Folkhögskolan 3 2019

Anna Rosling:

»Världen är bättre än vad folk tror«

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 3/2019

OLKHÖGSKOLAN »De varnar för civil olydnad och osynliggör medborgarna« KURT WICKE, FORSKARE, OM GYMNASIETS LÄROBÖCKER

Folkhögskolor sågar nedskärning HAFA RYAN

framtidens välfärdsarbetare

Anna Riderby på Valjeviken utbildar

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället – det är en av de kompetenser skolan ska förse eleverna med.

230:-

*

*Frakt tillkommer

Skolan i en digital omvärld ger en bred och lättillgänglig översikt av de möjligheter och utmaningar som tekniken för med sig. Boken förklarar bakomliggande mekanismer som vi inte alltid ser, och beskriver begrepp som filterbubblor, skräddarsydd marknadsföring och kryptering.

De positiva sidorna av teknikutvecklingen samsas med råd om hur vi, vuxna såväl som elever, kan skydda oss mot oönskade effekter och värna vår integritet.

REDAKTÖREN

I läroboken finns inte plats för en Greta

Foto Håkan Elofsson

F

olkhögskolan har ju sedan begynnelsen stått på två ben, bildning och utbildning. Från början utbildades bondsöner till att ta hand om fädernas bondgårdar och lära sig nya odlingstekniker.

Senare tillkom andra sorters yrkesutbildningar och numera finns det en bred flora av dem på folkhögskola. Bildningen har alltid varit en självklar del av utbildningen som knappast går att skilja åt. Samma sak med de allmänna linjerna, att läsa in högskolekompetens utesluter inte bildning. De hänger ihop.

I detta nummer skriver vi om vårdbiträdesutbildningen på Valjevikens folkhögskola, en yrkesutbildning som kombinerar svenska som andraspråk.

Det är ingen tillfällighet. Enligt Sveriges kommuner och landsting, skl behövs en nettoinvandring på 146 000 personer de närmaste tio åren för att i framtiden klara vården av gamla och funktionshindrade. Vi blir allt fler äldre, samtidigt som yrkesaktiva inte ökar i antal i samma utsträckning. Antalet svenskar i yrkesaktiv ålder är alldeles för få för att klara välfärden. Förr var det unga kvinnor från småorterna runt om i landet som tog sin stickning och for till städerna där de tog jobb inom sjukvården och äldreomsorgen. Numera är det kvinnor (och en del män) från Afrika, Mellanöstern, arabländerna och Asien.

De som ser invandringen som ett hot är svaret skyldig hur vi ska bli tillräckligt många för att ta hand om gamla, sjuka och funktionshindrade. Invandringen är både en nödvändighet och en möjlighet att klara välfärden. Ett problem som måste lösas är att kommuner tvingas anställa personer som varken har utbildning och inte klarar språket, något som den fackliga tidningen Kommunalarbetaren berört i flera artiklar. Som reportaget om Valjeviken visar är folkhögskolan en del av lösningen, hur man framgångsrikt kan kombinera yrkesutbildning med språkkunskaper och bildning. Men reportaget visar också hur man får arbeta med fördomar från praktikplatser, chefer och arbetsmarknad.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

»I läroböckerna beskrivs miljöaktivister som odemokratiska och likställs med terrorister«

! Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan och önskar alla en skön sommar.

I detta nummer intervjuar vi Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling om tio läroböcker i samhällskunskap som används i gymnasiet, och som borde få landets lärarkår att kräva andra läroböcker. Han avråder uttryckligen folkhögskolorna att använda böckerna. Kurt Wicke har gjort en djupdykning och analyserat hur läroböckerna skildrar demokratins framväxt. Det är förskräckande läsning (samhälls- och historielärare anbefalls att läsa avhandlingen som finns att ladda ned på nätet). I läroböckerna saknas de folkliga rörelser, medborgarrättsrörelser, arbetarrörelser, kvinnorörelser som drev fram demokratin och kravet på lika allmän rösträtt och demokratiska rättigheter. Demokratin beskrivs som något naturligt som växte fram av sig själv. Samtidigt varnar en del läroböcker uttryckligen för civil olydnad och beskriver miljöaktivister som odemokratiska och likställer dem med terrorister.

I läroböckernas värld finns det inte plats för en Greta Thunberg.

Staffan Myrbäck 3

INNEHÅLL TIO FRÅGOR: Läroböcker i samhällskunskap likställer miljökämpar som Greta Thunberg med terrorister, säger Kurt Wicke, som analyserat innehållet i böckerna. SID � MÅNADENS LINJE: Billströmska folkhögskolan har en allmän kurs med hästunderstödd pedagogik. SID � SIFFROR: Kvinnor och män med eftergymnasial utbildning lever betydligt längre än de med enbart förgymnasial utbildning. SID �

20

DRABBAR FOLKHÖGSKOLAN: När Arbetsförmedlingen lägger ner 132 kontor och säger upp 4 500 anställda drabbas också folkhögskolorna. SID �� LÄSARKRITIK: ”Jag är både arg och faktiskt känner jag mig kränkt av artikeln om Eskilstuna folkhögskola” så skriver en lärare i ett brev till Folkhögskolan. SID ��

Omslag: Emil Malmborg

Välfärdens stöttepelare Svensk äldreomsorg står inför en enorm rekryteringsutmaning. Svenskarna blir äldre och många i äldrevården går i pension. Valjeviken satsar på vårdbiträdesutbildning med svenska som andraspråk. SID ��

Hon utvecklade berömda bubblor Hennes föreläsning har setts 1,6 miljoner gånger på youtube och Microsoftgrundaren Bill Gates anser attt hon är en av fem hjältar som räddar världen. SID ��

En norsk folkhögskolehistoria

F

Här är ingen elev över 25 år, de kommer ofta från akademikerfamilj och få med utländsk bakgrund söker sig hit.

Vi har besökt folkhögskolan Toppen i Nordnorge. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

4

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� ��� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

30 ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 4/2019: 12/8 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 4/2019: 12/8 Utgivning: 4/9

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � 1�� ex TS-distribution (2015) FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

NYHETER På två år har antalet utbildningar till lärarassistent på folkhögskolor mer än tredubblats. Nu satsar regeringen 475 miljoner kr på att anställa fler lärarassistenter. Men det finns varningar om att det går allt för snabbt och att det saknas nationella riktlinjer för vad en lärarassistent ska göra.

Explosion i antalet utbildningar till lärarassistent 115 sökande till 20 utbildningsplatser

Lärarassistenter har blivit den stora snackisen som ska lösa en del av lärarbristen. Ny forskning vid Linnéuniversitet visar att i snitt har svenska skolor 1,4 lärarassistenter. Forskarna konstaterar också att lärarna är nöjda med att ha fått avlastning och mer tid till undervisning.

I regeringens vårbudget satsar man nu 475 miljoner kr för att fler lärarassistenter ska anställas på skolorna. Man flaggar också för en satsning på 500 miljoner kr per år från och med 2020. Det handlar alltså om minst ett tusental lärarassistenter per år.

Men frågan är om utbildningarna hänger med och kan spotta ut så många lärarassistenter, trots att antalet utbildningar på folkhögskolor formligen har exploderat de senaste två åren. Hösten 2017 annonserade sju folkhögskolor utbildningar till lärarassistent.

I höst startar 25 utbildningar.

Munka folkhögskola var först i landet med en eftergymnasial utbildning och erfarenheten hittills är överväldigande.

– Det går väldigt bra för de FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

allra flesta. Majoriteten har jobb.

Det har till och med uppstått situationer där det blivit budgivning om en lärarassistent mellan två skolor, säger Nina Saric, lärare på Munka folkhögskolas lärarassistentutbildning.

Ansökningstrycket till utbildningen är stort, 115 sökande till 20 utbildningsplatser. Men trots den snabba ökningen av antalet utbildningsplatser är behovet större en tillgången på utbildade lärarassistenter. Och det är knappast troligt att skolorna hinner utbilda tillräcklig många för att täcka upp regeringens satsning – om man nu strävar efter att ha utbildade lärarassistenter.

Ett problem för utbildningen, som forskningen berör, är att det saknas nationella riktlinjer för lärarassistenter. De som anställs ute på skolorna har en skiftande bakgrund, allt ifrån personer som anställts via Arbetsförmedlingen som en arbetsmarknadsåtgärd till socionomer, socialpedagoger och beteendevetare.

Nina Saric är skeptisk till regeringens satsning då trycket

ökar på skolorna att anställa outbildade lärarassistenter. Hon vill se en mer långsam och långsiktig satsning där regeringen täcker upp så att skolorna kan anställa efterhand som utbildade lärarassistenter blir klara.

– Jag tror inte på den här snabba satsningen. Det innebär en risk att man anställer tusentals människor som är »Jag tror outbildade. Jag tror så klart på lärarasinte på den sistentyrket men jag här snabba tror inte på att ta in outbildad personal. satsningen« Nina Saric menar att en lärarassistent behöver, förutom kunskap om skola och utbildning, kunskap om läroplan, diskrimineringslagstiftning, grundläggande förståelse för psykologi med mera.

– En av farhågorna från lärarnas håll, utifrån de indikationer vi har fått, är att om man anställer outbildade lärarassistenter blir det en belastning. Då blir det en person som läraren måste lära upp.

Staffan Myrbäck 5

10 FRÅGOR

»Läroböcker varnar för civil olydnad« Läroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhällskunskap. text: staffan myrbäck

1

Du ger en bild av läroböckerna som nästan propagandistiska och manipulativa.

Håller du med om en sådan beskrivning?

– Ja, absolut. En del av dem är den tydligt föreskrivande sorten: gör så här annars får vi diktatur. Den andra gruppen är, för att säga det i klartext, den manipulativa sorten som argumenterar: du inser väl själv att detta är enda rimliga slutsatsen. Det är ett mönster i många läroböcker. De erbjuder två möjliga slutsatser, förklarar varför den ena är ohållbar, sen är det upp till läsaren att fatta det enda ”riktiga beslutet”.

2

Du är kritisk mot att läroböckerna likställer demokrati med ett liberalt representativt statsskick. Varför?

– Man ger en demokratimodell som blir identisk med idén. Man förklarar inte att det finns flera demokratimodeller.

Ger man eleverna bara en modell kan man inte säga: jämför nu statsskicket i Sverige med demokratins idé och diskutera hur man ska kunna förbättra demokratin i Sverige. Eftersom läroböckerna redan sagt att det svenska statsskicket är demokratin går det per definition inte att ändra någonting eftersom förändring är ett angrepp mot själva demokratin.

Kurt Wicke är samhällskunskapslärare och doktorand vid Högskolan i Väst.

I en ny avhandling, Läroböcker, demokrati och medborgarskap, analyserar han tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet och hur de avbildar demokrati och medborgarskap.

Avhandlingen finns att ladda ner på nätet.

6

3

Demokratibegreppet har avpolitiserats i läroböckerna. Hur? – Begreppet i sig har politiska undertoner. Det finns radikaldemokratiska, socialistiska, liberala och konservativa demokratiteorier. Från olika ståndpunkter uppfattar man demokratin på olika sätt. Detta har försvunnit i läroböckerna. Det eleverna har att ta ställning till är: vill du ha det perfekta samhället eller är du emot det? Kampen om hur man skulle kunna utforma demokratin finns inte längre.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

4

De flesta läroböckerna argumenterar för en elitdemokratisk teori. Vad menar du med det?

– De beskriver politiker som en kast, en grupp av människor som vet bättre, som har överlägsen kunskap och som leder opinionen. En lärobok skriver helt klart att opinionen ”ska ledas till att bli demokratisk”. Väljaren beskrivs som okunnig och politikerna berättar hur väljarna ska tänka.

Endast ett litet antal läroböcker är tydliga med att vi har politiker för att vi har valt dem.

5

Läroböckerna osynliggör medborgarna. Hur då?

– Det finns inga kämpande medborgare i historien om demokratin. Eleverna får lära sig att demokratin kom uppifrån och är ett tillstånd som har utvecklats mer eller mindre automatiskt.

Läroböckerna osynliggör också medborgarna i politiska processer idag. Val deklareras som ett sätt att informera politiker om folkets önskemål, ett slags avancerad opinionsundersökning men inte som ett sätt att styra landet.

6

Hur skildras folkrörelserna?

– När jag läste statskunskap lärde jag mig att demokratin har folkrörelserna som vagga och grundtanke. Folkrörelserna beskrivs som ett slags myndigheter som tar hand om medborgarnas intressen. Du anlitar en bank för att göra dina bankaffärer, du anlitar Coop för dina inköp osv. De enda politiska rörelser som finns är partier, men även de framställs mer som opolitiska institutioner.

7

Läroböckerna varnar uttryckligen för civil olydnad och likställer t ex klimatrörelsen med terrorister. Hur då?

– Följer man läroböckernas definition är utomparlamentariska FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

rörelser som Fridaysforfuture och Greta Thunberg ett angrepp mot demokratin eftersom hon ifrågasätter den perfekta svenska representativa demokratin. Det är demokratiskt när beslutsfattare följt alla regler och fattat beslut. Människor som inte accepterar besluten är odemokratiska och likställs med terrorister. Men en demokratisk medborgare är en medborgare som har rätt att ändra sitt samhälle.

8

Hur har dina slutsatser bemötts?

– Det har varit väldigt frustrerande för mig. Varenda gång jag lagt fram delanalyser i olika arbetsgrupper diskuterade man innehållet i böckerna istället för min avhandling. Man var upprörda över att böckerna i hög grad var partiska. Man pekade ut allt ifrån rena felaktigheter i dem till att anse dem vara partipolitiska.

