Folkhögskolan 6 2014

sedan 1920

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

STEWE CLAESON:

»När börjar det förfall som har sverigedemokrati i förlängningen?«

NR 6/2014

OLKHÖGSKOLAN , a l l a R o p e n s k t ur a r e t t i l Mer ! a l l a åt POLISHÖGSKOLAN:

Protester satte stopp för polisen REPORTAGE :

Lärarutbildning för akademisk?

RIKSDAGEN:

SD vill ha mer kontroll över folkhögskolan

LÄSREVOLUTION! MED LUSTEN SOM DRIVKRAFT I VIMMERBY

»Jag läser med glädje om övergripande organisationer, konkreta klassrumsidéer och forskningen bakom. Kan inte tänka mig någon som inte har nytta av att läsa den här boken.« Helena Kvarnsell, högstadielärare i matematik och NO

Se språket i ämnet

– språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet Lena Vestlin (red)

Mjuka pärmar, 160 sidor, ISBN 978-91-9808-498-6 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

195:-

*

I reportageboken Se språket i ämnet berättar lärare, skolledare, forskare och experter om hur nya förhållningssätt och en ökad språklig medvetenhet har gett goda resultat – både för flerspråkiga elever och för elever med svenska som modersmål.

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetensutveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

REDAKTÖREN

Är det bara tre folkhögskolor som läser skönlitteratur?

Foto Håkan Elofsson

I

reportaget om Vimmerby folkhögskola i detta nummer säger läraren Susanne Lindvall att läsa skönliteratur är ”avkoppling och äventyr och ett annat sätt att förstå världen än i faktaböcker.

Dessutom får man ett bättre språk.” På Vimmerby har man en särskild inriktning i allmän kurs som bara läser och diskuterar skönlitteratur. Samma sak på Geijerskolan, som vi skrev om i förra numret. På Vimmerby har man i övrigt gjort en bred satsning på läsning i alla ämnen och Örebro folkhögskola (som vi skrev om i våras) har läsning av skönlitteratur som ett särskilt ämne.

Förutom att man fått deltagarna att upptäcka nöjet att läsa skönlitteratur, upptäcka böcker de annars inte skulle ha läst och utvecklar sitt språk, så bildar böckerna utgångspunkten för samtal och reflektion om både sig själva och samhället. Skönlitteraturen ger insikt i andra mänskliga erfarenheter och tankar och kan vidga våra perspektiv på samhället och att vara människa.

I de tre reportagen vittnar lärarna om hur mycket skönlitteraturen tillfört i samtalen med deltagarna, hur det påverkar och utvecklar både färdigheter och insikter. Den har också blivit viktig för att utveckla sitt skrivande. Min tanke har varit att skriva om fler folkhögskolor som medvetet använder skönlitteraturen i undervisningen. Jag har letat på nätet efter kurser, slagit på orden skönlitteratur, läsning, litteratur m.m. Men de enda jag hittat är de tre ovan nämdan skolorna.

Jag har svårt att tro att det bara är dessa tre av 150 folkhögskolor som använder skönlitteraturen på detta sätt i undervisningen. Om det är fler som arbetar med skönlitteraturen på ett liknande eller annat sätt FOLKHÖGSKOLAN

»Gratulerar de folkhögskolor som kämpat för att Rikspolisstyrelsen ska dra tillbaka sitt beslut«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och som hoppas att vi får en politisk debatt mer styrd av klokhet och ef­ tertanke än av rätt­ färdighet och känslor.

är ni välkomna att skriva till mig och berätta.

I detta nummer skriver vi också om folkhögskollärarutbildningen och hur den kan möta behovet av utbildade folkhögskollärare. Även folkhögskolan får räkna med stora pensionsavgångar de närmasta åren och som i regel ersätts av lärare från gymnasiet utan erfarenhet av folkbildning och folkhögskola.

Den stora frågan är hur folkhögskolan ska kunna bevara sin särart, sin pedagogik och sina traditioner när den äldre generationen går i pension, som varit den som överfört traditioner och arbetssätt till en yngre generation lärare.

Till sist får jag gratulera de folkhögskolor som kämpat hårt för att Rikspolisstyrelsen ska dra tillbaka sitt beslut att enbart elever med gymnasiebetyg får söka till Polishögskolan. Nu inför man samma principer som gäller för universitet och högskolor: en särskild kvotgrupp för folkhögskolan.

Reglerna börjar gälla från och med nästa år.

Staffan Myrbäck staffan.myrback@larartidningar.se

6 2014 3

INNEHÅLL Fel pedagogik: Valet av pedagogisk modell kan

få motsatt effekt än det önskade. I en studie fick deltagarna en mer biologistisk syn på kön när de skulle lära sig motsatsen. ......................................... 12

Insänt: I början av 80-talet dominerades utbild-

ningsutskottet av folkhögskollärare och folkhögskolerektorer, skriver Lars Hjertén, tidigare riksdagsman och folkhögskolerektor. ........................ 27 Författarporträtt: Kristina Sandberg vann Augustpriset för sina romaner om en hemmafru under den tid folkhemmet byggdes. ...................28

SFHL: Frågan om lärarlegitimation för folkhög­

14

skollärare är en komplicerad fråga, skriver Ingela Zetterberg. ................................................................. 33

Alliansen: Alliansens budget innebär att

folkbildningen får mindre pengar jämfört med regeringens. ......................................................34

Revolution i Vimmerby

Efter flera år med minskat antal deltagare beslöt Vimmerby folkhögskola för att göra något åt saken. Man övergav årsindelningen i allmän kurs, satsade brett på läsning och lätt deltagarna sätta sina egna scheman. Idag har man fler deltagare än någonsin.

Folkhögskolan satte dit polisen

Efter starka protester och ett intensivt arbete lyckades folkhögskolarna stoppa polisens nya antagningsregler till Polishögskolan.

F

För akademisk lärarutbildning?

Behoven av utbildade folkhögskollärare ökar i takt med ökade pensionsavgångar. Men hur står sig folkhögskollärarutbildningen? Den borde knyta till sig fler folkhögskollärare som adjunkter tycker en handledare.

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@larartidningar.se 070-324973

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00

Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070-6241024

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 229, 102 26 Stockholm

Jonna Olsson Art direction & grafisk design

10 ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan Sista nr 6 2014: 24 november manusdag för nr 1/2015: 14 JANUARI PRENUMERATION: Utgivning: prenumeration@larartidningar.se 11 februari 08-7376680

4 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

Kort om …

Danselever, Polens nationaldag, berättarcafé, gospel, teaterlinje och ordet snippa • Vid terminsavslutningen i december firade Södra Stockholms folkhögskola "folkhögskoledenten", en egen tradition motsvarande studenten, för deltagare som var klara med allmän kurs.

• Eslöv folkhögskola höll höstens sista berättarcafé torsdagen 19 november.

Inbjudna var medlemmar från Skånska berättare men där alla var välkomna att berätta en historia.

• Litorian folkhögskola firade Polens nationaldag 11 november. I 123 år, mellan 1795 och 1918 existerade inte Polen på Kartan. Den 11 november 1918 återfick landet sin självständighet, berättade Marcin Pospiech som bjudits in av skolan, och vars Husmor Anna Wojciak hade lagat en traditionell polsk sallad som serverades till polsk folkmusik.

• Det är 20 år sedan Glimåkra folkhögskola startade sin Goseplelinje.

Lördagen den 8 november firade man med att samla 180 av de 400 sångare och musiker som gått utbildningen.

Lördagen avslutades med konsert och på söndagsförmiddagen hölls en gospelgudstjänst i kyrkan.

• På Nyköpings folkhögskola den 11 november fick lärare och deltagare lyssna till en föreläsning om ordet ”snippa.” Karin Milles, svensk lektor i historia och språkvetare, berättade om ett forskningsprojekt om vilka ord som ansågs mer eller mindre lämpliga att använda om kvinnans kön.

• I höstas startade Sigtuna folkhögskola en teaterlinje. 200 sökte till 16 platser. I november hade deltagarna premiär på föreställningen Berättelser från Gränslandet, där de framförde egna och andras texter i en monologföreställning.

FOLKHÖGSKOLAN

x X

NYHETER

SD vill ha bort mångkulturen i folkbildningen Sverigedemokraterna vill minska anslaget till folkbildningen med 770 miljoner kr de närmaste fyra åren. Det framgår av sds budgetmotion. För 2015 vill partiet minska anslaget med 170 miljoner kr. De tre nästföljande åren ska statsbidraget minskas med 200 miljoner varje år.

I ytterligare en motion om folkbildningen och folkhögskolorna oroas man över den bristande kontrollen av vissa verksamheter inom folkbildningen.

Sd vill därför skärpa »Bidrag till kvalitetskraven, ha väl genomförda kontroller kontakttolk- och uppföljningar och utbildningen tydligare direktiv för som rör vilka typer av verksamtolkning av heter som ska få statligt språk ska stöd.

Vilka verksamheter bort « är det då som åsyftas? I motionen nämner sd ”det återkommande direkta eller indirekta stödet till vänsterextrema grupperingar.” Verksamhet med inslag av stark ensidig politisk eller religiös påverkan ska inte kunna få statsbidrag. Allt statligt stöd till ”mångkulturalistiska verksamheter” inom folkbildningen dras in.

Med mångkulturalism menar sd ”verksamheter som syftar till att bejaka och förstärka kulturella, religiösa och identitetsmässiga

skillnader mellan Sveriges invånare baserat på deras etniska bakgrund.” Däremot undantas nationella minoriteter.

Budgetmotionen följer samma mönster. sd vill sänka alla anslag som inriktar in sig på mångkultur, men också kön och samtidskonst.

Bidrag till kontakttolkutbildningen som rör tolkning av språk ska bort (17 miljoner kr/år).

Bidragen till det mångkulturalistiska inslagen i den regionala kulturverksamheten ska skäras ned med sammanlagt 200 miljoner de kommande fyra åren. Stödet till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskas med 10 miljoner kr/år. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och verksamhet minskas med totalt 330 miljoner kr.

På kulturområdet vill man också skära ned anslag som går till samtidskonst, som gestaltning av den gemensamma miljön (-10 miljoner kr/år) och ersättning till konstnärer (-33 miljoner kr per år). Bidrag för kvinnors organisering (-28 miljoner kr/år).

Däremot vill sd höja kulturanslaget med totalt 1, 6 miljarder på ”tillgänglighetsåtgärder, folkhälsa och på insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet.”

6 2014 5

10 FRÅGOR

1

Anette Pettersson är chef för Demokratiakademin som har funnits sedan 1993. Hon föreläser, utbildar och har workshops om demokrati i praktiken. Demokratia­ kademin är ett nätverk där enskilda och organisationer kan bli medlemmar, bland annat är sju folkhögskolor med. text: holger nilén

» I en demokrati har alla rätt att få finnas« – Vi tror att vi har jobbat med demokrati och mänskliga rättigheter bara för att vi har haft det på en temavecka, säger Anette Pettersson.

Putin inskränker yttrandefriheten. En diktatur som Kina har ett stort inflytande i Afrika. Ungern går mot ett autokratiskt styre. Den arabiska våren har frusit inne. Är demokratin på tillbakagång i världen?

– En jättebra fråga. I Europa och i världen har vi tagit för givet att bara vi har en väl fungerande demokrati fattar alla vad det är för någonting. Tittar vi på hur aktiva människor i Europa är på att gå och rösta är ju Sverige i topp. Men om vi ska mäta begripligheten, att demokratin bygger på att varje människa har ett respektfullt förhållningssätt mot alla vi möter och har nolltolerans mot diskriminering, då mår inte demokratin bra.

2

Sverige och Norden ­brukar ses som en stormakt vad gäller demokrati men du är inte så imponerad?

– Nej. Jag har ett projekt nu där jag jobbar med unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åtta kommuner. Jag pratar om barnkonventionen, att vi har nolltolerans mot diskriminering i Sverige och så frågar jag dem: Har ni hört det här förut? Då skakar de på huvudet. Två tre dagar i veckan träffar jag också lärare, fritidsledare, socialsekreterare, politiker och diskuterar mänskliga rättigheter. Det vet inte heller om sina rättigheter eller skyldigheter.

3

De har inte fått lära sig det i skolan?

– Man kanske får höra det på en lektion men du kan jämföra med cykling: Att någon talar om för dig hur du ska cykla betyder inte att du kan cykla. Vi säger att vi har jobbat med demokrati och mänskliga rättigheter för att vi har haft det på en temavecka eller so-lektion men egentligen handlar det om hur vi har byggt upp hela miljön på skolan. Har 6 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

vi fora där man samlas och pratar om hur vi ska ha det på vår skola för att alla ska trivas och må bra.

Vet alla om hur man gör när man ska göra sin röst hörd?

4

När du är ute och utbildar ställer ni dessa frågor?

