Medicinsk Vetenskap nr 4 2017

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2017 Pris: 50 kronor

Därför drabbas vi av ätstörningar

ÅRETS NOBELPRIS

Vår inre rytm påverkar oss mer än vi anar E L I T I D R OT T

Livsviktig balans

Så kan ungas skador undvikas S E X UA L I T E T

“Ju öppnare samhälle desto bättre hälsa”

PLUS: LITIUM / PRECISIONSMEDICIN / BLODLUKT

ANNONS

Innehåll

Framsteg 7 8 9 13

Så reagerar vi på blodlukt Avslöjande mikroskopiteknik Vackra celler nu på galleri Grönt som medicin

I fokus 22 Minskat stigma ger bättre hälsa för homo- och bisexuella 24 Nyfiken på årets Nobelpris: Så styrs vi av vår inre klocka

№4—2017 34 Hälsokris. Ätstörningar gör det svårt för den drabbade att fungera.

Möt forskarna 12

Hallå där Fredrik Ullén: ”Konst kan lära oss mycket”

16 Tre forskare om risksport: ”Handboll är hårt skadedrabbat”

Foto: Mattias Ahlm, Martin Stenmark, Istockphoto. Illustrationer: Jens Magnusson och Emma Hanquist.

30 Intervjun med Richard Rosenquist Brandell: ”Vi är mitt i genetikens guldålder” 54 Ögonblicket med Helena Nordenstedt: ”Jag ville väl, men det blev fel”

På djupet: Ätstörningar 34 Dödlig sjukdom som inte alltid syns 37 Drabbad: ”Snart tog tankar på kalorier över” 39 Så skiljer sig olika ätstörningar åt

Alltid i MV 10 14 20 47 50 52 53

I korthet Utblick Tidslinjen: Litium Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

54

Bang! Här bildas litium - men vad hände sen?

30 Precision. Han ska se till att rätt medicin ges till rätt patient.

20

Lokalkoll.

Då förstod hon vikten av att fråga.

24

Klockrent. Nobelpris till upptäckter om vår inre rytm.

3

Redaktören har ordet

R DU KOMPETENT? Att svara på frågan är kanske inte så enkelt. Den som är mycket inkompetent kan sakna kunskap och därmed förmågan att avgöra sin egen kompetens. Hen tror sig, felaktigt, vara kompetent. Jag läser om den så kallade Dunning-Kruger-effekten i forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans nya bok Larmrapporten.

Hon skriver där också om det omvända: ”bluffsyndromet” – känslan som kan uppstå hos den som är mycket kunnig men upplever sig kunna mycket lite. Det förklaras delvis av att tvivlaren (oftare en kvinna än en man, men det ska även ha drabbat Albert Einstein) förstått vidden av den mängd kunskap som fortfarande saknas i frågan. Ju mer man lär sig, desto mer förstår man hur mycket man inte vet.

Många kan nog känna igen sig i båda fenomenen. Man uttalar sig lättvindligt om något man egentligen inte är så insatt i. Och det som man fördjupat sig i kräver mycket tankearbete för att sammanfattas på ett korrekt sätt. I detta nummer har min kollega Ola Danielsson skrivit om ätstörningar. Kanske har det varit extra svårt att sammanfatta då ätstörningar kan ta sig många olika uttryck och det fortfarande är mycket man inte vet. Det är också många som är berörda och det handlar om något vi alla förhåller oss till hela tiden: Mat. Ett viktigt budskap är att det går att bli frisk. En som idag är frisk är Malin Lagerstedt, också intervjuad i temat. Hon beskriver att en starkt motiverande faktor är hennes arbete som mentor, och frisk förebild, för andra unga drabbade.

Att vår hälsa kan påverkas av hur omgivningen ser på oss visar Richard Bränströms forskning om hur homo- och TIPS! bisexuella mår i olika länder. Sammantaget har de en Kom och lyssna på Emma Frans och andra sämre livskvalitet än heterosexuella och det kan förbokskrivande forskare när klaras av bland annat diskriminering och individuella Karolinska Institutet ordnar faktorer men en tydlig viktig faktor är också hur öppen egen bokmässa den 14 man kan vara med sin läggning. december. Se: ki.se/ kalender En följd av dessa kopplingar är att förändrade samhällsattityder kan leda till enskilda individers förbättrade hälsa. Det är just vad Richard Bränström sett i studier: Ju öppnare samhälle (Sverige är ett av de bästa länderna i detta avseende), desto bättre psykisk hälsa hos homo- och bisexuella.

Våra attityder och förhållningssätt har med andra ord stor betydelse och framförallt - det spelar roll att försöka förändra dem.

Det gör mig glad. Inte minst i dessa tider av #metoo och faktaresistens.

Ä

4

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Medarbetare i detta nummer Emma Hanquist Illustratör Emma Hanquist studerade under 00-talet illustration på bland annat Maryland Institute College of Art samt HDK i Göteborg. Bland hennes kunder finns tidskrifter från hela världen, men hon gör även animerad film och utställningar. Numera är hon åter boende på Gotland.

Rebecka Uhlin Frilansfotograf Med intresse för frågor som rör genus och psykologi. Utöver att fotografera för magasin arbetar hon med egna personliga projekt. Under hösten släpper hon sina första fotobok, Aina & Tage, där hon berättar om sina morföräldrars livslånga kärleksrelation.

Sara Johari Frilansfotograf Med en bildjournalistikexamen från Nordens fotoskola har Sara Johari sin bas i Malmö men flyttar gladeligen på sig för att dokumentera alla världens själar och hörn. Bygger just nu på språkförrådet genom att läsa en kandidat i spanska på Lunds Universitet.

Dessutom: Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Felicia Lindberg, Jens Magnusson, Annika af Klercker, Maja Lundbäck, Anders Nilsson, Johan Sievers, Martin Stenmark.

Foto: Henric Lindsten, Marie Jönsson, Evelina Carborn, Anders Hellman.

Cecilia Odlind:

Redaktionen En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2017 Pris: 50 kronor

kterier - från topp till tå Nyttobak

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2017 Pris: 50 kronor

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

E X P E R I M E N T L U ST

De forskar på sig själva P- P I L L R E T 6 0 Å R

”Vi vet för lite om humörpåverkan” FA K E N E W S

Så kan du skilja ”fakta” från fakta

Ansvarig utgivare Marie-Louice Isacson, Tf kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Älskade kaffekopp Så påverkar den Därför din kropp

ÅRETS NOBELPRIS

drabbas vi av ätstörningar

Vår inre rytm påverkar oss mer än vi anar

Livsviktig balans PLUS: LITIUM / PRECISIONSMEDICIN EL EL SEL SSE ISS GNIS GN DGN D NDG TAN ÅK / TA NOMINNE / FIKONSPRÅK NNO VIN PLUS: KVI

E L I T I D R OT T

Så kan ungas skador undvikas

Formgivare Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

S E X UA L I T E T

“Ju öppnare samhälle desto bättre hälsa”

/ BLODLUKT

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

Omslagsillustration Jens Magnusson Tryck E-print Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2017

5

ANNONS

BOKMÄSSA

FOAJÉN, AULA MEDICA, NOBELS VÄG 6, SOLNA

TH SAVE

INOM MEDICIN & HÄLSA 14 DECEMBER 2017, KLOCKAN 15–18

E

E DAT BÖCKER TILL REDUCERADE PRISER. KOM OCH HITTA DINA JULKLAPPAR! BOKFÖRLAG & MEDICINSK VETENSKAP DELTAR. MER INFO PÅ KI.SE/KALENDER

RR. 1 17

INSIKT är en tidning från Frisk & Fri – riksföreningen NR. 3 NR. 20017 2017

mot ätstörningar. Här får du brukarperspektiv och berättelser om tillfrisknande. Teckna en prenumeration genom att bli stödmedlem eller organisationsmedlem.

Frisk & Fri är en ideell förening som ger stöd och hjälp till de som är drabbade av ätstörningar och deras närstående. Vi vill också sprida kunskap och verka överbryggande mellan brukare och vård.

ÄNGD

I MI NN ET

JÄ LP ER

ÅR BREV ID? IN DOTTE R

ATT SKAPA SIG FRI — OM KREATIVITET OCH SKAPANDE SOM ETT

SÄTT ATT MÅ BRA

SKAFFA FLER PERSPEKTIV MED

VÅRT SYFTE OCH VÅR VERKSAMHET BYGGER PÅ ATT SPRIDA INFORMATION OCH GENOMFÖRA AKTIVITETER FÖR ATT: ] stödja personer med ätstörningar och deras närstående ] arbeta förebyggande inom området ] påverka för bättre vård

RIKSFÖRENINGEN MOT ÄTSTÖRNINGAR

STÖDMEDLEM 200 kronor per år ORGANISATIONSMEDLEM:500 kronor per år MAILA service@friskfri.se LÄS MER PÅ www.friskfri.se

Det senaste inom medicinsk forskning skkning

Foto: Istockphoto

Blodlukt ger oss hotsignal Lukten av blod är viktig både för rovdjur och bytesdjur. Därför tror man att den har sitt ursprung i en evolutionärt bevarad ”mat- och varningsmolekyl”. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de kan ha hittat denna molekyl, kallad E2D. I försök gillade flugor lukten av E2D lika mycket som lukten av äkta blod. När vargar kände lukten, som var utsmetad på en träbit, slickade, bet och skyddade de träbiten som om det vore ett riktigt blodigt byte. När lukten sedan testades på möss var reaktionen annorlunda. Mössen visade flyktbeteende och försökte hålla sig borta precis som när de känner riktig blodlukt.

När människor kände lukten av E2D ryggade de tillbaka som för att undvika lukten, trots att den inte uppfattades som obehaglig. De fick också mer handsvett. De blev

även bättre på att upptäcka bilder av ansikten som kan uppfattas som emotionella på en datorskärm, en förmåga som man vet förstärks i hotfulla situationer. Resultaten tyder på att människor omedvetet uppfattar blodlukten som ett hot.

Forskarna tror att reaktionerna härstammar från den tid då våra förfäder, primaterna, var bytesdjur. Nu vill de undersöka om blodluktmolekylen kan påverka mer komplexa beteenden.

– Vissa personer, som traumakirurger och sjuksköterskor, fattar ju dagligen svåra beslut samtidigt som de känner lukten av blod så det kan vara viktig kunskap, säger ansvarige forskaren Johan Lundström vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Felicia Lindberg Scientific Reports oktober 2017 Medicinsk Vetenskap №4–2017

7

Framsteg Nyheter

Prisbelönad teknik hjälper oss förstå kroppen Årets Nobelpris i kemi gick till tre forskare för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi. Metoden används flitigt inom medicinsk forskning för att förstå grundläggande livsfunktioner.

Text: Maja Lundbäck och Cecilia Odlind LIVETS KOMPLEXA MASKINERI kan idag studeras på atomnivå. Detta tack vare bland andra forskarna Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som tilldelats årets Nobelpris i kemi av Kungliga Vetenskapsakademien. Deras upptäckter har legat till grund för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som möjliggör och förenklar avbildningen av biomolekyler i kroppen. Med hjälp av mikroskopet kan man frysa dem mitt i deras rörelser och visualisera förlopp som man tidigare aldrig har sett.

Ett nytt 3D-elektronmikroskopicenter håller på att byggas i anslutning till det nya laboratoriet Biomedicum på Karolinska Institutets campus Solna.

– Här planerar vi installation av fyra 8

Medicinsk Vetenskap №4–2017

moderna kryoelektronmikroskop i det nya centret, säger Martin Hällberg, gruppledare på institutionen för cell- och molekylärbiologi, som är involverad i planeringen.

Tekniken används redan av flera forskare vid Karolinska Institutet, bland andra Hans Hebert, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära.

– Vi studerar enzymer i cellens membran som är viktiga i skyddet mot cellskador och vid inflammation. Bilderna kan hjälpa oss att förstå hur dessa enzymer fungerar och kan även användas för att ta fram läkemedel som är mer specifika och kraftfulla med mindre biverkningar, säger han.

Huden är ett annat område där forskare vid Karolinska Institutet använder sig av kryoelektronmikroskopi.

– Vi har skapat en ”levande” atommodell av hudens barriär. Nu hoppas vi kunna beräkna hur en rad läkemedel lättare kan ta sig igenom huden. Att kunna ta läkemedel genom huden vore bra, eftersom de då inte behöver passera genom levern och tarmslemhinnan och orsaka biverkningar. Om modellen kan användas för att screena läkemedel genom simulering hoppas vi också kunna minska försöksdjursanvändningen, säger Lars Norlén vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Nobelprize.org

Andreas Olsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, om deras senaste studie som visade att ju fler man ser med ett visst beteende, desto mer sannolikt är det att man anser att agerandet är moraliskt riktigt. Källa: SVT

Kortlek för samtal om livets slutskede Ett gott slut. ”DöBra-kortleken”

är ett stöd för att reflektera över och samtala kring livets slutskede.

Den innehåller ett antal påståenden, till exempel ”Att vara fri från smärta” eller ”Att ha mina närmaste kring mig”. Kortleken är framtagen av den ideella organisationen Coda Alliance i USA och har översatts och anpassats till svenska förhållanden inom forskningsprogrammet DöBra vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Den finns nu att köpa för alla. dobra.se

38 projekt inom det internationella samarbetet Human Cell Atlas stöds nu av Facebookgrundaren Zuckerbergs stiftelse. Målet med det omfattande arbetet, där forskare vid Karolinska Institutet deltar, är att kartlägga kroppens alla celler.

Foto: Hans Hebert.

Bilden på enzymet glutationtransferas är tagen med kryoelektronmikroskopi.

”Vi människor är ganska dåliga på att särskilja fakta och moraliska påståenden”

Forskning i bild Fr Framsteg

Heta celler blev konst Utställningen Den osynliga kroppen visar vetenskapliga bilder i storformat.

Christian Göritz ligger bakom två av dem.

Foto: Hamid Ershad Sarabi

”Bilden visar olika celltyper i det kvinnliga könsorganet och är tagen av min medarbetare Eduardo Guimaraes. Vi är extra intresserade av vissa av cellerna nära blodkärlen, de perivaskulära cellerna som syns i rött i bilden. Deras funktion är ännu ganska outforskad men man vet att de deltar i blodflödesreglering.

För att lättare kunna studera dem letade jag efter en plats i kroppen där blodflödet genomgår stora och snabba förändringar. Tankarna föll först på penis och jo, där fanns gott om just dessa perivaskulära celler som vi nu fångat på bild. Vi gör bland annat studier i möss för att förstå hur dessa celler är involverade i erektion. Förhoppningen är att hitta nya behandlingar vid erektil dysfunktion.

Med tiden undersökte vi även vaginan som på samma vis behöver kunna genomgå stora blodflödesförändringar och därför innehåller många perivaskulära celler. Då kom denna bild till. Jag tycker den är mycket vacker.”

Berättat för: Cecilia Odlind

MISSA INTE Utställningen pågår fram till den 7 januari 2018 på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

Läs mer på sidan 52.

Namn: Christian Göritz Arbetar som: Forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.

Aktuell: Medverkar med bilderna Eros I och Eros II i utställningen ”Den osynliga kroppen”.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter Skillnader i titt-beteende kan ha stor påverkan på exempelvis det sociala samspelet, hur vi agerar i trafiksituationer eller vad vi lär oss i olika situationer.

”Lösningenligger delvis hos oss, men också hos alla dem som har rätt att nominera.””

Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien och professor vid Karolinska a Institutet kommenterar att bara 18 av alla Nobelpris i kemi, fysik och medicin eller fysiologi tilldelats kvinnor sedan 1901 då prisen började delas ut.

Källa: SR/Vetenskapsradion

Gener påverkar vad ögonen tittar på Blickfång. Forskare vid Karolinska Institutet, Indiana University och Uppsala Universitet, har studerat titt-beteendet hos 233 tvillingpar i 10-14 års ålder, varav hälften var enäggstvillingar och hälften tvåäggstvillingar. De fick se 80 bilder med varierande innehåll medan forskarna mätte deras ögonrörelser under de tre sekunder som varje bild visades. Resultaten visade att de genetiskt identiska tvillingparens titt-beteende var mer likt än tvåäggstvillingarnas. Likheterna gällde både vilken del av bilden som spanades in och vid vilken tidpunkt.

Forskarna drar slutsatsen att genetiska faktorer påverkar hur människor använder blicken för att ta in information. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, som kännetecknas av bland annat avvikande titt-beteende i vardagliga situationer. Men enligt forskarna bidrar resultaten också till grundläggande kunskap om hur våra gener påverkar hur vi tar oss an världen och därmed formar vår egen livsmiljö.

– Genom sitt titt-beteende skapar barn sin egen visuella miljö och kan påverka hur andra människor beter sig, vilket i sin har stor betydelse för barnets utveckling och omgivningens reaktioner, säger ansvarige forskaren Terje Falck-Ytter vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Current biology november 2017 10

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Tillämpat. Forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik har tillämpat en ny avbildningsteknik, som används inom grundforskning, för att studera tumörvävnad från patienter med urinblåsecancer. I datorn har de sedan kunnat återskapa bland annat det tredimensionella blodsystemet, som försörjer tumören, och visat att dess struktur säger mycket om hur aggressiv tumören är.

