Folkhögskolan 4 2019 by Tidskriften Folkhögskolan

Skatteseger för Eslövs folkhögskola ger billigare internatboende »Folkbildningen når mest högutbildade« Nazem Tahvilzadeh, forskare

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 4/2019

OLKHÖGSKOLAN

HAFA RYAN Studenter på Klarälvdalens vårdutbildning är trötta på vårdyrkets låga status:

»DET VIKTIGASTE JOBBET SOM FINNS«

”Nödvändig och lättläst! Spännande att få nya tankar om hur vi i skolan bättre kan arbeta med det förebyggande psykologiska perspektivet i skolan. Denna bok kan vi använda oss av som diskussionsunderlag i arbetslagen, i EHT och i rektorsgruppen.” Jörel Bergström, rektor F–6.

230:Frakt tillkommer

lararforlaget.se

REDAKTÖREN

Det fackliga arbetets sanna hjältar

Foto Håkan Elofsson

ör många ses ju det fackliga arbetet som något nödvändigt ont. Det där nyttiga man måste äta på tallriken, även om det inte smakar så gott. När jag frågade Mia Peterson, ordförande i Folkhögskollärarnas lokalavdelning på Sigtuna folkhögskola, svarade hon uppriktigt på frågan varför hon sa ja till förtroendeuppdraget. Ingen annan ville. Hon kände ett ansvar för kollektivet. Samtidigt var hon nyfiken på uppdraget och tyckte att det var viktigt att en kvinna tog över som ordfö rande eftersom en man varit det länge. Fackligt arbete ses ju ofta som tråkigt, samtidigt som det just handlar om det som ger förutsättning arna för det arbete man ofta är engagerad i: delta garna, undervisningen, arbetsglädjen – och inte minst lönen. Facket är ju ingen serviceorganisation. Facket är en kamporganisation – för medlemmarna. Men en fackförening utan engagerade medlemmar blir en svag fackförening. Och den viktigaste kuggen i en facklig organisation är just den lokala organisationen. De medlemmar som tackar ja till förtroendeuppdrag tar sin fritid i anspråk för att bevaka sina kollegors intressen. De läser på om löner, anställningsvillkor och arbetsmiljö. De går fackliga kurser och sitter i för handlingar med arbetsgivare. De förbereder sig, arbe tar fram förslag och kallar till fackliga möten där med lemmar har möjlighet att diskutera förslag och beslut som tas om löner och arbetsvillkor. Och de får kanske inte alltid den uppskattning de förtjänar. I höst är det 117 år sedan, år 1902 i den lilla byn Borghamn på Vätterns östra sida, som Förbundet Folkhögskollärarna bildades, eller vad som då döp tes till Svenska Folkhögskolans Lärarförening. Den 15–16 oktober ska Folkhögskollärarnas högsta beslu tande organ, förbundsmötet, ha ett extra förbunds möte där man ska ta ett första beslut om att eventuellt lägga ned förbundet och ombilda det till en samråd savdelning inom Lärarförbundet. Nästa sommar, 2020, tar man i så fall det andra beslutet på det ordina FOLKHÖGSKOLAN

»En facklig organisations styrka, är helt avhängigt varje medlems engagemang i det vardagliga fackliga arbetet ute på skolorna«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

rie förbundsmötet. I detta nummer har vi ställt tio frå gor till Lärarförbundets högste chef vad det innebär och av svaren att döma kommer en samrådsavdelning ha en relativt stor självständighet. Men oavsett om förbundsrådet stödjer eller inte stödjer en nedläggning och ombildning till samrådsav delning förändrar det inte det lokala fackliga arbetet. Det är där kampen för goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö avgörs. En facklig organisations styrka är helt avhängigt varje medlems engagemang i det var dagliga fackliga arbetet ute på skolorna. Därför behö ver de medlemmar som tar på sig fackliga uppdrag allt stöd de kan få från sina kollegor på skolan. Det är dessa medlemmar som på sin fritid läser på om löner, regler och paragrafer, sitter i möten, förhandlar och bevakar de villkor som styr lärarnas dagliga arbete och den lön som kommer in på kontot varje månad. De är fackets sanna vardaghjältar. Staffan Myrbäck

4 2019 3

INNEHÅLL TIO FRÅGOR: Vi frågar Lärarförbundets högste chef om det är förbjudet för en ombudsman i Lärarförbundet att stötta medlemmar som vill ha lika lön på en skola. SID � HATKAMPANJ: Rektor för Litorina är utsatt för hatkampanj från högerextrema sedan en lärare påstått att han fått sparken på grund av sina kristna värderingar SID 7 MÅNADENS LINJE: Ålsta folkhögskola har startat en ny typ av allmän kurs: Allmän yrkeskurs. SID � SIFFROR: Så mycket sänks bidraget som får Karlskoga folkhögskola att lägga ned sin SFI-utbildning. SID �

Foto: Siri Laupa

UTSATTA STADSDELAR: Folkbildningen borde satsa mer på utsatta förorter, säger Nazem Tahvilzadeh som lett forskningsprojketet Folkbildning i marginaliserade stadsdelar. SID ��

Vägvisare i nytt land För fem år sedan kom Rafah Khoudary från det krigs härjade Syrien. Idag undervisar hon på folkhögskola och hjälper andra att hitta sin väg i livet. SID ��

Vårdutbildning med kultur I en bransch med skriande personalbehov och ofta dåliga arbetsförhållanden tror lärarna på Klarälvdalens vårdutbildning att bättre utbildning, kunskaper i bemötande och kultur stärker vårdpersonalen att stanna i vårdyrket. SID 14

Skildrar förorten inifrån

Det är fortfarande en vit välbärgad människosyn som dominerar i litteraturen för barn och unga, säger Eija Hetekivi Olsson, som debuterade 2012 med Ingenbarnsland. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

Omslag: Sara Flodin

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 5/2019: 23/9 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 4/2019: 12/8 Utgivning: 16/10

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � �� ex TS-distribution (2015)

4 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

NYHETER I juni vann Eslövs folkhögskola en viktig strid mot Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen beslöt att Eslöv slipper betala fastighetsskatt för sitt internat, vilket skulle gjort det dyrare för deltagarna. Domen blir vägledande för andra folkhögskolor som nu kan kräva omtaxering av sina internat och kanske få tillbaka på den skatt man betalat.

Foto iStock

Viktig skatteseger ger billigare internatboende Det var år 2013 som skattever ket beslöt att internat på folkhög skolor skulle klassas som vanliga hyreshus och därmed bli skatteoch avgiftspliktiga. Skattever ket menade att endast bostäder som är knutna till gymnasier och grundskolor ska räknas som stu denthem. Högsta förvaltningdomsto len ger dock Skatteverket en rejäl knäpp på näsan och menar att man har tolkat fastighetsla gen felaktigt. Domstolen skriver att det ingenstans i lagen står att det bara är elevhem och skolhem vid grund- och gymnasieskolor som kan utgöra skattebefriade skolbyggnader. Eftersom boen det ligger i anslutning till folk högskolans undervisningsloka ler, att i hyran ingår frukost och lunch under skoldagarna och att de studerande får bo på interna tet endast under terminstid, så skiljer sig boendet påtagligt från vanliga hyresbostäder: "Med hänsyn till detta och till att förarbetena ger stöd för att internatboende av detta slag omfattas av begreppen elevhem och skolhem... finner Högsta förvaltningsdomstolen att stiftelsens bostadsbyggnader utgör skolbyggnader och ska indelas i byggnadstypen specialbyggnad. Så länge målet vandrade FOLKHÖGSKOLAN

genom de olika rättsliga instan serna har Eslöv inte behövt betala någon skatt. – Men vi tror att det skulle inneburit ett par hundra tusen kronor i ökade kostnader som vi skulle tvingats ta ut i höjda hyror, vilket skulle drabbat del tagarna, säger rektor Ulrika Gleisner. Däremot har skatteverket bedömt annorlunda när det gäller Fridhems folkhögskola som de senaste fem åren betalat 200 000 kr i skatt och fastighetsavgifter. Fridhems rektor Roger Johans son tänker nu överklaga skatte verkets taxering. – Vi har precis haft en ny taxering men nu vi kan begära omprövning av beslutet med hän visning till Eslövs dom, att man bedömer folkhögskolornas fast igheter som specialbyggnader och därmed blir skattebefriade i fortsättningen. Vi ska också begära att vi retroaktivt får till baka de pengar vi betalat i skatt. Trots att Fridhem och fyra andra folkhögskolor varit med och överklagat gäller beslutet enbart Eslöv. Nu måste de och andra folkhögskolor med inter nat som beskattats som hyreshus överklaga och begära omtax ering. Vill man ha tillbaka de

pengar man betalat i skatt måste överklagan ske innan fem år har gått. Gerhard Holm »Vill man ha gren på Rörelser tillbaka de folkhögskolornas pengar man intresseorganisatio, rio, tycker att det är betalat i skatt bra att ärendet änt måste man ligen är avgjort till folkhögskolornas överklaga fördel. Under flera år innan fem år har–skatteverket har gått« beskattat internat byggnaderna på flera folkhögskolor i Sverige. Och det har blivit fler och fler för varje år. Så det här var en viktig seger för oss. Staffan Myrbäck

4 2019 5

10 FRÅGOR

» Är det förbjudet att stötta en klubb som vill ha lika lön?« I höst fattar Folkhögskollärarna sitt första beslut om eventuell nedläggning av förbundet och istället skapa en nationell samråds avdelning inom Lärarförbundet. Vi frågade Lärarförbundets kanslichef Sixten Frixon hur självständig en samrådsavdelning blir och om en ombudsman i Lärarförbundet får hjälpa till att förhandla fram lika lön på en skola. text: staffan myrbäck

Hur självständig blir en samrådsavdelning? – Det varierar. Avdel ningen väljer själv hur mycket råd och stöd den ska hämta från förbundet eller kansliet i olika frågor. Det är samma sak med alla avdelningar i Lärarförbun det. En lokalavdelning som Stockholm, vår största avdel ning, har en hög grad av auto nomi medan en liten lokalavdel ning som Vännäs kan behöva mer eller annan form av stöd.

Det kommer alltså att råda en relativt stor självstän dighet för en samrådsav delning inom Lärarförbundet? – Det måste det vara i de frå gor som berör lärargruppen. Sen finns det en annan grad av själv ständighet på nationell nivå. Om statsmakterna lägger en proposi tion som gäller folkhögskollärare måste Lärarförbundet lyssna på vad folkhögskollärarna har att säga och föra fram deras uppfattning.

Sixten Frixon är kanslichef på Lärarförbundet.

Lärarförbundet har som princip individuell löne sättning men på flera folk högskolor har man t. ex trapp stegsmodell, en del har t.o.m. lika lön. Får en ombudsman i Lärarförbundet hjälpa till att förhandla fram t. ex. lika lön? – Ombudsmännen ska följa och kunna ge stöd till samtliga av de kollektivavtal och alla de varianter som finns av lönekon struktioner och arbetstidsavtal så långt de kan. Däremot kan det uppstå frågor där ombudsman nen inte anser sig ha kompetens att hantera det. Eftersom man har rätt att träffa lokala kollektiv avtal som avviker från det natio nella kollektivavtalet kan det uppstå en kompetensbrist. Det får man ha förståelse för.

Om jag ställer frågan så här: Är det förbjudet för en ombudsman att stötta en klubb som vill införa lika lön? – Nej, det är inte förbjudet.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Det som gäller är att om kollek tivavtalet säger att det ska vara individuell lönesättning är vi skyldiga att efterleva det. Allt annat är avtalsbrott. Då får inte ombudsmannen råda till något som bryter mot avtalet.

Men kan den enskilda klubben komma överens med en arbetsgivare att införa lika lön om arbetsgivaren är med på det? – Då är det något annat, då är det ett lokalt avtal. Ombudsman nen måste försöka stödja klub ben i arbetet på den skolan med att få fram ett avtal. Till exempel är det vanligt att skolorna anpas sar arbetstidsavtalet efter hur terminen och studierna ser ut på den enskilda skolan och det kan skifta från skola till skola.

Lärarförbundets kongress beslöt att obehöriga lärare inte får vara medlemmar. Behörighet behövs inte i folk högskolan. Vad händer folkhög skollärare som saknar formell behörighet? – Eftersom kravet på behö righet inte finns i folkhögskolan händer ingenting. Där det inte finns legitimationskrav innebär att du därmed är behörig. Det handlar inte om att utesluta med lemmar. Alla som är medlem mar är kvar i förbundet. Vad det handlar om är att vi vill markera att läraryrket är inget som vem som helst kan komma från gatan och utöva.

Lärarförbundet är stort. Det finns en rädsla bland folkhögskollärarna att försvinna och tappa identiteten. Vad svarar du dem? – Vi har många grupper som är ungefär lika stora som folk högskollärarna, som studie- och yrkesvägledare och kulturlä rarna. Därför är det viktigt att vi säkrar att det finns utrymme för egna forum. Sen har vi kon struktioner som avtalsdelegatio FOLKHÖGSKOLAN

ner, förbundsråd och kongress där vi ska säkra att medlemmar kan komma till tals i så många forum som möjligt, oavsett om de har en formellt demokratisk struktur, facebookgrupper eller något annat. Men det viktiga är att styrkan byggs lokalt. Det är där vi tar dialogen med arbets givaren.

