Medicinsk Vetenskap nr 4 2019

Hurra! Medicinsk Vetenskap fyller 25 år!

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2019 Pris: 50 kronor

LIVSLÄNGD

Hur gamla vill vi bli?

E N G AG E R A D E

Forskare som tar debatten C E L L FO R S K A R E N

“Fettceller är irriterande”

PLUS: NOBEL / DOLD STAMNING / SEXMISSBRUK

ANNONS

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

Innehåll

№4—2019 Framsteg 7 8

13 14

Bakterieatlas från vår kropp Nobelpriset: Om syrebrist i kroppen Spetsiga patienter vet mer "Hepatit C kan stoppas"

I fokus 12 Hallå där om sexmissbruk 22 Barn som föder barn

24 Nyfiken på livslängd:

Vår maxålder kan vara nådd

Möt forskarna 16 Tre forskare som tar debatten

Foto: Joel Nilsson, Oskar Omne, Martin Stenmark, Getty, iStockphoto. Illustration: Jens Magnusson.

30 Intervjun med Kirsty Spalding

”Fettceller är underskattade” 54 Ögonblicket med Ineke Samson:

”Terapi kan vara att låta

stamningen höras”

34

Karies. Stödgalor och patientföreningar saknas för världens vanligaste sjukdom.

14

På djupet: Karies 34

38

44

Ojämlikhet är tandhälsans största problem Hälsovägledaren: ”Jag försöker att aldrig skuldbelägga” Karies ökande problem hos äldre

Alltid i MV 10 15 20

45 47 50 52

I korthet Utblick Tidslinjen: Medicinsk Vetenskap under 25 år Aktuellt vid KI Frågor och svar Topplistan Boktips - helt uppslag!

Utrota. Han vill få stopp på hepatit C.

30

22 Brydd. Anna Kågesten forskar om barngraviditeter.

Fettcellsnörd. Kirsty Spalding vet hur vårt hull fungerar.

24

Långlivat. Medellivslängden ökar men kan vi även bromsa åldrandet?

3

Redaktörerna har ordet

ÅR FIRAR MEDICINSK VETENSKAP 25 år. Vad har hänt sedan starten 1994? Ganska mycket visar det sig.

Forskningen har genererat mycket kunskap och lett till framsteg. I allra första numret av Medicinsk Vetenskap fanns till exempel en artikel om HPV och dess koppling till livmoderhalscancer. Förhoppningen då var att få fram en vaccinkandidat. Det lyckades och sedan 2010 erbjuds alla flickor i åldern 10-12 år vaccin mot de farligaste varianterna av HPV. Idag förs diskussionen om att införa vaccin också för pojkar.

I samma första nummer fanns också en artikel om hur människokroppen reagerar i rymden. Till vår fasa insåg vi att det var samma frågeställning som vi nyligen tog upp i tidningen.

Har inget hänt? Jo, även om frågeställningen är densamma så vet vi idag betydligt mer, till exempel om hur immunförsvaret påverkas och att variationen i tarmfloran försämras. Det kommer att vara viktig kunskap när det blir dags att flytta ut i rymden.

Genusdebatten är också betydligt mer närvarande idag. När premiärnumret av Medicinsk Vetenskap gjordes fanns ett redaktionsråd, precis som nu. Där satt tolv manliga forskare. Inne i tidningen citerades 16 manliga forskare och tre kvinnliga. Idag består redaktionsrådet av hälften män och hälften kvinnor. I vårt aktuella nummer intervjuar vi något fler kvinnor än män (men det är inte det vanliga scenariot får vi samtidigt lov att konstatera). När vi gör tidningen försöker vi även tänka på hur vi porträtterar kvinnor och män. Men vi har fått kritik, till exempel för bilder då kvinnliga forskare doppat tårna i vatten eller hoppat glädjeskutt medan männen haft en framtoning som kan uppfattas som mer seriös. Vår ambition är att bli bättre på att porträttera även manliga forskare på ett glädjefyllt sätt.

Vad vill du läsa?

Mejla oss gärna förTidningens utseende har såklart också förändrats. slag på ämnen att ta upp I tidslinjen i detta nummer kan du se exempel på hur i kommande nummer omslagen sett ut på medicinskvetenskap@ki.se genom åren. Då var det mycket tekniska bilder, nu är det oftare bilder som uttrycker känslor eller vardagsnära problem som forskningen försöker lösa.

Men en sak som är sig lik är forskarnas stora engagemang för att nå ny kunskap som kan förbättra människors hälsa.

Och att Medicinsk Vetenskap finns där för att berätta om det.

Trevlig läsning!

4

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Medarbetare i detta nummer Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör Anna Maria Böök är Karolinska Institutets nya kommunikationsdirektör. Hon har tidigare arbetat vid bland annat Riksrevisionen och Rikspolisstyrelsen. Nu ser hon fram emot att utveckla kommunikationen i linje med universitetets strategi 2030.

Anna Molin Forskningskommunikatör Anna Molin är nyanställd forskningskommunikatör på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund som journalist och redaktör på amerikanska medieföretagen Bloomberg och Wall Street Journal. Nu ska hon göra molekylära gåtor begripliga och bidra till en mer forskningsbaserad samhällsdebatt.

Malin Grönborg Frilansfotograf Malin Grönborg bor i Umeå och har jobbat som fotograf i 20 år med paus för utbildning på Nordens Fotoskola Biskops Arnö.

Mötet med människorna och den stora variationen är det bästa med jobbet.

Dessutom: Alexander Donka, Fredrik Hedlund, Felicia Lindberg, Annika Lund, Maja Lundbäck, Jens Magnusson, Joel Nilsson, Emil Nordin, Oskar Omne, Martin Stenmark, Magnus Trogen Pahlén, Stefan Zimmerman.

Foto: Joel Nilsson, Cecilia Odlind, Camilla Svensk, Johanna Lindqvist

Cecilia & Ola:

Foto: Joel Nilsson, Cecilia Odlind, Camilla Svensk, Johanna Lindqvist

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

An Ko An Ins kat ann kom me

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

An For An ska på Jo gö ba

Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se

Alt gö

Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se

Ma Fril Ma kok år m Mö me

Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Kristiina Tammimies.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Jens Magnusson Tryck Lenanders Grafiska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2019

5

ANNONS

Har du obehagliga känslor i benen och sover du dåligt?

Då kan du ha den kroniska neurologiska folksjukdomen WED/ RLS Willis-Ekbom Disease eller Restless Legs Syndrom. Upp till 10 procent av befolkningen kan vara drabbad och 1/3 behöver läkemedelsbehandling för en bra livskvalitet. WED/RLS är för de flesta okänt.

•Vill du veta mer om WED/RLS? •Vill du veta hur du kan minimera dina symtom och få ett liv med bättre livskvalitet?

•Vill du få tips inför läkarbesöket?

•Vill du veta mer om hur olika läkemedel på verkar din sjukdom?

Då ska du köpa den helt nya boken ”Livskvalitet trots rastlösa ben och dålig sömn” Boken kostar 375 kronor inkl. frakt 75 kr. Betala via WED-Förbundets bankgiro 5792-6115 eller Swish 123 275 8258. Medlemmar i WED- Förbundet får 100 kronor i rabatt.

På www.wedforbundet.se finns information om symtom, diagnos och behandling av sjukdomen.

From pipette tips to NGS robotics QPCR/ PCR

PCRsonal support service

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Istockphoto

Atlas över alla våra bakteriers gener tas fram Hur påverkar mikroorganismer vår hälsa?

Det femåriga projektet Million Microbiome of Humans Project ska hjälpa till att svara på frågan genom att skapa en atlas över arvsmassan hos människans mikroorganismer.

– Tidigare har vi bara kunnat beskriva förekomsten av bakterier i kroppen, men genom att kartlägga deras arvsmassa, blir det även möjligt att förstå deras funktion, säger professor Lars Engstrand, föreståndare på centrum för translationell mikrobiomforskning vid Karolinska Institutet, som leder projektet tillsammans med professor Mathias Uhlén.

En miljon prover ska tas för att kartlägga mikrobiomet i bland annat huden, munnen, mag-tarmkanalen och vagina hos personer från så många olika platser i världen som möjligt. Sedan samlas de avidentifierade sekvenserna i en databas som ska göras fritt tillgänglig för alla forskare.

– Vi vet att mikroorganismer har en stor inverkan vid en rad behandlingar, allt från vanliga läkemedel till immunterapier mot cancer. Dessa nya kunskaper kommer att bli en viktig del i utvecklingen av morgondagens individbaserade behandlingar, det som kallas precisionsmedicin, säger Lars Engstrand.

I projektet deltar i nuläget fem länder; Sverige, Danmark, Frankrike, Lettland och Kina. Magnus Trogen Pahlén

Arvsmassan hos de mikroorganismer som bor på människokroppen ska kartläggas.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

7

Framsteg Årets Nobelpris

Upptäckter som genomsyrar livet Årets Nobelprisbelönade upptäckter har lett till att läroböcker behövts skrivas om. Nu får de också allt fler medicinska tillämpningar.

Text: Ola Danielsson / Sara Nilsson OAVSETT OM VI bestiger ett berg, tränar eller bara vilar – cellerna i vår kropp behöver ständigt anpassa sig efter tillgången på syre. Tack vare 2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin vet vi nu mer om hur detta går till.

– Nobelpristagarnas fundamentala upptäckter har ökat vår kunskap om en fysiologisk respons som gör liv möjligt. Upptäckterna har också börjat leda till medicinska tillämpningar, säger Randal S Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Det var sedan tidigare känt att hormonet EPO kan stimulera nybildning av röda blodkroppar som svar på syrebrist och därmed öka blodets syretransporterande förmåga. Gregg Semenza, professor vid Johns Hopkins University, USA, dentifierade det DNA-bindande proteinkomplexet HIF som en central komponent i den syrereglerande me8

Medicinsk Vetenskap №4–2019

kanismen och upptäckte parallellt med Sir Peter Ratcliffe, professor vid Oxforduniversitetet i Storbritannien, att den är verksam i flera olika vävnader, inte bara i njuren där EPO normalt bildas. Årets tredje pristagare, William Kaelin Jr, cancerforskare och professor vid bland annat Harvard Medical School, USA, visade att ett protein kallat VHL är inblandat i maskineriet, och i två samtidigt publicerade artiklar presenterade Kaelin och Ratcliffe 2001 en mekanism för hur syre kan reglera kontakten mellan VHL och HIF-1a.

Genom ytterligare forskning kunde de tre Nobelpristagarna avslöja hur cellernas syrekänsliga maskineri är uppbyggt och fungerar.

Syrereglering har betydelse vid flera sjukdomstillstånd, som blodbrist, cancer, stroke, hjärtinfarkt, infektion och sårläkning. Det pågår idag arbete för att ta fram nya läkemedel som antingen aktiverar eller blockerar mekanismen, beroende på vilken effekt som eftersöks. Gregg Semenza, Sir Peter Ratcliffe och William G. Kaelin Jr kommer till Stockholm och håller en traditionsenlig Nobelföreläsning vid Karolinska Institutet. För ytterligare information, se kalendern på sid 45.

” Jagblev rörd till tårar.”

Susanne Schlisio, som forskar vid Karolinska Institutet om hur störd känslighet för syre kan leda till cancer, berättar om sin reaktion på årets medicinska Nobelpris. Hon arbetade som postdoc hos en av årets Nobelpristagare, William Kaelin Jr, vid Harvard Medical School i Boston, när upptäckterna gjordes. Källa: TV4 Karotiskroppen är ett litet organ som gör stora saker.

1938 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Corneille Heymans belönade upptäckter kring hur blodets syrenivåer kan avläsas och styra vår andningsfrekvens.

Det sker i karotiskroppen, ett litet organ i anslutning till halsens stora blodkärl, där syrekänsliga celler kan aktivera de nervbanor som styr vår andning.

Vem får Nobelpriset?

Hur går arbetet till när Nobelpristagare i fysiologi eller medicin utses? Hör Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet, berätta i avsnitt 23 av podden Medicinvetarna. ki.se/medicinvetarna

Foto: Dana-Farber, Johns Hopkins, Oxfords universitet, Flynn Larsen, Istockphoto. Illustration: Anders Kjellberg

Utan syre inget liv.

Syrekänsliga celler Kroppen runt Både för lite och för mycket syre gör oss sjuka. Därför är cellernas syrekänslighet en nyckel vid många sjukdomstillstånd.

Text: Ola Danielsson

ST R O K E

Syrebrist skadar hjärnan Vid en stroke går ett blodkärl sönder eller proppas igen så att delar av hjärnan drabbas av syrebrist. Behandlingen måste ta hand om den akuta blodläckan, men forskning pågår också för att ta reda på om det går att hjälpa vävnaden att bättre återhämta sig från syrebristen.

ÖGONSJUKDOM

Blodkärl stör synen Våt makuladegeneration är en synstörning som beror på att defekta blodkärl bildas i ögat.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att regleringen av syrebrist i ögat är centralt i sjukdomsförloppet och studerar hur behandling skulle kunna riktas specifikt mot cellerna som känner av syrebristen.

N J U R SV I K T

Blodbrist minskar syretransport Vid syrebrist utsöndrar njurarna hormonet EPO som styr nybildning av syretransporterande röda blodkroppar. Vid njursvikt fungerar detta dåligt med blodbrist som följd. Flera kliniska prövningar pågår av substanser som ska motverka blodbrist genom att stimulera nybildningen av röda blodkroppar.

CA N C E R SÅR

Foto: Istockphoto

Foto: iStockphoto

Syrebrist hindrar läkning I svårläkta sår, till exempel i fotsår vid diabetes, är vävnaden ofta dåligt syresatt. En behandling är att låta patienten andas 100 procent syrgas i en tryckkammare, så att blodets syrehalt ökar. Forskning pågår också för att utveckla sårbehandlingar som riktar sig specifikt mot syremaskineriet i sårvävnadens celler.

Syreslukande celler En snabbt växande cancertumör behöver mycket syre och näring och kan utnyttja det syrereglerade maskineriet för att stimulera ökad blodkärlsbildning. Flera cancerläkemedel har utvecklats som motverkar blodkärlsnybildningen genom att påverka cancercellernas känslighet för syre.

Källor: Nobelprize.org, Oxygen sensing decoded: a Nobel concept in biology, Angiogenesis, oktober 2019, S:t Eriks Ögonsjukhus, Wound Healing Essentials: Let There Be Oxygen, Wound Repair Regen, januari 2010 Medicinsk Vetenskap №4–2019 №3–2017

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

” Vi är mer lika schimpansen än vad vi tidigare trott.”

Jesper Eisfeldt, forskarstuderande vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi apropå en genetisk kartläggning av tusen svenska individer, där nya DNA-sekvenser har identifierats. Molecular Biology and Evolution September 2019

Störst preventiva hälsovinster vid diabetes görs om man kan hitta de grupper där risken är som högst.

Högre risk för diabetes i vissa yrkesgrupper Yrkesrisk. I Sverige har sju procent av den vuxna befolkningen diabetes och upp till var femte riskerar att drabbas någon gång i livet. Sjukdomen kan leda till komplikationer och för tidig död. Typ 2-diabetes går att förebygga genom livsstilsförändringar och behovet av effektiv prevention är stort.

I en studie följdes 4,6 miljoner svenskar i arbetsför ålder mellan år 2006-2015, varav 202 000 drabbades av typ 2-diabetes under perioden. Risken att insjukna i diabetes skiljde sig mycket kraftigt mellan yrkesgrupper. Yrkesförare, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att utveckla typ 2-diabetes än exempelvis sjukgymnaster och lärare. Hela 9 procent av alla manliga yrkesförare har typ 2-diabetes medan sex procent av alla kvinnliga fabriksarbetare lider av sjukdomen.

– Intressant nog ser vi att dessa män och kvinnor är mer överviktiga och har sämre fysisk förmåga redan vid mönstringen respektive vid tidpunkten för första graviditeten. Sannolikt är det inte yrkesvalet i sig som avgör, utan den höga diabetesrisken verkar förklaras av en hög förekomst av riskfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och rökning redan i unga år, säger Sofia Carlsson, forskare vid Institutet för miljömedicin. Diabetologia september 2019 10

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Förorenat. Sotpartiklar har tidigare kopplats till negativa hälsoeffekter. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid universiteten i Göteborg och Umeå, SMHI och Miljöförvaltningen i Stockholm följt nästan 115 000 medelålders friska personer boende i Göteborg, Stockholm och Umeå under en 20-årsperiod, varav drygt 3 100 personer drabbades av stroke. Forskarna fann att för varje 0,3 mikrogram per kubikmeter (µg/m3) sotpartiklar från avgaser ökade risken att drabbas av stroke med 4 procent.

