Folkhögskolan 1 2014

SFHLS

1/2014

tidskrift sedan 1920

Budo ger balans i skolan och i livet KONKURSEN

FITTSTIMMET

SCENKONST

FBR begär att ABF utreder sig själva

“Belinda Olsson har inte hängt med”

Lär sig förändra med politisk teater

INNEHÅLL

”Belinda har inte hängt med i utvecklingen”

6

Belinda Olssons programserie “Fittstim-Min kamp” har väckt debatt. Vi ställde tio frågor till Lena Bjurving på Kvinnofolkhögskolan om programmet.

ABF ska utreda om de använt bidraget fel

10

Folkbildningsrådet har gett ABF-förbundet i uppdrag att själva utreda om förbundet och ABF Nordöstra använt statsbidraget felaktigt.

Jujutsu ett sätt att hantera livet och skolan

14

På Karlskoga folkhögskola får deltagarna väldigt konkret lära sig att inte bara se hinder utan möjligheter, såväl i jujutsun, i skolan som i livet.

20

Teater som vill förändra världen

En ny kurs på Långholmens folkhögskola ser teatern som ett “ett vapen i den ständigt pågående kampen. Men det finns de som inte gillar det.

Folkbildningen föreslås få ett eget mål

28

Utbildningsdepartementet föreslår att folkbildningen ska få en egen målskrivning. På sid 28 kan ni läsa hur den ser ut.

. . . Ödmjukhet lär vi oss inte på avstånd .................................................................5 . . Förändrad pedagogik gjorde bokstavsbarnen synliga ........................................7 MÅNADENS LINJE . . . Ny Singsong-writerkurs på Löftadalen ..............................................8 KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Det fria valet har sitt pris ..................................................13 SFHL. . . Viktigt att tänka på som förtroendevald ...............................................................26 LEDARE . . . 2014 året som det händer ... eller? ...................................................................27 KRÖNIKA . . . Kärrtorp nådde ända till Jamaica ....................................................................29 BÖCKER . . . Den omöjliga tillväxten, kvinnliga föregångare och feminister...................30 PERSONER . . . Fick Oscarsprisets hedersomnämnande ....................................................31 INGÅNG

Folkhögskolan

INSÄNT .

2

ANNONSER/PRENUMERATION:

gun.thil@larartidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

ANNONSPRISER

uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT:

PRENUMERATION:

320 kr.

Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se

REDAKTION:

Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svanteisaksson.com,).

TEL:

ADRESS:

08-737 67 00.

10 april.

OMSLAG:

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

HEMSIDA:

www.sfhl.se

Staffan Myrbäck

SISTA MANUSDAG

nr 2 2014: 17 mars.

UTGIVNING:

REDAKTÖREN

Klarar folkbildningen att kontrollera sig själv?

Folkbildningsrådet har gett ABF-förbundet i uppdrag att utreda om ABF-förbundet och ABFs lokalavdelning, ABF Nordöstra, har använt statsbidraget felaktigt. De bidrag som utgått till såväl ABFförbundet som ABF Nordöstra får enbart användas till kostnader som är förbundna med folkbildningsverksamheten.

Men Folkhögskolans granskningar av penningflödet I ABF Nordöstra visar att statsbidraget till folkhögskolorna gått till att betala skulder i aktiebolagen och så får de inte användas. ABF-förbundet har också gått in och stöttat ABF Nordöstra med krediter på flera miljoner och har medgett i intervjuer att pengarnas använts till att betala löner i Säbyholms gymnasium. I kriterierna för statsbidraget står det uttryckligt att pengarna inte får gå till verksamhet med annan huvudman och som exempel ger man bland annat grundskola, gymnasium och kom-

munal vuxenutbildning.

Det kan tyckas märkligt att Folkbildningsrådet ger ABF-förbundet i uppdrag att själva utreda om de har använt statsbidraget felaktigt. Men Folkbildningsrådet har detta som rutinåtgärd. Blir man inte nöjd kan man gå vidare.

Hade det gällt en kommunal skola hade det skett en oberoende granskning av skolinspektionen.

Före 1991 styrdes folkhögskolan av en mängd statliga regler och bestämmelser. Det var Skolöverstyrelsen som såg till att folkhögskolan följde reglementet. År 1991 avreglerades folkhögskolan och Folkbildningsrådet skapades i vad som kallas "i myndighets ställe." Folkbildningsrådet är alltså inte en myndighet. Och den är framför allt inte oberoende.

De som styr över Folkbildningsrådet är folkhögskolorna och studieförbunden genom sina organisationer: RIO, (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) Folkbildningsförbundet där studieförbunden ingår (av vilket ABF är det största studieförbundet) och landstingsskolorna representerar

Vad kan vi lära av arabstaterna?

Den 27 och 28 mars arrangeras Vestlunddagarna på Tollare folkhögskola, en folkbildningskonferens som genomförs varje år med start 2014. När Gösta Vestlund fyllde hundra år 2013 samlades medel in för detta ändamål.

Temat för den första konferensen är Demokratisera demokratin.

Syftet är att i hans anda belysa folkbildningens utvecklingsmöjligheter. Årets konferens ställer frågan om var och hur den epokgörande utvecklingen av demokratin sker idag. Vvad kan vi lära av demokratiseringsförsöken i Östeuropa och arabstaterna?

Möt Katrine Kielos, författare till

Det enda könet, en uppgörelse med nationalekonomins företrädare ur ett genus- och ekonomiperspektiv. Vilken möjlighet innebär sociala medier i demokratin? Lyssna till Johnny Lindqvist, expert på ungdomskommunikation.

Vad kan folkbildning och vuxenutbildning innebära för människor som får en andra chans i livet?

Rapartisten Petter Alexis Askergren är ett levande exempel på hur okonventionella vägar kan leda till att en person börjar uppskatta ord och språk.

Vad betyder skönlitteraturens framställningar av världen idag i utvecklingen av en global demo-

av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Varje år har man ett representantskap där man väljer en styrelse, som i sin tur är ansvarig för Folkbildningsrådet som organisation. Kort sagt: Folkbildningsrådet är huvudmännens organisation som varje år får 3,2 miljarder att fördela till folkhögskolor och studieförbund.