– Och jobbar gemensamt med metodik och pedagogik och bygger upp organisationsstrukturer. Det är samma processer oavsett om det är en liten förening, skola, fritidsgård eller ett helt land. Det gäller bara att hitta former så att alla känner att de är delaktiga och har inflytande på riktigt där man vistas och att man känner att de frågor som är viktiga för dig just här kommer upp på dagordningen.

5

Ska politiska partier samarbeta med sverigedemokrater?

–För att kalla det demokrati behövs tre ingredienser: Att vi är en grupp, att vi har en syn på varandra att alla är lika mycket värda och att var och en av oss har en röst som är min och som jag ansvarar över. Då tycker jag att vi har flera partier i Sverige som inte har demokratins grundingredienser.

6

Vad är det för partier?

– Sverigedemokraterna är ett av dessa partier. Det finns ju fler av de här högerextremistiska partierna i Sverige som tydligt uttalar att alla är inte välkomna hit till Sverige och att få vara dem de är. I en demokrati har alla rätt utifrån föreningsfriheten och yttrandefriheten att få finnas som parti men det är alla andra partiers ansvar att synliggöra för resten av medborgarna vad de faktiskt står för.

Demokrati är mer än val vart fjärde år.

7

Ska man inte samarbeta med dem då?

– Jag tycker visst att man ska samarbeta med dem i de fall där det går att skapa någon form av förändring som är tillgodo för demokratin. Men det finns också fall när man inte ska samarbeta.

8

När är det?

–Jag tror att man löser konflikter genom att man säger att i den här frågan kan man samverka för att det stämmer med vår linje och i det här fallet samverkar vi inte eftersom det är kränkande.

9

Du har sagt att det i lagstiftningen finns nolltolerans mot diskriminering men att det syns inte på gator, torg, arbetsplatser och skolor.

Hur menar du då?

–Det är tydligt i lagar och politiska direktiv vad som ska gälla men så länge ungdomar och barn upplever att de blir mobbade, att kollegor upplever att de blivit kränkta och att människor i Sverige är i ett utanförskap, då jobbar inte vi bra med den här frågan. Utmaningen är att träna oss i att inte diskriminera

10

I mitten av november hade Demokratiakademin sina årliga mänskliga rättighetsdagar, MRdagarna. Hade ni något särskilt fokus i år?

– Kulturen. I artikel 17 i den ”Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter” står att alla har rätt och fritt att delta i samhällets kulturella liv, njuta av konst och ta del av vetenskapens framsteg och dess förmågor.

Kulturen är en form där man kan skapa en frihetlig tanke genom det konstnärliga uttrycket. Det kan vara teater, bloggar, berättande, graffitti, aktivism etc.

Man kan få uttrycka sig på ett sätt som man själv känner sig bekväm med.

Fryshuset blir folkhögskola

• Folkbildningsrådet beviljar att två nya folkhögskolor får statsbidrag från 1 juli 2015: Fryshuset och Borås folkhögskola. Fryshuset hete ri fortsättningen Fryshusets folkhögskola. Huvu dman är Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset.

Huvudman för Borås folkhögskola är Skolf öreningen Dagfolkhögskolan på Hässleholmen som består av Hyresgästföreningen, Västra Sver iges Arbetares folkhögskolor och ABF Sjuhärad .

Folkbildningsrådet hade fått in åtta ansökning ar.

Det är fem år sedan en ny folkhögskola godkändes som mottagare av statsbidrag.

Skolpeng för folkhögskolestudier

• Ge ungdomar möjlighet att gå folkh ögskola istället för gymnasium och finansiera studierna med kommunal skolpeng. Det föreslår två centerpartister i en gemensa m motion till riksdagen. Även tre moderata riksdagsmän föreslår kommunal skolpeng men med siktet att ensamkommande flyktingbarn ska kunna studera å folkhögsk ola.

De vill också att åldersgränsen på 18 år justeras eftersom många av flyktingbarne n är yngre än 18 år.

Satsar 8 miljoner på Kävesta • Örebro landsting satsar åtta miljoner kronor på Kävesta folkhögskola de kom mande två åren. Det är deltagare på mus iklinjen och danslinjen som ska få mer ända målsenliga lokaler. Pengarna ska dels gå till att bygga ett Musikens hus, en budget på sex miljoner kr, dels att bygga Dansens hus.

Kommunen köper Brunnsvik?

• Ludvika kommun utreder ett eventuell t köp av Brunnsviks anläggning med 19 byggnader. LO har erbjudit kommunen att köpa anläggningen för en krona. Socialdemok raterna vill köpa. De borgerliga partierna är emot medan Vänsterpartiet och Miljö partiet vill ha ett genomarbetat underlag. Förh oppningen är ett beslut före årskiftet.

7

MÅNADENS LINJE

Skrivkurs på distans smart drag Österlens nysatsning en succé

Distanskursen i kreativt skrivande på Österlens folkhögskola är en kurs på en termin med 150– 200 sökande till de 50 platserna.

Fram till 2007 var skrivarkursen en traditionell på-platsen-kurs.

Men allt färre sökande ledde till att man beslöt att starta en distanskurs. Numera är den helt och hållet på distans och har lett till ett söktryck de flesta skolor bara kan drömma om.

– Vi har 170 ansökningar till våren och det blir allt fler som söker, så det finns ett behov, säger Mariann Meijer-Annerfeldt, som leder kursen tillsammans med Peter Löfström.

Deltagarna delas in i ”gensvarsgrupper” i First Class , fem i varje grupp. En gång i veckan får de en skrivuppgift.

– Texten skickas till gruppmedlemmarna på First Class som kommenterar och analyserar varje text. Var fjärde vecka byter vi grupp. Då är det ett nytt

6,65

1

gäng. Så det blir många som läser varandras texter. De lär av varandra eftersom vi säger att ”gensvarsbiten” ska ta lika mycket tid som skrivandet. Och så finns Peter och jag, vi läser alla texter och ger respons.

Utöver skrivandet läser man sju, åtta litterära verk varje termin där man framför allt analyserar och diskuterar hur böckerna är skrivna.

– Vi lägger mycket tid på att välja ut böcker och försöker hitta olika stilar och andra böcker än den typiska västerländska litteraturen.

Men man har också fysiska träffar, tre varje termin som är frivilliga att delta på.

– I början har vi en träff i Malmö där de får träffa en debuterande författare, en träff i

Skrivarkursen har ett söktryck som de flesta linjer bara kan drömma om.

Stockholm och en i Göteborg där vi besöker förlag och träffar författare som berättar om sitt skrivande. Förra terminen hade vi en träff i Berlin. Vi hade läst en bok som heter Ensam i Berlin av Hans Fallada och gick längs de gator där händelserna i boken utspelar sig.

Kursen är minst sagt intensiv. En deltagare sammanfattar den så här på skolans hemsida: ”Under de senaste 134 dagarna har jag läst och kommenterat 48 stycken uppgifter från en handfull av mina 50 klasskamrater. Jag har själv påbörjat och avslutat 18 skrivuppgifter om allt från berättarperspektiv till tempus, och under mina 19 veckor på kursen har jag även läst 17 böcker varav 8 stycken varit obligatoriska för kursen.”

Staffan Myrbäck

Tre folkhögskolor sticker ut i folkbildningsrådets rapport om söktrycket i allmän kurs höstterminen 2014: Kista, Örebro och Alma. I genomsnitt har söktrycket minskat något sedan 2010, från 2,03 till 1, 80 per studieplats. Flest sökande har skolorna i Västman land, Stockholm, ­Kronoberg och Västra Götaland. Lägst ligger Norrbotten och Blekinge. Högst söktryck i landet har Kista folkhögskola med 6,65 sökande per plats. Tvåa kommer Örebro folkhögskola med ett söktryck på 4,65 och trea ligger Alma Folkhögskola med 4,23 sökande per studieplats.

Bara en av sju personer i världen lever i ett land med fri press. Det meddelar organisationen Freedom House, en oberoende amerikansk organisation som bevakar och undersöker utvecklingen av frihet i världen. I ett pressmeddelande skriver de att den globala pressfriheten sjunkit till sin lägsta nivå på ett decennium. Nedgången beror i huvudsak på utvecklingen i Egypten, Libyen och Jordan men också på utvecklingen i Turkiet, Ukraina och flera länder i Afrika söder om Sahara.

150

Den norska folkhögskolan fyller 150 år 2014. Norges första folkhögskola, Sagatun folkhøyskole, grundades 1864. Det finns 78 folkhögskolor i norge. 30 av av dem baserar sig på en kristen livssyn medan 48 är så kallade frilynte folkhögskolor. Deltagare i norsk folkhögskola är unga och året i folkhögskolan är första gången de flyttar hemifrån.Många är osäkra på vad de vill göra i framtiden och vill ha ett ”pusteår” utan krav på att de ska utbilda sig till något.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

6

����

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Internet är nu vår viktigaste källa till information. Inte tv, inte radio, inte uppslagsböcker eller tidningar.

Utan internet. För två år sedan låg nätet jämsides med tv, men nu har det alltså gått om… En sak består dock – mitt i denna omvälvande tid – det personliga mötet.

Enligt ”Svenskarna och internet”rapporten är det fortfarande den enskilt viktigaste källan till information – i alla åldrar. Fortfarande värderar vi varandra högre än robotar, streamad musik och läsplattor. På många sätt är det en trygg punkt att hålla sig i när världen runt omkring förändras allt snabbare.”

Fredric Karén, Chefredaktör 16/ 11 2014 Svenska Dagbladet

»Finansiera utbildning på folkhögskola genom skolpengen«

Studier visar att svensken i dag läser färre böcker och färre längre texter än vi gjorde tidigare… Dessvärre har vårt minskade läsande negativa effekter på vår läsförståelse… Denna trend är mycket viktig att ändra på eftersom en bristande läsförståelse för med sig stora begränsningar för individen.

Läsrörelsen, en ideell organisation, beskriver att en person som saknar utvecklat språk får mindre infl ytande över sitt liv. Många människor med torftigt språk leder också i förlängningen till ett land med svagare demokrati.”

Hon läste också modern litteratur.

Alltid skönlitteratur. Hon avskydde att höra ordet ”flykt” om skönliteratur. Hon skulle ha kunnat hävdat, och det inte bara på skämt, att det var det verkliga livet som kunde beskrivas som flykt. Men det var alldeles för viktigt för att tvista om.”

Alice Munro, novellen Fria radikaler i boken För mycket lycka FOLKHÖGSKOLAN

6 2014

Andreas Norlén m. fl. (M) ”Det finns dock ett antal oklarheter när det gäller ensamkommande ungdomars möjligheter att studera på folkhögskola.

En oklarhet rör kommunernas möjligheter att få ersättning från staten för boende som inte är hvb eller familjehem, utan internatboende på folkhögskola. Ett annat problem är att folkhögskolor endast har möjlighet att få bidrag för deltagare över 18 år, och många ensamkommande ungdomar är yngre än så... Det skulle behöva bli möjligt att finansiera utbildning på folkhögskola genom skolpengen, vilket idag inte går.”

Per-Ingvar Johansson/Annika Qarlsson (C) ”Studeranden inom det kommunala uppföljningsansvaret borde kunna ges rätt att söka folkhögskoleutbildning för att kunna fullfölja sina studier för grundskole- och gymnasiekompetens med tillgång till den finansiering som ligger i kommunens skyldighet i finansiering av studieplats och individens studiefinansiering.”

Edward Snowden får Right Livelihood-priset, allmänt känt som det "alternativa nobelpriset".

Edward Snowden arbetade som konsult för USA:s säkerhetstjänst när han upptäckte att den ägnade sig åt storskaliga övervakningsprojekt av människor i hela världen.

I november fick han också ta emot föreningen Ordfronts demokratipris under Mänskliga Rättighetsdagarna i Umeå.

Mattias Karlsson m. fl. (SD) ”På vissa håll har det statliga stödet till folkbildningen kommit att användas till att lära ut eller uppmuntra användandet av olagliga utomparlamentariska metoder… En dylik hantering av skattebetalarnas pengar är oacceptabel och bör resultera i en utförlig granskning av de aktuella studieförbundens eller folkhögskolornas övriga verksamhet och i en utvärdering av om det alls är lämpligt att ge dem någon form av bidrag, ens för annan verksamhet.”

Birgitta Ohlson (FP) ”För många som har vuxit upp i akademikerhem är det självklart att känna till suffragetternas kamp för kvinnors rösträtt, Torgny Segerstedts motstånd mot nazismen eller amerikanska oavhängighetsförklaringens betydelse för demokratins framväxt. Men genom att skapa en demokratikanon kan man göra dessa idéer tillgängliga för alla, oavsett storleken på föräldrarnas bokhylla hemmavid.”

Redigerat urval av riksdagsmotionerna 2014/2015

Edward Snowden överlämnade bevis på USAs storskaliga övervakning i hela världen till medierna.