- Denna studie pekar särskilt ut avgaser från vägtrafik som en riskfaktor för stroke, en folksjukdom med stort mänskligt lidande, hög dödlighet och avsevärda samhällskostnader. Vi ser att dessa utsläpp får konsekvenser även i svenska städer som internationellt sett har låga nivåer av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, forskare vid Institutet för miljömedicin. Environmental Health Perspectives oktober 2019

Illustration: iStockphoto

Mer trafikavgaser ökar risken för stroke

Högre blodtryck hos barn vars mödrar snusat under graviditeten Exponering. Forskare har mätt blodtryck och hjärtfrekvens hos 21 fem- och sexåringar vars mammor använt snus under graviditeten och 19 barn i samma åldrar vars mammor inte använt några Ett barn vars tobaksprodukter. De mamma snusat fann att det systoliska under graviditeten blodtrycket hos barn hade i en studie högre som exponerats för blodtryck än barn vars snus var 4,2 mmHg mamma inte använt högre än hos oexponetobak. rade barn.

– Även om det förhöjda blodtrycket inte är kliniskt signifikant för enskilda barn så kan det få betydelse i vuxen ålder, särskilt i kombination med andra riskfaktorer för högt blodtryck såsom fetma relaterade förändringar i eller inaktivitet, säger Felicia cellerna i tumörens blodkärl, Nordenstam, forskare vid så kallade endotelceller. institutionen för kvinnors Proteiner som endast uttrycks och barns hälsa, Karolinska i dessa celler skulle kunna Institutet och barnkardiolog användas som mål för att vid Karolinska Universitetsattackera tumörens blodförsjukhuset. sörjning eller för att leverera Forskarna fann också att läkemedel utan att påverka hjärtfrekvensvariabiliteten normala delar av hjärnan, var lägre bland exponerade säger Lynn Butler, forskare vid barn. Hur dessa förändringar institutionen för molekylär i hjärtfrekvensvariabilitet och medicin och kirurgi, Karolinblodtryck påverkar hjärtkärlska Institutet. Cell Reports hälsan i vuxen ålder återstår november 2019 att utforska. Journal of the American Heart Association oktober 2019

Foto: iStockphoto

Möjliga läkemedelsmål för glioblastom Tumörattack. Forskare har utvecklat en ny metod för att identifiera unika proteinuttryck i olika typer av hjärnceller. Metoden visade sig vara användbar både för att definiera celltypspecifika egenskaper och för att direkt jämföra celler i normal och sjuk vävnad. Forskarna använde metoden för att hitta tio proteiner som uttrycks i endotelceller i glioblastom och som inte finns i kärlen i normal hjärnvävnad.

– Vi har hittat sjukdoms-

Ny gensaxvariant kan öka precisionen Träffsäkert. CRISPR-Cas9 är ett enzym som först upptäcktes i bakterier och som kan programmeras att på en exakt plats i genomet klippa av och reparera DNA. Denna ’gensax’ kan användas för att korrigera defekta DNA-delar och testas för närvarande i kliniska prövningar för att behandla flera sjukdomar.

I en ny studie har forskare utvecklat en modifierad variant kallad SaCas9-HF som i laboratoriemiljö signifikant förbättrade genredigeringens träffsäkerhet på 24 platser i det mänskliga genomet. Den

hade också färre felträffar.

– Våra resultat visar på ett alternativ i verktygslådan för genredigering som kräver hög träffsäkerhet. Det nya enzymet kan vara speciellt användbart för framtida genterapi, säger Zongli Zheng, forskarassistent vid Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong.

4 PNAS september 2019

av fem barn som får en hjärntumör överlever idag.

Men strålning mot hjärnan kan ge kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Molecular Psychiatry november 2019

Atopiskt eksem kopplat till bakterier i huden Toxiskt. Forskare har studerat bakterier i hudprover från drygt 350 personer, varav nästan två tredjedelar led av atopiskt eksem eller psoriasis och resten hade frisk hud. Resultatet visade att bakterien staphylococcus aureus bredde ut sig stort i atopiska eksem, på bekostnad av potentiellt hälsofrämjande bakterier.

Hos patienter med psoriasis förändrades också bakteriesammansättningen men den dominerades inte av en enda enskild bakterie. Forskarna såg också att staphylococcus aureus producerade vissa toxiner som direkt påverkade hudens barriär- och försvarsmekanismer genom att stimulera uttrycket av vissa gener.

— Att skapa förhållanden på huden som främjar tillväxten av vissa bakterier framför andra skulle kunna vara ett naturligt sätt att hålla sjukdomsalstrarna på avstånd, säger Nanna Fyhrquist, forskare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Nature Communications oktober 2019 Medicinsk Vetenskap №4–2019

11

Framsteg Hallå där KATARINA GÖRTS-ÖBERG

forskare vid Anova, ett tvärvetenskapligt centrum om sexuell hälsa, fortplantning och transmedicin.

Vad räknas som sexmissbruk?

Onani i timmar eller tvångsmässigt porrsurfande – så kan det vara för personer som lider av hypersexualitet.

En ny studie ska undersöka hjärnan hos drabbade.

Text: Anna Molin Foto: Mattias Ahlm Vad är sexmissbruk, eller hypersexualitet?

– Det är en beteendestörning, även kallad impulsiv sexuell beteendestörning, som drabbar mellan 3–5 procent av befolkningen, de flesta män. Det kan handla om allt från omfattande användning av internetporr vid onani till parallella sexuella tillfälliga kontakter eller överdriven konsumtion av sexuella tjänster som telefonsex. Ungefär hälften har också en sexuell avvikelse som kan vara olaglig, till exempel pedofili, exhibitionism eller sexköp.

Gemensamt kännetecknas tillståndet av att man tappar kontrollen, tar stora risker och att man fortsätter trots att beteendet får negativa konsekvenser.

Vad orsakar störningen?

– Preliminära resultat från ett samarbete med professor Jussi Jokinen vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, antyder att nivåer av hormonet oxytocin kan vara inblandat, men vi vet inte exakt hur. Vi ser också att beteendet används som en coping-strategi för att hantera olustkänslor som oro, stress och ångest.

Spänningssökning kan också vara en drivkraft.

12

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Vad kan det få för konsekvenser?

– Det kan påverka alla delar av livet, som relationer till familj och vänner, arbete och studier. För en del kan det innebära att man begår brott och det kan även få ekonomiska konsekvenser, till exempel om man köper sexuella tjänster. Jag har träffat personer som spenderar 40 timmar i veckan på att tänka på, förbereda och genomföra sina sexuella fantasier. Då finns det inte mycket tid över för annat så det får stora konsekvenser.

Går det att bota?

Ja. Det finns effektiva KBT-behandlingar, som även kan ges via internet, där vi sett hur den starka upptagenheten kring sexualitet går ner signifikant jämfört med de som inte behandlas. De går ut på att man ska förstå vilka situationer som är problematiska. Man får

Många som lider av hypersexualitet skjuter upp saker för att exempelvis onanera istället, berättar forskaren Katarina Görts-Öberg.

till exempel göra en analys av vad man tycker är viktigt i livet och beräkna hur mycket tid man lägger på sitt sexuella beteende och sedan ställa dessa i relation till varandra. Det finns preliminära resultat som tyder på att läkemedlet Naltrexone, som idag används vid alkoholberoende, även kan hjälpa vid sexberoende. Men fler studier behövs.

Vad ska er nya studie ta reda på?

– Vi vill veta om det finns strukturella och funktionella egenskaper i hjärnan som är relaterade till hypersexuell störning. Syftet är att få ökad kunskap om den neurobiologiska bakgrunden till sexuell problematik, och därigenom förbättra och utveckla specifika behandlingsmetoder. Deltagarna kommer bland annat att genomgå en magnetkameraundersökning som avbildar hjärnan.

Nyheter Framsteg ” Nu vill jag bli forskare.”

Dana Lewis tog själv kontroll över sin diabetesbehandling.

sa Sara från klass 5B på Oxhagsskolan i Husby, när hon tillsammans med klasskamrater besökte Karolinska Institutet en tisdag i oktober. Här syns forskaren Eva Hedlund laborera tillsammans med en av eleverna.

Foto: Stefan Zimmerman, Karl Gabor, Christopher Kern

Spetspatienter – en resurs för vården HUR KAN PATIENTER bli mer delaktiga i att lösa sina egna och andras hälsoutmaningar? Det var en central fråga när företrädare för patienter, vård och forskning möttes på konferensen Spetspatienter som hölls vid Karolinska Institutet i november.

– Ordet spetspatient kom till som en motreaktion på vårdens tendens att klumpa ihop oss patienter och alltid se oss som hjälpbehövande och hjälplösa, sa Sara Riggare, doktorand vid Karolinska Institutet och konferensens initiativtagare.

Sara Riggare forskar om egenvård vid Parkinsons sjukdom, som hon själv är drabbad av, och myntade år 2016 begreppet spetspatient för att beskriva en person eller närstående som utvecklar strategier för att må så bra som möjligt.

Ett exempel är Dana Lewis som upplevde att de hjälpmedel som fanns för diabeteskontroll inte fungerade för henne – hon vaknade inte på nätterna av insulinlarmet. I brist på gensvar från tillverkarna uppfann hon ett eget sätt att

koppla data från glukosmätning till sin mobiltelefon.

– Det var det avgörande ögonblicket, det var då jag förstod att jag faktiskt kan påverka min egen vård, sa Dana Lewis.

Hon insåg att hon också kunde koppla data från glukosmätning direkt till en datorstyrd insulinpump, så att grundbehandlingen av hennes typ 1-diabetes sker automatiskt. Resultatet blev en kraftigt förbättrad kontroll.

– Det var livsförändrande, sa Dana Lewis, som liksom andra diabetiker var trött på de ständiga uträkningar som behöver göras dag som natt för att komma fram till rätt insulindos.

Spetspatienter kan bidra på många olika sätt - en del samlar information till forskning medan andra är anställda för att förbättra vården inom ett visst område.

Vården kan dock inte förlita sig endast på spetspatienter. Talarna var överens om att patientens perspektiv är en underutnyttjad resurs i vården. Ett förslag var att det bör finnas med på ett tydligare sätt redan i utbildningen. Ola Danielsson

Satsning på pedagogik Strategiskt. Karolinska Institutet ska rekrytera sju nya professorer i en strategisk satsning att stärka den pedagogiska utvecklingen av utbildningen, samt öka förutsättningar för en nära samverkan mellan forskning och utbildning.

De som anställs förväntas ta ett stort ansvar för att leda utvecklingen av utbildningsverksamheten inom sitt område för att säkerställa en forskningsanknuten utbildning av hög kvalitet.

De sju aktuella ämnena är allmänmedicin med pedagogisk inriktning, fysiologi och/eller farmakologi, medicinsk pedagogik, neurovetenskap, omvårdnad, oral hälsa och sjukdom samt reproduktiv hälsa.

267 miljoner kronor tilldelas cancerforskare vid Karolinska Institutet av Cancerfonden. Totalt i år har Cancerfonden fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Cancerfonden

Medicinsk Vetenskap №4–2019

13

Framsteg Kortintervjun

” Vi kan klara det” Om Sverige menar allvar med sin målsättning att utrota hepatit C krävs större insatser än i dag, menar Martin Kåberg.

Martin Kåberg är infektionsläkare, psykiater och beroende­läkare.

Han forskar om sprutbytesprogram och hepatit C vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Text: Annika Lund Foto: Oskar Omne Runt 35 000 individer lever med hepatit C i Sverige. Av dem som injicerar droger är 80 procent smittade, vilket gör infekterade nålar till den absolut vanligaste smittvägen.

Sverige har anslutit sig till Världshälsoorganisationens, WHO:s, mål att utrota hepatit C till 2030.

– Vi kan klara det, men då får vi bygga ut våra insatser och tänka nytt, säger Martin Kåberg, som nyligen skrivit en avhandling om sprututbytesprogrammet i Stockholm.

Han beskriver tre viktiga åtgärder för att få ned smittan: Tillgång till rena sprutor, tillgång till effektiv beroendebehandling samt ökad behandling av hepatit C. Snart erbjuder nästan alla regioner sprututbyte. Men de är fortfarande inte tillräckligt tillgängliga, enligt Martin Kåberg, som berättar om andra länder där det går att få rena sprutor på till exempel apotek och vårdcentraler.

Sedan 2014 finns flera mycket effektiva läkemedel mot hepatit C. Det är botande behandlingar, som numera har sjunkit i pris.

Men många som injicerar droger känner inte ens till att de bär på sjukdomen, vilket framgår i en av Martin Kåbergs studier.

– Även här kan vi tänka nytt. Det går att behandla patienterna där de finns, som vid sprututbyten, i fängelser och på beroendekliniker. En uppsökande sjuksköterska kan ta prover och en läkare kan bekräfta diagnos och starta behandling via videolänk. Och det går att ge stöd kring förvaring och utdelning av läkemedel. Det görs i andra länder, säger Martin Kåberg.

Han anser att man kan bytta ut insatserna även kring behandling av själva beroendesjukdomen, till exempel genom att sänka trösklarna för att få komma in i läkemedelsassisterade behandslingsprogram.

14

Medicinsk Vetenskap №4–2019

WHO:s mål för hepatic C WHO har ingen nollvision: målet innebär att nyinsjuknandet ska minska med 90 procent och dödligheten med 65 procent.

Framsteg Utblick ” Sam ska ge skräddarsydda råd till chefer.”

VACCINERAD? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar.

Irene Jensen, professor vid Institutet för miljömedicin, berättar om hur AI som utvecklas av Karolinska Institutet, kallad Sam, ska kunna vägleda chefer i deras ledarskap. Arbetarskydd.se

Så förkortar psykisk ohälsa livslängden

Mässlingvirus orsakade försämrat immunförsvar hos drabbade barn.

Virus raderade immunförsvarets minne

Foto: iStockphoto

Smitta. Mässling kan ge

allvarliga komplikationer som lunginflammation och inflammation i hjärnan. Nu visar två studier att sjukdomen även kan ge en kvardröjande ökad risk för flera andra sjukdomar genom att förstöra immunförsvarets minne av tidigare infektioner.

De två forskargrupperna har båda studerat immunförsvaret hos en grupp holländska barn vars föräldrar tackat nej till alla vaccinationer av religiösa skäl.

Blodprover från 77 av barnen analyserades innan och efter de blev smittade av mässling vid ett utbrott 2013. Innan smittan hade barnen antikroppar mot många olika sjukdomar, men efter smittan hade de förlorat i genomsnitt 20 procent och i vissa fall 70 procent av immuniteten mot virussjukdomar.

Motsvarande minskning sågs inte i kontrollgruppen.

Mässling visade sig minska mångfalden hos vita blod-

kroppar, som känner igen tidigare infektioner, men också hos immunceller som bekämpar nya infektioner.

Det kan ta månader eller år för immunförsvaret att bygga upp immuniteten igen, och under tiden kommer risken för en rad sjukdomar att vara förhöjd.

Forskarna påpekar dock att ett enkelt sätt att undvika detta är att vaccinera sig mot mässling. Science november 2019, Science Immunology november 2019

Många forskare vill kommunicera mera Resursbrist. Universitet och högskolor ska enligt Högskolelagen ”informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta”. Många forskare vill också kommunicera i högre grad än de gör idag. Det visar en enkät som föreningen Vetenskap & Allmänhet i samarbete med flera andra genomfört där de ställt frågor till forskare vid

31 svenska lärosäten. Flertalet forskare upplevde att de saknar utbildning i kommunikation och att det saknas resurser för att finansiera kommunikationsaktiviteter.

Den viktigaste konkreta åtgärden för att stimulera forskare att kommunicera mer, enligt forskarna själva, är att avsätta specifika resurser för kommunikationsarbete. Läs mer på v-a.se

2

hundår motsvarar 42 människoår enligt ett nytt sätt att räkna som tar hänsyn till den biologiska åldern i form av epigenetiska förändringar. Räknesättet gäller än så länge bara labradorer, vars epigenetiska klocka tickar snabbare tidigt i livet jämfört med människan.

BioRxiv november 2019

Deppigt. Det är välkänt att psykisk ohälsa är förknippat med minskad förväntad livslängd, ett samband som danska forskare nu har kartlagt i detalj i en stor studie.

Studien, som bygger på data om 7.4 miljoner danska medborgare, visar att psykiska sjukdomar i Danmark i genomsnitt förkortar livet 10 år hos män och 7 år hos kvinnor. Alla typer av psykisk ohälsa var förknippat med ökad dödlighet och den största riskökningen sågs vid missbrukstillstånd.

Självmord stod för en del av den ökade risken att dö, men den största delen berodde på medicinska tillstånd som hjärtsjukdom, infektioner, diabetes och cancer.

Studien svarar inte på varför psykisk ohälsa leder till ökad risk att dö i olika sjukdomar men många möjliga förklaringar har föreslagits.

Personer med psykisk ohälsa kan till exempel ha en mer ohälsosam livsstil. De kan också vara mindre benägna att söka vård och när de väl får vård så kanske den är av sämre kvalitet.

Forskarna menar att deras resultat talar för att det behövs en bättre koordinering av den medicinska vården av personer med psykisk ohälsa. The Lancet november 2019 Medicinsk Vetenskap №4–2019

15

Tre forskare som tar debatten

Mot sämre vetande 16

Medicinsk Vetenskap №4–2019

I tider av fake news är det viktigt att stå upp för fakta. Möt tre forskare som går korståg mot desinformationen.

Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Alexander Donka

” Striden på sociala medier är värd att ta” ”Det är helt galet hur många missuppfattningar som finns om mens och preventivmedel. En stor, högljudd grupp på nätet driver uppfattningen att preventivmedel skulle göra att man blir deprimerad. Det är också mycket mensromantik just nu, där man förknippar mens med att vara kvinna, trots att många kvinnor mår dåligt av att ha mens.

Min forskning handlar om hur vi HELENA kan använda preventivmedel på nya KOPP KALLNER och bättre sätt, men också om nya Titel: Forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, behandlingar för PMS, riklig mens Karolinska Institutet. och myom. Jag vill att kvinnor ska Forskar om: Mens, myom, prevenkunna uppnå sin fulla potential, utan tivmedel och aborter.

Viktigaste budskap: Kvinnor ska att begränsas av det faktum att de är inte behöva begränsas bara kvinnor – eller av andras fördomar om för att de är kvinnor. vad det handlar om att vara kvinna.

Jag försöker bemöta de största avarterna av den självutnämnda expertisen och ifrågasätta dem. Och man måste ta debatten där den pågår och idag är det både i traditionella och sociala medier. Förutom support möter jag ändå ganska mycket vetenskapsförakt.

Men vi kan inte låta missuppfattningar och fördomar ta över. Som forskare har vi ett ansvar här. Jag tror på att vara tydlig.

Det kan vara svårt att säga emot utan att förringa, det är ett stort bekymmer. Jag försöker fortfarande lära mig hur jag kan säga att någon har fel men ändå formulera mig så att individen känner sig sedd. Jag har alltid haft svårt att inte säga emot när någon säger totala tokigheter, det är en del av min personlighet – men man får välja sina strider.

Jag anser att striden på sociala medier är värd att ta om vi vill nå ut med vår forskning och våra budskap.”

Medicinsk Vetenskap №4–2019

17

Tre forskare som tar debatten

” Jag kan inte hålla käften” ”Jag ser hur tufft mina adhd-patienter har det, så jag känner ett ansvar att stå upp för dem. Det är därför jag finns där ute och sprider kunskap och ger svar på tal.

Nyligen kom en välgjord liten studie, som visade på förändringar i hjärnans vita substans hos barn som fått adhd-läkemedel.

Nyheten skrämde upp eftersom det stod att läkemedlet förändrat hjärnan. Då gick jag ut och försökte nyansera och beskrev att fyndet lika gärna kunde vara en önskad behandlingseffekt.

Att vetenskapligt svagt underbyggda argument kan få stor plats i media gör mig bedrövad. Och när folk uttrycker sig bagatelliserande om adhd blir jag arg. Jag hör själv av mig om jag läser något som jag tycker är fel. Den vanligaste missuppfattningen i media är att alla skulle ha en släng av adhd. Så är det naturligtvis inte, och det är fortfarande underdiagnostik som är det allvarligaste problemet. Vi missar stora grupper av flickor, som varken får diagnos eller behandling. Det är till exempel ovanligt med tonårsgraviditeter i Sverige, men adhd-tjejernas risk för detta är ändå hög. En diagnos är en viktig riskfaktor för nästan alla folkhälsomarkörer som vi försöker förebygga, i snitt lever man 13 år kortare. Jag skrev en avhandling 2015 om samsjukligheten mellan adhd och beroendesjukdom. De som har svårast att sluta röka, dricker för mycket, kör ihjäl sig på moppe eller trillar ut genom fönstret kan vara samma barn och vuxna som har adhd.

Att vara ute och debattera anses inte så kreddigt, snarare skämmigt. Det är inget jag gör för att bli poppis, utan det är för att jag brinner för patientgruppen och inte kan hålla käften.”

18

Medicinsk Vetenskap №4–2019

LOTTA BORG SKOGLUND Titel: Forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskar om: Samsjuklighet mellan adhd och beroendesjukdom.

Viktigaste budskap: Adhd är ingen superkraft.

” Vill nå ut till de som inte läser” ”De senaste tio åren har jag skrivit ett hundratal debattartiklar. Jag blir engagerad av orättvisor i samhället, när svaga människor drabbas, av barnfrågor, politik – och av fake news. Jag drivs av viljan att förbättra världen och när jag har ett viktigt forskningsfynd försöker jag nå ut till allmänheten, ofta via pressen. När vår forskargrupp visat att svininfluensavaccin under graviditet inte är farligt för fostret skrev jag på DN Debatt. Fast ska man bemöta vaccinationsmotstånd är inte alltid morgontidningen bäst, de flesta som läser de stora tidningarna vaccinerar redan sina barn. Huvudskälet till att jag nu har tagit på mig att vara husdoktor i TV4 är att jag vill nå ut även till de som kanske inte läser tidningar.

Det kan blåsa rätt hårt när man tar ställning. Efter en debattartikel om förlossningsvården begärde en person ut all min e-post. Och när jag föreslog att den akuta barnsjukvården skulle avgiftsbeläggas fick jag höra att jag borde hamna på en soptipp. Men jag tänker att man har två vägar att välja på; antingen kapitulera inför hatet och sluta skriva om sådant som engagerar eller acceptera att man kommer att råka ut för påhopp och att det är ett pris som är värt att betala för att kunna förändra i viktiga frågor.

Under årens lopp har jag lärt mig att lyssna på motståndarsidan. En fråga där jag har svängt med tiden handlar om åldersbedömningar av ensamkommande.

Jag tog först ställning emot den här typen av bedömningar, men efter att jag hört många synpunkter och åsikter har jag delvis ändrat mig.”

JONAS F. LUDVIGSSON Titel: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Forskar om: Celiaki och vaccinationer Viktigaste budskap: Att man som forskare kan ta ställning även i politiska frågor.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

19

Tidslinjen Medicinsk Vetenskap 25 år

Från galna kor till tänkande maskiner Medicinsk Vetenskap har bevakat forskningen vid Karolinska Institutet under 25 år. Här är några tidsenliga milstolpar.

1994 (nr 1) Färgstark bakterie.

Det allra första numret av Medicinsk Vetenskap kommer ut. På omslaget får vi möta Helicobacter pylori, en bakterie som har visats ligga bakom magsår. År 2005 får Robin Warren och Barry Marshall nobelpriset i medicin för sin upptäckt.

Text: Ola Danielsson

1994

1996

1996 (nr 2) Galna kor sätter skräck. En ny variant av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom drabbar tio unga britter, och väcker rädsla. Forskare vid Karolinska Institutet spekulerar om möjliga scenarier. I dag råder enighet om kopplingen till galna ko-sjukan, men den befarade storskaliga prionkatastrofen uteblev.

2001 (nr4) Telefonmedicin. Hur fungerar hälsorådgivning när man inte ser patienten? Det var ämnet för en avhandling långt innan någon sa ”hälsoapp”.

1997

1997 (nr 4) Kartläggning med många om och men. Kartläggningen av människans arvsmassa, genomet, är i full igång, men det står klart att den inte kommer ge alla svar. Medicinsk Vetenskap intervjuar forskare som tagit sig an nästa stora projekt: kartläggningen av kroppens proteiner, proteomet. På tur stod metabolomet, transkriptomet och konnektomet.

20

Medicinsk Vetenskap №4–2019

2000

1999 1999 (nr 1) Koll på HPV. Nu studeras om test av cancerframkallande HPVvirus borde införas som ett komplement till screening för cellprovtagning, vilket idag har införts. Vaccinering mot viruset hos flickor ingår numera även i det allmänna programmet, och nyligen föreslogs att även pojkar ska vaccineras.

2003 (nr 2) SARS – en lägesrapport. Smittskyddsinstitutet tar emot 100 telefonsamtal i timmen från oroliga människor när människor insjuknar i SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) i flera asiatiska länder och Kanada. Men Medicinsk Vetenskap ger lugnande besked till sina läsare: den senaste statistiken visar att antalet smittade börjar plana ut.

2001

2001 (nr 2) Hans Rosling smider planer. Medicinsk Vetenskap intervjuar KI-­ professorn Hans Rosling som har kommit på ett nytt sätt att presentera statistik om världens hälsa. Premiären för en betaversion av hans nya program är planerad till midsommar 2001, och om det slår väl ut är hoppet att det ska användas i hela världen.

2005

2010

2012 (nr 2) Medicinsk Vetenskap startar om. Tidningen pånyttföds i ny form och börjar likna den tidning du läser nu. Nu får också de lite mer personliga berättelserna ta plats, som hur det är att vara forskare och testa sitt eget DNA.

2005 (nr 3) Explosiv metod uppfunnen.

Medicinsk Vetenskap rapporterar för första gången om en snillrik metod för att åldersbestämma celler med radioaktiva isotoper från kärnvapenprovsprängningar.

Metoden har använts bland annat till att lösa mordgåtor. (Läs en intervju med en av skaparna på sid 30.)

2004 (nr 2) Epigenetik. Visst är genkartläggningar bra, men nu sätts stort hopp till epigenetiska mekanismer som ska förklara hur arvsmassan regleras.

2016 (nr 4) Mens i tiden. Mens är på tapeten, även i forskningen. Medicinsk Vetenskap finkammar Karolinska Institutet på mensforskare och har en tampong på omslaget.

2017 (nr 2) Tack till alla försökspersoner.

Medicinsk Vetenskap uppmärksammar alla de forskningsdeltagare som gör forskningen möjlig.

2019 2019 (nr 3) AI på intåg. Det är inte första gången Medicinsk Vetenskap skriver om prostatacancer och svårigheterna med att utveckla bra metoder för diagnos och behandling. Men nu hoppas forskarna på att artificiell intelligens ska kunna skilja farlig cancer från mindre allvarlig.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

21

I fokus Barn som föder barn

”Största utmaningen är att förändra normer” Globalt beräknas två miljoner flickor under 15 år föda barn varje år och konsekvenserna kan vara förödande. Trots det saknas de i statistiken. Forskaren Anna Kågesten vill öka flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar.

Text: Felicia Lindberg Foto: Joel Nilsson

R

UNT TVÅ MILJONER flickor i åldrarna 10–14 år föder barn varje år, enligt en uppskattning av Världshälsoorganisationen, WHO. – När så unga barn föder barn är det ofta till följd av barnäktenskap och sexuellt våld. Det är väldigt få flickor under 15 år som själva väljer att gifta sig eller skaffa barn, säger Anna Kågesten, forskare inom global och sexuell hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hennes forskning fokuserar på just denna grupp och tillsammans med lokala aktörer i de mest utsatta områdena arbetar hon för att synliggöra problemet och stärka ungas rätt till sin egen kropp.

En utmaning är att de allra yngsta flickorna och pojkarna saknas i den globala statistiken om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som fokuserar på åldrarna

22

Medicinsk Vetenskap №4–2019

15–49 år. Insamlingen av data försvåras bland annat av att ämnet är tabubelagt, att föräldrarnas tillstånd krävs och att vissa länder har lagstift-

”Stark koppling till barnäktenskap” Statistik för flickor i åldrarna 15–19 år i utvecklingsländer visar att 16 miljoner flickor föder barn och 3,9 miljoner flickor genomgår osäkra aborter varje år.

För flickor i åldrarna 10–14 år saknas statistik, även i Sverige. I de värst drabbade områdena i västra och mellersta Afrika beräknas tre till åtta procent av flickorna i den åldersgruppen föda barn varje år.

90 procent av barnen till mycket unga mammor föds inom barnäktenskap.

12 miljoner flickor under 18 år gifts bort varje år. Källa: WHO, UNICEF och Guttmacher Institute.

ning som förbjuder sex före en viss ålder. År 2012 var Anna Kågesten med och startade Global Early Adolescent Study, den första studien om SRHR hos 10–14-åringar.

– Att presentera data som visar att behovet finns är det första steget mot förändring. Vår forskning visar att det är viktigt att investera i den här åldersgruppen. Det är en central tid i livet då beteenden, attityder och könsnormer formas som påverkar hälsan senare i livet, säger hon.

När flickor under 15 år föder barn påverkar det inte bara mammans och barnets hälsa och framtid, det får också konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Flickor i fattiga områden är mest drabbade och eftersom barnafödande påverkar möjligheterna till utbildning och arbete späder det på fattigdomen ytterligare. Dessutom riskerar barnen som föds, precis som sina mammor, att få barn tidigt i livet och därmed skapas en negativ spiral.

Komplikationer relaterade till graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken hos flickor i åldrarna 15–19 år. Att bli gravid och föda barn är särskilt riskfyllt för riktigt unga flickor eftersom deras reproduktiva organ och bäckenbotten inte har vuxit färdigt.

Vanliga förlossningskomplikationer är kraftiga blödningar, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, infektioner och för tidig födsel. Tonårsgraviditeter är även förknippade med psykisk ohälsa, utanförskap och osäkra aborter, som är särskilt vanliga i länder med restriktiv abortlagstiftning.

ATT FLICKOR UNDER 15 år föder barn är vanligast i västra och mellersta Afrika söder om Sahara, följt av Sydostasien och Latinamerika. De uppskattade siffrorna varierar stort, men generellt är förekomsten högst i fattiga områden på landsbygden där barnäktenskap är vanliga.

– Det upprör mig att kontexten vi föds i avgör våra möjligheter att bestämma över våra kroppar och våra liv. Tyvärr saknar många barn i världen grundläggande mänskliga rättigheter, säger Anna Kågesten. Även tillgången till preventivmedel, säkra aborter och sexualundervisning varierar mellan länder, liksom normer, värderingar, religion och lagstiftning; faktorer som spelar stor roll för hur man kan komma till rätta med proble-

” Det upprör mig att kontexten vi föds i avgör våra möjligheter att bestämma över våra kroppar och våra liv. ” men. Därför är det svårt att identifiera generella framgångsfaktorer, menar Anna Kågesten.

– För oss är det nödvändigt att etablera nära samarbeten med starka lokala aktörer i civilsamhället. En stor del av vårt arbete handlar om att stötta lokala organisationer att genomföra egen forskning och interventioner.

ANNA KÅGESTEN ÄR inblandad i flera forskningsprojekt i särskilt drabbade områden, bland annat i Kenya och Indonesien. I samarbete med den lokala organisationen Ujamaa utreder hon insatser för att stoppa sexuellt våld i slumområden i Nairobi i Kenya, där en av fyra flickor under 18 år uppger att de har blivit våldtagna. Ett mycket effektivt sexveckorsprogram riktat till både flickor och pojkar lyckades under ett års tid halvera antalet våldtäkter där. En central del av programmet var att diskutera könsnormer och hur man kan visa manlighet utan att använda våld.

– Jag genomför just nu kvalitativa intervjuer med deltagarna för att ta reda på vilka verktyg som är mest effektiva.

Vi diskuterar också möjligheten att testa och utvärdera programmet i andra länder som Sydsudan och Somalia, säger Anna Kågesten.

I Indonesien samarbetar hon med SRHR-organisationen Rutgers International för att utvärdera effekten av sexualundervisning. I de mest utsatta regionerna är 10-14-åringars kunskaper om sex och samlevnad generellt vädigt låga.

– Forskningen visar att sexualundervisning ur ett brett perspektiv leder till senare sexualdebut och lägre sexuellt risktagande. Det är viktigt att undervisningen startar tidigt, helst före tio års ålder, och att den är återkommande och åldersanpassad. Tyvärr är detta väldigt tabubelagt i vissa länder där man anser att 10–14-åringar är för unga. Många tror också felaktigt att

Att långsiktigt investera i flickors rättigheter ger positiva effekter både på individnivå och på samhällsnivå, menar Anna Kågesten.

mer kunskap leder till mer sex, säger Anna Kågesten.

Hon poängterar också att etablerade normer i samhället är en stor del av problemet. Därför räcker det inte att bara påverka ungdomar utan det behövs en rad breda och långsiktiga insatser riktade till olika målgrupper som föräldrar, religiösa ledare och andra inflytelserika personer i samhället.

– Den största utmaningen är att förändra normer, men det är helt nödvändigt för att komma åt problemet. Att ge unga flickor bättre möjligheter till självbestämmande och god hälsa är mycket angeläget och kopplat till många av de globala målen för hållbar utveckling.

Men det räcker inte att fokusera på flickor, vi måste involvera pojkar och män i jämställdhetsarbetet.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

23

Nyfiken på Livslängd

24

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Medicinska framsteg har bidragit till en ökad medel­ livslängd. Nu drömmer forskare om att bromsa själva åldrandet. Men hur länge vill vi egentligen leva?

Text: Ola Danielsson

Länge leve

Foto: Getty

! t e v i l Medicinsk Vetenskap №4–2019

25

Nyfiken på Livslängd

100 ÅR KÄNNS som en ganska lagom ålder, säger Karin Modig, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som har tänkt mer på livets längd än de flesta.

Hon vill dock gärna se en hög medellivslängd i befolkningen – en hög medellivslängd betyder nämligen att människor överlag är friska.

