En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2015 Pris: 50 kronor
Ett cellsynt tjockt nummer!
Ursäkta vi bygger om
e m pat i
Konsten att känna med andra t r e b e r ät ta r
De forskar för familjen p sy ko lo g en
”Smärta ska inte få styra hela livet ”
Stamcellerna är livets grundstenar. Nu ska forskarna använda dem för att bygga upp vår hälsa.
PLUS: mörkernytt / klockgener / nobelspecial
ANNONS
• • •
Innehåll
№4—2015 Framsteg 7 8
Generna som startar livet Rekordkylig återupplivning
I fokus 30 Nyfiken på medkänsla: Därför är empati en bristvara
Nobelspecial 22 26 28
Därför får de medicinpriset Här tas det hemliga beslutet Kemipristagaren: ”Bra forskning överraskar”
Möt forskarna 14 Hallå där arbetsklimatforskaren Så mycket kostar otrivsel 16 Tre forskare om sjukdom i familjen
Foto: Martin Stenmark, Linda Forsell, Annika af Klercker, Istockphoto. Illustration: Istockphoto.
46 Psykologen : ”Smärtvården har ignorerat viktig kunskap”
46 Acceptans. Rikard Wicksell lär patienter med kronisk värk att leva med smärtan. Nu vill han hjälpa fler.
58 Ögonblicket: Stjärnforskaren Karl Deisseroth om patientmötet
På djupet: Så lagar kroppen sig själv 36 39 41 43
Forskarna rekryterar kroppens egna hälsoarbetare för jobbet Fakta: Tre olika slags stamceller ”Vi gör plåster för hjärtat” Så får man fram rätt celler
Alltid i MV 9 10 12 13 20 51 54 56 57
Närkoll på: Klockgener I korthet Utblick Kroppen runt: I mörker Tidslinjen: Psoriasis Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips
19
Iskallt. Nytt rekord i överlevnad tack vare nedkylning.
8
Pyttesmå. Men fel i cellens energifabrik ger svår sjukdom. Upplevt. Hans mamma dog i cancer - det fick honom att bli forskare.
Reparerar. Molly Stevens återskapar skadade organ.
20
41
Specialtvål. Extrakt av koltjära används än idag i schampo mot psoriasis.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
3
Redaktören har ordet
L
ite panikångest har man väl haft då och då. Så tänkte jag förut, innan jag fick en panikångestattack på riktigt. På Gamla stans tunnelbanestation låg jag på en bänk och skakade och väntade på döden. I den kraftigt avsmalnade horisonten långt bort såg jag bilden av min närmsta familj: Lämnar jag er nu? Vänliga människor frågade om jag ville ha vatten, jag fick en filt av någon. Själv upprepade jag frågan jag aldrig tidigare ställt: När kommer ambulansen? När den väl kom, det tog nog runt 20 minuter, var jag inte längre dödligt sjuk. Jag var inte sjuk alls faktiskt. Snopen tog jag stegvis in att den påtagligt fysiska skräckupplevelse jag just varit med om, var psykiskt utlöst. Väl hemma läste jag på och bockade av punkt för punkt: Hjärtklappning, svårt att andas, domningar i fingertopparna, kraftig rädsla för att dö. Jag läste att det kan komma vid stress, till exempel när någon närstående är mycket sjuk. Tidigt nästa morgon dog min mormor. I efterhand känner jag trots allt en fascination över att ha fått uppleva fenomenet. Jag menar att det ökade min förståelse för hur kropp och psyke hänger ihop. Min empati för personer som dagligen lider av panikångest och annan psykisk sjukdom har förhoppningsvis ökat. I det här numret intervjuar jag flera forskare som upplevt svår sjukdom på mycket nära håll i familjen. De beskriver just hur upplevelserna gett dem en ökad förståelse för vad sjukdom kan innebära för en individ och dess närmast anhöriga. Erfarenheterna fyller i sin tur deras mål med mening – de strävar inte främst efter en titel eller fina priser, nej, de drivs istället av att någon gång i framtiden kunna hjälpa andra i en liknande situation. Att kunna dela andras lidande – och vilja att det ska upphöra – är lyckligtvis en grundläggande mänsklig förmåga, oavsett vad vi själva upplevt. En bild på en död pojke räckte gott för att få många svenskar att vilja hjälpa dem som idag är på flykt. Men andra känslor, som värnandet Var snäll! om den egna gruppen, visar Ge bort en prenumeration sig konkurrera med empapå Medicinsk tin. Flyktingboenden sätts i Vetenskap. brand. Hur allt detta hänger ihop kan du läsa mer om i min kollega Ola Danielssons artikel om empati. Decembernumret är i år extra tjockt med en lång Nobelspecial och en fördjupning om stamcellernas magiska kraft. Hinner du inte läsa nu? Spar och ta fram på jullovet!
4
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Medarbetare i detta nummer Linda Forsell Fotograf Frilansfotograf och journalist nyss hemflyttad från New York som numera pluggar till läkare vid Karolinska Institutet. Linda är speciellt intresserad av frågor kring kvinnor och hälsa. Under de senaste åren har hon fått stor uppmärksamhet för sitt projekt om barn som föder barn i Guatemala. Anders Nilsson Frilansjournalist Anders Nilsson är frilansande vetenskapsjournalist som ofta och gärna porträt�terar människorna bakom forskningen. I det här numret av Medicinsk Vetenskap skildrar han den kände forskaren Karl Deisseroths möte med en schizofren patient. Anders Kjellberg Illustratör Anders Kjellberg har en akademisk bakgrund inom humaniora men började frilansa som 3D-illustratör 2007. I detta nummer fick han en utmaning: att skildra hur våra stamceller hjälper oss att laga kroppen. Dessutom: Fredrik Hedlund, Christopher Hunt, Annika af Klercker, Annika Lund, Jenny Tollet, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler.
Foto: Henric Lindsten, Axel Öberg, Per Westergård, Privat
Cecilia Odlind:
Redaktionen Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Journalist Helena Mayer helena.mayer@ki.se Art Direction Agnes Dunder agnes@contentinnovation.se Omslag: Anders Kjellberg Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Jan Carlstedt-Duke, Laura Fratiglioni, Ola Hermanson, Louise Sjöholm, Mattias Öberg.
Prenumerera på Medicinsk Vetenskap
Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr
E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap
Tryck E-print Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
Medicinsk Vetenskap №4–2015
5
ANNONS
ETT BRUTET LÅRBEN FÅR INTE HANDLA MER OM SORG ÄN OMSORG ELLER HUR? Det är lätt att förstå vilken stor negativ inverkan på livet ett lårbensbrott har för äldre människor.
Det är därför svårt att begripa varför det inte satsas mer på personanpassad fysisk träning för äldre i Sverige. Våra erfarenheter, från olika delar av världen, säger att kunskap är dyrköpt om den inte matchas med rätt hjälpmedel för att full effektivitet ska uppnås. Att sätta fokus på forskning inom förebyggande äldreträning är att investera i höjd livskvalitet och sänkta kostnader.
KaptenMiki
HUR är en av de ledande i världen på träningsmaskiner och programvaror för exakt och effektiv förebyggande och rehabiliterande vård.
Ring HUR - Joacim Sandbacka på 070-287 31 98 eller mejla till joacim.sandbacka@hursverige.se. Du kan också gå in på www.hursverige.se för mer information.
Medicinsk vetenskap.indd 1
Trött på bullrig arbetsmiljö? Vi har världens tystaste klass II säkerhetsbänk. Över 100 st redan levererade till Karolinska Institutet.
2015-11-03 16.53
Det senaste inom medicinsk forskning
Foto: Science Photo
Livets startnyckel beskriven Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har för första gången kartlagt alla de gener som aktiveras under de första dagarna efter befruktningen av ett mänskligt ägg. En individs liv börjar med en enda befruktad äggcell. En dag efter befruktning är det två celler, efter två dagar fyra, efter tre dagar åtta och så vidare, ända tills födseln då det finns miljarder med celler. I vilken ordning våra gener aktiveras efter befruktning har hittills varit ett obesvarat mysterium. Det finns totalt cirka 23 000 mänskliga gener. I den aktuella studien visar fors-
På väg Efter 8 veckor är de flesta organen på plats och embryot byter namn till foster.
karna att 32 av dessa gener är påslagna två dagar efter befruktning och att det vid dag tre finns 129 aktiverade gener. Sju av de gener som forskarna hittade och beskrev var tidigare helt okända. – De här generna är startnyckeln som behövs för att sätta igång utvecklingen från ägg till människa, det är som att kasta en sten i vattnet och se ringarna sprida sig på ytan, säger forskningsledaren Juha Kere, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Jenny Tollet Nature Communications september 2015 Medicinsk Vetenskap №4–2015
7
Framsteg 3 × kallt -10
u to m h u st e m p e r at u r - 1 2
En cool återupplivning mot alla odds 0 Efter att ha legat under vattnet i ett iskallt hav i en och en halv timme kunde en flicka återupplivas och bli helt återställd. Nu försöker forskare dra lärdom av händelsen.
10 k r o p p st e m p e r at u r 3 2 andning
Text: Ola Danielsson
33,5 Den kroppstempegrader raturen får nyfödda barn som läggs på en kylmadrass som forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram. Målet är att minska hjärnskadorna till följd av akut syrebrist under förlossningen. 8
Medicinsk Vetenskap №4–2015
20
30
k r o p p st e m p e r at u r 1 3 , 8 ingen andning
att ha kopplat flickan till en hjärt-lungmaskin började läkarteamet långsamt värma upp kroppen. Vid 20 grader noterades enstaka andetag och vid 32 grader, efter 20 timmars behandling, öppnade hon ögonen. Efter fyra dagar kunde hjärt-lungmaskinen kopplas ur men intensivvården fortsatte i nästan en månad, varpå ett intensivt rehabiliteringsprogram inleddes. 15 månader efter olyckan var hon återställd och kunde precis som innan rida på hästar och gå på pianolektioner.
Kraftig nedkylning minskar syreförbrukningen och kan paradoxalt nog vara livräddande om det inträffar innan personen får hjärtstopp. Detta gäller särskilt barn, som kyls ner snabbare än vuxna. Andreas Claesson tycker att det är viktigt att fallet blir känt utanför vården, bland till exempel räddningspersonal. – Den första frågan är om man ska rädda ett liv eller leta efter en kropp. Då är det viktigt att veta att det finns hopp även om det har gått mycket lång tid. Critical Care Medicine november 2015
”Man vet inte något om hur bakterierna påverkas av kyla” Annelie Brauner, adjungerad professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar på frågan om ifall nerkylning av underlivet ökar risken att drabbas av urinvägsinfektion. Enligt henne vore frågan intressant att undersöka då det idag saknas forskning på området. Källa: Expressen.
Foto: Istockphoto
– Så vitt man vet har ingen annan legat under ytan så länge och klarat sig utan svåra hjärnskador, säger Andreas Claesson, forskare vid centrum för hjärtstoppsforskning, som tillsammans med kollegor har rekonstruerat förloppet i en fallrapport. Den 7-åriga flickan, som var klädd i rosa kläder, gick ut en decemberdag för att leta efter jultomten. Sedan gick något fruktansvärt fel. Föräldrarna hittade till sin förskräckelse glidspår i snön på en sluttning ned mot havet. När räddningshelikoptern nådde platsen var det redan mörkt, men klockan halv fem upptäcktes en liten rosa prick i vattnet. När flickan hissats upp till helikoptern hade hon legat i det isiga vattnet i minst 83 minuter. Vid ankomsten till sjukhuset andades hon inte, hade ingen puls och en kroppstemperatur på 13,8 grader. Efter
Närkoll på klockgener Framsteg
Säg godnatt till dina gener Text: Cecilia Odlind Illustration: Anders Kjellberg
Vad? Klockstyrda – eller cirkadiska – gener gör det möjligt för människan och andra ljuskänsliga organismer att anpassa sina dagliga aktiviteter till cykeln av dagsljus och mörker över dygnet.
Hur? Ny forskning visar att dygnsrytmen hos klockstyrda gener kommer av att generna flyttas av proteiner mellan olika platser i cellkärnan. En placering i kärnans mitt innebär hög aktivitet, medan en förflyttning till cellkärnans utkant medför en genetisk tupplur med hämmad aktivitet.
Och? Den inre biologiska klockan reglerar bland annat kroppstemperatur, energiförbrukning och nivåerna av flera hormoner över dygnet. Den nya kunskapen kan bidra till utveckling av nya behandlingsstrategier för sjukdomar som påverkas av rubbningar i dygnsrytmen.
När? Vid flera tillfällen under varje dygn sker bestämda förändringar i klockstyrda geners lokalisering i cellkärnan. På så vis regleras variationer i genernas aktivitet över en 24-timmarsperiod.
Källa: Anita Göndör, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Medicinsk Vetenskap №4–2015
9
Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från
ki.se
”Kunskapen om hur texter utformas på ett läsvänligt sätt på papper är väl utvecklad.” Ögonrörelseforskaren Gustaf Öqvist Seimyr vid institutionen för klinisk neurovetenskap menar att mycket fortfarande återstår att göra för att presentera digitala texter på ett läsvänligare sätt. Forskning visar att långsamläsande pappersläsare minns mer av vad de läst. Källa: DN
Substans minskade alkoholsug hos råttor
Effektivt. Högintensiv träning har blivit populärt bland både idrottare och motionärer och även för patienter med dålig muskelfunktion. Några få minuters högintensiv intervallträning räcker för att få lika bra effekter som vid vanlig uthållighetsträning. Men hur kan det vara så effektivt? För att undersöka vad som händer i muskelcellerna lät forskarna manliga motionärer cykla så intensivt som möjligt under 30 sekunder, vila under fyra minuter och sedan upprepa detta upp till sex gånger. Efter den högintensiva träningen togs små prover från muskelvävnaden i låret. – Vi kunde visa att tre minuter av högintensiv träning bryter ned kalciumkanaler i muskelcellerna. Detta leder till en långvarigt förändrad kalciumhantering i cellerna och det leder bland annat till nybildning av mitokondrier, som i sin tur kan öka muskelns uthållighet, säger Håkan Westerblad, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som lett studien. Forskarna kunde också se att nedbrytningen av kalciumkanaler som sattes igång vid den högintensiva träningen berodde på ökning av fria radikaler och att antioxidanter, som är vanliga ingredienser i kosttillskott, tog bort effekten.
Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin har i två olika studier visat att dopaminstabilisatorn OSU6162 kan minska suget efter alkohol hos alkoholberoende personer respektive normalisera nivån av dopamin i hjärnans belöningssystem hos råttor som konsumerat alkohol under lång tid. Fortfarande återstår dock omfattande studier på människor för att bekräfta att substansen är lämplig som läkemedel. – Vi tror att det kan vara så att OSU6162 minskar alkoholsuget hos alkoholberoende individer genom att återställa den brist på dopamin som finns i belöningssystemet vid beroende, säger Pia Steensland, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Addiction
PNAS November 2015
Biology oktober 2015
Därför fungerar högintensiv träning
10
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Foto: Getty images, Istockphoto.
Kandidat. Forskare vid
Kaffe ökade inte risk för förmaksflimmer Säkert. År 1997 fick över
41 000 män och drygt 34 000 kvinnor svara på frågan om hur många koppar kaffe de drack. De följdes sedan under tolv års tid för att undersöka en eventuell koppling mellan kaffe Sörpla och förmaksflimmer. vidare Medianen för daglig Det finns även studier kaffekonsumtion låg på som kopplat kaffe tre koppar. till minskad risk för Forskarna kunde inte kranskärlssjukdom hitta några bevis för att och stroke. kaffekonsumtion skulle öka risken för förmaksflimmer, inte ens vid mer extrema konsumtionsnivåer. Detta bekräftades sedan i en så kallad metaanalys där totalt nästan 249 000 personer, varav 10 406 fall av förmaksflimmer, ingick. – Människor kan tryggt fortsätta att dricka sitt kaffe, att få igång nybildningen av i alla fall i rimliga mängder, hjärtmuskelceller i det vuxna utan att riskera att drabhjärtat som ersättning för bas av just den här typen av hjärtsjukdom, säger Susanna förlorade celler vid exemLarsson, forskare vid Institu- pelvis en hjärtinfarkt, säger Olaf Bergmann, forskare vid tet för miljömedicin. BMC Medicine september 2015 Institutionen för cell- och molekylärbiologi. Cell november 2015
Liten nybildning av hjärtmuskelceller Likartat. En ny studie visar
Illustration: Getty images.
