I korthet

Högre blodtryck hos barn vars mödrar snu- sat under graviditeten Exponering. Forskare har mätt blodtryck och hjärtfrekvens hos 21 fem- och sexåringar vars mammor använt snus under graviditeten och 19 barn i samma åldrar vars mammor inte använt några tobaksprodukter. De fann att det systoliska blodtrycket hos barn som exponerats för snus var 4,2 mmHg högre än hos oexponerade barn.

– Även om det förhöjda blodtrycket inte är kliniskt signifikant för enskilda barn så kan det få betydelse i vuxen ålder, särskilt i kombination med andra riskfaktorer för högt blodtryck såsom fetma eller inaktivitet, säger Felicia Nordenstam, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och barnkardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskarna fann också att hjärtfrekvensvariabiliteten var lägre bland exponerade barn. Hur dessa förändringar i hjärtfrekvensvariabilitet och blodtryck påverkar hjärtkärlhälsan i vuxen ålder återstår att utforska. Journal of the American Heart Association oktober 2019 Möjliga läkemedels- mål för glioblastom Tumörattack. Forskare har utvecklat en ny metod för att identifiera unika proteinuttryck i olika typer av hjärnceller. Metoden visade sig vara användbar både för att definiera celltypspecifika egenskaper och för att direkt jämföra celler i normal och sjuk vävnad. Forskarna använde metoden för att hitta tio proteiner som uttrycks i endotelceller i glioblastom och som inte finns i kärlen i normal hjärnvävnad.

– Vi har hittat sjukdomsrelaterade förändringar i cellerna i tumörens blodkärl, så kallade endotelceller. Proteiner som endast uttrycks i dessa celler skulle kunna användas som mål för att attackera tumörens blodförsörjning eller för att leverera läkemedel utan att påverka normala delar av hjärnan, säger Lynn Butler, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Cell Reports november 2019 Ny gensaxvariant kan öka precisionen Träffsäkert. CRISPR-Cas9 är ett enzym som först upptäcktes i bakterier och som kan programmeras att på en exakt plats i genomet klippa av och reparera DNA. Denna ’gensax’ kan användas för att korrigera defekta DNA-delar och testas för närvarande i kliniska prövningar för att behandla flera sjukdomar.

I en ny studie har forskare utvecklat en modifierad variant kallad SaCas9-HF som i laboratoriemiljö signifikant förbättrade genredigeringens träffsäkerhet på 24 platser i det mänskliga genomet. Den Ett barn vars mamma snusat under graviditeten hade i en studie högre blodtryck än barn vars mamma inte använt tobak.

hade också färre felträffar.

– Våra resultat visar på ett alternativ i verktygslådan för genredigering som kräver hög träffsäkerhet. Det nya enzymet kan vara speciellt användbart för framtida genterapi, säger Zongli Zheng, forskarassistent vid Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong. PNAS september 2019 4 av fem barn som får en hjärntumör överlever idag. Men strålning mot hjärnan kan ge kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Molecular Psychiatry november 2019

Atopiskt eksem kopp- lat till bakterier i huden Toxiskt. Forskare har studerat bakterier i hudprover från drygt 350 personer, varav nästan två tredjedelar led av atopiskt eksem eller psoriasis och resten hade frisk hud. Resultatet visade att bakterien staphylococcus aureus bredde ut sig stort i atopiska eksem, på bekostnad av potentiellt hälsofrämjande bakterier. Hos patienter med psoriasis förändrades också bakteriesammansättningen men den dominerades inte av en enda enskild bakterie. Forskarna såg också att staphylococcus aureus producerade vissa toxiner som direkt påverkade hudens barriär- och försvarsmekanismer genom att stimulera uttrycket av vissa gener.

— Att skapa förhållanden på huden som främjar tillväxten av vissa bakterier framför andra skulle kunna vara ett naturligt sätt att hålla sjukdomsalstrarna på avstånd, säger Nanna Fyhrquist, forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Nature Communications oktober 2019

KATARINA GÖRTS-ÖBERG forskare vid Anova, ett tvärvetenskapligt centrum om sexuell hälsa, fortplantning och transmedicin.

Vad räknas som sexmissbruk?

Onani i timmar eller tvångsmässigt porrsurfande – så kan det vara för personer som lider av hypersexualitet. En ny studie ska undersöka hjärnan hos drabbade.

Text: Anna Molin Foto: Mattias Ahlm

Vad är sexmissbruk, eller hypersexualitet? – Det är en beteendestörning, även kallad impulsiv sexuell beteendestörning, som drabbar mellan 3–5 procent av befolkningen, de flesta män. Det kan handla om allt från omfattande användning av internetporr vid onani till parallella sexuella tillfälliga kontakter eller överdriven konsumtion av sexuella tjänster som telefonsex. Ungefär hälften har också en sexuell avvikelse som kan vara olaglig, till exempel pedofili, exhibitionism eller sexköp. Gemensamt kännetecknas tillståndet av att man tappar kontrollen, tar stora risker och att man fortsätter trots att beteendet får negativa konsekvenser. Vad orsakar störningen? – Preliminära resultat från ett samarbete med professor Jussi Jokinen vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, antyder att nivåer av hormonet oxytocin kan vara inblandat, men vi vet inte exakt hur. Vi ser också att beteendet används som en coping-strategi för att hantera olustkänslor som oro, stress och ångest. Spänningssökning kan också vara en drivkraft. Vad kan det få för konsekvenser? – Det kan påverka alla delar av livet, som relationer till familj och vänner, arbete och studier. För en del kan det innebära att man begår brott och det kan även få ekonomiska konsekvenser, till exempel om man köper sexuella tjänster. Jag har träffat personer som spenderar 40 timmar i veckan på att tänka på, förbereda och genomföra sina sexuella fantasier. Då finns det inte mycket tid över för annat så det får stora konsekvenser. Går det att bota? Ja. Det finns effektiva KBT-behandlingar, som även kan ges via internet, där vi sett hur den starka upptagenheten kring sexualitet går ner signifikant jämfört med de som inte behandlas. De går ut på att man ska förstå vilka situationer som är problematiska. Man får

Många som lider av hypersexualitet skjuter upp saker för att exempelvis onanera istället, berättar forskaren Katarina Görts-Öberg.

till exempel göra en analys av vad man tycker är viktigt i livet och beräkna hur mycket tid man lägger på sitt sexuella beteende och sedan ställa dessa i relation till varandra. Det finns preliminära resultat som tyder på att läkemedlet Naltrexone, som idag används vid alkoholberoende, även kan hjälpa vid sexberoende. Men fler studier behövs. Vad ska er nya studie ta reda på? – Vi vill veta om det finns strukturella och funktionella egenskaper i hjärnan som är relaterade till hypersexuell störning. Syftet är att få ökad kunskap om den neurobiologiska bakgrunden till sexuell problematik, och därigenom förbättra och utveckla specifika behandlingsmetoder. Deltagarna kommer bland annat att genomgå en magnetkameraundersökning som avbildar hjärnan.