En samrådsavdelning har årsmöte varje år och man kan i princip kalla alla 2 500 medlemmar. Hur ska man lösa det? – Det finns många olika sätt att lösa det på och jag vill inte komma med en lösning.

Är det öppet för en representativ demokrati? – Absolut. Men jag är trygg med att folkhögskollärarna hittar den lösning de tycker är bäst för dem just nu. Och jag är öppen för att man i framtiden kanske vill ha en annan lösning. Däremot tror jag att man kan ske inte får ett bra möte med bred representativitet om man ska ha ett årsmöte fysiskt på en plats i Sverige och försöka få dit 2 500 personer. Då blir de som bor närmast överrepresenterade. Men Folkhögskollärarna måste hitta den form de tycker passar dem bäst.

Lärarförbundet har lagt ned sin tidnings avdelning och lagt ut sina tidningar på en content byrå. Hur blir det med Folkhög skolan i framtiden? – Det tycker jag är en fråga för den nya Samrådsavdel ningen att diskutera base rat på lärargruppens behov. Tidningen är en del av ett avtal som Lärarförbundet har sedan vi inledde sam arbetet med Folkhögskol lärarna. Hur det sen blir i framtiden tycker jag är en fråga för en eventuell samrådsavdelning att avgöra.

Litorinas rektor utsatt för hot och hatkampanj

• Rektorn vid Litorina folkhögskola, Agri ta Martinsone, har utsatts för hot och hat i mejl, telefonsamtal och facebookmeddelanden från högerextrema och kristna personer seda n en lärare på skolan gått ut och hävdat att han fått sparken på grund av sina gammelkatolska värderingar och efter att han har delat ett HBT Qkritiskt inlägg på webbsidan Gammelkatols k idédebatt, som han också är redaktör för. Rekt orn och skolans ordförande, Lars Werner, tillba kavisar påståendena och säger till Blekinge Läns Tidning att de inte sagt upp läraren utan ville ge honom en skriftlig varning för att han upprepade gånger visat att han inte stod bako m folkhögskolans värdegrund, bland annat har han uttryckt sig nedvärderande om HBTQ-p ersoner, kvinnliga präster och kvinnor i allmä nhet i samtal med kollegor. Efter mötet valde läraren att säga upp sig. Under sin tid på skolan har han undervisat i etik, filosofi och ledarskap. När han anställdes kände man inte till hans värdering ar.

Marieborg minskar med tio anställda inför hösten

• Marieborgs folkhögskola i Norrköping minskar sin personal med 10 personer inför höst en. Orsaken är att arbetsförmedlingen och Norr köpings kommun minskar på verksamheten för nyanlända. Det gäller framför allt etablering skurser och språkintroduktion. Marieborg har ett nittiotal anställda och är en av landets störs ta folkhögskolor med över 600 deltagare.

Strid om Fridegård-pris

• Det har uppstått en strid om Jan Fride gårdpriset, som delas ut på Biskops Arnö-Nor dens folkhögskola. Priset instiftades av Håbo kommun 2006 till minne av arbetarförfattaren Jan Fridegård. Priset delas ut till en person som inom det nordiska språkområdet ger stöd och hopp åt människor som inte själva kan göra sig tillräckligt hörda. Prissumman är på 100 000 kronor och delas ut vartannat år. Det var Sverigedemokraterna som i en motion föreslog att prissumman sänks till 25 000 kr. Men politikerna från M, S och V sade samstämmigt nej eftersom man anser att priset är viktigt. I år gick priset till historikern Maja Hagerman. Tidigare gick priset till Jila Mossaed, några månader innan hon valdes in i Svenska Akademie n.

4 2019 7

MÅNADENS LINJE ALLMÄN YRKESKURS

»Vi hoppas också nå hemmasittarna« Ålsta folkhögskola startar i höst en ny typ av Allmän kurs, Allmän yrkeskurs, där stude rande får läsa in gymnasieäm nen samtidigt som de tar de första stegen i en yrkesutbild ning i någon av tre olika yrken som förberedelse för t ex. yrkes högskolan: fastighetsskötare, lärarassistent och vårdbiträde. – Det här har vi funderat på i många år, säger Karin Svensson Draxten, enhetschef på Ålsta folkhögskola i Sundsvall. Hon har jobbat på folkhögsko lan i tio år, som pedagog i allmän kurs och sedan som enhetschef. – För tio år sedan hade vi få deltagare som behövde väldigt mycket stöd. Idag är det 90 pro cent. Det är deltagare som på sin höjd tänker att de en dag ska klara av att slutföra sina gymna siestudier. Sen har de inte vågat tänka längre, att de ska utbilda sig till ett yrke. – Vi funderade på om man kunde göra en yrkesdel i allmän kurs för dem som bara hade två,

Med Allmän yrkeskurs vill Ålsta folkhögskola ge deltagare möjlighet att prova på ett bristyrke som en förberedelse till Yrkeshögskolan.

tre kurser kvar för att få sin gym nasiekompetens. Vi har t. ex. deltagare på vår skola som inte varit helt klara och som kanske skulle vara intresse rade av något av dessa yrken för att sedan söka vidare till yrkeshögskolan. En annan grupp man vill nå är de så kallade hemmasittarna som blivit allt fler, ungdomar som av olika skäl inte går till skolan. Enligt Skolverket rör det sig om 5 500 skolungdomar. Hur kom man då fram till just dessa tre yrken? – En kollega inom förvalt ningen i Region Västernorrland kartlade alla bristyrken inom i regionen och just inom dessa yrken rådde det stor brist. Under sommaren gick man ut med att man startade allmän yrkeskurs. Hur har det då gått? – Än så länge har det varit få sökande och ingen alls som sökt till fastighetsskötare . Men vi kommer att ha löpande intag. Att ingen söker fastighet är ett

1 900 kr

Karlskoga folkhögskola lägger ned sin SFI-utbildning då Karlskoga kommun sänker bidraget från 4 100 kr till 1 900 kr. Skolan har ingen möjlighet att ta emot deltagare mot så låg ersättning.”Vi skulle kunna klara oss på runt 3 500 kronor men där går gränsen", säger skolans rektor till Karlskoga Tidning.

1,2 miljoner Över 1,2 miljoner personer deltog i folkhögskolornas långa kurser, studieförbundens cirklar samt annan folkbildningsverksamhet under 2018. Det visar Folkbildningsrådets rapport Folkbildningens betydelse för samhället.

problem även på gymnasiet. Det är få som vill jobba i branschen. Och om det visar sig att den inriktningen inte lockar några får vi väl titta på andra bristyrken. Däremot ser det bättre ut vad gäller lärarassistenter. Där har man tio sökande men vill ha fler. – Vi gick ut med annonsen i slutet av juni, så med tanke på den korta ansökningstiden tycker jag att det trots allt är ett väldigt bra ansökningsunder lag. Många av de som sökt är verksamma som lärarassisten ter idag men saknar fullständiga gymnasiebetyg. Kursen för vårdbiträden har än så länge gett fem sökanden. – Men där är vi inte oroliga. Vi tittar på nyanlända och nya svenskar. En förhoppning för framtiden är att man börjar på etablering, sedan går allmän kurs och avslutar med allmän yrkes kurs. Då har man fått hela utbild ningspaketet. Staffan Myrbäck

14% Utrikes födda som deltar i en studiecirkel har större chans att få ett jobb efteråt. Av dem som deltog i en studiecirkel 2012 fick 14 procent fler ett jobb tre år senare, jämfört med de som inte deltog, visar en färsk rapport från Folkbildningsrådet.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

När 100-årsminnet av införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige firas hörs knappt ett ord om de breda folkrörelsernas betydelse. Hur viktigt det var att uselt avlönade arbetare i slutet av 1800-talet fostrades och tränade sig inom nykterhetsrörelsen och frikyrkorna, för att så småningom ge sig in politiken och faktiskt kräva sin rätt. Den del av rösträttsreformen som i praktiken öppnade för det socialdemokratiska partiets väg mot makten – borttagandet av rösträkning efter inkomst – uppmärksammas knappt alls. Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist i DN 5/7 2019 Ämneslärarutbildningen ska enligt högskoleförordningen inte bara förbereda studenter för arbete i högstadiet eller gymnasieskolan, utan även för arbete i komvux. I en rapport som publiceras i dag visar jag att så inte är fallet. Vuxenutbildningen ignoreras genomgående och det tycks som om lärarutbildningarna inte ens är medvetna om att det finns en separat läroplan för vuxenutbildningen…. Få människor är nog medvetna om att komvux i dag har fler elever än gymnasieskolan. Samtidigt som komvux har många elever, lyder verksamheten under delvis andra förutsättningar och har andra behov jämfört med barn- och ungdomsskolan. Inte bara i relation till det faktum att målgruppen består av vuxna med varierad erfarenhet av tidigare studier, tillika med försörjningsansvar för sig själva, och kanske sina familjer. Utan också i att statsmakten ställer höga krav på att utbildningen är flexibel och anpassas till den enskilde vuxnes behov och förutsättningar. Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik i DN 18/7 2019 FOLKHÖGSKOLAN

»Mina frågor handlar faktiskt om kvinnor som är födda i Sverige« Arbetsmarknadsministern svarade 29 maj riksdagsledamoten Amine Kakabaveh vilka insatser ministern avsåg att göra för att bryta kvinnors isolering i utsatta förorter. Kakabaveh tyckte inte att hon fick svar på sina frågor. Ylva Johansson (s): ”Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka insatser jag avser att göra för att bryta kvinnors sociala isolering i socioekonomiskt utsatta förorter … Sedan hösten 2014 är det över 350 000 fler som har ett jobb. Två tredjedelar av sysselsätt ningsökningen har tillkommit bland utrikes födda, varav cirka 105 000 är kvinnor och cirka 130 000 är män… I dag finns också möjlighet att med bibehål let aktivitetsstöd studera mot svarande sammanlagt längst ett års heltidsstudier på grundläg gande och gymnasial nivå för arbetslösa som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Det finns även möjligheter till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller mot svarande utbildning vid folkhög skola eller utbildning inom skol väsendet… Sedan 2018 fördelar Folkbildningsrådet särskilda

medel till studieförbunden för uppsökande och motiverande stu dieförbundsinsatser som riktas till utrikes födda kvinnor.” Amine Kakabaveh (V): ”Det är väldigt viktigt både med studie stöd och med nyanländas etabler ing. Men mina frågor i min inter pellation handlar faktiskt om de kvinnor som är födda här i Sve rige, som har bott här länge, är isolerade, lever under patriarkala regelverk utanför samhället och i en hederskultur... Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har skill naderna mellan kvinnor och män ökat när det gäller andelen arbets sökande som är i arbete eller stu dier 90 dagar efter avslutad etable ring… Jag möter många kvinnor som har bott här i landet i 15–25 år och fortfarande söker arbete... men tyvärr berör ministern inte denna osynliggjorda grupp särskilt mycket i sitt svar.”

Khadija Ismayilova har i många år förföljts av den azerbajdzjanska diktaturen efter att hon bland annat avslöjat korruption på högsta politiska nivå. 2015 dömdes hon till fängelse i sju år och sex månader men efter internationella påtryckningar beslöt Högsta domstolen 2016 att släppa henne. 2017 tilldelades hon priset Right Livelihood Award som Högsta domstolen i Azerbajdzjan anklagar Khadija Ismayilova för skattefusk. Fredoom Houdelas ut i Stockholm se, som bevakar politisk frihet och demokrati runt om i världen, kräver att anklagelserna dras tillbaka och menar att det bara är ett sätt att försöka stoppa hennes journalistiska arbete.

4 2019 9

– Behovet är oerhört mycket större här jämfört med andra områden. Skolorna fungerar dåligt. Rekordmånga lämnar skolan utan fullständiga betyg.

Forskningsledaren Nazem Tahvilzadeh:

– Satsa på dem som behöver folkbildning mest Folkhögskolor och studieförbund har mer relevans i marginaliserade stadsdelar än i andra områden. Det slår en ny rapport från Folkbild ningsrådet fast. Idag går det mesta av folkbildningens pengar till att odla människors fritidsintressen säger forskningsledaren Nazem Tahvilzadeh, som vill se en större satsning på människor i utsatta förorter. text & foto: staffan myrbäck

Nazem Tahvilzadeh möter mig utanför Folkets husby i järvaom rådet utanför Stockholm. Det är fredag eftermiddag. En strid ström av människor lämnar den stora salen i Folkets hus, eller Fol kets Husby, som det döpts till. – Jag hade glömt att det är fre dagsbön säger han, så det var kan ske svårt att hitta en parkering.