att hjärtmuskelceller hos möss huvudsakligen nybildas direkt efter födseln. Därefter förblir antalet hjärtmuskelceller i stort sett detsamma och hjärttillväxt sker enbart genom att cellerna blir större – på samma sätt som hos människa. - Nästa steg blir att ta reda på varför de flesta hjärtmuskelceller slutar att dela på sig så tidigt i livet. Målet är
Sexmissbrukare hade högre stress Felreglering. I en studie ingick
67 män med hypersexuell störning, så kallat sexmissbruk, och 39 friska matchade kontroller. På kvällen fick deltagarna ta en låg dos dexametason som hämmar kroppens stressrespons. Efter en natts sömn mättes stresshormonerna kortisol och ACTH. Det visade sig då att patienter med hypersexuell
3
%
störning hade högre nivåer av dessa stresshormoner. – Avvikande stressreglering har tidigare hittats hos deprimerade samt vid missbruk. Under senare år har man fokuserat mycket på frågan om barndomstrauma kan leda till felreglering av kroppens stressystem via epigenetiska mekanismer, alltså hur den omgivande psykosociala miljön kan påverka de gener som styr dessa stressystem, säger Jussi Jokinen, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Psychoneuroendocrinology oktober 2015
Manligt könshormon leder till oro hos barn Exponering. Polycystiskt ova-
riesyndrom, PCOS, drabbar
av nästan 6000 elever var missnöjda med sin tandhälsa, enligt en studie från institutionen för odontologi. Bland dem var det många som varit utsatta för någon form av misshandel. Att fråga barn och unga hur de upplever sin tandhälsa kan ge en indikation på hur de mår i övrigt. Källa: Tandläkartidningen
mer än var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras bland annat av mensrubbningar och ökad risk för övervikt och psykisk ohälsa. Även döttrar till kvinnor med PCOS har ökad risk för oro, medan sönerna oftare får problem med fetma och insulinresistens. En av orsakerna har antagits vara en ökad exponering av manligt könshormon under fosterstadiet via mammans blod. En ny studie gjord på råttor visar att både hon- och hanavkommor som exponerats för testosteron sent i fosterstadiet visar ökad oro i vuxen ålder, jämfört med kontroller. Testosteronet visade sig främst utöva denna effekt i amygdala, en hjärnregion med betydelse för emotionell reglering. – Men när androgen- och östrogenreceptorn blockerades med hjälp av läkemedel skyddades djuren mot utveckling av orosbeteende i vuxen ålder, säger Elisabet Stener-Victorin, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi. PNAS november 2015 Medicinsk Vetenskap №4–2015
11
Framsteg Framsteg Utblick ”Vår erfarenhet är att det handlar om helt vanliga människor som hamnat i en väldigt problematisk situation.” Anders Hammarberg, forskare knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, vänder sig mot begreppet medberoende anhörig. Nu testas om CRAFT, en metod som ska hjälpa närstående till personer som har alkohol- och drogproblem, kan förmedlas via internet. Källa: SVT
Klart att rött kött ökar cancerrisk
Forskare gör sällan kritiska citeringar
Mat och cancer. Världshälsoorganisationen, WHO, har listat processat rött kött som cancerframkallande. Hit hör charkuterier, som skinka, korv och pastej, som av en expertgrupp bedöms öka risken för framförallt tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Övrigt rött kött, från lamm, ko och gris, listas som ”troligen cancerframkallande” för människor baserat på svagare vetenskapliga bevis. Starkare bevis för en cancerframkallande effekt finns dock från djurförsök. Bedömningen bygger på en forskningsutvärdering gjord av 22 experter från 10 länder. Expertgruppen skriver att risken att få cancer på grund av köttkonsumtion fortfarande är liten för individen, men att risken ökar ju mer rött kött man äter. Expertgruppen menar att många cancerfall kan undvikas om konsumtionen av rött kött minskas i befolkningen. www.iarc.fr
Konflikträdsla. Forskare blir generellt nöjda om deras vetenskapliga artiklar citeras många gånger i andra forskares artiklar. Det är ett gott betyg som tyder på att artikeln är betydelsefull. Men när en citering görs inom ramen för ett kritiskt resonemang kan den vara mindre välkommen. Kritisk granskning är dock viktigt för forskningen som helhet. Amerikanska forskare har gått igenom mer än 760 000 citeringar i 16 000 artiklar i den vetenskapliga tidskriften Journal of Immunologi och
oktober 2015 12
Medicinsk Vetenskap №4–2015
analyserat vilken andel som kan räknas som negativa, till exempel genom att peka på motstridiga forskningsresultat. Det visade sig att enbart 2,4 procent av alla citeringar var negativa och att drygt 7 procent av de citerade artiklarna hade fått minst en negativ citering. Analysen antyder också att negativa citeringar oftare görs av forskare som befinner sig inom samma forskningsfält men på stort geografiskt avstånd, något som skulle kunna förklaras av det socialt obehagliga med att kritisera någon man ofta träffar på.
280 PNAS september 2015
miljoner satsas nu på kemikalietester utan djurförsök i ett EUprogram. Målet är att kunna leverera djurfria risk- och säkerhetsbedömningar av kemikalier.
Historiskt. I ett unikt projekt ska forskare återskapa en medicin, kallad Hjärnes testamente, som använts mot allehanda krämpor från början av 1700-talet in i modern tid. Målet är bland annat att göra en laboratorierekonstruktion av medicinen, men även att kartlägga dess handelsvägar, marknadsföring och hur apotekslaboratorier såg ut och användes på den tiden. Dessutom vill man ta reda på vilka medicinska effekter läkemedlet kan tänkas ha haft, även placeboeffekter. - Vi undersöker alltså en medicin som använts mycket i västerländsk apotekstradition utifrån liknande premisser som de forskare i framförallt Kina och Indien som intresserar sig för preparat från traditionell kinesisk medicin och ayurveda, säger idéhistorikern Hjalmar Fors, som genomför projektet tillsammans med farmakologen Nils-Otto Ahnfelt, båda verksamma vid Uppsala universitet. Hjalmar Fors tillträder i januari som förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, Karolinska Institutet.
Foto: Istockphoto.
Forskare återskapar 1700-talsmedicin
rådåligt!
Undvik att äta för mycket rött kött, råder WHO.
Kroppen runt Framsteg Medicinsk Vetenskap guidar dig genom de senaste nyheterna om hur brist på ljus påverkar oss.
mörkerspecial Så påverkas kroppen av den mörka årstiden.
Text: Ola Danielsson
Nattglasögon kan hjälpa ögonen
Ljusförstärkande glasögon kan vara bra att ha i höstmörkret, särskilt om du är narkosläkare på nattlig helikopterfärd och behöver genomföra en intubation, alltså föra in ett andningsrör i en patients luftstrupe. Det tar lite längre tid i mörker (med glasögon) men resultatet blir lika bra, visar en ny studie som genomfördes på övningsdockor.
Tillskott av D-vitamin kan behövas hud
Vitamin D stärker både ben och immunförsvar och bildas i huden när vi är ute i solen, men vi får också i oss det via maten. Vitamintillskott kan behövas för vissa grupper för att väga upp för avsaknaden av solljus på vintern. Forskare vid Karolinska Institutet har exempelvis visat att patienter med återkommande luftvägsinfektioner kan gynnas av D-vitamintillskott.
Balansträning ökar säkerheten
Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto.
benen
På isiga och mörka gator gäller det att hålla balansen, särskilt för äldre personer med benskörhet. En ny utvärdering av ett program för balansträning visar på minskad rädsla för att falla och förbättrad gångförmåga, vilket kan minska risken för att skadas i fallolyckor.
Depression får förklaring hjärna
Vinterdepression är en vanlig åkomma på våra breddgrader, något som har kopplats till minskad ljusexponering och störd inre dygnsrytm. Forskare vid Karolinska Institutet har nu för första gången visat att hjärnans serotoninsystem genomgår årstidsbundna förändringar, vilket kan bidra till förståelsen av hur vinter-depressioner uppstår. Under långa ljusa dagar fanns fler mättade serotoninreceptorer än under korta mörka dagar i studiedeltagarnas hjärnor.
Liten effekt av ljusterapi hjärna
Ljusterapi är en vanlig behandlingsmetod mot vinterdepression. Men enligt en ny analys av forskningen på området, utförd av forskare vid Karolinska Institutet, är bevisen svaga för att ljusterapi med starkt vitt ljus hjälper. En viss effekt sågs, men den var övergående och studierna hade metodproblem.
Källor: Balansträning: Ståhle A med flera, Clinical Rehabilitation, september 2015. Ljusterapi: Mårtensson B med flera, Journal of Affective Disorders, augusti 2015. Serotonin: Cervenka S med flera, NeuroImage maj 2015. D-vitamin: Björkhem Bergman L med flera, BMC research notes, augusti 2015 Nattglasögon: Gryth D, Military Medicine, september 2015. Medicinsk Vetenskap №4–2015
13
Framsteg Hallå där Malin Lohela Karlsson
är ekonom och forskare vid Institutet för miljömedicin.
Hon sätter siffror på trivsel Dåligt arbetsklimat blir lätt en dyr affär för arbetsgivare. Hur dyrt vill Malin Lohela Karlsson ta reda på. Text: Annika Lund Foto: Linda Forsell
Du forskar om vad det kostar att ha dålig arbetsmiljö, särskilt psykosocial arbetsmiljö. Hur undersöker du och dina kollegor detta?
– Vi ber anställda vid olika slags arbetsplatser skatta sin hälsa, sin arbetsmiljö och i vilken utsträckning eventuella arbetsmiljö- och hälsoproblem påverkat deras prestationsförmåga. På så sätt vill vi bygga upp en databas som vi senare kan utgå från. Vi undersöker också vad olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatser kostar och vad de har för effekt på arbetshälsa. Och tillsammans med forskare från de andra skandinaviska länderna försöker vi ta reda på vad ohälsa kostar på samhällsnivå. Vad har ni hittills visat?
– I en akademisk miljö vi undersökte såg vi att 42 procent av de anställda hade upplevt problem med arbetsmiljö eller hälsa under den senaste veckan. I den kommun vi undersökte var motsvarande siffra 55 procent och i landstinget 51 procent, så det verkar vara ungefär på den nivån det ligger. Personer som upplever de här problemen skattar i genomsnitt en 30- till 40-procentig nedsättning av sin arbetsförmåga. Oj. Det låter som ett väldigt stort produktionsbortfall?
– Vi jobbar som bäst med att validera de här självskattade siffrorna med 14
Medicinsk Vetenskap №4–2015
objektiva siffror. Men viktigt att känna till är att en anställds självskattade prestationsnivå i genomsnitt alltid är under 100 procent – vi är ju inte på topp varje dag. Vad mer vet man om kostnader för brister i arbetsmiljön?
– Det är väl belagt att brister i arbetsmiljön kan leda till ohälsa men det finns fortfarande ganska lite forskning om hur kopplingen till ekonomin ser ut. Det är vad vi nu försöker ta fram. Det är också känt att ett flertal arbetsgivare efterfrågar ekonomiska incitament för att satsa på arbetsmiljön, så det finns ett stort behov av att klä de här frågorna i ekonomiska siffror.
Vad är det bästa en arbetsgivare kan göra?
– Det finns ingen quick fix, ingen enkel åtgärd med stor effekt. Man behöver ha chefer som har den psykosociala aspekten med sig. Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?
– Vi har också utmaningar, som alla andra. Vi jobbar mycket med det förebyggande perspektivet och vi vet hur bristande psykosocial arbetsmiljö ser ut, så vi kan ta upp problem på ett tidigt stadium. Det här kräver en chef som är kompetent i de här frågorna och det tycker jag att vi har.
ANNONS
Vi är dina IT-kirurger inom eHälsa Våra medarbetare brinner för att stödja hälso- och sjukvårdens moderna verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Vi har specialiserat oss på att genomföra projekt anpassade till hälso- och sjukvårdens behov. Vi inspirerar till nya idéer, effektiva arbetssätt och säkerställer att önskad förändring realiseras. Det hjälper våra kunder att skapa bestående förbättringar. Tillämpning av IT och eHälsa ökar effektiviteten och förstärker innovationskraften inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Samtidigt innebär det en förbättrad livskvalité för oss alla. Våra goda kunskaper om vårdverksamheten och spetskompetens inom IT och eHälsa, hjälper våra kunder att skapa och införa nödvändigt IT-stöd. Innovation ”inside the box” Innovation handlar inte endast om att tänka ”outside the box” utan också om att tänka ”inside the box”. Under många år har tusentals innovationer förvandlats till produkter och tjänster som används inom hälso- och
sjukvården. Men innovation handlar även om att förstå dessa produkter och tjänster för att utnyttja deras fulla potential. Först då skapar vi nytta – här och nu. Vårdens IT-kirurger Meditude AB kan bäst beskrivas som vårdens ”IT-kirurger”. Vi är ett konsultföretag med spetskompetens inom ledningsfrågor samt verksamhets- och systemutveckling inom hälsooch sjukvården. Meditude fokuserar erbjudandet till hälso- och sjukvården genom områdena strategi och management samt IT och eHälsa. Innovation genomsyrar hela Meditudes organisation i öppen samverkan med kunder, leverantörer och samarbetspartners. Det primära syftet med innovationsarbetet är att skapa mervärde för våra kunder. Ledorden som bäst beskriver vårt arbetssätt är precision, resultat och innovation. • Bestående förbättringar kommer genom lyhördhet, djup förståelse och precision. • Vi lyckas när kunden kan förvalta vårt gemensamma
Qemajl Imeri, grundaren av Meditude.
resultat. • Vi skapar mervärde för våra kunder genom nytänkande och innovation. Experter inom eHälsa Företagets grundare Qemajl Imeri har tretton års erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvården och ett brett kontaktnät inom branschen. Hans uppdrag sträcker sig från systemutvecklare till ledande roller inom arkitektur, strategi, enterprise arkitektur, projektledning och management. De senaste fyra åren har Qemajl Imeri varit huvudprojektledare och arkitekt för ett omfattande uppdrag kring strukturerad vårddata (SVD) inom
Stockholms läns landsting. I projektet identifierades metoder för att underlätta informationsöverföring av kliniska data till kvalitetsregister, bland annat genom att strukturera vårddokumentationen för våra folksjukdomar artrit, hjärtsvikt, diabetes och bröstcancer. Genom ökad struktur skapar vi bättre förutsättningar för bättre verksamhetsuppföljning och forskning. Här är några av verksamheterna vi hjälpt: • Psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde • Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus • Neurologen, Karolinska Universitetssjukhuset • ASIH, Geriatrik och Primärvård, Stockholms läns sjukvårdsområde
Växer snabbt inom eHälsa Meditude växer och vi söker ständigt efter nya eldsjälar som brinner för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med modern verksamhetsoch systemutveckling. Du som har mer än fem års dokumenterad erfarenhet av eHälsa och/eller utbildning inom medicinsk informatik, datateknik, industriell ekonomi får gärna kontakta oss. Skicka ditt CV till rekrytering@meditude.se
Besök gärna vår hemsida www.meditude.se eller kontakta oss på info@meditude.se för att få veta mer.
Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 23 900 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.
Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com
Tre forskare om sina anhöriga
Det högst personliga För en del bottnar engagemanget i forskningen i erfarenheter av en sjuk familjemedlem. Möt tre forskare vars vilja att hjälpa sina anhöriga ledde dem in i forskningen. Text: Cecilia Odlind Foto: Annika af Klercker
”Sjukdomen påverkar hela familjen” ”När en person drabbas av schizofreni dör personen ifråga, och kvar blir ett skal. Men sjukdomen och medicinerna gör att även skalet förändras. Så upplevde jag min äldre brors insjuknande. Jag var 14 år då. Det är en känslig ålder, jag var mitt i mitt eget identitetsbyggande och ville inte alls acceptera den förändring som han genomgick. Jag kände hat och ilska och var avundsjuk på den uppmärksamhet han fick i familjen. Dessa känslor genererade i sin tur skamkänslor. Eftersom jag under flera år vägrade att prata med min omgivning 16
Medicinsk Vetenskap №4–2015
om hans sjukdom var det en mycket ensam och svår tid. Men när jag tog studenten fick jag en stor oljemålning av min bror. Det var ett porträtt av mig målat i mina älsklingsfärger. I den stunden förstod jag att mitt förhållningssätt måste förändras. När jag senare studerade till biomedicinsk analytiker fick jag höra talas om en forskargrupp som sysslade med schizofreni och blev nyfiken. Väl på plats som doktorand kände jag för första gången att jag kunde prata fritt om sjukdomen och att mina erfarenheter var en tillgång. Min forskning idag syftar till att förstå mer om vilka neurokemiska förändringar som ligger bakom en del av de symtom som drabbar patienter med schizofreni, som exempelvis svårigheter med olika minnesfunktioner, att bearbeta information och abstrakt tänkande. Medan mina kollegor varit hänvisade till forskningsartiklar så har jag kunnat följa sjukdomen på nära håll under 27 år. Jag har upplevt svåra symtom och behandlingsbiverkningar, och följt
psykiatrins utveckling och hur sjukdomen påverkar hela familjen. Under tiden har min empati vuxit. Mitt mål är inte att bli professor, det är att patienter med schizofreni ska få en drägligare vardag. Det ger mig ett bra driv.”
”När Åsa var liten var hon väldigt behändig och söt, jag tog hand om henne för det mesta. Idag ser jag henne som en kamrat som det går bra att skoja med, och vi vet var vi har varandra.” Mats Konradsson om sin syster Åsa. I 27 år har han haft diagnosen.
Åsa Konradsson Geuken Forskar om schizofreni vid Uppsala universitet och vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
17
Tre forskare om sina anhöriga
IDA NILSSON Forskar om anorexi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
”Det började när min syster blev sjuk” ”Jag gick på högstadiet när min syster insjuknade i anorexia nervosa. Det jag minns tydligast från den tiden var hur smal hon var. Och den frustrerade stämningen som rådde vid middagsbordet. Hon kämpade sedan med sjukdomen i flera år. Förklaringsmodellen som då rådde var en kontrollerande mamma och en frånvarande pappa. Men jag såg ju min mammas engagemang och hur hon och min syster kämpade gemensamt. Det var ingen fix idé eller ett hjärnspöke, jag blev övertygad om att det fanns en biologisk bakgrund som kunde förklara hennes tillstånd. Någonstans där började tankarna på att jag kanske kunde arbeta med dessa frågor. Jag studerade till nutritionist med inriktning på neurobiologi och forskar idag om hur hjärnan reglerar aptit vid anorektiska tillstånd. En hypotes jag har är att anorexia kan starta med en inflammation i hypotalamus, den del av hjärnan som reglerar aptit och mättnad. Min misstanke är att hypotalamus inte signalerar hunger lika starkt hos personer som lider av anorexi och
18
Medicinsk Vetenskap №4–2015
att detta möjliggör fortsatt självsvält, åtminstone hos vissa patienter. Att ha sett anorexia på så nära håll tror jag har ökat min förståelse för sjukdomen och minnena från min systers sjukdomstid bidrar hela tiden till min motivation att uppnå målet: Att förstå anorexia för att kunna hjälpa andra som drabbas. Eftersom jag själv inte träffar patienter måste jag ibland påminna mig om att min systers fall representerar ett exempel, och att det för andra patienter kan se annorlunda ut. Till exempel försvann min systers aptit när sjukdomen debuterade, men så är det inte för alla. När hon väl fick tillbaka den, efter flera års kamp, minns jag att det var något vi firade hela familjen.”
”Minnet av mamma hjälper mig” ”Jag var bara 12 år och visste ingenting om cancer när min mamma drabbades. Hon opererades och först verkade allt ha gått bra. Men så kom cancern tillbaka. Jag minns speciellt den dagen då hon berättade att hon skulle få cellgifter, då blev jag livrädd. I efterhand kan jag se att det enbart gick utför efter det. Jag var 14 år när hon dog. Ett par år senare dog även min morfar i cancer. På katalanska har vi ett JORDI CARRERAS uttryck som säger: Mitt PUIGVERT hjärta krymper ihop. Det är Forskar efter cancerläkeså jag känner när jag tänker medel vid institutionen på den här tiden. Länge för medicinsk frågade jag mig: Varför drabbiokemi och biofysik. bades just vår familj? Men med tiden började jag tänka att jag ville göra något åt den här sjukdomen. Min avhandling, som är dedikerad till min mamma, svarade på några grundläggande frågor om hur cancerceller fungerar. Ett av de projekt jag arbetar med idag ska sålla fram läkemedelskandidater bland en stor mängd kemiska föreningar med potential att slå ut exempelvis DNA-reparationssystemet och andra livsviktiga funktioner i cancercellerna. Målet är att hitta nya potentiella mediciner mot cancer, framförallt barncancer. Jag känner tacksamhet för varje dag som jag får arbeta som forskare och tack vare mina erfarenheter har jag hela tiden klart för mig varför jag ägnar mig åt forskning. Jag strävar inte efter utmärkelser, jag vill främst bidra till ny kunskap om hur cancer kan botas. Minnet av min mamma hjälper mig att fokusera och hålla mig på banan även i stunder då det går långsamt och målet tycks långt borta.”