Därför är det positivt att medel­ livslängden är på uppgång i Sverige liksom i större delen av världen.

I Sverige har den under de senaste 250 åren ökat från 40 till 80 år. Chansen för svenskar att få uppleva sin 100-årsdag har mångfaldigats (se grafik).

Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.

– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.

Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.

Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör - barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.

– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.

Enligt de globala målen för hållbar

26

Medicinsk Vetenskap №4–2019

ÄNDÅ HAR medellivslängden i Sverige fortsatt att öka. Det har de senaste 20 åren berott framför allt på att risken att dö i högre åldrar har minskat. Karin Modig lyfter fram att färre insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar, men också att risken att dö för den som blir sjuk har minskat. Däremot har risken att få cancer inte minskat, tvärtom har vissa cancerformer blivit vanligare. Men överlevnaden har förbättrats betydligt även i cancersjukdomar, berättar Karin Modig.

– På det stora hela har vi en förbättrad livsstil. Vi röker mindre, vi äter mer frukt och grönsaker, har i många fall mindre slitsamma yrken och vi rör oss mer. Vi har också fått möjlighet att behandla begynnande sjukdomar tidigt, med till exempel blodtryckssänkande och kolesterolsänkande mediciner, säger Karin Modig.

De åldersrelaterade sjukdomarna har skjutits högre upp i åldrarna.

– En 65-åring idag är inte jämförbar med en 65-åring för 30 år sedan. Vi är mycket piggare och friskare idag, säger Karin Modig.

De vanliga hälsoråden om kost, fysisk aktivitet och social samvaro ökar chansen för ett långt liv. Men för den som vill blir riktigt gammal finns ingen vägledning att hämta i forskningen. Superåldringar över 110-år har visat sig vara en brokig skara.

” En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte.”

– Någon har varit vegetarian hela livet, en annan äter bara kött. Någon har aldrig gått till doktorn medan andra har haft många sjukdomar. Det är väldigt svårt att hitta gemensamma nämnare.

Troligen spelar både generna och slumpen en stor roll, säger Karin Modig Enligt Karin Modig är ökningen i medellivslängden i Sverige på väg att avstanna. För en fortsatt ökning i samma takt skulle dödsrisken behöva minska i ännu högre åldrar, hos befolkningen som är 95 år och äldre. Här har nästan inga förbättringar skett de senaste decennierna. Och på det här området halkar Sverige dessutom efter.

– Vi hör till de tio länder i världen med längst medellivslängd, men bland dessa länder har Sverige den högsta dödligheten bland äldre. Det är märkligt med tanke på att vi ofta anser oss ha världens bästa sjukvård. Jag skulle väldigt gärna vilja veta varför det är så, säger Karin Modig som planerar att gräva vidare i den frågan i sin forskning.

Efter 100-strecket är det oklart vad som är möjligt att åstadkomma.

– Kanske kommer vi kunna minska dödsriskerna även efter 100 så att döden skjuts ännu längre fram. Eller så börjar vi närma oss gränsen för hur gamla människor kan bli, säger Karin Modig.

DET OFFICIELLA världsrekordet i hög ålder innehas av Jeanne Calment som var 122 år när hon avled den 4 augusti 1997. Sedan dess har ingen kommit i närheten av att bli så gammal. Även i Sverige kommer åldersrekorden allt mer sällan, visar Karin Modigs forskning. De äldsta kvinnorna blir cirka 110 år och de äldsta männen blir cirka 108 år gamla.

– Sedan ungefär tio år tillbaka ser vi ingen ökning alls av den maximala åldern. Det talar emot att den maximala livslängden bara blir längre och längre, säger Karin Modig.

Om det nu behövs mer bevis för livets ändlighet så menade en grupp forskare i en artikel i Nature år 2016 att de kunde presentera just det. Enligt deras beräkningar minskar effekten av olika hälsoförbättrande åtgärder efter 100 års ålder, vilket tolkades som att det finns en absolut gräns för hur gamla människor kan bli.

Man skulle också kunna säga att efter 100 år så går det bara utför.

Enligt Karin Modig är det dock knap-

Foto: Mattias Ahlm

” Jag vill absolut inte leva för evigt”

utveckling ska den del av barnadödligheten som är möjlig att förebygga ner till noll till år 2030. Det finns stora ojämlikheter i världen och många länder har lång väg kvar. Men i Sverige är målet i princip redan uppnått, enligt Karin Modig.

– I Sverige kommer vi inte mycket längre vad gäller medellivslängd genom att minska dödligheten i unga åldrar.

Det kommer alltid vara några som dör, men vi har nästan ingen dödlighet kvar i unga år som går att förebygga i sådan utsträckning att det påverkar medellivslängden, säger hon.

” Om vi kan bromsa åldrandets takt skulle risken för alla dessa sjuk­ domar minska.”

Foto: Daniela Später

past någon överraskning att livet blir farligare. Enligt hennes beräkningar ökar risken att dö med 11 procent för varje år vi lever – en siffra som är förvånansvärt konstant.

– Det spelar ingen roll vem du är, vi har testat det. Även om du till exempel är en atlet med extremt hälsosam livsstil så ökar din relativa risk att dö lika snabbt som för alla andra, säger Karin Modig.

Det betyder emellertid inte att alla ligger på samma risknivå - det är till exempel farligare att vara sjuk än att vara frisk. Men sjukdomar verkar inte så att risken av ålder ökar i en snabbare takt.

– Ett insjuknande i till exempel diabetes innebär att risken ökar tillfälligt, så att individen hoppar upp till en högre risknivå. Men efter ett tag växer risken av ålder lika snabbt som för alla andra.

Enligt Karin Modig speglar det helt enkelt att vi åldras - och åldrandet tycks ticka på i samma takt för alla oavsett vad som händer oss. När vi når 100 år är risken att dö är ungefär 50 procent per år.

MEN MÖJLIGEN UPPHÖR åldrandet efter 110 års ålder. Det menade i alla fall forskarna bakom ett annat inlägg i debatten om livets ändlighet som publicerades i Science. De tyckte sig ha upptäckt att riskökningen upphör vid ungefär 110 års ålder, vilket skulle tala för att det inte finns någon övre gräns för livslängden.

Man skulle också kunna säga att det inte längre går utför efter 110, utan att det planar ut. Men det krävs väldigt många 110-åringar för att någon ska ha turen att leva under många år till. Om forskarna ens har rätt det vill säga.

Nej, det krävs något mer om människorna ska få ett ännu längre liv.

– Om vi kunde minska takten på själva åldrandet så skulle både medellivslängden och den maximala livslängden kunna fortsätta att öka. Det blir intressant att se om det kommer hända, säger Karin Modig.

Christian Riedel, forskare vid institutionen för biovetenskaper och

näringslära, Karolinska Institutet, jobbar på saken. Han försöker förstå hur åldrandets takt regleras på molekylär nivå och försöker hitta substanser som kan få åldrandet att gå långsammare.

- Majoriteten av de stora folksjukdomarna, som diabetes, demens och i viss utsträckning cancer, är åldersrelaterade.

De blir alla vanligare när vi blir äldre.

Om vi kan bromsa åldrandets takt skulle det innebära att risken för alla dessa sjukdomar blir lägre, säger han.

Han menar att åldrandet beror på att kroppen utsätts för olika typer av stress som skadar kroppens celler, vilket så småningom leder till att kroppen fungerar sämre och blir mer sårbar för sjukdomar.

Vissa forskare menar att det bara är en tidsfråga innan åldrandets problem blir löst. Christian Riedel har dock svårt att se hur det skulle gå till.

- Jag skulle bli väldigt förvånad om vi hittar ett sätt att förhindra eller reparera alla konsekvenser av åldrandeprocessen, säger han.

Men att avsevärt bromsa åldrandets takt ser han som ett realistiskt mål. Han menar nämligen att kroppen redan bär på mekanismer som kan användas för ändamålet.

– Vi känner till vissa signalvägar som har en bred effekt på kroppens reparationsförmåga och skydd mot skador. Ett exempel är signalering som involverar den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF, en signalväg som påverkas av tillgängligheten på näringsämnen, säger Christian Riedel.

Vissa typer av näringsbrist, men även genetiska mutationer, kan minska aktiviteten i den här signalvägen, vilket leder till förlängd livslängd hos försöksdjur. För oss människor skulle periodisk fasta kunna vara ett sätt att uppnå liknande effekt. Christian Riedel har själv provat av nyfikenhet, vilket ledde till att han gick ner i vikt och kände sig friskare. Men han var inte särskilt ihärdig.

– Jag kände att att det kanske fungerar, men för att få de långsiktiga belöningarna skulle man behöva vara mer disciplinerad och fasta under längre tid, säger han.

Mekanismerna som motverkar åldrandet är förmodligen inte utformade för att ge oss långa liv. Deras evolutionära funktion har varit att hålla oss friska och skydda oss under svåra

Av 100 000 födda, så många levde till hundra år.

Chansen att fylla hundra har ökat kraftigt, men skillnaden mellan könen är stor.

2500

2000

Idag är det betydligt vanligare, särskilt bland kvinnor.

1500

1000 Väldigt få fyllde 100 i 1900-talets början.

500

1900

1965

2015

Medicinsk Vetenskap №4–2019

27

Nyfiken på Livslängd

DET ÄR LÅNGT kvar innan det går att säga att dessa substanser faktiskt påverkar människors åldrande. Men det fungerade i alla fall på maskar. De maskar som exponerades för substanserna fick 20 procent längre liv.

För Christian Riedel innebar studien ett viktigt bevis för att metoden fungerar, som han nu planerar att använda för att identifiera fler substanser som kan bromsa åldrandet på cellnivå.

Samma substanser gjorde också att maskarna blev mer aktiva och motståndskraftiga mot stress. För Christian Riedel var det uppmuntrande att se att livet förlängdes och att hälsan verkade förbättras på samma gång.

– Ett förlängt liv är inte det enda som är eftersträvansvärt. Vi vill ju i första hand förlänga tiden med god hälsa, det som vi forskare kallar hälsospannet. Det är där fokus borde ligga för forskningen kring åldrandet, säger han.

Om forskningen också leder till en förlängd livslängd så är det positivt, men det är ingen nödvändighet, menar han.

– Om det händer så är det toppen.

Men det är ännu viktigare att människor får behålla sin hälsa.

På senare tid har forskarna lärt sig förlänga livet hos en rad djurarter.

Livslängden hos C. elegans, den sortens mask som Christian Riedel använder, 28

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Ökengoffersköldpaddan åldras kanske inte alls .

kan trefaldigas med enkla medel och rekordet är ungefär en tiofaldig ökning.

I ett mänskligt perspektiv vore en sådan förlängning av livslängden häpnadsväckande. Men människorna bör skruva ner sina förväntningar, menar Christian Riedel.

Det är svårare att förlänga livet i mer komplexa organismer. I möss har ingen lyckats fördubbla livslängden. Och hos människor kan slutresultatet bli ännu mindre. Ännu finns det ingen substans eller annan intervention som tydligt har bevisats kunna bromsa åldrandet.

Men Christian Riedel tror att sådana interventioner kommer att utvecklas, de kommer bara att vara mindre kraftfulla än vad som är möjligt i enklare organismer.

– Så småningom kommer vi kanske att kunna förlänga livet med runt 10 - 20 procent med substanser som bromsar åldrandet, det tror jag är realistiskt.

För egen del skulle han inte tacka nej till ett några hundra år långt liv.

– Ja, varför inte. Jag vore nyfiken på att prova det. Det är klart att livet skulle riskera att bli långtråkigt. Men känner mig optimistisk till att det alltid skulle gå att hitta nya saker att gå igång på.

Fakta: Tre djur med intressant livslängd Musen blir 3, ekorren 20 och människan 85. Här är några fler exempel på att djur kan åldras lite hur som helst.

Hydra. Evigt liv Ett släkte av nässeldjur som inte verkar åldras överhuvudtaget.

Om en grupp hydror får leva i en skyddad laboratoriemiljö skulle fem procent fortfarande vara vid liv efter 1400 år, har forskare räknat ut.

Maskar. Superkort liv Masken C. elegans lever bara 2-3 veckor, vilket är en av anledningarna till att de är populära bland forskare som studerar livslängd. Ökengoffersköldpadda. Säkert liv Den här sköldpaddan som lever i öknen i södra USA och norra Mexiko har av oklara skäl minskande mortalitet. Ju äldre den blir, desto mindre risk löper den att dö.

Källor: Diversity of ageing across the tree of life, Nature januari 2014

Foto: Istockphoto, Wikimedia

tider så att vi överlever tillräckligt länge för att kunna få barn. Först därefter börjar förfallet på allvar.

– Vi hoppas kunna hitta sätt att aktivera några av de här skyddsmekanismerna genom läkemedel, särskilt också senare i livet när vi har blivit vuxna, säger Christian Riedel.

I en studie som publicerades nyligen använde forskarna information om innehållet av RNA-molekyler, det så kallade transkriptomet, i vävnader från mer än 8000 individer i olika åldrar. Datorer utrustade med artificiell intelligens fick sedan träna på materialet, och lärde sig så småningom att själva avgöra om ett givet transkriptom kom från en ung eller gammal person.

Bland cirka 1000 substanser identifierade forskarna sedan två substanser som kan förändra transkriptomet i mänskliga celler på ett sätt som, enligt det AI-baserade programmet, innebär att deras identitet rör sig från ”gammalt” till ”ungt”.

ANNONS

Webbstöd Webbstödför förvården vården

Webbstö Webbs v

Webbstöd Webbstöd för för vården vården riktar riktar sig sig till till personal personal i hälsoi hälsoochoch sjukvården sjukvården samt samt tandvården. tandvården.

DetDet harhar utarbetats utarbetats av Nationellt av Nationellt centrum centrum för för kvinnofrid kvinnofrid i samverkan i samverkan medmed Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen.

Nyckelroll Nyckelroll Vården Vården har har en nyckelroll en nyckelroll i arbetet i arbetet motmot våld.våld.

Många Många våldsutsatta våldsutsatta kvinnor kvinnor söker söker vård,vård, både både för akuta för akuta besvär besvär ochoch mermer diffusa diffusa symptom symptom utanutan att den att den bakomligbakomliggande gande orsaken orsaken kommer kommer fram. fram.

v

Webbstöd Webbstöd för vård för personal personal i hälsoi häl oc samt tandvården. samt tandvård D av Nationellt av Nationellt centru i samverkan i samverkan med So m

Anpassat Anpassat till vårdens till vårdens behov behov För För att ge att personalen ge personalen denden kunskap kunskap somsom behövs behövs i arbetet i arbetet har har ett webbaserat ett webbaserat stödstöd anpassat anpassat efterefter hälsohälsoochoch sjukvårdens sjukvårdens ochoch tandvårdens tandvårdens behov behov utvecklats utvecklats

Nyckelroll Nyckelroll VårdenVården har en har nyckelr en n våld. Många våld. Många våldsutsat våld vård, både vård,för både akuta för ba diffusa diffusa symptom symptom utan gande gande orsaken orsaken komme

Fakta Fakta ochoch fördjupning fördjupning Webbstödet Webbstödet är kopplat är kopplat till NCK:s till NCK:s kunskapsbank kunskapsbank ochoch innehåller innehåller faktatexter, faktatexter, expertintervjuer, expertintervjuer, fördjupningsfilmer fördjupningsfilmer ochoch reportage reportage frånfrån olikaolika verksamheter. verksamheter.

www.nck.uu.se/webbstodforvarden www.nck.uu.se/webbstodforvarden

webbstöd för vården medicinsk vetenskap hösten 2019.indd 1

2019-10-08 09:55:31

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi Vi hjälper dig att ta din läkemedelskandidat till klinik

• Säkerhetsbedömning av target • Tidig screening av toxicitet med SAR-analys • Design av studiepaket • Utläggning av studier • Bedömning av föroreningar • Regulatorisk dokumentation/interaktion Vi utför också säkerhetsbedömningar av medicintekniska produkter tktsweden.com contackttkt@tktsweden.com +46 70 22 900 22 Forskargatan 20J SE-151 36 Södertälje , Sweden

Intervjun Kirsty Spalding

IHÄRDIG

Kirsty Spalding kastar sig ofta in i nya utmaningar. ”Jag kunde inte ana att fettceller skulle vara så svåra att studera”.

30

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Vem bryr sig om en irriterande fettcells öde? Kirsty Spalding har tagit sig an uppgiften med hög energi och sann vetgirighet.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Fett kul på jobbet Medicinsk Vetenskap №4–2019

31

Intervjun Kirsty Spalding

F

ETTCELLER ÄR IRRITERANDE, tycker Kirsty Spalding. Kroppens största celler är svåra att arbeta med.

– De är uppspända som ballonger och går därför lätt sönder. Ju fetare person de kommer ifrån, desto större och mer utspända är de. När de spricker får man oljigt fett överallt. Dessutom flyter de ju vilket gör att det inte går att hantera dem på samma sätt som andra celler, vi har fått ta fram helt nya metoder att studera dem, säger Kirsty Spalding.