9

NYHETER

Folkhögskolan stoppade polisen NU FINNS FLERA VÄGAR TILL POLISYRKET… I våras stoppade Polishögskolan antagningarna av kursdeltagare från folkhögskolan. Endast gymnasieelever var välkomna. Efter starka protester och intensivt arbete lyckades folkhögskolan stoppa polisens nya antagningsregler. text: svante isaksson Det har varit turbulent och osäkert för kursdeltagare och folkhögskolor sedan i våras då Polishögskolan plötsligt meddelade att endast elever med gymnasiekompetens skulle antas. Ridå för kursdeltagarna på allmän linje och extra tung ridå för dem som gått på polisförberedande allmän linje. Ridå även för de folkhögskolor som under flera år byggt upp sina polisförberedande utbildningar i gott samarbete med de lokala polismyndigheterna.

– Det var jobbigt, vi blev tagna på sängen. Vi visste ju ingenting om hur det skulle bli för oss, säger Darko Maric, klassfö-

reståndare på Polisförberedande profil vid Hjo folkhögskola.

Rikspolisstyrelsens hr-enhet, som arbetat med de nya reglerna bakom kulisserna i tre års tid – utan att säga något till folkhögskolan – såg dock ingen ridå. De såg bara en scen där gymnasiekompetenta, unga poliser skulle dansa ut i den kriminella verkligheten. De såg inte att en ung vuxen, ofta med några års erfarenhet av arbete och liv också skulle kunna bli en bra polis. De såg inte att de som gått en polisförberedande linje på en folkhögskola kanske var extra motiverade för jobbet.

Det är en seger för bredden inom polisyrket, säger Britten Månsson Wallin, Generalse­ kreterare på Folk­ bildningsrådet.

– Jag tänke direkt att deras beslut inte var förankrat i verkligheten. Det var så fel att det inte kunde hålla i längden, säger Darko Maric, Hjo folkhögskola.

Tommy Fogelberg, rektor vid Stensunds folkhögskola, offrade en vecka av sin semester och han berättar att Mikael Lindgren, rektor vid Hjälmared folkhögskola, offrade två veckor på att försöka få en ändring till stånd.

– Jag kände en stor ilska över att de diskvalificerade hela skolformen. Vi sa till varandra att här måste vi dra en lans! säger Tommy Fogelberg.

De båda rektorernas engagemang följdes av fler som försvarade folklhögskolan. Folkbildningsrådets ledning hade möten med Rikspolisstyrelsens HRenhet. Politikerna i Folkbildningsrådets styrelse kontaktade sina partikamrater i Rikspolisstyrelsen. Folkhögskolorna med polisförberedande allmänna linjer pratade med de lokala polis-

10 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

POLISH

ÖGSKO LA

N

N A L O K S G POLISHÖ

myndigheterna som i sin tur gick på Rikspolisstyrelsen. Journalister kontaktades som skrev artiklar, så även Folkhögskolan som ställde frågan: Varför stoppar ni folkhögskolans kursdeltagare från att bli poliser?

– Vi kan inte ha kvotgrupper.

Inom staten är det förtjänst och skicklighet som räknas vid anställningar och alla måste bedömas på samma sätt, sa Håkan Sterner vid Rikspolisens HR-enhet i förra numret av Folkhögskolan (Nr 5 2014).

Men han sa också att de skulle utreda om antagningsreglerna gick att ändra tillbaka så att folkhögskolans kursdeltagare återigen blev behöriga att söka polishögskolan: – Men det blir utan att införa ett kvotsystem och utan att ändra antagningskraven, sa han.

Men han fick fel.

Håkan Sterner blev bortkopplad från frågan och det nya beslutet innebär en seger för FOLKHÖGSKOLAN

»Jag kände en stor ilska över att de diskvalificerade hela skolformen. Vi sa till varandra att här måste vi dra en lans!«

I förra numret skrev vi om att Rikspolisstyrelsen beslut att folkhög­ skoledeltagare inte längre skulle kunna ­ söka Polishögskolan väckte starka protester bland lärare och deltagare.

folkhögskolorna och deras kursdeltagare. Beslutet innebär att man följer samma princip som gäller för den övriga högskolan: Att det ska finnas två urvalsgrupper. I den ena söker man på gymnasiebetyg och i den andra på omdömen från folkhögskolan.

Förändringen gäller från maj 2015, det vill säga för dem som påbörjar sin polisutbildning i januari 2016.

– Det är en seger för bredden

inom polisyrket. Polisen har själva sagt att de vill ha mer av mångfald och folkhögskolan kan bidra med det, säger folkbildningsrådets generalsekreterare Britten Månsson-Wallin – Det är positivt och det var bra att vi agerade tillsammans och att vi kunde påverka, säger Darko Maric.

– Nu fortsätter vi som förut och jag är jätteglad för det, säger Tommy Fogelberg, rektor vid Stensunds folkhögskola. Men vi fick lägga ner en massa tid och kraft i onödan på grund av det där hastverket.

6 2014 11

NYHETER

Fel pedagogik fick oönskad effekt I en workshop fick deltagarna en mer biologistisk syn på könen när de skulle lära sig motsatsen. text: birgitta tingdal – Det viktigt att vi tänker efter vilka pedagogiska modeller vi använder för att bäst få fram vårt budskap, sade folkbildningsforskare Henrik Nordvall på den årliga nordiska folkbildningskonferensen på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Årets tema var Folkbildning i brytningstid. Ett sextiotal anmälda från fyra länder deltog.

Henrik Nordvall jobbar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet där han är folkbildningsforskare. Han diskutera om val av lämpliga pedagogiska modeller för att mobilisera för öppenhet och tolerans i forskningsprojektet Mobiliseringsdidaktik.

– Folkbildningen har ju till uppgift att mobilisera deltagarna för att vara aktiva i samhället och påverka sitt och andras liv. Det är då intressant att undersöka hur olika pedagogiska metoder fungerar i olika grupper för att få fram budskapet och vilka dilemman som kan uppstå.

Det teoretiska avstampet kommer från den italienske arbetarledaren Antonio Gramsci som menade att makt utövas både genom våld men också skapande av samtycke – att få folk att uppfatta den rådande ordningen som självklar.

– Det som uppfattas som sunt förnuft accepterar människor.

Detta så kallade sunda förnuft skapas genom influenser från flera aktörer i samhället: media, näringslivets representanter, kyrkan, sociala rörelser, fikarummen, familjen med flera.

Det är många som påverkar och det gäller att komma fram genom bruset för att få uppmärksamhet för det egna budskapet.

För att se hur deltagarna reagerade på olika pedagogiska modeller har Henrik Nordvall i två workshops studerat påverkan av genusstudier i en cirkelledarutbildning och studier av diskrimineringslagstiftningen i en ordningsvaktutbildning.

Syftet med workshopen om genusfrågor var att deltagarna skulle få en mer öppen attityd till frågan att kön skapas av samhället och inte bara är biologiskt betingat.

Men vid utvärderingen hade flera av deltagarna fått motsatt uppfattning än den önskade – fler antog en mer biologistisk syn på könsidentiteten efter workshopen.

Vid ordningsvaktsutbildningen prövades två olika modeller – en föreläsningsform och en med rollspel. Här kunde man vid båda uppläggen se små för-

– Det är viktigt att tänka efter vilka pedagogiska modeller man använder och vilket sammanhanget är, säger Henrik Nord­ vall, folkbildnings­ forskare vid Linkö­ pings universitet.

ändringar i deltagarnas attityder i önskad riktning, även om en del deltagare visade ett mindre intresse för diskrimineringsfrågor efteråt.

Men Henrik Nordvall menade också att man inte kan dra alltför långtgående växlar av dessa resultat men en sak är viktig att ta med sig: – Resultaten visar hur viktigt det är tänka efter vilka pedagogiska modeller man använder och vilket sammanhanget är.

Särskilt vid korta punktinsatser är det viktigt att tänka på att det finns ett riskmoment och att man kan sätta igång reaktioner som man inte hinner följa upp.

Andra forskare inom projektet har studerat val av pedagogiska modeller vid längre kurser.

– När man jobbar med en grupp under ett helt år eller en termin har man ju andra möjligheter än vid korta inhopp vid utbildningar.

Henrik Nordvalls råd var att man måste vara pragmatisk när man vill få deltagare att vidga vyerna med nya perspektiv – Det gäller att inte bara köra på med sina gamla käpphästar och pedagogiska metoder. Man måste vara lyhörd och beredd att variera metoder och pedagogiska modeller.

12 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

KRÖNIKA

Risken med tribalismen

Å

Alliansen sänker anslaget till folkbildningen

Norsk folkhögskola vann mot regeringen Folkhögskolorna i Norge kan andas ut. Under hösten har de protesterat högljutt mot den norska regeringens förslag att skära i anslaget till folkhögskolorna. Förslaget innebar en nedskärning på mer än 40 miljoner kronor, vilket skulle påverka både driften på folkhögskolorna och studiefinansieringen för deltagarna menade Folkhögskoleförbundet i Norge. Efter protester och demonstrationer utanför Stortinget i Oslo vek sig regeringen och drog tillbaka förslaget.

Den norska folkhögskolan har över 6000 deltagare varje år.

Sstaffan Myrbäck

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhög­ skola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögsko­ lorna. Förra året fyllde han 100 år.

I år nominerades han till Årets krönikör av Sveriges Tidskrifter.

Foto Robert Blombäck

Vid omröstningen 3 december sa riksdagen nej till regeringens förslag till budget för 2015. Eftersom Alliansens förslag vann blir folkbildninganslaget 90 miljoner kr lägre jämfört med regeringens förslag. Regeringens föreslog 3 671 000 miljoner kr till folkbildningen, en höjning med 46 miljoner kr. Alliansens förslag innebär 3 581 000 miljoner kr till Folkbildningen.Likaså utgår regeringens förslag till satsning på ett kunskapslyft.

I detta ingick de 1 500 extra platser i Allmän kurs 2015 respektive 2 000 extra platser 2016 och 2017. Alliansens förslår dessutom ytterligare sänkningar till folkbildningen på totalt 240 miljoner kr för 2016 och 2017.

rets val är över. Trodde vi. Allt sedan 1932 har jag upplevt valkampanjerna, och som avslutats med den högtidliga röstningen. Men i år stördes högtidligheten nästan helt av övermättnad. Alla dessa dueller mellan ledande politiker, utfrågningar, utförliga kommentarer av redaktörer och opinionsmätningar. Oändliga upprepningar, koncentration på detaljer som kroppslängd och röstläge. Känslan av underhållning än saklig debatt låg snubblande nära. I denna risk för övermättnad vill jag lyfta fram en annan risk: Tvivlet på politikernas budskap. Det finns ett betydande mått av saklighet och respekt för motståndarna i den svenska valdebatten i en internationell jämförelse, men trots detta består ”dialogen” i hög grad av att betona den egna politikens överlägsna fördelar och motpartens misslyckande. Till en del måste det vara så. Politik innebär bland annat att övertyga. Men ofta undrar lyssnaren: ”Vad är sant? Hur skall jag få tag på fakta, något att lita på?” Tendensen är att fler söker sig till resultat från oberoende forskningar. Politikernas skönmålningar avfärdas som otillförlitliga. Och politikerna är demokratins företrädare!

Ytterligare en risk har Sociologen Richard Sennett behandlat i flera studier, nämligen människans tribalism – nu senast i boken Together.

Tribalism är, menar Sennett, den förmåga till sammanhållning inom familjen och släkten som utvecklats genom århundradena. Sammanhållningen har präglats och stärkts av yttre hot, vilda djur, fientliga stammar och naturkatastrofer. Denna strävan att hålla samman och att förbereda sig för att avvärja eller slå ner motståndet präglar vårt beteende också nu i det moderna samhället. Vi mobiliserar lätt negativa känslor och tankar när vi möter någon eller något främmande.

Sennett har studerat rörelser och grupper i olika kulturer, som strävar efter samförstånd och samarbete med motståndare. Och han har funnit många. Han visar hur de kunnat fungera tillsammans med meningsmotståndare i praktiskt arbete, till exempel vid ett gemensamt försök att laga en trasig maskin. Det kan leda till en viss strävan att förstå och respektera människor med andra vanor och åsikter.

Han ger exempel på organisationer som kunnat samla människor med olika inställning till gemensamma insatser, till exempel katolska och fackliga hjälporganisationer i usa Det är alltså en viktig och möjlig uppgift att försvaga tribalismen, där den inte är nödvändig. Och att vänta med kontroversiella åsikter tills man ser att de behövs. Kort sagt: Att först söka ta reda på om motståndet är vad man befarat eller om det ger bättre resultat att gräva ner stridsyxan.