”Jag tror att mamma skulle ha varit stolt. Människor i min närhet beskriver henne som en person som alltid log. Den bilden hämtar jag mycket kraft ifrån.”
Medicinsk Vetenskap №4–2015
19
Tidslinjen Psoriasis
Snabba fakta: Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ge symtom både i huden och i andra delar av kroppen, som lederna, tarmarna och hjärt-kärlsystemet. Typiskt är att huden fjällar på grund av att hudcellerna nybildas i stor mängd. Ungefär 300 000 svenskar har sjukdomen.
Från arsenik till biologiska läkemedel Forskning har revolutionerat förståelsen för hur psoriasis fungerar och i dag finns effektiva behandlingar.
400-talet. Giftig behandling. Arsenik är en av ingredienserna i en salva som Hippokrates använder för att behandla hudåkommor.
Text: Karin Söderlund Leifler
400
1200
1800
1866. Tvål av koltjära. ”Wright’s coal tar soap”, en antiseptisk tvål av restprodukter från framställning av koks från kol, används under 130 år för behandling av hudåkommor. Extrakt av koltjära används än i dag i schampo mot psoriasis i hårbotten.
20
Medicinsk Vetenskap №4–2015
1950
1900
1950-talet. Ny era. Den nyupptäckta steroiden hydrokortison visar sig snabbt vara effektiv mot psoriasis. Nu utvecklas också metotrexat, ett läkemedel mot cancer som snart visar sig påverka huden och som börjar användas mot psoriasis på 1970-talet.
1900-talet. Strålning som lindring. Den första behandlingen av psoriasis med den nyligen upptäckta röntgenstrålningen görs år 1900 och används fram till 1980-talet. I början av seklet börjar även lampor med UV-ljus användas.
Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto.
Medeltiden. Förväxlingarnas tidevarv. Psoriasis förväxlas mycket länge med spetälska. På många håll hålls personer med smittsam spetälska isolerade från samhället och dödförklaras av kyrkan. Ofta behandlas även psoriasisdrabbade lika hårt.
1800. Testa och se. Av de många olika behandlingar som testas mot psoriasis, med varierande effekt, finns de giftiga tungmetallerna arsenik och bly. Andra kurer var karbolsyra och tjära som smordes på huden.
1985. Vitamin blir behandling. Av en slump upptäcker japanska forskare att en patient som behandlas med D-vitamin mot benskörhet blir av med sina psoriasisplack. 1970-talet. Första psoriasisgenen upptäcks. Den ärftliga komponenten i psoriasis börjar nystas upp. Nu kopplas sjukdomen för första gången till en särskild gen, en HLA-gen, som ingår i en stor grupp av gener som reglerar immunsystemet.
1980
1970
Framtidens utmaningar
Hitta orsaken Forskarna vill förstå mekanismerna som leder till att psoriasis uppstår. Med bättre förståelse kan förhoppningsvis helt nya läkemedel, riktade mot andra signalvägar, utvecklas.
Foto: Istockphoto, Ulf Sirborn (Ståhle).
Individanpassad behandling Psoriasis är en heterogen sjukdom. Med mer kunskap om hur den genetiska bakgrunden skiljer sig åt mellan olika undergrupper hoppas forskarna kunna individanpassa behandlingen i framtiden.
2000 Mona Ståhle. IDAG
”Psoriasis är inte alltid kroniskt” Det grundläggande felet vid psoriasis finns inte i huden utan i immunsystemet. Den upptäckten har öppnat upp för nya effektiva biologiska läkemedel, som bromsar särskilda signalvägar mellan immunceller. 2000-talet. Biologiska läkemedel. Först ut i vågen av läkemedel som reglerar immunsystemet genom att efterlikna kroppens egna ämnen är TNF-hämmare. Några år senare kommer antikroppar som hämmar olika så kallade interleukiner, som finns i höga nivåer i psoriasisplacken.
2015
Förebygga samsjuklighet Forskarna hoppas kunna ta reda på om det räcker att behandla psoriasis för att minska risken att patienterna utvecklar hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar.
Källor: ”From Arsenics to Biologicals: A 200 year History of Psoriasis”, Barbara S Baker, Garner Press, 2008; Advances in Psorisasis: A Multisystemic Guide, Jeffrey M Weinberg, Springer, 2014; ”Textbook of Psoriasis”, Peter van de Kerkhof, Blackwell Publishing, 2003; The Genetics of Psoriasis: A Complex Disorder of the Skin and Immune System, Jayant Bhalerao and Anne M. Bowcock, Human Molecular Genetics 7(10): 1537-1545.
Samtidigt är många viktiga frågor obesvarade, exempelvis kring hur psoriasis utvecklas över tiden. Mona Ståhle, professor i dermatologi och venerologi vid institutionen för medicin, Solna, leder en forskargrupp som undersöker hur det går för olika patientgrupper. Under drygt 15 år har de byggt upp en biobank med prover från 750 personer som nyligen fått psoriasis och som följts upp tio år efter insjuknandet.
– Vi såg att vissa varianter av akut psoriasis kan läka ut av sig självt. Det är helt nytt, eftersom psoriasis ansetts vara en kronisk sjukdom hos alla som får den, säger Mona Ståhle. Med hjälp av biobanken letar forskarna nu efter markörer som skiljer sig åt mellan olika patientgrupper, i hopp om att tidigt kunna upptäcka vilka patienter som kan självläka och vilka som är i riskzonen för att utveckla ledpsoriasis. Ett annat hett forskningsområde handlar om samsjuklighet. – Vi var först med att rapportera en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid psoriasis, något som senare bekräftats i stora studier. En stor fråga i dag handlar om att förstå om samsjukligheten orsakas av psoriasis eller om de är parallella fenomen, säger Mona Ståhle.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
21
Nobel Medicinpriset
Jordnära forskning som förändrade världen Lite jord, gamla böcker och en oansenlig ört – med små medel skapade Nobelpristagarna två stora vapen i kampen mot parasitsjukdomar. Deras upptäckter har räddat miljoner människoliv. Text: Ola Danielsson Illustration: Gordon Studer/The Ispot
D
en ena historien börjar med en gnutta helt vanlig jord som samlades in år 1973. Den kom från en plats nära en golfbana i Ito, Japan, där Satoshi Ōmura, mikrobiolog och expert på att utvinna substanser från naturen hittade den. I jordprovet fann han en unik jordbakterie som producerade något som med parasitexperten William C. Campbells hjälp skulle komma att utvecklas
22
Medicinsk Vetenskap №4–2015
till ett läkemedel mot parasitmaskar, och rädda många miljoner människor från livslång sjukdom. Ungefär samtidigt, i Kina, arbetade farmaceuten Tu Youyou för att hitta ett nytt botemedel mot malaria. Efter en nedslående serie misslyckanden sökte hon inspiration i böcker om traditionell kinesisk medicin och började läsa om en oansenlig ört. Med hjälp av den kunde hon inleda utvecklingen av ett botemedel mot malaria, en av mänsklighetens värsta farsoter.
En tredjedel av världens befolkning beräknas vara infekterade av någon art av parasitmaskar. De flesta av de drabbade lever i fattiga områden med begränsade sjukvårdsresurser. En av de svårare sjukdomar som parasitmaskar ger upphov till är flodblindhet, som orsakas av en rundmask vars larver överförs till människan via flugbett. Väl inne i kroppen kan masken bli upp till 50 centimeter lång och leva i upp till 18 år. Efter att den förökat sig vandrar mikroskopiska larver genom kroppens vävnader, bland annat till ögats hornhinna med kronisk inflammation och till slut blindhet som följd. En annan sjukdom heter lymfatisk filariasias och orsakas av rundmaskar som infekterar lymfsystemet. Med tiden kan kroniska svullnader uppstå, bland annat i benen och pungen. Förutom den livslånga fysiska funktionsnedsättningen leder sjukdomen ofta till stigmatisering och socialt utanförskap. Fler än hundra miljoner människor beräknas vara drabbade. Vad har då detta globala folkhälsoproblem med en japansk golfbana att göra? Satoshi Ōmura är visserligen en erkänt skicklig golfspelare, men den här gången var han ute i ett annat ärende. Han var på jakt efter en särskild sorts jordbakterie, Streptomyces, som har en medicinskt intressant försvarsstrategi mot andra mikroorganismer, nämligen att bombardera sin omgivning med bakteriedödande kemikalier. Andra forskare hade tidigare utvunnit antibiotikapreparat från dessa bakterier, till exempel Streptomycin som upptäcktes av Selman Waksman (belönad med Nobelpriset 1952). Om nya varianter av bakterien kunde hittas skulle det vara en lovande källa till nya läkemedel. Problemet var bara att bakterien hade visat sig vara extremt svår att odla i laboratorium. Men om någon hade förutsättningar att lyckas så var det Satoshi Ōmura. När andra forskare oftast såg sina jordbakterier skrumpna ihop och dö hade han gång på gång lyckats hitta exakt den kombination av temperatur, näring och pH-värde som får bakterierna att trivas. Detta visste läkemedelsbolaget Merck, som några år tidigare hade inlett ett samarbete med Satoshi Ōmuras ar-
Foto: Bill Denison/Drew University, Reuters
betsgivare, Kitasato Institute. Förhoppningen var att Satoshi Ōmuras metoder skulle hjälpa företaget att hitta nya antimikrobiella substanser. Satoshi Ōmura levde upp till sitt rykte och lyckades isolera, karakterisera och odla flera nya varianter av Streptomyces. Från många tusen bakterieodlingar valde han ut de 50 som verkade mest lovande och skickade iväg dem till Mercks laboratorium för vidare analys. WILLIAM C. CAMPBELL, en parasitexpert som arbetade vid Merck, var en av dem som mottog bakteriekulturer från Satoshi Ōmuras odlingar. Hans uppgift var att undersöka om någon av substanserna från Streptomyceskulturerna kunde användas i parasitbekämpning. En av kulturerna, den som inehöll Streptomyces-bakterien som fanns i jordprovet vid golfbanan, gav positiva resultat – parasitinfekterade möss blev av med sina parasiter. Men mössen fick svåra biverkningar och dog nästan. Satoshi Ōmura modifierade då sin odlingsmetod och lyckades bli av med de giftiga ämnena som också producerades av bakterien. Genom fortsatt samarbete med Satoshi Ōmura och forskare inom Merck renades den effektiva substansen fram och gavs namnet Avermectin. William C. Campbell kunde visa att substansen dödade en rad olika parasitmaskar hos olika husdjur. Tillsammans med kollegor modifierade han substansen kemiskt till en ännu mer effektiv form, Ivermectin, och kunde efter ytterligare djurstudier konstatera att substansen nu var redo att testas på människor. År 1982 kom de första lyckade resultaten – Ivermectin visade sig nästan helt slå ut de mikroskopiska larver som orsakar flodblindhet. Fortsatt forskning visade också att en enda dos av läkemedlet under tolv månader dödar de larver i blodet som orsakar lymfatisk filariasias. Medicinen är mycket effektiv och behöver endast tas en eller två gånger per år. Det underlättar för de många drabbade, som ofta är fattiga. Merck gjorde senare ett för läkemedelsindustrin ovanligt drag, och beslutade att globalt tillhandahålla Ivermectin gratis för behandling av flodblindhet och lymfatisk filariasias. Exemplet har sedan följts
”En av kulturerna, den som innehöll bakterien från jordprovet vid golfbanan, gav positiva resultat – mössen blev av med sina parasiter” av andra läkemedelsbolag. Läkemedlet används idag för behandling av ungefär 200 miljoner människor och är centralt i Världshälsoorganisationens mål att utrota dessa två sjukdomar innan år 2025, något som har goda förutsättningar att lyckas. Alla detaljer om hur Ivermectin fungerar är inte kända, men det man vet är att läkemedlet får parasitlarvernas små William C. Campell med en av sina studenter.
muskler att förlamas så att de långsamt dör utan att orsaka inflammation hos den infekterade individen. Men det viktigaste är ändå att Satoshi Omura och William C. Campbell har gett världen ett sällsynt användbart läkemedel. MALARIA HÖR TILL de infektionssjukdomar som skördar flest liv i världen. Världshälsoorganisationen uppskattar att hela 3,4 miljarder människor löper risk att smittas. Under enbart 2013 beräknas 198 miljoner ha smittats och drygt en halv miljon människor ha dött av malaria. De flesta av dessa är barn. Orsaken är den encelliga parasiten Plasmodium som sprids via myggor och infekterar människans lever och röda blodkroppar. Den ger upphov till feberattacker och i värsta fall dödlig hjärninflammation. Malaria har traditionellt behandlats med läkemedlen klorokinin och kinin, men med minskande framgång på grund av resistensutveckling. Mot slutet av 1960-talet hade alla försök att utrota malaria misslyckats och sjukdomen var åter på frammarsch. Samtidigt rasade Vietnamkriget och malaria drabbade soldater på båda sidor, vilket fick Nordvietnams ledare
Fakta Nobelpristagarna William C. Campbell (f. 1930). Research Fellow Emeritus vid Drew University i Madison, New Jersey, USA. Tidigare anställd vid Merck Institute for Therapeutic Research. Satoshi Ōmura (f. 1935). Professor emeritus vid Kitasato University, Japan. Tidigare forskare vid Kitasato Institute, Japan. Tu Youyou (f. 1930) Chefsprofessor vid China Academy of Traditional Chinese Medicine. Medicinsk Vetenskap №4–2015
23
Nobel Medicinpriset Fakta: Parasitsjukdomar i världen Utbredningen av flodblindhet, lymfatisk filariasis och malaria är likartad och visas i orange på världskartan. Källa: Nobelprize.org
Flodblindhet: Orsakas av en rundmask vars larver överförs till människan via ett flugbett.
Revolutionerande behandling Tack vare Nobelpristagarnas upptäckter kan dessa sjukdomar numera behandlas effektivt med läkemedlen Ivermectin och Artemisinin.
Malaria Orsakas av encelliga parasiter från plasmodiumsläktet.
Lymfatisk filariasis: Orsakas av rundmaskar som infekterar lymfsystemet.
Ho Chi Minh att be sina allierade i Kina om hjälp att få fram ett botemedel. Men i Kina hade Mao Zedong inlett kulturrevolutionen, med resultatet att forskningen avstannade och universitet stängdes. Mao Zedong beslutade sig ändå att för den 23 maj 1967 sjösätta ”projekt 523” med syfte att hitta ett botemedel mot malaria. En av de över 500 forskare som arbetade inom det hemliga projektet var farmaceuten Tu Youyou. Hon var utbildad inom traditionell kinesisk medicin och återvände till uråldriga litteraturkällor för att studera hur feber hade behandlats genom historien. Det var då hon upptäckte att en särskild växt, kinesisk sommarmalört (Artemesia annua), utmärkte sig genom att den återkom i ett stort antal olika recept. Forskargruppen testade tusentals extrakt från cirka 200 växter på malariainfekterade möss. Extrakten från sommarmalört var mest lovande, men resultaten var ojämna och långt ifrån tillräckliga. I en bok med titeln 24
Medicinsk Vetenskap №4–2015
”Handbok för recept vid nödsituationer” av Ge Hong, en alkemist som levde på 300-talet, hittade hon ett nytt angreppssätt. Den vanliga metoden att tillreda växtextrakt var att koka bladen, men Ge Hong rekommenderade istället att vattnet skulle vara kallt. Detta fick Tu Youyou att undra om den aktiva komponenten förstördes av höga temperaturer. Hon följde Ge Hongs exempel och tog fram ett nytt extrakt med hjälp av kallt vatten och eter. Den 4 oktober 1971 var genombrottet ett faktum – extraktet dödade
”Gemensamt för parasitsjukdomarna är att de ofta drabbar den mest utsatta befolkningen i marginaliserade samhällen.”
100 procent av malariaparasiterna hos både möss och apor. Tu Youyou gick vidare med kliniska tester och valde att som första steg själv ta medicinen för att se om biverkningar uppstod. Hon kunde senare visa att örtextraktet kraftigt minskar feber och antalet malariaparasiter hos malariapatienter, dock med vissa biverkningar. Forskningsgruppen fortsatte arbeta för att isolera den aktiva substansen, som skulle komma att kallas artemisinin. Tu Youyou har kallat artemisinin för en present till världen från den kinesiska traditionella medicinen. Men det dröjde innan hon personligen kunde överlämna den. Resultaten rapporterades inom projekt 523, men att sprida dem till omvärlden var inte tillåtet. Först 1979, efter Mao Zedongs död, publicerades resultaten i en vetenskaplig tidsskrift, men utan att författarnas namn nämndes. Två år senare, då Tu Youyou presenterade resultaten på en internationell malariakonferens, trillade polletten på allvar ner i forskarvärlden.
Illustration: Istockphoto, Gordon Studer/The ispot.