9

Skulle du varna för att använda läroböckerna i folkhögskolor?

– Rakt upp och ner skulle jag svara ja. Jag förstår varför lärare använder dem. De strukturerar undervisningen för läraren. Men om jag hade privilegiet att bli folkhögskollärare skulle jag inte sätta dem i händerna på eleverna, de är i ett underläge och det tryckta ordet har viss betydelse.

10

Hur skulle en alternativ demokratiutbildning se ut?

–Den borde visa att det finns olika perspektiv, olika tankar och olika sätt att se på demokrati: vilka föreställningar ligger bakom, vilka konsekvenser har de olika ställningstagandena? Väg det mot egna och dina kamraters intressen hur ni skulle vilja ha det. Jag menar att man kan praktisera demokrati i undervisningen.

Stipendiepengar gick till renovering

! Styrelsen för Vindelns folkhögskola får hård kritik av Region Västerbottens revis orer.

Fondpengar på över 500 000 kr, som skull e gå till stipendier till deltagarna, användes till att byta tak, köpa möbler, motorsågar och dato rer till skolan. Det framgår av revisorernas gran skning som inte vill ge skolstyrelsens ordfö rande, Bo Brydsten, ansvarsfrihet. Brydsten avgic k vid årsskiftet och överlät till skolchefen Ann a Hartman Sjödin att hantera pengarna, något han inte har rätt att göra. Brydsten säger att han inte visste att han inte fick göra så. Revisorer na riktar också kritik mot Brydsten för att styrelsen inte fått veta något. Styrelsen för folkhögskolan för kritik för brister i förvaltningen av fonden, men också för brister i styrning och intern kont roll.

Utvecklat modell för kritik och beröm till språkelever

! Vuxna nybörjare i svenska som andr aspråk vill ha specifikt beröm och kritik från sina lärare. Det visar en ny avhandling vid Göte borgs universitet, Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk. Doktoranden, Liivi Jakobson, säger i ett pressmed delande att nybörjare ser kritik och berö m på språklig korrekthet som viktigast. I avhandlin gen har Livi Jakobson undersökt hur lärare prak tiskt går till väga när de ger kritik och beröm och hur lärare och studerande uppfattar respo nsen.

Hon har också utvecklat och testat en mod ell för responsanalys som får praktisk betydelse för både språklärare och lärarstuderande.

Tvåspråkig undervisning ger bättre förståelse

! Bättre kunskaper i engelska, lika bra kunskaper i svenska och i bästa fall bättre förståelse av själva ämnesinnehållet. Det är några slutsatser i ett forskningsprojekt om effek terna av tvåspråkig undervisning. Resultaten visar att undervisning där svenska och engelska används i ungefär samma utsträckning förbättrar elevernas kunskaper i engelsk vokabulä r, samt i engelsk läsförståelse. I projektet konstateras också att tvåspråkig undervisning inte leder till försämrade kunskaper i svenska samt att den kan leda till en bättre förståelse av ämnesinnehållet.

7

MÅNADENS LINJE HÄSTUNDERSTÖDD PEDAGOGIK

»Hästar underlättar lärandet« För Johanna Olsson finns det en koppling mellan att lära sig hantera hästar, utvecklas som människa och att klara en uppgift i svenska. Hon är lärare i svenska, samhällskunskap, historia och ridinstruktör i allmän kurs med hästunderstödd pedagogik på Billströmska folkhögskolan på Tjörn.

Studier visar att övningar med hästar underlättar lärande då det minskar stress, ångest och ökar uppmärksamheten och den sociala kompetensen.

– Vi har haft det som tillval i allmän kurs. Det här är första projektåret. Två halvdagar i veckan är vi med hästar på olika sätt.

Skolan samarbetar med Tjörns ridklubb och de flesta som söker är tjejer. En del är vana ryttare, andra vill bara vara nära djuren och lockas av att det är spännande.

Ett team lärare på Billströmska folkhögskolan har jobbat med att utveckla metoden med hästunderstödd pedagogik.

Slutsatsen efter första året är att det har fungerat över förväntan.

ANNONS

Läsguldet Läsguldet !

!

TILLGÄNGLIG LÄSNING FÖR ALLA TILLGÄNGLIG LÄSNING FÖR ALLA

Nominera till Läsguldet!

Priset uppmärksammar personer, organisationer eller institutioner som skapar möjlighet för personer med läsnedsättning eller med nedsatt läsförmåga att läsa på sina villkor. Lämna din nominering på mtm.se/lasguldet senast den 30 juni 2019.

– Du måste hålla fokus på det du gör, annars blir det farligt.

När du hanterar en häst måste du vara intresserad av hästen.

Du får en tydlig återkoppling om du är avslappnad eller inte.

Hästunderstödd pedagogik innebär också att deltagaren lär sig något om sig själv. Det är viktigt att vara närvarande och skapa tillit mellan häst och ryttare.

– I stallet och på hästryggen övar sig deltagarna i kroppsmedvetenhet, andning, stresshantering, att vara i rörelse överhuvudtaget. Även om det är läskigt att kratsa hovarna löser man det.

Pedagogiken i stallet kopplas ihop med ämnesundervisningen.

– Tillit är en nyckel för inlärning. Vill du t ex ge upp en uppgift i svenska kan jag göra kopplingen: hur många gånger behövde du kratsa hovarna innan du kände

41

dig trygg? Kanske hundra gånger.

Hur många gånger har du försökt göra den här uppgiften i svenska?

Kanske två och sen gav du upp.

Tillit mellan lärare och deltagare gör även nytta i klassrummet.

– Håller du på att trilla av en häst måste du be om hjälp. Har du gjort det är det kanske lättare att säga till när de inte förstår något i ett ämne: jag fattar inte frågan, hjälp mig. Att de vågar ställa lite krav på sin tillvaro.

Vilka slutsatser drar ni av året?

– Metoden fungerar jättebra!

Vi ser att deltagarna växer på det verkliga folkbildningssättet, att de förstår att de är värda att räkna med, att de förstår att de inte alltid behöver ge efter när saker är överväldigande, att det går att hitta vägar framåt. Det är jättehäftigt att få vara med och se det.

Staffan Myrbäck

procent läser böcker som de köpt i bokhandeln visar statistik från Picodi, en kommersiell tjänst som samlar rabatter på en hemsida. En analysgrupp har tittat på var svenskar köper sina böcker. 55 procent köper på rekommendation från vänner.

64% … av kvinnorna har någon gång pluggat på högskolan sju år efter gymnasiet, vilket är betydligt fler jämfört med männen, där 48 procent har pluggat på högskola, visar statistik från SCB.

5 år Kvinnor med eftergymnasial utbildning lever fem år längre jämfört med kvinnor med förgymnasial utbildning, enligt statistik från SCB. Män med eftergymnasial utbildning lever 5,9 år längre jämfört med män med förgymnasial utbildning.

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

»Det är viktigt att skilja på bildning och utbildning«

Ebba Busch Thor lägger så stor vikt vid kristendomen att hon får tunnelseende. ”Alla de fri- och rättigheter som vi värnar i Sverige har formats i samhällen på kristen grund” skriver hon: ”Inte bara yttrandefriheten, föreningsfriheten, religionsfriheten, rättsstaten och demokratin. Även individualismen, jämställdheten och den sexuella frigörelsen”.Kristendomen har präglat mycket, men den politiska kampen för demokratin kring förra sekelskiftet var inte en religiös rörelse. Det är inte kyrkan som har varit drivande i kampen för jämställdhet och jämlikhet.

Här har socialdemokratin och kvinnorörelsen haft en ledande roll. Sedan det demokratiska genombrottet har politiska ideologier spelat mycket större roll för samhällsutvecklingen än den kristna tron. Allmänna värderingar om jämlikhet, jämställdhet och frihet är varken typiskt svenskt eller kristet, de eftersträvas av människor i hela världen.

Nalin Pekgul, sjuksköterska och f.d. riksdagsledamot, i Fokus 9/5 2019

Till biblioteket kommer de som gör att vårt samhälle är levande, dynamiskt och föränderligt. Människor som inget samhälle har råd att avvara. De som redan har allt och redan vet allt, de startar inga rörelser och de går inte på bibliotek. De som tror att kunskap är något fast, något man kan äga – de går inte på bibliotek. Det är en plats där människor sträcker sig efter det de ännu inte har – språk de ännu inte erövrat, kunskap och erfarenheter som ligger framför dem. Den dynamiska kraften, den samlade nyfikenheten hos bibliotekets besökare är en betydligt viktigare samhällsresurs än de summor som eventuellt går att spara in på att kväva den.

Kristoffer Leandoer, författare i SvD 13/3 2019 FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

I vårbudgeten annonserade regeringen att folkbildningsanslaget flyttas från kulturbudgeten till utbildningsbudgeten. I riksdagen 2 maj ifrågasatte Angelika Bengtsson (SD) förändringen. Kulturministern svarade.

Angelika Bengtsson (sd): I vårbudgeten annonserade regeringen att folkbildningsanslaget ska flyttas från kulturbudgeten till utbildningsbudgeten. Det är viktigt att skilja på vad bildning och utbildning är för något... Bildningsuppdraget är mycket viktigt, och en placering av folkbildningsanslaget i kulturbudgeten är motiverad. Min fråga är: Hur ser kulturministern på att en så stor del av kulturpolitiken flyttas från kulturområdet i riksbudgeten, och varför gör man denna förflyttning?

Amanda Lind (mp): Det handlar om barns och ungas tillgång till kultur och om att möta kultur. Men den är också en självklar ingrediens i vårt skolväsen. Det finns absolut en poäng med att folkbildningen och bildningen också har sin hemvist i Utbildningsdepartementet, just för att

den ska vara en självklar del av barns och ungas utbildning.

Angelika Bengtsson (sd): Folkbildningen har riktade satsningar till äldre men också till oss andra vuxna. Så varför gör man den här förflyttningen... Folkhögskolorna själva meddelar också att det är viktigt att behålla det här eftersom det handlar om bildning.

Amanda Lind (mp): Utbildningsdepartementet och utbildningsministern hanterar också vuxenutbildningen och de viktiga frågor som hänger samman med den. Där har folkhögskolorna en självklar roll att spela. Jag och utbildningsministern har enligt min uppfattning samma syn på att både utbildning och bildning är två fundamentalt viktiga delar i vårt samhälle. Det ska de också fortsätta att vara, oavsett var de här anslagen och frågorna ligger.

Supriti Dhar är så kallad fristadsförfattare och har fått en fristad i Norrköping.

Fristäder för författare och kulturpersoner är ett internationellt nätverk av städer som är villiga att erbjuda skydd åt förföljda författare från olika länder. Beslutet att ge fristad fattas av kommunen. Vanligtvis gäller fristaden i två år för den kulturskapare som beviljats plats.

Supriti Dhar är journalist och feminist från Bangladesh som inte längre kan skriva om kvinnorättsfrågor och mänskliga rättigheter i sitt hemland, där hon hotades till livet för sitt arbete med en blogg med berättelser om hur kvinnor behandlades av män och samhället.

9

Nedskärning sågas av folkhögskolorna Folkhögskolor drabbas av att Arbetsförmedlingen säger upp 4 500 anställda och lägger ned 132 kontor. Bristyrkeskurserna har stoppats och folkhögskolor märker en nedgång i etableringskurser och smf-kurser. I Skåne beslöt Arbetsförmedlingen att ge alla etableringskurser till tre folkhögskolor mot tidigare åtta.

Fem skolor kan tvingas säga upp lärare. text: staffan myrbäck

10

pågår ett trettiotal kurser med 300–400 deltagare.

– Det slår ju hårt mot de skolor som gått in för att utveckla dessa kurser med både pengar, lärarresurser och kontakter i arbetslivet På Tollare folkhögskola utanför Stockholm har man två bristyrkeskurser som avslutas i maj. En yrkesutbildning för elevstödjare och en yrkesutbildning inom kök, bageri, café och hemservice med inriktning på socialt företagande.

– Vi planerar inga nya kursstarter till hösten. Det är tråkigt att elevstödjarna försvinner. Det är ju ett arbete som man får statsbidrag för. Så beslutet är ju inte direkt tajmat med behovet, säger Mats

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Illustration:Istock

Arbetsförmedlingarna ansvarar idag för tre typer av kurser som läggs ut på folkhögskolorna: bristyrkeskurser, etableringskurser och studiemotiverande folkhögskolekurser, smf. En av de första effekterna av nedskärningarna är att bristyrkeskurserna försvinner.

– Det är den första tydliga förändringen. Man har inte stoppat de bristyrkeskurser som pågår.

Däremot har man stoppat alla nya kurser, även sådana man har beviljat pengar till, säger Lars Tengberg, handläggare på Folkbildningsrådet.

Förra året gick 670 deltagare bristyrkeskurser. Under våren

Kempinsky, rektor på Tollare. Även yrkeskursen kök, bageri, café och hemservice läggs ned.

De har lett till att över hälften av deltagarna har fått anställning.

– Vi har 15 deltagare, mest kvinnor med invandrarbakgrund.

Vad jag vet är vi en av få utbildningar i Stockholm med den inriktningen. Och det finns ett behov av dessa utbildningar. De har ju lett till att flera har fått jobb.

Men även smf och etableringskurserna påverkas direkt och indirekt av nedskärningarna. menar rektorer och representanter för folkhögskolorna.

