots att de också visade tydliga tecken på stress. Alla djuren blev alltså stressade, men bara några blev sjuka. Forskarnas slutsats var att hjärnan hos möss med vältränade muskler var skyddade från skadliga effekter av stress.

Eftersom det enda som skilde mösssen åt innan de utsattes för stress var deras muskler gjorde forskarna analyser av deras muskelceller. De upptäckte då att de vältränade musklerna hade mycket högre nivåer av ett enzym som heter KAT. Detta enzym är känt för att bryta ned ämnet kynurenin till ämnet kynureninsyra.

Det finns flera avgörande skillnader mellan de sistnämnda två ämnena.

Kynurenin bildas vid stress och anses vara ett skadligt ämne som kan ta sig in i hjärnan. Höga nivåer av kynurenin har observerats hos personer med psykisk sjukdom. Kynureninsyra kan däremot inte passera blod-hjärnbarriären och kommer inte in i hjärnan.

Resultatet var förvånande, enligt Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

– Vi trodde vi skulle upptäcka att musklerna som används tillverkar något ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi upptäckte egentligen det rakt motsatta: muskler som används tillverkar ett enzym som renar hjärnan från skadliga ämnen. Musklernas funktion i det här

”Musklernas funktion är filtrerande och påminner snarast om njurens eller leverns” sammanhanget är alltså filtrerande och påminner snarast om njurens eller leverns, säger han.

För att ytterligare belägga detta injicerade forskarna det hjärnskadliga ämnet kynurenin direkt i mössen, utan att utsätta dem för stress. Då fick de vanliga mössen depression medan de vältränade förblev opåverkade.

– Jag har aldrig sett så tydliga resultat i något projekt jag har medverkat i. De vältränade djuren var tydligt skyddade från negativa effekter från ett ämne som produceras vid stress, säger Mia Lindskog.

I cellodlingar utreddes biokemin ytterligare, för att slå fast exakt hur musklerna gör för att skydda hjärnan.

Då lyckades forskarna belägga följande kedja: faktor PGC-1α1, som bildas då muskler används, aktiverar faktor

PPAR, vilket i sin tur leder till ökade nivåer av KAT, som alltså omvandlar skadligt kynurenin till kynureninsyra. i ytterligare ett försök analyserade forskarna muskelbiopsier från människor före och efter utförda träningspass. Resultatet gick i linje med djurförsöken: rejält använda muskelceller hade högre nivåer av både PGC1α1 och KAT. Enligt forskarna kan upptäckten öppna för nya principer kring farmakologisk behandling av depression, där musklerna är måltavla. De läkemedel som i dag står till buds verkar allihop direkt i hjärnan.

Jorge Ruas berättar att forskarna nu söker molekyler som kan aktivera PGC1α1 på ett sådant sätt att det filtrerande hjärnskyddet i musklerna går igång.

– Det skulle ha flera fördelar. Eftersom befintliga läkemedel mot depression verkar i hjärnan ger det biverkningar där. Rent hypotetiskt kan man tänka sig att ett läkemedel som verkar i musklerna är skonsammare. Det är också bra om det finns flera möjliga behandlingar, eftersom de antidepressiva läkemedel som finns i dag inte ger effekt för alla, så vissa behöver andra alternativ, säger han.

Lärs mer!

Saknar du ändå motivation?

Läs tipsen på sidan 31.

Musklerna hos motionerande möss utsöndrar ett ämne som kan rena hjärnan.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

26-27_Ifokus.indd 27

27

2014-11-12 15:23

Nyfiken på Motivation

Hitta din inre

mo 28

Medicinsk Vetenskap №4–2014

28-33_Nyfikenpå.indd 28

2014-11-14 10:50

varför morot?

Att använda ordet morot när man pratar om motivation har vi troligtvis lånat in från engelsmännen och deras uttryck ”carrot on a stick” där moroten används för att få en motvillig åsna att gå framåt.

orot Text: ola Danielsson

Det enklaste sättet att må bättre är att röra på sig mycket och ofta. men att övertyga sin kropp till träning och andra nyttigheter kan vara en utmaning i sig. motivation är en bångstyrig kraft som följer sina egna lagar, visar forskningen.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

28-33_Nyfikenpå.indd 29

29

2014-11-14 10:50

Nyfiken på Motivation

JAG BERÄTTAR OM mitt dilemma för Marc Guitart-Masip, forskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet. Han forskar om hur människor motiveras och tar beslut. Särskilt intresserad är han av beslutsprocesser som går snett, som vid psykiska sjukdomar.

30

STÖDET FÖR DENNA hypotes kommer bland annat från experiment på möss som saknar dopaminutsöndring.

De är lika benägna som andra möss att välja alternativ som leder till belöningar framför andra alternativ. Men bara om ansträngningen är minimal – om ett hinder måste övervinnas, som att klättra över en barriär, avstår de hellre.

Parkinsons sjukdom slår rakt på motivationens grund genom att de dopaminproducerande cellerna i hjärnan förstörs. Effekten blir bland annat att patienterna har svårt att påbörja kroppsliga rörelser. En bieffekt av Parkinsonmedicin som höjer dopaminnivåerna är tvärtom svårigheter att hejda impulser, vilket kan leda till bland annat spelberoende, förklarar Marc Guitart-Masip.

HYPOTESEN ÄR ATT vi fattar beslut genom två olika mekanismer i hjärnan.

Den ena bedömer förväntade konsekvenser utifrån tidigare erfarenheter och premierar det alternativ som sannolikt för oss närmast målet. Den andra är en sorts genväg som ger automatisk förtur åt strategier som brukar vara bra, däribland att vara aktiv snarare än passiv. Oftast pekar de två mekanismerna åt samma håll, men ibland blir det en konflikt som vi inte är vana att hantera.

Marc Guitart-Masip sammanfattar i sin forskning principerna bakom våra beslutsprocesser matematiskt, som algoritmer eller regler. Sådana algoritmer kan användas för att förklara människors beteende, men också för att bygga robotar eller datorprogram som fattar rationella beslut.

Trots att människor fattar olika beslut visar forskningen att deras beslutsprocesser i grunden följer samma logik.

Ett intressant undantag är psykiska sjukdomar. Där kan matematiken se väldigt annorlunda ut, menar Marc Guitart-Masip.

– Tänk på hur handlingsförlamade deprimerade människor kan vara, de liknar Parkinsonpatienter på det sättet.

Eller människor med bipolärt syndrom som ofta hamnar i olika typer av trubbel på grund av sina beslut. Så gott som alla psykiska sjukdomar kan beskrivas i termer av ett förändrat beslutsfattande, säger Marc Guitart-Masip som planerar att utforska denna aspekt av psykiska sjukdomar närmare.

Men vi som inte är drabbade av allvarlig psykisk sjukdom förväntas kunna välja fritt och rationellt. Du kan om du vill, sägs det. Men kan vi verkligen välja vilka mål som motiverar oss? Tveksamt, svarar Marc Guitart-Masip.

– Vi har ett mer begränsat handlingsutrymme än vi kanske tror. Snarare än att vi är helt fria i våra val tänker jag att det är som att vi sitter i en liten båt

Foto: Privat

IMSALABIM STICK UT OCH SPRING – en trollformel som kunde framkalla en extra dos motivation skulle göra underverk för folkhälsan. Fysisk inaktivitet, stillasittande, är enligt WHO den fjärde största orsaken till förtida död i världen. Svenska Folkhälsomyndigheten konstaterar på sin hemsida att om alla följde rådet om 30 minuters motion per dag, vilket en tredjedel inte gör, skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt.

Liksom sopsortering, tentaplugg och andra nyttigheter har fysisk aktivitet ett inbyggt motstånd. Somliga älskar det och andra hatar det - alla tycker det är jobbigt. Vissa är ambivalenta och låter vädret avgöra, vilket gör att det blir mindre gjort vintertid. Men vad skiljer egentligen peppade träningsfreaks från oss halvmotiverade hobbyjoggare? Finns det ett mentalt recept som bara hurtbullar kan?

Men det är inga konstigheter med mitt fall, säger han och ritar en graf på ett papper. Å ena sidan strävar vi efter någon form av belöning. Det kan vara pengar, fysiskt välmående, eller vad som helst som vi värderar. Å andra sidan minimerar vi gärna ansträngningen eller kostnaden för att ta oss dit.

Men vi människor är kortsiktiga av naturen, så belöningar som ligger långt in i framtiden har alltid mindre värde än omedelbara belöningar. En orsak är att vår föreställningsförmåga är begränsad.

Därav min hemläxa.

– Jag råder dig att träna på att tydligare föreställa dig exakt vad du vill uppnå och varför. Då kommer du att kunna fästa större värde vid det och chansen blir större att du agerar, säger Marc Guitart-Masip.

Han forskar bland annat om betydelsen av signalsubstansen dopamin för motivation och beslutsfattande. Dopamin spelar en central roll i hjärnans belöningssystem och framställs ibland som ”lyckoämnet” – den inre moroten som vi eftersträvar. Men det är en förenkling, förklarar han.

– Dopamin aktiveras varje gång vi strävar efter en belöning, men det ger oss inte njutning eller lycka och är inte själva belöningen. Det verkar snarare vara så att ett fungerande dopaminsystem är nödvändigt för motivationen att anstränga sig för att nå dit man vill, säger han.

Vi har alltså kämparglöd i generna, att möta motstånd och övervinna hinder är inget konstigt för oss. Vad människor däremot har väldigt svårt för, enligt Marc Guitart-Masips forskning, är att lära sig att den bästa strategin ibland är att göra ingenting alls.

– Genom evolutionen har inaktivitet sällan lett till belöningar som sexuella kontakter eller en mätt mage, därför vill vi oftast agera för att nå våra mål. Vi har mycket svårt att hantera situationer där väntandet är en väg till en belöning, säger Marc Guitart-Masip.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

28-33_Nyfikenpå.indd 30

2014-11-14 10:50

Foto: Ulf Sirbom, Istockphoto

högst uppe på en tsunami, det gäller att lära sig surfa på de förutsättningar som finns så att vi till slut kanske hamnar där vi vill, säger han.

MEN EN TRÖTT människa som står och stirrar på sina oanvända joggingskor känner sig inte som en tsunamisurfare, mer som ett stillastående tåg.

Det är mycket som ska dra åt samma håll för att tåget ska börja rulla; den tydliga målsättningen i fjärran, de rätta signalsubstanserna och algoritmerna i färddatorn. Och viljan som kanske inte räcker till. Kanske någon måste knuffa på?

Jag vänder mig till Lars Forsberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som forskar om motiverande samtal, en strukturerad samtalsform som syftar till att hjälpa människor förändra sitt liv. Metoden används ofta för att komma till rätta med missbruk, men även för ökad fysisk aktivitet eller andra livsstilsförändringar.

Enligt honom får man räkna med att motivationen kommer och går, och att den inte lystrar till Folkhälsomyndighetens råd.

– Länge har man tänkt på motivation som en stabil egenskap, nästan ett personlighetsdrag. Men det är helt fel, i själva verket varierar motivationen kraftigt över tid och inför olika uppgifter, säger han.

Lars Forsberg forskar om hur metoden kan kvalitetsäkras och effektiviseras. Genom analyser av inspelade samtal försöker han identifiera nyckelkomponenter i samtalet som indikerar om klienten faktiskt kommer att genomföra en förändring eller inte.

Att klienten själv talar om förändring ger pluspoäng, då är chansen stor att hen kommer att göra slag i saken, visar forskningen. Att klienten aktivt argumenterar mot förändring är tvärtom förknippat med dålig prognos. Det är ofta en reaktion på ett annat illavarslande inslag i samtalet, nämligen att behandlaren börjar övertala och komma med råd och varningar.

– Att bara ge information om till exempel hälsorisker med ett visst beteende fungerar ofta inte. Ofta finns det andra fullt rimliga motiv som är starkare för personen. Det som fungerar är att hjälpa personen att inventera sina olika mål så att han eller hon själv

”Ett fungerande dopaminsystem är nödvändigt för motivationen att anstränga sig för att nå dit man vill” kommer fram till vad som är viktigast, säger Lars Forsberg.

Att knuffa på utifrån är ofta lönlöst, tåget kan bara rulla av egen kraft. Men andra kan hjälpa till genom samtal. Man kan säga att motiverande samtal hjälper den inledningsvis omotiverade joggaren att själv prata sig fram till att ta på joggingskorna.

Enligt Lars Forsberg måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att det ska finnas en sann motivation till

förändring. Personen måste känna att det finns starka skäl för en förändring och timingen ska vara rätt. Dessutom måste det finnas en tilltro till den egna förmågan.

MÄNNISKORS SJÄLVFÖRTROENDE

på det atletiska området varierar. Kanske är det där joggingskon klämmer?

Sara Bengtsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om hur självbilden inverkar på vår motivation och prestationsförmåga.

Hennes studier visar att en negativ självbild är en effektiv motivationsdödare.

Hon förklarar att vad vi gör och känner oss sugna på alltid beror på vilka förväntningar vi har på framtiden – hjärncellernas kalkyl av vad som sannolikt händer om vi gör si eller så.

Om hjärnan bedömer att det är osannolikt att en handling leder till något bra känner vi oss omotiverade, särskilt om ansträngningen är större än belöningen som vi troligen inte får.

Framtidskalkylen grundar sig på tidigare erfarenheter av hur världen är funtad, men även på minnen av våra egna prestationer. Om erfarenheten säger att vi troligen kommer att miss-

Pepptalk: Tre tips för ökad motivation.

Hårt arbete lönar sig. Enda sättet att bedöma sina egna prestationer och utvecklas är att jämföra det faktiska resultatet med vad man förväntade sig. Tydliga förväntningar på den egna prestationen får vi genom erfarenhet – desto mer desto bättre.