Hela denna konstruktion för att fördela statsbidraget bygger på att staten har förtroende för folkbildningen och att folkbildningen använder bidraget som det är tänkt och på ett ansvarsfullt sätt.

Folkbildningsrådet, dvs den organisation som styrs av folkbildningens huvudmän, bygger på att det i sin tur har förtroende för att huvudmännen använder pengarna som det är avsett.

Det som nu har hänt inom ABF Nordöstra och ABF-förbundet sätter fingret på en känslig punkt: Klarar den organisation som byggts upp för att fördela statsbidraget att också kontrollera att det används som det är tänkt?

Staffan Myrbäck

INSÄNT krati? Hur ska vi se på förhållandet mellan västerländsk litteratur och framställningar av författare från andra delar av världen? Möt Bernt Gustavsson, professor i pedagogisk filosofi i Trondheim Ungdom och demokrati, hur hänger de ihop? Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Ungdomsstyrelsen delger oss sina tankar och reflektioner Konferensavgiften är 2180 kr utan logi och 2950 kr med logi.

Anmälan görs till info@tollare.org.

Skriv Vestlunddagarna i ämnesraden.

Per-Ola Jansson Arbetsgruppen för Vestlunddagarna

3

INLÄGGET

Mats Kindell är lärare på Bona folkhögskola och kursföreståndare på en specialkurs för deltagare med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Förändrad pedagogik gjorde bokstavsbarnen synliga en återkommande

fråga då jag föreläser om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är varför det finns så många aspergare nu? Är det något i maten vi stoppar i oss? Det finns en klart belagd ärftlighet inom Aspergers syndrom, och då faller det på sin egen orimlighet att det skulle bero på maten vi äter.

En faktor som tycks sammanfalla med hur det ser ut i skolans värld skulle kunna förklara saken.

Under lång tid var det så kallad katederundervisning som var melodin i grundskolan. Schemat var detsamma för varje vecka, inga block eller teman lästes, alla dagar inleddes med någon form av innehåll att samlas kring och förutsägbarheten skapade en perfekt miljö för elever med autismspektrumstörningar.

Dagens grundskola är närmast kaotisk vid en jämförelse. Här förväntas redan de små knattarna i årskurs ett kunna ”forska”, arbeta i projekt i grupp och att kunna analysera och dra slutsatser.

Resultatet blir helt logiskt att de annorlunda barnen märks tydligare. Aspergerbarnen blir oroliga och förstår inte vad som förväntas, ADHD-barnen blir utåtagerande och revolterar mot det kaos de upplever i klassrummet.

Bokstavsbarnens tid inleddes då pedagogiken förändrades, och kraven på det enskilda barnet blev större.

I de tider då katederundervisningen var norm fanns det en utväg för dem som av olika orsaker inte klarade högre studier.

Fram till början av 1990-talet

4

fanns det nämligen så kallade okvalificerade arbeten att tillgå.

Inom industrin fanns enkla arbeten som linjemontör, materialplockare och handräckare med mera, och många av dem som var anställda vid de numera nedlagda industrierna, var med all sannolikhet människor inom autismspektrumstörning. Det fanns även gott om ensamarbeten, där människor med svårigheter i social interaktion ändå kunde fylla en viktig funktion.

Detta fick ett slut då industrin effektiviserades i allt högre utsträckning och de enklare yrken som tidigare funnits rationaliserades bort. Personer med Aspergers syndrom och ADHD blev allt mer synliga i samhället. Ett eskalerande utanförskap tog vid och samhället hade till en början väldigt lite att erbjuda denna grupp av människor.

Det kan synas vara en paradox att tillskriva folkhögskolan möjligheten att på ett bra sätt bilda dem med autismspektrumstörningar. Hur kan denna fria skolform med gruppbaserad undervisning, tematiskt studerande vara förenligt med behovet av förutsägbarhet, schemalagda och rutinfyllda dagar? Är inte katederundervisningen och folkbildningen i motsatsförhållande till varandra?

Svaret står att finna i just den grad av frihet som finns i folkhögskolan.

Friheten att bygga upp en skolmiljö anpassad till de behov som de med Aspergers syndrom eller ADHD har ger oss möjlighet att öppna upp en bildningsinstans för de marginaliserade som har fått stå utanför. I en trygg och förutsägbar miljö för deltagarna har

pedagogen i folkhögskolan möjlighet att genom en process som startar från en uppstramad katederundervisning, långsamt men säkert träna deltagarna socialt mot ett fritt och bredare lärande.

Med frihet kommer ansvar och folkhögskolan har ett ansvar för dem som inte kunnat, orkat eller fått ta del av reguljär undervisning. Det handlar inte om att ställa ett skolsystem mot ett annat.

Det handlar inte om att utpeka brister eller att klaga på dem som arbetar inom ett visst skolsystem.

Det handlar om att det gamla epitetet från 1970-talet, en skola för alla, inte längre kan appliceras på den reguljära grundskolan eller gymnasiet. Där det ena fallerar måste med nödvändighet något annat ta vid.

Som enda skolform i dagens Sverige kan folkhögskolan erbjuda utrymme för enskilda speciallösningar, en skola där det är ”högt i tak” och alla får vara med i gemenskapen. Detta ställt mot en reguljär skola där en del av gruppen med autismspektrumstörningar uppfattar sig själva som marginaliserade och förbisedda. Frihet, ansvar och vilja till förändring är vad folkhögskolan borde stå för, och det är i detta sammanhang frågan om bildningsmöjligheter för dem som står långt från samhället ska förstås.

En skola fri från styrning och med utrymme för individuella åtgärder i en gruppbaserad miljö är vad som kan kompensera dem som fallit ur undervisningssystemet. Bland dem återfinns många unga vuxna med autismspektrumstörningar.

Mats Kindell Bona folkhögskola

KORT OM...

INGÅNG

Mats Tängermark är lärare på Hyllie Parks folkhögskola i Malmö .