Artemisinin är idag en central del i den globala kampen mot malaria. Läkemedlet dödar malariaparasiten på ett unikt och tidigt stadium i dess livscykel, vilket förklarar varför den är den mest effektiva behandlingen för svår malaria med minskad dödlighet som följd. Malaria skördar fortfarande många liv och tyvärr har resistens börjat utvecklas mot medicinen i vissa begränsade delar av världen. Men den kombinationsbehandling med Artemisinin och andra läkemedel som Världshälsoorganisationen rekommenderar, har tillsammans med åtgärder som myggnät och insektsspray dramatiskt sänkt dödligheten – de senaste 15 åren har antalet dödsfall sjunkit med hela 50 procent. Enbart i Afrika innebär det att man årligen räddar fler än 100 000 liv. Att rädda en människa från svår sjukdom är ingen liten sak. Statistiken visar att Ivermectin och Artemisinin har gjort det miljoner gånger om. Men parasitsjukdomars skadeverkningar stannar inte vid det individuella lidandet. Gemensamt för parasitsjukdomarna är att de ofta drabbar den mest utsatta befolkningen i marginaliserade samhällen. En parasitsjukdom kan bli en livslång börda som hindrar individen från att utbilda sig och försörja sin familj. Ibland, som vid lymfatisk filariasias, blir den drabbade synligt vanställd och det finns en stor risk för socialt utanförskap. Parasitmaskar drabbar inte bara människor utan även djur och boskap i området, vilket slår hårt mot den redan ansträngda ekonomin och gör att hela områden måste överges. Genom att även behandla djur har områden med bördig mark kunnat göras beboeliga igen. De tre Nobelpristagarna har genom att ta vara på naturens gåvor möjliggjort utvecklingen av moderna läkemedel mot några av mänsklighetens värsta parasitsjukdomar. De gjorde sina första upptäckter i det lilla, men nyttan för mänskligheten blev omätbart stor. Texten är framtagen
Linné var inne på samma spår Malaria fanns i Sverige ända fram till 1930-talet. Ingen vet riktigt varför sjukdomen försvann, men troligen tack vare en kombination av bättre bostäder, förbättrad djurhållning och förändringar i jordbruket som gjorde att färre mygglarver kläcktes. Så väl kinesisk sommarmalört, Artemesia annua,
som den svenska släktingen gråbo, Artemesia vulgaris, fick sina vetenskapliga namn av Carl von Linné. Han var också den febernedsättande förmågan på spåren. Redan 1755 beskrev han hur bönder använde gråbo mot malaria, eller ”varannandagsfrossan” som sjukdomen kallades. Urban Lendahl, sekreterare i Nobelförsamlingen, var den som offentliggjorde Nobelpriset på en presskonferens på Nobel Forum, Karolinska Institutet. – Det växer gråbo här utanför, och strax innan Nobelpriset skulle offentliggöras gick jag dit och klappade dem lite. Ni kan inte ana hur berömda ni snart kommer att bli, tänkte jag.
LÄS MER! På sidorrna 26–29 kan du läsa mer om Nobelpriset.
för Nobel-kommittén för fysiologi eller medicin, Karolinska Institutet. Läs mer på: Nobelprize.org Medicinsk Vetenskap №4–2015
25
Nobel Bilden
50
Alla fakta på bordet Runt det här bordet tas beslutet vem som ska få Nobelpriset i medicin. Följ med in i sessionssalen.
Så många år hålls alla diskussioner som leder fram till valet av Nobelpristagare hemliga innan de offentliggörs. n.
Text: Ola Danielsson Foto: Martin Stenmark
Man får varken äta eller dricka i sessionssalen
Var? Sessionssalen ligger i Nobel Forum, som är ritad av arkitekten Johan Celsing. Rummet är ritat just för att hysa Nobelförsamlingens sammanträden.
Det stora bordet som Nobelförsamlingen samlas kring mäter 6,2 meter i diameter.
26
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Den yngsta ledamoten är 46 år och den äldsta är 67 år.
Vem? Urban Lendahl är sekreterare för Nobelförsamlingen. Det betyder att han leder arbetet med att avgöra vem som får Nobelpriset i fysiologi eller medicin, ett arbete som utförs av 50 professorer vid Karolinska Institutet. ”Att arbeta med Nobelpriset i fysiologi eller medicin innebär en fördjupad insikt om vad alla dessa upptäckter betytt för mänskligheten. Det är hisnande vackert,” säger Urban Lendahl.
39 av ledamöterna är män
På plats. Alla 50 professorer i Nobelförsamlingen kallas till mötena. 20 ryms runt bordet och resten får ta plats i stolarna längs väggarna.
11 av ledamöterna är kvinnor
Utslitet. Stolarna kläddes om under 2015 i identiskt nyvävt tyg.
Hur? Svårskakad. Mattan är 7 x 7 meter och vävd i ett enda stycke av Kasthall.
Varje möte tar mellan två till två och en halv timme, ibland längre. Vem som får Nobelpriset avgörs på ett särskilt beslutsmöte samma dag som det offentliggörs.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
27
Nobel Kemipriset
”Min bästa forskning har varit överraskande” Under sin tid vid Karolinska Institutet på 1970-talet gjorde Tomas Lindahl en avgörande upptäckt. I år belönas han tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar med Nobelpriset i kemi för att ha kartlagt hur cellen felsäkrar den genetiska informationen och reparerar sitt DNA. Text: Karin Söderlund Leifler Foto: TT
ARJE GÅNG EN CELL delar sig till två nya celler kopieras DNAmolekylerna. Detta sker gång på gång när uttjänta celler ska ersättas med nya. Det märkliga är att trots att arvsmassan har kopierats många gånger, är de nya kopiorna väldigt lika originalet som en gång bildades i det befruktade äggget. Men som i alla kemiska processer uppstår slumpmässiga felaktigheter då och då. Därför borde DNA:t förändras i mycket snabbare takt än det gör. Tomas Lindahls forskning har bidragit till att vi i dag vet att vårt DNA ständigt övervakas av en mängd proteiner som korrekturläser den genetiska koden. Tack vare att de lagar avvikelserna förblir arvsmassan förvånansvärt intakt. 28
Medicinsk Vetenskap №4–2015
– När jag började med DNA-reparation var det ett fält lite vid sidan om. En del genetiker och andra forskare fnyste åt området därför att det var beroende av strålningsbiologi, som inte ansågs särskilt spännande. Men det var nog fel inställning. Gradvis har man lärt sig att det finns många typer av DNA-skador
”En del genetiker och andra forskare fnyste åt området därför att det var beroende av strålningsbiologi, som inte ansågs särskilt spännande”
och att de reparationsprocesser som hanterar dem är väldigt viktiga för att motverka cancer och åldrande. I dag är det ett stort område, säger Tomas Lindahl. PÅ SLUTET AV 1960-talet ansåg forskarvärlden att DNA-molekylen måste vara stabil. Om den inte vore stabil skulle inga flercelliga organismer kunna existera, resonerade man, och det gjorde de ju uppenbarligen. Men Tomas Lindahl började undra om detta verkligen stämde och började undersöka saken. Han kunde visa att DNA genomgick långsamma förändringar även under normala omständigheter i den skyddade miljön i cellen. Tomas Lindahl beräknade att frekvensen av potentiellt skadliga mutationer var så hög att människan inte borde kunna existera. Därför antog han att de spontana skadorna repareras och att cellerna innehåller enzymer som gör just det. Det stora hotet mot DNA-molekylen är att de kemiska bindningarna relativt lätt går av. Exempelvis kan kvävebasen cytosin kan tappa en kemisk grupp och blir då istället basen uracil, som normalt inte finns i DNA. om skadan får vara kvar leder den till en permanent felstavning i DNA-sekvensen nästa gång DNA kopieras. År 1974, när Tomas Lindahl forskade vid Karolinska Institutet, upptäckte han att bakterier har ett enzym som tar bort skadade cytosinbaser. – Den bästa forskningen jag har gjort har varit överraskande. Till exempel detta att det bildades uracil i DNA. Det hade redan iakttagits av andra som ansåg att det nog var trivialt, eller att något hade gått fel. Man måste då vara tillräckligt öppen och kunna säga: ’Vänta ett tag, det här måste betyda någonting’, säger Tomas Lindahl. Men hans upptäckter fick till en början ett svalt mottagande av forskarvärlden. – Det där var inget folk hade väntat sig och de flesta ryckte bara på axlarna åt det. Det behövdes lite tid för att få det att sjunka in, säger Tomas Lindahl. MED SINA UPPTÄCKTER var Tomas Lindahl med och la grunden för ett nytt forskningsfält. Under 35 år har han hittat och kartlagt många av de proteiner som ingår i cellens verktygslåda för att
Illustration: Istockphoto
hålla arvsmassan i gott skick. År 1996 lyckades han återskapa den mänskliga varianten av reparationsmekanismen ”base excision repair” i ett provrör. Liksom flera gånger tidigare handlar årets Nobelpris i kemi om forskning som varit viktig för vår förståelse för förutsättningarna för livet självt. Ju mer forskarna har lärt sig om DNA-reparation, desto tydligare har det blivit att dessa mekanismer spelar en roll vid flera ärftliga sjukdomar, åldrande och cancer. Cancer uppstår när enskilda celler samlar på sig ett flertal mutationer, som förändrar cellens egenskaper. Det är vanligt att cancerceller har defekter i reparationsmekanismerna, vilket bidrar till att tumörcellernas DNA blir instabilt och samlar på sig genetiska förändringar. Cancelcellerna som snabbt förändrar sig kan också lätt bli motståndskraftiga mot cancerläkemedel. Men samtidigt innebär det en svaghet. De blir nämligen extra beroende av de reparationssystem som fortfarande fungerar. Många cancerbehandlingar verkar genom att
”Man måste då vara tillräckligt öppen och kunna säga: Vänta ett tag, det här måste betyda någonting” orsaka skador på DNA i sådan mängd att cellen dör när den inte mäktar med att reparera alla. Medan friska celler kan ha flera olika reparationssystem som delvis överlappar varandras funktion, saknar många cancerceller back up-system. Forskare försöker nu utnyttja detta faktum genom att ta fram läkemedel som hämmar enskilda nyckelenzymer, som cancercellerna är beroende av för att kunna reparera skador på sitt DNA. – Om vi kunde dämpa reparationsprocessen ett tag så kommer cancerbehandlingen att bli mer effektiv. Det arbetar man med nu, och svenska forskare ligger långt framme på den linjen.
Pionjär Tomas Lindahl har byggt upp och är verksam vid Clare Hall Laboratory, Francis Crick Institute, Hertfordshire, Storbritannien.
Nobelpristagarens tips – så blir du en bra forskare Välj ett ämne som intresserar dig. Hitta ett eget spår. Skaffa dig bra medarbetare. Arbeta hårt i labbet. Medicinsk Vetenskap №4–2015
29
Nyfiken på Medkänsla
Drömmen om den gränslösa empatin Text: Ola Danielsson
30
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Foto: Getty Images.
Människor flyr över hav och nationer i hopp om ett bättre liv. Men klarar vi av att ta in deras lidande? Forskarna förklarar varför det inte är självklart att känna med andra.
SER DU MÄNNISKORNA? Förmågan att känna empati för andras lidande kan försvagas när vi tänker i termer av grupper.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
31
Nyfiken på Medkänsla
I ETT KLASSISKT EXPERIMENT
TT GENOM EMPATIN kunna känna med andra är en grundläggande mänsklig förmåga. När vi delar andras lidande vill vi också att lidandet ska upphöra. Därför är det inte konstigt att katastrofer som den pågående flyktingkrisen väcker stort engagemang och vilja att hjälpa. Men empatin har av vissa forskare liknats vid en ”ömtålig blomma” som lätt smulas sönder av andra psykologiska krafter. I värsta fall möts människor i nöd inte av en hjälpande hand, utan av direkt fientlighet som när flyktingboenden sätts i brand. Främlingsfientlig retorik talar oftast inte främst till empatin utan till en annan mänsklig drift: värnandet om den egna gruppen. Andreas Olsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om hur människor lär sig av varandra i sociala situationer – ett forskningsfält där både empatisk förmåga och grupptänkande har visat sig ha nyckelroller. Båda finns inom oss alla, och kombinationen har varit viktig för att skapa en trygg social miljö. – Att identifiera oss med en grupp är väldigt naturligt för oss. Evolutionärt sett har det varit avgörande att inom en grupp knytas samman för att kunna samarbeta och försvara sig mot yttre hot. Men idag är den här tendensen också ett stort samhällsproblem, säger han. Forskningen visar att vi på många sätt positivt särbehandlar medlemmar som tillhör det forskarna kallar ”ingruppen”, den grupp som en individ upplever som sin egen. De utomståen32
Medicinsk Vetenskap №4–2015
lät empatiforskaren Tania Singer, professor vid Max Planckinstitutet, fotbollsfans bevittna när andra fans fick smärtsamma elchocker. Starkast empati kände de när smärtan drabbade någon som hejade på samma lag. När elchockerna istället riktades mot fans av ett rivaliserande lag minskade empatin. Samtidigt kunde forskarna notera en minskad aktivitet i främre insula, en hjärnregion som är förknippad med empati. Det var till och med så att det även började sprudla i hjärnans belöningssystem – de njöt av de andras smärta! Att empatin kan slå över i ren skadeglädje ses också i spelbaserade experiment där fuskare ges elchocker som straff. Det låter hemskt. Men framför allt verkar det vara hälften av mänskligheten som har anledning att skämmas på den punkten, skadeglädje är nämligen ett fenomen som tydligast har observerats hos män. Andreas Olsson menar att gruppindelningar är svåra att rucka på när de väl uppstått. Det gör att det är svårare än man kan tro att lyckas med insatser för att nå ökad förståelse mellan grupper. Som exempel nämner han integrationsprojekt där barn har fått besöka marginaliserade miljöer. – Det räcker inte med att låta grupper möta varandra, några dagar senare har de lika lite förståelse för varandra som innan. Det krävs att man aktivt försöker sätta sig in i andras perspektiv. Det har också visat sig vara betydelsefullt att arbeta för samma mål, till exempel att spela i samma fotbollslag, säger Andreas Olsson. För att inte tala om situationen i krig, där empatin för andra grupper tycks ha gått helt förlorad. – I krig blir fienden en extrem utgrupp som dehumaniseras fullstän-
digt. En annan förklaring är att människor som upplever mycket lidande blir avtrubbade och förlorar förmågan att ta in andras känslor, säger han. Andreas Olsson är egentligen inte så förtjust i ordet empati, eftersom det i själva verket handlar om flera förmågor som fångas dåligt av begreppet. En primitiv del är att kopiera andras känslor, som när en bebis hör ett annat barn gråta och själv blir ledsen. Detta utan att ens ha hunnit utveckla något begrepp om någon annan än sig själv. Känslor är bland det mest smittsamma som finns, men att två människor har samma känsla samtidigt räcker inte. Empatiska är vi först när vi har en förståelse för den andres perspektiv och när känslan skiljs från jaget, så att vi känner med någon annan. EMPATIN K AN OCKSÅ skiljas från sin mer sofistikerade kusin medkänslan, vilket kan beskrivas som att känna för någon utan att dela dennes känsla. Studier med hjärnavbildning visar att medkännande personer inte hamnar i ett liknande tillstånd som den som lider, i stället aktiveras andra hjärnområden som är kopplade till positiva känslor. Det handlar då om något helt annat än skadeglädje, medkännande personer brukar beskriva sina känslor för den andre som värme och omtanke. Liksom andra egenskaper varierar den empatiska förmågan i befolkningen. Viss forskning tyder på att kvinnor överlag är mer empatiska än män. Skillnaden är som störst tidigt i livet, hos barn, och minskar högre upp i åldrarna. Men variationen inom grupperna är stor, många män är känsligare än den genomsnittliga kvinnan. – På ena extremen finns människor med hög empatisk känslighet som mår väldigt dåligt av andras lidande. På den andra finns till exempel personer med psykopatiska personlighetsdrag, som har svårt att påverkas av andras känslor, säger Andreas Olsson. Men empati handlar inte bara om att bry sig om andra. Andras upplevelser är också en användbar kompass för den egna individen. – Det finns mycket forskning om hur det går till när vi lär oss av egna erfarenheter. Men vi lär oss också i hög grad av andra människor, och då spelar det roll hur vi uppfattar den
Foto: Privat.
de, ”utgruppen”, känner vi ofta mindre empati för och till dem associerar vi lättare obehagliga upplevelser. Den psykologiska positioneringen sker snabbt och omedvetet, och påverkas inte sällan av faktorer som etnicitet eller social klass. Men även godtyckliga gruppindelningar, som när vi i skolan eller på jobbet slumpmässigt delas in i olika grupper, kan påverka vår empati.
” Evolutionärt sett har det varit avgörande andres perspektiv. Men hur det går till att inom en grupp och vilken roll empati spelar vet vi inte knytas samman för så mycket om, vilket egentligen är rätt konstigt, säger Andreas Olsson. att kunna samarbeta Han försöker med sin forskning beoch försvara sig mot svara en grundläggande fråga – hur lär vi oss vad vi ska vara rädda för? Säryttre hot.” skilt intresserad är han av hur vi bär oss åt när vi lär oss av andras erfarenheter, något som alltså kan involvera mer eller mindre empati. I sina experiment låter han ofta en försöksperson få se en serie bilder, till exempel ansikten eller geometriska former. I samband med vissa bilder delas en obehaglig elchock ut, så att personen efterhand lär sig vilka stimuli som är ”farliga” och reagerar på dessa med rädsla. Ibland observeras hela förloppet av ytterligare en försöksperson, som då lär sig samma sak indirekt genom den andres reaktioner. – Ett återkommande mönster är att
den upplevda grupptillhörigheten hos deltagarna påverkar resultatet. Observatören lär sig exempelvis inte lika lätt om personen som får elchockerna har en annan hudfärg, säger Andreas Olsson. I EN NY STUDIE delade Andreas Olsson in observatörer av ett elchocksexperiment i olika grupper. Några fick instruktionen att försöka sätta sig in i den andres upplevelser av de smärtsamma elchockerna. Andra fick höra att personen bara låtsades plågas av stötarna, som i själva verket knappt var kännbara. En tredje grupp fick ingen instruktion alls. Ytterligare en indelning gjordes efter deltagarnas allmänna empatiska förmåga.
Djur har också moralisk kompass
Foto: Ulf Sirborn, Istockphoto.