Den nya tekniken kunde med högre träffsäkerhet diagnostisera muskelinvasiva tumörer som kan missas när man använder tvådimensionella metoder.

– Vi bedömer att metoden har stor potential inom klinisk diagnostik av alla former av solida tumörer, särskilt vid svårdiagnostiserade fall, säger professor Per Uhlén som lett studien.

Light-sheet-mikroskopet som använts är ett av några få i Sverige och finns på corefaciliteten CLICK, Center for live imaging of cells, vid Karolinska Institutet.

Nature biomedical engineering oktober 2017

Foto: Istockphoto

3D-mikroskop gav träffsäkrare diagnos

Äldre tarmsjuka får äldre mediciner Behandlingsval. Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar Crohns sjukdom, som kan drabba hela tarmen, och ulcerös kolit, som Patienter över 60 drabbar tjock- och år med inflammatorisk ändtarm. Behandtarmsjukdom får oftare lingen består av kortisonpreparat i stället för inflammationsdämnyare mediciner som påverkar pande medicinering immunsystemet. Nu ska och kirurgi. En ny forskarna undersöka studie gjord mellan varför.

2006-2014 på knappt 28 000 patienter visade att en oväntat hög andel - drygt en femtedel - av alla nyinsjuknade var äldre än 60 år. Äldre patienter använde mer sjukvård och opererades oftare och tidigare än de yngre patienterna. De fick också oftare kortisonpreparat strokepatienter som tidigare medan de yngre patienterna i större utsträckning fick mo- diagnostiserats med någon demenssjukdom. Resultaten derna immunmodulerande visade att plötslig blödning i läkemedel och biologiska hjärnan inte var högre bland läkemedel av typen TNFpersoner med demenssjukhämmare. dom. Forskarna fann heller – Vi vill nu undersöka inga skillnader i dödlighet. varför. Det skulle kunna – Vår studie pekar på att handla om underförskrivtrombolysbehandling är lika ning till äldre. Det kan också säkert för demenspatienter handla om ett adekvat val som för andra med samma då de nyare läkemedlen är fysiska status. Det bör således förenade med vissa risker övervägas vid strokeinsjukoch biverkningar. Äldre panande även hos dessa persotienter har ofta redan andra potenta läkemedel, säger Åsa ner, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för Hallqvist Everhov, forskare neurobiologi, vårdvetenskap vid institutionen för klinisk och samhälle. forskning och utbildning, Neurology oktober 2017 Södersjukhuset. Gastroenterology november 2017

Propplösande säkert vid demenssjukdom

Foto: Istockphoto

Ofarligt. Det har funnits

en rädsla för att ge kraftig proppupplösande medicin till personer med demenssjukdom eftersom man har trott att de lättare får hjärnblödningar. Genom att samköra data från det svenska demensregistret, SveDem, och data från det svenska strokeregistret, Riksstroke, studerades 1300

Fertilitetsbehandling gav inte canceråterfall Riskfritt. Kvinnor med bröst-

cancer ges ofta inte fertilitetsbevarande hormonbehandlingar på grund av rädsla för canceråterfall. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat 188 kvinnor som hade bröstcancer och som genomgick fertilitetsbevarande åtgärder från 1999 till 2013 i Stockholm. I kontrollgruppen ingick data från 378 kvinnor som hämtades från det regionala bröstcancerregistret.

Resultaten visade att de som fått hormonstimulering inte drabbades av återfall oftare än de icke-exponerade.

17 %

ökad risk för havandeskapsförgiftning. Det har kvinnor med astma jämfört med de utan, enligt en studie vid institutionen MEB, Karolinska Institutet. Risk för låg födelsevikt, instrumentella förlossningar, kejsarsnitt och kortare graviditet var också högre. God astmakontroll kan hjälpa. Journal of allergy and clinical immuno logy: In practice oktober 2017

– Det kan påverka kliniska riktlinjer. Att kunna bilda familj anses idag vara mycket viktigt för livskvaliteten hos unga människor som överlevt cancer, säger ansvarige forskaren Kenny RodriguezWallberg vid institutionen för onkologi-patologi. Breast cancer research and treatment november 2017

Migrän utan aura ökar inte risken för stroke Tvillingstudie. Mellan 11-13

procent av befolkningen lider av migrän. För var tredje inleds attacken med en aura av neurologiska bortfall och man skiljer därför mellan migrän med och utan aura.

Genom det svenska tvillingregistret kunde forskare i en ny studie följa drygt 53 000 tvillingar under tolv års tid där 1 297 drabbades av stroke.

– Vi såg ingen ökad risk för stroke hos individer med migrän utan aura, däremot fanns en något ökad risk hos dem med aura. Både ärftlighet och miljöfaktorer kan bidra, säger Maria Lantz, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Brain september 2017 Medicinsk Vetenskap №4–2017

11

Framsteg Hallå där FREDRIK ULLÉN

professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och internationellt erkänd konsertpianist.

Hur påverkas hjärnan av kultur?

Musik förändrar hjärnan, men hur går det till och vad kan vi lära oss av det? Fredrik Ullén är vetenskaplig föreståndare för ett nystartat centrum för kultur, kognition och hälsa.

Text: Johan Sievers Foto: Mattias Ahlm

Vad är syftet med att skapa ett forskningscentrum om den kulturella hjärnan?

– Att koordinera, utveckla och stärka forskning inom det här området. Konstnärlig verksamhet erbjuder bra modeller om man vill förstå generella mekanismer för kognition och inlärning.

En viktig del av forskningen handlar om kliniska aspekter, till exempel hur konstnärligt engagemang kan bidra till ett framgångsrikt åldrande, både kognitivt och hälsomässigt.

Kan du ge exempel på något aktuellt forskningsprojekt?

– I dagsläget är vi tre forskargrupper på Karolinska Institutet och en på KTH. Ett gemensamt projekt är att försöka förstå samspelet mellan arv och miljö vad gäller inlärning, motivation och träningseffekter på hjärnan, och hur det är kopplat till välbefinnande och hälsa. Här kommer att finnas många delprojekt.

Kommer ni bara att forska på kulturutövning, eller är kulturkonsumtion också intressant?

– Båda delarna. Musiklyssnande och hur det påverkar hälsa och välbefinnande är ett exempel på ett spännande område.

12

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Konst kan hjälpa oss förstå hjärnan, menar professor Fredrik Ullén, som själv helst lyssnar på Mozart i lurarna.

Hittills har mycket forskning handlat om musikens påverkan på hjärnan. Vilka andra kulturformer är intressanta?

– När det gäller vår hälsa och hur vi mår så är alla former av kultur intressanta, till exempel konst och litteratur.

Ur ett inlärningsperspektiv så är musik och dans, där man lär sig väldefinierade kognitiva och motoriska färdigheter, tacksamma att studera.

Vad handlar din egen forskning om?

– Jag studerar det jag brukar kalla för expertis: Hur blir vi riktigt bra på något genom år av träning? För att ge ett aktuellt exempel har vi i en ny delstudie studerat enäggstvillingar där den ena har

ägnat sig mycket mera åt musik än den andra. Där ser vi hur vissa delar av hjärnan, till exempel områden för hörsel och motorik, är mer utvecklade hos den som har musicerat. Här har vi alltså för första gången belägg för att träning gör skillnad även om genetiken är densamma.

Var kommer ditt intresse för den kulturella hjärnan ifrån?

– Det kommer från flera håll. Dels är jag musiker själv, men jag är också intresserad av inlärning, kreativitet och hur vi kan utveckla vår potential och bli riktigt bra på något. Engagemang och inre motivation verkar vara nyckelfaktorer i sammanhanget.

3 × Mat som medicin Framsteg

Gröna grönsaker testas som blodtryckssänkare Gröna bladgrönsaker tros vara bra för hjärta och kärl och forskare misstänker att ett tidigare utskällt ämne ligger bakom hälsofördelarna.

Nu låter de hundratals patienter med högt blodtryck äta olika slags grönsaker för att se vad som händer.

VARJE VECKA kommer patienter med högt blodtryck till Karolinska universitetssjukhuset och hämtar en påse grönsaker. Vissa får en påse grönsaker med hög nitrathalt, övriga får istället andra typer av grönsaker med mycket låg nitrathalt. Dessutom får patienterna ett piller med antingen substansen nitrat i, alternativt verkningslös substans, placebo. Studien, som leds av professor Jon Lundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, tillsammans med professor Eddie Weitzberg och kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset, ska svara på frågan om nitrat leder till en blodtryckssänkande effekt och om det blir samma effekt oavsett om det intas i form av piller eller grönsaker.

– En del av dem äter redan blod-

Foto: iStockphoto

2 gånger om dagen ska Mattias Carlström, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, och hans kollegor låta patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes få rödbetsjuice att dricka. Detta för att bland annat se hur det påverkar blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet.

All grönsallad innehåller gott om nitrat.

tryckssänkande mediciner, men dessa är inte alltid hundraprocentigt effektiva. Vi vill hos dessa individer se om vi kan få en förstärkning av effekten, säger Jon Lundberg.

Flera mindre studier på djur och människor har visat att nitratrika grönsaker ger positiva hälsoeffekter.

– Vi vet också att nitrat, sedan det har omvandlats till kväveoxid i kroppen, får blodkärlen att vidgas och blodtrycket att sjunka, men också att

det hjälper mitokondrierna att utnyttja syret i kroppen mer effektivt, säger Jon Lundberg.

För ungefär fyrtio år sedan spreds en rädsla för att nitrat skulle kunna orsaka cancer, vilket forskarna än i dag måste svara på frågor om.

– Nitrat har haft uruselt rykte och har det fortfarande, men det finns ingen som helst vetenskap som stödjer att nitrat från vanliga grönsaker kan vara hälsovådligt, säger Jon Lundberg.

”Det ska bli spännande att se om resultaten blir bättre om näringsdrycken ges i kombination med kostråd och fysisk aktivitet.”

Professor Miia Kivipelto om deras studie i Lancet Neurology som visade att behandling med en näringsdryck visserligen inte gav alzheimerpatienter bättre minne, men verkade kunna bromsa in hjärnans nedbrytning. Nu ska de i en ny studie ge drycken tillsammans med bland annat medelhavskost, som tidigare visat sig minska risken.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

13

Framsteg Utblick ”Den aktuella frågan är nu vilken sjukdom som står näst på tur för utrotning.

Svaret är enkelt.”

Erling Norrby, professor emeritus vid Karolinska Institutet, apropå att polio tack vare utrotningsprogram minskat med 99,9 procent i världen. Mässling står på tur, enligt honom.

Källa: Läkartidningen

Dold stress kunde märkas i språket

kan vara stressade utan att vi är medvetna om det.

Avslöjat. Enligt en ny studie

PNAS oktober 2017

avslöjar vårt sätt att tala hur stressade vi är, oavsett hur stressade vi känner oss.

Tidigare forskning har visat att svåra livsomständigheter, som fattigdom, trauma eller ensamhet, ger en stressreaktion i immunförsvarets celler, bland annat genom ökad aktivitet i gener som främjar inflammation.

I jakt på fler tecken på dold stress har forskarna nu analyserat hur 143 försökspersoner uttrycker sig i sitt vardagliga språk, vilket sedan jämfördes med försökspersonernas upplevda stress samt med aktiviteten i 50 gener som påverkas av svåra livsomständigheter.

Det visade sig att försökspersonernas sätt att tala - de sa mindre men använde fler känslomässigt förstärkande ord - var starkare kopplat till ett mönster av genaktivitet som tyder på biologisk stress än vad den subjektivt upplevda stressnivån var.

Enligt forskarna kan det tyda på att även våra hjärnor, inte bara våra immunsystem, 14

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Genterapi gav ny hud Utbytt. Italienska forskare

har tagit genterapi till en ny nivå genom att byta ut större delen av huden på en patient, något som tidigare bara gjorts i mindre skala.

Behandlingen gavs till en 7-årig pojke som led av en livshotande form av hudsjukdomen epidermolysis bullosa, där genetiska mutationer gör huden ömtålig så att blåsor och sår lätt uppstår.

Forskarna utgick från en biopsi av en 4 kvadratcentimeter stor bit av huden, i vilken de korrigerade mutationen med hjälp av retrovirus.

Från dessa hudceller odlades större hudbitar som sedan transplanterades till pojken.

Efter operationerna hade 80 procent av huden bytts ut.

Forskarna rapporterar att pojken vid uppföljning efter 21 månader verkade frisk och att huden läkte normalt och inte längre hade några blåsor.

En möjlig risk är att geners

uttryck påverkas oavsiktligt, vilket skulle kunna leda till en ökad cancerrisk. Forskarna kunde dock inte se några tecken på det ännu.

Pojken måste nu följas under längre tid och flera frågor kvarstår innan behandlingsmetoden kan erbjudas till andra patienter. Exempelvis kan olika metoder för genkorrigering krävas beroende på vilka gener som är muterade, och det är oklart om behandlingen fungerar på samma sätt hos vuxna och barn.

Nature oktober 2017

54

procent av de nästan 400 000 unga personer mellan 20-39 år som dog i cancer i världen år 2012 var kvinnor, enligt en ny sammanställning. De vanligaste cancerformerna var bröstcancer, levercancer, blodcancer och livmoderhalscancer. International agency for research on cancer, WHO.

Första mänskliga cellerna i databas Unikt. Små bitar av hjärnbark, som avlägsnats i samband med kirurgi på grund av hjärntumör eller epilepsi hos 36 patienter, har sparats och analyserats av amerikanska forskare. Från dessa prover, som tidigare brukat slängas, har forskarna letat fram olika celltyper och studerat dem under flera dagar, direkt efter operationen, när cellerna fortfarande levde. De har tagit bilder av dem och gjort tredimensionella modeller av deras form och egenskaper.

Resultatet är nu samlat i en databas som är tillgänglig för alla forskare som vill undersöka mänskliga typer av hjärnceller närmare. Tidigare har det funnits mycket data på celler från möss men celler från människors hjärnor har saknats. Genom att jämföra dessa kan man också leta efter likheter och skillnader som är viktiga att känna till.

Källa: brain-map.org

Foto&illustration: Istockphoto.

SNACK Hur mycket vi talar och vilka ord vi väljer kan avslöja att vi är mer stressade än vi tror.

ANNONS

EN NY LÖSNING MED SILENTIA SK ÄRMSYSTEM

™

Upptäck med StoryPanels

”En bild säger mer än tusen ord” – och kan även ha en läkande, lugnande och stimulerande effekt. Detta har Silentia tagit fasta på när man utvecklat StoryPanels som är en helt ny funktion i Silentias system av vikskärmar, ett kraftfullt verktyg både för patienter, personal och anhöriga. Ett barn på sjukhus är långt hemifrån i en obekant miljö och med nya ansikten. En sjuksköterska eller förälder kan börja prata om de färgstarka planeterna som befolkas av roliga figurer med olika intressen och barnet börjar använda sin fantasi som blir till en historia och fokus flyttas till något spännande och positivt.

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6 - 4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6 - 4 8 5 8 9 • I N F O @ S I L E N T I A . S E |

www.silentia.se

hstd

Ta kontakt med oss idag eller se hela systemet på silentia.se.

Tre forskare om riskabel idrott

Säker sport är deras mål 16

Medicinsk Vetenskap №4–2017

PHILIP VON ROSEN Titel: Forskarstuderande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Forskar om: Skador bland elitidrottande ungdomar.

Motion har många positiva effekter. Men idrottare på elitnivå riskerar också skador. Möt tre forskare som vet vilka sporter som är mest riskfyllda och hur skador bäst undviks.

Text: Maja Lundbäck Foto: Annika af Klercker

”Skadorna gjorde mig nedstämd” ”J springer ”Jag i en till ttvå å gånger å om d dagen, men har slutat att tävla. När jag förr tävlade i långdistanslöpning på elitnivå hände det ändå att jag blev skadad. Egentligen har jag bara haft några överbelastningsskador på hälsenan och en bristning i baksidan av låret, men skadorna gjorde mig ändå nedstämd eftersom jag inte kunde utöva löpning under fyra, fem veckor. Jag tyckte att det var orättvist att jag blev skadad och visste inte vad jag skulle göra av all min fritid.

Trots att vi har många ungdomar som idrottar på hög nivå har vi saknat siffror på hur många som skadas och hur skadorna påverkar dem. Det ville jag undersöka och därför följde vi runt 700 elitidrottande ungdomar på riksidrottsgymnasium under ett till två års tid. Skaderisken var högre än jag trodde. Hög självkänsla och bra sömn är skyddande faktorer men så många som tre av tio är skadade varje vecka och många har problem under lång tid. Av de 16 olika idrottsgrenar som vi tittade på var friidrottarna näst mest skadedrabbade, strax efter handbollsspelarna.