... albins folkhögskolas globala

linje som för andra året i rad har gjort ett studiebesök i ”Transition Town” i Bristol. Deltagarna har sett att det går att förändra en hel stad i riktning mot en hållbar utveckling, T. ex har det installerats solpaneler på samtliga offentliga byggnader.

Transition Bristol drivs huvudsakligen av volontärer som agerar som en sammanbindande länk för olika grannskapsaktiviteter.." .... ingesunds folkhögskola som 21 april får besök av Kelly Joe Phelps, amerikansk blues- och folkmusiker, som ger konserter och en workshop med kursdeltagare på folkhögskolan. Han anses av många musikkritiker som en av de bästa folkmusiker som någonsin spelats in. Han släppte nyligen skivan Brother Sinner And the Whale som är inspirerad av gospel och rootmusik. .... gotlands folkhögskola som

8 mars anordnar skapafestivalen för alla som är intresserade av design och redesign på. Festivalen anordnas av Studieförbundet Vuxenskolan, röda korset och Gotlands folkhögskola. Bland dragplåstren finns bland annat modebloggaren och programledaren Elsa Billgren som ska prata om vintage och att vårda och älska gamla kläder.. .... mora folkhögskola som får 1,8 miljoner kronor i bidrag av Allmänna arvsfonden för att starta en ny, tvåårig IT-utbildning. Den riktar sig till personer med kognitiv funktionsnedsättning och deras stödpersoner.. .... oscarspriset i svensk folkbildning, ett nyinstiftat pris av Oscar Olsson Museet i Malmö. Oscar Olsson var socialdemokratisk riksdagsman och anses som studiecirkelns fader. Det första Oscarspriset delades ut Mötet Ideell förening, som sedan 2012 anordnar knytkonferenser där det är deltagarna som bestämmer vad som ska diskuteras, allt från sociala medier till framtidens välfärd.

Ödmjukhet lär vi oss inte på avstånd jag har en god vän, Pontus, som har startat en helt informell tankesmedja. Vi träffas då och då en kväll runt ett bord och pratar om samhälle, politik, det vi ser omkring oss och det vi skulle vilja se.

Vi är ett litet brokigt gäng, musiker, tv-människor, andra kulturarbetare, flera politiskt engagerade. Varje gång bjuder vi in en gäst, och häromdagen kom författaren och debattören Ann Heberlein och hälsade på. Det blev ett samtal om klyftor, nyfattigdom och ekonomism, men också om gemenskapens och bildningens makt att förändra, och om det fysiska mötets betydelse.

Många av oss lever till stor del på nätet. Vi definierar oss, markerar revir eller marknadsför oss själva genom att visa vem vi bekänner oss till eller tar avstånd ifrån. ”Men det där är ju inte på riktigt, när vi klickar, gillar och delar”, påminde oss Ann. Hon refererade till Emmanuel Lévinas resonemang om Ansiktet. Den andre vi möter är just det – någon Annan, bortom vår kontroll. Ett eget subjekt. Och först när vi sitter ner, ansikte mot ansikte, blir det uppenbart för oss.

Jag ser det hos mig själv. Jag kan föra kilometerlånga debatter på nätet, men oavsett vad de mynnar ut i vet jag en sak: jag känner oftast inte mer respekt för den andre efteråt än när diskussionen drog igång. Och jag misstänker att den erfarenheten är allmängiltig. Ödmjukhet inför tillvaron och medmänniskorna lär vi oss inte på avstånd.

Men när jag sitter ner vid ett bord och pratar med någon är det en annan sak. När jag får se en annan människa i ögonen, möta inte bara den där självsäkra åsikten som jag så starkt ogillar utan också tvekljuden, pauserna, sårbarheten. En liten människa, rädd ibland, glad ibland, precis som jag. En liten glimt av den ryggsäck den andre släpar med sig genom livet lockar kanske fram något skamfilat ur min egen. I de samtalen växer respekten av sig själv.

Det här är folkhögskola för mig. Mötet. Jag vet inte på rak arm hur många nationaliteter som finns representerade på Allmän kurs på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, där jag tillbringar mina vardagar.

Men en sak vet jag – i vårt café och i våra klassrum sker varje dag möten mellan människor som aldrig skulle lärt känna varandra om de inte hade bestämt sig för att gå på folkhögskola.

Det är vilda diskussioner i stort sett varje dag. Folk blir osams. De höjer rösten. De blänger på varandra tvärs över klassrummet. Men de fortsätter att komma till skolan. Och efterhand händer något. De mest oväntade vänskaper uppstår.

De här vänskaperna är sin egen belöning,givetvis, men de föder också något annat som är minst lika betydelsefullt. Världen vidgas. Ju mer man möter människor som inte liknar en själv, desto mer av en samhällsbyggare blir man. Att vara folkbildare innebär att skapa arenor för sådana möten – och det behövs i Sverige idag mats tängermark

5

TIO FRÅGOR

Belinda Olssons program Fittstim – Min kamp i Sveriges televison har väckt mycket debatt och diskussioner. Vi frågade Lena Bjurving, lärare på Kvinnofolkhögskolan, hur hon ser på debatten och Belinda Olssons programserie.

”Belinda Olsson har inte hängt med Hur reagerade du på Belinda Olssons program om dagens feminism?

– Efter första programmet tänkte jag: Vad vill hon säga? Det var Belindas problemformuleringar. Nu valde hon att belysa det spekulativa och göra spekulationer av viktiga frågor. Jag skrattade ofta åt hennes sätt att använda mediernas konfliktdramaturgi men i andra programmet fastnade skrattet i halsen. Det är vanskligt att spela på människors känslor, speciellt på deras rädslor. I sista programmet valde hon att lyfta fram andra feministiska aktivister där deras uttalande fick stå för sig själva utan att hon vinklade det som de sagt. Till skillnad från tidigare avsnitt kom sakinnehållet i fokus.

Hur ser du på hennes syn på dagens feminism?