Många däggdjur uppvisar tecken på empati. Här är tre exempel som intresserat forskarna. Möss undviker noga att trampa på en knapp som ger en annan mus en elstöt. Altruism in the albino rat, Journal of Comparative and Physiological Psychology 1962 Schimpanser försöker ofta trösta andra schimpanser som har råkat ut för ett överfall. Consolation as possible expression of sympathetic concern among chimpanzees PNAS juli 2010 Hundar som ser en människa gråta viftar inte på svansen som vanligt, utan närmar sig genom att sniffa, slicka och trycka nosen mot den som är ledsen. Empathetic-like responding by domestic dogs (canis familiaris) to distress in humans, Animal Cognition, maj 2012
Det visade sig att förmågan att ta lärdom av den andres upplevelser var direkt kopplad till graden av empati – de som var mest empatiska under experimentet utvecklade den starkaste rädslan för de bilder som var ”farliga”. – Det talar för att vi gör mer än att bara observera regelbundenheter när vi lär oss av andra, ju mer vi träder in i andras perspektiv, ju starkare intryck tar vi av deras beteende, säger han. MEN HUR ÄR DET ens möjligt att dela någon annans upplevelser? Det är en fråga som Predrag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, försökt besvara i sin forskning. Han förklarar att när vi ser en annan person uppleva något, till exempel smärta, aktiveras delvis samma delar av hjärnan som när vi själva råkar ut för samma sak. Det antyder att empatisk smärta bokstavligen är en form av smärta. Men det kan vara en förhastad slutsats. – Att empatisk smärta och egen smärta involverar samma områden i hjärnan behöver inte betyda att det är samma sak. Det skulle kunna vara helt andra funktioner som råkar finnas på samma plats i hjärnan, säger Predrag Petrovic. För att avgöra frågan har Predrag Petrovic och hans medarbetare konstruerat ett snillrikt experiment. Över hundra försökspersoner placerades i funktionella magnetkameror och fick en smärtsam behandling. Samtidigt observerade de en annan person i rummet som utsattes för smärta och ombads att försöka beskriva dennes smärta. Efter att ha fått ett placebopiller, alltså ett kemiskt verkningslöst piller som presenterades som en värktablett, minskade den egna smärtan som förväntat. Men det gjorde även försökspersonernas empati för den andra personen i rummet. Samtidigt syntes en minskad aktivitet i de hjärnområden som har kopplats till empatisk smärta. PREDRAG PETROVIC HAR tidigare visat att smärtlindring genom placebo har en biologisk grund genom att Medicinsk Vetenskap №4–2015
33
Nyfiken på Medkänsla TESTA DINA FÖRDOMAR
ANDREAS OLSSON STUDERAR ofta människors reaktioner på bilder i sin forskning. En aktuell bild som haft en närmast explosiv emotionell effekt är den på Alan Kurdi, den treårige pojken som i sin röda tröja och gymnastikskor hittades uppspolad på en turkisk strand. Några dagar efter publiceringen gjorde SIFO på uppdrag av Svenska Dagbladet en undersökning om svenskarnas syn på flyktingpolitiken. Resultaten visade att andelen svenskar som tycker att lagar och regler bör ändras så att vi tar emot fler flyktingar hade ökat från 17 till 25 procent. Den största förändringen var att färre var tveksamma, fler hade alltså tagit ställning. Det är en statistisk säkerställd skillnad jämfört med dagarna innan publiceringen och en ovanligt snabb svängning i opinionen. – Det visar vilka enorma drivkrafter vi har att göra med, enligt Predrag Petrovic, som säger att han själv var en av dem som inte kunde värja sig mot bilden. Empatin är en viktig moralisk kompass, men förnuftet kan ibland peka i motsatt riktning. Till exempel visar forskning att ju fler som behöver hjälp, ju kallsinnigare tycks vi bli. När forskare vid Linköpings universitet lät försökspersoner se bilder på behövande barn var både känsloreaktionen och viljan att donera pengar som störst när 34
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Känner du med människorna på bilden? Det innebär inte nödvändigvis att viljan att hjälpa ökar, menar forskarna.
ett enskilt barn visades. Generositeten sjönk redan när två barn presenterades och fortsatte att minska ju större hjälpbehovet blev. Deltagarna var också mer villiga att fatta ett moraliskt beslut att rädda livet på en enskild identifierbar person än att istället försöka rädda 40 anonyma människor. Med den bakvända logiken blir den enorma kraften i den enskilda bilden på Alan Kurdi fullt rimlig. Men får en sådan empatichock automatiskt människor att sträcka ut en hjälpande hand? Inte nödvändigtvis, menar Andreas Olsson. – Många identifierade sig starkt med den bilden. Men det betyder inte självklart att motivationen att hjälpa ökar. Många kan ha känt ett rent obehag, vilket snarare kan få människor att titta bort eller stänga av tv:n för att slippa känna den andres smärta, säger han. ANDREAS OLSSON TYCKER inte att hans syn på moral har förändrats genom att ha forskat och lärt sig om människors, ibland bristande, empati. Tvärtom är han noga med att skilja mellan vetenskapliga fakta och moraliska eller politiska åsikter. Däremot anser han att vi alla har mycket att lära av forskningen. – Det är jätteviktigt för politiker och
Vi bär alla på tankar och känslor som står utanför vår medvetna kontroll. Inom Projekt Implicit har forskare utvecklat tester som mäter dina omedvetna attityder till alltifrån etniska grupper till politiska frågor och husdjur. Testa själv på www.projectimplicit.net
Boktips: Träna din medkänsla Buddhistiska munkar som aktivt tränat medkänslan är något viktigt på spåren. När de flesta reagerar negativt på andras lidande reagerar munkarna mer konstruktivt, med värme och omtanke. Vilken är deras hemlighet? I e-boken Compassion. Bridging Practice and Science presenterar Tania Singer och Matthias Bolz, båda forskare vid Max Planckinstitutet, olika sätt att träna medkänslan. Genom text, ljud och filmer beskrivs den buddhistiska synen på medkänsla, men också sekulära och forskningsbaserade träningsprogram som kan användas inom skola, psykoterapi eller vård i livets slutskede. Boken kan laddas ned gratis via: www.compassion-training.org
andra att ta lärdom av forskningen, att förstå att det till exempel är naturligt för människor att dela in sig i grupper som är svåra att rucka. Men bara för att något är naturligt innebär det inte att vi måste acceptera de negativa konsekvenserna eller ha det som modell för samhället, säger han.
Foto: Getty Images.
kroppens eget morfinsystem, opioidreceptorerna, aktiveras. För att se om den empatiska smärtan är beroende av samma mekanism gavs hälften av försökspersonerna en substans som blockerade opioidreceptorerna. Det visade sig då att empatin normaliserades – när smärtlindringen upphörde upplevdes också den andre personens smärta som mer obehaglig igen. Resultatet talar enligt Predrag Petrovic för att empati kan förstås som en simulering av andras upplevelser, där samma nätverk i hjärnan är aktiva som om upplevelsen var ens egen. En sådan överlappning hjärnor emellan har en del märkliga konsekvenser. – Det kan vara så att en vanlig värktablett inte bara minskar den egna smärtan, utan även har bieffekten att minska empatin för andras lidande. Men det måste undersökas i fler studier, säger Predrag Petrovic.
ANNONS
ANSLAG FÖR STÖD AV PSYKIATRISK FORSKNING ELLER FORSKARUTBILDNING PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri Stockholm AB är idag Skandinaviens största privata leverantör av vårdtjänster inom den psykiatriska specialistvården. För att stödja psykiatrisk forskning eller forskarutbildning som involverar personal inom PRIMA utlyses härmed medel för finansiering av en till sex forskningsmånader på hel- eller deltid med bibehållen lön att användas för tid till psykiatrisk forskning under 2016. Anslagsmottagare måste vara kliniskt verksamma inom psykiatri samt bedriva forskning i samarbete med svenskt universitet. Mottagare av anslag förutsätts förlägga sitt kliniska arbete till PRIMA, varvid anslaget ska användas för att frigöra egen tid för forskning inom tjänsten, i enlighet med inskickad forskningsplan och budget. Ansökan ska vara PRIMA Evidensråd tillhanda senast den 31 januari 2016. För mer information, se fullständig utlysningstext under ”Forskning” på primapsykiatri.se
3-R
Replace Refine Reduce
Över 20 års erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomar
Stockholm Heart Center är en kombinerad mottagning för klinisk fysiologi och kardiologi och en av de största hjärtspecialistmottagningarna i Sverige. Vi utreder och behandlar patienter med hjärt-kärlsjukdom och vi arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting.
Stockholm City Kungsgatan 34, 7 tr 111 35 Stockholm Telefon 08-505 21 500 Telefax 08-505 21 501 www.shc.se
Vällingby City Pajalagatan 56, plan 2 162 65 Vällingby Telefon 08-505 21 580 Telefax 08-579 72 920 www.shc.se www.shc.se
Mångsidig, lätt och stark
De etiska frågeställningarna kring djurförsök är många. På webbplatsen djurförsök.info sätter vi forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsök behövs, samt hur principer som 3-R ska styra hur forskningen bör utvecklas och bedrivas. Vi vill bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsöks betydelse inom medicinsk forskning och för samhället.
Patientvagn Proton S10 är en modern och mångsidig vagn utvecklad och tillverkad i Sverige för att passa skandinavisk akutvård och dagvård. Vill du veta mer om Proton S10 och våra andra produkter? Läs gärna mer på www.proton.se/caretec, där finner du även kontaktuppgifter till din närmaste säljare. Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.
På djupet Självlagande kroppen REDAN PÅ PLATS Stamceller finns i de flesta av kroppens vävnader, exempelvis i huden, benmärgen, blodet, musklerna tänderna, levern, hjärtat och hjärnan.
Nyy by g ALLTID REDO Stamceller håller låg profil tills de behöver utföra sitt jobb, att ersätta celler som dött eller skadats någonstans i kroppen.
36
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Öppna för utveckling Stamceller har olika grad av utvecklingspotential och kan i vissa fall behöva omskolas i laboratoriet.
Ser nya möjligheter Stamceller är flexibla och rycker gärna in i andra cellers ställe. När en cell behöver ersättas utvecklas de till just den celltypen.
Illustration: Anders Kjellberg.
y ggarna Den bästa läkningen sköts av våra stamceller. Nu rekryterar forskarna kroppens egna hälsoarbetare för att bygga upp nya friska organ. Text: Fredrik Hedlund
Medicinsk Vetenskap №4–2015
37
På djupet Självlagande kroppen
en mänskliga kroppen har en fantastisk förmåga att reparera sig själv. Alla vet att ett skärsår på huden snabbt läker ihop av sig själv, till och med ganska stora sår fixar kroppen om den bara får lite hjälp att hålla ihop sårkanterna av plåster eller stygn. Den som bryter ett ben kan vara trygg med att den kommer att kunna gå igen. För att benet ska läka rakt kan det visserligen vara en fördel om frakturen stagas upp till exempel av gips. Men själva läkningen går av sig själv. Men så är det inte alltid. Alla organ eller vävnader kan inte återskapa sig själva, eller regenerera sig som det heter. Men med lite ytterligare hjälp så kan det gå. Och det är det som är grunden för det kraftigt växande område som läkarna kallar regenerativ medicin. Det vill säga att hjälpa kroppen att hjälpa sig själv. Och hjälpen kommer i form av stamceller, omogna celler, som finns naturligt exempelvis i huden, i benmärg eller andra delar av kroppen. Stamcellsforskningen är fortfarande i högsta grad under utveckling och ingen vet riktigt vilka vägar den kommer att ta i framtiden, men det finns i dag några huvudspår och ett antal mindre sidospår. Det tidigaste och hittills mest välkända exemplet på stamcellsbehandling är benmärgstransplantation som gjordes första gången i världen 1968 och i Sverige 1976. Då transplanterades blodbildande stamceller till benmärgen på en patient. På samma sätt har även andra stamceller från benmärgen använts, så
38
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Men att sk apa behandlingar av överblivna befruktade ägg har, i första hand i USA, ifrågasatts utifrån etiska principer. Dessutom är tillgången till olika genetiska uppsättningar begränsad. Därför ökade möjligheten att kunna närma sig kliniken ytterligare med nästa stora steg. Japanska forskare kunde 2006 visa ett helt nytt sätt att skapa stamceller. De tog helt enkelt vanliga celler och försåg dem med en extra uppsättning av fyra gener som gjorde att cellerna backade i sin utveckling och återgick till att vara stamceller igen. De påminner då om
”En större patient med leversvikt behöver cirka 15 miljarder celler och det går inte att tillverka den mängden celler idag.”
embryonala stamceller, men har alltså ett helt annat ursprung. Forskarna kallade dem inducerade pluripotenta stamceller, IPS. De första försöken gjordes med musceller, men redan 2007 kunde de backa celler från människa och nu görs det med vanliga hudceller som ursprungsmaterial. I början hade cellerna som togs fram från IPS-celler dock problem med att det fanns celler som inte hade mognat ut ordentligt och som kunde orsaka cancertillväxt när de transplanterats. Detta kan i dag hanteras. Men det verkar även som om cellerna förändras under odling. Den första kliniska studien med IPS-celler har man nyligen tvingats avbryta på grund av potentiellt farliga förändringar i cellerna. Grundprincipen för att hjälpa kroppen att reparera sig är att styra stamcellerna så att de utvecklas till den typ av celler som man behöver för att behandla en viss sjukdom. I dag finns det ett stort antal forskningsprojekt för att utveckla celler som kan hjälpa patienter med olika typer av sjukdomar att reparera sig själva. Och Sverige ligger långt framme i ett globalt perspektiv. Den stora frågan för de flesta forskare inom detta fält är var man ska ta stamcellerna ifrån. Och för de flesta är det någon av de tre varianterna mesenkymala (en typ av vuxna stamceller), embryonala eller inducerade pluripotenta stamceller som står till buds. Men inte för alla. Professor Stephen Strom, vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, kommer inom bara några månader inleda kliniska försök där han ska behandla små barn som har medfödda leversjukdomar med celler från fosterhinnans insida. Och historien bakom hans upptäckt är nästan lika bra som upptäckten i sig självt. Men själv vill han tona ner det hela. – Jag hade bara tur. Det finns ett ordspråk som säger att det är bättre att ha tur än att vara smart, säger han. Stephen Strom började sin forskarbana på universitetet i Kansas City, USA, med ett intresse för leverceller och hur de hanterar cancerframkallande kemikalier. För att kunna studera hur cellerna gjorde utvecklade han en metod för att isolera leverceller från donerade leverbitar som inte gick att transplan-
Foto: Privat.
D
kallade mesenkymala stamceller som bland annat kan utvecklas till ben, brosk eller bindväv. Benmärgens stamceller är exempel på vuxna stamceller (se grafik) som är mycket användbara, men som också har vissa begränsningar. Det går till exempel inte att odla fram stora mängder av vuxna stamceller. Det är också svårt att separera vuxna stamceller från andra celler, något som inte alltid är så lämpligt. Vuxna stamceller är multipotenta, vilket innebär att de kan bilda många celltyper, men inte alla. Därför var det ett stort framsteg när amerikanska forskare 1998 kunde visa hur man lyckats göra så kallade embryonala stamceller. De kan dela sig hur många gånger som helst och är pluripotenta, vilket innebär att de kan utvecklas till alla celltyper som finns i en vuxen kropp. De flesta embryonala stamceller som finns kommer från befruktade ägg som har blivit över efter provrörsbefruktningar. Ofta är cellerna så främmande för patienterna att deras immunförsvar reagerar och en avstötningsreaktion sker, något som visserligen kan hanteras med immundämpande läkemedel. En annan idé är att bygga upp en stor bank av olika typer av embryonala stamceller så att tillräckligt vävnadslika celler kan väljas till varje patient. Detta görs på flera håll i världen just nu, bland annat på Karolinska Institutet.
tera. Tillsammans med en amerikansk transplantationskirurg utvecklade han så småningom världens första metod för att transplantera dessa celler till patienter. – Jag har tillsammans med flera olika kirurger transplanterat cirka 25-30 patienter, men det stora problemet är bristen på bra leverceller att transplantera. Kirurgerna har blivit allt bättre på att framgångsrikt kunna transplantera också de överblivna bitarna som jag tidigare fick. Det är jättebra för patienterna, eftersom det är en botande behandling, men deras framgång fick negativa konsekvenser för min forskning, säger han. Han berättar att när man transplanterar leverceller för att behandla leversjukdomar så behöver man många celler. – Även en liten nyfödd bebis behöver flera miljarder celler vid en transplantation. En större patient med akut leversvikt behöver cirka 15 miljarder celler och det går inte att tillverka den mängden på något sätt med vare sig embryonala stamceller eller inducerade pluripotenta stamceller, säger han. ISTÄLLET HADE han alltså tur. I sin roll som redaktör för en vetenskaplig tidskrift
”Jag upptäckte att de transplanterade cellerna såg ut som leverceller, och tänkte ’herregud dessa fosterhinneceller kan bli leverceller’.” granskade han ett manuskript till en vetenskaplig artikel som en annan forskare hade skrivit. Försöket handlade om genterapi med hjälp av celler från insidan av fosterhinnan som transplanterades till försöksdjur. – Vad jag upptäckte på fotografierna som de skickade var att de transplanterade cellerna såg ut som leverceller. Och jag tänkte, herregud, dessa fosterhinneceller kan bli leverceller om man placerar dem i levern. Den andra forskaren förstod inte detta, tror jag. Han var inte inne på leverceller, säger Stephen Strom. Han startade omedelbart att transplantera mänskliga epitelceller från fosterhinnan, som sitter på moderkakan, till möss och det fungerade direkt utan någon som helst bearbetning av cellerna.
– Vi samlar in cellerna och transplanterar dem, det är vad vi gör. Vi behöver inte behandla dem innan, inte hålla på med odlingsskålar, inte differentiera dem till leverlika celler. Vi ger en infusion med celler rakt in i blodbanan som går till levern, där fastnar cellerna och växer fast samtidigt som de utvecklas till leverlika celler. Vi låter levern göra jobbet åt oss, säger han. Den stora frågan är hur det bara kan fungera? – Jag vet inte varför det fungerar. Jag kan bara gissa. Under fosterutvecklingen fungerar moderkakan bland annat som barnets njurar, dess lever och lungor. Moderkakevävnaden är unik på så vis att den måste göra en stor mängd uppgifter. Vi vet att den uttrycker levergener och eftersom dessa levergener redan är påslagna i de celler som vi isolerar så är det kanske bara en fråga om att öka uttrycket av dem. Som att vrida upp volymen på något som redan finns, säger Stephen Strom. Inte heller har han haft några immunologiska problem trots att han har transplanterat mänskliga celler till möss. Något som beror på moderkakans speciella innehåll.
Illustration: Anders Kjellberg, Istockphoto.
Fakta: 3 x stamceller Stamceller är källan till alla celler i kroppen. Här är de tre varianter som forskare använder.
3
2 1
Embryonala stamceller Källa: Det tidiga embryot. Fördel: Stor potential, kan bilda nästan alla typer av celler i kroppen (pluripotens). Nackdel: Svårtillgängliga, måste tas ut från ett embryo den första veckan efter att äggcellen befruktats. Även etiskt omdiskuterade.
IPS-stamceller Källa: Vanliga hudceller som omskolas till stamceller i laboratorium. Fördel: Obegränsad tillgång. Forskare kan skräddarsy stamceller för forskning. Pluripotenta. Nackdel: Ännu riskabla att använda i behandling, kan ha oönskade egenskaper.