Lämna utrymme för förvåning. Glädje och motivation känner vi när vi presterar bättre än förväntat, inte när vi behärskar en uppgift till fullo. Därför är det viktigt att ha ett utrymme för osäkerhet och att öka utmaningarna i små steg, men inte för mycket eftersom vi då kommer att bli besvikna och tappa sugen. Tänk på hur TV-spel är uppbyggda med olika svårighetsnivåer, det finns inget mer motiverande.

Sätt dina egna mål. Kontroll och tankefrihet ökar motivationen. Det innebär att du själv ska känna att målet är viktigt, inte att någon annan har berättat det för dig. Rigga situationer där du är fri att sätta dina egna mål. Som chef eller lärare kan man tänka att man inte ska motivera andra, man ska motivera andra att motivera sig själva.

Källa: Sara Bengtsson Medicinsk Vetenskap №4–2014

28-33_Nyfikenpå.indd 31

31

2014-11-14 10:52

nyfiken på Motivation

Det ligger nära till hands att nyckeln till framgång är att jobba med sitt självförtroende och att försöka tänka på sig själv så positivt som möjligt. Likaså att det bästa man kan göra för andra är att stärka deras positiva självbild. Men nya resultat pekar i en annan riktning.

– När jag började med forskningen utgick jag från att det är bäst att tänka 32

Att tvinga fram motivationen hos andra fungerar sällan.

på sig själv som smart. Men det allra bästa visar sig vara att inte tänka på sig själv alls utan att bara tänka på uppgiften. Det är då du blir som mest motiverad och presterar som allra bäst, säger Sara Bengtsson.

Forskarnas nya hypotes är att tankar på den egna förmågan stjäl uppmärksamhet från uppgiften. Eftersom de självfokuserade tankeprocesserna är

”Det allra bästa visar sig vara att inte tänka på sig själv alls utan att bara tänka på uppgiften”

lättväckta är det också viktigt att i sin återkoppling till andra skilja mellan person och prestation. Personer som får prestationsinriktad feedback – ” du gjorde rätt” – blir mer motiverade att fortsätta än personer som får höra ”du är smart”, visar nya ännu opublicerade resultat. Äntligen är jag den magiska kraften på spåret. Det är kanske förmågan att glömma bort sig själv och helt gå upp i en uppgift eller en aktivitet, ett tillstånd känt som flow. Känslan av att flyga fram i joggingspåret kommar bara till den som tränar flitigt, och kan då kännas mer lockande än alla hälsovinster i världen. Bäst att krafsa ner trollformeln innan den går upp i rök: Tänka mindre, springa mer.

Foto: Ulf Sirborn, Gettyimages

lyckas med en uppgift så är risken stor att vi inte ens orkar försöka igen. Men att det finns en negativ självbild betyder inte att vi är bortom räddning. Vi bär nämligen på flera alternativa bilder av oss själva och vilken som är aktiv beror på dagsformen, hur utvilad man är och hur tankarna snurrar för tillfället, förklarar Sara Bengtsson.

– Det är inte konstigare än att alla har minnen av att känna sig dum och minnen av att känna sig smart. Det är de minnen som är aktiverade för tillfället som styr självbilden och inverkar på prestationen, säger hon.

Sara Bengtssons forskning visar att olika självbilder lätt triggas av yttre påverkan och att de i sin tur påverkar våra prestationer, ofta utan att vi är medvetna om det. Till exempel presterar försökspersoner sämre på minnestest om de innan provet utsätts för ett dolt budskap i form av ett pussel av ord relaterade till egenskapen ”dum”. Personer som får lägga ett ”smart”–relaterat ordpussel får tvärtom ett bättre resultat och känner sig mer motiverade.

– Jag tror vi påverkas av sådana signaler mycket mer än vi är medvetna om, genom reklam och på många andra sätt, säger hon.

Sara Bengtsson har också visat att personer som går in i en uppgift med positiv självbild hanterar motgångar på ett bättre sätt. En negativ självbild försvårar en konstruktiv självkritik.

– En positiv självbild innebär högt ställda förväntningar på sig själv, vilket gör att man känner förvåning när man gör misstag. Då blir felen tydliga och kan hanteras. Går man istället in i en uppgift med en negativ självbild kommer ingen sådan signal om resultatet blir dåligt, man tänker att det blev som jag trodde och har svårare att urskilja vad som gick fel, säger hon.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

28-33_Nyfikenpå.indd 32

2014-11-14 16:08

ANNONS

Från idé till livskraftig innovation Innovationskontoret vid Karolinska Institutet erbjuder kostnadsfritt stöd till dig med en idé inom medicin och hälsa.

• Få råd om hur du kan utveckla och skydda din idé • Delta i seminarier om innovation och entreprenörskap

Illustration: Maja Modén

• Få hjälp med att etablera företagssamarbeten

Välkommen att kontakta oss!

Läs mer på: ki.se/innovationoffice

Gratis rådgivning!

En viktig roll för svensk ögonsjukvård På Sveriges största privata ögonklinik utför vi de flesta former av främre segmentkirurgi (bland annat 5 000 kataraktkirurgiska ingrepp) och näthinnekirurgi, samt laserbehandlingar vid näthinnesjukdomar, efterstarr och glaukom.

Med över 60 000 patientbesök per år spelar Stockholms Ögonklinik en viktig roll för svensk ögonsjukvård. Utöver den landstingskontrakterade vården, utför kliniken vid Sophiahemmet tjänster åt samtliga försäkringsbolag, samt tar emot helt privata patienter – med korta väntetider.

Vi är idag 21 erfarna ögonläkare, som tillsammans med sjuksköterskor och administration, jobbar hårt för att varje patient alltid ska känna sig trygg och väl omhändertagen genom behandlingens alla skeden.

Mer information om vår verksamhet hittar du på stockholmsögonklinik.se – eller ring 08 - 508 949 00

28-33_Nyfikenpå.indd 33

2014-11-12 12:40

Fett med På djupet Fetma

STORLEKEN SPELAR ROLL

Många små fettceller är bättre än få stora.

UNGDOMLIG Medelåldern på en fettcell är 9,5 år.

34-43_Tema.indd 34

FARLIGT Fetma ökar inflammationen i fettväven som ökar frisättningen av skadliga fettsyror.

2014-11-14 13:24

c

REGLERANDE Här bildas mättnadshormonet leptin och hungerhormonet ghrelin.

Genom ett överflöd av snabba kalorier och för lite fysisk aktivitet har vi själva skapat den globala fetmaepidemin. Samtidigt är människokroppen mycket ovillig att släppa ifrån sig det fett som den lagrat på sig. Att kämpa emot fetman blir därför bokstavligen en kamp mot oss själva.

Text: Fredrik Hedlund Kortintervjuer: Annika Lund Illustration: Anders Kjellberg Foto: Henric Lindsten och Christian Andersson

celler NÖDVÄNDIG

Fettväven är kroppens största producent av protein.

34-43_Tema.indd 35

2014-11-14 13:25

ETMAEPIDEMIN START ade i USA någon gång på 1950- och 1960-talet, men blev tydligt märkbar under 1980-talet. I Sverige började epidemin synas på allvar runt 1990-95, men är nu helt uppenbar. I dag är hälften av alla svenska vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta.

Det finns många teorier och förklaringar till vad den dramatiska utvecklingen beror på. Men i grunden handlar fetma alltid om att äta mer än vad man gör av med. Och det finns forskare som menar att vi har blivit lurade till att göra just det.

– Det som framförallt hände under den här tiden var snabbmatsinvasionen. Det tror jag är den absolut största förklaringen till varför vi har en fetmaepidemi just nu. Det som karaktäriserar snabbmaten är att den har ett extremt lågt näringsinnehåll, men extremt högt kaloriinnehåll. Samtidigt är den laddad med fett, socker och salt och det går våra smaklökar och vår hjärna igång på, säger Erik Hemmingsson, forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet och även knuten till Överviktscentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Vi återkommer till Erik Hemmingsson och hans resonemang, men först måste några viktiga saker kring fett redas ut.

Fett är bra. Utan fett skulle vi inte överleva. Fettet är kroppens viktigaste energidepå. Fettet används som bränsle i alla kroppens celler och finns dessutom i alla cellernas ytstruktur och membran.

Det finns en mycket ovanlig störning i bildningen av fettväven som drabbar ett fåtal personer som kan visa vad som 36

händer när fettinlagringen inte fungerar som den ska.

– De patienterna får höga blodfetter och svårbehandlad diabetes. Man behöver ett förråd där man kan lagra energi under kortare perioder. Har man inte det så lagras det i lever och muskler och då får man en väldigt svår påverkan på ämnesomsättningen med svårbehandlad diabetes, säger Ingrid Dahlman, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Intressant nog är det samma komplikationer som vid fetma.

– Det visar hur viktig fettväven är för att lagra en reserv. Vi tror att det är en liknande mekanism vid vanlig fetma. När man äter för mycket så lagras överskottet i fettväven. Men när man passerar sin förmåga att lagra energi i fettväven så spiller det över på lever och muskler och blir störningar där, säger Ingrid Dahlman.

UNDER LÅNG TID har fettväven endast betraktats som ett statiskt lagerutrymme för fett. På senare tid har forskarna dock börjat förstå att fettcellerna och den fettväv de bildar är långt mycket mer komplicerad än så. För cirka 20 år sedan visades för första gången att fettväven också fungerar som en körtel som producerar hormoner, enzymer och inflammationsproteiner.

– Fettet är kroppens största producent av proteiner. Det är faktiskt ganska förvånansvärt. Man tror att det finns tusentals proteiner som bildas i fettet, men långt ifrån alla är ännu kartlagda, säger Peter Arner, professor vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, som har forskat på fett i 45 år.

Ett av hormonen från fettväven som är identifierat är leptin.

Det är kanske mest känt på grund av leptinmusen som på ett mycket tydligt sätt visade hormonets effekter. Leptinmusen saknar förmågan att producera leptin på grund av en mutation och har en enorm aptit vilket gör att den snabbt blir så fet att den utan problem väger mer än två vanliga möss.

Leptin signalerar mättnad. Ett annat fettvävshormon, ghrelin, signalerar hunger och tillsammans fungerar dessa två som ryggraden i hunger/mättnadsregleringen.

Andra hormoner från fettvävnaden

bidrar till att reglera sockeromsättningen och blodtrycket till exempel.

Men fettväven är komplex på fler sätt än detta. Till exempel finns det två olika sorters fettväv, som har olika täthet.

Människor har antingen många små fettceller eller få stora. Men det finns inte någon koppling till om personen är fet eller smal. Däremot finns det stora medicinska skillnader mellan de olika typerna av fettväv.

– Få och stora fettceller är dåligt, då har man en ökad risk att få diabetes, insulinresistens, förhöjda blodfetter och förhöjt blodtryck. Så det är dåligt att ha få stora fettceller och bra att ha många små, säger Peter Arner.

Vad det är som avgör vilken typ av fettväv olika personer har är ännu ofullständigt klarlagt, men Peter Arner och hans forskargrupp har nyligen publicerat en artikel som beskriver den första genen som reglerar förloppet.

– Det är en transkriptionsfaktor som heter EBF1, ”Early B Cell Factor 1” som verkar reglera fettcellernas antal och storlek, säger han.

I artikeln kan forskarna även visa att EBF1 i sin tur nedregleras av inflammatoriska signalämnen i fettväven vilket skulle kunna vara förklaringen till varför vissa har färre fettceller än andra.

Men precis hur det hänger ihop återstår att bevisa.

Oavsett vad det beror på så kvarstår faktum att det är bra att ha många små fettceller och dåligt att ha få och stora.

Orsaken är att de stora fettcellerna beter sig annorlunda än de små. Även om forskarna inte vet exakt hur det går till så blir effekten att de stora fettcellerna bland annat frisätter mer slaggprodukter som fria fettsyror, något som är dåligt för kroppen. Men det är inte allt.

– Fettet är dessutom mera inflammerat hos dem som har stora fettceller jämfört med dem som har små fettceller vilket i sin tur kan påverka hormoner som styr blodtrycket och insulinkänsligheten, säger Peter Arner.

Enligt Peter Arner är det viktigare att ha bra fett än vilken mängd fett man har. Något som kan förklara varför vissa feta ändå är friska och klarar sig helt från de metabola effekterna av fetma.

Det är till och med så att fettcellernas storlek säger mer om den metabola hälsan än vad måttet ”Body Mass Index”, BMI, gör.

Egentligen skulle det därför vara bra om det gick att testa sin fettcellsstorlek på något sätt. Och det går att göra, men

Foto: Stefan Zimmerman, privat

På djupet Fetma

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 36

2014-11-12 15:33

Foto: Ulf Sirborn, Istockphoto. Illustration: Anders Kjellberg

det är inget rutintest som kan göras på distriktsläkarmottagningen i dag, möjligtvis kommer det att bli det i framtiden, tror Peter Arner. Men fram till dess så har han ett enkelt test som vem som helst kan göra själv.

– Vi har lanserat ett mått som vi kalllar en meter midja. Har man mer än en meter i midjeomfång så är man i riskzonen. Man mäter med ett måttband vid naveln, det är hur lätt som helst.

De som har stor midja har ofta stora fettceller, säger han.

PÅ SAMMA SÄTT som man länge trodde att fettväven enbart var en lagringsplats för fett trodde man fram till för fem-sex år sedan också att människans fettceller var desamma under hela livet. Det var också fel.

Den australiensiska forskaren Kirsty Spalding hade några år tidigare flyttat från Australien till institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.

Tack vare en ny revolutionerande metod där hon med hjälp av kol-14 kunde åldersbestämma celler lyckades hon, tillsammans med den svenska forskaren Jonas Frisén, bevisa att våra hjärnceller förnyas.

Normalt används kol-14-metoden för att datera arkeologiska fynd eller fastställa om renässansmålningar är äkta genom att mäta den kvarvarande radioaktiviteten hos kol-14 som har en halveringstid på strax under 6 000 år.

Då handlar det om tusentals till hundratals år. Kirsty Spalding använde nu samma teknik för att bestämma åldern på celler ner på enstaka år.