– Det är ett markant fall i anvisade deltagare i både etableringskurser och smf. Men det är svårt att säga hur mycket som handlar om nedbantning och omställning eller om det beror på färre inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller en samverkan mellan olika faktorer, säger Gerhard Holmgren, Generalsekreterare på Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, rio.

I Skellefteå har rektor AnnaMaria Hedlund på Medlefors

NYHETER folkhögskola märkt en brant nedgång i antalet deltagare i etableringskurserna.

– Förra året fick vi till en överenskommelse med Arbetsförmedlingen att personer med låg eller ingen utbildning som blir bosatta i Skellefteå skulle gå på folkhögskola innan man gick vidare till sfi eller en annan insats. Ifjol hade vi 93 deltagare.

Så många har vi aldrig haft tidigare. Vi har legat på 30-40 deltagare som mest. I år har vi hittills haft sex deltagare. Det är ju ingenting i relation till 93 deltagare.

Vi vet att det kanske inte skulle bli riktigt lika många i år men vi har ändå satsat personal, lokaler och utrustning.

Samma sak gäller smf. Hittills i år har Medlefors haft tre deltagare.

– Ifjol hade vi runt 30 deltagare. En förklaring kan också vara att vi har låg arbetslöshet i Skellefteå. Men förhoppningsvis blir det en ändring eftersom kommunen ska ta emot ensamkommande som blivit för gamla för gymnasiet. Nu för vi en dialog där smf skulle kunna vara ett sätt att prova skolformen och få upp studiemotivationen. Även i Västerås har det varit en nedgång på etablerings- och smf-kurserna.

– Vi har haft en nedgång med ungefär 30 procent, säger Tomas Aronsson, skolchef för Västerås och Bergslagens folkhögskolor.

Det kan finnas flera förklaringar till minskningen. En är att antalet flyktingar har minskat.

Men Tomas Aronsson ser också en annan förklaring. Han menar att nedläggningen av kontor slår mot de mest utsatta grupperna.

Hallstahammar är en ort med 15 000 invånare några mil utanför Västerås.

– Där har man redan lagt ner ett kontor. Sedan dess har vi inte fått en enda deltagare tillsmfkurserna därifrån. Det är vad som FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

»Vi vet att det inte skulle bli riktigt lika många i år men vi har ändå satsat personal, lokaler och utrustning« – Ifjol hade vi 93 deltagare. I år har vi sex. säger AnnaMaria Hedlund, rektor på Medlefors folkhögskola.

– Sedan Arbetsförmedlingen lade ner kontoret i Hallstahammar har vi inte haft en enda deltagare därifrån, säger Tomas Aronsson, skolchef för Västerås och Bergslagens folkhögskolor.

händer när man lägger ned ett kontor, säger Tomas Aronsson.

Han menar att den stora majoriteten arbetssökande är människor som behöver stöd och hjälp av fysiskt närvarande personer.

Där hjälper inte digitala självhjälps-plattformar.

– Det här är människor med funktionshinder eller språksvårigheter. För dem blir det mycket svårare. Vad man än kan kritisera Arbetsförmedlingen för så fångade de upp dessa människor och kunde slussa dem vidare till oss, säger Tomas Aronsson.

Han tror också att omorganisationen av Arbetsförmedlingen och privatiseringen av de förmedlande tjänsterna kan leda till att människor med funktionshinder och språksvårigheter kommer i kläm. De kräver ofta extra insatser, behöver gå etableringskurs, praktikplatser och som det tar lång tid att få i jobb.

– Vem fasen vill jobba med den gruppen? Det tar lång tid innan

de kommer ut på arbetsmarknaden och risken är att man anser att de inte är lika lönsamma att satsa på.

Tomas Aronsson tycker att det är konstigt att Arbetsförmedlingen först nu analyserar vad som blir effekterna av nedskärningarna och omorganisationen.

– Det är som det gamla ordspråket lyder: man kastar in jästen efter degen i ugnen.

I Skåne har omorganisationen fått en annan konsekvens. Där har Arbetsförmedlingen beslutat att tre folkhögskolor ska ta hand om alla etableringskurser mot tidigare åtta folkhögskolor. Det handlar om 31 miljoner kronor och omfattar 610 deltagare.

Beslutet gäller från 1 maj.

Man räknar med att i snitt två anställda per skola kommer att få sägas upp av de folkhögskolor som förlorar etableringskurserna.

– Jag ser nu över budgeten för att se om jag kan ompla-

Nedskärningar klubbades i riksdagen Nedskärningarna inom Arbetsförmedlingen beror på Moderaternas och Kristdemokraterna budget som antogs av riksdagen i december samt Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. De arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna minskar med totalt 2,7 miljarder kr och Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med 800 miljoner kronor. Beslutet innebär att 4 500 anställda sägs upp och att 132 förmedlingskontor läggs ned och ska ersättas med digitala plattformar.

Januariöverenskommelsen innebär att Arbetsförmedlingen reformeras i grunden med ett nytt system där fristående, privata aktörer ska matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben.

Förra året deltog 5 400 deltagare i Etableringskurser och 3 900 deltagare i studiemotiverande kurser. Den överenskommelse Folkbildningsrådet hade med Arbetsförmedlingen var 7000 platser för etablering och 7000 för SMF. Nu har Folkbildningsrådet skrivit ned antalet till 5000 platser vardera, sammanlagt 10 000 platser.

11

NYHETER »De tog ett ensidigt beslut utan att tala med oss «

Monika Andersson, rektor på S:ta Maria folkhögskola, fick inte veta att de inte längre får behålla etableringskurserna. cera, säger en upprörd Monika Andersson, rektor på S:ta Maria folkhögskola i Rosengård i Malmö, en av de skolor som förlorar etableringskurserna.

– Arbetsförmedlingen har tagit ett ensidigt beslut utan att tala med oss rektorer. Vi skolor är överens om att man inte får lov att fatta sådana här beslut. Likabehandlingsprincipen gäller alla statliga myndigheter.

Beslutet är också överklagat av Skånes folkhögskolor i samverkan med hänvisning till Likabehandlingsprincipen.

– Det här skapar en väldigt besvärlig situation för skolorna som har anställt personal, skaffat lokaler och har en upparbetad verksamhet, säger Johnny Nilsson, koordinator för organisationen Skånes folkhögskolor i samverkan.

Mycket är dock fortfarande osäkert. Det är bara en sak som säker konstaterar Gerhard Holmgren på rio: ingen vet hur det blir.

– Det förefaller också som att inte heller regeringen vet vad det här ska ta vägen, säger han.

12

Svar på läsarkritik I ett brev till redaktionen har en läsare reagerat på mitt reportage om Eskilstuna folkhögskola. Brevskrivaren är själv anställd där och har skrivit ett personligt brev till mig som redaktör och författare till artikeln. Jag vill att fler tar del av innehållet och har fått tillåtelse att citera brevet men låter hen vara anonym eftersom jag tycker det ska handla om artikeln. Men jag vill klargöra att ansvaret för innehållet ligger på mig, inte de intervjuade. De har gett sin syn. Mitt arbete är ge en så rättvis och sann bild som möjligt, något brevskrivaren tycker jag har misslyckats med. Hen skriver: ”Jag är både arg och faktiskt känner mig kränkt av artikeln om Eskilstuna folkhögskola. Jag trodde aldrig att en tidskrift kopplat till min fackförening skulle göra så här. I artikeln kan vi läsa en persons syn på hur skolan var… och då en röst från arbetsgivarsidan… Det låter som om ingenting fungerade, att alla var osams och att det inte fanns annat än hemskheter. Dessutom skrivs det i artikeln att vi inte ville prata pedagogik och det insinueras att vi inte gjorde ett bra jobb utan bara var elaka mot varandra.

Jag … tillhör den ”gamla” tiden och känner inte igen denna beskrivning. Kollegiet beskrivs mycket nedsättande med exempel på att våra diskussioner bara bestod av frågor som gurka på mackorna eller ej eller lektionsminutrar… Styrningen av skolan var annorlunda men inte hård som beskrivs i artikeln.”

Brevskrivaren fortsätter: ”Förstod du inte att det fortfarande är flera som arbetar kvar på skolan som kunde bli ledsna och kränkta över er artikel. Jag har här skrivit vad jag tycker men jag gör det efter många samtal med fler andra ledsna och arga kollegor.”

Men brevskrivaren är också ”stolt över vår skola och min åsikt är att vi har gjort ett mycket bra och seriöst arbete tillsammans med våra deltagare under alla år.”

Brevskrivaren skriver att hen idag är nöjd med hur skolan och ledningen fungerar. Det är framför allt historien om förr och beskrivningen av lärarna som hen fann kränkande.

Jag håller med i brevskrivarens kritik.

Revolutionen i Eskilstuna När Daniel Berton blev rektor för fyra år sedan, 35 år gammal, fattade han ett avgörande beslut, både för sig själv och för skolan.

Han genomförde en revolution uppifrån, ett paradigmskifte i synsättet på pedagogiken och hur lärare ska förhålla sig till deltagarna. text: staffan myrbäck foto: raafat al-janabi

20

D

et finns händelser och ögonblick som kan avgöra vilken riktning man tar i livet. En sådan händelse skedde en morgon 2014 när Daniel Berton var på väg till sitt arbete på Eskilstuna folkhögskola. Han var 35 år och funderade på att sluta.

Han hade jobbat 13 år på skolan. Som skyddsombud hade han fått en god inblick i skolans verksamhet och hade en ganska klar uppfattning om vad som behövde göras. I ett dokument skrev han senare att ”verksamheten skulle kunna påstås befinna sig i ett slags depression”.

Verksamheten var hårt styrd. Det fanns ingen samsyn på pedagogiken och identiteten som folkhögskola. Den som ville pröva något nytt och gå utanför ramarna hölls tillbaka. Där fanns konflikter i personalgruppen och en ledning som saknade förmåga att ta tag i dem. Det var mycket han ville säga men kände sig obekväm eftersom han inte ville göra folk ledsna eller arga. Han halvlyssnade på radion och funderade på varför man inte vågade prata öppet om problemen på skolan.

På radion kom ett inslag som handlade om afghanska lärare. Reportern berättade om lärare som blev sprängda i luften av talibaner och skolflickor som blev mördade för att de ville gå i skolan. Insikten var drabbande: här satt han och var rädd för att folk skulle bli arga om han sa vad han tyckte, samtidigt fanns det kollegor i ett annat land som rutinmässigt blev mördade eller så blev kanske deras elever dödade!

Folkhögskolan ligger i ett klassiskt industriområde i Eskilstuna, Munktellstaden, med sina många gamla, numera vackert restaurerade, tegelbyggnader. Skolan är inrymd i traktortillverkaren Volvo bms gamla lokaler. Skolans biträdande rektor, Williams Pereira, möter mig i den upplysta entrén. Han arbetade tidigare som biträdande rektor på en grundskola innan han 2011 anställdes på folkhögskolan. Vi slår oss ned i hans kontor, ett litet rum med stora fönster som vetter ut mot korridoren, ett arbetsbord med dator på, ett sammanträdesbord och fönster mot gatan.

För ett år sedan mötte jag honom på ett seminarium där han berättade om skolans nya kurs, Solcell i teori och praktik, där man bland annat utbildar solcellstekniker och projektledare. Men det var hans poäng som fick mig att lystra till: det viktiga var inte att deltagarna fick jobb efteråt, vilket de fick, eller att de lärde sig montera solcellspaneler och blev solcellstekniker. Det viktiga var att de fick en förståelse för att de kan ta makten över sina liv och göra något de själva önskar i framtiden.

FOLKHÖGSKOLAN

2 2019

FOLKHÖGSKOLAN

2 2019

– Det kommer många politiker på besök och ofta får vi frågan: Vad blir de? Svaret är enkelt. De blir ingenting. Det handlar om vad man vill göra med sitt liv. Varje person måste själv definiera vad som är syftet med utbildningen, säger Williams Pereira.

Daniel Berton har kommit in i rummet och slagit sig ned vid sammanträdesbordet. Han säger att ursprunget till solcellskursen var utifrån folkbildningens första syfte: – Det har egentligen bara med demokrati att göra. Energi är en av de största maktfaktorerna i Sverige och alla andra länder. Om alla hade solpaneler på taket kan man göra ganska drastiska protester genom att stänga av dem, om landets kommuner får största delen av sin energi från solceller. Det är en enorm maktfaktor. Att se till att det finns fler som vill och kan driva solceller är ett sätt att bidra till demokratin. är Daniel Berton tog över som rektor 2014 inleddes ett paradigmskifte, i både synsätt och arbetssätt, på skolan. Tidigare bestämdes allt av ledningen. Williams Pereira hade bland annat ansvaret för ekonomin och lärarnas tidsrapporter.

– Det var väldigt styrt på den tiden. Jag fick in kilometervis med tidsrapporter som jag skulle gå igenom. Det upptog tjugo procent av min tid. När

N

– Den viktigaste förändringen var framtagandet av ett pedagogiskt idéprogram för skolan, säger Daniel Berton, här tillsammans med biträdande rektorn Williams Pereira.

21

Folkhögskolan 2 2019 Mitt skäl till att besöka Eskilstuna var att jag tycker det var spännande att möta en rektor och en biträdande rektor med en så klar och genomtänkt syn på bildning, utbildning och pedagogik. Det tycker jag fortfarande.

Som reporter kan man ha en avsikt när man åker ut, sedan tar händelserna en annan riktning. Det gjorde det den här gången och kom att innehålla skildringen av en konfliktfylld historia. I texten lät jag den fungera som kontrast till nuet.