– Att hon inte har hängt med i utvecklingen. Hon verkade inte veta vilka frågor som diskuteras i olika sammanhang och på olika nivåer. I sista programmet tycker jag dock att det blev tydligt att det inom feminismen finns olika frågor som drivs och utgår från samma maktanalys. Klart att det då kan uppfattas som skillnader och det är självklart att det uppstår diskussioner/konflikter kring vilka frågor som”skall” sättas överst på dagordningen.

Vad i hennes tankegång håller du med om…

– Att hon ville väcka debatt men vilka frågor var det som diskuterades? Istället för analyser kring sakfrågorna blev det vem som har problemformuleringsinitiativet inom feminismen som hamnade i fokus. Det blev en konflikt mellan dem som driver identitetspolitik mot dem som driver fördelningspolitik och ingen lyckades reda ut hur dessa hänger ihop och är ömsesidigt beroende av varandra.

6

... och finns det något du definitivt vänder dig emot?

Hennes sätt att använda mediernas konfliktdramaturgi gör att hon missar många poänger. T. ex när hon intervjuade hjärnforskaren som sa att det finns större skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män än mellan grupperna. Genom att fokusera på konflikten mellan kön som en social konstruktion eller ett biologiskt faktum osynliggjorde hon detta.

Vad innebär det enligt dig att vara feminist idag?

– Att fortsätta fokusera på orättvisor och ojämlikheter, se hur maktstrukturer minskar människors livs- och handlingsutrymme. Kön och ras är lika viktiga som klass eller funktion. Det finns många skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män. Kvinnor och män från olika klasser lever med olika sorters handlings- och livsutrymme. Det gäller att se hur alla dessa aspekter samspelar och förstärker varandra.

Vilka segrar har vunnits de senaste tjugo åren...?

– Jag vet inte om man kan prata om segrar. Orättvisorna och ojämlikheten har ökat på många områden. Om vi ser till gruppen kvinnor kan vi inte säga att livs- eller handlingsutrymmet har ökat för dem.

Det anses självklart att kvinnor skall vara ekonomiskt oberoende men ensamstående kvinnor med barn är fortfarande de mest utsatta och löneskillnaderna mellan kvinnor och män består. Vi har kommit långt med kvinnlig representation i de politiska organen och organisationerna men i övrigt är man fortfarande långt efter, främst i näringslivet. ... och vilka nya problem har dykt upp?

– Ett av de stora problemen idag är sexualiseringen av det offentliga rummet och det ökade sexualiserade våldet som också blivit allt grövre. Detta skapar

Österlen i pilotprojekt Ett av de stora problemen idag är sexualiseringen av det offentliga rummet och det ökade sexualiserade våldet som också blivit allt grövre. Detta skapar en miljö som främst de unga blir utsatta för.

österlens folkhögskola tar i mars emot sina första ensamkommande flyktingbarn som både ska bo och studera på skolan. Folkhögskolan blir först i Sverige med en modell som kombinerar HVB-hem (Hem för vård och boende) och folkhögskola. Skolan ska ta emot elva ensamkommande pojkar på 16 och 17 år med permanent uppehållstillstånd som ska studera för gymnasiebehörighet. Bakom satsningen ligger projektet Folkhögskolespåret som finansieras av Länsstyrelsen och även inkluderar Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun. Eventuellt utökas projektet till hela Skåne och kringliggande län.

Får färdtjänst till skolan en deltagare på Sundsgårdens folkhögskola hade

i utvecklingen” en miljö som främst de unga blir utsatta för. De senaste våldtäktsdomarna ser jag vara en del av detta. Vi ser också att "nya" grupper som diskrimineras och förtrycks kämpar för att bli synliggjorda och erkända..

Vad ser du idag som den viktigaste uppgiften?

– Att få fortsätta det meningsfulla folkbildningsarbetet. Det vill säga medverka till att människor får redskap för att både "få" en röst och göra sin röst hörd. Det är oerhört viktigt i dessa tider då klyftorna ökar och flera grupper blir alltmer marginaliserade. Folkhögskolan har en oerhört viktig uppgift i arbetet för ett mer demokratiskt och jämlikare samhälle.

Märker du någon skillnad i attityden till feminism bland deltagarna idag och för 15 år sedan?

– Det har skett en förändring främst de senaste tre till fyra åren. Försämringarna i välfärden och ökningen av skillnaderna och ojämlikheten leder till att allt fler människor får det sämre och blir mer utsatta. Det märks på deltagarna som varje dag upplever detta. Frustrationen och ilskan blir mer uttalad men också, tyvärr, illamåendet över utsatthetens villkor som för många innebär stor ohälsa.

8 mars närmar sig – hur firar ni på skolan?

– Den internationella kvinnodagen är vår stora profildag där vi i olika workshops diskuterar frågor om allt från hur vi skaffar oss mer makt till hur sexualundervisning bedrivs i grundskolan. Denna dag tar vi också fram slagord, banderoller och förhoppningsvis gör vi en flashmob till demonstrationen. Dagen är fylld av aktiviteter runt om i hela Göteborg.

ansökt om att få riksfärdtjänst mellan hemmet i Markaryd Kommun och folkhögskolan som ligger i Helsingborg. Mannen lider av afasi, läs och skrivsvårigheter och en halvsides funktionsnedsättning. Han har dessutom svårt att uppfatta information. I sin ansökan skriver han att det blir kaos i hjärnan och att han ofta förväxlar ja och nej. Om ett fel skulle uppstå under resan har han inte förmåga att ringa hem. Socialnämnden i Markaryd avslog dock hans ansökan och ansåg att mannen kunde ta buss, vilket krävde två byten. Förvaltningsrätten har nu dömt till mannens fördel och anser att han har rätt till färdtjänst mellan hemmet och skolan.

Fick uppdrag av regeringen för första gången anordnas en kurs om svenskt samhällsliv som familjerätt, demokrati och mänskliga rättigheter för samfundsledare med utländsk bakgrund. På den första kursen, våren 2014, var målet 16 deltagare. 130 ville gå kursen. Uppdraget kom från regeringen och gick till Botkyrka folkhögskola.

Trots att kursen är efterfrågad är dess framtid oviss.

Regeringen har bara avsatt medel för vårens kurser.

