Högre blodtryck hos barn vars mödrar snusat under graviditeten Exponering. Forskare har mätt blodtryck och hjärtfrekvens hos 21 fem- och sexåringar vars mammor använt snus under graviditeten och 19 barn i samma åldrar vars mammor inte använt några Ett barn vars tobaksprodukter. De mamma snusat fann att det systoliska under graviditeten blodtrycket hos barn hade i en studie högre som exponerats för blodtryck än barn vars snus var 4,2 mmHg mamma inte använt högre än hos oexponetobak. rade barn. – Även om det förhöjda blodtrycket inte är kliniskt signifikant för enskilda barn så kan det få betydelse i vuxen ålder, särskilt i kombination med andra riskfaktorer för högt blodtryck såsom fetma relaterade förändringar i eller inaktivitet, säger Felicia cellerna i tumörens blodkärl, Nordenstam, forskare vid så kallade endotelceller. institutionen för kvinnors Proteiner som endast uttrycks och barns hälsa, Karolinska i dessa celler skulle kunna Institutet och barnkardiolog användas som mål för att vid Karolinska Universitetsattackera tumörens blodförsjukhuset. sörjning eller för att leverera Forskarna fann också att läkemedel utan att påverka hjärtfrekvensvariabiliteten normala delar av hjärnan, var lägre bland exponerade säger Lynn Butler, forskare vid barn. Hur dessa förändringar institutionen för molekylär i hjärtfrekvensvariabilitet och medicin och kirurgi, Karolinblodtryck påverkar hjärtkärlska Institutet. Cell Reports hälsan i vuxen ålder återstår november 2019 att utforska. Journal of the American Heart Association oktober 2019
Foto: iStockphoto
Möjliga läkemedelsmål för glioblastom Tumörattack. Forskare har utvecklat en ny metod för att identifiera unika proteinuttryck i olika typer av hjärnceller. Metoden visade sig vara användbar både för att definiera celltypspecifika egenskaper och för att direkt jämföra celler i normal och sjuk vävnad. Forskarna använde metoden för att hitta tio proteiner som uttrycks i endotelceller i glioblastom och som inte finns i kärlen i normal hjärnvävnad. – Vi har hittat sjukdoms-
Ny gensaxvariant kan öka precisionen Träffsäkert. CRISPR-Cas9 är ett enzym som först upptäcktes i bakterier och som kan programmeras att på en exakt plats i genomet klippa av och reparera DNA. Denna ’gensax’ kan användas för att korrigera defekta DNA-delar och testas för närvarande i kliniska prövningar för att behandla flera sjukdomar. I en ny studie har forskare utvecklat en modifierad variant kallad SaCas9-HF som i laboratoriemiljö signifikant förbättrade genredigeringens träffsäkerhet på 24 platser i det mänskliga genomet. Den
hade också färre felträffar. – Våra resultat visar på ett alternativ i verktygslådan för genredigering som kräver hög träffsäkerhet. Det nya enzymet kan vara speciellt användbart för framtida genterapi, säger Zongli Zheng, forskarassistent vid Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong.
4 PNAS september 2019
av fem barn som får en hjärntumör överlever idag. Men strålning mot hjärnan kan ge kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Molecular Psychiatry november 2019
Atopiskt eksem kopplat till bakterier i huden Toxiskt. Forskare har studerat bakterier i hudprover från drygt 350 personer, varav nästan två tredjedelar led av atopiskt eksem eller psoriasis och resten hade frisk hud. Resultatet visade att bakterien staphylococcus aureus bredde ut sig stort i atopiska eksem, på bekostnad av potentiellt hälsofrämjande bakterier. Hos patienter med psoriasis förändrades också bakteriesammansättningen men den dominerades inte av en enda enskild bakterie. Forskarna såg också att staphylococcus aureus producerade vissa toxiner som direkt påverkade hudens barriär- och försvarsmekanismer genom att stimulera uttrycket av vissa gener. — Att skapa förhållanden på huden som främjar tillväxten av vissa bakterier framför andra skulle kunna vara ett naturligt sätt att hålla sjukdomsalstrarna på avstånd, säger Nanna Fyhrquist, forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Nature Communications oktober 2019 Medicinsk Vetenskap №4–2019
11