Elitidrottande ungdomars identitet är ofta uppbyggd kring att vara just idrottare och jag såg att vissa blir osäkra på vilka de är när de blir skadade. De kan börja överväga att sluta med elitidrott och känner skuld, frustration och ilska över att vara skadade. Det känner jag igen i från mig själv när jag blev skadad som ung. Det som oroar mig är att vi inte har några riktiga strategier för att hjälpa ungdomarna. Därför behövs medicinska team på riksidrottsgymnasierna som är medvetna om konsekvenserna av skador dit ungdomarna kan vända sig.”

Medicinsk Vetenskap №4 №4–2017 2017

117

Tre forskare om riskabel idrott

”Vill att tjejerna ska kunna leva sin dröm”

ULRIKA TRANÆUS Titel: Postdoc vid Institutet för miljömedicin, även verksam vid KI:s centrum för idrottsskadeforskning och utbildning samt vid GIH. Forskar om: Hur vi kan förebygga skador bland unga fotbollstjejer och andra idrottare.

18

Medicinsk Vetenskap №4–2017

”Nu är jag själv korsbandsskadad. Olyckan skedde på semestern, men tidigare har jag skadat korsbandet på fäktningen, som jag håller på med mycket. Korsbandsskador är annars vanliga inom fotboll. Jag forskar för att vi ska kunna hjälpa idrottare att hålla sig skadefria. Nu studerar jag skaderisker bland unga fotbollstjejer mellan 13-19 år som spelar i akademilag. De behöver hålla sig skadefria för att kanske så småningom kunna ta sig till landslaget. Vi följer 600 tjejer under 52 veckor genom att bland annat ställa frågor om skador, hur mycket de spelar och om de upplevt någon stress. På så vis ska vi fånga riskfaktorer och hjälpa unga fotbollstjejer så att de kan leva sin dröm och nå sina mål.

Jag hoppas att min tidigare erfarenhet som naprapat och idrottspsykologisk rådgivare inom olika landslag ska göra det lättare för mig att göra forskningen begriplig och användbar för tränare.

Jag är intresserad av stress och trötthet som riskfaktorer för skador, dels stress över tid, men också hur dagliga bekymmer kan påverka fokus. Idrottspsykologi är ett bortglömt område anser jag. Min tidigare forskning på innebandyspelare handlade om att spelarna inte alltid har lätt att kombinera heltidsjobb med innebandy på elitnivå.

För att förebygga stressen bland spelarna, samlade vi hela lag och gav dem utbildning om vad stress är och hur de via copingstrategier kan släppa jobb och privatliv när de är på plan. Senare såg vi att antalet skador per lag som fått utbildningen faktiskt minskade.”

”Jag skadade själv axeln”

MARTIN ASKER Titel: Forskarstuderande vid Institutet för miljömedicin.

Forskar om: Hur vi kan förebygga överbelastningsskador hos handbollsspelande tonåringar.

”Handboll är en av de mest skadedrabbade idrotterna bland unga. Skador förekommer från topp till tå, men knän, axlar, fingrar och fotleder är mest utsatta.

Jag skadade själv axeln när jag spelade ishockey på elitnivå. Till sist blev jag tvungen att sluta eftersom axeln hade hoppat ur led för många gånger. Drömmen att bli hockeyproffs var över men i stället blev jag intresserad av att arbeta inom idrotten och utbildade mig först till massör och sedan till naprapat och nu jobbar jag med ungdomseliten inom handboll.

I min forskning fokuserar jag på just axlar. Vi har följt 471 spelare på tio handbollsgymnasier. Bland dem rapporterade 44 procent axelbesvär någon gång under säsongen. Hälften av dessa hade betydande besvär, vilket innebär att träning, prestation eller matchmängd påverkas. De flesta som har betydande axelbesvär har också problem efterföljande säsong. Axelbesvär hos handbollsspelare är alltså relativt bestående.

Eftersom handboll är en intensiv och tuff kontaktsport finns alltid risk att skador uppstår. Men när det gäller överbelastningsskador så har vi nog stor chans att minska dessa och mitt mål är att framför allt få ner just de skadorna på handbollsspelarna. Vi har redan identifierat vissa riskfaktorer och sett att spelare på vissa positioner har en högre frekvens av besvär i axeln, men också att tjejer har mer besvär än killar. Nu är planen att starta en studie där vi utvärderar ett träningsprogram som syftar till att stärka axeln. Att få ner överbelastningsskadorna tror jag kan leda till att spelarna kan hålla uppe motivationen.”

Medicinsk Vetenskap №4–2017

19

Tidslinjen Litium

Fakta: Litium är det tredje lättaste grundämnet. År 2016 var närmare 23 000 patienter i Sverige ordinerade litium som behandling – huvudsakligen för bipolär sjukdom.

Liten molekyl ger stor hjälp 13,8 miljarder år sedan Den stora smällen Litium är äldre än nästan alla andra grundämnen. Sekunderna efter Big Bang uppstår bara tre ämnen: väte, helium och litium.

Sedan dröjer det flera hundra miljoner år innan de första stjärnorna tänds och tyngre grundämnen skapas.

Litium användes som hälsomedel redan på 1800-talet – men inte bara i seriösa sammanhang. År 1949 återupptäcktes det och har i mer än ett halvsekel varit ett av psykiatrins viktigaste läkemedel.

Sent 1800-tal Från tidig psykiatri till läsk Litium används på försök i psykiatrin under 1800-talet, men glöms sedan bort. Intresset för dess hälsobringande egenskaper hamnar istället allt längre bort från vetenskapen: hög litiumhalt framhävs i marknadsföringen av hälsokällor och kurorter – och i reklamen för läsken 7up, lanserad i USA 1929.

Big bang

1800

1818 Upptäckt August Arfwedson, lärjunge till Jöns Jacob Berzelius, upptäcker ett nytt grundämne i ett mineralprov från Utö i Stockholms skärgård. ”Ett eget eldfast alkali af hittills okänd natur, för hvilket Herr Professor Berzelius föreslagit namnet Lithion” skriver han.

1940

1949 Revolutionerande Den moderna psykiatrins upptäckt av litium sker i Australien i slutet av 1940-talet. Där experimenterar läkaren John Cade med att ge litium till akut maniska patienter, som blir mycket bättre.

Patienter som varit kroniskt maniska i flera år kan lämna sjukhuset. Cades upptäckt får dock inte mycket uppmärksamhet.

20

Medicinsk Vetenskap №4–2017

1950

1970

1970 Förebyggande Litium används i början för patienter som är akut maniska. Flera läkare lägger dock märke till ämnets förebyggande effekt. Runt 1970 visar flera studier det som ska komma att bli litiums viktigaste roll: att förebygga manier och depressioner.

1954 Genombrottet Danska forskare ledda av Mogens Schou bekräftar Cades upptäckt att litium hjälper mot mani. Deras studie är randomiserad, det vill säga patienterna ges slumpvis aktiv behandling eller placebo, vilket gör resultaten mer tillförlitliga. Resultaten får stor uppmärksamhet och innebär genombrottet för litiumbehandling.

Illustration: iStockphoto.

Text: Anders Nilsson

1990-talet och framåt Nya rön Studier har kopplat högre litiumhalter i grundvatten till minskad förekomst av självmord och demens, men mer forskning behövs. Mycket höga litiumhalter är dock giftiga – något som forskare från Karolinska Institutet studerat i Anderna.

Sent 1970-tal Njurskada Risken för allvarliga biverkningar på njurarna börjar uppmärksammas och väcker oro.

Användningen av litium minskar under en period.

Idag finns rutiner för regelbunden testning, så att risken för skador kan minimeras.

1980

1990

2010

2010-talet Andra användningsområden Vid Karolinska Institutet pågår bland annat forskning om hur behandling med litium kan rädda skadad hjärnvävnad hos spädbarn som utsatts för strålningsbehandling vid cancer.

1990-talet Mekanism förklaras Vad litium gör i våra celler var länge en gåta – och är fortfarande delvis okänt. Men 1996 kommer en viktig pusselbit: litium hämmar enzymet GSK3 och tycks på så sätt underlätta cellernas bildning av glykogen. Men hur det hänger ihop med den läkande effekten av litium är oklart.

Framtidens utmaningar Vad gör litium i cellerna?

Kunskapen om vad litium gör i kroppen är fortfarande mycket ofullständig, men forskarna tror att ämnet påverkar många olika processer. Mer kunskap om dessa mekanismer kan ge viktiga ledtrådar om orsakerna till sjukdom.

Foto: iStockphoto, Hans Bergman.

Vilka blir hjälpta?

Ungefär hälften av alla med bipolär sjukdom svarar mycket bra eller ganska bra på litiumbehandling. För övriga ger substansen ingen eller bara lite hjälp. Vad dessa skillnader beror på vet forskarna ännu inte, men det vore en stor fördel i vården att i förväg känna till detta.

2017

Vems njurar tar skada?

Forskarna vill hitta sätt att i förväg identifiera de patienter som riskerar drabbas av njurskada av litiumbehandlingen.

Källor: Baastrup et al, Lancet 1970, Cade, The Medical Journal of Australia, 1949, Hestbech et al, Kidney International, 1977, Klein & Melton, PNAS 1996, Mitchell & Hadzi-Pavlovic, Bulletin of the World Health Organization, 2000, Schou, Journal of Psychiatric Research, 1988, Schou, Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 1954, Shorter, Bipolar Disorders, 2009, Socialstyrelsen.se.

Lena Backlund.

IDAG

Hoppas kunna ge prognos Telomerer kallas de skyddande DNA-sekvenser som sitter i kromosomernas ändar. Sedan tidigare är det känt att förkortade telomerer kan kopplas till stress, ohälsa och åldrande. År 2013 kunde Lena Backlund och Lina Martinsson med kollegor vid Karolinska Institutet visa att behandling med litium vid bipolär sjukdom var kopplat till längre telomerer hos patienterna.

Förlängningen sågs hos de patienter som behandlats med litium i mer än tre år, men den var särskilt markant hos de patienter som svarade bra på litiumbehandlingen.

– Våra resultat har sedan dess bekräftats av andra forskargrupper, säger Lena Backlund. Nu gör vi en studie för att se om det är möjligt att använda detta samband för att genom blodtest kunna förutsäga om en patient kommer att ha nytta av litiumbehandling. Som kliniker i psykiatrin är det en av de saker jag önskar mig mest: verktyg för att snabbt hitta rätt medicin till den enskilda patienten.

Hur litium verkar och varför alla inte blir hjälpta är fortfarande inte helt klarlagt, men Lena Backlund och hennes kollegor hoppas kunna bidra till mer kunskap på området.

– Med den så kallade iPSC-tekniken kan vi från ett enkelt hudcellsprov skapa odlade nervceller med samma DNA. Det gör vi nu för två typer av patienter: de som svarar bäst på behandlingen och de som inte alls blir hjälpta. Vår plan är att tillsätta litium i cellodlingarna och se om de två grupperna av celler skiljer sig i något avseende.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

21

I fokus Hälsa och sexuell läggning RICHARD BRÄNSTRÖM, FORSKARE

”Det som påverkar mest är hur öppen man kan vara” Genom att studera homo- och bisexuella i 28 europeiska länder har forskare visat hur ett lands lagstiftning och attityder får direkta konsekvenser för människors hälsa. I Sverige har hälsan i den här gruppen förbättrats i takt med förändrade lagar och högre acceptans för homosexualitet hos befolkningen.

Text: Johan Sievers Foto: Rebecka Uhlin

D

E SENASTE TIO åren har den nationella folkhälsoenkäten som genomförs regelbundet i Sverige innehållit frågor om sexuell läggning. Enkäten visar tydligt att homo- och bisexuella (HB) personer har sämre hälsa än heterosexuella. Det är ungefär dubbelt så vanligt med ångest och depression, och risken för självmord är 2-4 gånger högre i gruppen homo- och bisexuella.

Risken för missbruk är också högre än bland heterosexuella.

Den positiva nyheten är att det går åt rätt håll. Under de senaste tio åren har andelen homosexuella män och kvinnor som utsätts för hot och våld minskat och den psykiska hälsan har förbättrats. Det har skett i takt med förbättrad laglagstiftning, som

22

Medicinsk Vetenskap №4–2017

inkludering av sexuella minoriteter i hatbrottslagstiftningen, skydd mot diskriminering på arbetsplatser och könsneutrala äktenskap. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att studera sambandet närmare: På vilket sätt kan samhällsfaktorer påverka de stora skillnader vi ser i hälsa mellan HB-personer och heterosexuella? Hur ser mekanismerna ut?

i hälsopsykologi på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har studerat situationen för HB-personer i 28 europeiska länder.

Genom att granska lagstiftning och mäta befolkningarnas acceptans av homosexualitet har han värderat hur stigmatiserande länderna är gentemot HB-personer. Det har jämförts med resultatet från enkätundersökningar där HB-personer svarat på frågor om sin livskvalitet.

– Vi ser ett tydligt samband. Ju mer stigmatiserande länderna är desto sämre psykisk hälsa har HB-personerna. Det är ovanligt att man kan se en så stark koppling mellan ett lands lagstiftning och attityder och människors hälsa, säger Richard Bränström.

Ohälsa bland människor som tillhör utsatta minoriteter brukar ofta förklaras med att de utsätts för specifika stressfaktorer. Det handlar om samhällets attityder, diskriminering, social uteslutning, hot och mobbning.

Det finns också individuella faktorer.

Människor som förväntar sig att bli illa behandlade internaliserar ofta omgivningens negativa attityder så att de nedvärderar sig själva lika mycket som omgivningen gör.

Men när det gäller homo- och bisexuella i Europa pekar Richard Bränströms forskning på en annan viktig faktor som är specifik för sexuella minoriteter.

– Det som framför allt påverkar den psykiska hälsan är hur öppen man kan vara med sin läggning. Öppenheten är det som förklarar mest av skillnaden i livskvalitet mellan Europas länder.

Här är skillnaderna mycket stora. I länder som Rumänien, Lettland och Litauen är bara 20 procent av de homooch bisexuella öppna med sin sexuella

Homosexuella riskerar sämre livskvalitet Nationella folkhälsoenkäten visar att homo- och bisexuella på många områden har en sämre livssituation än heterosexuella.

HB-personer: Utsätts oftare för kränkande behandling.

Utsätts betydligt oftare för våld, eller hot om våld.

Har oftare ekonomiska problem och låg inkomst.

Har i större utsträckning riskabla alkoholvanor.

Har ett sämre allmänt hälsotillstånd.

Har betydligt sämre psykisk hälsa. Mest utsatta är bisexuella kvinnor.

”Ju mer stigmatiserande länderna är desto sämre psykisk hälsa har HB-personer. Det är ovanligt att man kan se en så stark koppling.” läggning. Orsaken är en diskriminerande lagstiftning och mycket negativ attityd till HB-personer. Genom att dölja sin sexuella läggning minskar de risken för hot och våld, men det sker till priset av dålig psykisk hälsa.

I SVERIGE ÄR SITUATIONEN mycket bättre och 80 procent av HB-personerna är öppna med sin sexuella läggning.

Deras hälsa är också bättre än i de flesta andra europeiska länder.

Sverige har kommit långt när det gäller att skapa ett tillåtande samhälle för de 2-4 procent av befolkningen som är homo- eller bisexuella. Vi har mindre diskriminerande lagstiftning, attityden är allt mer positiv och i många delar av samhället kompetensutbildas människor i dessa frågor. I takt med utvecklingen har gruppen fått bättre hälsa.

- Det här visar att om man lyckas förändra lagar, diskriminering och attityder i ett samhälle så har det en direkt påverkan på hur människor mår. Det är viktigt att ha det klart för sig, eftersom vi har en tydlig strävan efter jämlik hälsa i Sverige, säger Richard Bränström.

MEN HOMO - OCH BISEXUELLA har fortfarande sämre hälsa än heterosexuella. Det gäller inte bara den psykiska hälsan, undersökningar har visat att HB-personer också har sämre förebyggbar fysisk hälsa, till exempel cancerformer med stark koppling till tobaksrökning.

– Vi behöver utveckla förebyggande åtgärder för att motverka i första hand psykisk ohälsa eftersom den i sin tur är kopplad till fysisk ohälsa. Vi behöver en samlad strategi, säger Richard Bränström.

Just nu är han gästforskare på Yale University i USA där han fortsätter att arbeta med europeiska data. På Yale finns forskare som försöker utveckla internetbaseradt stöd för HB-personer

Kopplingen mellan ett lands attityder och homo- och bisexuella personers hälsa är ett outforskat och politiskt angeläget område, menar Richard Bränström.

som lever i länder där de känner sig alltför utsatta för att gå till en mottagning.

– Det pågår ett försök med en chatbaserad stödkontakt för HB-personer i Rumänien. Syftet är att förbättra den psykiska hälsan och minska det sexuella risktagandet.

Richard Bränström vill gärna fortsätta att forska på homo- och bisexuella människors hälsa i ett internationellt perspektiv.

– Hur sätter sig samhällsnormer i kroppen? För mig som hälsopsykolog är det en spännande fråga, säger han.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

23

Nyfiken på Cirkadisk rytm

Vår inre klocka styr oss mer än vi anar. Om årets Nobelprisbelönade upptäckt får ökat genomslag kan det ändra allt från när skoldagen ska starta till vilka mediciner vi tar och när.