Gösta Vestlund

Revol

14

utionen

Läsning t på schema för alla!

i Vimmerby I rapporter och undersökningar har det i flera år larmats om försämrad läsförståelse bland ungdomar och att de läser allt mindre. På Vimmerby folkhögskola beslöt man sig för att göra något åt saken. Det ledde också till att de fick fler deltagare. text & foto: staffan myrbäck

»Att få eleverna att förstå den här världen kan hjälpa dem att komma vidare« – Min största drivkraft är läslusten och den vill jag förmedla till deltagarna, säger Susanne Lindvall, lärare på Vimmerby folkhögskola.

F

öre höstlovet gick Susanne Lindvall runt på skolan och såg deltagare som överallt satt och läste. De tycktes inte höra vad som skedde runt omkring dem. Ingen höll på med sin telefon utan satt försjunkna i en bok, i en annan värld.

Men det hade tagit några år att komma dit. I början fanns det stunder då hon ville ge upp. Hon kunde komma ner i lärarrummet, högljutt klaga inför kollegorna och utbrista: ”Vad ska jag göra! De vill ju inte läsa! Det här går inte!

Folkhögskolan ligger på stadens högsta punkt med utsikt över Vimmerby. Deltagarna brukar klaga över den långa vandringen uppför en backe som aldrig tycks ta slut. Skolan är en klassisk femtiotalsbyggnad i gult tegel som invigdes 1956, exakt trettio år efter att Astrid Lindgren flyttat ifrån Vimmerby. Numera finns en staty av henne i patinerad brons på torget i form av ett rum där hon sitter vid sin skrivmaskin.

Det är tidig morgon i början av november. Matsalen är nästan tom, så när som på sex unga kvinnor som äter frukost och lågmält samtalar och skrattar vid ett bord. Efter en stund kommer Susanne Lindvall och slår sig ned. Här i matsalen har hon själv suttit och ätit lunch som deltagare på folkhögskola.

15

» Litteraturen är ju en källa till glädje och ett fantastiskt sätt att tillbringa sin tid på men det är också ett instrument för att bli en mer studie­ begåvad elev«

Hon gick ut gymnasiet i Vimmerby 1979, ­träffade en kille, jobbade inom vården, blev kobonde, födde och fostrade tre barn. När den minsta var sju år sökte hon till folkhögskolan där två av lärarna uppmuntrade henne att läsa vidare till lärare. Efter studierna på universitetet och folkhögskollärarprogrammet kom hon tillbaka till Vimmerby 1998, när hon var 38 år, och anställdes som lärare i svenska, historia och religion.

– Jag hade en läsande mamma. Hon är uppvuxen i en arbetarfamilj och läste arbetarlitteratur. Som tonåring läste jag Moa Martinsons Mor gifter sig.

Jag älskade hennes böcker. Kanske är det min bakgrund i arbetarlitteraturen, kampen för den lilla människan som har det jobbigt, som får mig att tänka på många av våra elever som har det jobbigt på olika sätt . Många av dem som börjar hos oss nu är arton, nitton, tjugo år gamla och har aldrig läst en bok. Min största drivkraft är dock läslusten, att upptäcka nya världar och skaffa mig erfarenhet av andras berättelser. Det vill jag förmedla till deltagarna.

– De böcker vi läser kan variera från ett år till annat men Astrid Lindgrens böcker är ett stående tema varje år. Hon var ju från Vimmerby, säger Susanne Lindvall. På torget i Vimmerby finns en staty av Astrid Lindgren i form av ett rum där hon sitter vid sin skrivmaskin, designad av Marie-Louise Ekman.

T

illsammans med kollegan Mathilda Söderlund ansvarar hon för kursen Från Pippi till Potter, till vardags kallad PiPo, en ettårig inriktning där deltagarna läser och diskuterar skönlitteratur två halvdagar i veckan.

– Litteraturen är ju en källa till glädje och ett fantastiskt sätt att tillbringa sin tid på men det är också ett instrument för att bli en mer studiebegåvad elev. Att läsa är avkoppling och äventyr och ett annat sätt att förstå världen än i faktaböcker. Du lär dig mycket om dig själv genom medvetna samtal om det du läst. För varje bok du läser kommer du ut lite grand annorlunda än innan, säger Susanne Lindvall när vi tillsammans med Mathilda Söderlund slagit oss ned i ett rum innanför lärarrummet.

Mathilda Söderlund är lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hennes bakgrund liknar Susanne Lindvalls. Pappa är elektriker och mamma är enhetschef på ett äldreboende. Men vägen till läraryrket var rakare, hon kom till folkhögskolan 2005, 26 år gammal.

16 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

– Jag är uppväxt med sagor. Mormor var min sagotant. Var det inte mina föräldrar som läste så var det mormor. Jag plågade skolbibliotekarien med att låna och släpa hem massor med böcker. Mitt stora läsmöte var Sagan om ringen. Efter det tror jag att jag inte läste någonting annat än fantasy på många år.

De bådas läsintressen avspeglas också i de teman som ingår i kursen: Susanne Lindvalls förkärlek för engelskt 1800-tal, Dickens och Jane Austen och Mathilda Söderlunds fascination av fantasylitteratur. Även om kursen heter Från Pippi till Potter är det numera mindre av Potter och mer av annan fantasy, som Narnia och Tolkien. I år läser man förmodligen Hobbit och ska se den tredje delen av filmserien tillsammans med hela skolan.

– Jag har också en del av fantasytemat, skräck med inriktning på vampyrer. Det ligger ju i tiden.

En del av det har varit vampyrens mytologiska historia, vampyren i litteraturen och så har vi sett någon film. Inte Twilightfilmerna utan mer klassiska, säger Susanne Lindvall Temat Jane Austen kör de tillsammans. De läser Stolthet och fördom och tittar på bbc:s sextimmarsserie samtidigt som de läser boken.

– Hur var det att vara man och kvinna under den här tiden, och den tidens konventioner. Som avslutning gör vi ett träd med de böcker hon har skrivit och vilka det har gjorts filmer på och naturligtvis lite fakta om Jane Austen, säger Susanne Lindvall.

De teman de jobbar med i år är ungdomsklassiker, Jane Austen, Fantasy, Barnkonventionen och Astrid Lindgren. Men teman förändras och böcker byts ut när de har lust eller märker att de inte funkar så bra. Ett år är inte det andra likt.

M

en litteraturinriktningen är bara en av flera kurser som kom till efter en mindre pedagogisk revolution på Vimmerby folkhögskola och där just läsningen fått en central roll. I flera i år före decennieskiftet hade antalet deltagare minskat till mindre än en sökande per studieplats. I praktiken betydde det att skolan inte fyllde alla platser. Klasserna var små, särskilt treorna. Många deltagare saknade motivation, visste egentligen inte vad de ville och saknade intressen och mål med studierna.

Men det var inte bara färre deltagare som var problemet. Som överallt annars såg lärarna en minskande läsförståelse och ett motstånd mot att läsa.

Deltagarna kunde säga: ”Va! Ska vi läsa tre sidor! Är du galen! Det kan inte jag!” Och när de läste saknade de lässtrategier och hade svårt att orientera sig i böckerna.

FOLKHÖGSKOLAN

– Vi försöker uppmuntra lärarna att jobba med lässtrategier i alla ämnen. Har man naturkunskap hjälper man eleverna innan de ska läsa, tittar igenom läroboken tillsammans, ser på rubriker och bilder för att få igång förförståelsen, Säger Mathilda Söderlund.

Susanne Lindvall var en av dem som drev på en förändring men det var ett gemensamt beslut. Alla var överens om att något måste göras. En av de första saker man gjorde var att slopa årsindelningen 1-3 i allmän kurs. Istället skapade man fem ettåriga inriktningar på gymnasienivå.

De nuvarande fem inriktningarna är Bild och Form, Från Pippi till Potter, Djur och Natur, Med hälsan i Fokus och Utblick Europa. De har ändrat både namn och innehåll under de år man har haft dem. Inriktningarna var ett sätt att uppmuntra ett intresse. Inriktningen var deltagarnas ”hemklass” som de skulle läsa två halvdagar i veckan. Res-

»Va! Ska vi läsa tre sidor! Är du galen det kan inte jag«

6 2014 17

»Man går här antingen man bara gillar själva idén eller vill bygga vidare på den. Och sen själva sammanhållningen, den är underbar«

ten av tiden läste de traditionella ämnen. Även här gjorde man en stor förändring – deltagarna fick själva sätta ihop sitt schema. De fick ett smörgåsbord av ämnen: svenska, engelska, historia, religion, matematik etc. och valde vad och hur mycket de behövde.

E

n av fördelarna var att deltagarna kunde styra hur mycket de ville ha av olika ämnen. En del hade kanske bara ett år kvar av csn och vill späcka sitt schema med det de behövde. Andra hade fler år på sig och kunde ta det lite lugnare. En annan fördel var att de slapp läsa de ämnen de redan hade betyg i från gymnasiet. På smörgåsbordet fanns dessutom en del annat som lättade upp schemat: kreativa ämnen som att tälja i trä, sömnad, bild, retorik, mindfulness. Visst fanns det väl tankar hos lärarna om hur det skulle bli om ingen valde deras ämne.

– Det var ju lite jobbigt men det är ingen som har varit negativ. Vi gör ett grundschema där alla kurser läggs ut med hur många timmar vi ska göra. Kurserna ligger på fasta tider. Om kurserna de vill läsa krockar måste de välja. Om de går ett år till kan de ta det senare. Dessutom väljer de flesta utifrån vad de behöver. För hur det än är vill de flesta ha en grundläggande behörighet. Sen kan det bli så att vissa ämnen är mer populära än andra, säger Susanne Lindvall.

Man övergav också testerna i matematik och engelska. Med stöd av lärarna väljer deltagarna vilken grupp de ska läsa i. Ett val är inte heller hugget i sten. Har man valt fel kan man flytta till en lättare eller mer avancerad grupp.

Varje år gör man också en lässcreening för att se hur bra deltagarna läser. Mathilda Söderlund har plockat fram ett ls-material

– Nyligen läste vi en roman som heter ”Krönika om ett förebådat dödsfall” av Gabriel Marcia Marquez. Det är det som är det fina med att gå den här utbildningen – att du kommer i kontakt med så mycket du annars inte skulle läsa. Du får vidgade vyer, säger Linus Bronswinge.

(läs-och skriv) som består av korta texter med frågor på innehållet för att testa deltagarnas läsförståelse. Där kan man också se vilken strategi de använder när de ska svara på frågor.

– Vi försöker uppmuntra lärarna att jobba med lässtrategier i alla ämnen. Har man naturkunskap hjälper man eleverna innan de ska läsa, tittar igenom läroboken tillsammans, ser på rubriker och bilder för att få igång förförståelsen. De har ju inte strategierna och vet inte var de ska börja. En anledning till att vi har svaga läsare är att det är många ord de inte förstår i de texter de läser. Många som börjar att läsa fattar ingenting. Och de har inte funderat över vad för slags text de läser. De tittar på texten men kommer inte ihåg vad den handlar om, säger Mathilda Söderlund.

L

ärarna lägger också stor tid på läsningen i svenskan, ett pass läsning i veckan och följer upp det med samtal. Läsförståelsetestet följs också upp med samtal för att se hur läsningen utvecklas.

– Med läsningen övar vi också förmågan till källkritik. Att kunna läsa, bedöma och analysera relevansen i innehållet.

Alltihop gör att man kan bli en samhällsmedborgare som kan ta ansvar för sin situation. Och det är ju en viktig del av folkbildningens uppdrag, säger Susanne Lindvall.

Samtidigt med inriktningarna infördes även läsning som tillval på schemat och mer läsning i svenskan. Susanne Lindvall har svenska 3, alltså den högsta kursen på gymnasienivå. Men många har problem med att koncentrera sig.

– När vi läser en text högt, eller när de läser tyst själva, har de inte alltid hört och förstått vad vi har läst. De har tänkt på

lla Här gör a sitt eget schema

18 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

ANNONS något annat. Men den stund man pluggar måste man vara fokuserad. Det är en träningssak. Jag menar, det här är svenska 3, steget innan universitetet! Även på de nivåerna får vi börja om med deltagarna för att ta tillbaka läsningen och förmågan att studera.

Kursen Från Pippi till Potter är nu inne på sitt femte år. Från början valde deltagarna inte så mycket själva inriktningen utan mera planlöst. Det fanns ett motstånd mot att läsa och de kunde fråga: ”Måste vi läsa?” Första året hade Susanne Lindvall en liten grupp i PiPo, kanske var det en av sex tjejer som ville läsa. Hon köpte en ljudbok, God natt Mister Tom, en ungdomsklassiker.

–Fantastisk litteratur! Men vi kunde bara lyssna en kort stund, sen började folk skruva på sig. Men det var ett annat sätt att få ut litteratur. Sen läste vi rätt mycket av Astrid Lindgrens litteratur, pippiböckerna.