Området utanför Folkets hus består av ett litet stenbelagt torg med några planterade träd runt en fontän, ett par snabbmats restauranger, konditori och bib liotek. Vi befinner oss i Husby, ett miljonprogrambygge, det svenskaste som finns. Här är över 60 procent utrikes födda och nästan nio av tio har utländsk

bakgrund. I grannförorten Kista finns en liknande befolknings sammansättning, varannan är född i ett annat land och sju av tio har utländsk bakgrund. – Det är få länder i världen som sammanför så många männ iskor från så många nationalite ter i små stadsdelar. Nazem Tahlvilzadeh har lett Folkbildningsrådets forsknings projekt, Folkbildning i marginaliserade stadsdelar, som blev klar och publicerades i sommar. Han kom själv som flykting från Iran till Mariestad med sina föräld rar i mitten av åttiotalet, när han var sex år gammal. Han är idag forskare och lärare på kth i Stock holm.

10 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

NYHETER Att läsa rapporten Folkbildning i marginaliserade stadsdelar och kliva in i Folkets Husbys lokaler är att möta en annan historia än den om kriminella ungdomsgäng, skjutningar, parallella samhälls strukturer och en befolkning som undviker myndigheter och poliser. En mer representativ historia är att här bor människor som för en social kamp, vill stu dera, få ett arbete, bättre vill kor och vara en del av samhället. Dessutom upplyser en fotnot i rapporten att enligt en opinions undersökning har sju av tio invå nare i marginaliserade stadsdelar högre förtroende för polisen än för andra myndigheter. – Det offentliga samtalet kring dessa stadsdelar är försto rade med en särskild lins. Det handlar ofta om kriminalitet, våld, misär, arbetslöshet, fattig dom och sociala problem. Men på dessa platser kommer också folk som vill hitta på saker, spela musik, läsa läxor på kvällen, arrangera möten, säger Nazem Tahvilzadeh. Husby är en av 61 marginalise rade stadsdelar som enligt poli sens bedömning karaktäriseras av ”låg socioekonomisk status” och ”allvarlig brottslighet”. De 61 stadsdelarna omfattar en halv miljon människor och finns i 27 större svenska kommuner med 3,5 miljoner invånare. Det är också dessa som är i fokus i rap porten. Både Folkets husby och Kista folkhögskola, som ligger på pro menadavstånd från Husby, är exempel på den överraskande slutsatsen att det är fler männ iskor i de marginaliserade stads delarna som deltar i studieför bundens och folkhögskolornas verksamhet jämfört med andra, mer svenskdominerade, områden i kommunerna. Men Nazem Tahvilzadeh påpekar också att även om det är FOLKHÖGSKOLAN

något fler är det ändå en minori tet som deltar: 9,5 procent i de marginaliserade stadsdelarna jämfört med 9, 2 procent i andra områden. Och vissa grupper når man mer sällan: ensamstående kvinnor med barn och de som inte gått ut grundskolan. Nazem Tahvilzadeh menar att det skulle kunna vara betydligt fler som deltog. Och här kom mer vi till en av de viktigaste slutsatserna i rapporten: Folk bildningen är mer relevant i mar ginaliserade stadsdelar än i andra områden. – En representativ bild borde kanske vara 20–30 procent som deltar. Behovet är oerhört mycket större här jämfört med andra områden. Skolorna funge rar dåligt. Rekordmånga lämnar skolan utan fullständiga betyg. Människor här har en massa typer av problem, inte bara att

»Kanske borde folkbildningen på större allvar ta i det här jobbiga, att nå människor i marginaliserade stadsdelar« man inte får jobb utan också när man väl får jobb har man pro blem på jobbet. Det är dåliga jobb där de utnyttjas av dåliga arbetsgivare. De behöver mer stöd för att hantera det. Behoven visar sig också i de kurser man väljer att gå, både på folkhögskola och i studieför bunden. I både cirklar och folk högskolekurser är deltagarna ofta inriktade på humaniora, språk, samhälls- och beteende

vetenskap och naturvetenskap. Vanligaste ämnen är religion, samhällsvetenskap, främmande språk, svenska som andraspråk. Nästan varannan deltagarna i allmän kurs på folkhögskola är född i ett annat land: 46 procent. I de studiemotiverande kurserna är det 66 procent. Sett enbart till landets 182 folkhögskolefilialer, som i regel ligger i städerna, är det 57 procent som är utrikes född. Medan deltagare i margina liserade stadsdelar använder folkbildningen för att förbättra sina villkor använder deltagare i andra, svenskdominerade, stads delar studieförbunden och folk högskolorna till att odla sina fri tidsintressen: sjunga i kör, dansa, spela musik, personlig utveck ling, odla, laga mat, eller går sär skilda folkhögskolekurser i konst, musikal eller skrivarlinjer. Nazem Tahvilzadeh skulle vilja se en större satsning och mobilisering på att nå dem som behöver folkbildningen mest. – Idag är det framför allt hög utbildade som använder folkbild ningen. Det går fyra miljarder till folkbildningen i det här lan det, två till studieförbunden och två till folkhögskolor. Det allra mesta går åt till att uppmuntra och stödja människors fritidsin tressen. Idag handlar det om att stödja en ny form av marginalise rade grupper, inte nödvändigtvis om att arrangera författar- och fotokurser eller drejakurser för en medelklass. Inte för att det inte är viktigt också, men kanske borde folkbildningen på större allvar ta i det här jobbiga, att nå människor i marginaliserade stadsdelar. Behovet är så oerhört mycket större här. Rapporten visar på flera sätt folkbildningens betydelse för människorna i marginalise rade stadsdelar. Man bidrar till sociala innovationer genom att uppfinna nya sätt att praktisera

4 2019 11

ANNONS

Markaryds folkhögskola ligger i södra Småland i lummig ekMarkaryds folkhögskola ligger200 i södra Småland i lummig ekskog. Skolan har skog. Skolan har cirka kursdeltagare fördelade på allmän cirka 200 kursdeltagare fördelade på allmän kurs, särskilda kurser och kurs, särskilda kurser och eftergymnasiala utbildningar på eftergymnasiala utbildningar på skolanvid samt Musikteaterlinjen vid Skolan filialen i skolan samt Musikteaterlinjen filialen i Bjärnum. xxxx Bjärnum. drivs av Stiftelsen Markaryds folkhögskola representanter drivs avSkolan Stiftelsen Markaryds folkhögskola med med representanter xxxxxxxxxxx från Markaryds Hässleholms kommuner, Marfrån Markaryds och och Hässleholms kommuner, FöretagarnaFöretagarna Markaryd, karyd, Studieförbundet Vuxenskolan samt ABF i styrelsen. Studieförbundet Vuxenskolan samt ABF i styrelsen.

Vi söker

REKTOR REKTOR VI SÖKER

Vi söker dig som har intresse av att arbeta med vuxenVi söker dig som har intresse av att arbeta med vuxen tbildning, utbildning, kultur och samhällsbyggande. Vi user gärna att Duoch har erfarenhet frånViledande på folkkultur samhällsbyggande. ser gärna befattning att Du har erfarenhet högskola, vuxenutbildning från ledandeannan befattning på folkhögskola,eller annangymnasieskola. vuxenutbildning Det är meriterande om Du har rektorsutbildning eller eller gymnasieskola. Det är meriterande om Du har rektorsutbildning är beredd att genomföra en sådan efter anställningens eller är beredd att genomföra en sådan efter anställningens början. början. Tillträde 1 januari 2020 eller enligt överenskomTillträde 1 januari 2020 eller enligt överenskommelse. melse. • Du är engagerad för människor och folkbildning, • Du är engagerad för människor och folkbildning, är är initiativrik verka för för en pedagogisk initiativrik ochoch villvill verka engod god pedagogisk utveckoch personalledning. lingutveckling och personalledning. • Du får arbeta med utveckling av skolans verksamhet • Du får arbeta med utveckling av skolans verksamhet marknadsföring av kursutbud, samtsamt skolans ochoch marknadsföring avdess dess kursutbud, skolans kvalitetsutveckling. kvalitetsutveckling. • Dufår får ansvar ansvar för ledningen av skolan samt samt att lö• Du för ledningen av skolan att löpande rapportera till styrelsen omskolans skolans ekonomi och pande rapportera till styrelsen om ekonomi och kursverksamhet. kursverksamhet. • Duskall skall vara av att nätverk och • Du varabesjälad besjälad av bygga att bygga nätverk och ininteragera med myndigheter, kommuner ochoch organisatioteragera med myndigheter, kommuner nerorganisationer såväl som med personal och såväl skolans som med kursdeltagare, skolans kursdeltagare, huvudmän. personal och huvudmän. För frågor omom tjänsten, vänligen kontakta styrelsensstyrelsens ordförande För frågor tjänsten, vänligen kontakta ordförande Yngve Sunesson, tel. 0705-888440. Yngve Sunesson, tel 0705-888440. Mer information om Mer information folkhögskolan hittar du på folkhögskolan hittarom du på www.markarydsfolkhogskola.se. www.markarydsfolkhogskola.se. Ställ din ansökan till Markaryds folkhögskola så att den är oss Ställ din ansökan till Markaryds folkhögskola så att den tillhanda senast 20senast september är oss tillhanda 202019. september 2019. Ansökan Ansökan en presentation av Dig själv,inkl. inkl. komplett komplett CV, med en med presentation av Dig själv, CV, sänsänder e-post till der DuDu påpåe-post tillyngve.sunesson@markaryd.se. yngve.sunesson@markaryd.se.

– Det är en minoritet i dessa stadsdelar som har behov av svenskundervisning.

»Problemet är att all denna mångfald, med människor reduceras till att endast handla om att lära sig svenska« bildning och utbildning, kulturproduktion, social mobilisering och hållbar stadsutveck ling. Inte minst bidrar man till att föreningar har en lokal där de kan mötas. Men Nazem Tahvilzadeh pekar också på att det finns en ensidighet i synen på vad invånarna i dessa stadsdelar behöver och att folkbildningen tenderar att uppmärksamma människorna i dessa områden för sin invandrarbakgrund och fokuserar verksamheten på integration och anpassning till svenska normer. – Hälften av dem som bor i dessa stadsde lar är födda i Sverige och många har bott här så länge att kommunicera på svenska inte är problemet. Problemen är olika jämlikhets problem och dysfunktioner i det svenska samhället. Det är en minoritet i dessa stads delar som har behov av svenskundervisning. Många politiska flyktingar kommer från egna bildningstraditioner. De är otroligt rustade bildningsmässigt. De kanske behöver lära sig svenska och få lära känna samhället men efter ett tag tar det behovet slut. Problemet är att all denna mångfald, med människor från över hundra nationaliteter, reduceras av folk bildare till att endast handla om att lära sig svenska eller att orientera sig i det svenska samhälle.

12 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

KRÖNIKA

Sanningskonst

et är vissa böcker och händelser som sät ter sig i medvetandet och bearbetas under ett helt liv. Så var det med en bok som kom ut 1967 med titeln Myten om Wu Tao- tzu, skriven av Sven Lindqvist. Det året gick jag första årskursen på Stensunds folkhögskola. En lärare kom en dag in och presenterade boken för oss. På lovet skaffade jag den och läste. Sedan har den ständigt åter kommit i mitt medvetande, och nu på ett särskilt sätt. Myten om Wu Tao- tzu börjar med att konstnären, när han är färdig med sitt verk, plötsligt klappar i händerna, konstverket öppnar sig och han stiger in i det och för svinner. Konstnären går alltså in i och är i sin konst som han helt identifieras med, så att skillnaden mellan konst och verklighet upphör, han lever i en alltigenom estetisk värld. Sven Lindqvist var under några år på 1960-talet i Kina och hörde där myten berättas. Boken bygger på kontrasten mellan konstens myt och den sociala misär och fattigdom han möter i Indien. Det var den kontras ten som starkt berörde mig som 20-årig folkhögskole elev. Konfrontationen mellan konst och verklighet som här gestaltas är ett signum för Sven Lindqvists berättar konst. Den utgör en särskild, egen genre som drygt fem tio år senare behandlas i en nyutkommen samtalsbok om Lindqvists författarskap, Sanningskonst, skriven av Stefan Jonsson. Lyckligtvis hann jag höra de båda berätta om boken och läsa den, innan Sven Lindqvist nyligen gick bort.