– Anledningen till att vi kan göra det är de kärnvapenprovsprängningar ovan jord som genomfördes i mitten av 1950-talet och början av 1960-talet. De skapade en massiv ökning av kol-14 i atmosfären mellan 1955 och 1963 som kallas bombspiken och sedan sjunker nivåerna exponentiellt. Vi är ännu inte riktigt nere på de nivåer som var före provsprängningarna utan vi är fortfarande på väg ner, säger hon.

Genom att undersöka celler från människor födda vid olika tidpunkter längs en tidsaxel från ungefär 1920 fram till nutid går det att visa om cellerna förnyats under deras livstid.

Genom en slump kom Peter Arner i kontakt med Kirsty Spalding som, efter en del justerande, kunde använda sin metod även på fettceller. De visade sig

” Vi har lanserat ett mått som vi kallar en meter midja. Har man mer än en meter i midjeomfång så är man i riskzonen.” omsättas många gånger om under en människas livstid.

– Vi får ungefär tio procent nya fettceller per år. På 8,3 år har vi bytt hälften av alla fettceller, säger Kirsty Spalding.

Men omsättningen av fettcellerna är väldigt hårt reglerad. För att en ny fettcell ska bildas måste en annan dö.

Så vitt forskarna kan visa har människan samma antal fettceller igenom hela livet. Men å andra sidan finns det inga långtidsstudier som har följt samma individer under deras vuxna liv och undersökt fettcellernas antal så egentligen vet ingen riktigt hur det är. Kirsty Spalding har dock sin uppfattning klar och den går på tvärs med skolböckerna.

– Under kortare tid verkar antalet fettceller vara väldigt stabilt och även

personer som minskar dramatiskt i vikt behåller samma antal fettceller. Men jag har svårt att tänka mig att människor som blir extremt feta enbart får en ökning av volymen i fettcellerna.

Dessutom finns det i varje fall en studie som visar att kvinnor som ökar i vikt kan öka antalet fettceller i låren, så jag tror att vi under vissa förutsättningar kan få fler fettceller, åtminstone i vissa vävnader, säger hon.

Men bara för att det kanske är möjligt att öka antalet fettceller behöver det inte vara lika lätt att gå åt andra hållet, något som kan förklara varför det är så svårt att gå ner i vikt.

– Vi är sannolikt programmerade på ett sådant sätt att vi kan öka fettcellsantalet vid viktuppgång, men jag har inte sett några indikationer på att vi kan minska antalet. Det verkar finnas någon funktion som behåller det högre antalet fettceller hos feta trots att de går på diet och minskar sin vikt, säger Kirsty Spalding.

I så fall är detta naturligtvis dåliga nyheter för alla som vill gå ner i vikt.

– Ja, det är definitivt en signal om att ta hand om sig i de unga åren. Eftersom antalet fettceller verkar kvarstå och om

Fakta : Olika typer av fett BRUNT FETT När vi föds har vi ett tunt lager brunt fett under huden som sedan försvinner. Brunt fett kan förbränna fett och framställa värme, detta är viktigt för att spädbarn ska kunna hålla sin kroppstemperatur.

MITTEMELLAN

VITT FETT Den stora mängden fett hos vuxna är istället vitt fett som lagrar energi, men inte kan förbränna den.

Nyligen har en ny fettcellstyp upptäckts som ser ut som vitt fett, men fungerar som brunt fett och har fått namnet brite från ”brown into white”.

Vita fettceller omvandlas till brite-celler vid kyla. Men forskare har nu hittat ett sätt att på kemisk väg stimulera vita fettceller att bli brite-celler. Om än långt ifrån verklighet är det en tänkbar väg för ett framtida läkemedel som förbränner fett.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 37

37

2014-11-12 15:33

På djupet Fetma Fakta : BMI-gränser, kg/m2 Bukomfång. Ger en god bild över risken att utveckla metabola följdsjukdomar.

Män 94-102 cm > 102 cm

Undervikt < 18,5

Normalvikt 18,5–24,9

man har ökande antal fettceller när man är ung så talar allt för att det inte går att minska antalet senare i livet.

MEN VAD ÄR det som ligger bakom fetmaepidemin som ganska plötsligt har drabbat mänskligheten? Som så många andra sjukdomar handlar det om en kombination av arv och miljö, men forskarna är eniga om att genetiken inte är den avgörande faktorn.

– Man brukar säga att 60-70 procent är genetik och resten är omgivningsfaktorer. Men om man funderar lite på det kan man inse att man egentligen inte kan resonera så därför att man aldrig blir fet om man inte äter för mycket.

Därför kan man säga att det alltid är omgivningsfaktorer. Om man inte äter för mycket så utvecklar man ingen fetma vilken genetik man än har, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare för Rikscentrum Barnfetma vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Inte ens Peter Arner, som nyligen publicerade den första genen som styr fettcellsutvecklingen, menar att genetiken är av avgörande betydelse.

– Det finns många som vill tro att man blir fet för att man har fel på ämnesomsättningen, och det kan kanske finnas någon eller några som har det, men jag måste säga att den vanligaste orsaken är nog att man äter för mycket och rör sig för lite. De som har lättare att gå upp i vikt, de äter nog lite mer och rör sig lite mindre än de andra. Det finns ganska mycket undersökningar som visar att det är så, säger han.

Men vad är det då som gör att människor äter mycket mer än de behöver?

38

Övervikt 25–29,9

Fetma x 3 Fetma 30–34,9 Svår fetma 35–39,9 Extrem fetma ≥40

Det mesta pekar på en blandning av sociala och psykologiska/emotionella faktorer. I västvärlden finns en väldigt tydlig koppling mellan fetma och låg socioekonomisk status. Det är oftare lågutbildade och fattiga som blir feta.

– Jag tror att den sociala miljö man växer upp i påverkar jättemycket. Om man har föräldrar som är fattiga då vet vi att förekomsten av missbruk är högre, den sociala tryggheten är lägre, det är mer utanförskap, det är mer brottslighet, mer av elände helt enkelt, säger Erik Hemmingsson.

Han har nyligen publicerat en helt ny modell för hur psykosocial och känslomässig stress bidrar till fetma.

– Min teori är att speciellt barn som växer upp i den här otrygga miljön, till skillnad från barn som växer upp i en trygg och harmonisk miljö, blir väldigt negativt påverkade, vilket inkluderar effekter på stress, ämnesomsättning och kompensatoriska vanemönster, säger han.

Claude Marcus som har studerat fetma hos barn, bland annat i studien Early STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project), kan bekräfta den tydliga kopplingen till låg socioekonomisk status och

”Redan vid ett års ålder ser vi att barn till lågutbildade föräldrar har lite mer fetma än de till högutbildade.”

Kvinnor 80-88 cm > 88 cm

Risk Ökad Mycket ökad

GRÄNSER FÖR OPERATION Kriterier som används i dag: BMI > 40 eller BMI > 35 med fetmarelaterad sjuklighet. (I vissa landsting används BMI över 35 oavsett samsjuklighet). Diabetiker med BMI mellan 30-35 opereras i en del landsting i dag. Barn och ungdomar har betydligt lägre gränser som är åldersberoende.

FETTSUGNING ETT KOSMETISKT INGREPP I motsats till de kirurgiska metoderna får fettsugning inte alls några positiva effekter på den övriga sjukligheten. Den metabola sjukligheten är fortfarande densamma fem år efter fettsugning, trots stor viktnedgång.

att effekterna på vikten börjar väldigt tidigt.

– Redan vid ett års ålder ser vi att barn till lågutbildade föräldrar har lite mer fetma än de till högutbildade. Riktigt varför det är så det vet vi inte.

Men att effekten är socialt betingad illustreras tydligt vid en jämförelse med resultatet av en liknande studie som Claude Marcus forskargrupp bedriver i Kina. Där är det istället barnen till högutbildade som är feta.

– Där är det fortfarande en statussymbol att ge sina barn läsk och gå på McDonalds, säger han.

Claude Marcus mest troliga förklaring ligger nära Erik Hemmingssons teori om otrygghet, men hos föräldrarna.

– Vi tror att det är någon form av otrygghet vilket gör att barn får lite för mycket mat eftersom föräldrarna tror att de kanske får lite för lite, säger han.

Generellt sett går det annars åt rätt håll för Sverige just nu, men inte i alla grupperingar.

– För barn, framförallt för yngre barn ser det bättre ut nu än vad det gjorde

Foto: C Meadow

”Body Mass Index”, BMI räknas ut genom att vikten divideras med längden i kvadrat.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 38

2014-11-12 15:34

Foto: Henric Lindsten/Lindsten&Nilsson

”Jag opererade mig för hälsans skull” Ellinor Westh Olsson, som i dag är 31 år, var knubbig redan på lågstadiet och under skolåren lades kilo till kilo. Tidigt i vuxenlivet flyttade hon med sin sambo till Västerbotten, och då gick viktuppgången fortare. Där kände hon sig först ensam och tröståt, och så började hon arbeta natt.

– Nattarbetet skapade en obalans för mig.

Jag åt egentligen bara en gång om dagen, nyttiga måltider, men ändå gick jag upp i vikt.

Jag tror nattarbetet gjorde något med min ämnesomsättning.

Efter ett beteendemedicinskt program, där man får stöd att ändra livsstil, gick Ellinor ned 17 kilo i vikt. Det sammanföll dock med att hon började arbeta dagtid, så det är oklart vad som gav effekten.

Sedan skadade hon ryggen. Ett lyft på jobbet gav flera diskbråck med känslobortfall och svårigheter att röra sig, och efter två ryggoperationer var rörelseförmågan fortfarande inte bra. Ellinor behövde en steloperation av ländryggen, men för att få göra en sådan krävdes en kraftig viktnedgång.

Det var svårt att åstadkomma med nedsatt rörelseförmåga, så vid BMI 47 beslutade sig Ellinor för att göra en gastric bypass.

Operationerna har haft effekt. Nu har hon ett BMI på 30 och 40/42 i klädstorlek på överkroppen. Det går att cykla, promenera och leva som vanligt.

– Jag hade egentligen inga problem med min självbild som överviktig. Jag trivdes med mig själv och min kropp och gifte mig när jag var som allra störst. För mig handlade det om min hälsa. Jag ville underlätta för min rygg, och det har fungerat, säger Ellinor.

Med viss ilska i rösten konstaterar hon att hon numera blir bemött på ett annat sätt: vänligare och med större respekt.

– Om jag möter människor på trottoaren kan de gå åt sidan. Tidigare var det alltid jag som fick flytta på mig, något jag inte reflekterade över då. Jag är precis samma person som förut, ändå blir jag sedd på ett helt annat sätt. Det är inte okej.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 39

39

2014-11-12 15:34

Per-Åke Persson är utbildad kock och jobbar som kökschef. Det är både en räddning och en förbannelse – å ena sidan vet han precis hur man lagar nyttig mat, å andra sidan är han omgiven av obegränsat med godsaker hela dagarna.

– Mat är en stor del av mitt liv. Jag vet ju precis hur en måltid bör se ut för att det ska vara bra. Svårigheter är att disciplinera sig. Goda mackor är en särskild frestelse för mig.

Kilona smög sig på redan under barndomen, då hans mamma lagade mycket och god mat. När arbetslivet började fortsatte viktuppgången. Sedan har Per-Åke jojobantat under hela sitt vuxna liv, några kilo ned och så ytterligare några upp. Till slut stod vågen på över 120 kilo.

– Jag tyckte inte om mig själv som tjock. Jag kände att folk såg ned på mig när jag var på badstranden och det gjorde ont. Men jag förnekade min vikt, köpte större kläder och slutade titta i spegeln.

Det var hemskt. Jag har alltid tyckt att det är fel att vara tjock. Det är jobbigt att röra sig, man har ont överallt, det värker i knäna och man får andra sjukdomar.

En kvinnlig kollega, som också brottades med övervikt, lyckades gå ned många kilo med hjälp av Viktväktarna.

Att se hennes framgång blev en morot för Per-Åke, som följde med på ett möte. Den peppande stämningen där man får beröm av gruppen samt en personlig coach var receptet som gav effekt, i kombination med en stark motivation. Nu står vågen på cirka 78 kilo.

– Jag hade helt enkelt gett mig katten på att det skulle funka. Och det gjorde det. Nu har jag morskat upp mig. Det är väldigt roligt att köpa kläder och jag trivs i min kropp igen.

40

Foto: Christian Andersson

”Jag tyckte inte om mig själv”

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 40

2014-11-12 15:34

Foto: Ulf Sirborn, Istockphoto

På djupet Fetma för fem-sex år sedan. Däremot verkar det som om segregationen ökar. Det vill säga att hos barn som är i lägre socialgrupper där ökar fetman medan den har stannat upp och till och med minskar i övrigt, säger Claude Marcus.

Därför bör man rikta mer insatser just mot lägre socialgrupper, menar han.

– Det bör finnas en stor möjlighet att påverka situationen via BVC med hjälp av ett specifikt stöd till familjer i mera socialt utsatta områden, säger Claude Marcus.

Ett annat sätt att motverka övervikt och fetma är att arbeta mycket mer målmedvetet inom skolan och förskolan.

För några år sedan gjorde Claude Marcus ett försök där ett antal skolor med tillhörande fritids skulle börja med mer fysisk aktivitet på lektionstid, bättre kvalitet på skollunchen och nolltolerans mot sötsaker i skolan och på fritids. De skulle jämföras med skolor och fritids som inte ändrade sig, kontrollskolor.

– Vi lottade vilka skolor som skulle ändra sig och vilka som skulle låta bli.

Men alla skolor ville göra det här, ingen ville vara i kontrollen och vi tiggde och bad de som lottades dit att de verkligen inte skulle göra så mycket, men de gjorde en del ändå. Men det de inte gjorde var att införa nolltolerans mot sötsaker för det var det som var svårast att genomföra, säger Claude Marcus.

Efter fyra år kunde forskarna ändå visa en statistiskt säkerställd skillnad mellan skolorna, där eleverna i de skolor som ändrade sig hade en lägre överviktsutveckling. Det visade sig att de barnen också hade börjat äta bättre hemma.