Vuxna stamceller Källa: Kroppsvävnader hos både barn och vuxna. Fördel: Relativt lättillgängliga. Nackdel: Kan bara utvecklas till vissa celler i vissa vävnader (multipotens). Exempel: Mesenkymala stamceller, som kan bilda ben, brosk och fett. Medicinsk Vetenskap №4–2015
39
På djupet Självlagande kroppen Vi kastade tidigare bort moderkakan och då kastade vi bort en riktigt rik källa på stamceller, säger han.
– Moderkakan är organet som tillåter att barnet blir fött utan att mammans immunsystem stöter bort det. I moderkakan finns bland annat så kallade humana leukocytantigen G, HLAG, som säger till mammans immunsystem att inte attackera vävnaden. Utan denna faktor skulle vi fortfarande lägga ägg, säger han. Därför är han ganska säker på att det kommer att gå att transplantera fosterhinnecellerna utan att behöva dämpa patienternas immunförsvar. – I motsats till leverceller, där vi måste sätta patienten på immundämpande medel när vi ska transplantera cellerna, så kan vi sannolikt transplantera dessa celler utan att göra det. Det skulle vara ett helt avgörande steg framåt för celltransplantationen, säger han. 40
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Han håller med om att det han säger nästan låter för bra för att vara sant, men samtidigt har han sina resultat som pekar på att det verkar stämma. Det fascinerande är kanske snarare att dessa stamceller förr bara slängdes bort. – Det finns ett ordspråk som säger att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet, men det var precis vad vi gjorde.
”Det finns ett ordspråk som säger att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet, men det var precis det vi gjorde.”
En annan försöksbehandling
är “Boost Brittle Bones Before Birth”, BOOSTB4, som startar i januari 2016 vid Karolinska Institutet. Här handlar det om barn som lider av en medfödd benskörhet, osteogenesis imperfecta, som ska behandlas med stamceller. Barnen
Illustration: Anders Kjellberg.
Näthinnans pigmentepitelceller är en av de celltyper som är lättast att skapa från stamceller, läs mer på sidan 44.
Om hans forskningsfynd är för bra för att vara sanna eller inte får vi snart veta. Stephen Strom har fått etiskt godkännande för att behandla de första tio patienterna och saknar nu bara ett sista formellt godkännande på att framtagningsmetoden för cellerna följer alla regler. – Förhoppningsvis har vi ett fullständigt godkännande i slutet av detta år och vi kan börja då eller i början av nästa år med kliniska transplantationer med de här cellerna, säger han. Patienterna som han tänker behandla är barn som är födda med en defekt i en enda gen som står för en kritisk leverfunktion, något som gör att de ofta måste genomgå en levertransplantation väldigt tidigt i livet. Det kan handla om att de inte kan metabolisera kvävet i proteinerna i maten eller inte kan hantera bilirubin, som är en nedbrytningsprodukt av de röda blodkropparna, något som kan resultera i gulsot och hjärnskador. – Vi tillför en cell som kan uttrycka den genen som saknas hos de här patienterna. Kan man bara få in tillräckligt många av de cellerna i levern så kan man behandla sjukdomen utan att göra en hel organtransplantation, säger Stephen Strom. Sedan återstår det att se hur länge behandlingen håller. Klart är dock att den inte kommer att vara för evigt. I musmodellen håller cellerna till mitt i livet för mössen, men om det innebär att cellerna i människa på samma sätt kommer att hålla till mitt i livet eller bara en liknande tidsrymd är det ingen som vet. – Vi vet inte om vi måste transplantera nya celler varje år, vartannat år, vart femte år eller mer sällan. Men även om vi måste ge nya celler ganska ofta är detta trivialt jämfört med en organtransplantation. Det här är som att komma in för en vaccinspruta eller en infusion, säger Stephen Strom.
MOLLY STEVENS
Hur kan er forskning hjälpa kroppen att återskapa vävnad? – Vi designar nya biomaterial för att återskapa ben, brosk och hjärta, men även vissa system i hjärnan. Vi använder olika polymerer som vi behandlar med bioaktiva ämnen som peptider eller delar av protein som gör att de kan fästa i vävnaden och hjälpa till att skapa ny vävnad. Kan du ge några exempel? – Vi har tagit fram en gel som vi kan injicera i brosk och som formar sig efter den aktuella skadan. Vi har material som kan leda ström och där kan vi odla hjärtceller och på så sätt hoppas vi sedan kunna kontrollera hjärtarytmier. Men vi har också ett slags plåster med hjärtceller på som vi kan sätta fast på utsidan av hjärtat och som hjälper till att skapa ny hjärtvävnad. Och i ben kan vi fylla upp med små korn eller lägga dit ett specialanpassat 3D-material som är poröst så att blodkärlen kan växa in i det. Men ni har också tagit fram en metod för att återskapa ben inne i kroppen, berätta. – Ytterst på alla stora ben i kroppen finns ett tunt lager av stamceller. Vi har utvecklat en teknik där vi kan gå in under det lagret och injicera en vätska vilket gör att stamcellerna börjar producera nytt ben. Det går sedan att ta ut det nybildade benet och använda det för att reparera skadat ben någon annanstans i patienten samtidigt som benet där vi odlade återgår till att vara precis som det var innan. Vi kan nu också odla fram brosk på ett liknande sätt. Berättat för: Fredrik Hedlund.
Foto: Linda Forsell.
Professor vid Imperial College i London och vid institutionen MBB. Drivkraft: ”Att se mina forskningsidéer nå klinisk tillämpning och att förstå hur kroppen fungerar.”
”Vi kan göra plåster för hjärtat”
Medicinsk Vetenskap №4–2015
41
Berätta om din aktuella forskning. – Vi har skapat över 60 humana embryonala stamcellslinjer på Karolinska Institutet. Det är mycket kapabla celler som kan användas för att skapa många olika celltyper. De kan i sin tur användas i framtiden i många terapier. Hur långt bort är klinisk behandling med embryonala stamceller? – Ganska nära. Det finns en grupp i Lund som redan behandlar patienter med Parkinsons outi sjukdom med hjärnceller hovatta från aborterade foster, Senior professor vid institutionen CLINTEC. men embryonala stamDrivkraft: Att etablera celler är en mycket bättre cellinjer som kan användas till bot av hittills obotliga sjukdomar.
42
Medicinsk Vetenskap №4–2015
källa och vi är ganska nära att få fram dem. Just nu utvecklar vi tillsammans med professor Anders Kvanta från S:t Eriks Ögonsjukhus, näthinnans pigmentepitelceller som kan transplanteras till ögat för att bota åldersrelaterad makuladegeneration, den vanligaste formen av blindhet i utvecklade länder. Vi har också fått ett EU-bidrag för att utveckla en behandling av sjukdomen ALS, men det ligger lite mer i framtiden. Vad återstår innan ni har celler klara för klinisk behandling? – Vi har egentligen cellerna redan, men de är inte gjorda enligt god tillverkningssed, GMP, som är en väldigt krävande procedur som myndigheterna kräver. Det är naturligtvis bra eftersom kvaliteten och renheten på cellerna måste vara perfekt innan vi börjar behandla patienter. Men det är dyrt, så vi söker just nu ny finansiering. Berättat för: Fredrik Hedlund.
Foto: Christopher Hunt.
”Nu är vi nära en behandling”
Självlagande kroppen På djupet
Foto: Jacob Sjöman, Getty images.
har en genetisk defekt i produktionen av kollagen. – Kollagen fungerar som armeringsjärn i benen. Mutationen gör att kollagenet inte fungerar som det ska. Det stör benuppbyggnaden och leder bland annat till kardinalsymtomet brutna ben, säger Cecilia Götherström, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och ledare för studien. Sjukdomen finns i olika svårighetsgrader där de svårast sjuka dör innan, eller strax efter, förlossningen, medan de som överlever kan ha alltifrån en mild form som knappt märks till att de drabbas av 30 frakturer per år. Sjukdomen är extremt ovanlig och endast ett eller två drabbade barn per år föds i Sverige. De upptäcks vid det ultraljudstest som alla gravida genomgår där de drabbade fostren är mindre än normalt och har korta och böjda ben, liksom även frakturer. I den aktuella studien ska forskarna behandla 30 barn med stamceller från levern på aborterade foster som sedan utvecklar sig till benceller som kan producera kollagen. – Vi har sett att cellerna från foster bildar ben bättre än stamceller från vuxna och det finns data som visar att om man transplanterar celler innan födseln så är det bättre att använda fosterstamceller istället för celler från vuxna. Varför vet man inte men det kan ju vara att de hittar rätt på ett annat sätt, säger Cecilia Götherström. Studien handlar dels om hur säker stamcellsbehandlingen är och hur väl den fungerar och dels om hur tidigt det är bäst att börja behandla. Hälften av barnen ska nämligen transplanteras med stamceller redan i fosterlivet medan den andra hälften får första transplantationen efter förlossningen. NYA TRANSPLANTATIONER ska sedan göras varje halvår för att öka effekten. Ett upplägg som är baserat på erfarenhet. – Vi tror att ju tidigare man behandlar desto bättre resultat blir det, liksom att behandla flera gånger. Vi har tidigare transplanterat stamceller till ett barn innan födseln och hon är 13 år nu. Vi har utvärderat henne under alla dessa år och hon har också fått påfyllnadsdoser eftersom vi har sett att effekten verkar vara övergående, säger Cecilia Götherström. Att transplantera stamceller till ett
foster inuti mammans mage kan framstå som en superavancerad behandling, men det är det inte, enligt Cecilia Götherström. – Det är en etablerad teknik som vi använder. Det är samma metod som när man ger blodtransfusioner till barnet under graviditeten. Alla fosterterapicenter som kan ge blodtransfusion kan göra detta också, säger hon. Eftersom sjukdomen är så ovanlig är studien ett europeiskt samarbetsprojekt där forskningscentra i Storbritannien, Holland och Tyskland också finns med, liksom Lunds universitet. Antalet svenska barn i studien blir också ganska litet. – Vi har räknat med högst tre. Vi vill också rekrytera barn från Norge, Danmark, Finland och Lettland till exempel, säger Cecilia Götherström. Själva studien kommer att pågå
Genom att matcha stamceller som ska transplanteras till patienten kan avstötning hindras.
under fem år och när den är färdig kan forskarna säga något om vilken metod som var bäst. Sedan kommer barnen att följas i ytterligare tio år av säkerhetsskäl. Men det är ingen mirakelbehandling det handlar om. – Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är någon botande behandling utan den gör en svår variant av sjukdomen till en mildare variant. En patient som annars skulle ha drabbats av tio frakturer per år kan vi kanske hjälpa till hälften. Men även det är en stor förbättring i livskvalitet. Dessa patienter blir normalt bara en meter långa sedan slutar de att växa. Den första patienten växer fortfarande och är nästan 1,20 meter nu, säger hon. ATT ANVÄNDA STAMCELLER från aborterade foster och injicera i andra sjuka foster är naturligtvis lite känsligt och inget som Cecilia Götherström ser som en bestående lösning, men denna studie handlar mest om att visa att det fungerar och är säkert. – Det går säkert att hitta mer optimerade metoder för att göra detta. Om
Världen bygger stamcellsbanker Att transplantera celler från en slumpvis vald donator till en patient med ett intakt immunförsvar innebär i princip alltid att cellerna stöts bort om inte patienten får en livslång behandling. Det bästa vore att ha tillgång till celler med exakt samma genuppsättning som patienten, men det är i dag praktiskt omöjligt. Om cellerna kan matchas till patienten med avseende på avgörande immunologiska markörer kan risken för avstötning minimeras. Viktiga parametrar är då blodgruppen och de humana leukocytantigenerna, HLA. Celler med blodgrupp AB0 fungerar för alla patienter och beräkningar som har gjorts för olika populationer visar att det skulle räcka med mellan 50 och 150 cellinjer med olika HLA-uppsättningar för att kunna matcha celler till mellan 50 och 90 procent av befolkningen. Detta är grunden till att forskare runt om i världen, även i Sverige, nu bygger upp stamcellsbanker för att snabbt kunna ta fram lämpliga celler till en enskild patient. Källa: Barry J et al. Curr Stem Cell Rep 2015;1:110–7. Medicinsk Vetenskap №4–2015
43
behandlingen visar sig fungera så får vi fundera på hur vi ska lösa tillgången på stamceller. Detta är bara den första studien så det finns mycket mer som vi kan göra i framtiden, säger hon. OM STEPHEN STROM och Cecilia Götherström tänker behandla små barn och till och med ofödda foster har Anders Kvanta, överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, en helt annan patientgrupp i åtanke – äldre. Som den vanligaste orsaken till förlust av den centrala synskärpan och lässynen hos äldre människor i västvärlden är åldersrelaterad makuladegeneration en folksjukdom. Ögonsjukdomen beror på att stödjecellerna bakom näthinnan, de så kallade retinala pigmentepitelcellerna, sakta dör, något som i sin tur innebär att de celler i näthinnan som man ser med, tapparna och stavarna, också dör. Sjukdomen har två former, en våt och en torr form. Den våta formen går numera att bromsa med läkemedel, men 90 procent av patienterna har den torra formen som än så länge saknar verkningsfull behandling. – Därför har idén om att försöka ersätta de döda cellerna genom att transplantera in nya friska celler kommit fram, säger Anders Kvanta. Tanken är att i första skedet transplantera in nya pigmentepitelceller som får bygga upp stödjevävnaden för att sedan försöka reparera döende synceller. Anders Kvanta arbetar tillsammans med Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi och Fredrik Lanner, forskare vid Karolinska Institutet som tar fram celler från embryonala stamceller. – Det naturliga är att börja med de här pigmentepitelcellerna eftersom de är helt centrala för sjukdomens uppkomst. Dessutom har stamceller en väldig benägenhet att vilja bli just den här typen av celler. Av alla celltyper i kroppen är näthinnans pigmentepitelceller en av dem som faktiskt är lättast att skapa från stamceller, säger Anders Kvanta. Detta är en av flera anledningar till att metoden ligger långt framme. Redan 2012 testade amerikanska forskare att injicera pigmentepitelceller från embryonala stamceller på patienter och i slutet av förra året injicerade japanska forskare 44
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Donation ska ge fart på forskningen.
Dubbelt samarbete med Hong Kong Karolinska Institutet har fått en donation på över 400 miljoner kronor för att bygga upp en forskningsfilial i Hong Kong och samtidigt förstärka forskningen i Stockholm kring området regenerativ medicin. Forskningen kommer till exempel att handla om att återskapa hjärtvävnad som skadats vid hjärtinfarkt, laga ryggmärgsskador och att hitta en bot mot Parkinsons sjukdom. Samtidigt har Hong Kong University fått en donation på motsvarande cirka 115 miljoner kronor för att i samverkan med Karolinska Institutet förstärka forskningen kring regenerativ medicin. – Vi kommer att kunna förstärka potentialen hos ett tiotal forskargrupper i Stockholm och rekrytera ett antal starka forskargrupper inom området till Hong Kong, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
celler från inducerade pluripotenta stamceller på en patient. Anders Kvanta och Outi Hovatta säger sig dock ha betydligt bättre celler med en högre renhet. Något som kan förklara de fina resultat de har fått i sin djurmodell på kanin. – Vi har fått pigmentepitelcellerna att ligga helt perfekt i enkelcellsskikt och väl där skydda döende synceller. Vi har fått cellskikten att hålla i åtta månader vilket är sensationellt bra eftersom det är människoceller transplanterade till en kanin, säger Anders Kvanta. Hans plan nu är att cellerna ska kunna börja testas på människor om ungefär ett och ett halvt till två år. Men det är alltså
bara första steget i processen att verkligen förbättra synen för patienterna. För att göra det måste man också transplantera fotoreceptorceller och det har ingen gjort ännu. – Vad man hoppas på med transplantation av pigmentepitelceller är att man ska se en slags bromseffekt där synen stabiliseras och inte blir sämre. Vi håller visserligen på med fotoreceptorer också, men där har vi inte kommit lika långt, säger han. Han menar att ögat är ett tacksamt organ att arbeta med när det gäller att ersätta döda celler. Det finns metoder att avbilda vad som händer inne i ögat som också sägs vara mindre känsligt för kroppsfrämmande celler, även om det är något som återstår att bevisa fullt ut. Anders Kvanta kommer att använda embryonala stamceller som utgångspunkt för de pigmentepitelceller som han tänker transplantera. En annan möjlighet är att använda inducerade pluripotenta stamceller som utgångspunkt för sina celler. Dessa har dock hittills uppvisat förändringar som riskerar att orsaka tumörer efter transplantationen. Med bättre teknik att framställa cellerna har denna risk minskats, men rent principiellt ser han en säkerhetsfördel med ögat. – Det troliga är ju att en tumör bildas på plats i ögat, om den bildas. Och då kan vi lättare se den. Vi har ganska få celler i ögat och vi har mycket bra kontroll på området som vi sprutar in cellerna i, säger han. Att slutmålet att kunna återställa synen på äldre som förlorar den på grund av makuladegeneration kommer att uppnås tvekar han inte en sekund på. – Absolut. Med tanke på hur snabbt det har gått hittills. På tio år har vi gått ifrån att bara ha ett vagt hum om hur detta kunde användas till att testa det på patienter. Om tio år har vi kommit ännu mycket längre och om 20 år har vi kanske en synförbättrande behandling. Ganska snart kommer man att kombinera behandlingen med fotoreceptorer, säger Anders Kvanta. DE ANDRA FORSKARNA ser också den framtida potentialen i de behandlingar de arbetar med. Men Stephen Strom vill ändå skicka med en brasklapp. – Jag är väldigt positiv till möjligheterna med min forskning, men jag är också realist. Jag menar, vi har redan botat alla sjukdomar i möss – diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom. Men det är ett ganska stort kliv från de där med svans till alla oss utan svans, säger han.
Foto: Johanna Hanno. Illustration: Anders Kjellberg.
På djupet Självlagande kroppen
”Vi har en modell av hjärnan”
ANNA FALK
Foto: Christopher Hunt.
Forskare vid Karolinska Institutet. Drivkraft: ”Nyfikenhet, att förstå stamcellers roll i frisk och sjuk hjärna.”