Ursäkta vad är klockan?

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Emma Hanquist Medicinsk Vetenskap №4–2017

25

Nyfiken på Cirkadisk rytm

M ÄNNISKOR, DJUR, VÄXTER och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka. Ett 24-timmarssystem som reglerar funktioner i cellerna så att de sker vid rätt tidpunkt för organismen. Detta kallas av forskarna för den cirkadiska rytmen efter latinets cirka diem – ”ungefär en dag”.

– Det är en anpassning till omgivningen. Vi har jordens rotation som skapar ljusa och mörka cykler och den cirkadiska rytmen har utvecklats för möjliggöra för organismerna att förutse och anpassa sig till dessa cykler, säger Anita Göndör, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Konsekvenser av den cirkadiska rytmen är till exempel att delar av immunsystemet är extra aktivt sent under natten och mycket tidigt under morgonen, medan blodtryck, puls och kroppstemperatur är som högst på dagen. Lungfunktionen är allra bäst på eftermiddagen och sämst tolv timmar senare, i vargtimmen. Stresshormonet kortisol börjar stiga cirka 20-30 minuter innan man vaknar och ligger sedan högt fram till cirka klockan 23 då det faller, medan tillväxthormon istället utsöndras mest under natten.

DEN CIRKADISKA RYTMEN kunde första gången visas redan under 1700-talets första hälft när den franska vetenskapsmannen Jean-Jacques d’Ortous de Mairan demonstrerade den i mimosaplantan som fortsatte att öppna sina blad på morgonen trots att den var placerad i mörker. Närmare 250 år senare, i början av 1970-talet hittades en gen som styr den cirka26

Medicinsk Vetenskap №4–2017

ANITA GÖNDÖR OCH hennes forskargrupp har studerat den cirkadiska rytmen sedan 2014 och hon ser många utmaningar framför sig.

– Det finns mycket som vi inte vet.

Till exempel förstår vi inte helt principerna som alstrar periodlängden om 24 timmar. Vidare finns det massor att upptäcka om hur olika cellulära processer, som ämnesomsättning och mekanisk signalering, samarbetar med den cirkadiska klockan för att skapa stabila dagliga rytmer, säger hon.

Klart är dock att det finns en central klocka i hjärnan – den suprachiasmatiska kärnan. Denna struktur tar in information om ljus och mörker från ögonen och justerar hela systemet. Det är den centrala klockan som ställer om systemet när man byter tidszon vid resor över Atlanten till exempel. Men riktigt hur den styr och kommunicerar med kroppens övriga celler, som har egna klockfunktioner, är inte klart.

Olika människor har också olika preferenser när det gäller den cirkadiska rytmen, vissa är lärkor som vaknar tidigt och är sedan trötta på kvällen medan an-

”Den cirkadiska rytmen har utvecklats för att möjliggöra för organismerna att förutse och anpassa sig till cykler av ljus och mörker.”

dra är nattugglor som är piggare på kvällen och tröttare på morgonen, forskarna säger att de tillhör olika kronotyper.

Många forskare söker efter de genetiska förklaringarna bakom kronotyperna, samtidigt som man också vet att preferenser för tidigt sänggående och uppvaknande inte nödvändigtvis behöver vara konstant genom livet. Till exempel är det tydligt visat att ungdomar generellt har en senarelagd cirkadisk rytm och går och lägger sig senare på kvällen och är tröttare på morgonen, något som sedan försvinner när de blir äldre.

DEN MODERNA MÄNNISKANS möjlighet att kunna vara uppe senare på kvällen, tack vare glödlampans ljus, är dock något som forskarna nu alltmer börjar förstå kan leda till problem.

Det är visat i studier hos människor att en förskjuten dygnsrytm kan leda till förändringar i glukostoleransen, insulinkänsligheten och aptitkontrollen, något som i sin förlängning kan leda till fetma och diabetes. Man har även sett en ökad risk för cancer, depression och andra psykiatriska åkommor samt hjärt-kärlsjukdom hos personer som förskjutit dygnsrytmen, exempelvis på grund av skiftarbete.

– Det elektriska ljuset har en omfattande effekt på vårt cirkadiska system, säger Anita Göndör.

Mycket talar alltså för att möjligheten att förskjuta den naturliga dag/nattcykeln med elektriskt ljus är skadlig för oss och något som borde undvikas. Men frågan är om det är praktiskt möjligt, eller ens önskvärt, att vrida klockan tillbaka till tiden före glödlampan i våra moderna samhällen.

– Jag vet inte om jag skulle vilja gå och lägga mig när solen går ner. Vad skulle hända i Sverige på vintern om alla gick och lade sig klockan tre på eftermiddagen? Hela produktionen skulle stanna. Det är förstås helt orealistiskt, säger Barbara Canlon, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Istället, menar hon, att vår moderna livsstil med all sannolikhet är här för att stanna, liksom konsekvenserna av den.

– En förskjutning av den cirkadiska rytmen orsakar en långsiktig stress som i sin tur orsakar andra problem, så direkt och indirekt leder detta till ett antal hälsoproblem. Men vi får helt enkelt lära oss att leva med dem, säger hon.

Foto: Ulf Sirborn

diska rytmen av Seymour Benzer och Ronald J. Konopka. Ytterligare drygt två decennier senare kunde mottagarna av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young, visa hur den inre klockan fungerade rent molekylärt.

Det handlar om en negativ återkopplingsmekanism där det protein som tillverkas av genen bromsar sin egen tillverkning när det når en tillräcklig koncentration. Sedan mitten av 1990-talet har många nya fynd gjorts och ny kunskap växer hela tiden fram, men forskningsfältet är väldigt ungt jämfört med många andra.

Samtidigt menar hon att vissa saker i samhället skulle kunna gå att förbättra utan att det får så omfattande effekter på samhällsstrukturen. Som att anpassa skoltiderna till ungdomars senarelagda cirkadiska rytm till exempel, som gör att de regelmässigt är alltför trötta 8:30 när skolan börjar.

– Man skulle kunna starta skolan vid halvtio istället, säger hon.

Samtidigt är mycket fortfarande okänt kring hur känsliga olika människor är för förskjutningar i den inre klockan. Det finns en intressant hypotes som baseras på att allt mer forskning pekar på att mängden dagsljus under den period man föds och har sin tidiga utveckling har en långvarig effekt på stabiliteten i den cirkadiska rytmen.

Hypotesen går ut på att de som är födda på sommaren med en lång dag och kort natt har lättare att anpassa sig till säsongsväxlingar, skiftarbete och jet lag jämfört med de som är födda på vintern med en kort dag och lång natt.

– Det finns mängder med möss- och råttstudier på detta. När det gäller människor behövs det större studier, men det finns trender som visar att vissa sjukdomar kan påverkas av såväl årstid som latitud under födelsen, eftersom det bestämmer dagsljuslängden, säger Anita Göndör.

EN HELT ANNAN ASPEKT på den cirkadiska rytmen är det faktum att om kroppens celler förändrar sina funktioner över tiden på dygnet så kan det finnas olika tider som är olika lämpliga att inta läkemedel på. Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är också det relativt nytt. Det tillämpas dock redan framgångsrikt inom cancervården för att optimera attackerna på cancercellerna när de delar sig som mest. Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och därmed utnyttjas för att skilja ut friska och cancersjuka celler vid olika tidpunkter. På så sätt kan behandlingen ge både bättre effekt och färre biverkningar. På samma sätt används kronofarmakologi inom reumatologin där man kan ge inflammationshämmande kortison på natten när den inflammatoriska processen är som mest aktiv.

Barbara Canlon har forskat kring örat och hörselskador under hela sin fors-

karkarriär. Mer eller mindre av en slump började hon, tillsammans med kollegan Gabriella Lundkvist, leta efter en eventuell cirkadisk rytm i öronen på möss.

– Och vi fann en tydlig rytm. Aktiviteten ökade på natten och minskade på dagen eftersom möss är nattaktiva djur.

Dittills hade ingen någonsin ens ställt sig frågan om det fanns en dygnsvariation i örat, säger hon.

Forskarna kunde sedan visa att mössens öron är känsligare för ljudtrauma under sin aktiva period på natten än vad de är på dagen. Överfört till människan borde det förhålla sig tvärtom, resonerar forskarna vidare.

– Människans aktiva fas är på dagen och vilotiden är på kvällen/natten så därför borde våra öron vara känsligare på dagen, säger Barbara Canlon.

Det skulle innebära att det är skadligare att utsätta öronen för starka ljud,

som till exempel en rockkonsert, på dagen jämfört med på kvällen.

Hon menar också att de nya fynden om örats cirkadiska rytm måste få som konsekvens att man börjar väga in tankar om kronofarmakologi även i behandlingen av hörselskador.

Behandlingen görs med steroider som samverkar med kroppens hormoner som i sin tur varierar över tid. Barbara Canlon menar att man då måste veta om man vill ge behandlingen när de kroppsegna hormonerna är höga eller låga.

– Steroider är relaterade till kortisol, som binder till glukokortikoidreceptorn, och hela denna process är tidsreglerad. Det kommer alltså att fungera mer eller mindre väl beroende på när behandlingen ges, säger hon.

Med detta nya synsätt menar hon att det finns möjlighet att effektivisera läkemedelsbehandlingen för de hörselskadade patienterna.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

27

Nyfiken på Cirkadisk rytm

ATT EFFEKTIVISERA läkemedelsbehandlingen är också målsättningen för Andrea Carmine Belin, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon forskar på sjukdomen Hortons huvudvärk, en ganska ovanlig och svårartad huvudvärk med okänd orsak som drabbar cirka en av tusen personer. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och brukar debutera i 20 till 40 årsåldern och klingar ofta av efter 65.

Det är alltså en sjukdom som är väldigt tydligt knuten till arbetsför ålder och som också har tydliga kopplingar till den cirkadiska rytmen.

– En majoritet av patienterna, cirka två tredjedelar, anger att de får sina attacker vid samma klockslag varje dygn.

Oftast får de attacker mellan klockan 02 och 04 på natten och minst vanligt är det mitt på dagen. Patienter har rapporterat att om de reser västerut, till Nordamerika, så förskjuts attacken till samma tid, lokal tid, säger hon.

Andrea Carmine Belin och hennes 28

Medicinsk Vetenskap №4–2017

forskargrupp har nu funnit en stark koppling till en variant av en gen som påverkar sömnlängd – CLOCK-genen.

– De som har den här genetiska varianten fick en mycket högre aktivitet av CLOCK-genen. Så det är något som sker på dygnsrytmnivå, säger hon.

Hortons huvudvärk brukar ibland kallas självmordshuvudvärk eftersom smärtan är så stark. Andrea Carmine Belin berättar om en nyligen genomförd enkätstudie där 1 500 Hortonpatienter ombads gradera upplevd smärta på en tiogradig skala. Migrän angavs till 5,4, skottskada till 6,3, barnafödsel upplevdes som 7,3 och ett Hortonanfall skattades till 9,7 på den tiogradiga skalan.

De flesta har en episodisk variant av huvudvärken där perioder av skov som kan vara mellan veckor och månader avlöses med helt symtomfria perioder som kan vara i flera år. Cirka var tionde har en kronisk variant som saknar symtomfria perioder längre än en månad per år.

Det finns behandling. Migränmedicin hjälper en del, litium, som normalt

ANITA GÖNDÖR OCH hennes forsistä kargrupp har istället studerat hur Nobelpristagarna modell fungerar i Nobelpristagarnas cellkärnan. De h har kunnat visa hur två proteiner styr ak aktiviteten av cirkadiska gener genom att transportera dem ifrån ett aktivt tillstånd i cellkärnans centrum till ett inaktivt i cellkärnans utkant. Denna information är ytterligare en pusselbit till förståelsen av hur det cirkadiska systemet fungerar.

I samband med detta fynd undersöker hon nu om cancerceller kan kapa det cirkadiska systemet för att lättare kunna anpassa sig till förändringar i sin omgivning. Något som skulle kunna användas för att utveckla framtida behandlingar mot cancer.

I en framtid ser Anita Göndör hur man undersöker den inre klockan hos cancerpatienter för att avgöra både vilken behandling som ska ges och när.

Hon menar också att den inre klockan kommer att bli lika naturlig i framtida studier som det idag är att skilja mellan effekter hos kvinnor och män, barn och gamla.

– Det kommer helt enkelt vara omöjligt att göra studier utan att ta hänsyn till det cirkadiska systemet. Denna framtidsvision är inte så långt borta som man kan tro. Eftersom tanken och medvetenheten om detta har väckts i och med årets Nobelpris, är jag väldigt optimistisk inför framtiden, säger Anita Göndör.

Foto: Ulf Sirborn

används vid bipo bipolär sjukdom, har en förebyggande effekt eff för framför allt kroniker och i vissa vi fall kan det fungera att behandla aku akut med syrgas, men effekten av läkem läkemedelsbehandlingen är i många fall ot otillräcklig. Något som Andrea Carmine Belin tror kan bero på att kunskapen om de olika varianterna av sjukdomen är ofullständig samt att effekterna av läk läkemedel kan variera över dygnet.

– Sjukdomen d delas nu in i episodisk och kronisk Hortons Hort huvudvärk. Men jag tror att det fin finns ännu fler subtyper, som till exempel de som har dygnsrytms rytmsreglerade attacker, ssäger hon.

Andrea Carmine Belin fö försöker nu hitta mönste ter för att lättare kunna känn känna igen de patienter som ve verkligen har nytta av olika behandlingar beh samt när på dygnet de bör tas för bästa effekt.

ANNONS

När Du behöver en partner för hjälp med förvaring/biobanking och distribution av Kliniskt Prövningsläkemedel, ATMP, Läkemedel, API samt plasma/vävnadsprover och cellbanker (MCBs/WCBs)

Vi har lösningen på era problem!

ClinStorage har expertis avseende provhantering och förvaring. I samarbete med kontrakterade speditionsföretag, kan vi ta hand om hela förvaring och transportkedjan utifrån ett GMP/GDP perspektiv. Vi tillhandahåller GMP förvaring vid LN2, -80, -20, 5°C och RT. ClinStorage erbjuder den optimala förvaringslösningen: • Alarm och ”back-up” system för både el och kyla, övervakning 24/7 • Ändamålsenligt byggda faciliteter för småskalig förvaring till pallförvaring ClinStorage genomför också: • Import och frisläppning, QP, av Läkemedel och Kliniskt Prövningsläkemedel från 3e land (USA, Indien, Kina etc.)

• GMP audits (QP)

ClinStorage har spetskompetens när det gäller lagring och distribution till kliniska prövningar av t.ex. levande celler, Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP) För mer information kontakta gärna: Ola Camber, +46 (0)708-284738, ola.camber@clinstorage.se Sven Jacobsson, +46 (0)708-765200, sven.jacobsson@clinstorage.se

ClinStorage AB Banvaktsvägen 22, 171 48 Solna info@clinstorage.se se www.clinstorage.se

Intervjun Richard Rosenquist Brandell

Gyllene tider En teknikintresserad diplomat som befinner sig mitt i genetikens guldålder. Professor Richard Rosenquist Brandells mål är att vi – äntligen – ska få individanpassad läkemedelsbehandling för alla i cancervården. ”Det är nu det händer”, säger han.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

för 30

Medicinsk Vetenskap №4–2017

PRECIS Richard Rosenquist Brandell vill att rätt vård ges till rätt patient.

Det möjliggörs av dagens avancerade tekniker för genkartläggning som nu införs i sjukvården på bred front.

genetikern Medicinsk Vetenskap №4–2017

31

Intervjun Richard Rosenquist Brandell

T ÄNK DIG ATT du efter en vanlig hälsokontroll får reda på att du drabbats av blodcancer. Utan att du har några symtom. Det händer 85 procent av alla patienter som diagnosticeras med den vanligaste blodcancerformen, kronisk lymfatisk leukemi. Nästa chock är att du inte kommer att erbjudas någon behandling.

- Även om det kommit en rad lovande läkemedel så finns idag ingen botande behandling. Det har heller inte visats att tidig behandling ger bättre överlevnad, så vi gör ingenting så länge symtomen uteblir. Men vi följer såklart patientens utveckling, säger Richard Rosenquist Brandell.

Tyvärr är det också svårt att ge patienten en prognos om hur framtiden ser ut. Av de som drabbas kommer en tredjedel aldrig ens utveckla behandlingskrävande sjukdom medan en mindre andel dör redan inom några år.

- Målet med vår forskning är att tidigt kunna skilja på dessa individer.

För att kunna göra det letar vi efter genetiska markörer i patienternas tumörceller som ska kunna spegla hur cancern förväntas utvecklas. Med hjälp av dem vill vi kunna ge de drabbade ett tydligt besked om deras individuella prognos, men också få reda på vilka patienter som bör följas extra noga och hur de bäst bör behandlas, säger Richard Rosenquist Brandell.