Problemet var att de inblandade inte är överens om hur historien ser ut.

Jag kan förstå att det jag skrev upplevdes kränkande. Som reporter måste jag vara medveten om hur ord kan uppfattas.

Jag är övertygad om att avsikten inte var att kränka. Men det är mitt ansvar, oavsett vad en intervjuperson har sagt, att se till att det jag skriver inte kränker dem jag skriver om. Det misslyckades jag med denna gång. Och det beklagar jag.

Det är alltid en svårighet när man är ute på en skola och talar med dem som arbetar där. Har jag träffat de jag behöver? Har jag tillräckligt? Är det här en rättvis bild? Jag talade också med fyra lärare i kollegiet för att få några av lärarnas bild av skolan. Men det räckte inte.

Det hade blivit en mer balanserad bild om jag också, till exempel, träffat och intervjuat brevskrivaren och några andra. Det hade gett ytterligare en eller kanske flera bilder av historien, vilket bara gjort det till en bättre artikel.

Men min bild av Eskilstuna folkhögskola är fortfarande att det är en av landets mer spännande folkhögskolor just nu. Och historien om folkhögskolans framgång är just historien om lärarna.

Det gäller naturligtvis också Eskilstuna.

Staffan Myrbäck, Redaktör FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

KRÖNIKA

När världen öppnar sig

A

llt jag fått lära mig är titeln på en nyutkommen bok av Tara Westover. Det är en säregen, fascinerande historia om en ung flicka som växer upp i en sluten, förbjudande miljö på landsbygden i Idaho i en familj som lever skild från samhället. Tara är 17 år då hon för första gången sätter sin fot i en skola. Familjen, främst genom faderns auktoritet, förbjuder allt samröre med det omgivande samhället, ingen skola, ingen sjukvård, man sköter sig själv. Fadern är fundamentalistisk mormon, han är bipolär, och försörjer familjen genom ett skrotupplag. Modern kan örtmedicin och tar barn till världen. Tara får lära sig allt som har med överlevandet att göra, men inser småningom att hon är undanhållen kunskap om de mest betydelsefulla historiska händelser och vad som sker i samhället. Hon har inte hört talas om vare sig förintelsen eller medborgarrättsrörelsen.

Tara kommer genom egna studier till ett college, och småningom till ett universitet, och upptäcker efterhand att det finns olika religioner, tänkesätt och sätt att vara i världen på, och att det finns olika perspektiv på tillvaron som vi är fria att förhålla oss till. Genom nya upptäckter ser hon allt tydligare vad för slags förtryck hon är utsatt för av familjen och vad de komplicerade relationerna till sina bröder innebär för hennes egen ut veckling. Tara kommer småningom till Cambridge och genomgår samtidigt traumatiska upplevelser för

! Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

vad det innebär att frigöra sig från familjen, om hur man kan vara fäst vid och älska även dem som utsatt en för det mest förödande förtryck. En far som är diktator, en bror som slår, en mor som kryper undan.

De gryende insikterna om världen och livet på college leder henne vidare till universitetet. Boken kan läsas som en hyllning till bildning och utbildning. På försättsbladet finns ett citat av John Dewey, den mest inflytelserika tänkaren i världen om utbildning: ”Jag tror slutligen att utbildning måste ses som en fortgående rekonstruktion av erfarenheter, att utbildningens process och mål är en och samma sak.”

Tänka sig så många onödiga pedagogiska tvister som kunde biläggas med en sådan insikt. Den djupgående förvandling som sker med Tara under de tio åren av utbildning hon skildrar är ingenting annat än en bildningsprocess. Men hon får det inte gratis. De skuldkänslor hon får i en känsla av svek mot sitt ursprung är ett stort lidande. Men hon försonar sig med sin omvandling. För att komma åt sin egen sanning bestämmer hon sig för att studera, inte historien, men historikerna, hur dom har kommit fram till sina sanningar. Det visar sig vara långt från faderns enögda syn på människa och samhälle. Sanningen söker historikerna genom samtal, dispyter och revideringar dem emellan. Så kan Tara söka sin egen väg och skapa sig en egen uppfattning, en egen värld att leva i. På så sätt kan hon förlika sig både med sitt eget ursprung och det nya hon möter. Under ledning av goda lärare blir hon sedd och gör allt bättre ifrån sig. Hon blir sig själv som en annan, mera helt och fullt sig själv.

Westovers bok är medvetet skriven som en självbiografisk framställning, inte en roman. Den har en grad av allmängiltighet i sig, i känslan och erfarenheten av hur världen vidgas genom kunskap och utbildning.

Genomgår vi en utbildning så att den påverkar oss på djupet, då kan vi tala om den som autentisk, eller bildande, vad den nu än handlar om. Den förändrade bild av sig själv som Tara ser i spegeln mot bokens slut, vad är den resultatet av, frågar hon sig. Hon blir dubbel, förändrad men ändå densamme i ett ögonblick av känslan av förvandling. ”Besluten jag fattade efter det ögonblicket var inte de hon skulle ha fattat. De tillhörde en förändrad person, ett nytt jag. Man kan kalla det nya för många saker.

Förvandling. Metamorfos. Falskhet. Svek. Jag kallar det utbildning”.

Bernt Gustavsson 13

En norge Nästan alla deltagare kommer direkt från gymnasiet, och ser folkhögskoletiden som ett år för reflektion och mognad snarare än som utbildning. Precis så är det också tänkt – det finns till och med en lag som reglerar det. Välkommen till den norska folkhögskolevärlden. text: ingela hofsten foto: patrick trägårdh

14

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

historia …

D

Närmare 8000 elever går på de 80 folkhögskolorna i Norge. Ingen är över 25 år och få personer med utländsk bakgrund söker hit. De flesta är ungdomar med högutbildade föräldrar.

et blåser i Vefsn. Rejält. Vågorna i viken har vita toppar och när vi korsar folkhögskolegården är det svårt att gå upprätt. Men att utsikten är magisk går inte att undgå. Vefsn folkehøgskole Toppen ligger på en höjd vid nordnorska kusten.

Långt där nedanför syns en havsvik, omgärdad av skogklädda berg, och på den himmel som i dag är mörkgrå utspelar sig enligt bilder på skolans hemsida, då och då mäktiga norrsken.

En plats som gjord för friluftsliv, alltså. Men den här ruggiga eftermiddagen håller sig eleverna – så kallas de här i Norge – inomhus. Klockan är halv tre och dagens lektioner har just avslutats, men om en timme är det obligatorisk närvaro i matsalen. En del av ungdomarna har därför dröjt sig kvar i uppehållsrummet där de hänger i sofforna med sina mobiler, spelar schack, läser, småpratar.

Andra har gått till sina rum, som ligger I norsk folkhögskola övar sig utspridda i hus på gårdeltagarna att leva med människor den. Even Hanssen som har andra intressen.

Svartkønnli, som går på skådespelarlinjen, visar det lilla rum som han delar med en kille på musiklinjen och säger att han trivs med att bo i skolan.

På norska folkhögskolor är internatsboende en självklarhet, berättar Sindre Vinje, som jag ringer några dagar efter besöket i Vefsn. Han är seniorrådgivare i pedagogisk utveckling på Folkehøgskoleforbundet.

– Vi ser internatet som ett pedagogiskt verktyg.

Tanken är att ungdomarna ska öva sig i att leva i samvaro med människor som kanske har andra intressen och erfarenheter, samtidigt som de får en chans att flytta hemifrån.

15

»Internatet och skolan blir ett slags minisamhälle där du får tid och stöd att mogna. Man kan nog på sätt och vis se folkhögskolan som en ersättning för den allmänna värnplikten« Even Hanssen Svartkønnli, som går på skådespelarlinjen, delar rum med en kille på musiklinjen. När man i enkäter frågat deltagare som delat rum med andra om de hellre hade bott i enkelrum svarade de flesta nej.

– Internatet och skolan blir ett slags minisamhälle där du får tid och stöd att mogna. När det gäller pojkar kan man nog på sätt och vis se folkhögskolan som en ersättning för den allmänna värnplikten, som är avskaffad också i Norge. Åldersmässigt utgör deltagarna däremot en mycket homogen grupp. Det finns i princip inte en enda person över 25 år bland landets nära 8 000 folkhögskoledeltagare, utom på landets två seniorfolkhögskolor. Men inte heller kurser för olika åldrar skulle rymmas inom ramarna för den norska folkhögskolelagen, eftersom själva grundidén är att ge unga människor stöd på sin väg ut i vuxenlivet.

D

et är en av de stora tjusningarna med jobbet tycker Håvard Berg, lärare på Toppen, på linjen Fjellsport og kajak.

– I början trodde jag att lärarrollen innebar att

16

jag skulle vara någon slags vägvisare. Men sen märkte jag att det blev mycket bättre om man är samtalsledare och kanske lite förebild.

Folkhögskoletiden ska också kunna vara en tid för reflektion över framtida livsval och vem man är som människa. Precis så tänkte Reidun Kristine Erviks då hon sökte sig hit för att gå på skådespelarlinjen.

– Jag kände mig inte färdig i min utveckling utan behövde pröva mig fram och testa lite olika saker och träffa nya människor.

Och kanske hitta nya intressen. Just i dag har det varit så kallad linjebytardag, då eleverna fått gå runt och prova på andra kurser än sina egna. Skolan har tio linjer varav hälften är inriktade på estetiska ämnen som musik och scenproduktion, hälften på friluftsliv och sport. Därutöver finns en lång rad tillvalsämnen, som stickning, matlagning, keraFOLKHÖGSKOLAN

3 2019

mik med mera. Varje elev måste ha minst två tillval under ett läsår.

I norska folkhögskolor finns en minst lika stor bredd vad gäller ämnen som i svenska.

– Men ni är nog lite mer nyttoorienterade än vi.

Här är ämnet i första hand ett verktyg för att jobba med människan, säger Sindre Vinje.

Enligt honom finns det två avgörande saker som skiljer de norska folkhögskolorna från de svenska: avsaknaden av betyg och att internatet är en del av lärandet.

– Norska folkhögskollärare jobbar både med undervisning och socialpedagogik i vår strävan att skapa möjligheter för goda bildningsprocesser. Vi tycker att man måste skilja på att vara bildad och utbildad, säger han och berättar att i folkhögskolelagen nämns allmänbildning och folkupplysning som centrala mål för undervisningen.

På norska folkhögskolor ingår därför viss kvällstjänst för lärarna, då de ska finnas till hands som stöttande vuxna. Däremot är den tid förbi då lärarna också bodde i skolorna. Sindre Vinje menar att det är en naturlig följd av samhällsutvecklingen att lärarna flyttat ut.

– Men det finns faktiskt en debatt om det.

Många skolor önskar att lärarna hade boendeplikt FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

de första åren, för att de ska komma in i själva folkhögskolelivet.

S

öker sig då alla typer av ungdomar till folkhögskolorna? Nej i alla fall inte på Toppen.

Enligt Håvard Berg kommer merparten av skolans 90 elever från akademikerfamiljer. Han har funderat över hur det kommer sig att så få ungdomar med annan familjebakgrund söker sig hit.

– Dels heter det ju skola, och om man är less på skolan är det kanske inte så lockande. Men inte minst tror jag det handlar om att de inte vill ta studielån för ett år utan tydlig utdelning, så att säga.

Han gissar att detta också är förklaringen till att mycket få personer med utländsk bakgrund söker sig hit.

Det tror Sindre Vinje också. Det ser ungefär likadant ut på landets övriga folkhögskolor i landet, berättar han.

– Jag tror många har svårt att se nyttan av att gå ett helt år på folkhögskola utan examen och betyg, och förstå konceptet ”bildning utan betyg”.

Att måsta bo i skolan kan också få elever med ickenorsk bakgrund att tveka, tror han och berättar att det finns diskussioner om att ibland börja ge dispens på kravet i folkehøgskolelagen om att minst 80

– Jag märkte att att det blev mycket bättre om jag blev samtalsledare och lite förebild, säger Håvard Berg, om sin lärarroll. Han är lärare på linjen Fjellsport og Kajak.

17

– Våra politiker menar att det i första hand är andra institutioners uppgift att ta sig an personer som behöver formell vuxenutbildning eller på olika vis anpassad skolgång.

Men, framhåller han: också ungdomar som hoppat av gymnasiet eller gått ut utan slutbetyg, och/ eller är arbetslösa går i folkhögskola. Att kunna visa upp ett intyg från ett genomfört folkhögskoleår är ofta meriterande, eftersom norska arbetsgivare känner till folkhögskolornas danande effekt.

– Det där är något vi diskuterar hela tiden: Borde vi också införa allmänna kurser och språkkurser, som ni har i Sverige? Jag tror inte på en blåkopia av er, men kanske kan vi hitta en väg att gå utan att behöva ändra på folkhögskolelagen.

»Jag hade lust att ta reda på vad jag skulle kunna fylla livet utanför jobbet med« Att kunna visa upp ett intyg från ett genomfört folkhögskoleår är ofta meriterande, eftersom norska arbetsgivare känner till folkhögskolornas danande effekt.

procent av folkhögskoleeleverna bor i internat.

Folkehøgskolelagen i sig är han tacksam över.

Den gör tydligt vad som är syftet med folkhögskolorna, och innebär att de ekonomiska styrmedlen är lagstadgade.

– I Sverige är ju staten en aktiv samarbetspartner som ger folkhögskolorna uppdrag, medan folkhögskolorna i Norge får medel för att vara ett pedagogiskt alternativ. Ur det perspektivet är ni kanske mer beroende av dagspolitiken än vi.