Ni kan backa vanliga hudceller till så kallade inducerade pluripotenta stamceller. Hur? – Vi börjar med att odla celler från en bit hud. Dessa förser vi sedan med fyra speciella omprogrammeringsgener som gör att hudcellerna induceras att backa tillbaks i utvecklingen tills de blir stamceller. Vad kan man använda cellerna till? – Jag använder backade hudceller från personer med sjukdomar som autism, och schizofreni för att odla fram hjärnceller. Sedan kan vi studera hur dessa patienters hjärnceller skiljer sig från hjärnceller från en frisk person. På så vis gör vi modeller i cellodlingsskålar av patienter med hjärnsjukdom, så kallade ”patients in a dish”. Vi har till exempel gjort en 3D-modell av en Alzheimerhjärna. Då använde vi en gel där vi sådde in nervcellerna i ett tredimensionellt mönster där nervcellernas beteende liknade hur de beter sig i den riktiga hjärnan. Man kan också odla små sfärer i flytande media. Med rätt näring så utvecklas de till små hjärnliknande bollar som man kallar organoider. De kan användas för att studera den friska och sjuka hjärnans utveckling. Finns det fler användningsområden? – Man kan också odla fram hjärnceller för att transplantera till patienter med neurologisk sjukdom eller hjärnskada. Sådana studier görs just nu i försöksdjur. Berättat för: Fredrik Hedlund
Medicinsk Vetenskap №4–2015
45
Intervjun Rikard Wicksell
VÄGFINNARE Rikard Wicksell har utvecklat en ny metod för patienter med kronisk smärta som bygger på acceptans och beteendeförändring.
46
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Han är inte rädd för smärta Som tonåring såg han hur kronisk smärta kan slå sönder en människas tillvaro. Idag kan Rikard Wicksell erbjuda en utvärderad metod som stödjer hans mål: Att hjälpa smärtpatienter att återfå ett meningsfullt liv. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark Medicinsk Vetenskap №4–2015
47
Intervjun Rikard Wicksell
V I MÄNNISKOR LÄR VARA MER RÄDDA för smärta än för att dö. Det kan stämma, tror psykologen och forskaren Rikard Wicksell. – Att ha smärta är ett enormt påfrestande tillstånd. Det är något som alla, precis alla, har svårt att hantera. Men smärtan är också en livsviktig signal som meddelar oss att något är fel och att vi genast bör åtgärda problemet. Det är med andra ord meningen att vi ska tappa fokus på allt annat. Den akuta smärtan kan vi ofta lindra med tillfällig medicinering och just genom att göra något åt grundorsaken. Men när tillståndet blir långvarigt – då riskerar smärtan att överskugga hela livet. Detta drabbar var femte svensk, där varannan som drabbas upplever otillräcklig smärtlindring. Här har vården länge stått handfallen, menar Rikard Wicksell. – Man har fokuserat på att förstå och interagera med de biologiska mekanismerna och ignorerat viktiga kunskaper som vuxit fram inom psykologin, säger han. Genom åren har det publicerats en rad studier som visar att smärtupplevelsen påverkas kraftigt av situationen och de omständigheter som omgärdar individen. – Så länge vi inte känner till grundorsakerna kan vi inte ändra på dem. Men kan vi kanske ändra på sammanhanget där smärtan förekommer? Kan vi flytta fokus från smärtupplevelsen, som patienten inte kan kontrollera, till smärtbeteendet, som går att påverka och därigenom minska smärtans inverkan på livet och vardagen? Så tänkte vi när vi drog igång vår verksamhet, säger han. För Rikard Wicksell blev problemet
48
Medicinsk Vetenskap №4–2015
med kronisk smärta tydligt redan i tonåren då hans egen mamma drabbades av en reumatisk sjukdom, psoriasisartrit. – Jag såg att hon inte ens orkade med det som hon egentligen levde för – familjen. En arg period följde med mycket sorg och frustration över att han inget kunde göra för att hjälpa sin mamma. I efterhand kan han se att känslan av maktlöshet satte igång ett intensivt tankearbete. Idéerna att man kan förbättra livet även när smärtan inte går att påverka började troligen gro i honom redan där. PUSSELBITARNA FÖLL PÅ plats efter ett sidospår: han utbildade sig först till ekonom men har aldrig arbetat i det yrket. Han sökte sig istället vidare till psykologin – och blev fast. – Under utbildningen fick jag bevis för hur viktig psykologin är och samtidigt hur lite vi vet. Här hittade jag också tillbaka till min drivkraft: viljan att hjälpa människor som hamnat i svåra situationer att hitta tillbaka till en meningsfull tillvaro, säger Rikard Wicksell. Metoden som han utvecklat tillsammans med smärtläkaren Gunnar L Olsson, bygger på ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Det är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT, och används idag framförallt för att hjälpa människor med långvarig och icke-behandlingsbar smärta. Målet med ACT är att patienterna ska kunna leva aktivt och meningsfullt, även i stunder av påfrestande smärta. Terapin går bland annat ut på att lära sig att inte lägga onödig kraft på att för-
Namn: Rikard Wicksell. Titel: Psykolog, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och ansvarig för Sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ålder: 42 år. Familj: Sambo och två barn. Motto: ”Make yourself useful”. Jag förstår inte människor som inte vill bidra. Förebild: Flera kliniker och forskare i min närhet som trots stigande ålder behållit sin nyfikenhet och en aldrig falnande glöd att utveckla – och utvecklas. Oanad talang: Steka pannkakor. Fast enligt min dotter är farfar ännu bättre. Så kopplar jag av: På skogsmulle med barnen.
söka ta bort obehagliga upplevelser som är svåra eller omöjliga att bli av med. – Många som levt länge med smärta beskriver hur de blivit försiktiga och undviker många situationer för att minimera smärtan. Deras liv har krympt men smärtan är ofta oförändrad. Nya beteendemönster kan på det sättet lätt etableras efter hand men kan vara desto svårare att bryta. ACT handlar därför också mycket om att konkret öva sig på att bryta invanda mönster. Det kan handla om att våga lyfta sitt barn, cykla eller gå upp i arbetstid, trots att man förknippar detta med ökad smärta. Träningen i acceptans innebär att man får öva sig på att notera impulsen att agera, men sedan välja att inte fly eller undvika obehaget, även om detta sätt att agera just då kan kännas mest naturligt. – Det handlar inte om några mirakel, men vi har sett många exempel på att livskvaliteten kan förbättras dramatiskt. Smärtan finns ofta kvar men den tillåts inte styra patientens liv på samma sätt som tidigare, säger han. Rikard Wicksells forskning hittills har handlat mycket om att utvärdera ACT och en rad studier har visat att metoden fungerar. För att tillgängliggöra ACT för fler, till exempel patienter som bor långt ifrån sjukhus eller som har svårt att förflytta sig, utvecklar forskargruppen nu ett internetbaserat behandlingsprogram för ACT. En annan viktig fråga är varför terapin fungerar olika bra för olika individer. – Idag har vi inget bra sätt att förutsäga behandlingseffekten, och ökad kunskap skulle göra det möjligt att anpassa behandlingen efter individuella behov och därigenom förbättra resultaten. I ETT NYSTARTAT PROJEKT kommer han tillsammans med Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid samma institution, att undersöka betydelsen av biologiska processer. Analyser av hjärnaktivitet och inflammatoriska biomarkörer ska förhoppningsvis ge en bättre förståelse för den långvariga oklara smärtan, och effekterna av beteendeförändring. Ett tredje projekt ska undersöka övergången från akut till kronisk smärta: Varför får vissa patienter kvarvarande smärta efter kirurgi? – Om vi kunde identifiera vad som påverkar detta skulle vi få helt nya möjligheter både att förutsäga vem som riskerar att drabbas och att arbeta förebyggande, säger Rikard Wicksell. Eftersom patienter med långvarig
smärta kräver stora resurser skulle ett tidigt omhändertagande av dessa patienter kunna ha en enorm påverkan på sjukvården, menar han. Men det är inte bara smärtpatienter som kan ha hjälp av ACT, snarare finns goda skäl att undersöka om terapin kan hjälpa även vid andra svårbehandlade och handikappande tillstånd, exempelvis epilepsi. Patienter som överlevt cancer men lider av kvarvarande symtom, är en annan potentiell målgrupp. Rikard Wicksell tror överhuvudtaget att det behövs ett ökat beteendemedicinskt perspektiv inom sjukvården för att öka möjligheten till ett bra omhändertagande. Och fler psykologer. – Det saknas kompetens och resurser i den somatiska vården att ta hand om exempelvis ångest, trötthet och sömnstörningar, som vi vet ofta förekommer. Så länge den bristen existerar blir omhändertagandet undermåligt och inkomplett, säger han. ATT HA EGNA ERFARENHETER av kronisk smärta i familjen har ökat Rikard Wicksells förståelse för patienterna, tror han. – Existentiella frågor som vad patienten vill med sitt liv, hans eller hennes största sorger och livsmål, är viktiga i behandlingen för att förstå problemen och skapa motivation till förändring. Vetskapen om hur smärtan kan förstöra kan då underlätta, säger han. Att både vara kliniker och forskare är viktigt för Rikard Wicksell. – Det är på sjukhuset det händer, där har jag möjlighet att påverka och förändra verksamheten så att det kan få direkta effekter för patienterna. Samtidigt ser jag betydelsen av att göra vetenskapliga utvärderingar innan man beslutar om förändringar, säger han. Tack vare sin bakgrund som psykolog vet han nämligen att hjärnan kan spela oss spratt. – Intuitionen leder oss inte alltid rätt. Då blir ett kritiskt granskande förhåll-
Rikard Wicksell om …
KONTEXTUALIST Sammanhanget påverkar våra upplevelser väldigt mycket, menar Rikard Wicksell.
ningssätt nödvändigt. Därför är jag också mycket noga med de vetenskapliga principerna, säger Rikard Wicksell. Även om Rikard Wicksell inte kan rädda alla har han redan hjälpt många patienter med kronisk smärta att med hjälp av ett nytt förhållningssätt få ett rikare liv. Han har även engagerat sig i att försöka sprida tankarna i samhället och gav år 2014 ut den populärvetenskapliga
…mindfulness Jag är lite allergisk mot själva begreppet som jag upplever flummigt. Att vara ”mindful” är nog bra men det krävs samtidigt att man gör beteendeförändringar. Jag är rätt stolt över att jag inte hade med ordet i min avhandling.
…att fatta sig kort Det är jag inte så bra på. Inför ett inslag i SVT:s Aktuellt fick jag i uppgift av journalisten att öva på oneliners. (Reds anm: Skribenten av denna artikel kan hålla med. Texten bygger på den längsta intervjun hittills.)
boken ”Att leva med smärta. ACT som livsstrategi.” Hans mamma har läst delar av den. – Jag hoppas att jag inspirerat min mamma att göra mer av sitt liv än hon i sina sämsta stunder trott var möjligt. När jag ser att hon gör saker som jag vet är svåra för henne blir jag vansinnigt glad på insidan, säger Rikard Wicksell.
…könsskillnader i smärta De finns nog men de är helt underordnade sammanhanget. Den situation du befinner dig i och hur du hanterar den väger mycket tyngre. Därför tycker jag man ska vara försiktig när man talar om detta.
…motgångar Som ung spåddes jag en lysande idrottskarriär, men hade svårt att hantera motgångar. För att vara en bra forskare måste man kunna misslyckas och ta emot kritik, det har jag fått jobba med.
Medicinsk Vetenskap №4–2015
49
ANNONS
Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat
För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta
ta ö re g s
ER NS
LÄKARE
U TA
n vä
f
Ann-Catrin Moberg, Akademikonferens akademikonferens@ki.se 08-524 822 00 www.akademikonferens.se
N GRÄ
Redaktör: Helena Mayer
Forskarna svarar på dina medicinfrågor
Blir man frisk av konst? Sjukhus verkar lägga mycket pengar på utsmyckning och konst, men hur mycket belägg finns det för att konstverk påverkar en sjuk människa positivt? / Agnes
Foto: Gettyimages.
Svar
Konst används i olika former i sjukvården. Det är viktigt att skilja mellan att använda konst som aktiv behandlingsstrategi eller som konstnärlig utsmyckning av miljöer. Den forskning som finns visar att båda varianterna kan ha positiv inverkan på stress och känslor samt fungera ångestdämpande. En studie från kirurg- och intensivvårdsavdelningar visade att landskapsmålningar på väggarna i sjukhussalen minskade behovet av smärtlindring i jämförelse med en kontrollgrupp och att utskrivning kunde ske snabbare. Den konstform som är mest utforskad är musik, som kan minska bland annat stress och oro. Men även andra former såsom måleri och skulptur, dans, teater samt kreativt skrivande kan hjälpa människor att ge uttryck för känslor som kan vara svåra att annars sätta ord på. Större studier saknas i hög grad på området då det är metodologiskt mycket komplext att studera, med många svårkontrollerade variabler.
Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen
/
Jonas Nordquist Forskare i medicinsk pedagogik
Medicinsk Vetenskap №4–2015
51
F+S Medicinfrågor
Hur känner barn igen bra mat? Kan barn från början skilja på bra eller dålig mat? Lär de sig föredra mat med söt smak genom bröstmjölken, eller är det inprogrammerat från början? Gäller det även fet mat, då bröstmjölk ofta har hög fetthalt? / Agneta
Svar
Mörka ringar under ögonen kan åtgärdas med laser, injektioner och kirurgi.
Kan trött utseende åtgärdas? Svar
Huden under ögonen är transparent och blodkärlen ligger hos en del människor ytligt, vilket gör att huden då antar en blå ton, vilket alltså inte har med sjukdom att göra. Järnbrist kan dock hos en del göra att huden ser mörkare ut eftersom blodet då har en mörkare nyans. Detta är inte alltid så lätt att åtgärda. 52
Medicinsk Vetenskap №4–2015
/
Men om man besväras mycket av mörka ringar under ögonen och inte tycker att det räcker att använda vanlig täckkräm kan man kosmetiskt behandla med laser där man sträcker huden eller ge injektioner med hyaluronsyra för att fylla ut huden. Det ändrar hur ljuset faller på den, vilket gör att den ser ljusare ut. Det går också att kirurgiskt knyta av en del av blodkärlen i området.
/
Margareta Frohm Nilsson Forskare vid institutionen för medicin, Solna och överläkare vid hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Hugo Lagercrantz och Jakob Frie senior professor i pediatrik respektive forskare i pediatrik
Foto: Gettyimages, Istockphoto.
Varför är en del människor mörka under ögonen utan att de är sjuka? Kan det åtgärdas på annat sätt än med ögonkrämer? / Hampus
Antagligen föds man med en förmåga att identifiera giftig mat, vilket är viktigt ur evolutionär synvinkel. Barn tycker därför oftast inte om grönsaker, då det finns flera giftiga växter. Nyfödda tycker inte om salta, sura och beska smaker. Men de gillar sött och umami, den femte grundsmaken. Man har sett att om man tillsätter söta lösningar i fostervattnet så sväljer barnen mer vatten medan bittra smaker minskar sväljbeteendet. Man har även sett att nyfödda börjar suga mer när de utsätts för söta smaker och umamismaker. Bittra smaker är tydligast negativa, barnen börjar då vifta med armarna, och minskar sugbeteendet. Man har också sett att barn till mammor som ätit mycket morot under sista delen av graviditeten och under amning väljer att äta mer av mat som smakar morot än de barn vars mammor inte gjorde detta. Smakerna under graviditet och amning kan alltså påverka senare preferenser. Efter de första åren så har sociala faktorer och miljöfaktorer större påverkan av matval än de tidigt inlärda preferenserna. Barn som får prova smaker de är skeptiska till under positiva förhållanden kan lära sig tycka om dem medan barn som tvingas äta viss sorts mat snarare får en aversion mot den.
Är det okej att knäcka fingrarna?
F+S
Vad händer när man ”knäcker” med fingerlederna? Är det farligt? / Gona Baftiri
Svar
Orsaken till ljudet vid fingerknäckande har under lång tid varit debatterat. Den senaste forskningen är utförd med magnetkamera, där man visat att det ”knäckande” ljudet uppstår till följd av gasutformning. Med magnetkameran kunde man, samtidigt som ljudet uppstod, tydligt visa hur gas bildades mellan ledytorna när benen separerades från varandra genom dragning. Detta fenomen, som kallas tribonucleation, visar alltså att det är själva gasbildningen, som orsakar ljudet, och inte att det uppkommer när bildade gasbubblor spricker, vilket den tidigare teorin menat.
/
Seppo Koskinen Professor i bild- och funktionsmedicin
Detaljstudier av Albert Einsteins hjärna visar att den var mindre än genomsnittet.
Ser våra hjärnor likadana ut? Ser alla människors hjärnor likadana ut med antal veck, nerver med mera, bortsett från storlek och tyngd? / Maja
Illustration: Getty images.
Svar
Det finns en del tydliga variationer mellan olika individers hjärnor, utan att man på ett enkelt sätt kan koppla sådana variationer till skillnader i funktion. Ett exempel är den möda man ägnat åt att studera fysikern Albert Einsteins hjärna. Den var något mindre än genomsnittet och hade bland annat en ovanlig utformning av sidofåran (sulcus lateralis), som avgränsar
olika lober i hjärnan. Dessutom var utseendet av den stora förbindelsen mellan hjärnhalvorna (corpus callosum) avvikande (tjockare i vissa områden). Vissa har då gissat att detta kunde ha betydelse för hans förmåga att associera. Man har också funnit att kvoten mellan antal nervceller och gliaceller i vissa områden av Einsteins hjärna var lite ovanlig. Av detta kan man förmodligen inte dra så mycket andra slutsatser än att det verkligen finns skillnader mellan olika hjärnor, både i stort och smått.
/
Mårten Risling Professor i anatomi
En studie har jämfört 74 individer som regelbundet knäckt sina fingrar med 226 personer som inte gjort det. Artros/ artrit var lika vanligt i båda grupperna men i den senare gruppen hade något fler svullna händer och överlag lägre handstyrka. En läkare har rapporterat att han knäckt fingrarna i enbart sin vänstra hand flera gånger dagligen under hela sitt liv, men aldrig dem i sin högra hand. Efter mer än 50 års knäckande visade en röntgenbild vare sig artrit eller artros i någon hand. Men naturligtvis räcker inte ett enda exempel som bevis. Sista ordet är kanske inte sagt men jag tror i alla fall inte att du behöver oroa dig alltför mycket.
/
Ronald van Vollenhoven Reumatolog och professor i klinisk behandlingsforskning
Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm
Medicinsk Vetenskap №4–2015
53
Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Disponibel inkomst är kopplat till långtidsöverlevnad efter hjärtkirurgi.