OCH FORSKARNA ÄR på god väg. Redan idag görs gentestning, eller molekylär profilering som det kallas, på många blodcancerpatienter och det utgör en viktig del i riskbedömningen och påverkar även till viss del behandlings32

Medicinsk Vetenskap №4–2017

valet. Just för blodcancer är det lätt att göra detta på ett blodprov, att ta prover från en solid tumör inne i kroppen är svårare. Men molekylär profilering används alltmer för all typ av cancer.

- De övriga cancerformer som kommit längst är bland annat lungcancer, tjocktarmscancer och malignt melanom. Det är också dessa former där det är mest relevant med genanalys som det ser ut just nu, men detta ändras hela tiden i och med att ny kunskap tillkommer, säger han.

Ungefär hälften av alla lungcancerpatienter får till exempel sin tumör genetiskt analyserad. Det är bra, men räcker inte, menar Richard Rosenquist Brandell.

- Alla patienter bör få tillgång till denna analys, som i förlängningen kan påverka behandlingsval och utfall. Det är en rättvisefråga, säger han.

Det är också målsättningen med det nationella projektet Genomic Medicine Sweden som han koordinerar, där nya teknikerna för genkartläggning ska introduceras i sjukvården i hela landet.

Liknande projekt pågår i England, Frankrike och andra länder i Europa.

- En viktig faktor för utvecklingen i Sverige har varit uppbyggnaden av avancerad gendiagnostik för ärftliga sjukdomar och cancer som skett genom

Namn: Richard Rosenquist Brandell Titel: Professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, samt director vid SciLifeLab. Ålder: 47 Familj: Fru och tre barn, 7, 11, 14 år.

Bakgrund: Doktorerat vid Umeå universitet, tidigare verksam som professor vid Uppsala universitet.

Så kopplar jag av: Läser, bakar med barnen, stickar, tränar. Sjöng tidigare i Uppsala-kören Allmänna sången (”där jag träffade min fru”) men hinner inte nu.

Förebild: Cancerläkaren Hans Hagberg som alltid håller sig uppdaterad om den senast forskningen. På så vis driver han behandlingsutvecklingen framåt, sådana som han är mycket viktiga.

Bästa forskaregenskap: Jag är mycket diplomatisk, det gör mig bra på att driva stora projekt. Som doktorand hade jag tre handledare från olika discipliner som hade helt olika åsikter.

Det var en bra övning.

nära samarbete mellan SciLifeLab* och sjukvården, säger Richard Rosenquist Brandell.

MÖJLIGHETEN ATT kartlägga våra gener har utvecklats med enorm hastighet de senaste åren och innebär att vi idag kan analysera hela eller delar av arvsmassan relativt snabbt och till en överkomlig kostnad. Det är med andra ord först nu det verkligen går att införa individanpassad läkemedelsbehandling, något som det talats om väldigt länge.

- Nu är vi där, i alla fall för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar, där vi kan individualisera behandlingen och ge rätt läkemedel till rätt patient. För de stora folksjukdomarna dröjer dock den individuella anpassningen ytterligare ett tag, tror Richard Rosenquist Brandell.

Vi befinner oss enligt honom mitt i den kliniska genetikens gyllene tidsålder.

- Det är en teknisk revolution. Jag känner mig lyckligt lottad över att få arbeta med dessa frågor just nu. För fem år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att vi, som vi gör idag, skulle kunna analysera hela vårt genom på en till två veckor. Det gör att metoderna blir användbara i sjukvården. Jag kunde inte ana att det skulle gå så fort. Ökad kunskap om hur patienter kan delas upp i olika undergrupper med olika prognos och behandlingsbehov innebär också att det blir lite svårare att få ihop tillräckligt många individer för att göra väl underbyggda studier.

- För att kunna individanpassa på riktigt måste vi ju också ta reda på vilka som är de mest lämpade läkemedlen för en viss genetisk profil. Och vi måste kunna få tillgång till dessa mediciner.

Just nu finns många olika läkemedel som befinner sig på forskningsstadiet, i kliniska studier, och som vi inte alltid kan erbjuda våra patienter. Ett tätare samarbete med läkemedelsindustrin skulle kunna skynda på denna utveckling, säger han.

ATT VI SÅ ENKELT kan få reda på så pass mycket om våra genetiska anlag är alltså ett relativt nytt fenomen. Det medför också etiska utmaningar. När man tar reda på hela genomet hos en individ kan det hända att man får reda på mer än man egentligen hade tänkt. En patient som söker för en viss sjukdom kan få reda på att hen bär på

ärftliga anlag för en annan allvarlig sjukdom. Hur detta ska hanteras är inte helt klart idag.

- I USA använder man sedan några år tillbaka en lista på 56 gener som ska rapporteras tillbaka till patienten, oavsett frågeställning, om mutationer upptäcks i någon av dessa. Patienten kan dock i förväg begära att avstå från eventuell information som framkommer. I Sverige och Europa har vi haft ett mer försiktigt förhållningssätt, säger Richard Rosenquist Brandell.

Hur vet man till exempel att patienten fått tillräckligt med information för att han eller hon ska veta vad det är för information hen tackar ja eller nej till? De etiska frågorna har diskuterats mycket men det saknas fortfarande laglig reglering kring hur detta ska hanteras.

- Men jag hoppas läget kommer att klarna i och med det arbete som kommer att ske inom Genomic Medicine Sweden. Vi kommer att ha en särskild juridik- och etikgrupp som ska arbeta med dessa frågor, säger han och tilllägger att detta inte hör till hans egna expertområden.

DEN ARBETSLEDANDE och diplomatiska sidan som flera av Richard Rosenquist Brandells kollegor vittnar om, kan verkligen behövas i detta stora projekt. Att försöka få en landsövergripande tillgång till de tekniker som används vid molekylär profilering har sina utmaningar.

- I Sverige har vi 21 olika landsting.

Men att skriva enskilda avtal med vart och ett av dem skulle ta alldeles för lång tid. En stor utmaning är att få mer nationell samsyn inom vården, säger han.

Man anar en otålighet hos Richard Rosenquist Brandell, som annars ger ett mycket lugnt och samlat intryck.

Att behålla lugnet har varit fokus de senaste sex åren efter att han drabbades av utmattningssyndrom. Sedan dess är

Richard Rosenquist Brandell om …

LUGN Som en form av stresshantering började Richard Rosenquist Brandell för några år sedan att sticka: ”Man måste använda både händerna och hjärnan, det fungerar mycket bra”.

Tröjan är hans eget verk.

han noga med att arbeta hemma en dag i veckan.

- Jag gör i ordning en tebricka och sätter på Bach i bakgrunden. Sedan arbetar jag i min egen takt. Jag tror det är enormt viktigt för att inte döda

…vikten av en bra lärare Mitt molekylärbiologiska intresse grundlades av min biologilärare som var relativt ointresserad av djur och natur och hellre ville lära ut om celler och DNA.

…Boden som akademisk grogrund I min gymnasieklass i Boden har fyra blivit professorer och två är docenter. Det är ganska osannolikt. Och ganska mycket brain-drain från Boden.

kreativiteten, som är en väldigt viktig ingrediens i forskaryrket, säger han. *SciLifeLab är en universitetsövergripande nationell resurs för hela Sverige när det gäller molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning.

…precisionsmedicin Begreppet, som innebär att man ska ge rätt behandling till rätt patient, myntades av USA:s förre president Barack Obama. Det är ett av de hetaste begreppen inom min bransch just nu.

…att låta kartlägga sitt eget DNA Jag är skeptisk. Risker är svåra att uppfatta och kunskaperna kring hur vi ska hantera informationen är väldigt begränsad. Men det kan vara intressant i framtiden.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

33

På djupet Ätstörningar

Sjukdom med många ansikten En ätstörning behöver inte synas utanpå och kan drabba vem som helst. Länge har förenklade förklaringsmodeller florerat medan de drabbade och deras anhöriga famlat efter egna svar. Nu satsar forskarna vid Karolinska Institutet på att skilja myt från sanning.

Text: Ola Danielsson Illustrationer: Jens Magnusson

34

Medicinsk Vetenskap №4–2017

SANNING 1 Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

35

På djupet Ätstörningar

ÖR EN DEL ÄR mat ett av livets stora glädjeämnen och en viktig källa till njutning. Andra äter mest som en del av den dagliga rutinen. De flesta accepterar att man helt enkelt behöver äta för att överleva och må bra.

Och så finns det de som hamnat i totalt krig med sitt eget ätande. En ätstörning kan yttra sig på flera olika sätt men innebär alltid en ond cirkel av fysisk och psykisk ohälsa, ibland med dödlig utgång.

– Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser. Det beror dels på de allvarliga fysiska följderna av svält, men också på risken för självmord, säger Cynthia Bulik,professor med inriktning mot ätstörningar vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och Center of Excellence for Eating Disorders vid University of North Carolina, USA. Hon är också föreståndare för det nystartade Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska Institutet.

Cynthia Bulik har ägnat sin forskarkarriär åt att söka ny kunskap kring riskfaktorer, orsaker och behandlingar av ätstörningar. Nyligen presenterade hon och ett antal kollegor nio sanningar om ätstörningar, med syfte att sprida information om vad forskningen har kommit fram till idag och samtidigt slå hål på några av de myter som länge har omgärdat sjukdomen.

Den första sanningen är att personer med ätstörningar kan se friska ut, men vara svårt sjuka.

– Vid anorexia nervosa ingår

36

Medicinsk Vetenskap №4–2017

EN AV DE TIDIGASTE beskrivningarna av ätstörningar rör nunnan Katarina av Siena som levde på 1300-talet. Hon fastade under lång tid av religiösa skäl.

Omvärlden imponerades av hennes till synes obegränsade hängivelse. Men ett oroat prästerskap uppmanade henne till slut att börja äta igen.

Själv ska hon dock ha svarat att hon var sjuk och inte kunde. Hennes tillstånd kallades anorexia mirabilis, mirakulös självsvält. Men sannolikt led hon av vad som idag kallas anorexia nervosa

och dog av svält den 29 april 1380, 33 år gammal.

På 1970-talet söktes svaren i enlighet med tidsandan i familjemiljön.

Forskare noterade att relationerna runt individer med ätstörningar inte sällan präglas av konflikter och stress, och drog slutsatsen att en dysfunktionell familjemiljö var roten till problemet.

Men många kände inte alls igen sig.

Andra köpte förklaringen, vilket ledde till skuldkänslor och konflikter.

– Föreställningen om att det är familjens fel har ställt till stor skada.

Många föräldrar har känt skuld, helt i onödan. Det man inte förstod tidigare var att sjukdomen har mycket stor påverkan på hela familjen, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Idag tänker forskarna precis tvärtom och ser familjen som del av lösningen snarare än problemet. I behandlingen av unga med ätstörningar involveras familjen som en viktig resurs.

– Senare forskning har också visat att familjer där någon lider av ätstörning inte är så speciella trots allt. Man

SANNING 2 Familjer får inte skuldbeläggas. De kan snarare vara en mycket värdefull tillgång i behandlingsarbetet.

Foto: Ulf Sirborn

F

undervikt i sjukdomsbilden. Men personer med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning är ofta normalviktiga eller överviktiga, och de utgör tillsammans den största gruppen, säger Cynthia Bulik.

I brist på säker kunskap har också tveksamma eller direkt felaktiga förklaringar till ätstörningar florerat i olika perioder. Det har ofta varit svårt att skilja sjukdomens kärna från det som Cynthia Bulik kallar dess kulturella paketering.

Foto: oto: Sara Johari

”Jag ville inte längre leva” ”När jag började gymnasiet var jag en högpresterande storasyster. Efter första terminen var jag mycket sliten och i behov av vila. Men en efterlängtad semesterresa blev inställd på grund av tsunamin i Sydostasien och familjen blev kvar hemma i en ofärdig renovering. Andra terminen MALIN började med att jag ”bara” fick LAGERSTEDT VG på ett matteprov. Jag minns Ålder: 29 år Yrke: Skolkurator. Håller även lärarens formulering: ”Malin, du föreläsningar om ätstörningar räckte inte till”. och har skrivit den självbioSom ett slags straff började jag grafiska boken Kenneths Marionett. Är mentor till äta mindre och tappade snabbt i drabbade familjer. vikt. Snart tog tankar om kalorier över mitt liv. Från barn- och ungdomspsykiatrin fick vi höra att jag ju ”inte var SÅ smal”. Det fick mig att tänka ”jag ska minsann visa dem”. Min behandling gick ut på att jag vägdes och min mat registrerades av en sjuksköterska vilket gjorde mig ännu mer fixerad. Jag tappade efter hand förtroendet för vården och ville inte längre leva. Räddningen kom via en privat klinik.

Behandlingen där skedde på flera plan: Jag fick jobba med min kroppsuppfattning och självkänsla samt hur jag hanterade ångest.

Mina föräldrar fick stöd i hur de kunde hjälpa mig att äta rätt igen - det var ju ett konstant krig. Jag fick också antidepressiv medicin.

Långsamt blev jag bättre. I trean kunde jag vara med och vinna SM i truppgymnastik. Att återigen kunna idrotta och känna gemenskap med laget betydde väldigt mycket.

Jag tror att vården behöver ta tidiga signaler på mycket större allvar, det är lättare att hjälpa någon som ännu inte blivit alltför sjuk. Att se individen är också viktigt, jag tror inte det går att hitta en behandling som hjälper alla.

Att leva som frisk anorektiker innebär en risk att återinsjukna och jag har haft två rejäla bakslag. Men till sist bestämde jag mig för att inte hantera mina livssvackor genom mitt ätande. Det faktum att jag fungerar som förebild för många unga som drabbas innebär en stark motivation för mig. Jag blir ett levande bevis på att man kan bli frisk.”

Berättat för: Cecilia Odlind

Medicinsk Vetenskap №4–2017

37

”Hösten 2010 var min självkänsla väldigt dålig. Jag tyckte varken om min spegelbild eller mig själv som person. Jag var nedstämd den hösten och fick för mig att det var maten som låg bakom hur dåligt jag mådde. Exakt vad som satte igång ätstörningarna vet jag inte, men det var inte för att bli smal som jag började ”kompensera” efter måltiderna. Att göra det blev som ett beroende.

Ganska snabbt förstod jag att det var sättet som jag såg på mig själv som låg bakom problemen. Jag skämdes som sjutton för att be om hjälp, men det gjorde jag. Ätstörningarna syntes inte på mig eftersom jag var normalviktig, så när jag berättade blev folk förvånade. Efter några månader i vårdkö fick jag diagnosen UNS, ätstörning utan närmre specifikation. Jag låg åt det bulimiska hållet, men hetsåt aldrig. Även om jag fick hjälp föll jag tillbaka i samma beteendemönster, så jag sökte mig till en annan behandlare och det var väldigt bra. De första JONATHAN dagarna där var superjobbiga. Jag EKBLAD skulle inte bara stå emot känslorna Ålder: 31 år Yrke: Hälsopedagog om att kompensera för maten utan valde också att försöka tänka i nya banor och utsätta mig för jobbiga situationer. I början kunde jag uppleva de mest naturliga vardagssakerna, som att gå ut och äta med kompisar eller gå till jobbet efter en tids sjukskrivning som stora utmaningar.

Att jag blev frisk, för snart fem år sedan nu, berodde på att jag jobbade mycket med min självkänsla. I slutändan handlar sjukdomen om känslor och en dag började jag tycka om mig själv och det jag såg i spegeln. Att be om hjälp är alltid modigt, oavsett vad folk säger.”

Berättat för: Maja Lundbäck 38

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Foto: Rebecka Uhlin

”Det blev som ett beroende”

Ätstörningar På djupet

SANNING 3 En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera.

SANNING 4 Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.

ser liknande slitningar i familjer där ett barn lider av andra kroniska sjukdomar som exempelvis typ 1-diabetes, säger han.

IDAG HAR PENDELN svängt från enkelspåriga sociala förklaringsmodeller till en kombination av psykologiska och biologiska riskfaktorer, tillsammans med utlösande miljöfaktorer.

Liksom för många andra sjukdomar har de flesta forskare gett upp tanken på en enkel förklaring. Bit för bit lägger forskarna istället ett pussel av många faktorer som bidrar till att utlösa och upprätthålla sjukdomen.

Ingen eller få av pusselbitarna kan hittas hos alla med ätstörningar, men det övergripande mönstret är gemensamt.

Många drabbade är exempelvis upptagna av tankar på sin kropp, mat och vikt. Det är också vanligt med andra psykiatriska problem, som depression, ångest och tvångstankar. Men de drabbade kan ofta känna att det är något annat, eller i alla fall något ytterligare, än deras tankar och känslor som gör det omöjligt att äta normalt.

– Psykologiska faktorer är en del i sjukdomsbilden. Men de kan inte

ensamt förklara varför någon börjar svälta sig själv som vid anorexia nervosa, det är mer kraftfulla fysiologiska mekanismer som sätts i spel, säger Ata Ghaderi.

Den starkaste riskfaktorn för ätstörningar är bantning. Många som provar att banta ger upp efter en tid och återgår till sina vanliga matvanor. Men

Olika ätstörningar – vad är skillnaden?