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

Den förnyade aktualitet som Lindqvists författar skap fått under senare år kan vi se som en reaktion mot och otillräckligheten i den standardiserade uppfattning om verkligheten som det mediala samhället präglas av. Sanning och kunskap framställs alltmer i form av ett antal enkla fakta, klara att mäta och trycka ”likes” för. Sanning har i ”postsanningens tid” blivit en het fråga, i vilken ”alternativa fakta” enbart bemöts med den strikt vetenskapliga sanningen. ”Sanningskonst” innehåller en annan form av sanning som ligger närmare konsten och litteraturen. Syftet med och själva hjärtat av dennasanningskonst är att avtäcka världen dess mening. En följd av den sanning Lindqvist söker i Myten om Wu Tao- tzu återfinns i hans mest omtalade och kontro versiella bok Utrota varenda jävel 1992. Den bärande tan ken för Lindqvist är att den västerländska civilisatio nens hårda kärna utgörs av kolonialism och imperialism. Titeln är hämtad från Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som skildrar kolonisationen av Kongo och jakten på elfenben. Den skildring Conrad ger sina erfarenhe ter av Afrika har blivit till själva sinnebilden för kolo nialismens övergrepp på hela befolkningar. Den som befinner sig längst in i mörkrets hjärta för uppdraget att ”civilisera” är Kurtz, som utan att sky några metoder exploaterar den den afrikanska befolkningen. När allt elfenben är beslagtaget avslutar han sin rapport om den europeiska civilisationens uppdrag i världen med orden – ”exterminate all the brutes”, just titeln på Lindkvists bok. När Kurtz dör utropar han sina sista ord – ”Hor ror, horror”, ”ohyggligt, ohyggligt”, inför sina egna handlingar. Själva grundhandlingen för det västerländ ska agerandet på södra halvklotet återkommer i filmen om kriget i Vietnam, Apocalypse now, gjord med grund handlingen i Mörkrets hjärta som mönster. Sanning, i sanningskonstens mening, kan inte ytligt läggas på en människa. Det är något som växer med en gryende insikt om vilken värld vi lever i och vilken plats vi intar i den. Joseph Conrads författarskap har också det förnyad aktualitet genom en nyligen utkommen bok med titeln Gryningsvakten. Här skildras Conrads liv och den tid i vilken han levde. Två världsresenärer, Conrad och Lindqvist möts så i två klassiker och vi får ytterligare belyst varifrån den sanningskonst kommer som föder mästerverk som Mörkrets hjärta och som i sin tur ger oss sanningskonstens höjdpunkt, Myten om Wu Tao-tzu, i vilken konst och verklighet möts. Bernt Gustavsson

FOLKHÖGSKOLAN

4 2019 13

– Jag är trött på att vården är ett lågstatusjobb. För mig är det ett av de viktigaste jobben som finns, säger Caroline Holm, som här lindar klasskompisen Kim Rasanens ben.

På Klarälvdalens vårdutbilning är

människan i centrum På Klarälvdalen förbereds deltagarna för en bransch med ett skriande personal behov och ofta dåliga arbetsf örhållanden. Utbildning och kunskaper gör att deltagarna kan trivas bättre, känna sig säkrare och vågar ställa krav på en god arbetsmiljö och bättre anställningsvilkor. text: karin janson foto: sara flodin

larälvdalens folkhögskolas filial i Sunne ligger ovanpå den lokala vårdcentralen, på andra våningen med utsikt över sam hället med sin vita kyrktopp som sticker upp mellan hustaken. Man kan till och med skymta sjön Fryken som glittrar lite längre bort. Klarälvdalens folkhögskola drivs av Region Värmland och har även enheter i Stöllet, Södra Viken och Hagfors. Här i Sunne kan man bland annat läsa kursen vård och omsorg med inriktning socialpedagogik. – Vi följer samma kursutbud som när man läser vård och omsorg, men vi gör det på vårt eget sätt, säger Tina Bok, som är kursansvarig. Under de tre terminerna får deltagarna läsa ämnen som psykologi, psykiatri, medicin, demens vård och etnicitet och kulturmöten. När de går ut kan de jobba som undersköterskor, behandlingsas sistenter och skötare, bland annat. Några går vidare

Ahmed Akel vill jobba med hjälpmedelsutveckling i framtiden, här övervakad av läraren Tina Bok.

Anna Mattsson går kursen för att byta yrkesbana, från handeln till vården. Hon gjorde sin praktik i Tanzania.

» Det här är något som genomsyrar alla ämnen, att tänka på bemötandet och reflektera över vem man själv är och vad man står för« till högre studier och alla som vill har fått jobb efter utbildningen, berättar Tina Bok: – Vi försöker ha en omvärldsspaning på vad som är aktuellt och vilket behov man har i verksamhe terna i dag. Vi träffar regelbundet kommunala che fer och diskuterar innehållet. Det har bland annat gjort att vi har lagt in den här nya kursen om etni citet och kulturmöten. Vi har också ett gott sam arbete med lokala arbetsgivare som ordnar med praktikplatser och det leder ofta till jobb på samma ställe efter utbildningen. Vad är då skillnaden mellan att läsa en vård och omsorgsutbildning på folkhögskola, jämfört med en kommunal sådan? Tina Bok funderar en stund. – En grej som skiljer är att vi har tre praktik perioder här. Vi tycker att det behövs, det är när man får prova det som man har läst om i teorin som bitarna faller på plats. Men sedan jobbar vi också mycket med bemötandet. Och bemötande hänger

ihop med självkännedom, så det första vi gör med nya deltagare är att de får reflektera kring: Vem är jag? Och så är kultur viktigt, vi åker ut och besö ker konstutställningar och går på teater och sådana saker. Vi är inte bara här på skolan. Under den första veckan får deltagarna intervjua och måla av varandra, för att träna på att lyssna och ta in andra personers erfarenheter. De får också skriva ett brev till sig själva som de får öppna när de tre terminerna är slut. – Ett brev minns jag särskilt. Det var en tjej som hade lagt ner en tjuga i kuvertet och skrivit: ”Bra jobbat, du har klarat utbildningen. Gå och köp dig en glass!” berättar Tina Bok och skrattar. Kollegan Lisa Carlsson, biträdande rektor på Klarälvdalens folkhögskola, fyller i: – Just bemötandet är ju så viktigt när man job bar med människor. Vi har fått höra från praktik platserna, att deltagarna som är ute har ett genuint

16 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Caroline Holm, Anna Mattson, Ahmed Akel och Kim Rasanen ser ljust på en framtid inom vård och omsorg.

bemötande. Det här är något som genomsyrar alla ämnen, att tänka på bemötandet och reflektera över vem man själv är och vad man står för.

juni gick 14 deltagare ut från kursen. De kommer ut i ett arbetsliv som skriker efter deras kompe tens. Det råder brist på vård- och omsorgsper sonal i hela landet. Enligt en prognos från Sveriges kommuner och landsting, skl, behöver hälso- och sjukvården locka till sig 120 000 nya medarbetare fram till 2026 för att täcka behoven som uppstår av pensionsavgångar i kombination med en åldrande befolkning. Men varför är det personalbrist? Enligt forskningsrapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? skriven av Marta Szebe hely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell vid insti tutionen för socialt arbete på Stockholms univer sitet 2017, pekas brister i arbetsförhållanden och arbetstider ut som en orsak till vantrivsel. Det hand lar om ökad arbetsbelastning och tidsbrist, oro för låg bemanning, arbetstider som är dåligt anpassade till familjeliv och fritid och fysiskt tunga moment. I en stor nordisk enkätstudie, Nordcare, uppgav nära hälften av de svarande som jobbade inom äld reomsorg och hemtjänst att de ”allvarligt funderat på att byta jobb” (Nordcare: 2015). Rapportförfat FOLKHÖGSKOLAN

tarna bakom Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? når slutsatsen att arbetsgivarna måste förbättra villkoren om de vill behålla personal, bland annat genom att jobba med schemaläggning och ta bort delade turer. Enligt biträdande rektorn Lisa Carlsson kan utbildning vara en väg att trivas bättre i yrket. – Efter den här kursen känner deltagarna att de har kunskaperna och att de blir säkrare i sin roll. Det gör också att de kan ställa krav och få bättre anställningsvillkor. – Och högre lön, inflikar Tina Bok. Tina Bok tror också att kursen kan vidga delta garnas syn på yrkesrollen. – När det är dags för praktik brukar jag säga att ”prova det du är mest rädd för”. Det är ju under trygga former, man har en handledare med sig och får en chans att prova på. Många får upp ögonen för att det finns väldigt många olika typer av jobb och arbetsuppgifter. Det finns ju också möjligheten att klättra på karriärstegen och bli chef till exempel.

åde Tina Bok och Lisa Carlsson har en bakgrund inom vården. Tina jobbade som undersköterska, barnsköterska och speci alpedagog innan hon utbildade sig till folkhögskol

4 2019 17

Tina Bok, kursansvarig och Lisa Carlsson, biträdande rektor, båda med lång erfarenhet i vården, vill ge deltagarna en bred grund att stå på.

» Många får upp ögonen för att det finns många olika typer av jobb och arbetsuppgifter«

KLARÄLV DALENS FOLKHÖGSKOLA inriktar sig på natur, turism och friluftsliv samt vård och omsorg, collegekurs och möjlighet att läsa in basåret. Skolan har enheter i Stöllet, Sunne, Hagfors och Södra Viken. Huvudman är Region Värmland.

lärare. I år har hon jobbat 30 år på skolan. Lisa har jobbat här i 20 år och har en bakgrund inom lss, äldreomsorgen och demensvården. – Jag har alltid rest mycket och jobbat med inter nationella projekt och rättighetsfrågor. Och här på kursen har vi alltid några deltagare som reser utom lands under praktiken. Bland deltagarna varierar ålder och livserfaren het. I kursen som gick ut i början på juni var den yngsta 20 och den äldsta 52. – Många är i den åldern att man har jobbat ett tag och vill prova något annat. Och det behövs ju alltid fyllas på med folk i verksamheterna, säger Tina Bok. Vi träffar deltagarna Anna Mattsson, Caroline Holm, Ahmed Akel och Kim Rasanen dagen innan utbildningen slutar. Anna och Caroline har precis kommit hem från en praktikperiod i Tanzania. – Det var fantastiskt roligt och samtidigt nyttigt att se att en och samma planet kan innehålla så olika världar. Vi jobbade på ett barnhem och besökte två sjukhus. Det är inte jämförbart med hur vi har det i Sverige, om man tänker på hygien och material. Det har lärt mig att inte ta för givet att de människor jag möter har samma förutsättningar som jag själv, säger Anna Mattsson. Hon sökte kursen för att byta jobb. – Jag jobbade inom handels innan och ville jobba inom vården. Kursen har gett mycket, bland annat eftersom vi har haft tre praktikperioder. Man får verkligen prova på olika saker. Kim Rasanen ville också byta jobb, men för honom var det mer av en slump.

– Jag jobbade på kommunens arbetsmarknads enhet och var utanför ett äldreboende och putsade plattor när det kom ut en äldre man som frågade om han fick plocka blommor i rabatten. Jag gick in på boendet och frågade personalen. På vägen ut var det som ett uppvaknande: Varför jobbar jag inte här? Att gå en utbildning, i stället för att ta ett jobb inom till exempel äldreomsorgen direkt, tycker alla fyra har varit en fördel. – Jag förstår saker på ett annat vis nu, hur krop pen fungerar och vad som kan bli fel. Det gör att jag känner mig säkrare, säger Anna Mattsson. För Ahmed Akel har kursen varit ett första steg till vidare utbildning. – Jag är utbildad maskiningenjör i mitt hem land Syrien och i framtiden vill jag jobba med att utveckla hjälpmedel inom vården. Att hjälpa männ iskor att må bättre och ta bort det som gör ont är min dröm. Så jag ska försöka komma in på en läkar utbildning i Polen i framtiden. Annars kanske jag väljer att läsa till specialistsjuksköterska. Alla fyra har jobb i sommar, inom äldreomsorgen och psykiatrin. Men hur ser de på att komma ut på en arbetsmarknad där det finns arbetsmiljöproblem? – Jag tycker att omsorgen blir bättre och bättre. Fördelarna överväger för mig, att hjälpa människor att öka deras livskvalitet, säger Kim Rasanen. – Lönen har alltid varit omtalad. Men man får ju försöka förhandla. Och det finns en bild av vården som inte stämmer, att äldreomsorgen handlar om att torka bajs till exempel. Det finns så mycket olika moment och det är inte alls tungt på samma sätt i dag, inte om man använder rätt lyftteknik, säger Anna Mattsson. Caroline Holm sammanfattar: – Jag är trött på att vården är ett lågstatusjobb. Vi kommer ju alla att komma dit en vacker dag när vi blir äldre, alla behöver vård någon gång. För mig är det ett av de viktigaste jobben som finns.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Allt börjar med bra lärare Oavsett vilka historier du vill berätta genom livet, är bra lärare med dig hela vägen. Ta del av samtalet mellan Bea Uusma och Martina Haag om skolan och lärarnas betydelse för att våga satsa på sina drömmar på lararforbundet.se

Rafah Khoudary

Ålder: 40 år. Bor: I lägenhet i förorten Östberga i Stockholm. Familj: Man och tre döttrar. Kom till Sverige: Januari 2014.