SÖKER REKTOR Tillträde våren 2014 Skeppsholmens folkhögskola behöver en rektor som har • gedigen ledningserfarenhet inom folkbildningen, helst folkhögskola, • förmåga att hantera, förklara och utveckla skolans ekonomi, • förmåga att i samarbete med skolans styrelse och personal utveckla det pedagogiska arbetet och förverkliga skolans visioner och mål. Läs mer på skolans hemsida: ww.skeppsholmensfolkhogskola.se

7

SIFFROR

MÅNADENS LINJE

90 Enligt raporten "Svenskarna och internet 2013," som ges ut av Stiftelsen för Internetinfrastruktur, har idag 90 procent av sveriges invånare som är över 18 år tillgång till dator i hemmet och 89 procent har tillgång till internet. Det kan jämföras med 1995 då 25 procent hade tillgång till dator och två procent hade tillgång till internet. Därefter har utvecklingen gått snabbt. År 2004 hade 75 procent tillgång till dator och 68 procent tillgång till internet.

500 000 År 2011 lanserades kampanjen Digidel 2013 med målsättningen att i slutet av 2013 få 500 000 fler svenskar digitalt delaktiga. I ett pressmeddelande skriver nu kampanjen, där bland annat Folkbildningsrådet ingår, att målsättningen nu är uppfylld. Studieförbund och folkhögskolor har varit delaktiga och partners i kampanjen och bidragit med Ipadkurser för äldre, internet för skräckslagna och aktiviteter kring hur man använder banktjänster och e-tjänster.

31 Enligt rapporten "Svenskarna och internet 2013" använder fortfarande en miljon personer över 65 år sällan eller inte alls internet. Användningen skiljer sig dock åt. Det är framför allt pensionärernas yrkesbakgrund som spelar in.

Nästan alla pensionärer med hög utbildning och inkomst använder internet jämfört med omkring 40 procent bland dem med låg inkomst och utbildning.

Det viktiga är det egna uttrycket –över alla för-

väntningar, säger Sofia Ekberg om Sing Songwriterkursen på Löftadalens Folkhögskola några veckor efter starten. Det är hon som dragit igång kursen för deltagare som vill utveckla sin musik och sitt Att Sofia Ekberg själv haft problen med rösten ser hon låtskrivande som en fördel när hon talar om hur deltagarna ska under ett år.

Sofia har hittat arbeta med rösten. Foto: Birgitta Tingdal. platsen där hon kan använda alla sina erfarenheter – även de mindre positiva. Hon är utbildad musikalartist, har jobbat på Oscars och Östgötateatern, fick sluta på grund av problem med rösten, utbildade sig till lärare i svenska och engelska, fick jobb på Nordiska folkhögskolan och kom sedan till Löftadalen.

– På Nordiska fanns redan en vislinje så det passade inte med en Sing Songwriterkurs. Men här på Löftadalen passade det perfekt.

Inför kursstarten sökte fyrtiotalet ungdomar.

– Inte illa för att vara första året.

Antagningskriterier var ett eget musikaliskt driv, viss erfarenhet av musicerande och en stark längtan till egen musik.

De 16 antagna fick en flygande start genom att lekfullt befrias från tävlingstendenser, höga prestationskrav och att få fart på kreativiteten och samarbetsförmågan.

– Det gäller att hitta sin egen röst och sitt eget musikaliska uttryck, säger Sofia. För att hitta dit gäller det att bli av med hindrande krav och rädsla för andra synpunkter. Vår pedagogik är den som utmärker folkbildningspedagogiken – processinriktning och kontinuerligt samarbete.

Musikaliskt uttryck, scenvana, inspelningsteknik, samspel, eget och gemensamt låtskrivande, tips för att komma ur skrivkramp är några av områdena som deltagarna tränas i. Scenvana tränas på projektet Öppen Scen var fjortonde dag. Man samarbetar med lokala musikföreningar. Till våren blir det en resa till en musikskola i Köpenhamn och turnéer.

– Att jag själv haft problem med rösten är faktiskt en fördel när jag talar med deltagarna hur de skall arbeta med rösten. Det är roligt att se hur man kan vända sina tidigare problem till något positivt. Idag jobbar jag som musiker och sångare igen utöver lärarjobbet.

Målet för deltagarna varierar, alltifrån proffsdrömmar till hobbymusicerande.

– Det viktiga är det egna uttrycket. Det är då man kan beröra mest – och det vill nog de flesta låtskrivare och sångare.

BIRGITTA TINGDAL

8

AVLYSSNAT

CITATET ”Det låter på Grimmark och

... I RIKSDAGEN

”Tyvärr har regeringen prioriterat ned kampen mot hatbrott” Richard Jomshof (SD):. ”Den 5 november blev till exempel Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i samband med en boksignering på Nytorget attackerad av en politiskt motiverad extremist. Inte nog med det, boksigneringen fick dessutom avbrytas på grund av den hotfulla situation som uppstod i och med att ett stort antal vänsterextremister hade samlats på platsen... Den 15 december blev en demonstration i Kärrtorp attackerad av en grupp nazister, och ett våldsamt tumult utbröt mellan beväpnade extremister från båda sidor.... Hur kommer justitieministern att agera för att minimera riskerna för att liknande händelser ska inträffa under detta valår?

Beatrice Ask Justitieminister (M): ”Enligt Brottsförebyggande rådet uppger nästan en av sex förtroendevalda att de blivit utsatta för brott eller liknande obehaglig händelse i samband med sitt uppdrag som politiker... Erfarenheten visar att de problemen ökar i samband med valrörelser. Politiker blir mer synliga, sakfrågor lyfts fram tydligare och olika intressen ställs mot varandra.

Rikskriminalpolisen samordnar och samverkar med polismyndigheterna i landet och med Säkerhetspolisen. Den lokala polisen ansvarar för allmän ordning och säkerhet på plats, till exempel vid politiska möten.

Säkerhetspolisen deltar med underrättelsestöd, insatsledning och samverkan.... Polisen samverkar med riksdagspartierna och med andra som behöver vara med i arbetet.