Anorexia nervosa kännetecknas av ett otillräckligt energiintag och en låg kroppsvikt, ofta i kombination med överdriven motion, och en rädsla för att gå upp i vikt. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form. Många mår dåligt

en del reagerar istället med en period av ökat ätande jämfört med innan bantningen. Det kan i sin tur trigga personen att återuppta bantningen.

Om cykeln fortsätter riskerar personen att fastna i ett mönster av pendling mellan bantning och överätning. Det kan över tid övergå till hetsätning, som är en kombination av överätning och en känsla av kontrollförlust över sitt ätande.

En mindre andel upplever bantningen som en oväntat positiv upplevelse.

Istället för irritation och obehag upptäcker de att den negativa energibalansen, hungern, framkallar en känsla av lugn eller till och med eufori. Istället för energilöshet upplevs en känsla av aktivering som en del kanaliserar genom fysisk träning, vilket ger en ännu större negativ energibalans. En sådan person löper risk att utveckla anorexia nervosa.

– Bantning är vanligt, men bara ett fåtal utvecklar anorexia nervosa. Det är också vanligt att äta trots att man är mätt, men bara för några övergår detta till hetsätning och en känsla av kontrollförlust. Vi behöver därför lära oss mer om vilka faktorer som avgör om en individ utvecklar ätstörningar eller inte, säger Cynthia Bulik.

DET HAR LÄNGE varit känt att ätstörningar är vanligare i vissa familjer, och tvillingstudier som genomförts av Cynthia Bulik och andra forskare visar att 40 – 60 procent av risken att drabbas av anorexia nervosa förklaras av

psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression.

Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning, där personen äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och en upplevelse av att ha förlorat kontroll över ätandet. I diagnosen ingår även ett kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, till exempel genom kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion.

Hetsätningsstörning kännetecknas av uppre-

pade episoder av hetsätning, men utan kompensatoriskt beteende.

Andra specificerade ätstörningar (tidigare kallat ”ätstörningar utan närmare specifikation”) är ett samlingsbegrepp för ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för någon av de ovanstående diagnoserna. Lidandet vid dessa övriga ätstörningar är oftast minst lika allvarligt som vid anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning. Källa: Frisk & Fri: riksföreningen mot ätstörningar, RIKSÄT Medicinsk Vetenskap №4–2017

39

På djupet Ätstörningar

SANNING 5 Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.

genetiska faktorer.

- De genetiska komponenterna innebär inte att någon är förutbestämd att drabbas, miljöfaktorer är minst lika betydelsefulla. Det är viktigt att studera både de biologiska och miljömässiga aspekterna av ätstörningar och hur dessa samverkar, säger Cynthia Bulik.

Vilka gener som är inblandade har varit helt okänt – tills nu. Cynthia Bulik har tillsammans med internationella kollegor nyligen genomfört en studie där hela genomet hos 3 500 personer med anorexia nervosa genomsökts efter avvikelser som kan kopplas till sjukdomen.

När resultaten analyserades kunde forskarna för första gången knyta sjukdomen till en specifik region i våra gener. Området sitter på kromosom 12 och har tidigare kopplats till typ 1-diabetes och autoimmuna sjukdomar.

Forskarna såg också att genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa är kopplade till personlighetsdraget neuroticism och till tvångstankar. Det stämmer med tidigare forskning som observerat att neuroticism, ångest och tvångstankar är vanligare bland personer med ätstörningar.

40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №4–2017

Sådana samband kan tolkas på flera sätt. Det är exempelvis möjligt att ångest bidrar till uppkomsten av ätstörningar, är en följd av ätstörningar eller existerar parallellt med ätstörningar. Enligt Cynthia Bulik finns det anledning att tro att ångest kan vara en bidragande orsak, åtminstone hos unga.

– Vi har i tidigare studier kopplat ångestproblematik hos barn och unga till ökad risk att drabbas av ätstörningar senare i livet, säger Cynthia Bulik.

Resultaten visade också att genvarianter som tidigare kopplats till hög utbildningsnivå också är kopplade till anorexia nervosa. Enligt Cynthia Bulik bekräftar detta tidigare observationer av att ätstörningar är vanligare i hem med hög utbildningsnivå. Men detta kan nu förstås i ett nytt ljus.

– En av myterna kring ätstörningar är att de beror på att unga individer pressar sig för hårt, därför att de har sett sina föräldrar göra samma sak. Vad vi nu har upptäckt är att genvarianter som har kopplats till hög utbildning också ökar risken för anorexia nervosa. Det innebär att sambandet med familjens ambitionsnivå kan finnas på det genetiska planet och kanske inte alls handlar om miljömässig påverkan inom familjen, säger Cynthia Bulik.

DET MEST anmärkningsvärda resultatet var enligt Cynthia Bulik att genetis-

Så behandlas ätstörningar Anorexia nervosa För anorexia nervosa anses familjeterapi för barn och ungdomar och olika varianter av kognitiv beteendeterapi (KBT) för vuxna ha bäst evidens.

Mer forskning krävs för att kunna fastställa effekterna av andra metoder.

Bulimia nervosa För bulimia nervosa kan

”En av myterna kring ätstörningar är att de beror på att unga individer pressar sig för hårt, därför de har sett sina föräldrar göra samma sak. ” ka faktorer som kopplades till anorexia nervosa också var negativt korrelerade till övervikt och fetma. Mer specifikt är genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa också kopplade till en gynnsam sammansättning av blodfetter, men också till lågt BMI, låg sannolikhet för fetma och procentuellt låg andel fett av kroppsammansättningen.

– Genom hela min karriär har människor frågat mig om anorexia nervosa är motsatsen till fetma, och jag har alltid svarat nej. Men de här resultaten gör mig ganska övertygad om att jag har haft fel, säger hon.

Cynthia Bulik påpekar att det är relativt lätt för en överviktig person att gå ner i vikt genom bantning, men att det är mycket svårt att inte gå upp i vikt igen. Över 90 procent av alla som bantar återgår sedan till sin ursprungsvikt eller en ännu högre vikt. Av skäl som inte är helt klarlagda verkar

kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och det antidepressiva medlet Fluoxetin räknas som evidensbaserade behandlingsmetoder. Forskningen är dock än så länge begränsad på området och mer forskning krävs.

Hetsätningsstörning Många av de behandlingsmetoder som visat sig effektiva vid bulimia nervosa har även visat sig vara effektiva vid hetsätningsstörning. Vid hetsätningsstörning kan dock även program för viktminskning komma i fråga då patienterna ofta

lider av övervikt eller fetma.

Många olika behandlingsmetoder används för att behandla ätstörningar och de som beskrivs här anses ha bäst evidens. Att en behandling är evidensbaserad innebär att den har prövats vetenskapligt och utvärderats i välgjorda undersökningar. Att en behandling inte räknas som evidensbaserad innebär inte att den inte kan ge bra resultat, utan bara att den inte har visats vara effektiv genom just den metoden.

Källa: Kunskapscentrum för ätstörningar

det som att överviktiga kroppar är inställda på att sträva efter en hög vikt, något som det är svårt för individen att ändra på.

Kanske befinner sig personer med anorexia nervosa på den andra änden av spektrumet, så att deras kroppar istället är inställda på att hålla en lägre kroppsvikt än genomsnittet, resonerar Cynthia Bulik.

– Vi vet att det är relativt lätt att få en underviktig person med anorexia nervosa att gå upp i vikt, men det är svårt för individen att upprätthålla den nya vikten under en längre tid. Många återfaller och minskar i vikt igen efter behandlingens slut. Det är som om något i kroppen drar dem tillbaka till en låg kroppsvikt, säger hon.

Vad som orsakar denna gummibandseffekt är enligt Cynthia Bulik oklart, på båda ändarna av viktspektrumet. Mer kunskap om detta kan eventuellt göra det lättare att förstå varför så många återfaller i anorexia nervosa, och hur cirkeln skulle kunna brytas.

Sammantaget motsäger de genetiska resultaten inte den traditionella bilden av anorexia nervosa som en psykiatrisk sjukdom. Men de indikerar att den bilden är ofullständig.

– Det verkar som att anorexia nervosa är både en psykiatrisk och en metabol sjukdom, detta är ett helt nytt sätt tänka som har potential att öppna upp för nya angreppssätt i behandlingen, säger Cynthia Bulik.

NÄSTA STEG ÄR en större studie, The anorexia nervosa genetics initiative (ANGI), som förhoppningsvis kan upptäcka fler genetiska samband. Studien görs i samarbete mellan forskare i Amerika, Danmark, Australien och Nya Zeeland som har samlat blodprover från 13 000 individer med anorexia nervosa. Dessa analyseras nu på sitt genetiska innehåll och jämförs med individer utan sjukdomen.

Men gener fungerar oftast i samspel med en miljö och kan sällan förklara allt. För att ringa in vilka övriga faktorer som påverkar risken för anorexia nervosa har Cynthia Bulik och hennes kollegor startat en studie av genetiskt identiska tvillingar, enäggstvillingar, där den ena men inte den andra har utvecklat anorexia nervosa.

I forskningsprojektet Comprehen-

SANNING 6 Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.

sive risk evaluation for anorexia nervosa in twins (CREAT) kommer cirka 200 tvillingar att besöka Karolinska Institutet för att under två dagar lämna olika prover, få sin hjärna scannad och

Flera olika diagnoser Procentuell diagnosfördelning bland patienter som registrerades under 2016 i RIKSÄT, ett kvalitetsregister som omfattar de flesta vårdenheter i Sverige som har i uppdrag att behandla ätstörningar.

60

Under 18 Över 18

50 40 30 20 10 AN

BN

UNS

BED

AN=Anorexia nervosa, BN=Bulimia nervosa, UNS=Ätstörning utan närmare specifikation, BED=Hetsätningsstörning.

genomföra olika kognitiva uppgifter.

– Vi ska titta på hormoner, genuttryck, kognition, tarmbakterier – ja allt! Något har gjort att den ena har utvecklat sjukdomen trots att båda har samma gener, och vi vill ta reda på vad det är, säger Cynthia Bulik.

I ytterligare en satsning, Binge eating genetics initiative (BEGIN) samlar forskarna in saliv och avföringsprov från 4000 personer med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning och friska kontrollpersoner. Målet är att ta reda på hur gener och tarmbakterier samverkar vid uppkomsten och upprätthållandet av dessa ätstörningar.

DET SKER ALLTSÅ just nu en hel del grundforskning kring ätstörningar.

Tanken är naturligtvis att den ökade kunskapen på sikt ska kunna förbättra behandlingen.

Cynthia Bulik beskriver ätstörningar som en fälla som det är helt logiskt att vissa riskerar att hamna i, givet deras förutsättningar.

– Vi vet att personer med ätstörningar tenderar att må lite psykiskt sämre i utgångsläget. Samtidigt tenderar de i vissa fall att ha ovanligt lätt för att gå ner i vikt, samtidigt som de mår bättre än andra när de gör det, säger hon.

Behandlingens mål är att bryta den onda cirkeln och ge individen redskap Medicinsk Vetenskap №4–2017

41

”Alla mina systrar systrar, tre stycken stycken, har haft anorexia nervosa. Först drabbades min lillasyster som är närmast mig i ålder. Hon var inte sjuk så länge, men sedan insjuknade mina yngsta systrar, tvillingarna. Jag tänkte att om jag bara säger rätt sak så kommer de att bli friska. Jag ville ju rädda dem, men ingenting som jag sa eller gjorde hade någon effekt. Jag var så frustrerad och arg för att de inte åt. Vakna nu, ville jag säga, och lev era liv! Det var en jättestor sorg att förlora mina systrar till anorexi, för jag såg bara sjukdomen, inte de personer som de var innerst inne. De var båda nära att dö och jag var rädd hela tiden.

Vi kommer från en liten by och jag upplevde att min familj sågs som den där familjen som hade så många problem och vi mötte en hel del skuldbeläggande från vården också.

Anhöriga behöver ju stöd och hjälp, men vi fick ibland höra att familjen var orsak till ätstörningarna. Själv undrade jag om jag hade tagit för stor plats, kunde det vara därför de blev sjuka? Det var också svårt för mig att leva mitt eget liv under den här MARIT M tiden, att plugga och göra egna saker.

SAHL SAHLSTRÖM När som helst kunde det komma Ålder: 40 år Ålde ett telefonsamtal om att de var i Yrke: F Författare livsfara, att de blivit sämre eller att en och p pedagog ambulanshelikopter var på väg. De fick aldrig någon ordentlig behandling, men efter ungefär fem år började de ändå må bättre, hur det gick till vet jag inte.

Mina systrar är friska nu sedan mer än tio år. Idag är jag så tacksam för att jag har mina systrar i livet, att jag fick behålla dem.”

Berättat för: Maja Lundbäck 42

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Foto: Rebecka Uhlin

”Vakna nu, ville jag säga, och lev era liv”

Ätstörningar På djupet SANNING 7

Foto: Stefan Zimmerman

Arvs-och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar.

för att inte gå i fällan igen. Forskarna är överens om att en grundpelare i behandling av ätstörningar bör vara att normalisera matintaget och vikten.

Beteendet kring mat är kärnan som alla patienter har gemensamt, medan den psykologiska profilen varierar.

– Anorexia nervosa kan ibland triggas igång av en enkel bantning och ingenting annat. Det behöver inte finnas något trauma eller några stora psykiska problem bakom, säger Ata Ghaderi.

Men oavsett vilka de utlösande faktorerna är så befinner sig den drabbade i sjukdomens grepp, både kroppsligt och psykologiskt.

– Patienter med anorexia nervosa förknippar viktnedgång med kraftfulla positiva upplevelser. Samtidigt känns det fysiskt svårt att äta. Det handlar alltså inte bara om att inte vilja gå upp i vikt, utan ätandet är inte alls belönande eller njutningsfullt som det är för andra, säger Ata Ghaderi.

Det är vanligt att personerna själva under lång tid upplever att de mår bra, trots att omgivningen ser att de är svårt sjuka. Behandlingen som syftar till ett ökat matintag kan upplevas som hotfull och, för en del, som att man blir fråntagen sitt bästa vapen mot

ångest. Många väntar i åratal med att söka hjälp.

ENLIGT ATA GHADERI kan inte vem som helst drabbas av anorexia nervosa, då det troligen krävs en speciell genetisk sårbarhet. Han tror dock att vem som helst, eller i alla fall många fler, kan drabbas av bulimia nervosa eller hetsätningsstörning.

– Det handlar till stor del om att hjärnans uppmärksamhet har blivit överdrivet upptagen med mat. Vi vet att samma sak händer hos personer som

Därför är inte ortorexi en diagnos Ortorexi är ingen formell diagnos, utan ett begrepp som i vetenskapliga sammanhang har betecknat ett överdrivet fokus på nyttig kost. Men i Sverige har begreppet kommit att

bantar, bantar man börjar man tänka väldigt mycket på kalorier och mat, säger han.

På ett liknande sätt har personer med ätstörningar ett stort fokus på den egna kroppen, och ibland en avvikande kroppsuppfattning jämfört med omgivningen. I ett pågående projekt försöker Ata Ghaderi lära sig mer om vad detta kan bero på.

I ett experiment ombads försökspersoner att betrakta sin egen hand och uppskatta dess storlek. De fick göra om skattningen efter att ha blivit instruerade att fokusera på detaljerna i sin hands utseende. De fick också skatta storleken på andra föremål före och efter fokus på detaljer och sekvenserna randomiserades. Det visade sig att de skattar sina händer som större efter att de fokuserar på detaljerna.

– Ständigt fokus på kroppen och mätning och vägning kan sannolikt bidra till att den upplevs som större, säger Ata Ghaderi.

Parallellt med ökat fokus på mat och kropp ägnar personen mycket energi åt att hämma sitt beteende, för att undvika att äta maten som är ständigt närvarande i tankarna. För en del brister det med jämna mellanrum och personen hetsäter. Ata Ghaderi kallar det ”What the hell-effekten”.

– När man väl äter något som man betraktar som onyttigt och fel, känns det som man går över en gräns och släpper kontrollen som dessutom gör en trött över tid, så man struntar i allt och äter stora mängder, säger han.

ALLA FORSKARE ÄR inte överens om exakt hur de psykologiska faktorerna

få en delvis annan innebörd, vilket lett till viss förvirring.

– I Sverige har det blivit ett mediefenomen som handlar mer om överdriven träning, vilket inte ingår i ordets ursprungliga innebörd eller hur det används i andra länder, säger Andreas Birgegård.

Enligt honom är det inte vetenskapligt motiverat att införa en ortorexidiagnos, då problemen redan kan beskrivas i termer av

existerande diagnoser.

Andreas Birgegård ser samtidigt problem med att ortorexi får eget liv som en diagnos människor sätter på sig själva, då problemen kan vara allvarliga och behöva behandlas.

– Det finns en risk att människor, kanske särskilt män, i själva verket lider av anorexia nervosa men kallar det något som är mer socialt accepterat och inte ses som lika allvarligt, säger han.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

43

På djupet Ätstörningar

förhåller sig till ätbeteendet, och hur cirkeln bryts på bästa sätt. Men de flesta behandlingsalternativ kombinerar ätträning och viktmål med varianter av psykologisk behandling, med syftet att den drabbade ska få egna psykologiska verktyg att bryta cirkeln och undvika att hamna i den igen.