20 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Rafah Khoudary, nysvensk och lärare på St:a Birgitta folkhögskola

Vägvisare & förebild Rafah Khoudary har älskat siffror sedan hon var liten och morfars hjälpreda. I dag är hon en av få utlandsfödda som undervisar på folkhögskola. Bara fem år efter att hon kom till Sverige från det krigshärjade Syrien hjälper hon nu andra att hitta sin väg i livet. text: anna kågström foto: magnus laupa 21

Rafa som liten. Från höger: Rafah själv, mamma Afaf, morfar Muhammad och lillasyster Rafif.

et var när morfars gråstarr blev värre som den 8-åriga Rafah fick rycka in. I kvarteren hemma i storstaden Damas kus var Rafah morfars ”lilla kompis” och ögon. Tillsammans gick de ären den i stan; till posten, till kaféet, till stadshuset. Dessutom jobbade de med tabeller. Morfar bygg mästaren drev ett ideellt sidoprojekt för att dela ut pengar till fattiga i området. Lilla Rafah plitade ner variabler och siffror: ”Familj med fyra barn. Har erhållit 600 lira…”. Så gick de och delade ut kuver ten med pengarna. Tack vare morfar förstod Rafah tidigt decima ler. Och vikten av en summa. – Morfar lärde mig hur viktigt det är att hjälpa. Och hur något som kan vara en liten summa för mig kan vara lunch för någon annan. I dag säger jag samma till mina döttrar: De pengar vi tjänar är inte bara för oss, utan också för att kunna hjälpa andra. Morfar var också en fantastisk pedagog, menar Rafah: – Morfar sa aldrig: ”Du får inte…” eller ”du måste…”. Han lärde mig vad som var rätt och fel genom att berätta sagor. Vi möts hemma hos Rafah och hennes familj i för orten Östberga i Stockholm. Det är ombonat och trevligt; arabiskt kaffe på bordet, tofflor på fötterna, sommarsol som brinner bakom spetsgardinerna. Rafah Khoudary har en ledig dag från S:ta Birgit tas folkhögskola, där hon undervisar i matte, natur vetenskap och data, och pratar med värme om den svenska företeelsen att låta vuxna få gratis utbildning. – Ett samhälle förlorar så mycket på dem som inte lyckas i skolan. Jag försöker alltid att förstå varje elevs historia: Vad har den här eleven för för hållande till matematik? Jag lägger också tid på att hitta den bästa studietekniken för var och en, det är så avgörande för hur man kan tillgodogöra sig kun skap. Liksom på att förklara på olika sätt på svarta tavlan så att alla ska förstå. – Folkhögskolan skulle verkligen behövas i

Syrien den dag kriget är slut. Så många som är barn och unga i dag kommer att vara outbildade, vad ska de jobba med? Det är mycket större risk att hamna fel om man saknar utbildning. R afah Khoudary kom själv som flykting från Syrien till Sverige för dryga fem år sedan. Att hon redan har ett lärarjobb, och nu talar om det på fly tande svenska gör henne till ett levande bevis för vart envetna studier kan ta en människa. Det inne bär också att hon är en av få utlandsfödda folkhög skolelärare – och en tydlig förebild för många av de nysvenska eleverna på S:ta Birgittas folkhögskola. – De här eleverna behöver få höra att de har val inför framtiden, och inte bara följa vad alla andra gör. Det finns andra yrken än undersköterska och förskollärare, och samhället behöver att människor väljer olika. Om jag exempelvis har en elev som är duktig på att räkna, och dessutom har en viss typ av personlighet, kan jag tipsa om mäklaryrket. Jag för söker utmana eleverna att inte bara följa varandra: ”Välj inte en färdig lösning, skapa något eget!”. Hon har själv varit noga med att redan som barn lyssna till sin egen vilja. Rafah Khoduary är upp vuxen i en stor våning – ”mycket större än dem ni har här i Sverige” – i en av de centrala delarna av huvudstaden Damaskus. Hon jämför kvarteren med Östermalm i Stockholm; välmående, med burgna invånare. Pappa drev – liksom morfar – ett fram gångsrikt byggbolag. Mamma var hemmafru. De tre barnen gick i privatskola, och fick märkeskläder och leksaker inköpta under pappans utlandsresor. Rafah var det aktiva, ifrågasättande mellanbar net, som försökte kapa åt sig uppmärksamhet och talutrymme mellan en tre år äldre syster och en fyra år yngre bror. – Jag protesterade hela tiden. Så är det fortfa rande – om jag tycker att jag har rätt, då kan jag inte hålla tyst. Tillsammans med syskon och vänner utforskade hon trädgården och kvarteret och navigerade i en ficka mellan fri lek och föräldrarnas ganska stränga uppfostran. – Jag var ständigt i rörelse, och förstod mig inte riktigt på andra i min ålder som satt och hängde över tv- och dataspel. Precis det, att sitta still, var mitt enda problem när jag själv började att studera programmering.

»Ett samhälle förlorar så mycket på dem som inte lyckas i skolan. Jag försöker alltid att förstå varje elevs historia« 22 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Lusten styrde Rafahs skolgång. Vissa betyg pekade mot himlen, som matematik, fysik, kemi och biologi. Andra, som historia, arabiska och skrivning, fick hon knappt godkänt i. – Fast min analytiska sida har varit bra vid språkinlärning. Jag har lätt för grammatik, och för att organisera kunskaper. Jämte jämnåriga hade Rafah också en vän i en 80-årig granne till morfar och mormor, en kvinna som Rafah gärna hälsade på. – Man lär sig mycket av att vara med äldre, de visar på ett sådant fint sätt hur man kan vara. Särskilt i 15–18-årsåldern, när man själv brinner som en vul kan, är det bra att ha äldre nära som kan dämpa en.

fter universitetsstudier och examen som gym nasielärare arbetade Rafah under några år som lärare på grundskolenivå, men längtade efter att undervisa äldre elever. I stället bytte hon – nu gift och mor till två barn – till ett jobb som systemanaly tiker och projektledare för ett mindre management företag i Damaskus. Så, i mars 2011, bröt kriget ut. – Ganska snabbt blev tillvaron farlig. Jag var hela tiden så stressad och orolig, och beredd på att hämta hem barnen från förskola och skola. Till slut vågade jag inte lämna dem över huvud taget, och slutade mitt jobb. Familjen gjorde ett försök att flytta till Libanon, men återvände till Damaskus. De reste till Kairo, men ville inte bo där heller. Tillbaka i krigets Syrien gjorde Rafah en tabell över olika tänkbara alternativ. – Våra kompisar hade lyckats komma till FOLKHÖGSKOLAN

Kanada, men vi visste att det var svårt att få visum dit. Så undersökte vi förhållandena och skolsystemen i Tyskland, Österrike, Sverige… På ett sätt hade det varit så mycket lättare att komma till Kanada, efter som både jag och min man pratar engelska. Eller att stanna och hoppas på fred i Syrien. Det var mycket svårt. Men vi valde Sverige för barnens skull. Det första flyktförsöket misslyckades; förmed laren försvann med pengarna. En andra gång chan sade de på att ta sig till Turkiet och därifrån med flyg till Sverige och Arlanda. – Det ögonblicket när flygplatspersonalen tit tade på passet, på dig, på passet… Det varade bara 3–4 minuter, men det kändes som en dag. Först när familjen klev ur planet på ett snötäckt Arlanda kunde Rafah och hennes man andas ut. – Det första vi gjorde var att köpa sim-kort i Pressbyrån och ringa våra föräldrar: ”Vi är i Sve rige nu”. Fortfarande när jag ser en Pressbyrå påminns jag om den känslan. Efter mellanlandningar i Märsta och Gävle skickades familjen till ett boende i den lilla norr bottniska byn Harads. – Det var fint där, men för mig som kommer från en storstad var det svårt att bo i en sådan liten by. Efter två månader ordnade vi själva ett boende i Örebro. Tyvärr blev vi utslängda därifrån av bostadsrättsföreningen, och av så uppenbart av rasistiska skäl. Min syster, som också kommit då, var höggravid. Vi var tvungna att flytta med två dagars varsel.

Rafah Khoudary i sin nya hembygd, Östberga: – Efter att vi flyttade hit har jag förstått att det är ett område som dras med ett rykte. Och det ligger lite isolerat. Men det är bra för barnen, de kan vara ute och leka själva. Och polisen är ofta här, det känns tryggt.

4 2019 23

»Det är lättare att hitta ett mer jämlikt sätt att förhålla mig till vuxna elever«

– Jag visste från början att jag måste ha svenska språket för att få ett bra jobb. Så jag ville lära mig det snabbt.

S:ta Birgittas folkhögskola finns i Stockholm och Södertälje och erbjuder främst allmän kurs på gymnasie- och grundskolenivå. Pedagogiken utgår från ignatiansk pedagogik, med rötter i jesuitorden, där stor vikt läggs vid varje människas värdighet. Huvudman är Stiftelsen Sveriges Katolska folkhögskola. Det finns en systerskola i Göteborg och en i Rosengård i Malmö.

å fann familjen nytt boende i Södertälje, och Rafah kunde satsa på sina studier; sfi på rekordsnabba nio månader, däref ter fördjupade kurser på Folkuni versitetet. Samtidigt med studierna vikarierade hon som lärare i olika grundskolor i Stockholm. Varje mor gon vaknade hon klockan fem, kol lade vikarie-appen, klev i skorna och satte sig på bussen till huvudstaden. – Det var tufft, jag orkade bara fyra dagar i veckan. Men det var så jag lärde känna Stockholm, jag var ju på nya platser och i nya skolor varje dag. I hennes privata studieupplägg ingick också att dagligen titta på svensk tv. Och att lyssna på svensk radio, så fort hon åkte bil. – Det uppmanar jag även mina elever att göra. Man behöver inte anstränga sig för att förstå hela tiden, utan bara låta språket strömma in. Det var så häftigt en gång när jag satt i bilen och insåg: ”Ah, den här novellen känner jag ju igen!” Det var… vad heter den, ”En ö i havet”. Så behövde S:ta Birgittas Folkhögskola ny kom petens inom matte, naturvetenskap och data. En av Rafahs tidigare lärare på Folkuniversitetet tipsade om henne. I dag är hon någon att räkna med för både personal och elever. På avslutningen i somras höll en av hennes elever tal: ”Om man har problem vänder man sig direkt till Rafah. Hon kan lösa allting.” – Redan i Syrien var mitt mål att få jobba med vuxna elever. För mig är det lättare att hitta ett språk och ett mer jämlikt sätt att förhålla mig till vuxna elever. Det är också vad eleverna förmedlar till mig i dag, att vi är som vänner, och jämlika. Den senaste terminen har Rafah undervisat både i Södertälje och Stockholm. Hon har också hållit extra kurser för arbetslösa över 55 år, som varit tio år i Sverige utan att komma in i språket. – Jag försökte förmedla till dem: Om man bara gör på samma sätt är risken stor att man misslyckas ännu en gång. Som elev – och lärare – måste man hela tiden prova nya vägar. Lika viktigt är att frigöra sig från tanken på att vara ”nysvensk”, menar hon: – Det var den stora utmaningen för mig själv

när vi kom hit och skulle starta om från noll med tre barn i ett nytt land: ”Okej, nu är vi här. Detta är mitt liv nu, och mitt land”. Det är så lätt att hoppas ”bara kriget är över, så åker vi tillbaka”. Men om man tänker så blir det inte bra, man måste satsa allt. Numera är flera i Rafahs familj samlade i Sverige. Rafahs pappa bor liksom hennes syster med familj i Eskilstuna, en timmes tågresa bort. Mamman, som är svårt sjuk, bor hemma hos Rafah och hennes familj i Östberga. Den yngre brodern är kvar i Damaskus med fru och ett barn. – Han valde först att stanna, i dag är det mycket svårare att lämna Syrien. Jag känner en jättestress för honom, bara för två dagar skedde en stor explosion på en plats nära dem. Även om det är så mycket farligare i andra städer är det jättefarligt också i Damaskus, de håller sig mest hemma och är väldigt oroliga. Jag för söker hela tiden att hitta andra lösningar för dem, men det är svårt.

en eviga oron är Rafahs ständiga skugga. – Min och min familjs resa har inte varit lätt. Varje dag innehåller fortfarande nya utmaningar. Men jag måste fortsätta kämpa. Framtiden för Rafah Khoudary är inmätt i små och stora steg och drömmar. Ett näraliggande mål är att bli huvudlärare i matematik. – En annan dröm är att en dag arbeta som kri minalkommissarie, i Syrien är det svårt att få göra det som kvinna. Jag tänker att jag är bra på analyser. Eller så ska jag starta en egen skola. Det har att göra med hur jag är som person – jag vill inte bara följa regler, jag vill skapa dem. Isåfall skulle jag vilja driva en skola där eleverna får större frihet att specialisera sig. I dag förlorar samhället på att elever, som kanske har Asperberg eller autism, misslyckas i skolan. Men man måste inte kunna allt. Det är väl bara bra om vissa är riktigt duktiga i ett eller två ämnen? Det har blivit dags att skiljas åt. Barnen är på ingång, Rafahs mamma kan behöva henne. De få gånger Rafah har egen tid tycker hon om att prome nera i Stockholms innerstad. Så snart fötterna bör jar röra sig framåt vaknar nyfikenheten. – Jag tycker inte så mycket om rutiner. Så fort något verkar bekant vill jag tänka nytt: ”Okej, jag känner igen den gatan. Jag tar en annan.”