Morgan Johansson (S): ”För ett par veckor sedan attackerades en...16-årig tjej och SSU:are, i Malmö. Det var två män som hoppade på henne, hotade henne, slog henne, knäade henne, spottade på henne... De talade också om varför de gav sig på henne: Hon hade talat offentligt för invandring och var socialdemokrat... Det politiska våldet från höger har nära släktskap med det som vi brukar kalla hatbrott, där man ger sig på någon som är invandrare eller homosexuell... Tyvärr har regeringen prioriterat ned kampen mot hatbrott. Fram till 2006 fanns det i regleringsbrevet till polisen ett särskilt uppdrag att prioritera hatbrott. Men detta tog den borgerliga regeringen bort, vilket jag tycker var ett stort misstag.

Hannah Bergstedt (S): ”2005 genomförde Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda en undersökning som visade att 74 procent av riksdagsledamöterna och 29 procent av de förtroendevalda i kommuner och landsting hade utsatts för trakasserier, hot eller våld...Jag välkomnar att regeringen genomför en granskning av hur domstolar dömer när det gäller våld och hot mot politiker. Att brott mot tjänsteman och brott mot politiker likställs är någonting som skulle kunna övervägas. Men det räcker inte. En bredare översyn behövs. Det är knappast så att en straffskärpning kommer att verka avskräckande, utan det ska snarare ses som en signal om vikten av det demokratiska samtalet.

(Redigerat urval från riksdagen 21 januari 2014)

Nordström som om Sverige kränker sina människorättsliga åtaganden genom att inte låta vårdpersonal vägra delta i abortvård.

Men det är oriktigt. Visst är samvets- och religionsfrihet grundläggande rättigheter enligt Europakonventionen och andra människorättsliga instrument. De är dock inte absoluta rättigheter.

Enligt artikel 9 i Europakonventionen kan samvets- och religionsfriheten begränsas bland annat med hänsyn till ”hälsa eller moral eller till skydd för andra människors fri- och rättigheter”. Med andra ord: kvinnors rätt till sjukvård och ett värdigt bemötande utgör en helt tillåten begränsning av enskilda vårdgivares utövande av sin samvetsfrihet.”

Johanna Westeson och Marielle Nakunzi, RFSU, Aftonbladet Debatt 31 jan 2014.

”Om man går vilse i feminismen har man sannolikt taskigt lokalsinne och saknar inre kompass. Det finns gps som kan råda bot på detta.”

Alexandra Pascalidou, Författare i DN, 26 jan 2014.

”När Länstidningen får ett samtal med fyra elever känns det plötsligt som ljusår mellan olika skolformer. Alla fyra beskriver sin nuvarande skola som en plats där man finns, där man är trygg och får vara sig själv. En plats där man ser människan och där det inte finns någon mobbning. Ingen statuskamp, man kan berömma varandra. Lärarna är intresserade av människan och tillgängliga.”

Deltagare på Vadstena folkhögskola intervjuas av Länstidningen Östergötland om skillnaden mellan gymnasiet och folkhögskolan, 24 jan 2014.

9

ABF Nordöstras ordförande Gunnar Sahlin förbereder konkursförhandlingar i tingsrätten.

Nu skrivs början till slutkapitlet i ABF Nordöstras tio år långa försök att bygga ett utbildningsimperium. Foto: Svante Isaksson

Ska utreda om statsbidraget har använts felaktigt Folkbildningsrådet har gett ABF-förbundet i uppdrag att själva utreda om förbundet använt statsbidraget felaktigt.

I bouppteckningarna för ABF Nordöstras konkursade bolag framgår att ABF betalat miljoner till bolagen. Och så får statsbidraget inte användas. Pengarna är avsedda för folkbildningsverksamhet och deltagarna. Inget annat. svante isaksson

lutet närmar sig för ABF Nordöstras utbildningsimperium.

Två bolag har gått i konkurs och gymnasieskolan Säbyholm ska läggas ner. Skulderna och underskotten ökar lavinartat och ABF:s förbundsledning har tvingats skjuta till 9,6 miljoner kronor. Nu ska Folkbildningsrådet utreda om statsbidragen använts på rätt sätt.

ABF Utveckling AB användes som managementbolag för hela gruppen av skolor och utbildningsföretag och hade kontor i Gamla Stan två stenkast från riksdagshuset. Tanken var att de skulle ha nära till de politiker som beslutar om pengar till olika slags utbildningar. I ABF Utveckling AB var cheferna över det lilla utbildningsimperiet anställda och planen var att växa som utbildningsföretag.

Efter tio år av misslyckade affärer kom slutet 15 december 2013 i Sollentuna tingsrätt där bolaget begärdes i konkurs av ägaren ABF Nordöstra.

Samma dag gick även ABF Nordöstras bemannings- och utbildningsföretag Verab i konkurs. Det hundraåriga naturbruksgymnasiet Säbyholm begärde rekonstruktion, och om den lyckas får skolan en frist vårterminen ut, så att de elever som inte fått plats i andra skolor ska kunna slutföra sina utbildningar. Sedan är det slut även med Säbyholm. det som då återstår av imperie-

drömmen är folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn samt moderföreningen ABF Nordöstra. Men framtiden är oviss även för dem eftersom ekonomin är helt söndertrasad.

De samlade underskotten i Säbyholms rekonstruktion och konkursbona är enligt bouppteckningarna 12 miljoner kronor. ABF Nordöstra och ABF:s förbundsledning har skjutit till 9,58 miljoner i krediter under 2013 för att klara de akuta betalningssvårigheterna. Trots

det finns det fortfarande stora hål i kassorna.

Många leverantörer, kreditgivare, staten och enskilda småföretag kommer också att göra stora förluster. Det är de, skattebetalarna, elever och anställda som får betala ett högt pris för de äventyrliga affärerna. En pappa till en elev vid Säbyholm ringde och var mycket upprörd.

Hans son tvingades flytta till en annan skola långt från hemmet och bo på internat. För pappan innebar det att kostnaderna för sonens utbildning ökade med 70 000 kronor jämfört med om Säbyholm levt vidare.