– Målet är att patienten ska bli sin egen detektiv och själv förstå funktionen med sitt beteende. Vad är det jag gör, och vad får jag ut av det? Kanske hetsäter jag för att lugna ner mig? Om personen får den insikten kan det vara möjligt att ersätta hetsätningen med något annat som har samma funktion utan att vara skadligt, säger Ata Ghaderi.

Det bästa vore dock om färre hamnade i fällan från första början. Enligt Ata Ghaderi har allt som minskar risken för bantning potential att också rädda människor från ätstörningar.

I ett pågående forskningsprojekt får ungdomar delta i diskussionsgrupper på internet kring kroppsidealen i samhället. Syftet är att främja ett kritiskt förhållningssätt som kan ge en psykologisk motståndskraft mot lockelsen att prova bantning. Metoden bygger på så kallad dissonansteori.

– Vi människor gillar inte att handla tvärtemot våra övertygelser. Om man är medveten om de kommersiella krafter som påverkar våra kroppsideal, genom exempelvis reklam och media, ökar chansen att man tänker efter en extra gång innan man börjar experimentera med bantning eller olika dieter, säger han.

Enligt Ata Ghaderi har metoden i amerikanska studier visat sig minska 44

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Mus ger ledtrådar På 1970-talet upptäckte amerikanska forskare att några möss i deras laboratorium spontant slutade äta. Mössen, kallade anx/anx, studeras nu av Ida Nilsson, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Vad forskar du om?

– När vi tappar vikt blir vi normalt väldigt hungriga och vill äta mer, men av någon anledning gäller

artat. Förklaringen till det är troligen ökad kunskap och att vårdutbudet har blivit bättre, snarare än att fler skulle bli sjuka, säger Andreas Birgegård. Ökningen beror också på att trösklarna för att få en ätstörningsdiagnos är lägre i den psykiatriska diagnosmanual som används idag, DSM 5, jämfört med den tidigare versionen DSM 4.

Man ser särskilt en ny ökning bland unga pojkar och vuxna män som får en ätstörningsdiagnos. När det gäller dessa grupper, som är relativt små, är det svårare att utifrån forskningen uttala sig säkert om huruvida fler insjuknar, menar Andreas Birgegård.

Men klart är att det finns ett mörkertal, som blir mindre i takt med att upptäckandet ökar.

Det anses generellt att 90 procent av de som drabbas av ätstörningar är kvinnor och runt 10 procent är män. I den allra yngsta gruppen, 7–14 år, är andelen pojkar större, runt 20-30 procent.

– Nya studier tyder dock på att den verkliga andelen vuxna män kan vara dubbelt så stor jämfört med vad man man har räknat med tidigare, runt 20 procent, säger Andreas Birgegård.

ATT FLER FALL upptäcks och får en diagnos är positivt. Men vad en ätstör-

detta inte vid anorexia nervosa. Jag försöker förstå mekanismerna bakom.

Varför slutar anx/anxmössen att äta?

– Normalt leder viktnedgång till att nivåerna av leptin och insulin minskar i blodet, vilket i sin tur får nervceller i hypotalamus i hjärnan att signalera hunger. Vi har upptäckt att mikrogliaceller är aktiverade i hypotalamus hos anx/ anx-mössen, vilket är ett tecken på inflammation.

Det skulle kunna orsaka att hungersignaleringen

inte fungerar normalt.

Vi tror att den underliggande orsaken till detta är ett problem med mitokondrierna, cellernas kraftverk.

Vad kan detta säga om anorexia nervosa hos människor?

– Vår hypotes är att problem med mitokondrierna skulle kunna vara en riskfaktor, som triggar motsvarande inflammation i hypotalamus vid viktnedgång. Vi undersöker nu om det stämmer, i så fall kan det vara meningsfullt att ge vissa patienter behandling som motverkar detta, i kombination med den behandling som ges idag.

Foto: Annika af Klercker

SANNING 8 Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener.

risken för ätstörningar med 60 procent. Den har dock bara genomförts lokalt och har ännu ingen mätbar effekt på folkhälsan. Han tror dock att angreppssättet skulle kunna få stor effekt i Sverige om den genomfördes i större skala.

– Om vi bara lyckades påverka en generation i rätt riktning så skulle det göra stor skillnad. Ätstörningar beror inte bara på kroppsidealen i samhället så problemet skulle inte försvinna helt, men det är en viktig orsak till bantning och därmed till ätstörningar, säger Ata Ghaderi.

Förekomsten är i stort sett densamma i alla länder i västvärlden. I vissa länder, som Japan, har ätstörningar blivit allt vanligare med tiden, något som Ata Ghaderi tror hänger samman med ökade kulturella influenser från väst. Även i Sverige har det på senare tid kommit signaler som skulle kunna tyda på att ätstörningar har blivit vanligare. Men Andreas Birgegård, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tror inte att fler egentligen insjuknar.

– Epidemiologisk forskning tyder inte på att ätstörningar har blivit vanligare de senaste 25-30 åren. Men söktrycket till vården har ökat lavin-

”Om man är medveten om de kommersiella krafter som påverkar våra kroppsideal, ökar chansen att man tänker efter en extra gång innan man börjar experimentera med bantning.” ningsdiagnos egentligen innebär är inte självklart. Ätstörningar definieras, liksom andra psykiatriska sjukdomar, i diagnosmanualen DSM 5 utifrån en samling symtom. Den exakta diagnosen avgörs av vilka av symtomen en person uppvisar. För att fånga in fler personer med ätstörningar tillkom hetsätningsstörning som egen diagnos först i den senaste versionen. Men den ej formellt specificerade diagnosgruppen, som idag kallas ”andra specificerade ätstörningar”, är den vanligaste enskilda kategorin, vilket innebär att de flesta inte passar in i någon av huvuddiagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa eller hetsätningsstörning.

– Att de flesta får en ospecifik diagnos tyder på att diagnoserna inte fångar sjukdomen särskilt bra. Diagnoserna skiljer inte heller mellan orsaker, sårbarhetsfaktorer eller upprätthållande mekanismer och innehåller inte mycket information om lämpliga behandlingsalternativ, säger Andreas Birgegård.

Problemet beror delvis på att kunskapsläget är bristfälligt, både när det gäller evidens för olika behandlingar och individuella variationer i sjukdomsbilden. Det trubbiga diagnossystemet gör i sin tur att behandlingsstudier som skulle kunna ge välbehövlig kunskap blir svårare att genomföra.

– Man har antagligen ganska olika patienter i olika studier, men det syns inte eftersom man kallar dem samma sak, säger Andreas Birgegård.

FORSKNINGEN HAR producerat mycket ny kunskap som har kunnat slå hål på flera myter kring ätstörningar.

Men enligt Andreas Birgegård behöver kunskapen kring ätstörningar fördju-

SANNING 9 Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktigt.

pas och nyanseras mer, så att behandlingen kan individanpassas ytterligare.

Samtidigt vill han betona att läget inte är så illa som det ibland framställs.

Det har länge funnits en bild av att ätstörningar är omöjliga att behandla och är något man får leva med.

– Det beror ju naturligtvis på vilka förväntningar man har, men jag tycker inte att den bilden stämmer. Vården av ätstörningar har utvecklats mycket och har idag ganska bra resultat om man jämför med andra psykiatriska diagnoser, och Sverige ligger bra till i internationella jämförelser. Hälften eller fler av alla som kommer i behandling är diagnosfria efter ett år. Det är ganska bra givet hur komplicerade tillstånd ätstörningar är, säger han.

Mer om ätstörningar: Hemsidor: Riksföreningen mot ätstörningar: www.friskfri.se Kunskapscentrum för ätstörningar: www.atstorning.se Böcker: Och runt mig faller världen av Marit Sahlström Kenneths marionett: min kamp mot anorexin av Malin Lagerstedt Film: Min lilla syster med Amy Diamond, manus och regi av Sanna Lenken.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

45

ANNONS

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to:

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

Säker provförvaring i -80°C Nya Forma 89000-serien Designad för energisnål och hållbar förvaring av prover, med maximal förvaringskapacitet. Utrustad med touch-screen för enkel åtkomst till drift- och säkerhetsinformation. Snabb återhämtning efter dörröppning. Finns i fyra modeller, för förvaring av 300, 400, 500 eller 600 stycken 5 cm askar.

! t e h y N

BYT DÄCK HOS DOCENT DÄCK Tel 08-33 58 51 Norra Stationsgatan 117

08-590 962 00 www.ninolab.se

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Kan placebo vara negativt?

Förekommer det negativ placeboeffekt som i så fall skulle försämra verkan av riktiga läkemedel? / Stefhan Ohlström

Foto: Fot oto: o o Is Istockphoto stoc o kph k oto kp t to

Svar

Negativ placeboeffekt kallas för nocebo och innebär att man får en försämrad hälsa om man tror att en behandling är skadlig.

Ett vanligt exempel på noceboeffekten är när man ger information om möjliga biverkningar av ett läkemedel, till exempel illamående eller magont, och sedan uppstår dessa symptom hos patienten. Precis som placeboeffekten bygger på positiva förväntningar, kan negativ information om en behandling skapa negativa förväntningar som sedan leder till verkliga effekter i patientens kropp, det vill säga noceboeffekt. Idag vet vi att noceboeffekten kan ha stor inverkan på hur vi reagerar på en behandling, och effekten går också att se i experiment där man mäter hjärnans aktivitet och signalsubstanser. I och med att insikterna om nocebo ökar, blir det också viktigt att översätta dessa kunskaper till patientnytta så att vi minskar på onödiga noceboeffekter i sjukvården.

Tack för di din fråga, du får e en inbunden an anteckningsbok h hemskickad. / Redaktionen

/ Karin Jensen forskare i klinisk neurovetenskap Medicinsk Vetenskap №4–2017

47

F+S Medicinfrågor

Ekologiska grönsaker innehåller inte mer vitaminer än icke-ekologiska.

Men det kan finnas andra hälsoskäl till att välja dem.

Vad är poängen med värmevallningar?

Det mesta i naturen har ju en mening. Finns det någon mening med värmevallningar, vad har de för uppgift? Har även andra däggdjur värmevallningar i samband med klimakteriet? / Nyfiken och undrande

frukt och grönsaker sina färger.

När det gäller mineraler eller vitaminer så finns det inga eller bara små skillnader som härrör från produktionssystemet. Däremot finns det annat som talar för ekologiskt lantbruk, och för de metoder som används där. Restriktioner för användning av bekämpningsmedel leder exempelvis till att konsumenter i minskad omfattning exponeras för kemiska bekämpningsmedel. Epidemiologiska studier pekar på att vissa insektsmedel kan vara skadliga för hjärnans utveckling.

Värmevallningar i samband med klimakteriet är vanligt och drabbar upp till 75 procent av alla kvinnor. Omvänt finns det kvinnor som passerar klimakterier utan några som helst symtom eller mycket lindriga sådana. Man brukar förklara variationen i symtom med bland annat genetik eftersom det finns samband mellan hur mödrar och deras döttrar upplever klimakteriet.

Värmevallningar hänger ihop med avtagande östrogenproduktion från äggstockarna och anses bero på rubbad temperaturreglering som normalt stabiliseras av östrogen i mellanhjärnan (hypotalamus). Även män kan få liknande symtom vid brist på testosteron, som vid behandling av prostatacancer.

Vad vi vet finns det inget särskilt ändamål med värmevallningar, utan dessa symtom uppfattas mest som besvärliga. Tänkvärt är att medellivslängden för kvinnor har ökat stadigt under de senaste 100 åren medan åldern för sista mens (menopaus) har legat relativt stabilt på i genomsnitt drygt 51 år. För cirka hundra år sedan levde kvinnor i mindre än 10 år efter menopaus medan vi idag lever mer än en tredjedel av livet efter menopaus! Det återstår att se om menopausåldern kommer att förskjutas med tiden.

De flesta djurslag har inte klimakterium utan slutet på den reproduktiva perioden blir även slutet på livet. Vissa djurslag, som valar, kan dock leva länge efter att de har slutat att reproducera sig. Om de har samma symtom som hos kvinnor i samband med klimakteriet är däremot inte känt.

/

/

Axel Mie forskare i analytisk kemi

Angelica Lindén Hirschberg professor i obstetrik och gynekologi

Är ekologiskt nyttigare?

Har ekologiskt odlade grönsaker generellt ett högre näringsinnehåll? / Janos

Svar

Det finns mycket forskning kring halten av näringsämnen i ekologiskt jämfört med konventionellt producerade frukt och grönsaker. Skillnaderna är ganska små och har troligen ingen betydande effekt för hälsan. Ekologiskt producerad mat innehåller i genomsnitt cirka 20 procent högre halt av polyfenoler, till följd av den generellt lägre växtnäringstillförseln i ekologisk produktion. I begreppet polyfenoler döljer sig flera tusen substanser, bland annat många av de ämnen som ger 48

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Foto: Istockphoto

Svar

F+S

Är frystorkat kaffe onyttigt?

Äkta hosta?

Varför smittar hosta?

Hur kommer det sig att om en person hostar i en salong så hostar nästan alltid minst en till? Varför gäller inte det även nysningar? / Karin

Foto: Istockphoto

Svar

Intressant fråga, eftersom hostning kan uppfattas som en liten mini-modell för hur hjärnan tolkar och behandlar signaler från kroppen. Just hosta har som frågeställaren antyder sociala funktioner, utöver det faktum att det är en skyddsreflex som svar på irritation i luftrören.

Dessutom är det ett beteende som till skillnad från nysning lätt kan utföras viljemässigt. Jag testar detta här i sjuksängen; lätt som en plätt när jag ändå är förkyld. Begreppet ”högfärdshosta” antyder också denna viljemässiga styrning.

Att utlösa en nysning är värre. Ok då, nu nös jag visst ändå, men skyller detta på förkylningen.

Jag gissar att hostning ligger nära till hands att använda socialt eftersom det gränsar över mot talet. Det gör det lämpligt att använda som varningssignaler.

Om man tänker sig att en mängd

människor samlas i en salong för att höra en konsert är det osannolikt att inte en enda ska hosta. För en konsertsal med 200 personer har sannolikheten att ingen hostar under en period om fem minuter beräknats till 0.0015 procent.

Och ju fler människor som samlas, desto mer tycks frekvensen öka per person! I en typisk konsertsituation beräknas en medelåhörare öka sin hostfrekvens från normala 16 gånger per dag till motsvarande 36 gånger per dag. Hostan smittar alltså, och uppstår inte slumpmässigt.

En stark anledning till att hosta smittar är det stora hotet som infektion utövat mot vår överlevnad. Beteenden är viktiga för att undvika smitta när risken bedöms vara förhöjd, och förutom hosta stimuleras olika undvikandebeteenden.

En studie visade nyligen att bara åsynen av människor som ser sjuka ut, till exempel hostar, triggar vårt eget immunsystem till ökad aktivitet. Social hosta är alltså en del av immunförsvaret.

/ Mats Lekander professor i hälsopsykologi

Efter att ha läst artikeln ”Den nyttiga drogen” om kaffets väl och ve kvarstår en fråga kring de olika kaffesorterna i sig. Kaffets mer negativa effekter är tydliga i kokkaffe till exempel. Men ett slags kaffe som aldrig tas upp i artiklar och undersökningar är det frystorkade, det så kallade Neskaffet. Finns det fakta kring detta också? Vad innebär själva frystorkningen i positiv eller negativ bemärkelse? / Kelly Lindblom

Svar

Jag känner inte till någon studie som undersökt sambandet mellan konsumtion av frystorkat kaffe/snabbkaffe specifikt och insjuknande i olika sjukdomar.

Eftersom snabbkaffet har tillagats till färdig kaffedryck genom bryggning och därefter frys- eller spraytorkats så är hälsoeffekterna av snabbkaffe troligen samma som för bryggkaffe. Men för att helt säkert kunna besvara frågan skulle det alltså behövas göras mer forskning.

/ Susanna Larsson forskare i nutritionsepidemiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2017

49

Topplistan

Flera års fältarbete har möjliggjort forskning om förekomsten av cerebral pares bland unga i Uganda.

Stor kartläggning av cerebral pares i Uganda minskar kunskapsluckor STUDIER FRÅN höginkomstländer i västvärlden visar att ungefär tio procent av alla barn har någon form av neurologisk utvecklingsstörning och att cirka två barn av tusen har cerebral pares.

Motsvarande information har saknats för låg- och medelinkomstländer. Sedan 2005 har fältarbetare årligen samlat in information i en Health Demograp50

Medicinsk Vetenskap №4–2017

hic Surveillance site, som Karolinska Institutet varit med att bygga, om bland annat födslar, dödsfall och migration för alla invånare på landsbygden i Uganda.

I en undersökning 2015 screenades över 30 000 barn för cerebral pares.

Resultaten visar att cerebral pares i åldern 2-17 år är cirka 50 procent vanligare i Uganda än i västvärlden och

att förekomsten av cerebral pares är dubbelt så hög i åldersgruppen 2-7 år jämfört med åldersgruppen 8-17 år.