24 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

ANNONS

Unik fortbildning för lärare på Allmän kurs Kursen riktar sig till dig som är lärare på Allmän kurs. Du vill stärkas i din profession och utveckla Allmän kurs. Kursen utgår från aktuell forskning om bildning, didaktik och andra relevanta ämnesområden. Tillsammans med kollegor, forskare och aktiva inom folkhögskolan får du ta del av erfarenhetsutbyte, teoribildning och prova möjliga utvecklingsidéer för Allmän kurs.

Sök till Allmän kurs i utveckling, 7,5 hp Fortbildningen arrangeras av RIO och OFI i samverkan med Örebro Universitet Kursen är 3x3 dagar och ger 7,5 hp med kursstart v. 47 Ansök senast fredagen den 20 september Läs mer på sverigesfolkhogskolor.se/allmankursiutveckling

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation i samverkan.

Folkhögskoleforum Den 29 oktober är det åter dags för Folkhögskoleforum, en heldag fylld med intressanta och inspirerande föreläsningar, seminarier och nätverkande för alla folkhögskolevänner. Tema: Folkhögskolans frihet - myt eller möjlighet? Tid: Tisdag den 29 oktober kl 09.00-16.00 Plats: City Conference Centre, Norra Latin, Stockholm Målgrupp: Alla med anknytning till folkhögskola är välkomna – personal, rektorer, styrelser, m fl. Kostnad: 900 kr (ingår fika, lunch och konferensmaterial) Anmälan: www.sverigesfolkhogskolor.se/folkhogskoleforum

Axplock ur programmet: > Anförande av utbildningsminister Anna Ekström > Folkhögskolans frihet – myt eller möjlighet? > Brinna långsamt och länge – om hälsa på folkhögskola > Vad innebär friheten för folkhögskolans didaktik? > Dokumentärfilmsutbildning – frihet att skapa utan ramar > Yrkesutbildning på folkhögskola – frihet och styrning > Hållbarhet – folkhögskolan och Agenda 2030 > Är dansk folkhögskola mer folkhögskola än den svenska? > Utställartorg med intressanta utställare > Nätverkande och mingel med folkhögskolevänner Hjärtligt välkommen!

KRÖNIKA

Kort om …

Folkhögskolan – en del i livs utvecklingen!

Miljöpris till Holma, nedlagd musiklinje och kurs i irländsk folkmusik

Snart påbörjar många deltagare sin begyn nande eller fortsatta bildningsresa, en resa för livet. Varför har de valt att studera på folkhögskola egentligen? Sannolikt är svaren lika många som antalet deltagare. Enligt egna efterforskningar är svaret tudelat. En del ser folkhögskolan som en väg att ta sig vidare till något annat. Andra beskriver en djupare dimension kopplad till det egna jaget. Oftast formulerad i begrepp som ”revansch” och ”nystart”. Ord som anknyter till att deltagaren vill bli något annat än vad hen varit tidigare. Kanske är ”vad som ska bli” inte riktigt färdigformulerat, vilket är helt i sin ordning. Det som formuleras är inte bara oberoende tankar i en individs process utan en del av en livsprocess. Det finns idag en tydlig koppling mellan utbildning och identitet. Att lyckas, eller misslyckas, sammankopplas till jaget och identi teten. De utbildningar som samhället erbjuder löper idag parallellt med ålder men inte alltid med livsutvecklingsprocesser, i synnerhet inte för unga vuxna. Och vad händer med individen om utbildningar och lärandemiljöer inte verkar på ett sätt som stödjer det som gör oss till människor? I mötet med deltagarna, flera av dem med generella eller spe cifika läs- och skrivsvårigheter funderade jag ofta på hur de fann sin kraft och tillit att lyckas på folkhögskola? Det kräver mod men också en stark inre drivkraft i att hitta en egen väg, ett nytt sam manhang och bli något nytt, något mer. Kristina Elfhag, författare och psykolog skriver i sin senaste bok Livsutvecklingens psykologi¸ Fri Tanke 2019, om människans livsut veckling och jag-utveckling. Hur individen genom livets olika utma ningar, i närvärld och omvärld tolkar, omtolkar och förstår sitt sam manhang och skapar meningsfullhet samt egna förutsättningar för att bli något mer än det hen varit innan. Det finns också olika miljöer som främjar och stimulerar indivi dens livsutveckling. Sådana miljöer präglas av en kapacitet att för hålla sig till omvärldens förändringar samt ha tilltro till individens utvecklingsmöjlighet. Enligt författaren är den transformativa pedagogiken och bildning (bildung) betydelsefulla faktorer i sådana processer. Kopplingen till folkhögskolan känns given. Folkhögsko lan är viktig både i arbetet med olika kunskapsprocesser och stärka deltagares personliga utveckling och som en del i individers livsut veckling och jagutveckling. Folkhögskolan rustar på så vis indivi der på ett unikt sätt att fortsatt utvecklas och delta det samhälleliga omloppet. Ambika Hansell Ek

Ambika Hansell Ek arbetar som handläggare på RIO och har tidigare arbetat som lärare på flera folkhögskolor i Skåne och som handläggare på Folkbildningsrådet.

• Holma folkhögskola får Höörs kommuns miljöpris 2019. Skolan erbjuder kurser om odling, småskalig produktion, och återbruk men också inom byggnadsvård och entreprenörskap. – Det känns väldigt hedrande att skolan får kommunens miljöpris. Vi vill vara en aktiv del av lokalsamhället och detta känns som ett bevis på att vi lyckats med detta, säger Hugo Malm som varit med och startat skolan och arbetar som lärare på kursen Ställ om. Holma folkhögskola har bedrivit kurser i småskalig ekologisk odling och Permakultur sedan 2006. År 2016 blev Holma en egen folkhögskola.

Odlingsglädje på Holma folkhögskola.

• Dalkarlså folkhögskola i Västerbotten lägger ner alla sina musikutbildningar och flyttar från sin lokal i Bygdeå till Umeå. Skolan har stora ekonomiska problem och har gått med närmare 2 miljoner i underskott varje år de senaste åren. Beslutet att lägga ner musikutbildningarna berör 30 av skolans 300 elever. Dalkarlså flyttar sina lokaler till Ålidhem i Umeå, som blir folkhögskolans nya säte . • ABF Södertälje har tillsammans med Södertörns folkhögskola kört i gång ett pilotprojekt i form av en heltidsutbildning i Irländsk folkmusik i Järna. Bakom idén ligger Arvid Rask, musiker och verksamhetsutvecklare på ABF Södertälje-Nykvarn, och folkmusikern Jennikel Andersson som också jobbat deltid på Stensunds folkhögskola. Den långsiktiga ambitionen är att starta en helt egen folkhögskola säger de till Länstidningen Södertälje.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA Extra förbundsmöte 16–17 oktober samlas Förbundet Folkhögskollärarna till extra förbundsmöte för att ta ställning till förslaget att bilda en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet och därmed upplösa förbundet. Avdelningen ska fortsätta att driva folkhögskolefrågor och värna om utbildningsformen. De nuvarande avdelningarna på folkhögskolorna fortsätter som klubbar och ska fungera som idag. Hela förslaget finns på folkhogskollararna.se/omarbetat- forslag-om-samradsavdelning/ Har du frågor kontakta förbunds ordförande Ingela Zetterberg, ingela.zetterberg@lararforbundet.se

Aktion för klimatet Förbundet Folkhögskollärarna och Sveriges folkhögskolor uppmanar folkhög skolorna till manifestation för klimatet 27 september. "Vi vill göra gemensam sak med våra huvudmän utifrån folkhög skolornas tro på ett hållbart samhälle och jord. För vår överlevnad är det viktigt att vi tillsammans står upp för klimatet" skriver Folkhögskollärarna. Man uppmanar också till att skicka in information till Sveriges folkhögskolor om sina aktiviteter: lina.remnert@sverigesfolkhogskolor.se

Kontakta kansliet

Tveka inte att d kontakta oss vi llre en frågor. Ring he t än ke yc gång för m lit r en gång fö e!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97

OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark@lararforbundet.se

Ett stort svek inför framtida generationer I Expressen den 3 december 2018 lyftes det fram att det fanns barn som inte hade haft tillgång till undervisning. I Kalla Fakta tog man fram statistik med hjälp av scb från 500 skolor. Kalla faktas gransk ning visade då på att så många som 5500 barn hade inte haft någon skolundervisning. Dessa barn kallas för ”Hemmasittare”. Skollagen är tydlig! Alla barn har rätt till skolgång utifrån sina egna förutsätt ningar och behov. Det är viktigt att möta dessa barn och stödja de svårigheter som hindrar dem för att utvecklas. I Kalla fakta berät tar man om en åttaårig pojke som inte hade varit i skolan under ett halvår. Pojken blev lovad en plats i en klass med tillgång till fler resurser, men skolan tog tillbaka beslutet och pojken placerades i en ”vanlig” klass. Beslutet fick förödande konsekvenser, då pojkens psykiska hälsa påverkades oerhört. Vidare berättar Kalla Fakta om en sjuttonårig tjej som blev sjuk av stressen i skolan och blev därför sängliggande med illamående och kräkningar. Det är svårt att blunda för att så många ungdomar idag upple ver någon form av hopplöshet inför framtiden. Dessa barn riskerar hamna utanför samhället om inte stöd och åtgärder sätts in. Utifrån skollagen har dessa barn och ungdomar rätt till stöd! De har rätt till att få en undervisning utifrån sina egna behov och svårigheter. På lång sikt beräknas detta kosta samhället 30 miljarder kronor om året om inget görs. Dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin kommenterade det som ett stort samhällsmisslyckande, han menade att flera har tolkat skollagen från 2011 fel. Det märkliga är att dessa barn och ungdomar har försvunnit i statistiken. En undersökning har visat att av Lärarförbundets lokalavdelningar lägger 6 av 10 kommuner betydligt färre resurser på skolan. Bakom nedskärningar står bland annat minskade skatteintäkter i kommunerna. Eftersom kommunerna gör neddragningar minskar kakan. Samhället har ett stort ansvar att finnas som stöd för dessa barn. Enligt överläkare Christopher Gillberg har familjer med barn som har någon form av problematik som påverkar deras skolgång, inte fått tillräckligt med stöd de senaste tio åren. När samhället brister i sitt ansvar påverkar det inte enbart det enskilda bar net, utan riskerar att bli en stor börda för hela familjen. Vem har egentligen ansva ret för att dessa barn får rätt stöd? Bakom nedskärningarna står bland annat mins kade skatteintäkter i kommunerna. Jonny Nilsson, Lärare på Albins folkhögskola och vice ordförande i Folkhögskollärarna

LÄSNING

En välkommen följeslagare MINNEN AV MINNET Maria Stepanova • Det finns böcker som är bra, intres santa, lärorika, spän nande och roliga. Och så finns det böcker som drar läsaren in i sin egen värld där man tacksamt och hänfört stannar tills man kommit tills sista sidan och sorgset måste lämna scenen. En sådan bok är Minnen av minnet av Maria Stepanova. Stepanova gav sig uppgiften att spåra sin ryska släkts historia från slutet av 1800-talet till idag. Det är ingen särskilt intressant släkt påpekar hon, snarare helt ordinära människor som annars inte lämnat några historiska spår. Så sätter hon igång med hjälp av egna minnen, muntliga berättel ser, dagboksanteckningar, brev, lösa papper och foton från en avliden äldre släktings lägenhet. Underlaget är fragmentatiskt. Stepanovas bok blir en vandring genom hennes arbete med att pussla ihop personligheterna uti från det otillräckliga materialet. Under arbetet funderar hon över vilken rätt hon har att återskapa de avlidna, hur det bedrägliga minnet fungerar och över hur andra kollegor som Proust och Sebald hanterat tidsbegreppet och mötet mellan tidsperioder.

Dessutom upplever vi både i mikro- och makroperspektiv den turbulenta historien av uppror, inbördes krig och världskrig, Stalins gastkramande utrotningar med gulager, förföljelser och ett liv i ständig oro och tiden efter Sovjetunionens fall. Den kända makrohistorien kontrasterar mot vardagslivets dag-till- dag händel ser. De uppmuntrande breven från fronten visar soldaternas omtanke om sina oroliga anhöriga. Från Leningrads belägring finns däre mot bara uppgivenhet och oro. Stepanova låter oss på detta sätt existera samtidigt i varda gen, i den storpolitiska histo rien, i författarens egen värld av utmaning och våndor och i en spännande värld där man går i klinch med traditionella bilder av vad det egna minnet är värt och där hon utmanar de invanda tankespåren. När jag med stor saknad och tacksamhet lade ifrån mig de drygt 550 sidorna insåg jag att jag inte helt lämnat dem. Likt Prousts På spaning efter den tid som flytt blir sättet att tänka kring det egna livet och historien kvar som en ny välkommen följeslagare. Birgitta Tingdal Maria Stepanova, född 1972 i Moskva, är poet, essäist, journalist och chefredaktör för nättidningen colta.ru. Minnen av minnet, hennes första roman, har fått mycket uppmärksamhet både i Ryssland och internationellt och har nominerats till Jasnaja Poljana-priset.