Men enligt den norska folkhögskolelagen ska folkhögskolorna inte ha allmänna linjer. Det är också svårt att ta in elever med kognitiva funktionshinder, utom på några skolor som vänder sig särskilt till den målgruppen.

M

atsalen i Toppen har öppnat, och eleverna strömmar in. När de tagit för sig av den stekta laxen och slagit sig ner, informerar en andraårselev om vad som händer i skolan de närmaste dagarna.

Inne i köket står Elias Kleive och diskar. Han går på film- och nätserielinjen men har kökstjänst den här veckan. I idén om folkhögskolan som bildningsarena ingår nämligen också något som kallas dugnad. Det innebär att eleverna också måste sköta vissa praktiska sysslor i skolan. Då får de också kontakt med skolans övriga personal – som i sin tur har aktivt deltagande i elevarbetet som en del i sin arbetsbeskrivning.

Vid ett av borden i matsalen sitter Øyunn Kåset från Bergen. Hon är en av de elever som är helt på det klara vad de vill göra i framtiden – och det handlar inte om friluftsliv, trots att hon går på fjällsportlinjen.

– Jag håller på med politik och skulle vilja jobba med det på något vis, men jag hade lust att ta reda på vad jag skulle kunna fylla livet utanför jobbet med. Och så ville jag prova att bo i en annan del av Norge. Här upplever man årstiderna på ett helt annat sätt än i en stor stad som Bergen.

Den norska folkhögkolan • I Norge finns 80 folkhögskolor (från i höst 82). Antalet elever har ökat stadigt de senaste fem åren och är i dag uppe i 7 800 elever.

• 11 procent av ungdomarna som går ut gymnasiet fortsätter direkt till folkhögskola.

• Folkhögskolorna i Norge har inga examensprov och ger inte betyg, men eleverna får ett intyg på genomgången kurs.

• De norska folkhögskolorna är uppdelade i kristna och profana.

18

• Kostnaden för att gå på folkhögskola i Norge ligger mellan 95 000 och 140 000 norska kronor, inklusive läromedel, eventuell utrustning och studieresor och helpension.

• Det går att få studiemedel, varav 60 procent ska återbetalas.

• Andraårselever har möjlighet att få fri kost och logi mot att de jobbar som assistenter åt lärarna.

• Enligt folkehøgskolelagen ska minst

80 procent av eleverna bo i sin skola.

• Det finns inte någon särskild folkhögskollärarutbildning i Norge, men det är på planeringsstadiet.

• Merparten av lärarna har en ordinarie lärarutbildning, och samma lön som kolleger i andra skolor.

• Lärarna arbetar 50–52 timmar i veckan, varav en del ska gå till socialpedagogiskt arbete.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Allt börjar med bra lärare Lärarförbundet är den enda organisation som samlar kraften från hela lärarprofessionen. Vi är störst för att vi vet att det är tillsammans som vi får bäst förutsättningar att vara bra lärare och skolledare. Därför vägrar vi ställa olika lärarkategorier eller lärare och skolledare mot varandra.

Alternativet till samling är förödande – en splittrad profession ger frivilligt bort makten över sin egen utveckling till andra.

Genom att samla hela professionen i vårt förbund, stärker vi vårt inflytande och vår ställning. Vi vet att det är du, jag och vi tillsammans som har svaren på vad som behöver hända på arbetsplatsen, i läraryrket och i hela Skolsverige. #alltbörjarmedbralärare

Modersmålslärare

Specialpedagoger

Lärare i vuxenutbildning

Särskollärare Gymnasielärare

Förskollärare Lärarstudenter Folkhögskollärare

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Grundskollärare Lärare i fritidshem

Lärare i kulturskolan

Studie- och yrkesvägledare Högskolelärare

Skolledare Speciallärare

Lärare i förskoleklass

19

Svensk äldreomsorg står inför en enorm rekryteringsutmaning.

Men i dagsläget är det få folkhögskolor som erbjuder utbildningar inom vård och omsorg. En som varit med länge är Valjeviken i Blekinge. Här kombinerar man vårdbiträdesutbildning med svenska som andraspråk. text tora villanueva gran foto emil malmborg

Här utbildas

välfärdens stöttepelare

– Folkhögskolor lämpar sig utmärkt för denna typ av utbildning. Dessutom är vi väldigt duktiga på just studerande med svaga kunskaper i svenska, säger Åsa Rangmyr, vårdlärare på Valjeviken.

21

N

edanför Valjevikens folkhögskola i södra Blekinge glittrar havet. Verksamheten drivs av Neuroförbundet och från den egna bryggan finns en rullstolsramp. Folkhögskolan delar lokaler med rehabiliterings- och kurscenter, inne i byggnaden finns både varmvattenbassäng och flera olika rum och redskap för rehab- och friskvårdsträning.

– Det är en utmärkt miljö för studier till ett yrke inom vård och omsorg, konstaterar Anna Ridderby Bengtsson som är vårdlärare på den utbildning som vi har kommit hit för att få veta mer om i dag: vårdbiträdesutbildningen som särskilt riktar sig till personer som saknar kunskaper i svenska språket.

Men vi börjar med att zooma ut lite för att sätta temat i ett större sammanhang. Som land står Sverige inför en enorm utmaning. Enligt fjolårets rekryteringsrapport Sveriges viktigaste jobb från arbetsgivareorganisationen Sveriges kommuner och landsting,skl, behöver ungefär 146 000 personer nyanställas enbart inom vård och omsorg för äldre och funktionshindrade fram till år 2026 om vi som land ska kunna upprätthålla dagens välfärd. Det beror dels på en åldrande befolkning, men också på att stora pensionsavgångar väntar. I rapporten Sveriges framtida sysselsättning, som kom från Arbetsförmedling i mars i år, pekar prognoserna åt samma håll. Landets befolkning beräknas öka med

1 miljon personer fram till 2030 och framför allt är

Folkhögskola som utbildningsform ger ett mervärde till våra studerande menar Vårdläraren Anna Riderby Bengtsson.

Anna Riderby Bengtsson, här tillsammans kursdeltagare Fadumo Abdulkadir och Fathi Yusuf Abdulkadir.

det de äldre som blir fler. Men var ska vi hitta alla dessa nya vård- och omsorgsmedarbetare? I samband med presentationen av Arbetsförmedlingens rapport skrev myndighetens generaldirektör Mikael Sjöberg och arbetsmarknadsanalytiker Torbjörn Israelsson en debattartikel där de konstaterar att sysselsättningsgraden behöver höjas hos utrikes födda, och i synnerhet bland utrikes födda kvinnor.

Men för att ha en chans att klara den stora rekryteringsutmaningen ser de även ett behov av ökad invandring och då framför allt arbetskraftsinvandring. Det alternativet har en del privata omsorgsaktörer redan tagit eget initiativ till. Ett sådant exempel är Attendo. Sedan 2016 utbildar företaget i egen regi filippinska sjuksköterskor i svenska på plats i hemlandet. På så sätt har Attendo hittills fått drygt 160 sjuksköterskor att flytta till Sverige och ett jobb på något av företagets äldreboenden runt om i landet.

– På Filippinerna går tusentals sjuksköterskor arbetslösa, så den här lösningen har enbart vinnare.

Projektet har gått så bra att vi nu utökar till 60 nya sköterskor om året fram till år 2022, säger Makan Afshinnejad som är presschef på Attendo.

Vilken roll spelar då folkhögskolorna i utmaningen att förse vård och omsorg med framtida arbetskraft? Går man in på folkhogskola.nu, den sajt

där utbildningar på 156 folkhögskolor samlas, och söker på orden ”vård och omsorg” får man i dagsläget 13 träffar. Kurserna har lite olika inriktning och är olika långa. Sundbybergs folkhögskola, värmländska Ingesunds folkhögskola och Valjevikens folkhögskola har tydligt riktat sina utbildningar till gruppen nyanlända eller personer med bristfälliga kunskaper i svenska. Magnus Wetterberg, som är enhetschef för statsbidrag på Folkbildningsrådet, tror att det finns möjlighet för fler folkhögskolor att ge sig in i området vård och ormsorg.

– Folkhögskolor lämpar sig utmärkt för denna typ av utbildning och är dessutom generellt väldigt duktiga på just målgruppen studerande med svaga kunskaper i svenska.

Magnus Wetterberg beklagar dock att det riktade statsbidrag, som under 2016-2019 har kunnat sökas via Arbetsförmedlingen för att bedriva utbildningar till bristyrken, nu kommer att försvinna. Folkbildningsrådets erfarenheter är dessutom att det ibland har varit svårt för vårdbiträden och undersköterskor som utbildats på folkhögskola att få sina kunskaper värderade.

– Arbetsgivare har inte riktigt koll på vad de studerande från folkhögskolor har med sig. Det blir en extra omväg och det är inte bra, säger Magnus Wetterberg.

Folkbildningsrådet arbetar nu på nationell nivå med att skapa nätverk och även med att sprida kunskap om hur folkhögskolornas omdömessättningar fungerar.

– Vi vill också uppmana folkhögskolor som bedriver utbildningar inom detta fält att skapa nätverk med arbetsgivare och andra aktörer, både nationellt och i sina egna regioner. Det är dessutom klokt att se till att få med innehållet i kurspaketen som Vård- och omsorgscollege kräver, säger Magnus Wetterberg.

V

ård- och omsorgscollege som han nämner är en certifierad samverkan mellan arbetsmarknadens olika parter som bland annat har som mål att se till att utbildningar håller hög kvalitet. Ann Georgsson, som är förbundsombudsman på Kommunal med inriktning på vård och omsorg, sitter i styrelsen för Vård- och omsorgscollege. Hon ser folkhögskolorna som möjliga och viktiga aktörer i det stora kommande arbetet med att förse landet med fler vårdbiträden och undersköterskor.

– Folkhögskolorna är jätteduktiga inom det här området. Men jag vill ge dem ett råd. Ger de sig in i det här i större omfattning är en förutsättning att de får betygsrätt på dessa utbildningar. Särskilt som undersköterska blir en reglerad yrkestitel, vilket ligger som förslag. Att då enbart ge omdöFOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Åsa Rangmyr är i grunden barnsjuksköterska och har arbetat som vårdlärare på Valjeviken i närmare 20 år.

»Jag har tyvärr stött på enhetschefer som inte vill ha personal med slöja« men försvårar verkligen för dem som har studerat på folkhögskola. Vägen till jobb och yrkestitel blir mer krånglig och det är inte bra, säger Ann Georgsson.

Vi återvänder till Blekinge och Valjeviken. Vårdlärare Anna Ridderby Bengtsson och hennes kollega Åsa Rangmyr, som i grunden är barnsjuksköterska, sitter nu med varsin kaffekopp i biblioteket. Här på Valjevikens folkhögskola började det hela med en kurs för personliga assistenter, berättar Åsa Rangmyr som har hunnit jobbat som vårdlärare på skolan i nästan 20 år.

– Efter några år insåg vi att kursdeltagarna kunde behöva en bredare kunskapsbas för fler yrkesmöjligheter. Då byggde vi ut personlig assistent-kursen till 23

en vård- och omsorgsutbildning på tre terminer som ger undersköterskekompetens. Vi har även betygsrätt för den. Åsa Rangmyr och Anna Ridderby Bengtsson är inte det minsta oroliga för att de släpper ifrån sig studerande med otillräckliga kunskaper. Men än så länge är Valjeviken inte certifierat av Vård- och omsorgscollege.

– Upptäcker vi att någon behöver fylla på med exempelvis mer språkfärdigheter kan vi anpassa individuellt, lägga in extra praktik och förlänga utbildningen en termin. Vi är ju inte vinstdrivande och ingen vinner på att släppa de studerande för tidigt, allra minst den enskilda individen.

Snart är första kullen vårdbiträdesstuderande klara. Utbildningen går i nuläget på ett år men kommer att förlängas till tre terminer. En dag i veckan ägnas fullt ut åt svenska som andraspråk. Detta upplägg sjösattes efter att vårdlärarna under flera år märkt att det fanns studerande på undersköterskeutbildningen som behövde mer utbildning i språket.

Redan första omgången var söktrycket stort, 20 togs in och i princip alla har valt att fortsätta genom hela utbildningen. Till hösten kommer en ny kull.

B

åde Anna Ridderby Bengtsson och Åsa Rangmyr menar att folkhögskola som utbildningsform ger ett mervärde till målgruppen. De studerande blir en del av gemenskapen på skolan i stort, bygger nätverk med andra folkhögskolestuderande och deltar precis som alla andra i temadagar där hela skolan möts. Mycket språk- och kulturutbyte sker därmed av sig självt.

– Dessutom erbjuder vi utbildning hela dagar och inte enbart halvdagar som ofta är fallet när man läser på exempelvis Komvux eller liknande. Vi har

24

Åsa Rangmyr, här med kursdeltagaren Hajar Mousa, har sett exempel på hur studerande kan mötas av fördomar och rasism när de söker jobb.

också möjlighet att erbjuda kompletterande inslag, vi har exempelvis haft både simskola för de som vill samt cykelskola på de vackra naturstigarna häromkring, säger Åsa Rangmyr.