Efterhand gick snacket bland deltagarna om de olika kurserna och det blev mer medvetna val. Den stora förändringen kom med de studiemotiverande folkhögkolekurserna, smf, som har blivit en viktig rekryteringsbas med deltagare som är mer motiverade och har en annan bakgrund än många av dem som tidigare sökte till skolan. Många blev lockade att studera helårskurserna på folkhögskolan – Nu får vi elever som borde ha klarat sig i gymnasiet. De har egentligen inga stora problem med att läsa och studera – bara de får rätt hjälp.

PiPo fylls numera snabbt med deltagare som är intresserade av att läsa skönlitteratur. Idag är det mer vuxenlitteratur än det var i början men fortfarande håller man fast vid Astrid Lindgren.

–Idag har vi fler sökande än vi kan ta emot och har fått massor av elever att läsa som inte har läst förut, säger Mathilda Söderlund.

En stor del av tiden läser deltagarna och pratar sedan om det de har läst. Det är innehållet i böckerna som är det centrala, litteraturen som en väg att lära känna sig själv och samhället.

– Tidigare styrde vi inte läsningen så mycket. Vi uppmuntrade dem att ta en bok och sätta sig att läsa någonstans. Inför det här året har vi börjat jobba med att strukturera läsningen, hjälpa dem på vägen att hitta lässtrategier, säger Mathilda Söderlund.

– Vi ska bli ännu bättre på det här, fortsätter Susanne Lindvall. Det här är bara början. Vi lär av våra misstag, går vidare och ska göra det här till något mycket mer. Att få eleverna att förstå den här världen kan hjälpa dem att komma vidare, att man kan lära sig mycket annat genom att läsa skönlitteratur. Dessutom får man ett bättre språk. Tack vare forskningen vet vi idag att det är viktigt att prata om texten, och att läsning gör nytta. Man kan lära sig mycket om sig själv genom att man för ett medvetet samtal om texter.

Rektor Folkhögskolan

www.redcross.se

unik möjlighet att som strategisk och operativ nyckelspelare leda Svenska Röda Korsets Folkhögskola i Skärholmen

vi söker dig som tillsammans med våra engagerade medarbetare vill vidareutveckla Folkhögskolans verksamhet För ansökan och mer information, besök www.navigio.se Välkommen med din ansökan senast 8/1

I många länder där svenska varor produceras är lönenivån otillräcklig för att arbetarna och deras familjer ska kunna leva ett drägligt liv. Tar svenska företag ansvar för att anställda inom deras produktion ska få en lön de kan leva på? Hur kan man påverka som konsument? Sätt levnadslön och företags sociala ansvar på schemat i vår!

För mer information om vårt utbud av studiematerial, filmer med tillhörande lärarhandledning, rapporter och föreläsningar, kontakta oss på nummer 08 - 6434364 eller maila info @ fairtradecenter.se

Denna trycksak har producerats med stöd från Europeiska Unionen.

Fair Trade Center är ansvarig för textens innehåll och den kan under inga omständigheter anses reflektera Europeiska Unionens åsikter.

»Just praktiken är det jag uppskattar mest!«« Kristian Herder, studerande på lärarutbildningen

20 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

»Forskning är mer värt än praktiskt hantverk« HAR FOLKHÖGSKOLLÄRAREUTBILDNINGEN BLIVIT FÖR AKADEMISK? Behoven av utbildade folkhögskollärare ökar i takt med ökade pensionsavgångar som ersätts med lärare från gymnasiet utan erfarenhet och kunskap om folkbildning och folkhögskola. Klarar landets enda folkhögskollärarut­ bildning att möta kraven? text & foto: svante isaksson 21

I

höstas fick vi en ny regering med nya idéer: Utbildningsminister Gustav Fridolin vill satsa en miljard kronor på bland annat nya folkhögskolor. Socialdemokraterna vill att folkhögskolan ska öppna sina dörrar för unga elever i gymnasieåldern. Anledningen är att de anser att den speciella pedagogik och arbetssätt som folkhögskolan har är framgångsrik och skulle passa många som haft svårt att klara grund- och gymnasieskolan.

Det kan uppfattas som en framgång för folkhögskolan som skolform och som ett politiskt erkännande. Men det kan också uppfattas som att folkhögskolan ska ta ansvar för de andra skolformernas misslyckanden. Oavsett hur man ser på detta ställs folkhögskolan inför stora förändringar och nya krav om de blir verklighet. Lokalfrågan är en sak, ekonomin en annan och sist men inte minst: Var ska de utbildade folkhögskollärare som ska ta hand om alla nya kursdeltagare komma ifrån?

– Det är ungefär hundra studenter i vårt system och det kommer ut sextio nya lärare varje år, varav tjugo redan har tjänster på någon folkhögskola, säger Anne-Marie Laginder, kursföreståndare för folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings universitet.

Hon tror inte på att starta nya utbildningar på fler orter eftersom arbetsmarknaden för folkhögskollärare är relativt begränsad jämfört med till exempel gymnasielärare med legitimation, men också att det kan vara svårt att få upp volymen studenter på nya utbildningar.

– Det behövs ju också en forskningsförankring till folkbildningen på ett universitet, säger AnneMarie Laginder.

När politikerna idag efterfrågar folkhögskolans särart och tradition sker det samtidigt som en stor grupp lärare antingen går i pension eller närmar sig pensionen. För att fylla upp tjänsterna rekryterar folkhögskolorna i regel gymnasielärare, av vilka de flesta saknar kunskap och erfarenhet från folkrörelser, folkhögskolor och folkhögskolans arbetssätt.

Ett fundament i folkhögskolan är friheten.

Folkhögskolan avgör själv vilka utbildningar de vill ha och vilka de vill anställa som lärare. Det finns inget krav på att folkhögskolan ska se till att dess lärare fortbildas i folkbildning, folkrörelser och folkhögskolans historia, traditioner, särart och pedagogik.

Till saken hör att det är i klassrummen som särarten och traditionen utvecklas och bevaras och omsätter detta i konkret bildning och utbildning tillsammans med kursdeltagarna.

Idag finns det en utbildning till folkhögskollärare: Folkhögskollärarprogrammet vid Linköping

– Studenterna har efterfrågat minilektioner och det är något vi har tagit till oss, säger Ann-Marie Laginder, kursföreståndare för folkhögskollärarprogrammet..

universitet. Utbildningen är ett år på helfart och fyra terminer på halvfart/distans och omfattar 60 högskolepoäng. Teori varvas med praktik på någon skola och utbildningen avslutas med ett examensarbete. För att antas ställs höga krav på förkunskaper och tidigare högskolestudier och/eller flera års anställning som folkhögskollärare.

– Om regeringen bestämmer sig för att bygga ut med fler folkhögskolor och utbildningar, så kan vi också öka och anpassa oss till det., säger AnneMarie Laginder.

M

en det handlar förstås inte bara om kvantitet utan även om kvalitet och innehåll i lärarutbildningen. Ett centralt kunskapsområde är folkhögskolans historia och demokratiska uppdrag men också samspelet mellan folkbildning, folkrörelse och civilsamhälle. Folkhögskolan skiljer sig från andra utbildningar, både vad gäller kurser och studerande. Man har ett eget bedömningssystem i allmän kurs, omdömet, som lärarna ska lära sig att hantera. Det finns ingen central läroplan att följa utan det är de kursansvariga lärarna på skolan som självständigt lägger upp planerna för sina kurser och får dessutom i hög grad introducera och etablera nya kurser och ämnen.

En annan sak som skiljer sig mot andra skolformer är de studerande. Spridningen är stor när det gäller såväl studieinriktning, studiebakgrund, motivation, ålder, etnicitet, funktionshinder och arbetslivserfarenhet. I samma klassrum ska de som inte klarat grundskolan samsas med dem som förbereder sig för högskolestudier.

Den som går folkhögskollärarprogrammet måste alltså utveckla förmågan att möta en stor variation av studerande och utbildningsbehov i folkhögskolan.

Kristian Herder är 29 år och har ända sedan gymnasieåren varvat högskolestudier och arbete innan han bestämde sig för att bli folkhögskollärare.

– Det som är intressant med folkbildning är kombinationen av teori och praktik, säger han.

När vi träffas är han ute på praktik hos fritidsledarutbildningen vid Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Just praktiken är det moment som han uppskattar kanske allra mest i utbildningen.

– Alla som går utbildningen har ju redan skrivit minst en c-uppsats, säger han och menar att studenterna framförallt vill ha mer och fler praktiska moment i utbildningen.

Det är en mycket vanlig synpunkt i de utvärderingar av utbildningen som görs säger Kristians Herder handledare Pierre Rubensson. Han har varit handledare under många år och hört kritiken från studenterna förr.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

»Idag har pendeln svängt till en mer akademisk inriktning« Pierre Rubensson,handledare och lärare

»Studenterna vill ha mer praktiska moment« Kristian Herder

FOLKHÖGSKOLAN

6 2014 23

– Det är akademiska moment som räknas, säger Kristian Herder och Pierre Rubensson håller med: – Det finns i strukturen att forskning och anslag är mer värt. Det spelar ingen roll vad 25-åringar säger i sina utvärderingar, säger han.

Det studenterna efterfrågar är mer av minilektioner på campus menar Ann-Marie Laginder.

– Och det är något vi har tagit till oss. Utmaningen är också att få praktiken ute på folkhögskolorna att hänga ihop med den campusförlagda undervisningen. Där finns det lite olika önskemål, till exempel att också få de teoretiska verktygen så att man kan reflektera över sin undervisning. Så det är lite både och, inte ensidigt så att man efterfrågar mer praktik, säger Anne-Marie Laginder.

E

n förklaring kan vara att det kan finnas en inbyggd spänning mellan den akademiska och folkbildningens traditioner och kunskapssyn. Om vi hårdrar saken för tydlighetens skull kan man säga att folkbildning per definition inte är teoretisk och akademisk, utan bygger på erfarenheter och praktik. Samtidigt har sedan länge pågått akademisk forskning kring folkbildningen, vilket satt sina spår i utformningen av lärarutbildningen.

– Det är viktigt att utgå från folkhögskolan som en särskild utbildningsform. Det är också det som legitimerar en egen utbildning av lärarna. Att folkhögskollärarna får en akademisk examen ger ju också dem en legitimitet, säger Anne-Marie Laginder.

Vilka förändringar skulle du vilja se på ett generellt och övergripande plan?

– Det jag uppfattar som viktigast är att få programmet att hänga ihop som en helhet och att behålla kontakten med folkhögskolorna så att vi ser vilka behov som finns där och att de kan påverka den utbildning som vi bedriver.

Utbildningens längd påverkar också balansen

Pierre Rubensson (i mitten) ser handledandet som ett sätt att förlänga sitt eget lärande.

Här tillsammans med Kristian Herder och deltagare på fritidsledarelinjen, Hagabergs folkhögskola.

mellan teori och praktik.

– Det är klart att man skulle kunna vidareutveckla den verksamhetsförlagda utbildningen och göra den längre, men nu är vi låsta till ett år och det är väldigt kort tid där studenterna ska hinna med mycket. Om vi kunde förlänga utbildningen skulle vi hinna med mer praktik på ett annat sätt.

Pierre Rubensson har varit handledare till studenter sedan många år tillbaka. Han gick själv utbildningen i Linköping och har arbetat på flera olika folkhögskolor. Han ser handledandet som ett sätt att förlänga sitt eget lärande eftersom han tvingas ifrågasätta sig själv och reflektera över varför han undervisar si och så.

– Det är en stor tillgång för mig, säger han. Men det är också förenat med ”risker”. Jag måste ju släppa in och våga sätta mig längst bak i klassrummet. Där har jag också fått lära mig en hel del via praktikanterna.

Det låter väldigt ödmjukt?

– Men jag kräver också att de ska vara väl förberedda och klara av att genomföra en lektion. Det är ju den chans de får.

Hans egen utbildnings- och bildningsväg till läraryrket gick via Linköping och praktik på Nordiska folkhögskolan i Kungälv där Stewe Claesson var rektor. Pierre Rubensson handledare var ”två som hette Kalle och Leif” berättar han.

– Det var mycket ”trial and error” under min praktik och jag lärde mig mycket av dem om hur en bra praktik ska se ut. Jag ringde dem ofta efteråt och pratade om hur man kan lösa problem, säger han.

När han idag ser tillbaka på sina år inom folkhögskolan kan han idag se hur pendeln svängt från en mer folkrörelseförankrad lärarutbildning till dagens mer akademiska inriktning. En förklaring till pendelns sving är att folkrörelserna inte längre rör sig som förr. En del är i praktiken stendöda men folkhögskolorna finns ändå kvar, och försörjs med lärare av en allt mer akademiserad utbildning.

– Då jag utbildade mig i Linköping hade många lärare där en gedigen bakgrund i praktiskt folkhögskolelärande. Och det fanns ingen forskning.

Jag tycker att man nu borde knyta till sig fler folkhögskollärare som adjunkter till lärarutbildningen, säger Pierre Rubensson.