JAG VILL SÄTTA VÄRLDEN I RÖRELS E Anna-Karin Palm • Selma Lagerlöf var inte bara en sagotant. Hon var engagerad i samtidens stora frågor. I en ny biografi, Jag vill sätta världen i rörelse, skildrar journalisten och författaren Anna-Karin Palm en sökande, tänkande och älskande människa med stort frihetsbegär. Anna-Karin Palm skriver om Selma Lagerlöfs idévärld och inre liv som grundval för hennes skapande. Hon berä ttar om vänskaper och kvinnokamp, tiden s frågor och sammanhang. Boken ger en levande och mångsidig bild av en förfa ttare som än idag förmår sätta världen i rörel se, skriver förlaget. GILEADS DÖTTRAR Margaret Atwood • Om ni inte tröttnat på Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse, eller Handmaids tale, som avslutat den tredje säsongen på HBO, har Margaret Atwood nu skrivit en fortsättning på sin roman från 1985: Gileads döttrar – i väntan på att den utlovade fjärde säsongen sparkar igång. Sedan Tjänarin nas berättelse gavs ut har Atwoods framtidsv ision bara ökat i betydelse och givit upph ov till kvinnors protester över hela världen. Gileads döttrar utspelas femton år efter Tjänarinnans berättelse och utgår från tre andra kvinnor som berättar om sina liv i den kristna fundamentalistiska staten Gilead. TRÅDARNA I VÄVEN Maja Hagerman • I sin nya bok skriver historikern Maja Hagerman om resor och möten med människor som berättar om sina hemtrakter. I boken skriver hon om det svenska kulturarvet och Sverige som en väv som rullar fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Det pågår en dragkamp om vad som är svensk kultur skriver hon och henn es önskan är att berättandet ska kunna forts ätta utvecklas i frihet och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

Modeindustrins smutsiga baksida

SÖMNGÅTAN – DEN NYA FORSKNINGEN OM SÖMN & DRÖMMAR Matthew Walker

En väckelsebok om sömn • Förra året utkom Sömngåtan, en bok som borde vara obligatorisk på både läkarutbild ningen och lärarutbild ningen. Studieförbun den borde arrangera studiecirklar kring den och varje folkhögskol lärare borde ha den på sitt arbetsbord. I sin mycket väl skrivna bok sammanfattar sömn forskaren Matthew Walker egen och andras forskning om vad sömnen betyder. Alla sover. Från människan ned till minsta varelse. Sömnen är evolutionens natt liga reparationsverkstad för alla levande arter. Sömnen stödjer en lång rad hjärnfunktioner och har en avgörande betydelse för bland annat inlärningsförmågan. Söm nen gör att vi minns bättre, lär oss bättre, blir mer kreativa, sociala, empatiska, uppmärksamma. En natt sömnbrist räcker för att för sämra alla dessa förmågor. Och vi behöver 7-8 timmars sömn varje natt. Och vi ska inte tro dem som säger att de klarar sig på mindre skriver Matthew Walker. Forsk ningen är entydig. Det finns enstaka undantag men i prakti

PERSONER

ken är den gruppen noll. Sömnbristen är både ett gigantiskt hälsoproblem och samhällsproblem. Sömnförlust hänger sam man med en mängd neu rologiska och psykiska sjukdomstillstånd: Alz heimers, ångest, depres sion, självmord, stroke, kronisk smärta, diabetes, hjärt infarkt, viktökning, försämrat immunförsvar. Egentligen är det logiskt. Varför skulle evolutionen tvinga oss att sova en tredjedel av vårt liv om den inte spelade en avgörande roll i vårt vakna liv? Walker ger många tankeställare och konkreta tips om hur man kan samtala om sömnens bety delse och agera för att t. ex. få piggare studerande. Till exempel att vi borde skippa eftermiddags kaffet och hellre ta en eftermid dagslur. Koffeinet blockerar det ämne, adenosinet, vi behöver för att kunna sova bra. Ska du ha en bok på nattduksbordet i höst, läs Sömngåtan. Enda problemet, som en recensent skriver, är att den riskerar hålla dig vaken. Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Peter Forsberg är lärare på Runö folkhögskola och är en av få anställda i Sverige som tog Greta Thunbergs uppmaning om att strejka för klimatet på allvar. Han är medlem i syndikalisterna och var med på Mynttorget i Stockholm den 24 maj. Det verkade dock inte vara alltför svårt. För tidningen ETC berättar han att han fick positiva reaktioner på skolan och att han först talade med skolans rektor, som var sympatiskt inställd till aktionen. FOLKHÖGSKOLAN

Minstern som gick till Arbets förmedlingen.

• SVTPlay har nu flera program om klimatkrisen som kan fungera som utmärkta startpunkter för skolarbetet. Ett som bör engagera ungdomar är en engelsk dokumentär om modeindustrin, som sägs vara den största miljöförstöraren efter kol- och oljenäringen, gjord av Stacey Dooley, dokumentärfilmare och tv-journalist som gjort sig känd för att granska mode- och snabbmatsindustrin och dess inverkan på både miljö och barnarbete. I Modeindustrin smutsiga baksida undersöker hon hur passionen för modetrender göder en industri som är en av de fem värsta miljöförstörarna. Varje år tillverkas över 100 miljarder nya klädesplagg. Särskilt produktionen av de populära jeansen, som är gjord av bomull, är en av de värsta miljöbovarna. Dagens tillverkning av bomullskläder kräver enormt mycket vatten, bekämpningsmedel och gödning än något annat plagg. Hälften av alla kläder är gjord av bomull. Aralsjön var en gång världens fjärde största sjö. På grund av konstbevattning för produktion av bomull, och ris, är den idag en öken och bråkdel av sin forna storlek. Stacey Dooley balanserar bra mellan det personliga och det politiska ansvaret för den roll som modeindustrin har för miljöförstöringen och klimatkrisen. Staffan Myrbäck

Merlijn Bakkum avslutade sin utbildning till pianotekniker på Oskarshamns folkhögskola i våras. Han är därmed Sveriges yngsta pianotekniker. Bara 18 år. Vid läsårsavslutning var han en av 14 deltagare på skolan som fick ett stipendium på 1000 kr. Han kommer ursprungligen från Nederländerna och bor nu i Örnsköldsvik. Nu ska han starta eget hemma i Örnsköldsvik. Det lär inte bli något problem. Det rådet stor brist på pianotekniker.

Gustav Fridolin har fått jobb som lärare i allmän kurs på Stadsmissionens folkhögskola i Lilje holmen i Stockholm och återgår därmed till sitt yrke som folkhögskollärare. Jobbet hittade han i en annons på Arbetsförmedlingen. När han meddelade sin avgång sa han att han inte ville leva på avgångsvederlag utan arbeta som lärare på folkhögskola igen. Den första oktober börjar han undervisa i historia, religion och samhällskunskap.

4 2019 29

PORTRÄTT

EIJA HETEKIVI OLSSON Född: 1973 i Göteborg. Uppvuxen i Gårdsten och Bergsjön. Bor: På Hisingen. Arbete: Författare och skrivcoach. Före detta lärare.

»Det är få från förorterna som skriver och det är ännu färre kvinnor som skriver. Det är mycket därför jag vill åt de här unga skrivar talangerna«

Förortsskildrare med vass tunga Författaren Eija Hetekivi Olsson debuterade med uppväxtskildringen Ingenbarnsland. Nu har sju år gått och hon lever på sitt skrivande. Men någon kulturmänniska, det kommer hon aldrig att bli. text: martin röshammar foto: andreas carlsson

E – Jag var som någon som inte har sett mat på länge och blir bjuden på en buffé och bara trycker i sig mat. Fast med böcker, säger Eija Hetekivi Olsson om tiden när hon började läsa på komvux.

n text om Eija Hetekivi Olsson måste skrivas i samma tempo som hon pra tar. Allt annat skulle vara att ljuga lite grann. Eija, klädd i svart, tittar på papperet jag håller i handen. ”Åh jäv lar vad mycket text. Säg inte att det där är frågor?”. Tänk dig att den där kommentaren sägs på en göte borgska så långt från pg Gyllenhammar man kan komma, tänk dig ett lurigt leende och en gigantisk dos energi. Solen skiner på gågatan på Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. även om det inte är särskilt varmt. Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingen barnsland slog ner som en litterär bomb 2012 och fyra år senare kom bok nummer två, Miira, med samma uppväxande huvudperson och samma kraft, samma brinnande vilja att berätta. På boksidorna forsade det fram, ett annat Göteborg än Avenyn, Liseberg och Glenn Hysén, ett segregerat Göte borg där förorterna Gårdsten och Bergsjön skildras utan något som helst romantiskt skimmer. Språket var skoningslöst och rakt. Hon håller på för fullt med att skriva bok num mer tre om Miira. Men när vi ses har hon en nöd vändig paus från det skrivandet. – Det är plågsamt att skriva bok. Det är som att klättra upp på Kilimanjaro varje dag. Fast det är kul samtidigt. Jag har det så himla bra att förlaget vän tar tills jag är klar. Det får ta den tid det tar, säger Eija Hetekivi Olsson. Hon andas ut en stund, en mycket liten stund,

FOLKHÖGSKOLAN

och fortsätter: – Att skriva om yngre människor med mycket förortsspråk, det var lättare. Då kan man svära så inihelvete. Nu skriver jag om en vuxenstuderande människa och då blir det genast mycket svårare. Men jag försöker ha kvar känslan, att kunna skriva nästan som jag babblar. Det ska inte bli krystat och jobbigt. Ah, jag tror att jag är färdig om ett och ett halvt år. Så lång tid tar det. Jag har ju ett liv också.

ad hon skriver på just nu, under pausen från sin tredje bok, vill hon inte säga. Hon pratar förresten ytterst ogärna om sig själv. Då vill hon hellre att det ska handla om de personer hon hjälper i deras skrivande. Inte minst hjälper hon några ensamstående mammor och hon njuter av att peppa och stötta dem, av att se dem växa. – Det gäller att ösa ur sig en massa konstruktiv kritik. Det är mycket lättare än att skriva själv i alla fall. Som före detta lärare är det kul också, att upp rätthålla det pedagogiska. Vi tar ett pedagogiskt kliv tillbaka i tiden. Eija växte upp i göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön, hon föddes 1973. Där vi sitter på en ute servering på Hisingen 2019, frågar jag henne vad hon hade för relation till skrivandet när hon gick på högstadiet. – Du menar att skriva på betongväggar och trappuppgångar? Det fanns inte en tanke på att kunna jobba med kultur eller konst. Inte ens när jag skrev första boken tänkte jag att jag skrev.

4 2019 31

PORTRÄTT

– Det är fortfarande en vit välbärgad människosyn som dominerar i litteraturen för barn och unga, säger Eija Hetekivi Olsson.

Det sprutade ju text ur mig hela tiden och det har det alltid gjort. Men jag hade aldrig tänkt på det som kultur. Arbetarklasstillhörigheten sitter djupt hos Eija Hetekivi Olsson. Kulturmänniskor, det är andra, inte såna som hon. Böcker skriver den inavlade klicken av mostrar och fastrar och barn, alla som är födda in i den privilegierade geggan. Det är så hon ser det. Men hon lyckades, nu lever hon på sitt skri vande, även om hon säger att hon tjänar mindre än om hon hade arbetat som städare. Hon har gjort en bildningsresa, den är hon stolt över, men någon klassresa har hon inte gjort menar hon, just för att hon inte tjänar särskilt mycket pengar. – Jag läste inte när jag var barn. Jo, jag hade böcker, men jag läste inte. Det var ju töntigt. Sen började jag läsa i hemlighet. Morsan köpte såna där Wahlströms ungdomsböcker, men jag öppnade inte dem. På omslagen var det bara rika, vita människor. Med egna hästar och shit. Det var inte särskilt lockande. Inte kände hon igen sig i några berättelser heller. Hon menar att det fortfarande är ett problem, vilka som skriver barn- och ungdomsböcker och vilka det handlar om. Det är, som hon uttrycker det, fortfa rande en vit välbärgad människosyn som dominerar

i litteraturen för barn och unga. – Hur ska man då känna igen sig om man bor på Biskopsgården och har föräldrar från ett annat land?

ed ett snett leende berättar hon om inställ ningen till läsning när hon var barn. Det var inte tufft att läsa och det var inte tufft att plugga. Såklart hade hon inte ens öppnat boken inför provet. Sa hon. Egentligen hade hon pluggat stenhårt. Sedan förändrades allt när hon började läsa på komvux. – jag kom dit som en torr svamp, helt jävla svält född på läsning. Den värsta pluggperioden läste jag sju-tio böcker i veckan. Åh, det är så fantastiskt med böcker och med bibliotek. Jag hade ju inte råd att köpa böcker. Jag var som någon som inte har sett mat på länge och blir bjuden på en buffé och bara trycker i sig mat. Fast med böcker. Ska hon skriva om det hon skriver om, då kan hon inte sitta i Majorna och pimpla rödvin, menar Eija. Då skulle hon glida in i något annat, in i fel värld. Där i västra Göteborg, på andra sidan stan, där vill hon inte bo och verka. Men nu är det dags att påpeka att hon tycker att det hon gör är ”skitroligt”. Hon vaknar varje mor