I takt med den ökande fetman i världen så har forskarna förstått att fettcellerna inte bara lagrar och avger energi utan oxkaå är involverade i väldigt många processer i kroppen.

– De påverkar allt från reproduktionen till temperaturreglering och immunförsvar. De är också involverade vid sjukdomar som cancer. Jag tror fettceller tar på sig dessa roller framförallt när de blir stressade, när de blir för stora. Deras roll kommer att ha ökande betydelse i välfärdssamhället när människor blir allt fetare, säger hon.

KIRSTY SPALDING STARTADE sin forskarkarriär inom neurovetenskap.

Hon fick upp ögonen för fettcellerna när hon som postdoc förstod att ingen tagit reda på om de nybildas under livet.

– Outredda frågor drog in mig i fettforskningsfältet.

Det man däremot visste var att när människor går upp eller ner i vikt så ökar inte antalet fettceller, de förändras bara i storlek. Samtidigt hade man hittat döende fettceller och även stamceller som kunde ge upphov till nya fettceller vilket indikerade att viss nybildning sker. Tack vare flera års studier kunde Kirsty Spalding så 32

Medicinsk Vetenskap №4–2019

småningom visa att cirka tio procent av fettcellerna nybildas varje år. Men vi förlorar samtidigt ungefär lika många.

Och det finns inga studier som visar att man kan bli av med fettceller när man en gång fått dem.

– Den intressanta frågan är därför varför kroppen fortsätter att bilda samma antal fettceller även när personen gått ner mycket i vikt. Vad reglerar antalet fettceller och hur hålls antalet så stabilt på en viss nivå? Det är väsentlig information för att förstå och eventuellt kunna minska fetma, säger hon.

Antalet fettceller varierar däremot mellan individer: Feta personer har i snitt fler fettceller än smala. Och skillnaden kan uppstå mycket tidigt i livet.

– Varför har vissa fler fettceller än andra? Hur mycket handlar om arv och hur mycket är miljö? Det vet vi inte i nuläget, säger Kirsty Spalding.

Fettcellerna har ju till uppgift att samla på sig fett. Ju fler fettceller som vill ha fett, desto svårare att stå emot att äta. Forskarna tror att det kan vara en förklaring till att personer som varit feta eller överviktiga redan i barndomen – och därmed kan ha fler fettceller – har svårare att gå ner i vikt och att behålla den lägre vikten. Det kan uppfattas som ett ganska nedslående budskap.

– Jo, denna upptäckt ledde till stor uppmärksamhet i medierna och jag fick väldigt många mejl från privatpersoner som var ledsna och undrade om det inte fanns något de kunde göra. Men det är ju inte antalet fettceller som avgör hälsan utan hur stora de är. Så det finns fort-

Namn: Kirsty Spalding Titel: Forskare vid institutionen för celloch molekylärbiologi. Ålder: 47 Familj: Man och två söner.

Motto: You never regret a swim. Men också ett uttryck som min handledare alltid använde under doktorandtiden: “Suck it and see” vilket betyder ungefär testa och utvärdera sen.

Så kopplar jag av: Simning.

Bästa forskaregenskaper: Min ”det är möjligt-mentalitet”. Jag är också mycket målinriktad och lite naiv vilket gör att jag kastar mig in i nya utmaningar utan att tveka. Det kan bli jobbigt för mina medarbetare men jag tror det är bra för forskningens framskridande.

farande goda skäl att hålla vikten nere, säger Kirsty Spalding.

Den senaste studien som Kirsty Spaldings forskargrupp gjort i samarbete med professor Peter Arner rönte också stor uppmärksamhet. Den gav en förklaring till ett välkänt problem: Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras – även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare.

– Förändringen sker successivt genom hela livet, säger hon.

EN ANNAN VIKTIG fråga som Kirsty Spalding funderar på är om alla fettceller är likadana. Det har länge varit känt att det finns brunt fett och vitt fett. Brunt fett har som främsta funktion att avge energi i form av värme snarare än att lagra energi. Denna typ av fett förekommer rikligt hos djur som går i ide. Hos människor har man trott att det förekommer framförallt hos nyfödda. Men på senare år har man förstått att det även finns en hel del brunt fett hos vuxna.

Smala och unga personer har betydligt mer av det bruna fettet än feta och äldre.

– Man har också iakttagit att vita fettceller kan omvandlas till bruna, till så kallade brite eller beige cells. Det har skapat förväntningar bland fetmaforskare som hoppas att man ska kunna styra om vita energilagrande fettceller till bruna energibrännande fettceller.

Kirsty Spaldings forskargrupp har under en tid undersökt just detta på mänskliga fettceller i sitt laboratorium och ja – de kan omvandlas.

– Men kan alla vita fettceller omvandlas? Och framförallt – är det kliniskt relevant? Det är fortfarande oklart.

För att närma sig frågan så har forskarna satt igång singel cell-sekvensering på fettceller, något som ingen gjort hittills. Metoden, som har utvecklats av bland andra forskare vid Karolinska Institutet, analyserar RNA i enskilda celler för att få svar på frågan vilka gener som uttrycks i en specifik cell. Det i sin tur skvallrar om cellens funktion.

– Vi ser då att det verkar finnas fettceller med olika profiler. Om de skiljer sig så mycket att de ska kategoriseras som olika typer av celler är fortfarande under utredning, säger hon.

En aspekt som Kirsty Spalding gillar med att arbeta med något så pass outforskat som mänsklig fettvävnad är att alla resultat innebär ny kunskap. Forskningen är inte beroende av hypoteser.

” Allt vi gör ger svar på olösta frågor.”

– Allt vi gör ger svar på olösta frågor och tar oss därmed framåt. Det är en absolut lyx att tillbringa sin tid med att vara vetgirig, få ställa frågor och lösa problem, säger hon.

PROBLEMLÖSNINGSFÖRMÅGAN har Kirsty Spalding inte bara haft nytta av i forskningen, hon har även assisterat vid flera kriminalfall med hjälp av en metod som hon utvecklade under sin tid som postdoc i professor Jonas Friséns forskargrupp för cirka femton år sedan.

Exempelvis när hon undersökte tänderna från en fyraåring som försvann år 1965 i norra Kanada. Genom att bekräfta att åldern på tänderna stämde med den ålder pojken hade när han försvann kunde de med hjälp av ytterligare andra analyser många år senare slå fast att de kranium man hittat tillhörde pojken.

– Troligtvis drunknade han. Det kändes bra att den tragiska händelsen kunde få ett avslut.

Den eftertraktade metoden – som kan bestämma åldern på celler – utnyttjar att halten av kol-14 ökade kraftigt mellan åren 1955 och 1963 på grund av kärnvapenprov utförda av stormakterna.

Sedan dess har nivåerna sjunkit. Genom att mäta kol 14-halten i en cell kan man med stor precision avgöra när den bildats.

För några år sedan var Kirsty Spalding återigen uppmärksammad inom kriminaljournalistiken då hon kopplats in på fallet från Netflix-dokumentären Making a murderer. Tanken var att hennes analysmetod skulle kunna användas för att fastställa åldern på en central blodfläck.

– Jag var redo att göra analysen.

Men det hela lades på is när försvaret tog en ny vändning och det visade sig att åldern på blodfläcken inte längre var av avgörande betydelse.

Kirsty Spalding om …

KLURIG

Det passar Kirsty Spalding att först förstå hur celler fungerar. ”Sedan kan kunskapen sättas ihop för att förstå hur ett organ eller en människa fungerar.”

DET ÄR FRAMFÖRALLT frågorna som driver Kirsty Spalding. Vetgirigheten är ett roligt och oumbärligt inslag i forskningen, menar hon.

– Men att forska innebär hårt arbete och stor otrygghet. Forskaryrket är inte en karriär för någon som inte älskar vad han eller hon gör, säger hon.

När Kirsty Spalding var 19 år bodde hon tre månader helt ensam i en avläg-

…att vara föräldraledig Det skulle jag gärna varit på heltid men det är mycket svårt för en forskargruppsledare. Jag jobbar på kvällar, nätter och helger eller när mina barn sover.

…tidigare kollegan professor Jonas Frisén Jag har lärt mig mycket om bra arbetsledning av honom: Ge stöd men detaljstyr inte. Lämna över ägarskapet, det ger ökad motivation.

sen grotta belägen på västra kusten av hennes hemland, Australien.

– Jag hade en surfbräda och en gitarr men fick lära mig att baka bröd och fånga fisk och ta hand om den. Det var bara jag och naturen. Livet kokade ner till dess mest basala beståndsdelar. När svårigheter drabbar mig återvänder jag ofta till den platsen i mitt inre och känner ett stort lugn.

…mest förvånande fynd Att hitta fettceller med två kärnor. Ett annat var när vi såg att nervcellerna i luktbulben i hjärnan inte nybildas hos människa till skillnad från alla andra studerade däggdjur.

…tvivel i forskningen Jag tvivlar inte på våra resultat men kan ibland undra om vi undersöker problemen på rätt sätt.

Biologin är så smart, vi måste ha ett väldigt öppet sinne för att förstå den.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

33

På djupet Karies

Alla ska med

34

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Hål i tänderna drabbar låginkomsttagare och lågutbildade i betydligt större utsträckning än andra. Varför det är så och vad man kan göra åt det är den stora forskningsfrågan inom karies.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Jens Magnusson

Medicinsk Vetenskap №4–2019 №2–2019

35

På djupet Karies

ARIES ÄR VÄRLDENS vanligaste sjukdom. Mer än var tredje människa på jorden, eller 2,4 miljarder personer, har just nu obehandlad karies i sina permanenta tänder. Till det kommer ytterligare över 600 miljoner barn som har obehandlad karies i sina mjölktänder. Totalt går det alltså runt cirka tre miljarder människor med obehandlad karies på jorden. Det låter kanske otroligt, men det är tyvärr sant.

Forskning visar också att andelen av jordens befolkning som lever med obehandlad karies har varit densamma sedan 1990, men det innebär inte att det inte händer någonting.

– I höginkomstländer som Sverige har förekomsten av karies minskat medan den tvärtom ökar i låg- och medelinkomstländer, säger Göran Dahllöf, övertandläkare och professor i barn- och ungdomstandvård vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Men trots att karies är världens vanligaste sjukdom finns det inga patientföreningar, inga kändisar som är talespersoner för sjukdomen eller några stödgalor för kariesdrabbade.

Något som också får konsekvenser för forskningen som hamnar lite i skymundan bakom andra mer uppmärksammade diagnoser.

– Trots att karies globalt sett är ett stort hälsoproblem med stora samhällskostnader, är det inte ett prioriterat område när det gäller forskningsfinansiering. Det finns heller inga starka patientföreningar som kan skapa opinion eller stödja forskning. Men karies gåta är inte löst, säger Göran Dahllöf.

36

Medicinsk Vetenskap №4–2019

FORSKARE RUNT OM i världen har identifierat över 90 riskindikatorer

MEN ÖKAD RISK kan också handla om brist på tid eller kunskap om vad som leder till karies. Rutinen att börja borsta tänderna på barnen

Redan de första grynen till mjölktänder behöver borstas.

Foto: Anna Molander

K

Det är dock inte orsakerna bakom karies som behöver utforskas – de är redan väl kända.

– Det är bakterier och socker, säger Annika Julihn, övertandläkare vid Eastmaninstitutet vid Folktandvården Stockholm, och forskare vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Istället är det faktorerna som påverkar bakteriefloran och sockerintaget som är intressanta ur forskningssynpunkt. Annika Julihn kallar dem för riskindikatorer och inte riskfaktorer eftersom de inte orsakar karies direkt.

– Att ha föräldrar som är födda utanför Sverige är statistiskt sett en riskindikator för karies. Men man får ju inte mer hål i tänderna för att man har en förälder som är utlandsfödd.

För dem som drabbas kan det istället handla om att man inte har samma rutiner vad gäller kost eller munhygien, säger hon.

där några av de viktigaste handlar om socioekonomiska förutsättningar. Där finns låg utbildning, låg inkomst och föräldrar födda utomlands.

Sverige har en av världens bästa barntandhälsovård med gratis tandvård ända upp till 23 års ålder. Så att vara född utomlands och komma hit innebär i de allra flesta fall att man har upplevt ett sämre system vilket kan förklara en sämre tandhälsa. Även barn som föds i Sverige av föräldrar födda utomlands har som grupp en sämre tandhälsa.

Det finns ingen enkel förklaring till sambandet. Men enligt Annika Julihn kan det finnas kulturella inslag som påverkar.

– Om man till exempel tidigt ger små barn te med honung eller ammar dem mycket länge, utan att samtidigt vara noggrann med barnens munhygien, då ökar risken för att karies uppstår, säger Annika Julihn.

”Plötsligt hade jag 16 hål”

MATS HEIMAN

Foto: Emil Nordin

Ålder: 69 år Vad: Drabbades av ett kraftigt kariesangrepp efter Parkinsondiagnos.

”Jag fick min Parkinsondiagnos för tio år sedan. Allteftersom har sedan symtomen smugit sig på mig, precis som de ska, enligt läroboken. Under den här tiden har ingen tagit upp frågan om tandhälsa med mig och upplyst mig om att jag borde intensifiera min munhygien. Detta trots att en dramatiskt försämrad munhälsa finns beskriven hos många Parkinsonpatienter.

Vid Parkinson försämras nämligen finmotoriken vilket gör tandborstningen svårare samtidigt som man ofta får ett sötsug på natten, så många går upp och äter snask.

En dag gick jag till tandläkaren på min vanliga kontroll, samma tandläkare som jag har gått till i 10-15 år där vår relation har varit mer eller mindre regelbundna årliga kontroller. Vi har aldrig gjort några stora ingrepp, inga implantat, kronor eller bryggor eller liknande utan bara några vanliga lagningar. Då sa han; ”Du har 16 hål”. Jag hade hoppats att han skulle säga noll, men var förberedd på ett. Jag hade inte garderat för 16.

Men samtidigt kan jag inte klandra någon. Som jag förstår det går det att förebygga eller minska de flesta konsekvenser av Parkinson, men det skulle bli enormt tidsödande att vara Parkinson-patient om man skulle hålla alla flanker stången.

Jag jobbar fortfarande och räknade ut att jag lägger ungefär en kvartstid på att vara Parkinsonpatient. Skulle jag gå på en massa preventiva besök så skulle det bli ännu mer.

Nu följer jag alla föreskrifter som att borsta ordentligt med eltandborste, använda mellanrumsborstar och en särskild borste för kindtänderna samt munskölj med fluor och jag har inte haft ett hål sedan dess.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №4–2019

37

På djupet Tuberkulos ”Jag har varit hälsovägledare i fyra år.

Vi hälsovägledare träffar många olika typer av familjer, med bakgrund från såväl Sverige som andra länder. Då jag talar arabiska så vägleder jag mest arabisktalande familjer. De har varit i Sverige alltifrån en månad till några år.

Det är helt vanliga barnfamiljer, men eftersom de inte kan språket ännu så underlättar det att de får hälsosamtalen på arabiska.

Anledningen till att jag kontaktar dem är att deras barn har behövt behandlas för omfattande karies. Många av familjerna kommer från krigsdrabbade områden, de har gått igenom jättesvåra situationer, de har sett döden så det här med tandhälsa har inte varit prio HOUDA ett. De har kämpat för att överleva i BAHRI första hand. Ålder: 40 år Jag upplever att alla älskar sina Vad: Jobbar 20 procent som hälsovägledare och 80 barn jättemycket, men alla är inte procent med tandreglering mottagliga för förändring på en som ortodontiassistent gång. Då är det vår roll att hjälpa inom Folktandvården. dem att öka mottagligheten för vårt budskap. Jag tror också att många känner skuldkänslor över att barnet har fått så mycket karies och blivit sövd. Då går de lätt in i ett slags försvar. Men jag försöker att aldrig skuldbelägga utan vara där för deras skull.

Först måste jag skapa ett förtroende hos familjen. Då kan jag lyssna på deras tankar och idéer sedan berätta om vad som funkar och inte funkar. Det är viktigt med mycket positiv återkoppling, acceptans och respekt.

Sedan handlar det om att förklara.

Om man inte förstår logiken bakom blir allting svårare att ta till sig. När jag till exempel berättar om att tänderna behöver vila två timmar mellan varje måltid och samtidigt förklarar att det beror på pH-värdet så förstår de, det blir lite som en aha-upplevelse. Jag som hälsovägledare tror verkligen att det här är ett framgångsrikt sätt att arbeta för förbättrad tandhälsa.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Foto: Emil Nordin

”Jag försöker att aldrig skuldbelägga”

38

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Karies På djupet redan när de första grynen till mjölktänder kommer och sedan fortsätta borsta deras tänder under uppväxten är inte alltid något som är självklart.

Tvärtom kan det ibland ses som något positivt att barnen sköter sin egen munhygien.

– Många tycker att deras barn är duktiga som kan borsta tänderna själva, säger Annika Julihn.

Hon berättar att det för föräldrar till barn som drabbats av omfattande karies ofta blir en fullständig chock.