– Det var mindre sötsaker, mindre feta mjölkprodukter mera fiberrikt bröd än hos eleverna i kontrollskolorna. Vår hypotes är att många föräldrar vill säga nej till sötsaker i vardagen, men att det är svårt om de professionella pedagogerna tycker att det är okej. Skillnaderna såg vi framför allt bland föräldrar med lägre utbildning. Så ett av svaren på frågan om hur man når de som man verkligen behöver nå är att skolan och fritids gör det indirekt om de själva är föredömen, säger han.

Men för de barn som redan är feta gäller det att inte avvakta och se om det går över av sig självt utan att söka hjälp så fort som möjligt. Fetman är svårare att behandla ju äldre barnen blir.

– Med sex-/sjuåringar lyckas vi i 9095 procent av fallen få en behandlingseffekt över tre år som definitivt påverkar hälsan. Sedan sjunker det nästan linjärt.

Om behandlingen börjar när barnen är 14-15 år så ser vi i stort sett ingen effekt, vi lyckas med mindre än fem procent av tonåringarna. Budskapet är att man måste börja behandla tidigt, före tio års ålder, säger Claude Marcus.

FORSKARNA MENAR ATT det samhälle som vi tillsammans har skapat är en av de främsta orsakerna bakom fetmaepidemin. Ett samhälle där allt är tillgängligt nästan när som helst på dygnet och en inställning till mat som har förändrats dramatiskt.

– För 25 år sedan var det fult att gå på gatan och äta någonting. Man skulle sitta och äta och man skulle inte småäta mellan måltiderna. Nu är det standard att vi går och äter, att småäta är inte något omoraliskt längre, säger Claude Marcus. Även Erik Hemmingsson pekar på samhällsutvecklingen de senaste 30 – 40 åren som en av de största orsakerna bakom fetman. Och då särskilt explosionen av snabbmatsrestauranger som McDonalds, Burger King och liknande.

Fakta Sjukdomar orsakade av fetma Fetma definieras som en sjukdom i sig självt. Dessutom medför den en ökad risk för utvecklingen av andra sjukdomar.

Typ 2-diabetes Hjärt-kärlsjukdom Sömnapné Leverpåverkan Belastningsproblem Infertilitet Cancer Psykiska problem (särskilt kvinnor har ökad risk för depression, bipolär sjukdom, paniksyndrom och torgskräck)

– Tveklöst har snabbmatsindustrin ett jätteansvar, säger han.

Att kedjorna dessutom lockar dit barn med leksaker och figurer ur de senaste Disneyfilmerna är extra olyckligt, menar han. Barnen vill ju inte dit för att äta maten utan för att få leksaken, men de lär sig att det hör ihop med snabbmaten. Och föräldrarna är glada om barnen vill äta.

Han menar också att dagens produktionsmetoder skapar råvaror som inte är lika bra som de var förr.

– Den mat vi åt för 100 år sedan som hade växt långsamt i jorden var fullmatad med näring. Matindustrin i dag driver på produktionen så att det blir mer på kortare tid.

Det som händer då är att det blir en urlakning av näringsämnen, säger han.

Han menar därför att vi istället för snabbmat eller högprocessade halvfabrikat bör välja ekologiskt odlade grönsaker och kravmärkt kött och laga maten från grunden för att få så näringsriktiga måltider som möjligt.

Också Claude Marcus menar att vi har gått för långt och måste återgå till vissa gamla principer, som inte var så tokiga. En sådan är regelbundna mattider. I dag när alla i familjen har olika aktiviteter på kvällstid är måltidsordningen i många familjer helt sönderslagen, något som bidrar till utvecklingen av fetman, menar han.

– Jag tror att en av de viktigaste faktorerna är regelbundenhet i matintaget, och att man inte småäter mellan måltiderna. Jag menar, nästan lite nymoralistiskt, att man ska äta frukost, lunch och middag vid samma tider och bara ta någon frukt mellan.

Till maten dricker man vatten eller lättmjölk, säger han.

Kaloririka drycker som läsk och saft bör inte förekomma på ett vardagsmatbord, menar han. De innehåller inte bara kalorier tomma på näring, utan vi har också otroligt svårt att värdera flytande kalorier. När det gäller fast föda har vi ett slags kaloriminne, som gör att man inte känner sig lika hungrig dagen efter man har ätit en stor middag. På så vis kontrollerar kroppen kaloriintaget och håller det på en ganska konstant nivå över tid. Men det fungerar inte alls lika bra på flytande kalorier.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 41

41

2014-11-12 15:34

På djupet Fetma

Fysisk aktivitet är jätteviktigt för det allmänna välbefinnandet och för att skapa muskler som förbränner mer fett. Att motionera har också en tydlig effekt på den farliga bukfetman. Men som metod för viktnedgång är resultaten nedslående. Objektiva mätningar visar att feta vuxna och barn rör sig lika mycket som normalviktiga. Och motion som viktreducerande behandling visar en omfördelning från fett till muskler, men ingen effekt på vikten.

– Det kan säkert finnas en evolutionär förklaring till det. Det har ju inte funnits kalorier i flytande form i mer än några hundra år, säger Claude Marcus.

OM DAGENS SAMHÄLLE kraftigt bidrar till att människor blir överviktiga och feta så bidrar människokroppen sedan i allra högsta grad till att viktuppgången består. Den som försöker gå ner i vikt tar sig bokstavligen an en kamp emot naturen.

– När man tappar i vikt minskar fettcellernas storlek. Men då minskar också deras metabolism vilket gör att energibehovet går ner. Dessutom frisätter de mindre mängd av mättnadshormonet leptin, vilket gör att hungern ökar.

Hela systemet verkar vara riggat för att behålla den kroppsvikt som man har uppnått. Hela naturen jobbar emot en viktnedgång, säger Kirsty Spalding.

Något som alla som har försökt att gå ner i vikt kan vittna om. Dessutom syns det tydligt när olika behandlingar utvärderas vetenskapligt. Det finns gott om genomgångar av olika dieter, läkemedelsbehandlingar, motion och andra aktiviteter som används i viktminskande syfte och de visar alla samma sak.

I bästa fall leder behandlingen till att patienterna tappar från ett par upp till sju-åtta kilo under ett halvår till ett år, för att sedan oftast närma sig sin startvikt igen och inte sällan överskrida den.

Det svåra är inte att snabbt gå ner i vikt, det svåra är att behålla den nya vikten så att det inte blir en viktrekyl.

Erik Hemmingsson publicerade nyligen en analys av 20 olika studier av hög kvalitet omfattande över 3 000 personer som undersökt olika metoder för att undvika denna viktrekyl. Efter en extrem lågkaloridiet som i snitt 42

resulterade i en viktminskning på drygt tolv kilo lottades deltagarna till olika viktbevarande behandlingar eller till kontrollgruppen. Jämförelserna haltar en del eftersom behandlingstiderna varierar från tre till 36 månader i de olika studierna, men den visar att måltidsersättning lyckades minska viktrekylen med 3,9 kilo, läkemedel med 3,5 kilo och högproteindiet med 1,5 kilo medan motion och kosttillskott inte lyckades påverka viktrekylen alls.

– Trots att vissa strategier kunde minska viktrekylen så var effekterna överlag blygsamma, vilket tydligt speglar begränsningarna med kalorisnåla dieter, säger Erik Hemmingsson.

Den enda metod som hittills visats resultera i stor och varaktig viktminskning är kirurgi. Den svenska så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects), som drivs från Sahlgrenska akademin i Göteborg, följer patienter som har genomgått en fetmaoperation och jämför dem med en kontrollgrupp som viktbehandlas på andra sätt. Studien har nyligen publicerat 20-årsdata.

–I genomsnitt ligger de opererade cirka 20 kilo minus efter 20 år, medan kontrollerna är viktstabila, säger Martin Neovius, forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.

Den i dag vanligaste operationsmetoden kallas ”gastric bypass” där maten leds förbi magsäcken direkt ner till tunntarmen. Det är en extrem metod, men den fungerar och viktminskningen får även effekt på annan fetmarelaterad sjuklighet.

– Utöver själva viktminskningen har man sett minskad risk för hjärtinfarkt, minskad risk för stroke, minskad risk för cancer bland kvinnor, minskad risk

”I genomsnitt ligger de opererade cirka 20 kilo minus efter 20 år, medan kontrollerna är viktstabila.”

MEN OM DET inte går att operera alla feta och övriga behandlingar endast har marginell effekt så måste det till något nytt för att hantera fetmaepidemin.

Och forskarna tror att det kommer.

Peter Arner menar att det finns många tänkbara angreppspunkter för framtida behandlingar.

– Man skulle kunna angripa omsättningen av fettceller och dess fettinnehåll, bromsa fettnedbrytningen lite grand eller kanske påverka hormonerna och inflammationen i fettväven, säger han.

Kirsty Spalding ser också flera möjliga vägar till en framtida varaktig viktminskning, även om hon varnar för att det måste göras kontrollerat och försiktigt.

– Ett sätt skulle kunna vara att reglera ned antalet fettceller vid samtidig viktnedgång via kostförändring för att göra det lättare att behålla vikten. Ett annat, mycket intressant, sätt skulle kunna vara att aktivera den inbyggda fettförbränningen i fettvävnaden som producerar värme. Vi vet nu vilken receptor som driver den utvecklingen, men vi vet ju inte riktigt vilka konsekvenser det kommer att ha på kroppen, säger hon.

Foto: Lina Eidenberg, Istockphoto

MOTION MINSKAR INTE VIKTEN

för förtida död och minskad risk att utveckla diabetes samt ökad chans att bibehålla sin diabetesremission bland diabetiker, säger Martin Neovius.

Men trots dessa goda resultat är det inte ett alternativ att försöka operera bort fetmaepidemin. Att bygga om hela mag-tarm-anatomin för att skapa en påtvingad beteendeförändring som både får livslånga följdeffekter och, som alla kirurgiska ingrepp, innebär vissa risker är en alltför extrem metod som endast ska ses som en sista utväg för ett begränsat antal patienter.

Därför finns det ganska strikta kriterier för vilka som kan vara aktuella och de baseras primärt på BMI, något som nu börjar ifrågasättas allt mer, berättar Martin Neovius.

– Det finns en hel del data som pekar på att BMI i sig inte är särskilt bra som selektionskriterium. Istället verkar det vara bättre att selektera utifrån diabetesstatus. Det pågår diskussioner kring hur man ska ändra urvalskriterierna.

Men redan nu opererar man i Sverige i vissa fall personer med BMI lägre än 35 som har sämre diabetesprofil.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 42

2014-11-12 15:34

”Jag tröståt när det var kämpigt”

Foto: Henric Lindsten/Lindsten&Nilsson

Innan hon hade fyllt 30 hade Liselotte Hellberg fött tre barn och gått upp ungefär fem kilo per graviditet.

Sedan följde många kämpiga år då vikten var i ständigt fokus – några kilo ned, ännu fler upp.

– Det var stressigt att ha tre barn som ska skjutsas till olika aktiviteter och ha hjälp med läxor. Jag hann inte med att ordna bra mat. Det var mycket nyponsoppor och snabba lösningar, som var söta och onyttiga.

Därutöver tröståt jag av sådant vi hade hemma, onyttig mat, för att orka med. Jag blev alltmer överviktig, men min make och barnen har klarat sig, säger Liselotte.

När barnen hade flyttat hemifrån deltog hon i en forskningsstudie med noggranna instruktioner om kosten. Det gav effekt och Liselotte gick ned tio kilo i vikt. Men efter avslutad studie gick hon upp alltihop igen – och mer därtill.

– Jag vägde som mest 98 kilo. Det var egentligen inte tillräckligt mycket för att få göra en gastric bypass, men eftersom jag hade reumatism var jag så plågad av min övervikt, som förvärrade min ledvärk.

Därför beviljade de operationen i alla fall och det gjorde mig väldigt glad, säger Liselotte.

Det är nu två år sedan och kilona har rasat bort.

Ett år efter operationen vägde Liselotte 64 kilo och kunde ha 38 i klädstorlek. Ingreppet har inte gett några biverkningar och ätandet går bra – ofta men lite fungerar. Även att gå på restaurang går bra.

– Familj, vänner och kollegor har varit förstående, och även restaurangerna. Jag har ett kort som visar att jag är gastric bypass-opererad, så att jag kan äta högst en halv portion. Då får man betala halva priset också. Jag vill inte tänka tillbaka på tiden före operationen. Livet har blivit så mycket bättre – jag är piggare och har mer ork, både på jobbet och hemma, och jag känner mig gladare.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

34-43_Tema.indd 43

43

2014-11-12 15:34

Konsten att hitta rätt Flanörer, filosofer och forskare har alltid tvistat om orienteringsförmågans natur. Men få har hittat så rätt som årets Nobelpristagare.

Text: Ola Danielsson

V

em som har bäst lokalsinne är en klassisk tvistefråga, och det är även frågan om lokalsinnets natur. I hundratals år har olika idéer förts fram om hur vi uppfattar och orienterar oss i rummet.

På 1960-talet ökade möjligheterna 44

att studera den levande hjärnan, tack vare ny teknik som gjorde det möjligt att med hjälp av inopererade mikroelektroder detektera hjärnaktivitet hos råttor samtidigt som de rör sig fritt. en av de första att använda tekniken var John o´Keefe, som i sitt laboratorium i London studerade den del av hjärnan som kallas hippocampus.

han upptäckte att en typ av nervceller hade ett speciellt aktivitetsmönster. De skickade signaler enbart när råttan befann sig på en viss plats i rummet. När råttan flyttade sig till en annan plats tystnade cellerna och andra celler, i samma del av hjärnan, blev aktiva istället. Detta mönster var helt oväntat och liknade inte aktiviteten hos några andra kända hjärnceller.