Vi förflyttar oss till klassrummet där de studerande på vårdbiträdesutbildningen håller till för dagen. Filosofilärare Emilia Flygare har just avslutat ett pass i etik och nu sitter kursdeltagarna och arbetar med egna uppgifter runt runda bord. Många har samlats i sina respektive språkgrupper. Amal Marho, Hajar Mousa, Roulana Alfakih och Taghreed Jumah har alla arabiska som modersmål, men med sina ursprung i Marocko, Irak och Syrien talar de olika dialekter. Nu sitter de och läser in sig på biverkningar hos några läkemedel som är vanliga bland äldre, har fass-registret uppslaget på sina datorer och hjälper varandra med svåra svenska ord.

– Vi har alla varit i Sverige mellan tre och fyra år och hittade till den här utbildningen via vårasfiutbildningar. Det är väldigt intressant, men kan vara kämpigt med språket ibland. All litteratur och undervisning är ju uteslutande på svenska. Men vi får mycket hjälp av lärarna här på Valjeviken och stöttar också varandra, säger Amal Marho och berättar nöjt att hon redan nu har börjat timvikariera inom äldreomsorgen.

– I sommar väntar ett längre sommarjobb, jag har fått det tack vare att vi gör mycket praktik med duktiga handledare som hjälper oss in i både yrke och bland kollegorna.

Kenan Ali, palestinier som bland annat bott i Irak, har en liknande berättelse. Han hittade också till Valjeviken via sin SFI-utbildning. I Irak arbetade han som revisor och i dag sitter han och finslipar på sitt personliga brev som han ska bifoga sina jobbansökningar till vårdbiträde. Han är hoppfull, för han har hört att enbart Sölvesborg söker runt 200 sommarvikarier till vården och grannkommunen Bromölla runt 100.

– Jag vill verkligen jobba och betala skatt. Utbildningen här på Valjeviken är bra. Lärarna ser verkligen var och en av oss här och stöttar oss mycket, säger Kenan Ali. På Sveriges kommuner och landsting, skl, är kompetensförsörjning i äldreomsorgen en viktig fråga. Elsa Mattson, som jobbar på skl:s avdelning för arbetsgivarpolitik, lyfter språkfrågan som oerhört viktig om man vill ta tillvara kompetens hos nyanlända.

– Det är lätt att tro att bara för att man får ett jobb så kommer språket automatiskt. Så är det inte.

Dels krävs det en bra språkutbildning, och dels krävs också att man på jobbet inkluderas och får utveckla språket.

Ett sätt är att arbeta efter konceptet språkomFOLKHÖGSKOLAN

3 2019

»Lärarna ser verkligen var och en av oss och stöttar oss mycket« bud, tipsar Elsa Mattson.

– Det innebär att en medarbetare på en arbetsplats får utbildning i att arbeta språkutvecklande och kan på det sättet stötta både arbetsplatsen och enskilda individer. I dag finns det omkring 1 000 utbildade språkombud runt om i landet och vi hoppas på ännu fler, säger hon. Åsa Rangmyr och Anna Ridderby Bengtsson har som framtida ambition att bygga upp ett nätverk med arbetsgivare och fackliga organisationer i närområdet kring utbildningen. Det är viktigt dels för att göra utbildningen och dess innehåll känd samt förankra upplägg och ta in behov från arbetsgivare.

Men samverkan är viktigt också av andra anledningar än de rent formella, poängterar Åsa Rangmyr och Anna Ridderby Bengtsson. Båda två har sett exempel på hur studerande med utländsk bakgrund kan mötas av fördomar och rasism såväl på praktikplatser som när de söker jobb eller har kom-

mit ut på arbetsmarknaden.

– Att kunna prata om det här på skolan och få stöd i de nätverk som bildas är viktigt. Tanken är ju att de studerande ska trivas, utvecklas och vilja fortsätta arbeta inom vård- och omsorg. Vi utbildar också de handledare som tar emot våra studerande på praktik ute i verksamheterna och detta är då teman som är viktiga att prata om, säger Anna Ridderby Bengtsson. Åsa Rangmyr lägger till att just Sölvesborg kommun, där Valjeviken ligger rent geografiskt, har sina utmaningar.

– Vi ska inte sticka under stol med att det är ett starkt SD-fäste och dessutom är det Jimmies hemstad. Ibland är det inte enbart annan personal, brukare och anhöriga som har fördomar gentemot våra studerande. Jag har tyvärr stött på enhetschefer som inte vill ha personal med slöja, säger Åsa Rangmyr.

ANNONS

Folkhögskoleforum 2019 Folkhögskoleforum återkommer 2019! Det blir ännu en heldag fylld med intressanta och inspirerande föreläsningar, seminarier och nätverkande. Ett antal utställare kommer också att finnas på plats.

För vem?

Alla med anknytning till folkhögskola är välkomna – pedagoger och annan personal, rektorer, ordförande och styrelser.

Temat för Folkhögskoleforum 2019 kommer att vara: Folkhögskolans frihet - myt eller möjlighet?

Mer information kommer Inbjudan med detaljerat program och länk till anmälan skickas ut till alla folkhögskolor efter sommaren.

Tid och plats Kl 09.00 - 16.00 tisdag 29 oktober 2019 i Stockholm.

Boka in dagen i kalendern redan nu!

Tills dess kan du titta på 127 bilder och flera filmer från Folkhögskoleforum 2018 på: www.sverigesfolkhogskolor.se/forum18

KRÖNIKA

Kort om … nytt folkbildarpris, scenkonstskola, speldesign

Folkhögskolans innersta väv är tillit New Public Management (npm) bygger på utvärdering och uppföljning, men är som fenomen extremt dåligt utvärderat. Det som inte mäts finns inte. Färdiga kategoriseringar passar folkhögskolan exceptionellt illa. Folkhögskolan är komplex till sin natur, men språket definierar och särskiljer. Ett skräckscenario är om npm stärker sitt inflytande till den grad att friheten beskärs och modet att vara nytänkande avstannar. Folkhögskolans innersta väv tvinnas av livsvärlden, av empati och lyhördhet, av vilka vi är och vad som är meningen med allt. Fundamentet bygger på frihet och tillit.

Att skapa dessa kungsvärden är mödosamt. Arbetet görs varje dag av folkbildningens vardagshjältar som agerar bortom npm:s räckvidd. Friheten har naturligtvis en gräns och en sådan är när fusk eller oegentligheter med statsbidrag sker. Balansgången mellan frihet och kontroll kräver att Folkbildningsrådet befolkas av personal som andas folkbildning. Att rasera ett förtroende kan gå på ett ögonblick. Svagheten i tillitsbaserade system är att om korruption gröper sig in eroderas tilliten, själva grundförutsättningen inte bara för folkhögskolan, utan också för demokratin.

Det sägs att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Jag skulle vilja vända på det och säga att om någon tror sig lösa välfärdssektorns problem genom att spalta upp, kvantifiera, evidensbasera, mäta, kvalitetssäkra kommer världen både att avförtrollas och bli mindre begriplig. En hårt dragen slutsats är att npm är flum och att folkhögskolan är bland det minst flummiga du sett, men i en npm-dominerad värld låter det tvärtom. Folkhögskolan som kännetecknas omätbara värden såsom kontakt, sinnlighet, ömsesidig förståelse och rörelse är utbildningsväsendets stoiker, som rider ut oberäknelighet, överlever stormar, hanterar osynliggörande och förefaller stärkas oavsett väderförhållanden. Beständigheten över tiden är inte en konsekvens av magi utan av beprövad fungerande praktik. Motståndskraften består i att folkhögskolan är en plats där mänskliga rättigheter utövas i praktiken.

Vinstintresset inom välfärdssektorn är npm:s våta dröm. Kvalitetssäkringen blir medlet för att säkerställa att de vinstdrivande verksamheterna inte ska underprestera en viss nivå. Under min tid på Folkbildningsrådet verkade jag ihärdigt för att införa ett vinstförbud inom folkhögskolan. Folkhögskolan ska ha en organisationsform som inte är vinstutdelande eller ett i stadgarna inskrivet förbud mot vinstutdelning, lyder formuleringen. Att folkhögskolan till skillnad från studieförbunden och skolväsendet i övrigt är en fredad zon för vinstintresset är en befrielse och bidrar till att slippa de värsta avarterna av npm.

Benton Wolgers 26

! Österlens folkhögskola har instiftat ett nytt folkbildarpris med en prissumma på 10 000 kr. Priset ska gå till en eller flera personer som är verksamma eller har anknytning till Skåne, och som har arbetat för att sprida folkbildningskunskap, t.ex. lyckade studiecirklar, bra biblioteksverksamhet eller inspirerande föreläsningar som sprider ny kunskap och vidgar vyerna. Nomineringarna sker mellan 1 juni och 5 september. Priset ska delas ut vartannat år med start i december 2019.

Benton Wolgers är utbildare i mänskliga rättigheter, lärare på folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings Universitet och Eskilstuna folkhögskola samt ordförande för Ordfront.

Scenkonstskolan på Ölands folkhögskola hade premiär med sin första pjäs i april.

! I höstas startade Ölands folkhögskola Scenkonstskolan. I april hade man premiär på sin första pjäs med idé och texter skrivna av ensemble och regissör. Med hjälp av sina lärare har sex kvinnliga deltagare satt upp en pjäs i metoo-rörelsens efterföljd om hur det är att vara ung kvinna i dagens Sverige.

Föreställningen bygger till stor del på deltagarnas egna upplevelser och får mycket ros och lite ris i OskarshamnsTidningen. ! I sin gemensamma filial ger folkhögskolorna Skurup och Fridhem i Malmö kvinnor och "icke-binära" förtur till hälften av platserna på speldesign-utbildningen. Utbildningen startade förra året och är en 15 veckor lång kurs i speldesign. Läraren Lovisa Appelqvist vill ändra på bilden av att spelnörden för de flesta är en kille.

Hon vill att minst hälften ska vara tjejer och icke-binära.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Internationell solidaritet i praktiken

Grupparbete i Mukimbungu på École Populaire (Folkets skola) i västra Kongo-Kinshasa, som stöttas av Folkhögskollärarna.

SE TILL ATT VI HAR DIN E-POSTADRESS! Ändra dina uppgifter på Lararforbundet.se/minsida Du behöver ditt medlemsnummer för att logga in.

Det hittar du tex på baksidan av denna tidning.

Kontakta kansliet ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark bengt.wensmark@lararforbundet.se 040-393915

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

År 2003 hade vi besök på vår folkhögskola av en pastor från Demokratiska Republiken Kongo. Han blev eld och lågor över vad han såg – vuxna människor som studerade och fick en andra chans i livet. ”En sån skola ska vi ha!” sa han.

Det har gått 16 år och nu kan vi konstatera att det finns en École Populaire (Folkets skola), i Kasi i västra Kongo-Kinshasa. Vägen dit har varit lång och den har gått via Förbundet Folkhögskollärarnas solidaritetsstipendium. Tillsammans med ett par kollegor har jag med hjälp av stipendier gjort flera besök i Kasi med omnejd. Sent ska jag glömma när kollegan Claes höll en rejäl Grundtvigföreläsning för andäktiga åhörare under ett baobabträd på torget i Kasi.

Solidaritetsstipendiet gjorde det också möjligt för tre kongoleser att göra en studieresa till Tanzania för att besöka folkhögskolor i afrikansk kontext. För det är en sak att se hur det fungerar i Sverige, en helt annan att starta en Folkets skola i Kongo.

Resan började med små steg, studiecirklar i sömnad och engelska, och 2017 beslutade man att starta ett alfabetiseringsprojekt.

Kasi ligger i fattigt område med usel infrastruktur och ålderdomliga jordbruksmetoder. En stor andel av den vuxna befolkningen, framför allt kvinnor, är analfabeter. Första steget ut ur fattigdom, förtryck och utanförskap är att lära sig läsa, skriva och räkna.

Projektet är nu inne på sitt andra år. Med hjälp av den svenska Alef-metoden, som bygger på att man inte bara lär sig att läsa, skriva och räkna utan också – i sann folkbildningsanda – diskuterar vardagliga problem, har man arbetat fram ett eget undervisningsmaterial på kikongospråket. Första året deltog drygt 100 personer i sex byar.

Under år 2 fördubblas antalet deltagare.

Det här är inget svenskt projekt. Det är folket i Kasi som bestämmer, tar fram studiematerial, utbildar studieledare, gör budget osv. Från svensk sida har vi lovat medfinansiering i tre år, sedan ska École Populaire stå på egna ben. Vi har inte sökt några bidrag, eftersom det medför en orimlig mängd administration. Istället har fyra församlingar i Östergötland och många privatpersoner lovat att samla in de pengar som behövs. I Kasi bidrar man med arbetsinsatser och in natura.

När svensk folkbildning och folkhögskola föddes för 150 år sedan så var det ur ett behov av att utbilda och bilda sig för att kunna förbättra sitt liv. På samma sätt ser vi nu folkbildning växa fram i Kongo. Vi har fått vara med att så ett frö som har slagit rot.

Jan Hultman lärare på Liljeholmens folkhögskola ledamot av förbundsstyrelsen

LÄSNING

Putins krig mot demokratin VÄGEN TILL OFRIHET Timothy Snyder ! För två år sedan gav den amerikanske historikern och experten på Östeuropa, Timothy Snyder, ut pamfletten Om tyranni.

I nya Vägen till ofrihet är han ute i samma ärende, försvaret av demokratin och de demokratiska institutionerna.

Här ligger fokus på Ryssland och hur Putin lyckades sätta stopp för en demokratisk utveckling, stärkte en kleptokratisk elit och startade ett nytt kallt krig.