– Ibland måste vi dra ut tio tänder, säger Annika Julihn.

” Många av familjerna kommer från krigsdrabbade områden, det här med karies har inte varit prio ett.”

EN RELATIVT NY riskindikator som Annika Julihn har hittat är att ordningen i syskonskaran har stor betydelse för kariesförekomsten.

– Där ser vi att det äldsta barnet har mycket bättre tandhälsa än sina syskon. Barn nummer två har lite sämre, det tredje barnet ännu sämre och sedan faller det för varje ytterligare barn. Det är antagligen så enkelt att tiden inte räcker till. Det är tufft för föräldrarna. De yngre syskonen kommer dessutom i kontakt med sötsaker tidigare eftersom de äldre syskonen får det, säger hon.

Många har insett att tandvården av barn behöver starta mycket tidigare än vid det första tandläkarbesöket. Annika Julihn delar den uppfattningen.

– Optimalt hade jag ju önskat att vi fanns med redan under mödravården.

Vi måste ha projekt där vi samarbetar med sjukvården för det räcker inte att

bara vi inom tandvården informerar, säger hon.

För att så tidigt som möjligt kunna identifiera barn som är i riskzonen att utveckla karies har hon letat riskindikatorer redan hos de gravida mammorna. Det var så riskindikatorn ordningen i syskonskaran upptäcktes.

– Det här är något som vi inte har tryckt på ute i det förebyggande arbetet vilket vi behöver göra mycket, mycket mer på barnavårdscentraler. I familjer med många barn är de senare barnen riskbarn, säger hon.

Andra tidiga riskindikatorer är unga mammor, mammor som har rökt under graviditeten samt mammor som uppvisar övervikt och fetma. Däremot är inte kejsarsnitt en riskindikator, som hon trodde att det skulle vara.

– Barnen som föddes med kejsarsnitt hade tvärtom en minskad risk för karies jämfört med de som föddes vaginalt, säger hon.

Det förvånade forskarna eftersom man sedan tidigare vet att mamman överför mycket mer av sin goda bak-

terieflora till barnet vid vaginal födsel och att det kan skydda mot sjukdomsframkallande bakterier. Karies beror nämligen på en obalans i bakteriefloran i munnen, det så kallade orala mikrobiomet.

– Karies orsakas av en särskild grupp kariesbakterier som vi är födda med och sällan kan bli av med helt och hållet, säger Margaret Sällberg Chen, tandläkare och docent i infektionsbiologi vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

DE GODA OCH de dåliga bakterierna lever i en slags balans i munnen som delvis beror på vår genetik, men i ännu högre grad på vår kost.

– Det är som i ett samhälle, så länge alla är överens har man inte så mycket problem, men så fort någon grupp börjar ta över kan det bli problem.

Kariesbakterierna förbrukar socker och utsöndrar syra snabbt vilket gör miljön ogynnsam för andra bakterier, det är deras sätt att få dominans i mikrobiomet. Eftersom de sitter på tänderna så får den utsöndrade syran också till konsekvens att de fräter sönder emaljen i tänderna, säger Margaret Sällberg Chen.

Karies skulle alltså kunna beskrivas

Fakta: Så funkar karies Frisk tand

Fluor och xylitol mot­ verkar karies­ bakterierna.

Ytligt kariesangrepp

Djupt kariesangrepp

Foto: Erik Cronberg

Socker gynnar kariesbakterierna.

En sund balans i födointaget skapar en sund balans i munnens bakterieflora. Emaljen demineraliseras och remineraliseras i lagom takt.

För mycket socker för ofta föder kariesbakterierna som tar över.

De skapar en sur miljö där emaljen demineraliseras snabbare än den remineraliseras. Det bildas ett hål.

Om hålet inte lagas och den sockerrika kosten fortsätter, vidgas och fördjupas hålet. Det ger tandvärk och i värsta fall leder det till att roten skadas och tanden förloras.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

39

” Det finns nästan ingen sjukdom som har en kraftigare social gradient”

Fyra till fem procent av befolkningen undviker tandvård på grund av rädsla.

som en bieffekt av att kariesbakterierna lyckas öka sitt territorium i mikrobiomet. Och den som stoppar socker i munnen matar sina kariesbakterier så att de kan växa sig starkare.

Motmedlet mot socker heter fluor.

Fria fluoridjoner från tandkräm och munskölj tar sig in i mikrobiomet och påverkar både sammansättning och funktion hos bakterierna.

– Fluorid interagerar med de sockerkonsumerande mikroorganismernas metabolism. Dels minskar fluoriden syraproduktionen hos bakterierna och dels gynnar den bakterier som innebär en mindre risk för karies, säger Göran Dahllöf.

Det är en mycket effektiv ”socker40

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №4–2019

broms” och är den främsta orsaken till att förekomsten av karies har minskat i höginkomstländer som Sverige under de senaste decennierna.

MEN TROTS DET förekommer karies hos både barn och vuxna fortfarande i Sverige. Den är dock inte jämlikt fördelad i samhället. Det är de fattiga och outbildade som drabbas och det redan i barndomen, sedan sitter det i.

– Det finns nästan ingen sjukdom som har en kraftigare social gradient än karies. Har man dålig tandhälsa som barn så har man dålig tandhälsa som vuxen. För även om man sedan gör en social karriär och får ett välbetalt yrke så har man i alla fall sämre

tandhälsa än andra i jämförbar situation som inte gjort den sociala resan.

Den dåliga tandhälsan sätter sig tidigt, säger Göran Dahllöf.

Varför tandhälsan är så socioekonomiskt snedfördelad och vad man kan göra åt det är den verkligt stora forskningsfrågan. Göran Dahllöf berättar om en svensk studie som undersökte problemen för föräldrar som inte kom med sina barn på inbokade tandläkarbesök.

– Det övergripande problemet var överbelastning i vardagen. Det kan vara arbetslöshet eller pressen av flera jobb, ensamstående föräldrar eller någon som lever i missbruk. De har inte ork att prioritera tandvård för sina barn, de har inte ens ork att ringa och avboka tiden hos tandläkaren, säger han.

Nu börjar allt fler forskare argumentera för att dagens tandvård, som inriktar sig på att reaktivt behandla uppkomna tandskador, inte kommer att räcka till för att lösa den socioekonomiska snedfördelningen, vare sig nationellt eller internationellt. I somras publicerades en artikelserie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet där tandhälsan i världen analyserades.

Där döms dagens tandvård ut som föråldrad och ineffektiv. Och Göran Dahllöf är beredd att hålla med.

– Det västerländska vårdparadigmet, med högteknologiskt behandlingsinriktat individperspektiv är inte ändamålsenligt för de flesta av världens befolkning, säger han.

Och trots att höginkomstländer som Sverige har den bästa tandhälsan i världen menar han att dagens tandvårdssystem faktiskt förvärrar den socioekonomiska snedfördelningen.

– Om man har ett individinriktat perspektiv i vården och ger information om hur man ska undvika karies så är det ju de högutbildade som kan ta till sig det bäst och det ökar ju skillnaderna, säger han.

Det är alltför stora intressen och krafter i spel för att ansvaret för kariesbekämpningen ska kunna läggas på enskilda individer, menar forskarna i The Lancet. Som exempel tar de hur Världshälsoorganisationen, WHO,

ÄR DU RÄDD?

Studien är öppen för patienter ifrån hela landet mellan 8 och 15 år fram till årsskiftet 2019/2020. Läs mer: ki.se/dentmed/kbt

Foto: Privat

redan 2003 kom fram till att det fria sockret borde begränsas till 10 procent av energiintaget, men att det budskapet försvann ur WHO:s globala strategi för kost, fysisk aktivitet och hälsa som publicerades året efter. Orsaken var, enligt artikelförfattarna, den globala sockerindustrins framgångsrika lobbyarbete.

Rekommendationen presenterades visserligen sedan av WHO, men först 2015 – elva år senare.

Forskarna lyfter också fram hur de globala läskföretagen alltmer riktar in sin marknadsföring till barn och etniska minoritetsgrupper i USA samt de växande ekonomierna i till exempel Indien och Kina. Det är en stor anledning till att karies ökar i låg- och medelinkomstländer. Bara Pepsis marknadsföringsbudget för Indien nästa år överstiger hela WHO:s årsbudget, enligt forskarna.

ÄVEN OM GÖRAN Dahllöf poängterar att karies i mjölktänder, som i Sverige toppar före fyra års ålder, knappast beror på en hög läskkonsumtion så håller han med forskarna om att sockerindustrins makt är problematisk och att det totala sockerintaget måste minska.

– Jag tror att man behöver göra folk uppmärksamma på att man inte ska ge barn sockerinnehållande saker före två års ålder. Då får de en möjlighet att etablera en mikroflora som är mer resistent mot de här sockerkonsumerande bakteriernas förmåga att etablera sig senare när sockerinnehållet i kosten ökar. Men de tankarna motverkas av barnmatsindustrin som i vissa fall har produkter med ganska högt sockerinnehåll, säger han.

Vad som behövs är strukturella populationsinriktade åtgärder som minskar sockerkonsumtionen i hela befolkningen. Göran Dahllöf framhåller att redan nu har 59 länder i världen framgångsrikt infört sockerskatt.

Bland andra Norge och Finland i vårt närområde, men även länder som Frankrike, Belgien, Portugal och Storbritannien i Europa.

– Mexiko är ett annat bra exempel där man har fått ner både barnfetma och kariesförekomst genom kraftiga prishöjningar på socker, säger han.

Men i Sverige finns inte ens diskussionen om en sockerskatt på agendan och frågan är varför?

– Jag tror att det beror på att vi i Sverige inte upplever att karies bland barn

Rädsla för tandvård ger sämre tandhälsa Ungefär var femte vuxen svensk anger att de upplever någon form av ångest inför tandläkarbesök.

Många klarar dock av att hantera sin rädsla någorlunda. Men för den andel som har den svåraste rädslan kan konsekvenserna bli allvarliga.

– Man beräknar att mellan fyra och fem procent av befolkningen har en så kraftig ångest, eller fobisk rädsla, att de undviker tandläkarbesök trots att de har behov av att gå till tandläkaren, säger Robert Schibbye, utbildad psykolog och forskarstuderande vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Han berättar att så svår tandvårdsrädsla nästan alltid uppstår på grund av tidigare negativa erfarenheter från tandvård eller sjukvård.

Problemet är att ett undvikande av tandvård lätt leder till vad som kal�las tandvårdsrädslans onda spiral.

– När man väl kommer till tandläkaren är problemen ofta så stora att behandlingen blir obehaglig vilket ger nya jobbiga upplevelser som i sin tur befäster tandvårdsrädslan.

Man fastnar i en spiral av negativa erfarenheter och undvikande på grund av rädslan, säger han.

Det största hälsomässiga problemet med tandvårdsrädsla är vad

” Målet är en livslång god relation till tandvården.”

undvikandet av tandvård kan leda till.

– Rädsla kan vi alla känna igen oss i och det är naturligt att man undviker det man är rädd för. Undviker man exempelvis spindlar och ormar så kan det bli jobbigt i stunden eller att man missar sociala aktiviteter, men undviker man tandvården så får man ju problem med tänderna och hälsan. Man kan inte få den vård man behöver, säger Robert Schibbye.

Därför är det viktigt att kunna behandla och bota rädslan. Och det går att göra. Kognitiv beteendeterapi, eller KBT, har visat sig vara effektivt.

– Tandvårdsrädsla klassificeras som en så kallad specifik fobi och vid sådana är det bara KBT som har en bevisad effekt. Det har ett starkt stöd i forskningen, säger Robert Schibbye.

Ett problem är dock tillgången till behandlingen som beror på att utbildad personal är en bristvara. Därför har Robert Schibbye och hans kollegor startat en internet-behandling av tandvårdsrädsla för barn och ungdomar mellan 8 och 15 år.

– Internet-KBT ökar tillgängligheten för en bevisat effektiv behandling. På det här viset kan ju fler bli hjälpta, säger han.

De genomför just nu en randomiserad, kontrollerad studie av behandlingen för att se hur bra det fungerar. I en tidigare genomförd öppen studie kunde de se att sex av tio klarade av att ta en injektion i munnen, som de inte hade klarat av tidigare och fler än hälften blev av med sin diagnos specifik fobi.

En intressant effekt av att bryta den negativa spiralen av dåliga erfarenheter i tandläkarstolen är att patienterna sedan fortsätter att förbättras av sig själva.

– Det vi ser är att det sker en ytterligare förbättring efter behandlingens slut. Ett år efter den öppna studien ser vi att deltagarna fortsätter att förbättras. De går till tandvården och får nu positiva upplevelser och då blir rädslan mindre. Målet är en livslång god relation till tandvården, säger Robert Schibbye.

Medicinsk Vetenskap №3–2019

41

är ett problem. Det finns visserligen en socioekonomisk snedfördelning, men i stort sett har vi en fantastisk tandvård som tar hand om det så det funkar, säger Göran Dahllöf.

MEN DET ÄR ETT problem. Svenska data visar att förekomsten av karies bland barn och ungdomar är mer än fem gånger så hög i fattiga områden jämfört med rika. För att motverka den socioekonomiska snedfördelningen av tandhälsan pågår ett antal forskningsprojekt i Sverige som har till syfte att hitta vägar för att hjälpa de som drabbas hårdast. Ett av dessa forskningsprojekt heter Hälsovägledare i tandvården och metoden är hämtad från hälso- och sjukvården.

– Vår målgrupp i första delen av forskningsprojektet är förskolebarn som måste behandlas under narkos på grund av att de har så grav karies. Här har vi uppenbart inte nått hela vägen fram med våra förebyggande insatser, säger Ida Brännemo, specialisttandläkare i barntandvård och doktorand vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Tanken är att hjälpa familjerna att förhindra att barnen åter drabbas av kariesangrepp efter behandlingen.

Hälsovägledarna träffar familjen innan behandlingen och diskuterar munhälsa, hur familjen har skött det hittills och vilka strategier de ska ha för att undvika karies i framtiden. Sedan har hälsovägledaren regelbunden kontakt via telefon ungefär varannan vecka i ett års tid.

– Det upplägget är baserat på hur det har sett ut inom hälso- och sjukvården vid liknande interventioner. Vi utvärderar om upplägget fungerar bra även här eller om vi ska förändra det. Sedan träffas de igen efter ett år och tittar på tandhälsan och pratar om familjens situation, säger Ida Brännemo.

Den första studien omfattar cirka 150 familjer där hälften har fått hjälp av en hälsovägledare och den andra hälften är kontrollgrupp. Effekten kommer att utvärderas i uppföljningar av barnens kariesutveckling och livskvalitet efter ett och två år där de första resultaten väntas till sommaren 2020, berättar Ida Brännemo. Den ska följas av en andra studie som ska 42

Medicinsk Vetenskap №4–2019

” Man har fått ner både karies och barnfetma genom kraftiga prishöjningar på socker.” omfatta barn med grav karies innan tre års ålder som sannolikt kommer att starta nästa år.

Genom att rikta sig till förskolebarn med hög kariesbelastning ringar de in de barn som verkligen har problem med munhälsan. Men eftersom en redan etablerad kariessjukdom hos barn är den absolut starkaste signalen för att de riskerar att få mer karies vore det definitivt bättre att komma in tidigare, innan det första kariesangreppet har börjat. Ida Brännemo berättar om det så kallade Rinkebyprojektet där barnhälsovården tillsammans med socialtjänstens förebyggande verksamhet har testat ett utökat hembesöksprogram i ett utsatt område. Istället för det vanliga enda hembesöket efter förlossning har runt 100 familjer fått upp till sex hembesök.

– När barnen är mellan sex och åtta månader har de delat ut tandborste och fluortandkräm och uppmanat föräldrarna att börja borsta när första tanden kommer.

Vi har sedan jämfört med en grupp familjer som har fått det sedvanliga, enda hembesöket. Det vi kan se är att familjerna i projektet borstar tänderna på sina barn i större utsträckning och barnen har mindre karies vid 1,5 års ålder, säger Ida Brännemo.

Projektet med hembesök ska nu skalas upp i en större studie som ska omfatta 3 400 nyfödda barn i Stockholm och pågå mellan 2020 och 2022 med utvärdering under 2023 och 2024. Resultaten kommer sedan vara avgörande för om metoden ska införas nationellt eller inte.

MEN PROBLEM MED karies tidigt i livet kan också vara ett symtom på andra, ännu allvarligare, problem i familjen. I en studie från 2018 kunde Therese Kvist, forskare vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, se ett samband mellan oro för barnmisshandel (försummelse, våld mellan föräldrar, fysisk eller psykisk misshandel eller sexuella övergrepp) och hög karieserfarenhet samt oregelbundna besök i tandvården. Hon fann fyra faktorer som stod ut som viktiga indikationer: För det första att barnet hade haft karies i mjölktänderna, för det

Tuggummi ökar också salivflödet som hjälper till att hålla rent runt tänderna.