Det finns ett antal frågor kring lärarutbildningens framtid. Om folkhögskolan byggs ut med en miljard – finns det tillräckligt många lärare då? Om folkhögskolan dessutom ska ta sig an ungdomar i gymnasieåldern – vilka ska ta hand om dem? Är folkhögskollärarprogrammet för akademisk och borde fler folkhögskollärare vara delaktiga i utbildningen?

Diskutera på Facebook: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan

Lärarförbundets tidningar

Kunskap, lust & inspiration

Svenska, SOämnen, språk

Bild, dans, drama, media, musik, slöjd, teater

Matematik, naturvetenskap, teknik

Alfa 6 nr/år 360:-/år

Uttryck 6 nr/år 360:-/år

Origo 6 nr/år 360:-/år

Specialpedagogik 6 nr/år

360:-/år

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

FORNBYS REKTOR:

Ledare inom skola och förskola

Chef & Ledarskap 6 nr/år 360:-/år

sedan 1920

»Ser vi våra deltagare som problem då har vi problem«

OLKHÖGSKOLAN

nr 4•2014

REPORTAGE:

Är det okej utan anställda lärare?

Förskolan

10 nr/år 420:-/år

Folkhögskolan 6 nr/år 320:-/år

Idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap

Litteraturen blev Henriks väg tillbaka

HELLRE FERLIN ÄN FAS �

miVIDA 4 nr/år 250:-/år

NUMMER 14 20 SEPTEMBER — 3 OKTOBER 2013 ÅRGÅNG 24

VÄGEN TILL YRKET

Yrke 4 nr/år 250:-/år

Pedagogiska magasinet 4 nr/år 300:-/år

Lärarnas tidning 20 nr/år 695:-/år

BILD: COLOURBOX, DAN HANSSON

Tema: Lärarutbildning

Fritidspedagogik 6 nr/år 300:-/år

tidning

Lärarnas

Yrkeslärare

Möt Luiza

— en av många lärarstudenter i detta nummer

Priserna avser helårsprenumeration inkl moms och porto inom Sverige och gäller t o m 2014-12-31. Är du medlem i Lärarförbundet betalar du bara 19 kr/mån för en helårsprenumeration.

Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet ingår i medlemsskapet utan extra kostnad.

Prenumerera på:

www.larartidningar.se/prenumerera

MÄNNISKORÄTTSKÄMPAR I detta material får eleverna genom filmade skype intervjuer lära känna de människorättskämpar som tilldelats Per Anger-priset, regeringens pris för mänskliga rättigheter.

För årskurs 9 och gymnasiet

UPPDRAG: DEMOKRATI Workshopar för klassrummet om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter utifrån historiska händelser och levnadsöden.

För årskurs 9 och gymnasiet

Mer för klassrummet: www.levandehistoria.se

Vi arbetar för demokrati, tolerans och alla människors lika värde. Med lärdomar från historien, med fokus på lärare och elever.

EUROPASS – gör studenternas kunskaper och meriter synliga En digital kompetensportfölj som hjälper dina studenter att visa vad de kan för arbetsgivare i Europa. utbyten.se/europass

Klasskillnad mellan linjer Det finns en klar klasskillnad mellan folkhögskolans musiklinjer och de allmänna linjerna. Det visar en studie som undersökt folkhögskoledeltagarnas familjebakgrund.

Allmän linje rekryterar i huvudsak deltagare från lägre medelklass och arbetarklass, vars föräldrar har kvalificerade eller okvalificerade arbeten inom service eller produktionsyrken.

Musiklinjernas deltagare kommer från familjer med föräldrar som är universitets- och ämneslärare och olika tjänstemän av olika slag.

Det visar studien Folkhögskolans folk – Klass kön och karriär i tre folkhögskolekohorter. Studien har gjort av Erik Nylander och Tobias Dalberg vid Linköpings universitet. De har också jämfört med jazzutbildningarna vid Skurup och Fridhems folkhögskolor som är utpräglade elitutbildningar.

Där blir klasskillnaden ännu större när man jämför deltagare på allmän linje med jazzutbildningarnas deltagare.

De senares föräldrar är i ännu högre utsträckning akademiskt utbildade.

Det skiljer sig också med avseende på kön. På de allmänna linjerna och musiklinjerna generellt är det fler kvinnliga deltagare: På musiklinjerna är 55 procent av deltagarna kvinnor.

På de allmänna linjerna utgör kvinnorna 65 procent. På Skurups och Fridhems jazzutbildningar är den manliga dominansen total – åttio procent deltagarna är män.

Studien berör också utvecklingen på de olika linjerna mellan åren 1997– 2012: Antalet deltagare i allmän kurs har minskat kraftigt från 18 000 till drygt 11 000 deltagare, en minskning med 37 procent. Under samma tid har antalet deltagare på estetlinjerna ökat från 4000 till 6000 deltagare.

Sammantaget är de särskilda kurserna större än de allmänna linjerna.

De senaste sifforna för höstterminen 2014 visar att antalet deltagare på de allmänna linjerna uppgår till 11 500 medan de särskilda kurserna har 14 500 deltagare.

Staffan Myrbäck FOLKHÖGSKOLAN

INSÄNT

»En folkhögskollärare har varit statsminister« I intervjun med Gustav Fridolin konstateras att han är den förste folkhögskolläraren som utsetts till utbildningsminister, vad som tidigare kallades ecklesiastikminister. Hedersamt givetvis såväl för Fridolin som för folkhögskolan. En folkhögskollärare har långt tidigare av kungen utsetts till statsminister. Han hette Rickard Sandler och efterträdde Hjalmar Branting 1925. Dessförinnan hade han grundat abf och varit lärare på Hola och Brunnsviks folkhögskolor. Under 30-talet, fram till 1939 var han utrikesminister men fick lämna regeringen, när han ville ge aktivt stöd till Finland efter det sovjetiska överfallet i november 1939.

Brunnsviks folkhögskola var ju under många år arbetarrörelsens flaggskepp med sådana framstående rektorer som Sigfrid Hansson, Per Albin Hanssons bror, och Alf Ahlberg, en ledande kulturperson på sin tid. Mest kände eleven var författaren Dan Andersson, som tidigare stod högt i kurs inom folkhögskolan. En senare elev är Marit Paulsen, välkänd eu-parlamentariker.

När jag hamnade i riksdagens utrikesutskott 1982 dominerades utskottet av folkhögskollärare och folkhögskolerektorer.

Ordförande var Stig Alemyr, rektor på » 1982 Vimmerby folkhögskola och vice ordfödominerades rande var Sture Korpås, rektor på Wiks utskottet av folk- folkhögskola. Dessutom var vi två folkhögskollärare. Orsaken var säkert folkhögskollärare och högskolans internationella profil, som folkhögskole- vid den här tiden var stark, vilken resulrektorer« terade i utbyte med nordiska folkhögskolor och studieresor bland annat till svenska medelhavsinstitut. Det gällde instituten i Rom, Atén och Istanbul. Gustav Fridolin betonar helt riktigt vikten av bildning, som kommer att bli tydlig inom regeringen, vilket bevisas av att tre ministrar är inriktade på detta.

Om jag får komma med en önskan till utbildningsministern vill jag gärna att de svenska instituten i Italien, Grekland och Turkiet får finnas kvar, vilket i så fall kommer att Skriv till oss! visa att synen på bildning blir tydlig – i praktiken.

Mail: staffan. myrback@lararLars Hjertén forbundet.se f.d. lärare och rektor inom folkhögskolan Adress: Folkoch ledamot i två folkhögskolestyrelser. högskolan Box 12239, PS. Jag vill inte vara polemisk i onödan men jag har 102 26 faktiskt besökt de olika instituten, senast med en Stockholm av mina söners gymnasieklass, och funnit dem helt Eller hör av dig fantastiska. I Istanbul träffade jag tidigare Ingemar via Facebook: Karlsson, som då var generalkonsul där och som blev facebook.com/ en av våra mest framträdande kännare av islamisk kultur TidskriftenFolkoch religion. Tack vare arbetet på generalkonultatet. DS hogskolan

6 2014 27

Augustprisvinnaren Kristina Sandbergs triologi om hemmafrun Maj: Att föda ett barn (Bonniers 2010), Sörja för de sina (Bonniers 2012), Liv till varje pris (Norstedts 2014)

Hemmafrun får sin plats i litteraturen – Yngre läsare idealiserar hemmafrun och glömmer det ekonomiska beroendet, säger Kristina Sandberg som leder skrivarkurser på Nordiska folkhögskolan. text: holger nilén foto: maria annas

28

LÄSNING

M

aj tänkte aldrig på att gå folkhög­ skola. Hon planerade middagar och höll diskbänken skinande blank. Hennes skapare, förfat­ taren och vinnare av Augustpriset 2014, Kristina Sandberg, föreläser nu om Majs liv på folkhögsko­ lor och abf-arrangemang och handleder skrivar­ kurser på Nordiska folkhögskolan.

Maj fick barn på 30-talet och blev hemmafru.

Hon gjorde en klassresa när hon träffade fabrikörsonen Tomas. Hon hade arbetat som smörgåsnissa på Grand Hotell i Åre och sett kungligheterna på nära håll. Hon flyttade från Östersund till Örnsköldsvik, där hon fick jobb som servitris och möter den femton år äldre Tomas. Blir bjuden bjuden på strömming och snaps. Det blev lite för mycket apelsinlikör och hon lät sig förföras.

Snart börjar Maj bli bedövande trött och må illa. Det här var före de fria aborternas tid.

Hon ställs inför sin egen skam.

Det blir en stor mage och en enkel grå klänning när hon gifter sig.

– Hon försöker bli bra som hemmafru och husmor, städa, laga mat och vara representativ, berättar Kristina Sandberg, när hon dragit en kortversion av Majs liv i sin trilogi.

Den tredje boken Liv till varje pris har nyligen kommit ut, men Kristina Sandberg vill berätta om alla böckerna, säger hon på abf-huset i Stockholm under en eftermiddagsföreläsning, som proKultur arrangerat. Intresset är så stort att åhörarna tvingas flytta till en större sal.

– På sent sextiotal var hemmafru nästan ett fult ord. Och jag är feminist. Men jag ville inte skriva om den starka flickan och inte om den som svälter sig eller skadar sig. Då var det mer utmanande att gå in i köket och stanna där och skriva från ett köksperspektiv.

Hennes hjärta bultade inför att hon skulle föda sin äldsta dotter, för tio år sen. Hon var nyutbildad psykolog och ville veta hur det var när hennes mamma kom till. Därför kontaktade hon sin mormor i Örnsköldsvik.

– Ni var inte gifta när mamma blev till, funderade Kristina Sandberg då.

Mormor svarade inte, hon reste sig och hämtade påtår. Det var hennes stora skam. En hemlighet hon bevarat länge. Där såddes första fröet till Maj. – Maj är min fiktiva mormor.

Under Majs levnad skulle det goda samhället,

»Förbjudna tankar ska synas i romanen, samtidigt som Maj säger: 'Det var inget särskilt…'«

FOLKHÖGSKOLAN

6 2014

Folkhemmet, skapas. Bättre bostäder, rinnande vatten och bort med smuts, tbc och vägglöss. Hemmafrun skulle putsa fönstren var tredje vecka och baka tolv sorters kakor, för det gjorde alla andra i Örnsköldsvik. När Maj föder så ska barnet ammas var fjärde timme men inte få för mycket kroppskontakt och smek. Om man tog upp barnet kunde de inre organen förstöras. Att skriva om en hemmafru är stilistiskt en utmaning. Det handlar mycket om att få fram tanken Att verka men inte synas. För det har Kristina Sandberg behövt 1500 sidor.

– Det blir en chock för Maj att fira jul hos sin man, det blir stressigt, Förbjudna tankar och känslor ska synas i romanen, samtidigt som Maj säger: ”Det var inget särskilt…”.

Juryns motivering till att Kristina Sandberg får Svenska Dagbladets litteraturpris 2014 är att hon förvandlar ”monotona vardagsbestyr och återhållen frustration i folkhemmets marginal till stor och fängslande litteratur. Trilogin om hemmafrun Maj ger röst och kroppslig närvaro åt en generation kvinnor som länge tagits för givna.“ Den 24 november fick hon Augustpriset. I nomineringen heter det: ”Med sitt epos om hemmafrun Maj visar Kristina Sandberg att inom en örnsköldsviksvånings väggar kan rymmas en hel odyssé. Med distans och empati skildras ett skört och sårigt familjeliv i välfärdsstaten.”

Det blir 60- och 70-tal. Maj är en orolig sort. Hennes flämtande andhämtning hörs, hon är så otålig hela tiden. Hon är ingen superhjältinna men hon har den blankaste diskbänken, lagar goda köttbullar, har snygga ben fast långbyxor är ett otyg. Nu börjar även arbetarna ha råd med en hemmafru. Då börjar samhället säga ifrån att hemmafruarna är en tärande grupp, de behövs ute i tekoindustrin och inom vården.