John o´Keefe drog slutsatsen att cellerna representerar specifika platser i råttans omgivning. Den kombinerade aktiviteten hos platscellerna, som han kallade dem, bildar en inre karta och ger råttan en enhetlig uppfattning av rummet den befinner sig i – vad man till vardags kallar lokalsinne.

I sin fortsatta forskning visade John o´Keefe att hippocampus innehåller många kartor över olika miljöer, var och en representerad av en unik kombination av aktivitet i platsceller. han kunde också visa att platscellerna har en minnesfunkton och lagrar information om olika miljöer. När råttan kommer till en ny miljö sker en inlärningsprocess och platscellernas aktivitet omarrangeras, men när ett sådant arrangemang har skett är det stabilt över tid.

FörSt mötteS JOH N o´Keefes teorier med viss skepsis. men studie efter studie som gjordes för att följa upp resultaten pekade mot samma slutsats. John o´Keefe hade faktiskt lyckats lokalisera hjärnans egen kartfunktion. men frågan kvarstod om det var hela sanningen eller om det fanns fler dolda komponenter i hjärnans navigationssystem. makarna may-britt moser och edvard moser, som tidigare samarbetat med John o´Keefe, undrade i början av 2000-talet om platscellernas aktivitet kunde genereras från någon annan hjärnregion, utanför hippocampus. Deras misstankar riktades mot entorhinalcortex, ett angränsande område med rikliga nervkopplingar till hippocampus.

De kunde snart visa att det även där finns celler vars aktivitet liknar platscellernas. men genom fortsatta experiment, där råttor fick röra sig fritt på större ytor, upptäckte de också en celltyp med andra märkliga egenskaper som verkade kopplade

Foto: Geir Mogen, NTNU , Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens registrerade varumärke. Illustration: Gettyimages

Nobelspecial Hjärnans GPS

Medicinsk Vetenskap №4–2014

44-45_Nobel.indd 44

2014-11-12 15:35

Foto: David Bishop, UCL (O’Keefe), Geir Mogen, NTNU (Mosers), Istockphoto.

till orienteringsförmågan. När råttorna rörde sig i sin miljö signalerade en enskild sådan cell vid flera olika platser, till skillnad från platscellerna som var och en aktiverades vid en enda specifik plats. När forskarna drog linjer mellan de olika platserna där en cell signalerat framträdde ett geometriskt nätverk, ett hexagonalt mönster ungefär som på vaxkakan i en bikupa.

De nyupptäckta cellerna fick därför namnet rutnätsceller (grid cells).

Genom fortsatta experiment kunde May-Britt och Edvard Moser visa att olika rutnätsceller bygger upp likadana geometriska nätverk som är förskjutna i förhållande till varandra, så att de tillsammans täcker in varje punkt i rummet. Rutnätscellerna i olika delar av entorhinalcortex skiljer sig dock genom att de bygger upp nätverk av olika storlek. I ett experiment släckte forskarna alla lampor och kunde visa att rutnätsceller som aktiverats i en viss miljö fortsätter att vara aktiva även i totalt mörker.

Sam mantag et t ydde de olika experimenten på att rutnätscellerna, liksom platscellerna, inte reagerar direkt på råttans synintryck när den rör sig genom miljön, utan att de speglar en mer komplex hjärnaktivitet. Slutsatsen blev att rutnätscellerna är ytterligare komponenter i ett navigationssystem. Rutnätscellerna ger hjärnan ett sätt att mäta rörelser och avstånd och fungerar som ett koordinatsystem som tillsammans med platscellerna bildar en sorts inre GPS. För att orientera sig räcker det inte med att känna till sin position i omgivningen utan man behöver också tolka denna information utifrån vilket håll man för tillfället är vänd mot. De så kallade huvudriktningscellerna, som först beskrevs av forskaren James Ranck år 1985, hjälper till att lösa detta problem. De fungerar som en kompass och är aktiva när huvudet är vänt i en specifik riktning.

ForSkn i n g en har ockSå visat att det finns celler som är specialiserade på att signalera när djuret närmar sig en barriär eller en vägg. Dessa så kalllade gränsceller förutsågs först av John O´Keefe och hans medarbetare utifrån datormodeller över hjärnans navigationssystem som de utvecklade efter upptäckten av platscellerna. May-Britt och Edward Moser visade i sin fortsatta forskning att huvudriktningscel-

hippocampus växer med uppgiften För att få en taxilicens i London krävs vad chaufförerna kallar ”the knowledge”, det vill säga förmågan att hitta bland Londons cirka 25000 gator utan karta. kunskapen tränas in under en läroperiod på runt 2 år och testas därefter med en serie prov. Brittiska forskare har visat att den bakre delen av hippocampus växer under läroperioden och efteråt är signifikant större än hos kontrollpersoner. resultaten antyder att denna del av hippocampus fungerar som en lagringsplats för de mentala kartorna eller som en knutpunkt för bearbetning av rumslig information.

lerna och gränscellerna i enthorinala cortex har nära kopplingar till platscellerna i hippocampus. Tillsammans bildar cellerna i entorhinalcortex och platscellerna en inre GPS som förklarar hur råttan vet var den är och vart den är på väg.

Nobelpristagarnas upptäckter gjordes genom studier i råttor. Men motsvarande hjärnstrukturer, hippocampus och entorhinalcortex, finns även hos människor och har en välkänd koppling till rumsuppfattning

Makarna May-Britt och Edvard Moser

Fakta : det här är nobelpristagarna May-Britt Moser (f. 1963) Professor i neurovetenskap vid norges teknisk-naturvitenskapelige Universitetet.

Edvard I. Moser (f. 1962) Professor i neurovetenskap vid norges teknisk-naturvitenskapelige Universitetet.

John O´Keefe (f. 1939) Professor i kognitiv neurovetenskap vid University college i London .

och inlärning. Forskning tyder på att navigationssystemet fungerar på liknande sätt hos människor och att vi också har celler som liknar platsceller och rutnätsceller.

ForSk ar e tittar i dag närmare på platscellernas roll för det episodiska minnet. Man vet att platsceller hos råttor inte bara kodar information om var råttan befinner sig för tillfället, utan även om var den har varit och vart den är på väg. Vi vet att upplevelser från en dag bearbetas och lagras under sömnen, och detsamma verkar gälla information som kodas av platsceller. Forskning har visat att platsceller som aktiveras när en råtta går en viss rutt aktiveras igen i samma sekvens när råttan sover. Denna uppspelning av platscellernas aktivitet kan tyda på att den information som platscellerna kodar lagras in i andra hjärndelar.

Platscellerna är viktiga för vår uppfattning om var vi är, men kanske också för förmågan att minnas platser som vi har upplevt tidigare.

Utifrån cellnivå har Nobelpristagarna kunnat förklara en avancerad kognitiv funktion, som behövs för allt från att hitta till toaletten till att förstå vår plats i universum. Sökandet efter vår orienteringsförmåga visade sig leda till platsceller och rutnätsceller och i sin tur till nya frågor om hur högre funktioner som hur minnet fungerar. Vem vet var färden slutar.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

44-45_Nobel.indd 45

45

2014-11-12 13:51

Jubileumsintervjun Anders Hamsten

Han vill ge unga forskare mod Som rektor vill han ge Karolinska Institutets forskare de allra bästa förutsättningarna. Som forskare strävar han ständigt efter ny kunskap. Möt chefen för Sveriges enda medicinska universitet – som önskar att han varit modigare.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

46

Medicinsk Vetenskap №4–2014

46-51_Intervjun.indd 46

2014-11-12 08:10

Vi fyller

20!

JubileumsintervJu! Anders Hamsten är Karolinska institutets tjugoförste rektor.

Han tycker ibland det är onödigt mycket fokus på rektorsgestalten.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

46-51_Intervjun.indd 47

47

2014-11-12 08:10

Jubileumsintervjun anders Hamsten De unga hjärtinfarktpatienterna visade sig också ha störningar i omsättningen av vissa blodfettspartiklar som är rika på triglycerider. Dessutom upptäckte man att de hade förhöjda nivåer av en hämmare, PAI-1, som försvagar kroppens eget blodproppsupplösande system, det så kallade fibrinolytiska enzymsystemet.

På så vis ökade risken för proppar som kan orsaka stopp i hjärtats kranskärl.

– Min forskarutbildning i kardiovaskulär epidemiologi och metabolism var en bra start på en vetenskaplig bana eftersom jag lärde mig mycket om grundläggande forskningsmetodik, säger Anders Hamsten.

är fett ocH KALK AnSAMLAS I blodkärlens väggar blir de stela och trånga. Processen kallas åderförkalkning. när det sker i hjärtats kranskärl, de blodkärl som försörjer hjärtat med syresatt blod, riskerar åderförkalkningen att orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt.

Att förstå mekanismerna bakom hur åderförkalkning uppstår i hjärtats kranskärl och bidra till förbättrade möjligheter att förebygga och behandla tillståndet har varit Anders Hamstens ständiga forskningsmål. Som ung hjärtläkare på 1980-talet var det självklart att han även skulle ägna sig åt forskning.

– Jag anser att man har en skyldighet att utveckla den verksamhet man arbetar inom. forskningen är ett betydelsefullt komplement till läkarrollen genom att den kan ta vidare frågor som uppstår i den kliniska vardagen, säger Anders Hamsten.

I sin avhandling studerade han vilka faktorer som ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt före 45 års ålder. förutom de då redan kända riskfaktorerna, som exempelvis höga kolesterolvärden, övervikt, högt blodtryck och diabetes, hittade han även flera nya. en oväntad upptäckt var till exempel att kroppslängden spelade roll: kortare män drabbas oftare av hjärtinfarkt. fenomenet har aldrig fullt förklarats, men många studier har sedan dess visat på ett samband mellan risken att drabbas av hjärtinfarkt och näringstillförseln under fosterstadiet och den tidiga barndomen. Hypotesen är att bristfällig näringstillförsel till barnet i livmodern kan leda till hämmad tillväxt och att det förklarar sambandet mellan längd och risken att drabbas av hjärtinfarkt.

48

Men att fräMst fokusera på statistiska samband räckte inte för Anders Hamsten. Han blev nu nyfiken på de biologiska förklaringarna och byggde upp en experimentellt inriktad forskargrupp på Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för att närmare studera hur rubbningar i kroppens omsättning av blodfetter uppstår och hur de bidrar till åderförkalkning. Samtidigt tillbringade han tid på ett forskningslaboratorium i London där han lärde sig de senaste molekylärgenetiska teknikerna.

Ytterligare en observation från avhandlingsarbetet var att den förhöjda risken att drabbas av hjärtinfarkt i ung ålder till stor del var ärftligt betingad. Men exakt vad det var för gener som överförde den ökade risken var oklart. Under de senaste femton åren har Anders Hamstens forskning därför också handlat om att kartlägga de gener som ökar risken för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Det har skett i omfattande internationella forskargruppssamarbeten.

– Att på ett betydelsefullt sätt bidra till att kartlägga det mänskliga genomet och

Namn: anders Hamsten Titel: Professor i kardiovaskulära sjukdomar vid institutionen för medicin, solna samt rektor för Karolinska Institutet. Ålder: 60 Familj: fru, två barn och tre bonusbarn.

Motto: ett roligt och meningsfullt arbete är ett privilegium som bör hanteras med respekt och hängivenhet.

Inspireras av: John Bell, regius Professor vid universitetet i Oxford; framstående immunolog och samtidigt visionär akademisk ledare.

även enskilda gener kräver mycket stora resurser, det hade inte varit möjligt om vi inte samarbetat med många andra, säger han.

Att det var en smart strategi förstod han tidigt.

– Genom att gå ihop med andra som har kompletterande kunskaper kan man nå mycket längre. Det ger en rad konkurrensfördelar som exempelvis förbättrade möjligheter att hitta de mest kompetenta forskarna till projektet och utökad tillgång till patientdata, säger han. för unga forskare som vill profilera sig och skapa sig en egen identitet kan arbete med storskaliga projekt vara lite tveeggat, menar han.

– forskare som vill publicera sig i de mest ansedda tidskrifterna står idag inför betydligt ökade krav på bred teknisk kompetens och stora datavolymer som är näst intill omöjliga att uppnå utan stora samarbeten. Att samtidigt försöka profilera sig själv är inte alltid helt lätt.

Själv arbetade han under många år deltid som forskare vid University of oxford i Storbritannien. Det som slog honom tidigt var att man där hade skapat en betydligt mer internationell miljö än vid Karolinska Institutet, ett intryck som består än idag.

– Man är hela tiden beredd att söka målmedvetet och länge för att hitta den mest lämpade forskaren för varje enskilt projekt. På så sätt får man toppforskare, både unga och etablerade, från hela världen, säger han. att sitta på sin kammare och tänka verkar inte vara en framgångsfaktor i dagens forskningsklimat?

– nej, du måste gilla att arbeta med andra. och de du samarbetar med bör ha samma grad av engagemang som du själv. totalt finns idag ett 50-tal identifierade riskgener för hjärtinfarkt och åderförkalkning i hjärtats kranskärl. De utgör en unik kunskapsbas som antyder vilka sjukdomsmekanismer som är involverade i åderförkalkningsprocessen. nu ska var och en av dem undersökas närmare i detalj för att förstå deras betydelse i sjukdomsutvecklingen. Det kan däremot göras i mindre forskargrupper och kräver inte lika stora samarbetsprojekt. ett forskningsfynd är upptäckten att nivåerna av ett visst sorts protein som är involverat i transport av kolesterol, apolipoprotein(a), är starkt kopplat till kranskärlssjukdom. Anders Hamsten

Medicinsk Vetenskap №4–2014

46-51_Intervjun.indd 48

2014-11-12 08:13

Anders Hamsten har publicerat fler än 400 vetenskapliga publikationer men är bara riktigt nöjd med 20 av dem.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

46-51_Intervjun.indd 49

49

2014-11-12 08:14

Jubileumsintervjun ”Stressen att publicera för att få ny finansiering gör att många forskare känner sig pressade och obenägna för nysatsningar” med kollegor har visat att mätning av apolipoprotein(a) på både gen- och proteinnivå kan användas i riskbedömning på patienter. År 2012 fick Anders Hamsten frågan om han kunde tänka sig att kandidera för rektorsposten vid Karolinska Institutet.