Så håller du tandtrollen borta Dra ner på sockret, småät inte och borsta tänderna med fluortandkräm.

Tugga sockerfritt Xylitol tas upp av kariesbakterierna, men de kan inte bryta ned det vilket resulterar i att de dör.

Skippa sportdrycken Allt fler studier visar nu att elitidrottare är hårt drabbade av karies. Ett ständigt småsippande av sportdryck under träning och tävling tillför kontinuerligt socker till bakterierna runt tänderna, med karies som följd.

Snus kan både skydda och skada Snus har högt pH-värde vilket är bra mot karies

eftersom det attraherar en annan slags bakterier.

Det kan dock bidra till dålig andedräkt och snus kan även skada tandköttet.

Det var bättre förr Innan sockret introducerades hade vi mindre problem med karies. Det finns folkgrupper i andra delar av världen som inte har socker i sin kultur. De borstar aldrig tänderna, men har sällan karies.

Foto: Istockohoto, privat

På djupet Karies

ALS På djupet

Foto: Malin Grönborg

” Nu är det inte så läskigt längre” ”Jag har varit rädd för att gå till tandläkaren sedan ettan, alltså i tre, fyra års tid. Min mamma fick höra om den här behandlingen som de hade på Karolinska Institutet och hjälpte mig att komma med. Först fick vi läsa ett kapitel på datorn och sedan skulle vi göra exponering. Då fick vi hem ett kit med olika tandläkargrejor i, det var ganska spännande. Mamma övade på mig.

I början var det jobbigt, men sedan blev det enklare. Jobbigast var nog sonden, nålen och bedövningssalvan, för den smakade inte så gott.

När vi hade gjort det öppnades nästa del. Där var det information om avslappning, andning och rädsla och sånt. Vi fick också både en smärt-termometer och en rädslo-termometer som vi använde mycket. Där kunde jag till exempel visa min rädsla innan, under och efter en exponering. Det kändes väldigt bra för då kunde jag se att rädslan minskade.

Vi fick också se olika filmer, till exempel på när de lagade ett hål och stack i fingret.

Jag kunde förut inte se blod så jag tyckte att det var obehagligt när de ASTRID LINDER stack i fingret, men efter bara tre Ålder: 10 år gånger så kunde jag se hela filmen.

Vad: Har precis Totalt var det tolv olika sådana genomfört en internethär delar, det var ganska jobbigt KBT-behandling mot tandvårdsrädsla. ibland. Till slut fick jag gå till en tandläkarklinik. Första gången använde vi sonden och sugarna. Andra gången la vi bedövningssalva och höll på med nålen. Och sista gången gjorde vi allting.

En sak som var bra var stopp-handen, som jag hade lärt mig i KBT:n. Det var att när jag inte ville mer kunde jag bara hålla upp ena handen så att jag inte behövde säga någonting, då slutade vi.

Nu känns det inte så läskigt att gå till tandläkaren längre för jag har varit där ganska ofta nu. Jag är inte alls lika rädd som jag var förut.”

Berättat för: Fredrik Hedlund Medicinsk Vetenskap №3–2019 №2–2019

43

På djupet Karies Vi har numera många av våra egna tänder livet ut.

Förbättrad tandhälsa hos äldre leder till mer karies

andra att barnet har fyllningar i sina permanenta tänder. Det tredje var att barnet uteblivit från tandläkarbesök under längre perioder och slutligen att barnet har remitterats till specialisttandläkare. Sannolikheten för att ett barn skulle vara under utredning av socialtjänsten för någon form av barnmisshandel var över 90 procent om barnet uppfyllde samtliga dessa fyra faktorer.

– Om ett barn har karies i mjölktänder och permanenta tänder och sedan blir remitterat till en specialist så kan man inte automatiskt säga att detta är ett barn som far illa. Man kan ha alla faktorer och ändå vara en fullt fungerande välmående familj. Men det är en tydlig varningssignal att vi som tandvårdspersonal behöver försöka ta reda på vad de upprepade kariesangreppen egentligen beror på, säger Therese Kvist.

Hon menar att det absolut ingår i 44

Medicinsk Vetenskap №4–2019

tandvårdens uppdrag att utreda hemförhållandena hos barnet.

– Målet är ju att stoppa karies, då måste vi förstå varför barnet har karies.

I vissa fall kommer det att vara familjer i behov av hjälp och stöd och i vissa fall kommer det handla om ett barn som behöver skydd, säger Therese Kvist.

Hon poängterar också att det ingår i tandläkarnas lagstadgade ansvar att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa.

Hon upplever att hennes studie har lyft fram problematiken med barn som far illa inom tandvården.

– Nu finns det en större medvetenhet inom tandvården att det här är frågor som vi kontinuerligt behöver arbeta med och vara uppmärksamma på. Det finns dessutom en ökad medvetenhet från andra aktörer, som socialtjänst och polis, som förstår att tandvården är en viktig pusselbit när det gäller barnets levnadsförhållanden, säger hon.

Karies hos äldre är ett växande problem. Paradoxalt nog beror försämringen på att tandhälsan hos äldre har blivit bättre.

– En 80-åring idag har över 20 egna tänder i munnen. Man behöver inte gå tillbaks mer än 20 år i tiden så såg det annorlunda ut, säger Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet och sedan 2015 föreståndare för Akademiskt centrum för äldretandvård.

Hon berättar att den förbättrade tandhälsan hos äldre snabbt har förändrat situationen ute i hemtjänsten, på vårdhem och på äldreboenden.

– Historiskt var det vanligt med avtagbara tandproteser vilket gjorde det enkelt för personalen att sköta hygienen på de boende. Idag är det väldigt sällsynt, säger hon.

Det gör att den dagliga munvården kräver mer tid och kunskap än tidigare.

Enligt Gunilla Sandborgh Englund fungerar det för det mesta så länge den äldre är någorlunda frisk och kan sköta om sin munhygien själv. Men när den äldre drabbas av någon sjukdom som gör att allmäntillståndet försämras kan det snabbt leda till en försämrad munhälsa. Det kan handla om en bruten lårbenshals, en kognitiv försämring på grund av demens eller bara åldern som tar ut sin rätt, det är i den sköra fasen som det händer saker.

– Det kan gå fort från att ha ett välfungerande bett till att det är flera kariesangrepp och då ofta på rotytorna. Rotytan är nämligen mer mottaglig för karies eftersom den inte är täckt av emalj, säger hon.

Hon menar att personal inom hemtjänst, sjukvård och omvårdnad har en nyckelroll i arbetet med att upprätthålla en god munvård hos de äldre, men oroas samtidigt av den resurskonflikt som uppstår.

– Vi måste utbilda personalen och se till att de verkligen utför munvård på de äldre, men det är svårt, det tar tid i deras arbete, säger Gunilla Sandborgh Englund.

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Seminarium: Sleep disturbances and accelerated DEC cognitive aging Kristine Yaffe, professor vid universitetet i Kalifornien, USA. När: 11 december kl. 10-12.

Var: Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18 A, våning 10.

Ingen föranmälan krävs.

11

Symposium: Roads to Research Excellence DEC För att främja unga forskare har SciLifeLab och AAAS/Science magazine tillsammans skapat utmärkelsen Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists.

Priset delas ut årligen till fyra nyligen disputerade forskare.

När: 12 december kl. 9:15 - 13:00.

Var: Erling Persson-salen, Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, campus Solna.

12

Nobelkoll I december programleder Emma Frans Nobelstudion i SVT. Hon är forskare i epidemiologi vid Karolinska Institutet och vetenskapskommunikatör.

Aktiviteter med Karolinska Institutet Tv-program: Nobelstudion med Emma Frans DEC Årets Nobelpris och vetenskaplig forskning presenteras av Emma Frans och hennes gäster på ett begripligt och underhållande sätt i fyra avsnitt.

När: Veckan före Nobeldagen: 3, 7, 8 och 9 december kl. 20 eller när som helst i SVT Play.

Var: SVT

3

Föredrag: Hälsokväll på NK Hur håller vi oss frisDEC ka och hälsosamma genom livet? Råden om vad vi bör äta, träna och tänka är många och motsägelsefulla.

Vad stämmer egentligen? Talar om detta gör bland andra Jessica Norrbom, Maria Ahlsén och Kristina Elfhag som

Foto: Janne Danielsson/SVT

5

alla är kopplade till Karolinska Institutet samt aktuella med nya böcker.

När: 5 december kl. 18.

Var: NK Bokhandel, Hamngatan 18-20, Stockholm.

Ingen föranmälan krävs.

Disputation Melody Almroth försvarar sin avhandDEC ling: ’Adolescents’ future academic prospects: predictors and mental health outcomes’.

När: 6 december kl. 9.

Var: Wretlidsalen, Tomtebodavägen 18 A, campus Solna, Karolinska Institutet.

6

Föreläsning: Nobelpristagarna i fysiologi eller DEC medicin Lyssna på årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin, William G. Kaelin Jr, Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L.

7

Semenza.

När: 7 december kl. 14. Fritt inträde, först till kvarn.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, campus Solna.

Live-sändning: nobelprize.org Symposium: ”Oxygen sensing, Cancer and Beyond” DEC En dag för att fira resultaten av årets Nobelpris.

När: 9 december kl. 8.30-18.

Var: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, campus Solna.

Ingen föranmälan krävs.

Föreläsning: Brain and Culture Lecture Dr. Teppo SärDEC kämö, Cognitive Brain Research Unit (CBRU), University of Helsinki: “Deficits and rehabilitative use of music in neurological disorders”.

När: 17 december kl. 15.

Var: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, campus Solna.

Alla är välkomna men registrering krävs via ki.se/kalender.

Disputation Kristoffer Magnusson försvarar sin DEC avhandling: Methodological issues in psychological treatment research: Applications to gambling research and therapist effects.

När: 9 december kl. 9.30.

Var: 90-salen, Norra stationsgatan 69, plan 6, Stockholm.

Seminarium: Dental health and cognitive aging DEC Christina Dintica, forskarstuderande vid Aging research center, Karolinska Institutet.

När: 17 december kl. 11-12.

Var: Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18 A, våning 10.

Ingen föranmälan krävs.

9

9

17

17

Medicinsk Vetenskap №4–2019

45

ANNONS

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Gå med idag! ki.se/alumni

Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Kan ananas döda cancerceller?

Jag läste nyligen att ananas innehåller enzymet bromelain som ska kunna göra så att cancerceller begår självmord och dör, stämmer detta? / Jenny

Foto: Istockphoto

Svar

Bromelain är ett protein som finns i ananas och som tillhör en grupp enzymer som kallas proteaser.

Proteaser är specialiserade på att bryta ner andra proteiner. I våra kroppar är dessa typer av enzymer viktiga för nedbrytning av mat och upptag av näring i tarmarna, Tack för samt vid en rad olika sjukdomsdin fråga, du får processer som inflammation och en inbunden anteckningsbok cancer. hemskickad.

När det gäller bromelain och can/ Redaktionen cer finns en del studier som antyder att bromelain kan ha tlllväxthämmande effekter på cancerceller. I vissa fall har bromelain även visat sig kunna få cancerceller att ”begå självmord” genom att aktivera en process som kallas apoptos. Apoptos står för programmerad celldöd, och är ett program som kan aktiveras där olika molekyler samarbetar för att framkalla celldöd. Apoptos aktiveras kontinuerligt i våra kroppar då äldre celler städas undan för att göra plats för nya.

Men apoptos kan ibland även triggas av utomstående faktorer, exempelvis vid inflammation då infekterade celler kan städas undan genom apoptos. När det gäller bromelains förmåga att framkalla apoptos är de flesta studier gjorda på cancerceller som odlas i plastskålar, det vill säga utanför kroppen.

Det är ännu inte klarlagt om bromelain har den effekten i djurmodeller och inga studier har gjorts på människa. Sammantaget kan man säga att det inte finns bevis för att bromelain skulle kunna användas för cancerbehandling.

/

Jonas Fuxe cancerforskare Medicinsk Vetenskap №4–2019

47

F+S Medicinfrågor Får vi nya hjärnceller?

Blixtar kan ge brännskador på de inre organen.

Jag har läst en del om neurogenes och jag är övertygad om att vi får nya hjärnceller i vuxen ålder.

Men när jag googlar på det så hävdar varannan artikel att vi inte får det.

Vad säger forskningen? / Kicki

Svar

Vad är det som gör att man dör av elektricitet? / Emma Jönsson

Svar

Elolyckor kan delas in i sådana med låg- och högspänning. I våra väggkontakter finns växelström (ström som växlar polaritet) med 50 Hz som räknas som lågspänning. Denna ström kan, på grund av att polariteten växlar, påverka hjärtats rytm och utlösa så kallat kammarflimmer, en snabb och helt oregelbunden 48

Medicinsk Vetenskap №4–2019

hjärtrytm som leder till döden inom fem till tio minuter. Om man får växelström genom kroppen kan det vara svårt att lösgöra sig från kablarna, då musklerna ofrivilligt spänns så att man sitter fast.

Vid åska och högspänningsolyckor genom kontakt med kraftledningar är det istället framför allt fråga om inre och yttre brännskador som kan förorsaka stora skador på inre organ.

/

Mårten Rosenqvist Senior professor i kardiologi

/

Jonas Frisén professor i stamcellsforskning

Foto & illustration: Istockphoto

Varför är blixten farlig?

I många däggdjur, där framför allt möss, råttor och apor har studerats, finns det idag mycket starka bevis för att det nybildas nervceller i den vuxna hjärnan.

Denna nybildning är dock begränsad till ett fåtal områden, och det sker ingen omsättning av den absoluta majoriteten (>99%) av hjärnans nervceller.

Det område där nervcellsnybildning har studerats mest intensivt kallas hippocampus. Hippocampus är, trots sin ringa storlek, väldigt viktig för exempelvis vissa aspekter av minnesbildning, och försöksdjur får vissa problem om man blockerar nervcellsnybildningen där. De metoder som har använts för att studera nervcellsnybildning hos djur går inte att använda på människa och det har därför varit mycket svårare att undersöka. Idag pågår fortfarande viss debatt om omfattningen av nervcellsnybildning i människans hippocampus, men de flesta studier pekar på att nervcellsnybildning pågår där ända upp i hög ålder hos människa. Det finns inget sätt att idag studera funktionen av nya nervceller i människans hjärna, men den relativa omfattningen av nervcells­ nybildning i denna delen av hjärnan är jämförbar mellan människor och möss.

F+S

Det är inte omöjligt att gener för utseende och personlighet ärvs tillsammans.

Är luktfria avgaser mindre farliga? Är de luktfria avgaserna från nya bilar lika farliga att andas in som avgaserna från gamla bilar som luktar avgaser? / Tommy

Svar

Hänger utseende och personlighet ihop?

Om ett barn är mer lik sin pappa än sin mamma till utseendet, är chansen då större att barnet också har ärvt mer av personligheten från pappan? / Mirjam

Foto: Istockphoto

Svar

Det är en intressant fråga som är långt ifrån klarlagd.

Man ärver alltid lika mycket DNA från båda föräldrarna, men vilken kopia av respektive förälders dubbla anlag det blir som väljs är slumpmässigt. Därför kan det bli så att den ena föräldern råkar bidra med fler dominanta kopior som påverkar just utseendet och därför blir barnet mer likt (utseendemässigt) den föräldern. På samma sätt kan det vara med platser i arvsmassan som påverkar personlighet.

Men om gener ligger nära varandra på kromosomerna så ärvs de oftast

tillsammans. Detta skulle kunna leda till att barn som är mer lika ena föräldern till utseendet också har liknande personlighet. En annan möjlighet är att generna för utseende påverkar hur omvärlden bemöter oss, vilket i sin tur påverkar vår personlighet. En sådan mekanism skulle mycket väl kunna bidra till att barn som är utseendemässigt lik ena föräldern också får liknande personlighet.

Sammanfattningsvis kan man säga att genetiken bakom både personlighet och utseende är väldigt komplex och det återstår mycket forskning innan vi förstår dem var för sig och ännu mer innan vi får klart för oss hur de hänger ihop.

/

Patrik Magnusson Forskare i medicinsk genetik och chef för Svenska Tvillingregistret

Frågan är komplicerad eftersom det finns partiklar av olika slag såväl som ett stort antal gasformiga ämnen i motoravgaser. Dessa har olika hälsoeffekter. Allmänt kan man säga att det har skett en positiv utveckling både när det gäller bränslen och motorer så att dagens motoravgaser är mindre hälso­ skadliga än de som förekom tidigare.

Frånvaron av lukt kan innebära att hälsoriskerna är mindre, men det är ingen säker indikator.

/

Per Gustavsson Senior professor i yrkes- och miljömedicin

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2019

49

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

En ny studie visar att risken för allvarliga missbildningar är drygt 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor jämfört med barn till mammor med fetma.