Tydligt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi DET ÄR SEDAN TIDIGARE känt
att socioekonomiska faktorer, som inkomst, är kopplade till risk för att få hjärt-kärlsjukdom. Men vilken roll dessa faktorer spelar för prognosen efter en hjärtoperation är mindre välstuderat. Nu har forskare vid Karolin54
Medicinsk Vetenskap №4–2015
ska Institutet gjort en studie som visar att disponibel familjeinkomst är starkt kopplad till långtidsöverlevnad efter hjärtkirurgi i Sverige. I studien ingår drygt 100 000 patienter som genomgick en hjärtoperation någon gång mellan 1999 och
NÄR FORSK ARNA HADE tagit hänsyn till flera andra kända riskfaktorer, som ålder, kön, njursjukdom, diabetes och annan hjärt-kärlsjukdom, var risken för död efter hjärtkirurgi cirka 30 procent lägre i den grupp som hade den högsta inkomsten jämfört med den grupp som hade den lägsta disponibla familjeinkomsten. – Vi ser ett starkt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, men på grund av studiens upplägg kan vi inte påstå att det rör sig om ett direkt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer, som rökning, kost, fysisk aktivitet eller följsamhet till läkemedel, som spelar in. Men med rätt åtgärder borde prognosen kunna förbättras hos patienter med lägre inkomster. Svårigheten ligger i att avgöra vad som är rätt åtgärd och kommande studier bör inriktas på att undersöka detta vidare, säger Ulrik Sartipy, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, samt överläkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Household disposable income and long-term survival after cardiac surgery: a Swedish nationwide cohort study in 100,534 patients Dalén M, Ivert T, Holzmann MJ, Sartipy U Journal of the American College of Cardiology oktober 2015
Illsutration: A. Richard Allen/The Ispot. Foto: Ulf Sirbom.
2012, samtliga hämtade ur kvalitetsregistret Swedeheart. Information om patienterna har sedan samkörts med andra register, som Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister och Statistiska Centralbyråns LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, som innehåller information om bland annat inkomst, utbildningsnivå och civilstånd. Patienterna delades in i fem lika stora grupper utifrån inkomstnivån i sitt hushåll, där alltså varje grupp innehöll cirka 20 000 patienter. De följdes sedan i genomsnitt drygt sju år. Vid uppföljningstidens slut hade totalt 29 procent av de hjärtopererade patienterna avlidit – bland dem med lägst inkomster hade 43 procent dött att jämföra med 14 procent hos dem med högst inkomster.
Så kan tumörer undkomma immunsystemet
Nu gällande praxis för blodhantering är säker. L I S TA
Fler nya topppublikationer
IMMUNBASERADE BEHANDLINGAR,
som stärker kroppens egen förmåga att bekämpa cancer, har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Men det är många patienter som inte svarar på sådan behandling. Fynden i en aktuell studie tyder på att tumörpericyter, en cell som finns i tumörens blodkärl, har stor påverkan på tumörmiljön och hjälper cancercellerna att undkomma upptäckt av immunförsvaret på flera olika sätt. Forskarna fann att färre tumörpericyter var kopplat till förändrad mikromiljö, med bland annat ökad förekomst av en annan typ av celler, MDSC, som dämpar immuncellernas förmåga att förstöra cancerceller. Forskarna identifierade också en undergrupp av bröstcancerpatienter som hade färre tumörpericyter och ökat antal MDSC, vilket var korrelerat till sämre prognos och mer aggressiva egenskaper hos tumören. – En ökad förståelse för hur tumörpericyter, cancerceller och immunsystemet samspelar kan vara till hjälp vid utvecklingen av mer individualiserade och effektiva behandlingsstrategier vid cancer, säger Guillem Genové vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och ansvarig för studien.
Foto: Privat, Istockphoto, Åsa Petré.
Role of tumor pericytes in recruitment of myeloid-derived suppressor cells Hong JW, Tobin NP, Rundqvist H, Li T, Lavergne M, Garcia-Ibanez Y, Qin H, Paulsson J, Zeitelhofer M, Adzemovic MZ, Nilsson I, Roswall P, Hartman J, Johnson RS, Östman A, Bergh J, Poljakovic M, Genové G Journal of National Cancer Institute augusti 2015 Cancerceller kan få hjälp att undkomma immunförsvaret från oväntat håll.
Transfusioner med lagrat blod säkert I SVERIGE OCH STÖRRE delen av västvärlden tillåter man att blod lagras i upp till 6 veckor innan de används för transfusioner. Stor oro och osäkerhet uppstod dock på sjukvårdskliniker runt om i världen efter en studie som publicerades 2008, där det hävdades att hjärtopererade patienter som fått blod som lagrats 2 veckor eller längre hade en ökad dödlighet. För att gå till botten med frågan om eventuella negativa hälsoeffekter av lagrat blod genomförde forskare vid bland annat Karolinska Institutet den hittills största studien på området. Genom att länka ihop en rad register kunde de inkludera närmare 50 000 patienter som fått en blodtransfusion i samband med hjärtkirurgi i Sverige under en 16-årsperiod. Bland dessa ingick patienter som fått transfusioner med blod som lagrats upp till 42 dagar. Det fanns ingen koppling mellan lagringstid och hur det gick för patienterna. – Tack vare de unika svenska registren har vi på ett tydligt sätt kunnat visa att den nuvarande praxisen för blodhantering är säker, säger Gustaf Edgren, läkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.
Red cell concentrate storage and survival after cardiac surgery Sartipy U, Holzmann MJ, Hjalgrim H, Edgren G JAMA oktober 2015
Därför ökar kombinationsbehandling överlevnaden i prostatacancer Castration radiosensitizes prostate cancer tissue by impairing DNA doublestrand break repair Tarish FL, Schultz N, Tanoglidi A, Hamberg H, Letocha H, Karaszi K, Hamdy FC, Granfors T, Helleday T Science Translational Medicine november 2015 Nybildning av hjärtmuskelceller lika hos möss och människor No evidence for cardiomyocyte number expansion in preadolescent mice Alkass K, Panula J, Westman M, Wu TD, Guerquin-Kern JL, Bergmann O Cell november 2015 Komplex grammatik i det genetiska språket DNA-dependent formation of transcription factor pairs alters binding specificity Jolma A, Yin Y, Nitta KR, Dave K, Popov A, Taipale M, Enge M, Kivioja T, Morgunova E, Taipale J Nature november 2015 Riskgener för eksem kartlagda Multi-ancestry genome-wide association study of 21,000 cases and 95,000 controls identifies new risk for atopic dermatitis Paternoster L, Standl M, Waage J, et al Medförfattare vid Karolinska Institutet: Kumar A, Söderhäll C, Melén E Nature genetics oktober 2015 Ebolavirus kan finnas kvar hos de som överlevt sjukdomen Ebola RNA persistence in semen of Ebola virus disease survivors – preliminary report Deen GF, Knust B, Broutet N, et al Medförfattare vid Karolinska Institutet:: Anna Thorson NEJM oktober 2015 Högre muskelstyrka var kopplad till lägre risk för vaskulär sjukdom Exercise capacity and muscle strength and risk of vascular disease and arrhythmia in 1.1 million young Swedish men Andersen K, Rasmussen F, Held C, Neovius M, Tynelius P, Sundström J BMJ september 2015 Medicinsk Vetenskap №4–2015
55
Aktuellt på KI Var: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Karolinska Institutet, Campus Solna När: 11 december 09:00
För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet
ki.se/ kalender
Disputation: Mood disorders and consequences of DEC pharmacological treatment. Alexander Viktorin försvarar sin avhandling. När: 11 december 13:15 Var? Föreläsningssal Rockefeller, Nobels väg 11, Campus.
11
Kunskapsseminarium: Sambandet mellan unga DEC personers internetvanor och deras psykiska hälsa: En longitudinell studie Sebastian Hökby, forskningsassistent vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, presenterar sin masteruppsats i psykologi. Var? Granits väg 4 Campus Solna När? 12 december kl 13-14 Anmälan: anna.johansson.4@ ki.se
12
Föreläsning: What is Life? Lars Werdelin från DEC Naturhistoriska riksmuséet, Stockholm, föreläser på engelska om: Hominins, carnivores, and the origins of the Anthropocene. Var? Wallenbergsalen, Nobel forum, Nobels väg 1, KI Solna campus När? 1 december
1
Föreläsningar: Nobelpristagarna i fysiologi eller DEC medicin Lyssna på årets mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
7
56
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Var: Karolinska Institutet, campus Solna, Aula Medica, Nobels väg 6 När: 7 december 13.00-15.15, plats måste ha intagits senast 12.45. Föreläsningarna livesänds också via www.nobelprize.org. Disputation: Hur mår den äldre befolkningen? DEC Korinna Karampampa försvarar sin avhand-
11
ling “Health trends of the ageing population in Sweden – association of mortality reductions with morbidity and quality of life improvements”
15
För fler tips se ki.se/kalender
Ny musklinik öppnad I september öppnade KIMM, Karolinska Institutet Mouse Models, som är en ny serviceverksamhet för forskare som gör försök på genetiskt förändrade möss. Där kan forskare undersöka möss som helt saknar bakterier eller har förändrad arvsmassa, exempelvis för att utveckla till exempel diabetes, cancer eller depression. Möss är det mest använda däggdjuret i medicinsk forskning. Av musens uppskattningsvis 23 000 gener, ungefär lika många som människan, är cirka 5 000 kartlagda.
Foto: Erik Cronberg, Istockphoto. Illustration: Getty Images
Aktiviteter med Karolinska Institutet
Byggstart Första spadtaget för ett nytt forskningshus, Neo, i Huddinge togs den 22 oktober.
Öppet seminarium: Diabetes och hjärnans åldrande DEC Lyssna på Anna Marseglia , doktorand vid Aging Research Center, Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som talar om ”Diabetes and cognitive aging”. Var: ARC, Gävlegatan 16, stora konferensrummet När: Tisdag 15 december 11:0012:00
Boktips FLER BOKTIPS
Kirurgen på bilden är klädd i 1500-talstypiska pluderhosor och veckkrage och utför en av läkekonstens äldsta operationer, starrstickning.
Illustration: Ophthalmodouleia av Georg Bartisch, tryckt i Dresden, 1583.
Praktverk om sjukdomskamp I DE FÖRSTA GENERELLA medicinhistoriska böcker som skrivits på svenska på många decennier skildrar läkaren och författaren Nils Uddenberg medicinens historia från antiken till mitten av 1900-talet. I det rikt illustrerade tvåbandsverket kan man läsa om avgörande händelser, medicinska auktoriteter, färgstarka gestalter och udda anekdoter. För Nils Uddenberg har det varit viktigt att inte skildra vetenskapshistorien som en radda av ”banbrytande upptäckter” gjorda av ”medicinens hjäl- Lidande & Läkedom I och II tar” utan snarare som en labyrint där forskarna trevat sig fram. Nils Uddenberg - När den skotske marinläkaren James Lind kom på att man (Fri Tanke) kan förebygga skörbjugg med hjälp av saft från citrusfrukter, utgick han från en fullkomligt felaktig teori, åtminstone som vi upplever saken idag. Varje medicinsk upptäckt eller vetenskaplig teori är ett barn av sin tid. Därför har jag även gett stort utrymme för det som vi kallar ovetenskapliga felaktigheter i min text, säger Nils Uddenberg. En förutsättning för Nils Uddenbergs mångåriga arbete med boken har varit Hagströmerbiblioteket, det bok- och medicinhistoriska biblioteket vid Karolinska Institutet. Mycket av bokens rika bildmaterial har också hämtats därifrån.
Cecilia Odlind
Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt Oliver Sacks (Brombergs) I slutet av sommaren dog Oliver Sacks, engelsk-amerikansk läkare och professor i neurologi. Han var även världsberömd författare av en rad böcker, däribland Uppvaknanden (Awakenings) som även blev en film. År 2003 blev Oliver Sacks hedersdoktor vid Karolinska Institutet med motiveringen att han ”kombinerar sina kliniska kunskaper i neurologi med en rik observationsförmåga och enastående skrivkonst och berättartalang. Han förenar på så sätt medicinsk vetenskap med en humanistisk inlevelse i patientens lidande.” Vi passar på att tipsa om en av hans mest kända böcker där han skriver om ett antal fall ur sin praktik.
Filosofisk tröst Torbjörn Tännsjö (Thales) Kan tanken på att livet är så förfärligt att det är bra att slippa leva vara en tröst inför döden? Nej, menar Torbjörn Tännsjö, professor vid Stockholms universitet och anknuten till Karolinska Institutet, i en ny bok som diskuterar hur filosofin kan ge tröst när vi tänker på döden. Men han hittar annan möjlig filosofisk tröst.
Tandvårdens etik Gert Helgesson, Thomas Kvist (Gothia) Vad är rättvis tandvård? Vilka krav kan ställas på forskning inom tandvården? Det är exempel på frågor som ställs i en bok om tandvårdens vardagsetik. Boken innehåller många fallbeskrivningar och vänder sig i första hand till studenter men även till yrkesverksamma, politiker och beslutsfattare. Medicinsk Vetenskap №4–2015
57
Ögonblicket
”Att bli psykiater fanns över huvud taget inte” Mötet med en patient med vanföreställningar fick Karl Deisseroth att vilja förstå hjärnans dynamik bättre. Sedan dess har han utvecklat flera banbrytande metoder. ”Mannen stirrade på mig. Han hade en schizoaffektiv störning och plågades svårt av vanföreställningar. För tillfället inkluderade dessa mig – han skällde högt och upprört! Namn: Karl Deisseroth. Det var i slutet av 1990-talet, jag gick läkarTitel: Professor of utbildningen vid Stanford School of Medicine Bioengineering and of och hade just inlett min obligatoriska praktik Psychiatry and Behavioi psykiatrin. Jag kom dit utan särskilt stora ral Sciences vid Stanford förväntningar, för jag visste redan vad jag ville University, USA. bli: neurokirurg. Det var det mest utmanande Aktuell som: Gästprojag kunde tänka mig. Att bli psykiater fanns fessor vid Karolinska över huvud taget inte på min lista. Institutet, där det nu finns Men att se patienterna i psykiatrin fick mig forskningsmiljöer för att omvärdera allt. I synnerhet mötet med den både optogenetik och här mannen. Situationen väckte både starka genomskinlighetsteknik känslor och nya tankar hos mig. Det var fruk– två nya forskningsfält tansvärt att se hur mycket han led och hur som utvecklats av lite vården kunde göra för honom. Han hade Deisseroth. varit sjuk i många år, alla behandlingar hade testats, ingen hjälpte. Jag slogs också av insikten att den här mannens hjärna faktiskt inte hade några KORT OM skador. Jag visste att inget test – varGENOMSKINLIGken EEG, MR, PET eller någon annan HETSTEKNIK teknik – skulle visa något annat än Död vävnad prepareras så att att hans hjärna var helt normal. den blir transparent. Det ger Ändå levde han i en egen värld forskarna möjlighet att underav vanföreställningar. Det var något söka hela organ, till exempel hjärnan, utan att skära annat, något mer subtilt som var fel: sönder vävnaden. dynamiken i systemet. Det fascinerade mig och blev avgörande för mina fortsatta karriärval. Som hjärnforskare har jag inriktat mig just på hjärnans dynamik. Frågorna som väcktes vid det där mötet ledde så småningom också till de metoder och tekniker som jag utvecklat: optogenetik och genomskinlighetsteknik. Och som kliniker blev jag förstås aldrig neurokirurg utan psykiater.”
58
Medicinsk Vetenskap №4–2015
Berättat för: Anders Nilsson Foto: Christopher Hunt
ANNONS
RC 900 ROTATIONSINDUNSTARE. INSPIRERANDE LÄTT ATT ANVÄNDA.
Våga visa benen!
…som får dina ben och fötter att må bra!
Stödstrumpor i modefärger
Lämpliga för arbete, fritid, bil-, bussoch flygresor m.m.
• Resestödstrumpor i Bomull och Micro • Sockor för känsliga fötter i Bomull, Ull och Angora • Panty & Strumpbyxor fitness, anticelluliter • Medicinskt utprovade funktionsstrumpor • Specialsockor för diabetiker Ricky Finns i färger: Svart, grön, cerise, orange. Pris: 129:(ord. pris 169:-) Tryckvärde mmHG 18-22
Smalrand Bottenfärg: Vit och svart. Nu: 139:- (ord.169:-)
Stor fjäril Bottenfärg: Vit och svart. Nu: 145:(ord. 169:-)
Diabetessockor • Trendiga funktionsstrumpor • Antihalksockor ”Bäst i test” och med egen tillverkning i Sverige
Skickas mot faktura, porto tillkommer med 30:-. Order från 1.000:- fraktfritt. Kontakta oss gärna om ni önskar ett lägre stöd, komfortstöd. I vår webbshop finns många modeller. Kundtjänst: tel. 0457- 45 01 75 www.pahnemedic.com Beställ vår katalog!
RC900 är framtagen för att förändra rotationsindunstning, för att göra det enklare och säkrare än någonsin tidigare!
ISLAND
Fjärrstyrd användning Flaskbyte – enkelt, snabbt och säkert n Flaskvinkel – helt justerbar och precis n Kylkondensor – högpresterande och lätt att rengöra n n
Unna dig och din personal en kurs i Effektiv Stresshantering! Vid Reykjavik ligger den kända Blå lagunen. Här håller vattnet 36-39 grader, året om, och det är alldeles blått av mineraler. I denna naturligt avstressande miljö ger er Tore Sahlin nycklarna att få bukt med den vanligaste orsaken till sjukskrivning, nämligen
Rotationsindunstaren RC900 kan kombineras med vakuumpumpsystemet SC920 och kylaren C900 för att skapa ett precist och välfungerande system Upptäck det senaste om praktisk laboratorie teknik på www.knf.com
3-8 maj eller 10-15 maj 2016
KNF Neuberger AB Mejerivägen 4 SE-117 43 Stockholm
se mera om kurserna på curomed.se
info@knf.se Telefon: 08-744 51 13
Curomed info@curomed.se eller på tel 090-383 75
KNF-Roti_90x250_Svensk.indd 1
02/07/15 14.13
POSTTIDNING B
ANNONS
Quality for life Vi har haft som mission under nio decennier att hjälpa människor att återställa och förbättra sin rörlighet och självständighet. Utifrån ett noggrant kvalitetsarbete, avancerad teknik och nära samarbeten med patienter, sjukvård och branschorganisationer vill vi bidra till ett samhälle med fokus på livskvalitet. För alla. Via vårt dotterbolag Aktiv Ortopedteknik driver vi idag ortopedtekniska center över hela Sverige. Vi tar emot landstingspatienter såväl som privatpersoner som är i behov av hjälpmedel för en aktivare vardag. Välkommen. ottobock.se
In Partnership with