Han tog hela 4 månader på sig att fundera över saken.

– Att bli rektor har aldrig varit ett mål för mig. Jag var också orolig för att jag skulle sakna möjligheten att ägna nästan all min tid åt forskningen. Men när jag väl insåg att jag sannolikt skulle kunna göra stor nytta för andra forskare som rektor så kändes uppgiften mycket meningsfull, säger han.

Något han skulle vilja är att ingjuta mod och tillförsikt i unga forskare.

– Det tar tid att söka ny kunskap. Men vi tar oss inte alltid den tiden. Stressen att publicera för att få ny finansiering gör att många forskare känner sig pressade och obenägna för nysatsningar. Det är ett stort framsteg om vi kommer bort från att bara värdera antalet publikationer, det viktiga är kvaliteten, säger Anders Hamsten.

AV DE CIRKA 400 vetenskapliga arbeten som han själv publicerat är han verkligt nöjd med runt 20 av dem.

– Genom att titta på en forskares 10

Anders Hamsten om …

50

Bra forskning kräver tålamod och kan inte stressas fram, menar Anders Hamsten .

Vi fyller

20!

MIN DRÖMUPPTÄCKT! Att se ett vaccin mot åderförkalkning i kliniskt bruk.

viktigaste publikationer kan man säga mycket om forskarens ambition och inställning till forskningen. Forskarens eget val av de 10 mest betydelsefulla publikationerna visar tydligt om vederbörande har förmågan att generera ny kunskap.

Hans råd till unga forskare är att inte

… fokus på rektor Jag har inget emot att kunna påverka och bestämma men jag upplever ofta att rektor som person tillmäts oproportionerligt stor betydelse i den stora och kompetenta organisation som Karolinska Institutet utgör.

… att rensa hjärnan Det är lätt att uppslukas av forskning men min princip har alltid varit att ta en ledig dag per vecka. Då städar eller stryker jag – båda underskattade kontemplativa sysselsättningar, motionerar mina kreditkort, njuter av ostörd tid med min hustru och våra barn.

tänka så mycket på forskningsfinansiärernas preferenser utan våga lita på sin intuition.

– Men det kräver mod. Ett mod som jag önskar att jag själv hade haft. Då hade jag grävt mer där jag stod och inte hastat vidare till nya frågeställningar så snabbt, säger Anders Hamsten.

… kaos En av rektors uppgifter är att försvara ett positivt kreativt kaos.

Den enskilde forskarens drömmar och visioner är centrala för framgång och bör inte likriktas. Universitetsledningens roll är att stötta och skydda.

... att bli ”scoopad” Om man gör en ny upptäckt vill man vara den som först publicerar resultatet i en högklassig tidskrift. Att komma tvåa är mycket tristare än att komma först.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

46-51_Intervjun.indd 50

2014-11-14 11:24

ANNONS

Medfield Diagnostics AB Sahlgrenska Science Park | Medicinaregatan 8B | 413 46 Göteborg, Sweden info@medfielddiagnostics.com | www.medfielddiagnostics.com

Upptäck

SANS

NYHET

Prova-påprenumeration

2 nr för 98 kr!

Beställ idag på sansmagasin.prenservice.se Ange internetkod 221-221254!

46-51_Intervjun.indd 51

Natur & Kultur, tel 08-453 86 00, info@nok.se, www.nok.se

2014-11-12 08:11

ANNONS

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi: Projektstöd/problemlösning i hela läkemedelsutvecklingen Regulatorisk dokumentation/interaktion Prediktiv toxikologi/dataprediktioner

- optimizing toxicology Över 100 års samlad erfarenhet av säkerhetsvärdering i läkemedelsindustrin

Genetisk toxikologi Säkerhetsvärdering av läkemedelstargets Säkerhetsvärdering av medicintekniska produkter Upphandling och utläggning av studier www.tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com Tel: +46 70 00 900 76 Biovation Park, Södertälje

52-53_Listan3.indd 52

2014-11-12 13:39

Forskaren listar Jubileum

Text: Cecilia Odlind

Inför Medicinsk Vetenskaps 20-årsjubileum har vi bett tre forskare välja sina favoritframsteg vid Karolinska Institutet från 1994 fram till idag. Här har Karin Dahlman-Wright, professor i molekylär endokrinologi, samlat sina karameller.

3

Illustration: Istockphoto. Foto: Stefan Zimmerman

1

Nyanserande En ny metod som kan avläsa genuttryck i enstaka celler utvecklas. Med hjälp av metoden kommer vi att kunna kartlägga kroppens celler mycket mer i detalj än vi kunnat tidigare.

Hoppsan! Forskare som letade efter ytterligare en mottagarmolekyl för manligt könshormon hittade 1996 istället en ny mottagarmolekyl för kvinnligt könshormon – i prostatan. Studier pågår för att undersöka om molekylen kan vara ett läkemedelsmål vid flera olika sjukdomar.

4 2 Explosivt Forskare publicerade 2005 en metod som bygger på att det under kalla kriget förekom kärnvapensprängningar och att radioaktivt kol då byggdes in i alla cellkärnor. Metoden används för att datera celler i kroppen och har revolutionerat forskningen av hur celler omsätts.

Vi fyller

20!

Hoppfullt År 2009 upptäcks en ny ovanlig sjukdom, där det isolerande och impulsledande fettskiktet myelin i storhjärnan saknas, med hjälp av bland annat genkartläggningsmetoder.

Metoderna förbättrar möjligheterna att diagnostisera ovanliga sjukdomar och leder till nya kunskaper om kroppen.

MIN DRÖMUPPTÄCKT! Att förstå mekanismerna bakom cancer så att vi kan hitta ett botemedel, inte bara sjukdomsuppskjutande behandling.

5

Epokgörande För första gången fick en patient, som led av svår luftstrupscancer, år 2011 en ny syntetisk luftstrupe som förbehandlats med patientens egna stamceller.

Det ger nytt hopp kring behandling av en rad livshotande sjukdomar.

Referenser: Hoppsan: Gustafsson med flera, PNAS juni 1996. Explosivt: Frisén med flera, Cell 2005. Nyanserande: Sandberg med flera, Science januari 2014. Hoppfullt: Wedell med flera, NEJM juli 2009.

Epokgörande: Macchiarini med flera, The Lancet november 2011.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

52-53_Listan3.indd 53

53

2014-11-14 10:54

ANNONS

25 års erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar

Stockholm Heart Center är en kombinerad mottagning för kardiologi och klinisk fysiologi och är en av de största hjärtspecialistmottagningarna i Skandinavien med närmare 70 000 besök årligen och ett 100-tal anställda.

Proton P2

En produkt - Flera ansikten

Vi utreder och behandlar patienter med hjärt-kärlsjukdom och vi arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting.

Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Telefon 08-505 21 500 Telefax 08-505 21 501 www.shc.se

Vällingby City Pajalagatan 56, plan 2 162 65 Vällingby Telefon 08-505 21 580 Telefax 08-579www.shc.se 729 20 www.shc.se

E N E S T E D T. S E

Läs mer på www.proton.se/caretec

Molekylärbiologi

Organisk kemi

Biokemi

bioteknik Specialister på patent inom kemi och life science www.novitaspatent.com

Recept mot blodstörtning och plötslig huvudvärk

info@novitaspatent.com

Polymera material cellulosateknik

Immunologi B R A N N A B – K O N S U L T E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, KOMMERSIELL JURIDIK O CH T VISTLÖSNING BR A NN @ BR A NN.SE

W W W.BR A NN.SE

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA

54-59_F+S.indd 54

2014-11-12 13:35

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Vad är glasshuvudvärk?

Ibland när jag äter glass eller dricker något kallt får jag plötsligt intensiv huvudvärk som om hjärnan fryser till is.

Vad är det som händer? /Greta

Foto: Istockphoto

Svar

Kortvarig, plötslig huvudvärk efter att man ätit eller druckit något kallt, så kallad ”glasshuvudvärk” är vanligt och har till och med en egen diagnos i den internationella huvudvärksklassifikationen.

Huvudvärken är oftast lokaliserad till pannan eller tinningen och uppträder inom några minuter efter att man ätit eller druckit något kallt. Den är vanligare hos individer som har migrän. Enligt en teori uppstår huvudvärken genom att kylan aktiverar köldkänsliga mottagare i gommen, så kallade TRPM8-receptorer.

Detta leder till att blodflödet ökar för att värma upp hjärnan, vilket orsakar huvudvärken. Huvudvärken kan också

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

vara överförd, så kallad refererad smärta, det vill säga den sitter i gommen men upplevs som huvudvärk. / Malin Ernberg professor i klinisk oral fysiologi Medicinsk Vetenskap №4–2014

54-59_F+S.indd 55

55

2014-11-14 10:55

F+S Medicinfrågor

Varför är vi så intoleranta?

Varför är glutenintolerans vanligare i Sverige än i Kina? /Johanna

Svar

Är det SÅ jag låter?

Varför är det så konstigt att höra sin egen röst inspelad? / Johan

Svar

När man hör sig själv tala hör man sin egen rös dels via den yttre vägen, via luften, till öronen, där den egna rösten uppfattas på samma sätt som andra ljud utanför en själv. Men dels leds också den egna rösten via ben i kroppen och detta ger en egen resonans åt rösten som andra inte kan höra. Det benledda ljudet skiljer sig från det luftledda i ett viktigt avseende: vid höga frekvenser fungerar benledningen sämre jämfört med luftlett ljud. Därför blir de lägre tonerna mest dominanta i det benledda ljudet.

När rösten spelas in är det enbart det 56

luftledda ljudet som går in i inspelningen. Därför blir inspelningen av ens egen röst annorlunda mot vad man själv hör inombords medan man talar, då resonansen och klangen sålunda även påverkas av benledningen.

Ljudet hos en inspelad röst kan naturligtvis påverkas av den tekniska apparaturen, men det ligger närmare hur andra uppfattar ens röst än det man själv hör i sitt huvud när man talar. Detta är tacksamt att påpeka i logopedbehandling när det ofta handlar om att lyssna kritiskt på den egna rösten för att utveckla de egna röstresurserna.

/

Britta Hammarberg Professor emerita i logopedi

/

Jonas F. Ludvigsson Professor i klinisk epidemiologi

Foto: Istockphoto

Det är en konst att kunna lyssna på sig själv.

Förekomsten av celiaki (som ofta kallas glutenintolerans) varierar över världen. I många länder i Västeuropa ligger förekomsten kring en procent, men i vissa grupper är den högre (som bland svenska barn, och i vissa grupper i Finland) och i andra grupper lägre (Danmark och Tyskland). Hur vanlig diagnosen celiaki är beror på två saker: 1. I vilken utsträckning vi inom vården letar efter sjukdomen. Eftersom sjukdomen kan ha mycket diffusa symptom, tänker inte alla läkare på att testa för sjukdomen.

2. Den sanna förekomsten.

I vissa länder är medvetenheten om celiaki låg, då får mycket få diagnosen.

Min gissning är att medvetenheten om celiaki är som högst i Sverige och Finland, medan den är låg i Kina, och där har också mycket få människor fått diagnosen celiaki, men vi vet att sjukdomen förekommer även där!

Den viktigaste faktorn som bidrar till att man får celiaki är gluten, som förekommer i vete, råg och korn. I länder där man inte äter gluten, finns inte celiaki. Faktor nummer två är arvsmassan. I länder där många i befolkningen har en genetik som ökar risken för celiaki så ser vi många fall (exempelvis i Sverige). Utöver dessa två faktorer kan vi bara spekulera kring orsaker.

Tidigare trodde många att hur länge ett barn blev ammat var avgörande för risken att få celiaki. Men ny forskning visar att amningslängden och tidpunkten för glutenintrodukton nog inte är så viktig.

En annan möjlig faktor är tarmfloran, men på det området vet vi ganska lite.

Jag tror alltså att den låga förekomsten av celiaki i vissa länder beror på att läkare inte letar efter celiaki, att patienter med celiaki inte söker för sina symtom, att man äter lite gluten, och att arvsmassan i vissa länder ser annorlunda ut än i Sverige. Men sedan finns det andra faktorer, och de ska jag försöka ta reda på!

Medicinsk Vetenskap №4–2014

54-59_F+S.indd 56

2014-11-14 10:56

F+S

Livet från den ljusa sidan.

Varför glädjevisslar vi?

Varför visslar vissa människor när de blir glada? / Jonas F. Ludvigsson

Illustration: Istockphoto

Svar

Att vissling hänger ihop med glada känslotillstånd tror jag främst är en inlärd association. Motsvarande fenomen finns nog när vi börjar sjunga eller nynna när vi är glada. Detta faller sig också naturligare än spontan sång när man är ledsen, eftersom det kräver mer ansträngning och organisation av beteendet. Positiva känslor är mer förknippade med aktivitet och energi, varför det är rimligt att negativa känslor hänger mer ihop med hämning av aktivitet. Det är av denna anledning mindre naturligt att ackompanjera sin sorgsenhet med vissling. Ett exempel vars humoristiska effekt bygger på den starka associationen mellan vissling och just positiva känslotillstånd är ”Always look on the bright side of life” från Monty Python-filmen ”Life of Brian”.

Jag misstänker att både du, Jonas, och

Varför bränner vi olika mycket fett?

Man ser ofta smala människor som har ett mycket högre kaloriintag än de normalviktiga eller överviktiga.

Jag vet att muskelmassan styr hur mycket fett som förbränns och att man kan ha fel på ämnesomsättningen (låg sköldkörtelfunktion), men det verkar som om det inte är enda skillnaden? / Anita E Jansson

Svar

andra läsare nu upplevde att den bet sig fast som en ”hjärnmask” bara för att jag nämnde den retfullt smittsamma och käcka melodin. Att sången är rolig beror delvis på att den bygger på kontrasten mellan korsfästelse och vissling.