32 F O L K H Ö G S K O L A N

4 2019

PORTRÄTT » Jag kom dit som en torr svamp, helt jävla svältfödd på läsning. Den värsta pluggperioden läste jag sju-tio böcker i veckan« gon och har möjlighet att skriva, vilket hon inte hade haft om det inte funnits ”jävligt bra kultur människor som delar ut stipendier och annat”. – Det är de som har gjort det möjligt. Annars hade jag inte haft råd att skriva, inte en chans på planeten. Alltså, jag vaknar i ett lyckorus för att jag får göra det. Men det är ingenting jag räknar med ska hänga kvar i all evighet. Men det är häftigt så länge jag kan betala hyran och fortsätta med skri vandet. Hyllar sitt förlag, eller sina förlag, eftersom hon samarbetar med flera, det gör hon också. Hon älskar redigeringsprocessen, hon älskar att bolla tankar och idéer med redaktörer. Det får henne att utvecklas, att äntligen, efter så långt och slitigt arbete, få andra ögon på texten. Det är faktiskt så roligt att hon näs tan inte kan sova under de perioderna. Vi pratar om segregation, om förorter och om att Göteborg är en väldigt segregerad stad. Men, konstaterar hon, mest av allt är förorterna hem för människor, ”grymma människor, hårt arbetande människor”. Där finns också många arbetslösa, många som driver omkring och klyftorna mellan de människor som har och de som inte har, ökar. – Att växa upp i förorten har förstås format mig och jag är jätteglad över att jag är född och upp vuxen där. I dag. Nu är jag glad för det. Efter den bildningsresa som jag har gjort.

ur ser då Eija Hetekivi Olsson på bilden av förorten och inte minst hur den skildras i litteraturen? Hon konstaterar att när hon är mitt uppe i skrivandet, då läser hon inga roma ner. Hon vill inte påverkas av det heller. Just nu läser hon faktaböcker och akademisk litteratur, för sin bok. – Men jag vet att jag själv inte kände igen mig i beskrivningar av förorten och av arbetarklassen. Fast några bra finns det ju. Som Alakoskis Svina längorna som jag läste efter att jag hade skrivit min första bok. Där kände jag igen mig. Det är få från förorterna som skriver och det är ännu färre kvin nor som skriver. Det är mycket därför jag vill åt de här unga skrivartalangerna. Det är ju de som vet hur det är i dag. Inte vet jag hur det är att vara ung i förorterna längre, säger Eija. Hon förklarar att de unga, de är ju proffs på hur det ser ut och hur det är att leva i förorten. Då är det bättre att de berättar än att någon medelklassmän FOLKHÖGSKOLAN

niska åker från innerstan till orten för att berätta. Då blir det ”helt fucking fel”, pinsamt. Antingen blir det en romantiserad bild eller så slår det fel. Om man kan berätta om orättvisor, om hur värl den ser ut, kanske en värld som de med makt inte känner till, då är det ett sätt att förändra världen på. Det är i alla fall en början, menar Eija Hetekivi Olsson. Har man ingenting viktigt att förmedla så kan det kvitta och de tjejer som hon hjälper med skrivandet, de är som vandrande dynamit-pjäser allihop. De har något de måste berätta och kanske, kanske kommer världen att inse hur allvarliga sys temfelen är, hoppas Eija. Försiktig är hon inte, inte den som tassar försik tigt. Många klass- och kulturkrockar har det blivit. Som när hon var bjuden på fest där det var en massa journalister och hon var på gott humör, hon som inte bryr sig så mycket om vad folk jobbar med. Inte när det är fest. In steg Eija och alla stod i en lång korridor, alla kvinnor bar klänning och de stod och konverserade artigt. Till slut började hon prata med dem: ”Jag heter Eija, vem är du?”. Vissa blev stötta och undrade: ”Va, vet du inte vem jag är?”. – Nä, det visste jag ju inte. Sen märkte jag att alla pratade jobb. Tänk att vara på fest med en grupp Volvoarbetare som bara pratar jobb. Plötsligt bör jade frågorna hagla över mig från journalisterna. De ville veta allt. Men de gav sig inte. Till slut såg jag en brandsläckare och fick en tvångstanke och kände att jag var tvungen att gå. Annars skulle jag spruta ner allihop. Så Eija springer därifrån och ser att det är två kvinnor som springer efter henne. Själv kunde hon inte sluta skratta, hon sprang till en pub och kvin norna kom efter. – ”Om ni ska sitta här, håll käften om jobb. Sluta fråga och var människor för fan”.

Eija Hetekivi Olsson debuterade 2012 med Ingenbarnsland som bland annat nominerades till Augustpriset och Sveriges Radios Romanpris. 2014 gav hon, tillsammans med fotografen Jerker Andersson, ut Fuck skolan, en samling röster från elever i nian. Två år senare kom uppföljaren till Ingenbarnsland, Miira. I augusti förra året hade hennes första dramatiska verk, monologen Nationalsången, premiär på Teatern under bron i Stockholm.

4 2019 33

DITT MEDLEMSKAP

Håll kontakten med oss!

Ny termin, nya tag. Kom ihåg att du som medlem i Lärarförbundet alltid kan kontakta oss för att få personlig rådgivning. Vi delar gärna med oss av konkreta tips och är bollplank när det gäller lön, avtal, rättigheter och andra fackliga frågor. Funderingar kring din lön? Har du fått nytt jobb – kanske rentav ditt första? Grattis, då har du störst chans att få upp din lön! Det går naturligtvis att påverka annars också, få bästa förberedelsen på lararförbundet.se. Du kan till exempel ta hjälp av verktyget Min Lön för att se hur du ligger till i dag, hur du kan påverka framåt och jämföra med andra utifrån kollektivavtal, yrke, år, ålder och geografiskt område. Vi kan även erbjuda lönecoachning inför det viktiga samtalet. → Börja med att läsa lönecoachens tips för att förbereda dig! Avtals- och fackliga frågor Kollektivavtal, lokala och indviduella avtal (till exempel ditt anställningskontrakt) avgör dina rättigheter och skyldigheter. Vad är skillnaden och vilka avtal omfattas just du av? Som medlem kan du ta hjälp av vår avtalsordlista och en fullmatad guide till de olika avtalens innehåll. → Ring någon av våra kunniga fackliga vägledare på Lärarförbundet Kontakt. Ha ditt bank-id till hands för att legitimera dig när du ringer in.

Har vi din e -postadre ss ? Logga in uppdateraoch din upgif ter! a

Du ställs ständigt inför nya frågor som du kanske vill bolla med Lärarförbundet Kontakt. Ring oss gärna!

Kurser och utbildningar Som medlem erbjuds du en rad olika kurser, seminarier och utbildningar för dig som är folkhögskollärare. Kurserna är öppna för alla medlemmar. Du kan gå på rena inspirationskvällar,

lära dig mer om yrkesetik, samtalsmetodik, värdegrunder och få ny kunskap som nyutexaminerad lärare. → Håll utkik i kalendariet för kommande aktiviteter och anmäl dig för att vara säker på att få en plats.

LÄRARFÖRBUNDET KONTAKT

Vi ger dig som medlem vägledning, stöd och service.

Tel 0770-33 03 03. lararforbundet.se/kontakt Öppettider: Vardagar kl. 8–17

Dina medlemsrabatter

Alltid medlemsrabatt med SJ Nu får du som medlem i Lärarförbundet alltid rabatt på SJ:s tåg-

FOTO Linnéa Claeson, instagram

Konferenser och kurser Använd din medlemsrabatt på Lärarfortbildnings utbildningar i höst. Bland annat ges Värdeskapande lärande, Arbetslagsledarutbildning och NPF-säkrad lärmiljö.

PÅ GÅNG FOTO Niklas Maupoix

Vi ses på Bokmässan Lärarförbundet arrangerar en mängd programpunkter på Bokmässan i Göteborg 26–29 september. Naturligtvis får du som medlem rabatt på entrébiljetten! Träffa oss i vår monter eller fördjupa dig i våra seminarier på pedagogikscenen.

resor. De specifika erbjudandena uppdateras kontinuerligt.

10 september

Hitta alla dina medlemsförmåner och rabatter på lararforbundet.se/medlemsformaner

11 september

Inspirationskväll med Linnéa Claeson i Växjö. Inspirationskväll med Linnéa Claeson i Eskilstuna.

17 september

NÄTVERKA MED KOLLEGOR

Du vet väl att Lärarförbundets medlemmar regelbundet möts på nätverksträffar? Oavsett var du bor i landet kan du diskutera, reflektera och dela med dig av erfarenheter som gäller för just din yrkesgrupp. Det är också ett perfekt tillfälle att ta upp sakfrågor som ni önskar att vi på Lärarförbundet skulle driva. Läs mer på lararforbundet.se/artiklar/natverk och håll utkik i kalendariet!

Informationskväll Min arbetsbelastning i Mora.

23 september

Föreläsning Negativt tänkande med Ida Hallgren i Kungsbacka.

30 september

Föreläsning Grej of the day med Niclas Hermansson i Visby.

3 oktober

När vi organiserar oss och gemensamt talar med en samlad röst till politikerna, då kan vi få saker att hända. Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Blogg: lararforbundet.se/ordforandebloggen Facebook: /johannajaaraastrand

Föreläsning Undervisning – läraryrkets kärna med Anne-Marie Körling i Gävle.

9 oktober

Inspirationskväll med Linnéa Claeson i Stockholm.

Hitta Lärarförbundets poddar och tidigare föreläsningar på lararkanalen.se

Läs mer på lararforbundet.se

POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Mia Peterson

» Vi jobbar mycket med kollektivt lärande« Samhällskritik mot kapitalistisk samhällsordning. Det manliga geniet i teatervärlden. Människa och teknik. Det är frågor Mia Peterson kan möta i sin vardag. Mia Peterson är dramapedagog och har de senaste sju åren under visat på filmlinjen, manuslinjen och den utbildning hon är huvud lärare på: Skådespelarutbild ningen. I höst tillkommer även en ny helfartsutbildning: Musik- och ljudproduktion som är med och ska göra projekt för film och scen med övriga utbildningar. – I vanliga fall har jag kanske två timmars lektioner i skåde speleri på förmiddagen. På efter middagen kan jag ha ett perso nalmöte. Eller regissera någon uppsättning vi håller på med. En annan dag föreläser jag i kultur historia för alla kulturklasserna och har sedan improvisations teater en eftermiddag. Det är det som gör det så himla roligt, det är många olika delar och mycket nytt att lära sig. Jag tycker om det. Jag tycker snabbt att det blir lång tråkigt att göra samma sak jämt. Mia Peterson har en rad olika

utbildningar bakom sig och har som frilans arbetat på skolor och själv turnerat med teaterföreställ ningar. De senaste åren har hon dessutom pluggat till folkhögskol lärare på Folkhögskollärarpro grammets distansutbildning i Lin köping och blev klar i våras. – Jag sökte mig till folkhög skolevärlden eftersom jag tycker mycket om den och själv har fått min yrkesutbildning där, på Väs terbergs folkhögskola, 1989-91. De är givet att de tre utbild ningarna, film, skådespelare och manus, samarbetar när de gör film och teaterproduktioner. – Manuseleverna skriver manus, filmarna gör en förproduk tion och involverar skådespelarna. Vi lär oss nya saker varje läsår eftersom det här är ganska nytt och vi inte har så många att lära oss av som jobbar på samma sätt. Vi får uppfinna en del hjul själva. Ni gör pjäser som ni spelar upp på olika scener. Vad har ni gjort i år? – Eleverna gjorde tre pjäser som handlade om samtida existen tiella frågor, människa och gräns lös teknik, finns det något genu

– Vi jobbar mycket med kollektivt lärande, att vi ska lära av varandra, att inte vi lärare står och talar om hur de ska göra utan att de får utforska och prova, säger Mia Peterson, lärare på Sigtuna folkhögskola.

int mänskligt? En pjäs tog upp en skarp samhällskritik gällande vår kapitalistiska ordning med utslag ning av ungdomar på arbetsmark naden. En annan, lite grand inspi rerat av metoo, ifrågasatte det manliga geniet i teatervärlden. – Dessutom har skådespelarna i uppdrag att boka scener utanför skolan, till exempel frigruppssce ner i Stockholm, en scen i Uppsala eller på skolor. Vi har tidigare spe lat för andra folkhögskolor. De brukar ha i uppdrag att spela på någon gästspelscen. Du blev ordförande i det lokala facket för ett år sedan. Varför sa du ja? –Det simpla svaret är att ingen annan ville. Jag kände ett ansvar för kollektivet. Efterhandskon struktionssvaret är att jag blev jät tenyfiken på att prova ett förtro endeuppdrag som jag inte har haft tidigare. Och att jag också tyckte från en feministisk hållning att det är bra om det är en kvinna som är ordförande, eftersom det har varit en man väldigt länge. Staffan Myrbäck