Mycket talar också för att statsbidragen till folkbildningen använts på ett felaktigt sätt. Av bouppteckningarna i aktiebolagen framgår att det har utgått miljonbelopp från ABF Nordöstra, folkhögskolorna och ABF:s förbundsledning till bolagen.

Det ser ut som om statsbidraget gått till att betala skulder i aktiebolagen och så får det inte

11

ABF

Tidskriftens frågor om hur ABF använt statsbidraget har lett till att rådet nu begär att ABF-förbundet utreder om det statsbidrag som förbundet förmedlat till ABF Nordsöstra har använts enligt gällande villkor och kriterier för statsbidraget.

På bilden Folkbildningsrådet sgeneralsekretare Britten Månsson-Wallin Foto: S. Myrbäck användas.

– Enligt kriterierna ska statsbidrag till studieförbunden användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Britten Månsson-Wallin. abf:s förbundssekreterare Anni-

ka Wallin har tidigare sagt i en intervju i Dala-Demokraten att en del av förbundets krediter använts till att betala löner i gymnasieskolan Säbyholm. Även det är otillåtet eftersom Folkbildningsrådets regler är glasklara på den punkten: Verksamhet med annan huvudman än studieförbundet kan inte finansieras av folkbildningsanslaget. Exempel på detta är grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan, verksamhet inom Migrationsverkets ansvarsområde och svenska för invandrare.

Av bouppteckningarna framgår att ABF-förbundets krediter använts till att betala räkningar även till de andra aktiebolagen.

Utöver detta har folkhögsko-

12

lorna Väddö och Södertörn köpt ett stort växthus och en markhall för Säbyholms räkning, byggnader som skulle användas i Säbyholms undervisning. Väddö-Södertörn hade inget alls med den utbildningen att göra. Skälet till att Väddö betalade var att Säbyholm inte var kreditvärdiga och varken fick leasa eller ta husen på avbetalning. Nu är det VäddöSödertörn som står med kostnaderna för dessa hus.

Dessutom har de olika enheterna inom ABF Nordöstra tidigare lånat 27,6 miljoner kronor mellan sig, lån som nu måste betraktas som ytterst osäkra fordringar med tanke på den ekonomiska krisen. Vad de samlade underskotten blir när allt är över är svårt att säga. Helt klart blir det mycket tufft att klara av situationen. Det gäller framförallt Brunnsvik och moderföreningen ABF Nordöstra. Läget för Väddö-Södertörn ser åtminstone på papperet bättre ut, särskilt som de nu slipper att betala miljoner för managemanttjänster till ABF Nordöstras konkursade bolag, vilket de har

gjort i flera år Sammanfattningsvis har ett otal lån, aktieägartillskott och andra transaktioner utförts som innebär att statsbidragen till folkbildningen hamnat hos ABF Nordöstras tre aktiebolag Verab, ABF Utveckling AB och Friskolan Säbyholm AB. när detta stod klart skickade

Tidskriften Folkhögskolan över samtliga bouppteckningar och andra dokument till Folkbildningsrådet och ställde frågan om man får använda statsbidragen på detta vis?

– Mot bakgrund av dina frågor kommer Folkbildningsrådet att begära att ABFs förbundsstyrelse utreder om det statsbidrag som förbundet förmedlat till lokalavdelningen ABF Nordöstra har använts i enlighet med gällande villkor och kriterier, säger Britten Månsson-Wallin.

Denna begäran gäller även bidragen till folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn, samt om ABF:s förbundsledning använt sina egna pengar korrekt. Det kan tyckas lite märkligt att ABF ska granska sig

själv, men så är Folkbildningsrådets rutiner. Om Folkbildningsrådet inte blir nöjd med svaren kan de gå vidare med egna undersökningar.

Samtidigt fortsätter Länsstyrelsen att granska hur Stiftelsen Väddö och Södertörn skött sina affärer. Efter Folkhögskolans avslöjande fick länsstyrelsen klart för sig hur Stiftelsen Väddö-Södertörn skött Väddöelevernas stipenidefond, och började ställa frågor. Nu medger styrelsen för Stiftelsen att den i strid med stiftelselagen lånat hela kapitalet på 1,8 miljoner kronor från Väddö-elevernas stipendiefond och de påstår också att de betalat tillbaka hela beloppet. tillsynsenhetens chef på Läns-

styrelsen, Mikael Wiman, säger att de på grund av resursbrist tills vidare har tvingats att lägga en del av utredningen åt sidan, fast de förstår att det finns mycket att utreda och åtgärda.

Sedan en tid pågår också ett intensivt arbete för att får ordning på den ekonomiska oredan och förlusterna inom ABF Nordöstra. I det arbetet är ABF:s förbundsledning, en konkursförvaltare, en rekonstruktör och ABF Nordöstras styrelse involverade. Skulle det visa sig att ABF Nordöstra, folkhögskolorna eller ABF:s förbundsledning använt statsbidragen på ett otillåtet sätt kan det bli fråga om krav på återbetalning.

Flera personer i de föreningar som är medlemmar i ABF Nordösta överväger att anmäla ABF-avdelningen till ekobrottsmyndigheten för rättslig prövning.

KRÖNIKA

gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. Förra året fyllde han 100 år.

Det fria valet har sitt pris i en tidigare krönika berättade jag om Robert Put-

nams bok Bowling alone och den intensiva diskussion, som den skapade framför allt i USA. Putnam konstaterade att flera organisationer, bland annat bowlingklubbar hade förlorat många medlemmar och ett stort antal klubbar hade upphört. Medlemmarna föredrog att stanna hemma vid sina TV-apparater och de sociala kontakterna försvagades.

Putnam såg denna förändring med stor oro och föreslog kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. I det sammanhanget pekade jag på liknande orosmoln i vårt land.

Men efterhand utsattes Putnams bok och hans oro för betydande kritik. Flera av kritikerna framhöll att Putnam inte räknat med de nya rörelser som börjat växa fram i USA, och den kanske starkaste invändningen kom från Ronald Inglehart, professor i politisk samhällsvetenskap vid universitetet i Michigan och ledare för den världsomspännande värderingsforskningen World Values Surveys. Inglehart menade att det sociala kapitalet inte hade försvagats men det hade förändrats.