Att skickliga musiker kan uttrycka även sorgsna känslor med vissling borde stå klart efter en lyssning på följande exempel: 1) I’m just a jealaous guy, John Lennon 2) Somliga går med trasiga skor, Cornelis Vreeswijk 3) Farewell to Cheyenne, Ennio Morricone (Once upon a time in the West) Själv föredrar jag dessa framför den smöriga Wind of Change av Scorpions eller inte minst den käcka Bron över floden Kwai (även känd som ”IKEA stänger”)

Tack för din fråga som jag tror är något som många reflekterar över. Dock är det så, att smala människor (om de förblir smala) faktiskt inte tar in fler kalorier än de förbränner. De smala personer du tänker på som äter mycket, gör alltså av med dessa kalorier och i de absolut flesta fall så har detta inte med rubbningar i ämnesomsättningen att göra. Men det som är spännande är att även många små rörelser kan ha betydelse – till exempel vanan att resa på sig ofta, springa och hämta saker man har glömt, eller att stå upp och arbeta.

Det är dessutom så att i viloläge förbränner en tyngre människa fler kalorier än en som väger mindre, och när en tyngre person utför arbete – till exempel en promenad – så tar det fler kalorier i anspråk eftersom man måste förflytta en större massa.

James A Levine på Mayokliniken i USA har gjort mycket forskning i detta område om du vill läsa mer om betydelsen av vardagliga rörelsemönster.

Mats Lekander professor i hälsopsykologi

Anna Krook, professor i integrativ fysiologi

/

/

Medicinsk Vetenskap №4–2014

54-59_F+S.indd 57

57

2014-11-12 13:35

F+S Medicinfrågor

Kan man stressa av sig håret?

Varför tappar man mer hår i vissa perioder? Finns en bevisad koppling till stress? Hur förklaras det i så fall? /Alexandra

Svar

med att det faller av. Stress får hårstråna att avbryta tillväxtfasen och gå in i vilofasen i förtid, men den molekylära förklaringen till detta är okänd.

/

Lars Norlén Docent i dermatologi

Foto: Istockphoto

I likhet med andra djur, som hundar och får, tappar vi människor hår säsongsvis. På vintern tappar vi inte så mycket hår och inför sommaren tappar vi som mest. Dessa variationer är dock små. Vi kan också drabbas av kraftigare håravfall som kan ha många orsaker, bland annat stress. Det kan då handla om fysisk stress till följd av medicinering, operation eller sjukdom lika väl som emotionell stress. Gemensamt för stressutlöst håravfall är att håravfallet sker cirka tre månader efter den stressande händelsen eller perioden. Det hänger samman med att ett hårstrå normalt har en tillväxtperiod på cirka sex år, varpå det går in i en vilofas i ett par månader som slutar

58

Medicinsk Vetenskap №4–2014

54-59_F+S.indd 58

2014-11-14 12:32

F+S

Att vara i solen utan att bränna sig är hälsosamt.

Samma blodtryck ung som gammal?

Svar

Är det farligt med solskydd?

Kan det vara farligt att använda starka solskyddsmedel ofta, med tanke på att solljus kan minska risken för till exempel MS? /Cecilia

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto

Svar

De senaste åren har flera vetenskapliga studier påvisat samband mellan att man har vistats lite i solen och att man senare i livet har fått MS. En av effekterna av solljus är att vitamin D bildas i kroppen. Det räcker med cirka 15-20 min solljus på sommaren i Sverige för att en stor mängd D-vitamin ska bildas. Vår forskargrupp, och flera andra världen över, har i flera studier sett tecken på att låga vitamin D-nivåer kan öka risken för MS, det vill säga att sambandet mellan solljus och MS egentligen visar på ett samband mellan vitamin D och MS. Vad man ännu inte känner till är hur mycket sol, eller hur mycket vitamin D,

som behövs för att få ett skydd mot MS. Det är heller inte säkert när i livet solen och vitamin D-halterna är viktiga – om det är under barndom eller tonår.

Eftersom det är klarlagt att mycket sol tydligt ökar risken för hudcancer som malignt melanom, som ju kan vara en dödlig sjukdom, så är det alltid lämpligt att skydda sig mot solen med solskyddsmedel eller täckande kläder.

Risken för att få MS om man solar lite är mindre än risken för att få hudcancer om man solar mycket. Det är dock hälsosamt att vara ute i solen utan att bränna sig – då produceras vitamin D i kroppen vilket har många goda hälsoeffekter. Under det mörka vinterhalvåret kan man ta vitamin D-tabletter.

/

Maria Bäärnhielm Doktorand och specialistläkare i neurologi

Om man har lågt som ung slipper man då problem med högt blodtryck när man blir gammal? /Agnes Ja, chansen att slippa få högt blodtryck ökar om man har lågt blodtryck när man är ung. Det är dock ingen garanti att blodtrycket förblir lågt hela livet.

Dels kan olika tillstånd som höjer blodtrycket uppstå (så kallad sekundär hypertoni). Dels stiger blodtrycket med tilltagande ålder hos de flesta personer.

Risken för högt blodtryck med stigande ålder minskar dock om man börjar från en lägre nivå.

/ Jan Östergren, professor i medicin

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2014

54-59_F+S.indd 59

59

2014-11-12 13:36

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Gener kopplas till upprepade våldshandlingar ETT INTERNATIONELLT FORSKAR-

lag lett från Karolinska Institutet har identifierat två gener som kan kopplas till ökad benägenhet att utföra upprepade våldshandlingar. Resultaten bygger bland annat på genanalys av personer som dömts för olika brott.

– Våra resultat talar för att dessa gener förekommer i mellan fem och tio procent av de allvarliga våldsbrotten i Finland, där studien är gjord. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att våra resultat vare sig kan eller bör användas för screening på individnivå.

Det går inte att använda den här typen av genanalys i preventivt eller rättskipande syfte, säger Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid insti60

tutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

En majoritet av alla våldsbrott begås av en liten grupp återfallsbrottslingar med antisociala personlighetsdrag.

Tidigare forskning har i viss mån kunnat länka ett antal gener till ökad risk för våldsbrott, exempelvis en gen som kallas MAOA som ansvarar för metabolism av signalsubstansen dopamin i hjärnan.

I den nu publicerade studien ingick bland annat en genanalys av totalt 895 personer som dömts för brott i Finland.

Forskarna klassificerade brotten från icke våldsamma förseelser, så som rattonykterhet eller stöld, till brottsrubriceringar som innefattar olika former av grov misshandel och

dödligt våld. Forskarna kunde då se en koppling mellan våldsbrott och MAOAgenen, med det starkaste sambandet i gruppen upprepade våldsförövare.

Forskarna kunde också identifiera en variant av en annan gen, CDH13, hos gruppen som utfört upprepade våldshandlingar.

– Hos de personer som dömts för brott som inte innefattade våld kunde man inte se samma närvaro av vare sig MAOA eller CDH13, något som talar för att dessa genvarianter är kopplade till våldsamt beteende. Det kan också vara så att låg dopaminmetabolism, som kan knytas till MAOA, kan bidra till ökad aggressivitet tillsammans med droger, vilket naturligtvis ökar risken för våldsamt beteende, säger Jari Tiihonen.

Genetic background of extreme violent behavior Tiihonen J, Rautiainen MR, Ollila HM, Repo-Tiihonen E, Virkkunen M, Palotie A, Pietiläinen O, Kristiansson K, Joukamaa M, Lauerma H, Saarela J, Tyni S, Vartiainen H, Paananen J, Goldman D, Paunio T Molecular Psychiatry oktober 2014

Foto:Stefan Zimmerman. Illustration: Beppe Giacobbe /The Ispot

Våldsamt beteende hänger ihop med viss genuppsättning, visar en ny studie gjord i Finland.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

60-61_Topplistan.indd 60

2014-11-12 12:42

Illustration:Istockphoto. Foto: Istockphoto, Anna Jansson.

Stödjeceller lagar hjärnan efter stroke DEN SYREBRIST SOM uppstår i hjärnan vid en stroke innebär att en del av nervcellerna skadas och dör, något som i värsta fall kan skapa ett långvarigt handikapp i form av motoriska, sensoriska och kognitiva problem. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet för första gången hur en grupp stödjeceller i nervsystemet, astrocyter, efter en stroke börjar bilda nya nervceller i den skadade delen av hjärnan.

I försök på möss blockerades mellersta hjärnartären, vilket ofta sker vid stroke hos människor. Detta gav upphov till en skada i första hand i striatum, som är en del av storhjärnan.

Med hjälp av genetiska metoder för att kartlägga vad som hänt med cellerna, kunde forskarna visa att astrocyter i detta område bildade omogna nervceller som sedan utvecklades till mogna nervceller.

Forskarna har också identifierat den signalmekanism som i en frisk hjärna hämmar omvandlingen av astrocyter till nya nervceller. Efter en stroke släpper hämningen och astrocyterna kan starta processen att börja bilda nya nervceller.

A latent neurogenic program in astrocytes regulated by Notch signaling in the mouse Magnusson JP, Göritz C, Tatarishvili J, Dias DO, Smith EMK, Lindvall O, Kokaia Z, Frisén J Science oktober 2014

Astrocyter är hjärnceller som visat sig ha en viktig roll vid stroke.

L I S TA

Samhällsvinsten skulle bli stor om fler levde hälsosamt.

Hälsoarbete kan ge färre hjärtinfarkter EN NY STUDIE från Karolinska Institutet visar att en livsstil som kombinerar hälsosam vikt och kosthållning, regelbunden motion, måttligt alkoholintag och icke-rökning skulle kunna förebygga fyra av fem hjärtinfarkter hos män.

– Det är inte förvånande att hälsosamma levnadsvanor minskar risken för hjärtinfarkt, det som är intressant är hur mycket risken minskar om man kombinerar dem. De senaste decennierna har dödligheten i hjärtkärlsjukdom gått ner bland annat till följd av fler och bättre läkemedel. Men våra resultat talar för att prevention genom en mer hälsosam livsstil är minst lika effektivt och mer kostnadseffektivt på befolkningsnivå, samtidigt som man slipper eventuella biverkningar av läkemedel, säger Agneta Åkesson, nutritionsforskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

I studien ingick 20 721 friska svenska män i åldrarna 45 till 79 år som följdes under en 11-årsperiod. Deltagarna fick bland annat svara på frågeformulär om sina levnadsvanor och bukomfång.

Low-risk diet and lifestyle habits in the primary prevention of myocardial infarction in men Åkesson A, Larsson SC, Discacciati A, Wolk A J Am Coll Card september 2014

Fler av höstens toppublikationer Egenbedömning kan spara resurser vid medicinsk abort Clinical follow-up compared with selfassessment of outcome after medical abortion: a multicentre, non-inferiority, randomized, controlled trial Sunde Oppegaard K, Qvigstad E, Fiala C, Heikinheimo O, Benson L, Gemzell-Danielsson K Lancet oktober 2014

Mobiltelefonstöd förbättrade inte hiv-infekterades medicinering Effect of mobile telephone reminders on treatment outcome in HIV: evidence from a randomized controlled trial in India Shet A, De Costa A, Kumarasamy N, Rodrigues R, Bhusan Rewari B, Ashorn P, Eriksson B, Diwan V, and the HIVIND team BMJ oktober 2014

Reglerprotein som påverkar känsligheten för frakturer identifierat Osteoblast-derived WNT16 represses osteoclastogenesis and prevents cortical bone fragility fractures Medförfattare vid Karolinska Institutet: Emma Eriksson, Farasat Zaman, Lars Sävendahl Nature Medicine oktober 2014

Proteinkartläggning kan skvallra om effekter av ett läkemedel Tracking cancer drugs in living cells by thermal profiling of the proteome Savitski MM, Reinhard FBM, Franken H, Werner T, Fälth Saviski M, Eberhard D, Martinez Molina D, Jafari R, Bakszt Dovega R, Klaeger S, Kuster B, Nordlund P, Bantscheff M, Drewes G Science oktober 2014

Hemoglobinvärde påverkade inte utfall vid blodtransfusion Lower versus higher hemoglobin threshold for transfusion in septic shock Medförfattare vid Karolinska Institutet: Anders Oldner, Maria Cronhjort, Suzanne Odeberg-Wernerman NEJM oktober 2014 Medicinsk Vetenskap №4–2014

60-61_Topplistan.indd 61

61

2014-11-12 12:42

Krönika Johan frostegård Professor i Medicin

vid institututet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Aktuell med boken ”Den ekonomiska människans fall” se boktips på nästa sida.

D

en nationalekonomiska vetenskapen har en stark ställning i politik och debatt. Ändå lyckades man inte förutse den stora ekonomiska krisen 2008 och recepten på vad man ska göra åt den skiljer sig helt. new public management, en mycket omdiskuterad och kritiserad metod för att öka effektiviteten i offentlig sektor, baseras också på nationalekonomiska teorier. två tankefigurer dominerar enligt min uppfattning, dagens nationalekonomi. För det första idén om Den ekonomiska människan – tanken att människan framför allt är rationell, nyttomaximerande och egoistisk. För det andra idén om att marknadsekonomi tenderar att hamna i ett jämviktstillstånd. evolutionsteorin har sedan Darwins tid en stark ställning inom biomedicinen och har på senare år utvecklats mycket, inte minst när det gäller genetik och kunskaper om människans psyke. enligt Darwins teori om naturligt urval finns variation inom arter, som delvis är ärftlig; överlevnad och/ eller reproduktion varierar och omgivningsfaktorer gör att vissa varianter sprids mer än andra. till detta bör man lägga vad som kallas Darwins andra teori, den om sexuell selektion. Då är omgivningsfaktorn det andra könet. Därav påfågelns stora praktfulla fjäderplym och den utdöda irländska jättehjortens enorma horn – dessa anses signalera goda egenskaper eftersom man har råd att hålla sig med dem. som bekant spelar gener en viktig roll i naturligt urval, då det är gynnsamma gener som väljs ut och

62

förs vidare. men den evolutionära mekanismen kan vara mer allmän, så fort betingelserna är de rätta. man kan tänka sig att tankefragment, idéer, ideologier och melodisnuttar - ibland kallade memer - i likhet med gener sprider sig i olika grad beroende på hur framgångsrika de är.