Kärnan i den ryska politiken, som de har gemensamt med extremhögern och nationalistiska rörelser, är vad Snyder kalllar evighetspolitiken: myten om ett oföränderligt, patriarkalt samhälle med en etniskt ren identitet, kultur och religion. Snyder lyfter fram fascistiska tänkare som Putin gillande citerar, som uttrycker förakt för den degenererade västvärldens demokratier som styrs av homosexuella, judar och svaga politiker. Kraven på demokrati, självständiga domstolar, fri press, flerpartisystem, självständiga folkrörelser och fackföreningar utgör ett hot mot den ryska makteliten. Fienden är eu och usa som måste bekämpas genom att beskriva dem som misslyckade, degenererade och kaotiska samhällen.

Putin stödjer allt som kan splittra och försvaga eu och usa: stödet till extremhögern, Trump och armén av cyberkrigare som hackar servrar och skapar miljontals falska konton för att desinformera och sprida falska historier handlar ytterst om att skapa kaos. När Ryssland annekterade Krim och sköt ner det malaysiska passagerarplanet spred ryska cyberkrigare historier om att det var usa, cia eller Ukraina som stod bakom. Vilka ska man tro på? Det viktiga var inte sanningen eller fakta utan att undergräva fakta med många alternativa historier. Målet är att så tvivel om fakta, undergräva tron på medier och demokratiska institutioner i väst.

Snyder lyfter fram de många kopplingar som finns mellan Trump och Ryssland och samarbetet med högerextrema organisationer i Europa och usa. Han blir lite väl defaitistisk och ivrig att visa att vi är käpprätt på väg till ofrihetens helvete. Styrkan ligger i att han visar hur medvetet Ryssland arbetar, och hur de europeiska och amerikanske högerextrema nationalisterna villigt deltar i Rysslands försök att destabilisera tilltron till de demokratiska institutionerna och oberoende medier.

Staffan Myrbäck Timothy Snyder är professor vid Yale University. Hans tidigare böcker är Den blodiga jorden, om hur Hitler och Stalin styckade upp Östeuropa mellan sig, Den svarta jorden om Förintelsen.

Ifjol gav han ut sin essäbok Om tyranni, en reaktion mot Trumps seger i presidentvalet.

28

POJKEN SOM FÖLJER SIN SKUGGA Kadir Meral ! I Pojken som följer sin skugga flyttar Memo från en kurdisk by till en förort i Göteborg. Föräldrarna är analfabeter och vill att han ska läsa på universitet och gifta sig med en flicka från hembyn. Han tar till sig allt mer av svenska värderingar och blir förälskad i en svensk flicka. Såväl föräldrar som vänner tycker att han sviker. Författar en Kadir Meral kom till Sverige på nittiotalet och studerade till gymnasielärare i Upp sala.

Idag arbetar han med integrationsfrågor, stand-up och skriver krönikor. Inspiratio nen till boken kommer från egna upplevelser.

SEBBE SA NEJ Niclas Christoffers ! I ungdomsromanen Sebbe sa nej, flyttar Sebbe till Skellefteå för att gå på hockeygymnasiet. Han har svårt att komma in i killgänget med sin hårda jargong. På en fest testar han alkohol, hamnar i sängen med en tjej, och sedan går allt fel. Han blir våldtagen. Niclas Christoffer har tidigare skrivit om ämnen som anorexi, självskadebeteend e och sexmissbruk. I Sebbe sa nej ger han utsat ta killar en röst i metoo-debatten.

Niclas Christoffer är född 1974 och arbe tar som komiker, föreläsare och konferencier.

HÄRSKARTEKNIKER Anna-Karin Kask ! Har du blivit osynliggjord på möten? Eller känt att du varit utsatt för strategier så subtila att du starkt börjat ifrågasätta dig själv? Författaren Anna-Karin Kask har med sin bakgrund som dramapedagog tagit fram en metod för reflektion som hon kallar för sagometoden. Boken handlar om makt- och härskartekniker och om hur vi ibland kan bete oss mot vara ndra i grupp. Det är en allvarlig bok skriven i sago form. Här finns även en arbetsmetod som kan användas i till exempel grupputveckli ng.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Årsbok om folkbildning

INNAN DU FÖRSVINNER. BREV MELLAN SON OCH FAR Rafael Donner

Frågorna som bör ställas innan det är för sent ! Man kan längta efter att komma riktigt nära en person som är en generation äldre, kanske ens egen mamma eller pappa. Ofta blir det för sent. Frågorna som man grunnat på ställs aldrig, av hänsyn eller rentutav av rädsla? De tankarna kommer snart när jag läser Innan du försvinner. Brev mellan son och far. Det är Rafael Donner som bestämt sig för att skriva brev till sin far, Jörn Donner, och ställa frågorna han funderat så länge över.

Rafael är född 1990 och fadern är 57 år äldre. Han vill veta vem fadern är för att förstå vem han själv är. Han vet att fadern behandlas för cancer och delar av hans vänstra lunga är borta. Frågan är hur många år han har kvar.

Det är allvarliga frågor som framförs i en lättsam ton, ibland med humor. Rafael undrar vad som hänt med den del av lungan som saknas. Har den komposterats? Ligger den i ett potatisland?

Jörn hävdar att han har intyg på att han ska få en gratis kremering

PERSONER

efter att ha medverkat i boken Eldsjälar, en jubileumsskrift från Helsingfors krematoriestiftelse.

Rafael är nöjd med sin uppfostran. Men han fick aldrig någon vägledning, det diskuterades aldrig politik och kultur i hemmet. Flera olika ämnen tas upp. När det gäller metoo känns det tydligt att sonen är orolig för att fadern varit inblandad. Jörn hävdar att han aldrig tvingat sig på kvinnor. Däremot har några försökt tvinga sig på honom. En kvinna bröt sig till och med in och lade sig att sova i hans säng.

I slutet berättar han om sin längtan efter att bo utomlands: ”… jag känner mig levande och fri då… Men det har känts som ett svek att flytta iväg för en längre tid.” Jörn Donner avslutar boken med det hoppfulla: ”Du kan gärna resa, jag finns nog, någonstans, Än så länge. So far” Ett samtal liknande far och son Donners borde fler ordna med föräldrar och far- och morföräldrar, innan de försvinner.

Holger Nilén

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Mattias Schain får tillsammans med Samuel Sjöblom Kista folkhögskolas 11 juli-pris som delas ut till någon som har visat hur en antirasistisk aktion kan se ut i verkligheten. Mattias Schain och Samuel Sjöblom tog initiativet till den mänskliga mur som bildades runt Stockholms moské efter terrorattacken på Nya Zeeland. Aktionen försvarade rätten till religionsfrihet. Det är femte året som Kista folkhögskola delar ut sitt pris.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

Han får 100 000 kr för att studera estetiska profilkurser på folkhögskola.

FOLKBILDNING & FORSKNING ! Folkbildning & forsknings årsbok 2019 är späckad med artiklar som borde intressera varje folkhögskollärare. Ett axplock: Anne Berg och Johanna Ringarp skriver om hur den borgerliga kvinnliga rösträttsrörelsen och arbetarkvinnor skapade kontaktytor och ett socialt utbyte över klassgränserna i sin kamp för jämställdhet och rösträtt. Den tidiga arbetarrörelsen var ju ambivalent till att även kvinnliga medlemmar skulle ges rösträtt på samma villkor som männen.

Samuel Edqvist skriver om folkbildningens dubbla roll som å ena sidan en demokratirörelse, å andra sidan ett disciplinerande fenomen som stred för "upphöjd" kultur, borgerliga kulturideal, vilket fick sitt uttryck i moralism och negativ inställning till den folkliga kulturen. Ragni Svensson har studerat bokcaféernas roll inom den västeuropeiska vänstern. På samma sätt som folkhögskolor fungerat som experimentverkstäder fick bokcaféerna en liknande roll. Hans Abrahamsson skriver en historisk essä om folkbildningens roll och den roll den får i en tid av globalisering, migration och urbanisering, när samhällen blivit allt mer heterogena, socialt polariserande och präglade av nya konfliktlinjer.

Staffan Myrbäck

Susanna Alakoski tilldelas Göran Palm-stipendiet av Jakobsbergs folkhögskola. Stipendiet ges till den eller de som arbetar i Göran Palms anda.

Alakoski får priset för att hon skildrar dagens Sverige, ett vinterland som glömt sin historia och tappat sin vision om jämlika människor i en rättvis värld. Ett författarskap som vänder på perspektiven, dissekerar folkhemmets baksidor och visar på skrivandet som en väg till förståelse.

Henrik Fürst får Anton Nyströms stipendium för att göra en studie av den kulturpolitiska betydelsen av folkhögskolans estetiska profilkurser.

Stipendiet är på 100 000 kr. Henrik Fürst är universitetslektor vid Uppsala universitet.

Förra året publicerade han en avhandling som bland annat visade att en fjärdedel av alla som debuterar som skönlitterär författare på ett förlag mellan 1997 och 2014 hade gått skrivarkurs på folkhögskola.

29

ANNAS FÖRELÄSNING HAR SETTS �,� MILJONER GÅNGER Anna Rosling Rönnlund är född 1975. År 2005 grundade hon Stiftelsen Gapminder tillsammans med Ola och Hans Rosling. 2007 flyttade familjen med Gapminder-teamet till Kalifornien i USA i tre år för att vidareutveckla mjukvaran Trendalyzer hos Google. 2016 lanserade de webbtjänsten Dollar Street.

Bill Gates har på sin blogg listat Anna Rosling Rönnlund som en av fem personer han anser är ”hjältar som räddar världen”. Han skänkte också bort digitala kopior av Factfulness till alla collegestudenter i USA. På Youtube finns en föreläsning med Anna Rosling Rönnlund som har setts 1,6 miljoner gånger.

30

FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

PORTRÄTT

Hon skiljer på fakta & känslor Anna Rosling Rönnlund drömde om att bli konstnär. I stället blev hon en folkbildare med passion för fakta. Nu vill hon nå ut till elever. text: sara djurberg foto: viktor gårdsäter

E

n hjälte som räddar världen. Så beskriver Bill Gates på sin blogg Anna Rosling Rönnlund och hyllar hennes webbtjänst Dollar Street som visar människors levnadsvillkor i olika delar av världen.

Denna hjälte syns tydligt när hon kommer gående på en sidogata vid Södra station i Stockholm, iklädd knallröd kappa och med en handväska i samma färg. Anna Rosling Rönnlund har valt ut ett kafé i närheten av hemmet för intervjun.

Vi slår oss ner i ett hörn av den lugna lokalen.

Den senaste tiden har mycket av uppmärksamheten runt Anna Rosling Rönnlund handlat om boken Factfulness: tio knep som hjälper dig förstå världen, som hon skrivit tillsammans med Ola Rosling och svärfadern Hans Rosling. Boken toppar försäljningslistorna och är en favorit hos expresidenten Barack Obama, som kallar den ”hoppfull”.

Anna Rosling Rönnlund tror att den träffar rätt i en tid då många är oroliga för miljön, politiken och migrationen i världen.

– Jag tror att vi hittade en ton som passar bra för att prata om de här allvarliga frågorna. Vi säger inte att allt är bra – vi blir ofta anklagade för att vara optimister – men däremot i relation till kunskapsmätningarna vi har gjort så ser vi att världen för det mesta är bättre än vad folk tror. Det kanske är tröstande att se det.

När Hans Rosling diagnosticerades med bukspottkörtelcancer hade de tre just börjat arbeta med boken. När han ett år senare, i februari 2017, gick bort, satt paret Rosling med ett alldeles för tjockt manus. Men att färdigställa och lansera boken var FOLKHÖGSKOLAN

3 2019

ändå enklare än vad de hade trott, känslomässigt.

– Det var den lyxigaste sorgbearbetning man kan få. Vi fick på ett sätt fortsätta att umgås med honom i arbetet, säger hon.

Hon fingrar på koppen framför sig, men kaffet hinner kallna medan hon pratar. Hon talar snabbt och fokuserat.

H

on och Ola Rosling hade jobbat parallellt med Hans Rosling i nästan 20 år när han dog. Det är de två som har gjort dataprogrammen som visualiserar de skeenden som folkhälsoprofessorn ofta pratade om och de grundade tillsammans stiftelsen Gapminder.

Men att Anna Rosling Rönnlund skulle arbeta med sin man och sin svärfar var inte alls tänkt. Som ung var hon övertygad om att hon skulle bli konstnär och ”svår intellektuell”. Hennes föräldrar var från arbetarhem, men blev konstnärer och grönavågare som bosatte sig i skogen i Dalarna. De skilde sig tidigt och Anna flyttade med pappan till Uppsala.

Hon utbildade sig till fotograf på Fotohögskolan i Göteborg parallellt med sociologistudier i Lund, men under fotostudierna växte gradvis insikten att hon kanske valt fel väg.

– Jag insåg att jag gjorde det som var enkelt för mig. Jag kunde ganska lätt slänga ihop något som såg konstnärligt ut, men jag hade ingen äkta passion. Det var krisartat.

Hon hade träffat Ola Rosling när de båda var 16 år och gick på Katedralskolan i Uppsala. Fem år senare gifte de sig.

– Folk frågade oss två saker: om vi var religiösa

Anna Rosling Rönnlund är medförfattare till boken Factfulness.

31

PORTRÄTT

»Vi måste ändra hur vi undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen eftersom världen förändras hela tiden« – Boken Factfulness ger tankeredskap för hur man kan få en mer sansad verklighetsuppfattning.

Fakta som en sorts terapi: det är inte så illa som vi trott, säger Anna Rosling Rönnlund.