Fetmakirurgi minskar risk för medfödda missbildningar FETMA OCH BRISTANDE blodsockerkontroll har i tidigare studier kopplats till ökad risk för komplikationer som kan påverka både mammans och barnets hälsa negativt. Samtidigt har studier också visat att fetmakirurgi ökar risken för brist på olika näringsämnen, inklusive järn och folsyra som är viktiga för fostrets utveckling. Fetmakirurgi har 50

Medicinsk Vetenskap №4–2019

ökat kraftigt på senare år och idag står fetmaopererade kvinnor för cirka 1,5 procent av alla förlossningar i Sverige.

Risken för allvarliga missbildningar var 3,4 procent hos barn till kvinnor som fetmaopererats, vilket är i linje med risken hos barn till normalviktiga kvinnor. För kvinnor som vid inskrivning i mödravården vägde lika mycket

som de opererade kvinnorna gjorde före fetmakirurgi var risken för allvarliga missbildningar 4,9 procent.

– Den här studien visar att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos mamman faktiskt kan leda till lägre missbildningsrisk hos barnet.

Den borde också dämpa farhågor om att fetmakirurgi skulle öka risken för missbildningar vid framtida graviditet, om man som opererad tar sina rekommenderade kosttillskott, säger Martin Neovius, professor och forskare vid institutionen för medicin i Solna och en av studiens huvudförfattare.

För att jämföra de två grupperna studerade forskarna data från fler än 33,000 barn födda i Sverige mellan 2007 och 2014. Av dessa var knappt 3000 barn till mammor som genomgått fetmakirurgi av typen gastric bypass och drygt 30 000 barn till kvinnor som hade samma grad av fetma och diabetesförekomst som de fetmaopererade mammorna hade före behandling. De opererade kvinnorna tappade i genomsnitt 40 kg och vägde drygt 82 kg vid sitt första besök på mödravården. Andelen som tog diabetesmedicin minskade till 1,5 procent från 9,7 procent.

– Även om fetmakirurgi har många positiva effekter på graviditet så bör opererade kvinnor få särskild omsorg från mödrahälsovården, inklusive extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som inbegriper kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi.

Mödrahälsovården bör också kunna kontrollera näringsbrister utöver järn, som exempelvis folsyra, kalcium, och vitamin B12, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, och en av studiens huvudförfattare.

Association of maternal gastric bypass surgery with offspring birth defects Neovius M, Pasternak B, Johansson K, Näslund I, Stephansson O JAMA oktober 2019

Foto: Istockphoto, Kate Gabor, Mattias Ahlm

Topplistan

Stor kartläggning av genetiken bakom MS FORSKARE VID Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS. Bakom studien står många forskare från olika delar av världen som gemensamt samlat in prover från drygt 47 000 MS-patienter och 68 000 friska personer. Forskarna identifierade 233 ställen i genomet, totalt över 500 gener, som kunde kopplas till utvecklingen av MS. – De här genvarianterna kan inte ensamma förklara utvecklingen av MS utan interagerar även med olika miljöfaktorer. Det är troligen virusinfektioner eller andra former av yttre exponering som triggar igång den autoimmuna attacken av hjärna och ryggmärg som är karakteristisk för MS, säger Tomas Olsson, överläkare och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och senior författare till artikeln.

Resultaten bekräftar huvudsakligen tidigare studier om genetiska orsaker till MS. Felaktig funktion hos ett antal olika immunceller, både i blodet och i hjärnan, bidrar till att trigga igång en serie av händelser i kroppen som till slut leder till sjukdom.

Illustration: Istockphoto. Foto: Ulf Sirborn, privat

Multiple sclerosis genomic map implicates peripheral immune cells and microglia in susceptibility International Multiple Sclerosis Genetics Consortium. Medverkande vid KI: OlssonT, Kockum I, Alfredsson L, Hillert J med flera.

Science september 2019

Vid MS angriper kroppens immunförsvar nervtrådarna i hjärna och ryggmärg och förstör det nervskyddande myelinet.

Blodbrist under tidig graviditet har kopplats till funktionsnedsättning hos barnet.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Blodbrist kopplad till intellektuell funktionsned­ sättning och adhd UPPSKATTNINGSVIS 15–20 procent av gravida kvinnor globalt lider av blodbrist på grund av för lite järn, oftast i slutet av graviditeten. Blodbrist, också kallad anemi, innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre.

I en ny studie fann forskare att barn till mammor med blodbrist som konstaterats innan graviditetsvecka 31 hade en något högre risk för att utveckla autism och adhd och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.

Blodbrist mot slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 30, var inte kopplat till högre risk för något av dessa tillstånd.

– Det är viktigt att blivande mödrar får tillgång till tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning. Men mer forskning behövs för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan hjälpa till att minska risken för intellektuell funktionsnedsättning hos barn, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare.

Association of prenatal maternal anemia with neurodevelopmental disorders Wiegersma AM, Dalman C, Lee BK, Karlsson H, Gardner RM JAMA Psychiatry september 2019

Mikrobiotatransplantation gav nervcellsnybildning Neurogenesis and prolongevity signaling in young germ-free mice transplanted with the gut microbiota of old mice Kundu P, Lee HU, Garcia-Perez I, Tay EXY, Kim H, Faylon LE, Martin KA, Purbojati R, Drautz-Moses DI, Ghosh S, Nicholson JK, Schuster S, Holmes E, Pettersson S Science Translational Medicine november 2019 PTSD ökar risken för livshotande infektioner Stress related disorders and subsequent risk of life-threatening infections: population-based sibling-controlled cohort study Song H, Fall K, Fang F, Erlendsdóttir H, Lu D, Mataix-Cols D, Fernández de la Cruz L, D’Onofrio BM, Lichtenstein P, Gottfreðsson M, Almqvist C, Valdimarsdóttir UA The BMJ oktober 2019 Ny metod kan ge bättre RNA-vaccin Delivery of mRNA vaccines with heterocyclic lipids increases anti-tumor efficacy by STING-mediated immune cell activation Miao L, Li L, Huang Y, Delcassian D, Chahal J, Han J, Shi Y, Sadtler K, Gao W, Lin J, Doloff JC, Langer R, Anderson DG Nature Biotechnology september 2019 Bättre metoder behövs för att förutsäga risk för leversjukdom Ability of noninvasive scoring systems to identify individuals in the population at risk for severe liver disease Hagström H, Talbäck M, Andreasson A, Walldius G, Hammar N Gastroenterology september 2019 Ny studie visar varför vi går upp i vikt när vi blir äldre Adipose lipid turnover and long term changes in body weight Arner P, Bernard S, Appelsved L, Fu K, Andersson D, Salehpour M, Thorell A, Rydén M, Spalding K Nature Medicine september 2019 Medicinsk Vetenskap №4–2019

51

Boktips

Berättelser om Nobelpriset I två nya böcker får vi lära känna människor nära Nobelpriset.

WATSON OCH CRICK upptäckte DNA-spiralen men de var också riktiga mansgrisar. Alexander Fleming upptäckte penicillinet, men egentligen var han lite lat och spelade hellre kort och biljard än att forska.

Sådant får man veta när Hugo Lagercranz, före detta medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, och hans dotter och barnbarn Rebecka och Roseanna berättar om Nobelprisbelönade upptäckter som förändrat världen.

Boken beskriver på ett kortfattat och enkelt sätt upptäckter som lett till Nobelpris i fysiologi eller medicin, men fokuserar inte bara på forskningen. Genom illustrationer och många personliga detaljer i texten får vi också lära känna Nobelpristagarna som människor, med både bra och dåliga sidor.

En annan tidigare medlem i Nobelförsamlingen är Gösta Gahrton, som i sin nya biografi beskriver resan från barndomen i Skåne till professuren vid Karolinska Institutet och arbetet med att dela ut Nobelpriset.

Ett uttalat syfte med hans bok är att visa att många forskare är värda mer uppmärksamhet och publicitet än de har fått, de kan rent av vara Nobelprisvärdiga trots att de idag inte är kända ens av dagens unga forskare. Ett av Gösta Gahrtons exempel är hans tidigare chef Torbjörn Caspersson (se kort text här intill).

Alla diskussioner i Nobelkommittén är sekretessbelagda i 50 år och Gösta Gahrton gör klart redan i förordet att han inte kommer avslöja några hemligheter. Däremot har han lagrat material i Nobelförsamlingens arkiv för en eventuell nyupplaga år 2048.

Ola Danielsson 52

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Upptäckter för livet Hugo Lagercrantz, Rebecka Lagercrantz, Roseanna Lagercrantz (Carlsson Bokförlag)

I Nobelprisets skugga – upptäckare och bortglömda Gösta Gahrton (Carlsson Bokförlag)

Två forskare som fick Nobelpris…

Drömmare som gjorde skillnad En påsknatt 1921 vaknade läkaren Otto Loewi med ett ryck. Han kom inte riktigt ihåg vad han drömt. Men när drömmen återkom nästa natt skyndade han sig till sitt laboratorium och gjorde ett experiment. Tidigare hade man trott att det var elektriska signaler i nerverna som direkt styrde musklerna i till exempel hjärtat.

Men i drömmen frisattes ett ämne från nervändarna som sa åt hjärtat att sakta ner. Drömmen visade sig stämma och gav honom Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1936.

Exempel ur ”Upptäckter för livet” Slarver som räddade liv Alexander Fleming hade inte tänkt hitta en medicin mot bakterier.

Han hade bara inte diskat skålarna i sitt laboratorium. När han såg att penicillinmögel hade en bakteriedödande effekt publicerade han sin observation men följde inte upp upptäckten. Det gjorde dock Ernst Chain och Howard Florey som läste Flemings artikel och visade att det gick att behandla sjuka möss och människor. Alla tre fick till slut dela på Nobelpriset för upptäckten att penicillin kan bota infektionssjukdomar.

Exempel ur ”Upptäckter för livet”

…och en som inte fick det Han särade på kromosomerna Torbjörn Caspersson, professor i medicinsk cellforskning och genetik vid Karolinska Institutet, gjorde på 1930-talet viktiga upptäckter angående nukleinsyrornas struktur.

Men när Watson och Crick 1953 publicerade upptäckten av DNAstrukturen och betydelsen av DNA som arvsmassa smällde det ännu högre. Casperssons andra genombrott var en metod för färgning av människans kromosomer, något som banade väg för att identifiera kromosomförändringar vid ärftliga sjukdomar. Torbjörn Caspersson föreslogs otaliga gånger till Nobelpriset men han hann aldrig få det.

Exempel ur ”I Nobelprisets skugga”

Foto: iStockphoto

Här tipsar vi om böcker skrivna av forskare vid Karolinska Institutet.

Alfred Nobels instiftade pris har resulterat i många berättelser.

Några kan du läsa om i två nya böcker.

FLER BOKTIPS

Frisk utan fusk – Vetenskapliga svar på hälsomyter Jessica Norrbom och Maria Ahlsén (Fri tanke) Kan C-vitamin bota förkylning? Är kaffe skadligt?

Det finns många myter kring hur vi håller oss friska, en del är helt fel.

Jessica Norrbom och Maria Ahlsén, båda anknutna till Karolinska Institutet, hjälper dig att navigera bland alla hälso- och kostråd i denna uppföljare.

Något forskarna är överens om är att barn som har god relation med sina föräldrar mår bättre.

Foto: iStockphoto

Vetenskapen om föräldraskapet SKÄRMTID, LÄXLÄSNING, mat, syskonbråk. Det finns gott om uppslag till konflikter mellan barn och deras föräldrar.

Många vill också ge råd kring hur man ska bete sig som förälder.

Men vem ska man lyssna på? Vetenskapen, tycker forskarna.

– Vi har samlat tips som i forskning visat sig fungera för Vad alla föräldrar många. Men man måste också förstå att olika barn kräver olika borde få veta föräldraskap, var och en behöver i slutänden känna efter vad Kajsa Lönn som passar bäst för dem och deras barn, säger Maria Lalouni, Rhodin och Maria psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenLalouni skap vid Karolinska Institutet som skrivit ny bok för föräldrar (Natur & Kultur) tillsammans med kollegan och psykologen Kajsa Lönn Rhodin.

I boken listas typiska föräldrafällor – klassiska fallgropar – och hur man kan undvika dem. Men här finns också exempel på situationer som gått snett och hur man hade kunnat göra om man fick en ny chans. Och ett avsnitt om föräldrafinesser där författarna förklarar hur psykologiska principer kan användas för att lösa vanliga problemsituationer.

Tips för ett hälsosamt föräldraskap ges i form av den psykologiska tallriksmodellen.

– Basen är mycket kärlek, närvaro och bekräftelse. Men barn behöver också träna på att lära känna sina egna och andras känslor och få tydliga ramar. Sist men inte minst måste föräldern få möjlighet till återhämtning. Och kom ihåg: Ingen är eller behöver vara felfri för att vara en bra förälder, säger Maria Lalouni. Cecilia Odlind

Den ofrånkomliga gåtan Peter Strang och Owe Wikström (Libris) Vad innebär döden? Svaret på frågan kommer vi inte få så länge vi lever – så varför ska vi bry oss? I en ny bok resonerar cancerläkaren Peter Strang, även forskare vid Karolinska Institutet och professor Owe Wikström kring frågor om döden.

Tänkandets maskineri: När AI lär från hjärnan Martin Ingvar (Fri tanke) Vad kommer AI leda till? Nya boken Tänkandets maskineri går igenom forskningen och historien om hjärnan, samt de försök som gjorts för att efterlikna den – att skapa en ”maskin”. Professor Martin Ingvar sammanställer forskningsläget.

Gäst hos vetenskapen Töres Theorell (Carlsson bokförlag) Töres Theorell, stressforskare och professor emeritus vid Karolinska Institutet, växte upp i ett hem där fadern var Nobelpristagare. Nu kommer han med en personlig inifrånskildring av forskarvärlden.

Medicinsk Vetenskap №4–2019

53

Ögonblicket Ineke Samson

”Dold stamning kan skapa mycket ångest” Stamning kan tysta människor.

Det verkar gälla unga tjejer i högre utsträckning, menar Ineke Samson som studerar köns­skillnader vid stamning. ”När patienten, vi kan kalla henne Lena, kom till mig hade hon ingen hörbar stamning men hon var plågad och hade ständig ångest över sitt tal.

När jag föreslog att det nog var stamning som var grundorsaken bröt hon ihop. Efter två år i terapi avslutade vi behandlingen och Lena var lättad. Nu lät hon stamningen höras.

Tillståndet hon plågats av kallas dold stamning. Omgivningen märker inte av någon stamning eftersom personen utvecklat strategier för att dölja den, till exempel att prata mindre, byta ut ord eller spela oförstående. Behandlingen utgörs av teknikövningar men också samtalsstöd då man hjälper den drabbade att våga tala fullt ut och därmed exponera sin stamning.

Ungefär lika många pojkar som flickor börjar stamma som barn. För många växer det bort när hjärnan utvecklas men cirka en procent av den vuxna befolkningen stammar. Vi har sett i studier att tjejer i tonåren tycker det är mer besvärande att stamma än killar i samma ålder. De verkar oftare dölja stamningen och ha ett större behov av att känna sig ”vanliga”. De känner sig också ofta helt ensamma med sitt problem. Nu gör jag djupintervjuer med unga kvinnor och män som har valt att dölja stamningen för att undersöka varför de väljer just denna strategi.

Syftet är att få höra personliga erfarenheter av stamning.

Att forska om dold stamning är en utmaning eftersom det inte varit tydligt definierat. Men det behövs för att kunna ge rätt vård till varje person. Dold stamning kan skapa mycket ångest och begränsa en människas liv fundamentalt.

Bara att säga sitt eget namn kan vara väldigt laddat. Det ordet går ju inte att byta ut.”

Berättat för: Cecilia Odlind Foto: Joel Nilsson

54

Medicinsk Vetenskap №4–2019

Namn: Ineke Samson Titel: Logoped vid Logopedkliniken, Danderyds sjukhus och forskar­ studerande vid enheten för logopedi, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Forskar om: Könsskillnader i stamning hos unga. kvinnor och män.

ANNONS

Tid för livet – tillsammans i Silverdal

Visning! 11 december kl 17:30–18 Upptäck ditt nya kvarter på ett perfekt läge i trevliga Silverdal. Härifrån har du bara 12 minuter till Karolinska och slipper lägga tid på att pendla. I ett nybyggt hem slipper du renovera under lediga dagar och kan bjuda hem vänner på långa söndagsbruncher, njuta av grillkvällar på gården och sköna promenader längs Edsviken i stället. Hitta ett hem med öppen och social planlösning samt trevlig balkong eller uteplats mot innergården. Och du – det är inflyttning redan i juni nästa år.

Se till att bestämma dig nu så hinner du göra dina personliga inredningsval.

Kontakta Sandra Enåsen Due-Pedersen på 010-449 71 87 eller besök skanska.se/silverdal

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

POSTTIDNING B

Kommunicera din forskning med en konferens i Kommunicera din forskning med en konferens i

ANNONS

Aula Medica Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer

Toppmodern teknik Aula för 1000 personer Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Aula för 200 personer Stora utställningsytor Toppmodern teknik Fina foajéer för mingel Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Restauranger och café i huset Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 Aula Medica www.ki.se/aulamedica Nobels väg 6, Solna Kontakt