Foto: Ulf Sirborn

”Vi måste räkna med människans natur”

HyPotesen oM den ekonomiska människan baseras på egenskaper som delvis bör vara ärftliga. men hur är det då med altruismen, vår förmåga till osjälviskhet? Flera olika mekanismer kan samverka. släktskap är ett exempel, egna geners spridning gynnas om det går bra för barnen. Ömsesidig altruism – ”om du är snäll mot mig är jag snäll mot dig” – är ett annat, som finns beskrivet hos många djur. en annan ”renare” altruism är hjältemod och självuppoffring som kan förklaras med Darwins andra teori, där hjältemod skulle vittna om andra goda egenskaper. kanske memen altruism också kan spela en roll och sprida sig därför att den ”fungerar” som idé? slutsatsen är att altruism kan förklaras både genetiskt och evolutionärt. ett liknande resonemang kan föras om rationalitet och nyttomaximering, som bara är en aspekt av mänsklig natur, och där vetenskapen talar för att Den ekonomiska människan har stora begränsningar.

Hur förhåller det sig då med idén om jämviktstillstånd? i naturen kan man knappast tala om en generell jämvikt, och naturhistorien är full av utdöda arter. Darwins andra teori om sexuell selektion kan snarare leda till brist på jämvikt och balans. ekonomihistorien är i själva verket full av bubblor, till exempel bostadsbubblor. kanske är detta ett normaltillstånd på områden där statuskonkurrens råder, det man kan vänta sig, och jämvikt snarast är undantag. ska teorier anpassas efter människan eller tvärtom? Det senare har ofta misslyckats, nu behövs en mer realistisk nationalekonomi med en evolutionärt grundad syn på människans natur.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

62_Krönika.indd 62

2014-11-12 12:35

Boktips K O R TA B O K T I P S

Den ekonomiska människans fall Johan Frostegård (Karolinska Institutet University Press) Hade finanskrisen kunnat förutspås eller kanske rentav undvikits om man resonerat mer utifrån evolutionära teorier? Johan Frostegård, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, funderar utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv i sin nya bok om det är möjligt att förena evolutionsteorin och nationalekonomin och hur man kan tillämpa ett modernare tankesätt för att lösa dagens samhällsekonomiska byråkratier.

Tips! Läs även Johan Frostegårds krönika här intill.

Foto: Istockphoto

FAVO R IT I R EP R I S

Ögat och synen Jan Ygge (Karolinska Institutet University Press 2011) På ett enkelt sätt får läsaren lära sig om allt från ögats anatomi och funktion till synfel och laserkirurgi. Författaren Jan Ygge, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, redogör för hur ögat kan liknas med en kamera men också hur ögat kan fungera som hjärnans spegel.

Boken beskriver hur ögonsjukdomar kan ge upphov till sämre syn och hur djurens syn och ögon är anpassade efter hur de lever. Även glasögonens historia, Jennifer Aniston-cellen och andra kuriositeter tas upp.

Vinn!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Att höra till”. Mejla namn och postadress till medicinskvetenskap@ki.se.

Den stress och ångest ofrivillig ensamhet skapar är inte något diffust ”psykiskt” utan biologiskt grundat i våra gener, menar författaren bakom en ny bok om ensamhet.

Ensam är inte stark VARFÖR SKRÄMMER ENSAMHETEN oss och hur kommer Att höra till det sig att vi finner trygghet i att tillhöra en gemenskap? Dessa – om ensamhet frågor utforskar Peter Strang, professor vid institutionen för och gemenskap onkologi-patologi vid Karolinska Institutet i sin nya bok. Boken Peter Strang är indelad i tre huvudavsnitt, där den första delen beskriver hur (Natur och Kultur) grupptillhörighet genom historien kommit att bli en ren överlevnadsinstinkt för människan.

Här redogörs också för olika former av ensamhet, som exempelvis social ensamhet, då man saknar familj och nära vänner, till skillnad mot självvald ensamhet, som en del människor har ett starkt behov av.

Den andra delen av boken intresserar sig för ensamhetens negativa effekter för den fysiska och psykiska hälsan. Forskning har exempelvis visat att påtvingad ensamhet kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och depression. Man vet också att ensamhet kan aktivera smärtcentrum i hjärnan på samma sätt som vid kroppslig smärta, känslan av ensamhet kan alltså vara fysiskt smärtsam. Den tredje och sista delen handlar om existentiell ensamhet, det vill säga själva känslan av att vara ensam och utlämnad. Det viktigaste budskapet i boken är enligt Peter Strang att vi ska förstå att människan är gjord för gemenskap.

– Ensamhet och utanförskap är livshotande tillstånd rent biologiskt som därför är kopplade till mycket starka känslor. Det förklarar varför vi kan göra nästan vad som helst för att få höra till och varför den ensamme, den mobbade eller den exkluderade kan reagera antingen med ångest och nedstämdhet eller med våldsam aggression. Marie Svedberg Medicinsk Vetenskap №4–2014

63_Böcker.indd 63

63

2014-11-14 10:58

Aktuellt på KI kalendern

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Det var efter en skärgårdsnatt i segelbåten som han fick den avgörande insikten.

Nobelprisbelönad upptäckt firades på nytt NyligeN tillägNades Bengt samuelsson, professor emeritus vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, ett internationellt tredagarssymposium om lipidmediatorer, det forskningsfält som vuxit fram ur hans egna upptäckter, för vilka han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982. det var under en segeltur för 36 år sedan som Bengt samuelsson nåddes av en insikt som inte bara bidrog till att han senare fick Nobelpriset utan även ledde till nya läkemedel mot astma. Under omkring 40 års tid hade olika forskargrupper förgäves försökt bestämma strukturen på en substans som kallades ”slow reacting substance of anaphylaxis”, sRs-a. substansen, som finns i kroppen, upptäcktes på 1930-talet och man trodde att den spelade en roll vid astma.

– När jag vaknade i båten på morgonen förstod jag plötsligt att det kunde finnas ett samband mellan sRs-a och en en intermediär form av en arakidonsyrametabolit vi tidigare identifierat. Utifrån denna hypotes, som visade sig stämma, kunde jag och några kollegor sedan bestämma strukturen för sRs-a, berättar han. läkmedelsindustrin blev genast intresserad och ett av resultaten är astmamedicinen singulair. Lisa Reimegård 64

Föreläsning: Forskning i fokus. Paolo Macchiarini, professor i regenerativ medicin vid Karolinska Institutet, berättar om sin forskning om att odla artificiella vävnader och organ. Forskning i fokus arrangeras av Nobelmuséet i samarbete med Forskning & Framsteg.

Var: Nobelmuséet, Stortorget 2, Stockholm.

När: 2 december kl 18.00-19.00.

Fri entré, boka plats på: bokning@nobelmuseum.se eller 08-534 818 18.

Föreläsningar: Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin. Lyssna på professor John O’Keefe, professor Tips!

May-Britt Moser och Läs mer på sidorna professor Edvard I. Mo44–45 ser, årets mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, campus Solna.

När: 7 december kl 13.00-15.15.

Föreläsning: Forskning om äldre. Lyssna på Jonas Olofsson, forskare vid Stockholms Universitet som föreläser om “Smell impairment: an early sign of dementia”.

Var: Seminarierummet, Geriatriklab, Novum, plan 4. Ingång via Novum plan 5, dörr vid hiss G, campus Huddinge.

När: 10 december kl 15.00-16.00.

Föreläsning: Forskning om äldre. Lyssna på Thomas Nyström, professor vid Göteborgs universitet som föreläser om ”Biology of aging”.

Var: Konferensrummet, Aging Research Center, Gävlegatan 16, 8 tr, Stockholm.

När: 17 december kl 10.00-12.00.

Foto: Gunnar Ask

Födelsedagsbarn.

Tidigare Nobelpristagaren Bengt Samuelsson har i år fyllt 80 år.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

64-65_Aktuellt på KI.indd 64

2014-11-14 10:57

Professor Hans Rosling gick den första kursen som hölls.

Hjälparbetare akututbildas Under hösten har en helt ny utbildning hållits på Karolinska Institutet för personer som ska arbeta med eboladrabbade i Västafrika.

Kursen har skapats som en direkt följd av den akuta bristen på hjälparbetare i de drabbade områdena.

På kursen tränas viktiga moment som till exempel hantering av prover, hur man tar på och av sin skyddsutrustning, hygienrutiner och genomför säkra begravningar. Tältlägret, där deltagarna tränar, är uppbyggt enligt Läkare utan

”Blood on the tracks: a simple twist of fate” är namnen på dels ett album, dels en låt av Bob Dylan, men också titeln på en vetenskaplig artikel av forskare vid Karolinska Institutet.

gränsers alla principer för hur ett sjukvårdscenter ska organiseras.

– Det är viktigt att träna i en så realistisk miljö som möjligt för att förbereda sig för den stress man kommer att utsättas för, säger Tahia Hirbod, forskare i infektionssjukdomar, som nyligen blixtinkallades som projektledare vid nyinrättade KI Ebola training centre.

Cirka hundra personer har hittills gått tvådagarskursen. De flesta har haft sjukvårdsbakgrund men även andra yr-

Foto: Gunnar Ask

Dylancitat dyker upp i publikationer – Bra musik är nyskapande, som Bob Dylans. Och det är samma sak med bra forskning.

Det säger forskaren Konstantinos Meletis, som är en av fem forskare som deltar i en intern tävling vid Karolinska Institutet: Den forskare som har lyckats citera Bob Dylan i flest vetenskapliga artiklar innan pension vinner. Berättelsen om forskarnas Dylan-tävling har uppmärksammats stort i världspressen. Läs mer på ki.se/nyheter.

keskategorier har varit representerade, som till exempel elektriker, personalvetare, ekonomer och journalister. Nästa kurs ges i början av december. Mycket talar för att utbildningen kommer att fortsätta under nästa år.

Utbildningen organiseras av Kunskaps-centrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet i samarbete med Socialstyrelsen, Läkare utan gränser, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Jenny Ryltenius

”Nu har vi skapat ett centrum för att ännu bättre kunna möta samhällets behov av säkrare kemikalier och en giftfri miljö.”

Harriet Wallberg, universitetskansler och styrelseordförande för Swetox, apropå öppnandet av det nya och världsunika centrumet för tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom kemikalier, hälsa och miljö.

Medicinsk Vetenskap №4–2014

64-65_Aktuellt på KI.indd 65

65

2014-11-12 15:39

Ögonblicket

Text: Anders Nilsson Foto: Martin Stenmark

”Hippocampus har alltid varit en favorit” Undrar du över nästa Nobelpris?

Ett tips är att hålla koll på Åsa Nilsonnes framtida bokprojekt.

Hon har prickat rätt två gånger i rad.

I Åsa Nilsonnes förra bok ”En passande död” spelar så kallade iPS-celler en viktig roll. När boken nästan var klar kom beskedet att upptäckten av iPS-cellerna belönades med Nobelpris. Med sin nya roman ”H”, som kommer i början av nästa år, upprepar Nilsonne bravaden.

– Jag fick ett mess: ”Grattis, du har gjort det igen.” Boken handlar nämligen om hippocampus och platsceller – det som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin i år.

Då undrar man ju: hur väljer du ämne?

– Det har varit en lycklig slump, jag har inte känt till pristagarna i förväg. Men jag vill berätta om sådant som är viktigt och fantasieggande och som alldeles för få verkar känna till. Hippocampus har alltid varit en av mina favoriter i hjärnan, bland annat för att den fått mig att förstå hur oerhört anpassningsbar vår hjärna är.

Varför naturvetenskap i romaner?

– För att jag finner tudelningen mellan kultur och naturvetenskap upprörande! Ska skönlitteratur handla om människans villkor så går det inte att bortse från till exempel vad hjärnforskningen har att säga om vårt jag: att det inte är så enhetligt som vi gärna föreställer oss.

Vilken forskning tänker du skriva om härnäst?

– Det är hemligt.

Namn: Åsa Nilsonne Titel: Senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, författare, föreläsare samt nyligen pensionerad psykiater.

Aktuell med: Kärleksromanen ”H”, med planerad utgivning i januari 2015.

66

Medicinsk Vetenskap №4–2014

66-68_Ögonblicket.indd 66

2014-11-14 11:01

ANNONS

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat

För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta Ann-Catrin Moberg, Akademikonferens akademikonferens@ki.se 08-524 822 00 www.akademikonferens.se

VI HAR SVERIGES STÖRSTA UTBUD AV FRILUFTSAKTIVITETER. LÅT ÄVENTYRET BÖRJA. friluftsframjandet.se

66-68_Ögonblicket.indd 67

2014-11-14 11:05

POSTTIDNING B

ANNONS

SILENTIA SKÄRMSYSTEM

Optimal hygien & flexibel funktion

Lätt att vika ihop och dra ut

Mobilt eller fast monterat

SKÄRMA AV UTAN ATT STÄNGA IN

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6  4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6  4 8 5 8 9 • I N F O  S I L E N T I A . S E • W W W. S I L E N T I A . S E

Silentia_Medicinsk Vetenskap_205x230mm+utfall.indd 1 66-68_Ögonblicket.indd 68

hstd

Lätt att rengöra

Silentias skärmsystem är vårt svar på de krav som finns inom sjukvården för avskärmning. Systemet är väl genomtänkt och ger dig flexibilitet vid monteringen, som kan anpassas efter verksamheten. Du får en bra överblick i lokalen, samtidigt som patienten ges ett bra insynsskydd.

Silentias skärmar är lätta att hålla rena, stänger inte ute ljuset, och inte minst – har en snygg design.

2014-05-05 12.05 2014-11-12 13:45