32

eller om jag var gravid. Vi var ingetdera. Men vi hade roligt ihop, säger hon.

Samarbetet mellan Anna, Ola och Hans Rosling kom till av en slump på en familjemiddag. Hans Rosling visade en graf med bubblor som han använde under sina föreläsningar. Anna Rosling Rönnlund tyckte att diagrammet var fascinerande, men ville ”snygga till det”. Tillsammans med Ola Rosling utvecklade hon programmet Trendalyzer som gjorde bubbeldiagrammet rörligt och statistiken de ville visa tydligare.

När Google köpte Trendalyzer 2007 jublade de två. Med nätjättens muskler skulle de kunna vidareutveckla programmet och få fler människor att hitta informationen.

– Det chockerande var att Google ville att hela teamet skulle flytta till huvudkontoret i Kalifornien och fortsätta vårt arbete där.

Det var inte ett helt enkelt beslut då paret hade två små barn, det ena nyfött och det äldsta fortfarande illa däran efter en hjärnhinneinflammation. Äldste sonen Max hade hastigt insjuknat vid 15 månaders ålder och förlorat hörsel och balanssinne i sviterna av sjukdomen. När familjen fick med sig en assistent från Max förskola som kunde teckenspråk, bestämde de sig för att ändå åka. Det gick vägen, Max blev bättre och hans hörselimplantat började fungera.

Det blev tre år i usa. Med sig från Google fick de självförtroende att bygga stora, skalbara lösningar.

Och numera släpper fler organisationer, däribland Världsbanken, ifrån sig sina rapporter gratis, något

deras arbete bidragit till.

I efterhand inser hon att de var naiva när det gäller vad de kunde åstadkomma hos Google.

– Vi tänkte att om vi gör informationen fritt tillgänglig i ett begripligt gränssnitt så skulle massor av människor använda den. Det skulle förbättra undervisning och beslutsfattande. Men efter ett tag insåg vi att problemet var större. Folk saknar en sammanhängande världsbild och det får man inte när man söker på Google.

Det ringer i Anna Roslings telefon. Det är sonen Max, nu 13 år.

– Ring till pappa, får du inte tag i honom ringer du tillbaka till mig. Glöm inte reservdelarna, säger hon i mobilen. ”Reservdelarna” är batterier och andra delar av den elektriska hörapparat som sonen har inopererad bakom öronen. En gång om året måste han åka till sjukhuset och göra en ”tech check” på sjukhuset, förklarar hon. I övrigt skiljer sig Max liv i dag inte från andra barns.

Gapminder har sedan starten haft som mål att utveckla läromedel. Förra året anställdes två lärare för att leda stiftelsens skolprojekt och vidareutbilda andra lärare. Skolor i Varberg och Ystad har redan börjat använda materialet. Gapminder gör nu också lärarhandledningar till varje kapitel i Factfulness.

Boken handlar inte främst om hur världen faktiskt ser ut, utan varför vi ofta har en skev bild av den, förklarar Anna Rosling Rönnlund. Vi tenderar att fokusera på ytterligheter och dras till kataFOLKHÖGSKOLAN

3 2019

PORTRÄTT strofer och dramatik. Boken ger tankeredskap för hur man kan få en mer sansad verklighetsuppfattning. Fakta som en sorts terapi – det är inte så illa som vi trott.

– En stor del av rädslan händer inuti oss. Om vi kan se den klarare så kanske det är lättare att se vad som är reella problem och vad som är känslostorm.

Då kanske vi kan navigera lättare, säger Anna Rosling Rönnlund.

Samtidigt har Factfulness fått kritik för att den tar för lätt på klimatfrågan.

– Jag förstår kritiken, vi pratar ganska lite om det i boken. Men Hans hade sin bakgrund i folkhälsa. För att vara folkhälsoprofessor pratade han rätt så mycket om miljön.

Människors kunskap om klimatförändringarna är dessutom högre än om de andra områden som tas upp i Factfulness, där folk har helt fel, fortsätter hon.

– Vi pratar helst om de områden där folk tenderar att ha mest fel.

N är Anna Rosling Rönnlund själv var ute i skolorna och pratade med elever slogs hon av att kunskaperna ofta är goda inom avgränsade områden, men att helhetsbilden saknas.

– Jag tror att vi fundamentalt måste ändra hur vi undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen eftersom världen förändras hela tiden. Vi kanske inte ska lära oss om världen utantill, utan få ett hum om de stora bitarna.

Hon ser också risker med skolans fokus på källkritik.

– Vi försöker komplettera källkritiken med självkritik. Väldigt ofta missförstår vi saker som har rimliga källor och ett vettigt innehåll, men våra hjärnor har svårt att tolka informationen på ett rimligt vis.

Efter två timmars prat börjar Anna Rosling Rönnlund bli hes och det är dags att avrunda. En fråga återstår. Hur är det att arbeta vidare med Hans Roslings folkbildarmission, när han, stjärnan, är borta?

– Det påverkar inte så mycket hur våra dagar ser ut eftersom vi jobbat parallellt med honom hela tiden. Vi saknar Hans som vän och släkting, och världen saknar stjärnan Hans. Vi kan inte ersätta hans unika personlighet. Men vårt mål har hela tiden varit att bygga ut oss själva ur vårt material, så att det kan leva utan oss.

GAPMINDERS SKOLPROJEKT Gapminders två lärare har hittills föreläst för 10 000 lärare i Sverige och utomlands, bland annat 2 500 lärare i Texas.

Webbtjänsten Dollar Street visar hur familjer på olika inkomstnivåer lever i världen, med hittills 30 000 fotografier från 300 hem i 50 länder.

Bilderna visar tandborstar, sängar, toaletter, leksaker och andra vardagsprylar.

På gapminder.org finns lektionsmaterial. Lärare som är intresserade av fortbildning kan mejla till lectures@gapminder.org

ANNONS

Unik fortbildning för lärare på Allmän kurs Kursen riktar sig till dig som är lärare på Allmän kurs. Du vill stärkas i din profession och utveckla Allmän kurs. Kursen utgår från aktuell forskning om bildning, didaktik och andra relevanta ämnesområden.

Tillsammans med kollegor, forskare och aktiva inom folkhögskolan får du ta del av erfarenhetsutbyte, teoribildning och prova möjliga utvecklingsidéer för Allmän kurs.

Sök till Allmän kurs i utveckling, 7,5 hp Sxxxxx Fortbildningen arrangeras av RIO och OFI ixxxxxxxxx samverkan med Örebro Universitet Kursen är 3x3 dagar och ger 7,5 hp med kursstart v. 47 Ansök senast fredagen den 20 september Läs mer på sverigesfolkhogskolor.se/allmankursiutveckling

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation i samverkan.

DITT MEDLEMSKAP

Bästa tipsen när du byter jobb!

Funderar du på att byta jobb? Här kommer tips på frågor att ställa till din tilltänkta arbetsgivare och vad som är bra att tänka på innan du skriver på ett nytt anställningsavtal.

Prata om grundförutsättningarna → Vad innehåller tjänsten och hur ser dina möjligheter till personlig utveckling ut på sikt? → Är det en ferietjänst eller semestertjänst som är aktuell? Anställs du före sommaren på en ferietjänst – red ut vilken lön du får under sommaren. → Hur kommer ditt schema att se ut?

Hur säkras att allt arbete hinns med under arbetstiden? → Får du ett mandat att själv prioritera arbetsuppgifterna vid behov?

Anställningen → Har arbetsgivaren kollektivavtal och i så fall, vilket? → Vilken anställningsform föreslås?

Normalt gäller tillsvidareanställning, ibland med provanställning först.

Tidsbegränsade anställningar finns inom alla avtalsområden, men reglerna varierar. → Uppsägningstiden finns reglerad i kollektivavtalet, men i en del fall kan man komma överens om andra uppsägningstider. Kolla med Lärarförbundet innan du gör en sådan överenskommelse.

Lönen → Få koll på löneläget med vårt löneverktyg, ”Min lön” . → Se till att du omfattas av nästkommande lönerevision. → Fråga hur eventuell övertid uppstår och ersätts.

Vill du veta mer? lararforbu ndet.se/ anstallnin gsavtal

Att ta upp frågan om din personliga utveckling på sikt är ett av flera tips innan du skriver på för ett nytt jobb.

→ Om du inte kan få en lön du är nöjd med, försök komma överens om annat som kan uppväga lönenivån, till exempel fler semesterdagar, årskort i kollektivtrafiken, etc. När du anställs har du din bästa möjlighet att påverka din lön. Utgå från det du konkret erbjuds och bortse från vaga löften om framtida löneutveckling.

Kompetensutvecklingen → Diskutera gärna dina möjligheter och villkor för att utvecklas inom yrket. Om ni kommer överens om något, se att det skrivs ned så att det avsätts både tid och pengar kompetensutvecklingen.

ANVÄND OSS SOM BOLLPLANK! Ta tillfället att förhandla och använd Lärarförbundet som bollplank innan du skriver på.

Rabatt för medlemmar !

PÅ GÅNG 30 juni-7 juli Almedalen

BOKMÄSSAN

Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Bra priser för dig som är medlem, till exempel 1-dagarskort 790 kr (ord. pris 1240 kr) Läs mer och köp via länk på lararforbundet.se/bokmassan

29 juli-3 aug Pride Stockholm

Medlemsförmån: Rabatt på SJ

10 september Skolans dag

Det kanske blir tåg på semestern? Som medlem i Lärarförbundet har du just nu 15 procents rabatt på resor med SJ.

26-29 september

Du kan köpa privatresor med tåg i SJ:s regi samt andra resetjänster ur SJ:s sortiment till förmånliga villkor.

Erbjudandet gäller på resor som bokas fram till den 30 juni 2019, själva avresan kan vara senare.

5 oktober

BÄSTA MÖJLIGA MEDLEMSSERVICE FÅR DU OM VI HAR DIN E-POSTADRESS! Ändra dina uppgifter på lararforbundet.se/minsida

För att ta del av erbjudandet behöver du vara inloggad som medlem på vår webbplats.

Vill du veta mer? lararforbundet.se/ medlemsformaner

LÄRARFÖRBUNDET KONTAKT

Facklig vägledning och medlemsservice 0770-33 03 03. Du som är ombud har ett eget knappval: 3. lararforbundet.se/kontakt Öppettider: Öppet vardagar kl. 8–17

Bokmässan

Världslärardagen

Läs mer på lararforbundet.se

POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Fia Fransson

»Alla ska veta att de blir sedda« Fia Fransson är lärarassistent på Bona folkhögskola. Egentligen är hon utbildad kock. Efter gymnasiet jobbade hon i skolkök och dagiskök. Men hon har också provat på att jobba i klädaffär, på bibliotek, garderob och drivit ett aktiebolag i byggbranschen.

– Vi tvättade hustak och då måste jag också sköta bokföring och redovisning. Jag är lite så, jag har provat på mycket av ren nyfikenhet.

Sedan sju år är hon alltså lärarassistent på Bona. Hon hade varit sjukskriven för fibromyalgi och diskbråck och Arbetsförmedlingen gjorde en utredning om arbetsförmågan, något man gör i en grupp under några veckor.

När utlåtande blev klart skrev man att Fia Fransson blivit handledare för de andra i gruppen. Arbetsförmedlingen tyckte att hon kanske skulle jobba med det, handleda och coacha grupper.

– På Bona fanns en grupp deltagare med Aspergers syndrom.

De tänkte att det skulle passa mig.

Och det gjorde det.

Från början var hon ensam

lärarassistent. Idag är de tre.

– Egentligen är vi fyra, om man räknar in vaktmästaren.

Han kommer från Syrien och har varit lärarassistent i etableringskursen, lite tolk och så, ett par lektioner i vecka.

Fia Fransson följer en allmän kurs på gymnasienivå. Hennes dag börjat ofta hemma på morgonen med att hon skickar sms eller ringer och väcker deltagare.

– Ofta har jag en deal med någon deltagare att skicka sms eller ringa för att en del behöver hjälp att väckas. Det kan sträcka sig några veckor för att de ska komma igång och få lite hjälp i början.

Varje morgon träffas skolans personal. Efter mötet följer hon läraren till klassrummet.

– Jag försöker känna av stämningen, hur folk mår, vilka som är där. Sjukanmälningar görs till mig så jag har koll på vilka som är sjukanmälda eller har ledigt. Saknas någon ringer jag för att kolla läget. Alla ska veta att det märks när man är borta och att de är saknade.

En del av arbetet är att hitta

För sju år sedan anställdes Fia Fransson som lärarassistent på Bona folkhögskola.

Idag är de tre lärarassistenter.

ett sätt att kommunicera med deltagarna.

– Några har man en lite tuffare jargong med, en del nickar man bara till. En del ringer man, andra messar man. En del vet du att man kan lägga armen om och peppa.

Det är mycket jobb i början att etablera den här kontakten.

Under lektionerna försöker hon snappa upp om någon eller några inte riktigt förstått lärarens genomgång och vad som ska göras.

Kanske någon behöver lite tydligare förklaring eller pushas att komma igång.

– Ofta är det jag som har den nära kontakten med deltagarna.

De vill kanske inte tala inför de andra på redovisningen. Jag kan tala med läraren om den här personen får redovisa i mindre grupp? Eller träna på det, till exempel redovisa inför mig och sen redovisa inför gruppen.

Vad är din viktigaste uppgift?

– Det är nog att alla ska veta att man blir sedd, att det finns människor som tycker om en och blir glad när det går bra.

Staffan Myrbäck