– I många länder är barn med funktionshinder negligerade och diskriminerade och lever under svåra omständigheter. Ett första steg att förändra detta är att visa att dessa barn finns och hur vanligt förekommande olika neurologiska utvecklingsstörningar är, säger professor Hans Forssberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet som lett studien.

Kartläggningen, som har genomförts tillsammans med Angelina Kakooza Mwesige och hennes medarbetare vid Makerere university i Kampala, Uganda, visar också att orsaken till att barn utvecklar cerebral pares skiljer sig från höginkomstländer, där cirka 40 procent av de drabbade är för tidigt födda. I Uganda var enbart två procent av barnen med cerebral pares för tidigt födda, troligen på grund av att barn som föds för tidigt inte överlever.

En fjärdedel av barnen i Uganda fick sin hjärnskada efter den första levnadsmånaden, jämfört med endast fem procent i höginkomstländer. I intervjuer berättade vårdnadshavarna att dessa barn fötts och utvecklats normalt fram till att de plötsligt insjuknat med feberattacker och krampanfall.

Eftersom malaria är vanligt i området är det enligt forskarna troligt att hjärnan skadats av en malariainfektion, något som skulle kunna förhindras genom infektionsförebyggande åtgärder eller tidigt insatt malariabehandling.

Prevalence of cerebral palsy in Uganda: a population-based study Kakooza-Mwesige A, Andrews C, Peterson S, Wabwire Mangen F, Eliasson AC, Forssberg H Lancet Global Health oktober 2017

Foto: Istockphoto.

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Gemensamma gener bakom astma, hösnuva och eksem I EN NY STUDIE har internationella forskare bland annat använt sig av data från det svenska tvillingregistret för att kartlägga var i arvsmassan de gemensamma generna för astma, hösnuva och eksem är lokaliserade. Genom jämförelser av genetiska variationer över hela genomet hos drygt 360 000 individer lyckades forskarna identifiera 136 olika positioner i arvsmassan som var och en kan kopplas till ökad risk för alla tre tillstånden astma, hösnuva och eksem. De identifierade genetiska variationerna påverkar om närliggande gener slås på eller av, och forskarna tror att dessa gener i sin tur påverkar funktionen hos celler i immunsystemet.

– Vår kartläggning ökar förståelsen för varför vissa personer utvecklar både astma, hösnuva och eksem och ger oss nya ledtrådar om hur dessa tillstånd skulle kunna förebyggas och behandlas, säger studiens huvudförfattare Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Forskarna såg även att miljöfaktorer kan påverka om vissa av generna slås på eller av.

Foto: Istockphoto, Gustav Mårtensson, privat.

Shared genetic origin of asthma, hay fever and eczema elucidates allergic disease biology Ferreira MA, Vonk JM, Baurecht H et al.

Medverkande från KI: Tillander A, Ullemar V, Lu Y, Magnusson PKE, Karlsson R, Almqvist C Nature Genetics oktober 2017

Astma, hösnuva och eksem förekommer ofta tillsammans.

En teori är att blodförtunnande läkemedel skyddar mot små blodproppar.

Dessa kan ligga bakom oupptäckta mikroinfarkter som så småningom kan leda till kognitiv försämring.

L I S TA

Fler nya topppublikationer Oväntat långvarig risk för återfall i bröstcancer 20-year risks of breast-cancer recurrence after stopping endocrine therapy at 5 years Pan H, Gray R, Braybrooke J, Davies C, Taylor C, McGale P, Peto R, Pritchard KI, Bergh J, Dowsett M, Hayes DF. The New England Journal of Medicine november 2017

Minskad demensrisk kopplas till blodförtunnande FORSKARE VID institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, har undersökt sambandet mellan blodförtunnande läkemedel och demens hos patienter med förmaksflimmer. Av drygt 440 000 patienter med förmaksflimmer i Sverige under åren 2006–2014 diagnostiserades drygt 26 000 med demens.

Patienter som åt blodförtunnande läkemedel under hela studietiden hade en minskad risk för demens med 48 procent. Den skyddande effekten var större ju tidigare behandlingen sattes in och effekten var likartad för äldre och nyare läkemedel. Även om resultaten inte bevisar ett orsakssamband, anser forskarna att resultaten starkt tyder på att blodförtunnande läkemedel skyddar mot demens hos patienter med förmaksflimmer.

– Patienter som står på dessa läkemedel i syfte att förebygga stroke slutar ofta att ta läkemedlen efter några år. Läkare bör förklara för sina patienter varför dessa läkemedel ska användas, säger docent Leif Friberg som genomfört studien tillsammans med kollegan professor Mårten Rosenqvist.

Less dementia with oral anticoagulation in atrial fibrillation Friberg L, Rosenqvist M European heart journal oktober 2017

Troponin är förknippat med förhöjd risk att dö Stable high-sensitivity cardiac troponin T levels and outcomes in patients with chest pain Roos A, Bandstein N, Lundbäck M, Hammarsten O, Ljung R, Holzmann MJ Journal of the American College of Cardiology oktober 2017 Ny grundläggande kunskap om enteriska nervsystemet Transcription and signaling regulators in developing neuronal subtypes of mouse and human enteric nervous system Memic F, Knoflach V, Morarach K, Sadler R, Laranjeira C, HjerlingLeffler J, Sundström E, Pachnis V, Marklund U Gastroenterology oktober 2017 Inflammatorisk tarmsjukdom i barndomen kopplat till ökad cancerrisk Childhood onset inflammatory bowel disease and risk of cancer: a Swedish nationwide cohort study 1964-2014 Olén O, Askling J, Sachs ML, Frumento P, Neovius M, Smedby KE, Ekbom A, Malmborg P och Ludvigsson JF BMJ september 2017 Unga män som opereras mot reflux får sällan återfall Association between laparoscopic antireflux surgery and recurrence of gastroesophageal reflux Maret-Ouda J, Wahlin K, El-Serag HB, Lagergren J JAMA september 2017 Medicinsk Vetenskap №4–2017

51

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Föreläsning: Nobelpristagarna i fysiologi eller DEC medicin Lyssna på årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young.

När: 7 december kl. 13.00. Free admission from 11.30. Seats must be taken by 12.40.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, campus Solna.

Live-sändning: nobelprize.org

7

Kunskapsseminarium vid NASP Michael Westerlund, DEC forskare vid Stockholms universitet: Efterlevandes användning av digitala resurser i sorgearbetet.

När: 12 december kl 13-14.15.

Var: Granits väg 4, Karolinska Institutet, campus Solna.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa bjuder in alla intresserade.

Begränsat antal platser, anmälan sker till: sebastian.hokby@ki.se.

12

Aktiviteter med Karolinska Institutet Utställning: Den osynliga kroppen Bilder visas från NOV medicinska laboratorier, tagna av bland annat forskare vid Karolinska Institutet. I samband med utställningen hålls en rad föreläsningar. Läs mer på denosynligakroppen.se När: 1 november 2017 – 7 januari 2018.

Var: Sven-Harrys konstmuseum, Eastmansvägen 10–12, Stockholm.

1

Antagningsseminarium: Tyra Lagerberg Implications of NOV SSRI prescription in Swedish children and adolescents. Anordnas av institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

När: 30 november kl 9.00.

30

52

Var: Föreläsningssal Atrium, MEB, Nobels väg 12, campus Solna.

Vernissage: We are all involved - Voices from The Face of DEC AIDS Film Archive Utställningen skildrar historien om hiv och aids genom filmerna i Face of AIDS Film Archive. Bland andra filmregissören Staffan Hildebrand och forskaren Daniel Normark medverkar.

När: 1 december kl 14-16.

Var: Universitetsbiblioteket, campus Flemingsberg, KI.

1

Disputation: Christopher Sundström DEC Therapist-guided internet treatment for alcohol use disorders.

När: 1 december kl 9.00.

Var: 90-salen, Norra Stationsgatan 69, plan 6, centrum för psykiatriforskning Stockholm.

1

Pedagogiskt forum: Husmoderns död Sara Danius, DEC kulturskribent och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, även ledamot i Svenska Akademien samt dess ständiga sekreterare.

Arrangeras av centrum för klinisk utbildning vid Karolinska Institutet.

När: 4 december kl 12-13.

Var: Stora Aulan, Södersjukhuset, Stockholm.

4

KIND-seminarium: Motor planning ability in childDEC ren with autism spectrum disorder at late preschool age med Erik Domellöf, forskare vid Umeå universitet.

När: 5 december kl 16-17.

Var: KIND, Gävlegatan 22B, plan 8, konferensrum Rosemary, Stockholm.

5

Bokmässa på KI Köp böcker om medicin och hälsa till DEC julklappspris, lyssna på författare, träffa forskare med mera.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna.

När: 14 december kl 15-18.

Mer info på ki.se/kalendern.

14

Öppet hus Hagströmerbiblioteket DEC Bokförsäljning, visningar och föreläsningar på Karolinska Institutets medicinhistoriska museum.

Var: Hagströmerbiblioteket, Haga Tingshus, Annerovägen 12, Solna.

När: 15 december kl 10-16.

Visningar: kl 10, 11, 13, och 15 (max 20 personer, ingen föranmälan).

Föredrag: kl. 10.30, 11.30, 13.30 (max 40 personer, ingen föranmälan).

15

Foto: Fredrik Gruber

Kom och se!

Passa på att besöka Karolinska Institutets medicinhistoriska museum Hagströmerbiblioteket som har öppet hus den 15 december.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

52-53_Aktuellt.indd 52

2017-11-20 11:30

Boktips Hans Roslings liv rymde mycket. Han upptäckte en okänd förlamningssjukdom, höll fler TEDtalks än någon annan i världen och var med och bekämpade ebola under utbrottet 2014. Bland annat.

Foto: Jörgen Hildebrandt

Om människorna bakom siffrorna HANS ROSLING VAR professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet från 1999 fram till sin död tidigare i år. Han var Hans Rosling också en världskänd föreläsare. Ofta använde han erfarenheter Hur jag lärde från det egna och släktingarnas liv när han i sina pedagogiska mig förstå presentationer beskrev världens utveckling. Nu kommer hans världen självbiografi, nedtecknad av honom själv tillsammans med jourFanny nalisten Fanny Härgestam.

Härgestam och Läsaren får ta del av Hans Roslings händelserika liv. Boken Hans Rosling startar i barndomen, där Hans Roslings pappa, som arbetade Natur och Kultur på ett kafferosteri, ofta kom hem med berättelser från världens hörn. ”Det råder inga tvivel om att min starka längtan efter att förstå världen började med mynt i kaffesäckar och pappas historier framför en världsatlas. Denna längtan blev gradvis en livslång besatthet och senare mitt yrke”, skriver han.

Berättelsen går via första cancerbeskedet vid 29 års ålder, familjebildandet och utlandsarbetet som läkare och forskare i Afrika till grundandet och arbetet med stiftelsen Gapminder med sonen och sonhustrun. Tillsammans med dem skrev han parallellt med självbiografin även en folkbildningsbok, Factfulness, som planeras ges ut våren 2018. Men den aktuella boken innehåller få siffror. ”Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon. Fått mig att tänka om”, skriver han själv i förordet. Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Hjälpredan Karolina Jonson, Lotta Skoglund Tukan förlag En ny bok om typ 1-diabetes riktar sig till föräldrar, anhöriga och vänner till barn och unga med sjukdomen. Här finns vardagliga levnadstips och ett 80-tal kaloriberäknade recept. Läsaren får också möta drabbade barn och föräldrar. Boken är framtagen i samarbete med överläkaren Eva Örtqvist, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Processen – möten, mediciner, beslut Åsa Nilsonne Natur och Kultur I en ny självbiografi berättar psykiatern Åsa Nilsonne, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, om mänskliga möten från sitt yrkesliv. Boken gör enligt Åsa Nilsonnes eget förord inget anspråk på att försöka skildra kunskapsläget inom psykiatrin, vare sig i dåtid eller i nutid, utan är hennes egna minnen och tolkningar av det hon upplevt.

DNA – kunskapens källa Rikard Erlandsson Fundo förlag Kunskapen om DNA, dess uppbyggnad och funktion är ung och utökas fortfarande med rasande hastighet. Redan har den bland annat lett till förbättrad diagnostik, nya läkemedel, möjlighet att spåra brottslingar och analysera vårt ursprung. Rickard Erlandsson, sjukhuskemist och forskare kopplad till Karolinska Institutet, berättar i denna bok historien om DNA, grunden till allt liv.

Medicinsk Vetenskap №4–2017

53

Ögonblicket Helena Nordenstedt Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Mattias Ahlm

”Jag funderar ofta på hur hennes ben ser ut idag” Helena Nordenstedt ville hjälpa sin unga patient. Men välviljan ledde henne fel. ”När jag arbetade som läkare i Kongo för några år sedan hade jag ansvaret för de patienter som vi skickat till det större sjukhuset fyra timmar bort. Där låg en sexårig tjej som fått benet gipsat efter att ha blivit påkörd. Hon skulle vara kvar på sjukhuset med sin mamma i sex veckor. Jag tyckte synd om dem som skulle behöva vara långt bort från sin familj så jag erbjöd mig att köra hem dem i förtid och sedan köra dem tillbaka när det var dags för gipsborttagning. Men de dök aldrig upp när jag skulle hämta dem igen. På omvägar fick jag höra att gipset hade tagits bort så fort flickan kom hem till byn. Man ansåg att hon var botad efter två veckor. Vad hade jag orsakat med min ignoranta välvilja?

Hur hennes ben ser ut idag har jag ofta funderat på.

Läxan jag lärde mig är att det inte går att räkna med att människor alltid beter sig som jag, med min svenska bakgrund, har föreställt mig. Alltifrån språkliga och kulturella skillnader till bristande resurser kan göra att oväntade situationer uppstår.

Jag försöker numera alltid lyssna noga på dem som är mer insatta än jag själv i de lokala förutsättningarna. I vår forskning undersöker vi bland annat hjärthälsan hos hiv-patienter i Uganda. Vi har också ett projekt i Sierra Leone om hur kunskap och beteenden hos befolkningen påverkade hur ebola spreds under det stora utbrottet 20142015. Utan samarbetet med mina afrikanska kollegor skulle denna forskning inte kunna genomföras på ett bra sätt.”

54

Medicinsk Vetenskap №4–2017

Namn: Helena Nordenstedt Arbetar som: Forskare och lärare i global hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Aktuell: En av åtta forskare som antagits till ett ledarskapsprogram i global hälsa vid SIGHT, ett nybildat institut som ska bidra till att uppnå FN:s globala utvecklingsmål.

ANNONS

GE EN GÅVA TILL KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutets vision är att pü ett avgÜrande sätt bidra till att fÜrbättra människors hälsa.

Med ditt stÜd kan vi fÜrverkliga visionen och fortsätta att gÜra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

Om du har frĂĽgor eller ideĂŠr rĂśrande Karolinska Institutets forskning och utbildning, kontakta oss pĂĽ Development OfďŹ ce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott fĂśr livet.

Ge din gĂĽva via webben: ki.se/stodki

Vill du ocksĂĽ bidra till nya

GENOMBROTT FÖR LIVET™

Kontakta oss pĂĽ Development OfďŹ ce; telefon 08-524 800 00 eller development-ofďŹ ce@ki.se, du kan även ge din gĂĽva direkt via webben pĂĽ ki.se/stodki

FĂśrlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder t TJUUQMBUTFS t 5PQQNPEFSO TBMTUFLOJL t LPOGFSFOTSVN GĂšS o QFSTPOFS t LWN VUTUĂŠMMOJOHTZUB JOHĂŒS J IZSBO BW &SMJOH 1FSTTPOTBMFO t $BUFSJOHLĂšL J IVTFU UWĂŒ SFTUBVSBOHFS FUU DBGĂ? t 'MFSB MVGUJHB GPBKĂ?FS MĂŠNQBEF GĂšS NJOHFM NFE FMMFS VUBO NBU

'ĂšS CPLOJOH BW MPLBMFS PDI LPOGFSFOTUKĂŠOTUFS LPOUBLUB "OO $BUSJO .PCFSH CPLOJOH BVMBNFEJDB!LJ TF

LJ TF BVMBNFEJDB

POSTTIDNING B

ANNONS

EndNote X8

Marknadsledande referenshantering. Läs mer på endnote.se Samarbeta effektivt genom EndNotes delningsfunktion: dela artiklar, referenser och annoteringer med kollegor.

Med EndNote X8 kan du dela ditt bibliotek med 100 kollegor.

Med ett knapptryck laddar du ner fulltext PDF:er till dina referenser

Tillgång till din forskning var du än befinner dig - vad du än använder.

Mac, Win eller iPad

NVivo 11

Framtiden för kvalitativ dataanalys NVivo 11 stödjer flest datakällor och innehåller de mest avancerade verktygen inom kvalitativa analysprogram. Du kan samla och organisera data, analysera, visualisera och dela med dina kollegor. Kom snabbt till smartare insikter och fatta bättre beslut med NVivo.

Läs mer och köp på www.alfasoft.se