– Det jag gjort är det inget värt? kan Maj fråga sig. Jag hör yngre läsare som kan idealisera att vara hemmafru, de kan längta efter det. De glömmer bort det ekonomiska beroendet. Samtidigt kämpar många unga kvinnor idag mot utbrändhet.

Visst fick Maj ett tillfälligt stöd. Då kom socialdemokraten Nancy Erikson med Debattboken Bara en hemmafru och Eva Mobergs essä Kvinnans villkorliga frigivning 1961 i Liberal debatt. Det var inte längre självklart att kvinnan skulle stanna hemma, hon skulle ut på arbetsmarknaden. Men det var en villkorlig frigivning. Kvinnan hade fått flera roller: arbetande familjeförsörjare, barnproducent och skönhetsobjekt. Det här känns igen idag också.

– Läsaren blir Maj med Maj, mormor, mamma.

Många som lyssnat på mig säger att Majs liv är som deras liv idag, fast kraven är andra. Nu ammar man längre. En mamma sa att hon hade ammat i fem månader och använde nu tillägg, men sa inget om det till barnavårdscentralen som har andra idéer.

29

LÄSNING

Kontroversiellt om folkhälsans status ÅTSTRAMNING TILL DÖDS David Stuckler, Sanjay Basu • Vad mer kan man önska? Åtstramning till döds är en lättfattlig historiegenomgång med massor av statistik men ändå begriplig för en pensionerad humanist. Författarna är två medicinare från Oxford respektive Stanford universitet som tolkar utvecklingen ur folkhälsans perspektiv. Hur hög är dödligheten i olika sjukdomar? Hur många är självmorden, spädbarnsdödligheten etc. Allt ställt mot ländernas ekonomiska politik, särskilt satsningar eller nedskärningar av förebyggande sjukvård och hälsovård, bostadspolitik och arbetsmarknadspolitik. Utgångspunkten är Franklin D Roosevelts New Deal, när usa investerade sig ur trettiotalets depression.

Ett genomgående tema är hur imf, International Monetary Fund, som villkor för lån stäl-

• Sanjay Basu är doktor i medicin och verksam vid Stanforduniver­ sitetet. Han har tillsammans med David Stuckler skrivit Åtstramning till döds.

ler krav på åtstramningar av de nationella budgetarna och med det följderna för folkhälsa och dödlighet. Blott länder som vägrar att skära ner sin hälso- och sjukvård undviker katastrofer.

Det gäller till exempel Island, Vitryssland och Malaysia. Cirkeln från New Deal sluts med hur president Obama vill skapa en allmän sjukförsäkring för hela det nordamerikanska folket.

Självklart är detta en partipolitiskt kontroversiell bok, där den nordiska socialapolitiken framhålls som förebild för den övriga världen. Men tabellerna över alla världens döda är svåra att argumentera emot.

Högre statsutgifter för hälsovård ger snabbare ekonomisk återhämtning. Det visar inte minst Finlands, Sveriges, Tysklands och Japans exempel.

Det här är en bok för varje lärare och studerande som försöker förstå hur man aktivt ska komma till rätta med sitt lands ekonomiska problem.

Björn Höjer

Kort om …

svenska utvandrare, kvinnolitteratur och kvinnokamp i Tunisien

DEN NYA STADEN Lennart Pehrson • I början av det förra seklet var Chicago Sveriges andra stad. I Den nya staden – andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika – har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. Invandrarna drev på USA:s urbanisering och ingen annan stad växte lika snabbt som Chicago. Unga ensamstående kvinnor som varit förtryckta pigor på den svenska landsbygden tog ett steg mot frigö relse när de blev hembiträden i Chicago.

STÅ I BREDD Ebba Witt-Brattström • Ebba Witt-Brattström skriver om det baktalade litterära sjuttiotalet som hon menare var både livaktigt och litterärt innovativt: Vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, kvinnohistoria, sexuella tabun, slaget om moderskapet och andra teman kännetecknar perioden. En personligt skriven litter atur­ historia som återupprättar och övertyga r om att sjuttiotalsfeminismen var banbrytande för litteraturen, skriven av såväl kvinnor som män.

DET HÄR ÄR VÅR TID Fanny Härgestam •Amiras man sköts till döds under prote sterna i Tunisien. Mitt i sorgen måste hon påbörja ett nytt liv.

Parallellt med berättelsen om Amira följer vi med demokratikämparna Selma, Meherzia och Mabrouka från den arabiska vårens gryning och fram till Tunisiens nya konstitution. Fanny Härgestam följer dem under tre år. Ett unikt dokument över den arabiska våren – och en tidlös bild av hur kvinnors rättigheter alltid måste försvaras. Boken var nominerad till Stora Journalistpriset.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

Blir lätta offer för populism

MELLAN 55 OCH 60

Känna sig ung som gammal • ”Du får gärna sitta, jag kan stå.” Visst kan det kännas underligt att bli behandlad som gammal, när man inte känner sig sådan. Synen på olika åldrar i Sverige och i andra länder, borde ingå i diskussioner under alla utbildningar, inte minst på folkhögskolorna. Tänk på de äldre som är rädda för ungdomar eller yngre vuxna. Själv råkade jag ut för detta när jag som 30-åring ville hjälpa en kvinna som fallit i gatan.

Hon började slå på mig med sin handväska. Jag tror att hon var rädd att jag skulle råna henne.

Ett sätt att komma vidare i tankarna och diskussionerna kan vara att utgå från Mellan 55 och 60 (Lind & Co). Det är en liten bok på knappa hundra sidor, författad av Tomas Lappalainen, som passerat 56, på väg mot 57. Varje

PERSONER

tankegång i boken har fått en egen sida. Där finns funderingar som att koltrastens sång blir viktigare när man blir äldre, medan man som ung var upptagen av annat. Eller att man börjat missa möten eftersom kalendern finns i telefonen och man är ovan vid det. Eller du är ute med yngre kolleger på krogen och det är dags att gå vidare. Ingen frågar om du ska med, de tar för givet att du inte vill.

Kanske är det dags att arrangera en maskerad med temat pensionär för yngre vuxna, som Lappalainen gjorde som 30-åring. Men verkliga pensionärer borde bjudas in. Eller är det dags för pensionärerna att arrangera en egen maskerad med temat ungdom och bjuda in unga vuxna. För det är mötet mellan generationerna som kan ge de intressantaste diskussionerna.

Holger Nilén

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Staffan Hübinette, lärare i socialpedagogik och drogprevention på Tollare folkhögskola har fått European Cities Against Drugs Sveriges, ECAD, pris för sitt arbete med drogprevention i skolor. Han har länge föreläst för skolpersonal landet runt om hur de tidigt kan upptäcka och förebygga narkotikaproblem på skolan. I motiveringen står att han på ett ” förtjänstfullt sätt utvecklat skolans arbete i narkotikafrågan.

FOLKHÖGSKOLAN

Folkhögskolläraren och fårösundsbon Calle Brobäck får kulturpris för sitt folkbildningsarbete om Gotlands kul­ turhistoria.

PREKARIATET Guy Standing • Allt fler trängs ut i det som kal�las prekariatet. En här som blir allt större. Guy Standings bok Prekariatet - Den nya farliga klassen handlar om en snabbt växande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor, kortvariga och dåligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring – ens på lång sikt. Guy Standing är professor vid School of Oriental and African Studies i London. Han skriver om konsekvenserna av den globala marknaden och hur en nyliberalt orienterad ekonomi lett till en fragmentarisering av arbetslivet, och som gör det svårt för prekariatet att förbättra sina villkor på arbetarklassens traditionella vis, genom solidaritet och politisk pragmatism. De står utanför fackföreningarnas avtal om rimliga arbetsvillkor. Standing gör upp med myten om en reservamé bestående av ett trasproletariet outbildade människor.

Vi kan alla hamna där. Gamla, unga, studenter som trots hög utbildning inte får jobb och försörjning. Den globala marknaden skapar en otrygghet som gör dem till lätta byten för populister. Otrygga människor som söker snabba och enkla svar på komplicerade frågor.

Staffan Myrbäck

Calle Brobäck, lärare på Gotlands folkhögskola får Region Gotlands kulturpris för sitt folkbildningsarbete om Gotlands kulturhistoria. ”Ur sina hundratals hyllmeter gotlandica hämtar han ständigt nya anekdoter och faktauppgifter som han, med glimten i ögat och med stor inlevelse, outtröttligt förmedlar,” skriver juryn. Calle Brobäck har samlat på litteratur om Gotland i över 30 år och fyller hans hem från golv till tak.

Annamaria Hedlund är nybliven rektor på Medlefors folkhögskola.

Hon har vikarierat på posten som rektor och verksamhetsansvarig sedan augusti. De senaste tre åren har hon arbetat vid folkhögskolan som pedagog, med bland annat kursverksamhet riktad till arbetsrörelsens organisationer. Annamaria Hedlund har länge varit aktiv i olika S-föreningar och även haft kommunpolitiska uppdrag för socialdemokraterna.

6 2014 31

SFHL

Folkhögskollärarna & legitimationsreformen •

I dagsläget omfattas folkhögskollärarna inte av den lärarlegitimation som utfärdas av Skolverket. Men det är inte bara folkhögskollärare som är undantagna lärarlegitimation.

Undantagna är också lärare i yrkesämnen, modersmål, individuella kurser, orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning, Waldorfskolor, lärare som undervisar på sjukhusskolor och lärare i svenska utlandsskolor. Även lärare som bedriver annan undervisning på engelska, (som inte är språkundervisning) är undantagna kravet på legitimation – däremot måste de ha en utländsk lärarexamen som motsvarar den svenska och ha kompetens att undervisa på engelska.

Inte heller fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare, och lärare inom musik- och kulturskolan omfattas av lärarlegitimationen.

Frågor & svar: Varför omfattas inte jag som folkhög­ skollärare av lärar­legitimationen?

Förskola, grundskola och gymnasiet lyder under skollagen och folkhögskolan är en fristående skolform som står utanför skollagen.

Den lärarexamen som idag ger rätt till lärarlegitimation utgår från den högskoleutbildning som ger 210–330 högskolepoäng och därmed ger behörighet att undervisa inom det obligatoriska skolväsendet och gymnasiet.

Me

r in

fo:

sf h

l.se

Jag har arbetat som bildlärare på en gymnasieskola i 20 år, hur kan jag få legitimation?

Du kan som utbildad folkhögskollärare, med utbildning i något av undervisningsämnena inom gymnasieskolan, vidareutbilda dig inom VAL (Vidareutbildning av Lärare).

Här kan du läsa mer om utbildningen och kraven för antagning: www.lh.umu.se/utbildning/fortbildning-for-larare/valprojektet/ Jag är folkhögskollärare och undervisar sedan 16 år i engelska på gymnasienivå, vad händer med mig efter 1 juli 2015?

Den som påbörjade sin anställning som lärare före den 1 juli 2011 får fortsätta bedriva undervisning och sätta betyg självständigt fram till den 30 juni 2015. Om det på skolan saknas lärare med legitimation och viss behörighet, eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna, så får en lärare utan legitimation eller behörighet bedriva undervisningen. Men då krävs att läraren är lämplig att bedriva undervisningen, och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande. Undervisningen får bara bedrivas högst ett år i sänder. Beslut om betyg måste fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Om det inte går att enas om betyget är det den legitimerade läraren som beslutar om betyget – under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall beslutas betyget av rektorn.

Om legitimationen: Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Jonas Bergman och Cyrene Martinsson Waern

Det är bara staten som kan utfärda och dra tillbaka en legitimation.

Skolverket är den myndighet som för statens räkning utfärdar lärarlegitimation och reglerar innehållet och sanktionerna. Blir du som legitimerad lärare anmäld är det Lärarnas ansvarsnämnd som har hand om ärendet via Skolinspektionen.

Lärarnas ansvarsnämnd fattar sedan beslut i ärendet och du underrättas via Skolinspektionen om beslutet.

Andra yrkesgrupper har, istället för legitimation, en auktorisation. Auktorisationen regleras av branschorganisationer eller myndigheter utifrån statens regelverk. En auktorisation ska säkerställa kvalitet inom yrket genom regelverk för utbildning och övriga krav för att få utöva yrket. Exempel på auktorisation är auktoriserade revisorer eller auktoriserade tolkar.

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE: Ingela Zetterberg, 08-737 68 97

OMBUDSMÄN: Cyrene Martinsson Waern, 08-441 32 10 cyrene.waern@lararforbundet.se Jonas Bergman 08-737 68 96, jonas.bergman@folkbildning.net

INGELA HAR ORDET Mer info:

sfhl.se

SFHLveckan 2015

Den 16–18 mars kommer SFHL:s årliga utbildningsvecka att äga rum.

Här är kurser vi anordnar: • Facklig Grundkurs 16–-18 mars En grundkurs för dig som är ny som förtroendevald och behöver känna dig säkrare på dina rättigheter och skyldigheter som facklig förtroendevald.

• Arbetsmiljö Grundkurs 16–17 mars För Skyddsombud och arbetsledning där vi kommer att jobba med fysisk och psykosocial arbetsmiljö, rättig­ heter och skyldigheter samt lagar och bestämmelser.

• Folkhögskolan och dess lärare – två dagar om identitet i nordisk spegling 16–17 mars Folkhögskolan är inte bara en svensk företeelse. Här sätts folkhögskolan i ett nordiskt perspektiv.

• Vad håller vi egentligen på med?

16–18 mars Folkhögskollärare som demokrati­ bärare, förhållningssätt och metoder • Olik och jämlik 16–17 mars Hur arbetar vi med förtryck och diskriminering i vårt arbete?

• Försäkringar & pensioner 16 mars Favorit i repris, det är aldrig försent men ju tidigare desto bättre!

• Förhandlarkurs 17-18 mars Avtal utan centralt angivet utrymme är vanligt förekommande i tjänstemannasektorn. Vi har två kollektivavtal på folkhögskolorna där det ser ut så idag. Behöver vi tänka annorlunda nu?

• Hur förebygger vi utbrändhet?

18 mars Kan vi förebygga utbrändhet genom kompetensutveckling? Vi diskuterar igenom konkreta exempel.

• Pedagogiska ledare – För rektorer 18 mars Att vara pedagogisk ledare, av rektorer för rektorer.

Lärarlegitimation, en komplicerad fråga Nyligen var jag på Nordisk Idékonferens tillsammans med sfhl:s förbundsstyrelse på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Många härliga möten, inspirerande föreläsningar och seminarier fyllde de två novemberdagarna. Vid ett seminarium presenterade Mette Ø. Madsen, Brandbjerg højskole i Danmark, ”Højskolen: de mangfoldige møder og fremtidsafklaring”. Rubriken lockade mig till seminariet. På Brandbjerg har man upptäckt, liksom i Sverige, att deltagarna har med sig upplevelser som skapar hinder i deras liv. För att deltagarna ska kunna hantera sin situation bättre erbjöds grupphandledning som utgår från deltagarnas tidigare upplevelser och erfarenheter: Vad har påverkat mitt liv att jag är den jag är idag? Grupphandledningen har fokus på att förmågan till empati ska öka och därmed ökar också förståelsen för andra människors situation. Grupphandledningen leder till att förmågan att arbeta i grupp ökar och de klarar studierna bättte. Här en av folkhögskolans kärnor!

Osökt far mina tankar till vilket mångfacetterat yrke folkhögskollärare är. Det är svårt att beskriva med några få ord! Detta upptäcker vi inte minst nu när vi i styrelsen försöker få ett grepp om lärarlegitimation för folkhögskollärare. Många medlemmar har hört av sig och vill att vi ska hitta en lösning. Frågan är oerhört komplicerad därför utreder Cyrene Martinsson Waern, ombudsman, frågan. Styrelsen fortsätter att problematisera och har insett att det här är inte lätt eftersom folkhögskolan är fri och frivillig (vad det nu betyder?) och att det inte heller finns krav på hur en folkhögskollärare ska vara eller vad en folkhögskollärare är. Ofta har folkhögskolläraren en annan yrkesutbildning än ämneslärare . De kan vara musiker, konstnärer, fritidsledare, socionomer, idrottslärare, ämneslärare, osv. Vi arbetar med olika kurser, både grundläggande och yrkesutbildningar inom samma folkhögskola. Dessutom är folkhögskolorna fria att anställa vem de vill och den de anser har bäst kompetens för uppgiften. Hur ska legitimationen se ut för folkhögskollärare? Eller är det auktorisation (som elektrikerna har) vi vill ha? En auktorisation som vi, yrkesutövarna, har format, äger och ger till folkhögskollärare? Önskan om legitimation/auktorisation handlar om att få status och erkännande. Det är också en fråga om att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Vi som facklig organisation ska vara med att skapa förutsättningar för folkhögskollärare i framtiden. Vi ska vara med och forma vår framtid!

Er ordförande, Ingela Zetterberg

AKTUELLT

KRÖNIKA

Använde skolornas pengar till olagliga transaktioner

Det folkelige

I

alla möjliga sammanhang hänvisar vi, i debatter eller undervisning, till grundläggande texter, till och med till lagar och bestämmelser. Men man får passa sig. Det som en gång skrevs förlorar snabbt sin ursprungliga betydelse, man glömmer i vilket sammanhang texten eller lagarna en gång skrevs och så sätter tolkningarna in och med tolkningarna börjar – förfallet. Av alla Grundtvigs ursprungligen alldeles rimliga idéer om folkhögskolans basvärden är det ingen som i dessa dagar väcker så mycket misstänksamhet som hans tankar om ”det folkelige”. I ett brev, som publicerades först 1889, skrev han: ” - -Folkelighed, Fædreneland og Modersmaal skal være den levende Middelpunkt for Dannelsen og Oplysningen - - -” En sådan text (och i dag måste man minnas nederlaget 1864 som trolig bakgrund till den) kan få besvärliga konsekvenser, och under tidigt 2000-tal utnyttjade Dansk Folkeparti texter som denna till stöd för utvisning av tamiler och till att skapa ett Danmark där unga par inte fick bo om inte båda kontrahenterna var danskar! Kommer ni ihåg att det var så? Det är inte längesedan. Hela förra numret av denna tidskrift pekar på att problematiken finns och växer. Kan man i tider som dessa ens tala om ”det folkelige” – som en del av den s k värdegrunden?

Att Grundtvig själv var noga med att tala om att det danske gällde danskarna, att svenskarna hade sitt svenska och tyskarna sitt tyska – och att alla dessa ”folkligheter” var lika viktiga, det verkade de danska främlingsfientliga politikerna ha glömt.

Denna ständiga upplevelse av att det egna är bäst och att alla utlänningar per definition är sämre – var kommer den ifrån? Och när sätter ett sådant intellektuellt förfall in?

En god vän berättade för några år sedan om sin pojke, som då gick i andra klass i grundskolan och en dag kom hem och ville ha en likadan tröja som Jonny. Min vän sa att han inte visste vem Jonny var och pojken hade ivrigt börjat berätta om vem Jonny var, att han var den som var jättebra i räkning och att han hjälpte alla andra när det blev jättesvårt och att Jonny hade en sån där liksom tät jacka och nu ville pojken ha en sådan, och min vän upprepade att han inte visste vem den där Jonny var och sonen hade uppgivet fortsatt förklara, att Jonny var jättebra på att nicka när de spelade fotboll och att han var snabbast av alla och att han var jättebra på datagrejer. Det var som förgjort. Tills min vän, med sonen i framsätet, åkte längs en gata i området och pojken ropade och pekade: ”Där går han! Det är Jonny och Jonnys farsa!” Och min vän hade så när utbrustit…, men avhöll sig. På trottoaren gick en kolsvart ugandier med en lika kolsvart son, klädd i varm fleecejacka.

När börjar det förfall som har sverigedemokrati i förlängningen?

Vad är det vi gör som förstör det sant folkelige?

Stewe Claeson

• Stewe Claeson är författare och har varit lärare och rektor på flera folkhögskolor i mer än fyrtio år. I höstas utkom han med sin senaste roman, Komma nära, som vi skrev om i förra numret

ABF Nordöstras utbildningsimperium föll ihop i juni, efter flera konkurser. Kvar blev bara folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn.

Nu medger styrelsen för Väddö och Södertörn att man använt skolornas pengar till olagliga transaktioner.

AFB Nordöstra Stor-Stockholms affärer granskas nu av konkursförvaltare och länsstyrelsen. ABF Nordöstra var huvudman för Brunnsvik, Väddö och Södertörn och ägde utbildningsföretaget Verab, Säbyholm Naturbruksgymnasium och managementbolaget ABF Utveckling. Alla enheter utom folkhögskolorna gick i konkurs efter flera år av ekonomiska äventyr.

Nu arbetar tre olika konkursförvaltare med att reda upp affärerna och med att eventuellt ställa de tidigare styrelserna och ledningen till svars.

ABF Nordöstra ägde en skolfastighet i Sollentuna som konkursförvaltaren lyckats sälja för 24,5 miljoner kronor. Det innebär att konkursboets skulder kan betalas och att överskottet blev knappt en miljon kr.

Flera frågor återstår att ta ställning till, dels om den tidigare styrelsen ska ställas till svars för felaktiga årsredovisningar, dels ska konkursförvaltarna ta ställning till om bolagen varit på obestånd under lång tid före konkurserna.

I så fall kan styrelseledamöterna bli personligen betalningsansvariga.

Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor är inte i konkurs,men granskas av länsstyrelsen i Stockholm, som har noterat felaktiga och olagliga transaktioner. Stiftelsens nya styrelse medger att det varit så.

Storleken på konkursen är så omfattande att det kommer att dröja innan konkursförvaltarna och länsstyrelsen fattar beslut om eventuella åtgärder.

Svante Isaksson

34 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2014

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Logga in på webben!

Logga in på lärarförbundet.se så anpassas sidan efter dina intressen, var du jobbar och vilken lärare du är.

När du loggar in första gången blir du uppmanad att uppdatera dina uppgifter och att ange minst ett intresse. Genom att ange intressen kan du få ett än mer personligt innehåll när du är inloggad.

Om du är inloggad kan du starta en diskussion eller ge dig in i en diskussion som någon annan har startat.

Om du läser en artikel får du under rubrikerna Mer om ämnet och Relaterade nyheter tips på artiklar som har en eller flera likadana taggar.

Så se till att du alltid är inloggad när du besöker Lärarförbundets webbplats.

xxxxxx.

text: xxxxxx

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Rebekka Homilius:

»Inte bara undervisning« En folkhögskollärares dag är inte bara lektioner utan också planering, efterarbete, samtal, adminstration, möten, kontakt med myndigheter. Det insåg Rebekka Homilius när hennes dröm att få arbeta som lärare på en svensk folkhögskola gick i uppfyllelse.

Det var efter en sömnlös natt hemma i Dresden som hon hittade Geijerskolan på Internet.

– Som så många andra tyskar tycker jag mycket om Sverige.

Jag har en magisterexamen och skrev brev till alla folkhögskolor och frågade om de behövde en språklärare. Många svarade inte, några sa kanske, några sa nej.

Men Geijerskolans rektor tyckte det var intressant eftersom deras språklärare skulle gå i pension. Det här var 2003.

– Jag fick hälsa på och sen gick det snabbt.

Rebekka Homilius är klassföreståndare på allmän linje och lärare i engelska, tyska, spanska, ryska och samhällskunskap.

Ofta börjar hon sin dag, efter att ha följt sina barn till skola och

dagis, med att läsa mejl och sms, vilka som är sjukskrivna eller inte kan komma till skolan. Kanske blir det också några telefonsamtal innan hon sätter igång sin lektion.

– Ofta jobbar jag från 9 till 16.

En dag i veckan har jag kvällslektion i franska med elever från olika profiler som inte gick att schemalägga på dagtid.

Hon är noga med planeringen, lite av en perfektionist. Deltagarna ska helst vara avslappnade och må bra så hon brukar börja lektionen med en uppvärming.

– En lektion ska vara så rolig som möjligt, då lär man sig lättare. I alla mina ämnen börjar jag med ett slags uppvärmning, t. ex. en lek som gör att man kommer igång. Sen försöker jag ha många olika moment så att det inte bara är jag som pratar. I samhällskunskapen följer vi inte bara läroboken utan tar även upp saker som är intressanta och viktiga för eleverna i deras vardag.

Det bästa med att jobba på folkhögskolan tycker hon är att få jobba med sina språk.

– Det är min stora passion.

Det är mycket annat än lektioner i en folkhögskol­ lärares vardag: Planering, samtal med deltagare, möten, administra­ tion m.m. berättar Rebekka Homilius, språklärare på Gei­ jerskolan.

Och friheten i hur jag kan lägga upp undervisningen. Så länge det flyter på är det ingen som lägger sig i vad man gör av varje minut.

Det är ju annorlunda på den kommunala skolan.

Men det är mycket annat än undervisning: – Administration, hjälpa elever som har svenska som andraspråk och behöver hjälp med översättning i kontakten med myndigheter och prata med elever. På senare år har folkhögskolan fått många elever som har någon form av bokstavskombination eller sociala problem som man får ta hand om. Vi har ju ingen kurator på skolan.

Sedan kan det vara möten med kollegor och arbetsgrupper. Rebekka Homilius är med i marknadsföringsgruppen och sitter i styrelsen för SFHLs lokalavdelning på skolan. Innan dagen är slut kan det bli fler samtal, deltagare som varit frånvarande ska informeras, efterarbete från lektionerna – och planering för nästa dag.

Staffan Myrbäck