Tidigare hade det i regel varit bundet (bounded) till exempel vid gemensamt arbete för att klara skörden, eller för att bemästra olika hot. Men genom ökad trygghet hade den sociala förmågan successivt förändrats och blivit överbryggande (bridgeing), d.v.s. sociala kontakter har mer och mer blivit en fråga om fritt val.

Såvitt jag vet tog Inglehart inte upp en följdfråga: Kan det fria valet göra den sociala förmågan eller viljan skörare?

Att ta kontakt med andra människor, bevara den kontakten eller bryta den beror alltså ytterst på individens egna beslut. Det fria valet uppfattar väl de flesta som mycket positivt, men det har sitt pris.

Goda traditioner och vanor kan brytas och en nödvändig samhällssolidaritet försvagas.

Inglehart och andra kritiker framhöll också att Putnam inte räknat med nya organisationer i USA. För Sveriges del hade vi kunnat berätta om alla dessa små klubbar som samlas kring olika aktiviteter som bridge, bokanalyser, etniskt stadsdelsssamarbete och mycket annat.

Svenska undersökningar visar att både män och kvinnor fått fler vänner under de senaste decennierna och samtidigt har besök på kaféer och restauranger ökat kraftigt.

Det finns all anledning att begrunda både Putnams och Ingleharts analyser. Likaså utvecklingen i vårt land. Problemet förtjänar hög prioritet, inte minst i våra folkhögskolor och studieförbund.

Kan det fria valet göra den sociala förmågan eller viljan skörare?

gÖsta VestlunD

13

Skapar balans i skolan och livet Jujutsu på schemat lär dig se möjligheter istället för hinder.

Det skapar inte bara balans i kropp och själ utan också i skolan och livet. Folkhögskolan for till Karlskoga folkhögskola i Värmland och besökte allmän linje med budoinriktning. text och foto: staffan myrbäck

Jujutsu är en kampsport som kan utövas både med och utan stav. Jenny Claesson bär vida hakamabyxor som samurajerna bar under feodaltiden i Japan. Idag används byxorna framförallt av budoutövare inom till exempel aikido och kendo.

14

er Eriksson tar ett stadigt grepp om min handled. Han frågar hur det känns. Handleden sitter fast som i ett skruvstäd. Fångad svarar jag. Det är en fråga om inställning säger han. För att visa vad han menar låter han en av deltagarna, Jesper Olsson, ta ett grepp om Per Erikssons handled. Nu är Per Eriksson fångad.

Jag hinner knappt uppfatta vad som händer. Plötsligt ligger Jesper på magen och Per Eriksson har Jespers hand i ett grepp bakom hans rygg.

När han rest sig tar Jesper Olsson åter ett tag om Per Erikssons handled.

Per Eriksson pekar på sin handled och säger att du kan låsa tanken vid att bara se att handleden sitter fast. Eller så väljer du att se möjligheten, den andra handleden som är fri. Likaså benen och resten av kroppen. Han tar ett steg framåt, kliver runt Jesper och står nu bakom honom. Nu är det Jesper som är fast. Men, säger Per Eriksson, samma sak gäller nu för Jesper – att se vilka möjligheter han har.

Det handlar om att lära sig se utifrån ett annat perspektiv, vända det till sin fördel. Du kan röra på fötterna och den andra armen. Kroppen består

av mycket mer än en handled.

– Om du kan omsätta det till livet tror jag du kan se på människor och dig själv på ett annat sätt. Allting som du tolkar som ett problem behöver inte vara det. Så är det i livet också.

Till en början ser man bara “att det här var ju inte bra.” Men kanske är det något som kan leda till något bra.

SAMURAJTRADITION

Vi befinner oss i en dojo i Karlskoga. Per Eriksson bär vit jacka, svarta byxor och svart bälte. De flesta deltagare har vit jacka, vita byxor och vitt bälte. Per Eriksson är lärare i allmän linje med budoinriktning på Karlskoga folkhögskola. Han undervisar i religion och historia men är också en av två västerlänningar utanför Japan (den andra finns i Australien) som har licens att lära ut Yagyu Shingan Ryu, en samurajtradition känd för sin jujutsu. När Per Eriksson berättar om den är det tydligt att filosofin är central, synen på livet och människan. Jujutsu som en väg att bli en bättre människa.

– Just filosofin är något som jag mer renodlat lyfter fram i min undervisning på folkhögskolan.

Emil Junström och Johan Lindqvist tränar en “kata”. Ett bestämt och noga genomtänkt rörelsemönster. De tränar kator ungefär som när en musikelev lär sig och övar noter. Målet är att kunna kombinera katorna och göra sina egna tolkningar av katorna.

Per Eriksson hade ingen tanke på att Budo, ett samlingsnamn för japanska kampsporter, skulle bli en särskild inriktning i allmän linje på folkhögskola. År 2008 vikarierade han som lärare i religion och historia på Karlskoga folkhögskola. Några timmar i veckan hade alla deltagare på skolan skapande verksamhet. Per Eriksson höll självförsvarskurser. Han var van vid elever som var relativt vältränade.

De som kom från folkhögskolan var ovana vid fysisk ansträngning. Men han såg hur snabbt de utvecklades.

Några av deltagarna ville ha mer och deltog även i hans kvällskurser.

STOR EFFEKT PÅ MÄNNISKAN

– Att jujutsu kan ha en stor effekt på människan visste jag redan. De elever jag haft tidigare har varit i bra fysisk form men på folkhögskola träffar du människor som kan vara lite tilltufsade. Vissa har taggarna utåt och andra har dem inåt. Det blev än tydligare när de fick göra det här. De som har taggarna utåt drar in dem och de med taggarna inåt drar ut dem.

Det här är också att ett sätt att göra upp med rädsla och bli tryggare.

Blir du tryggare i dig själv blir du en gladare och mer vänlig människa. Per Eriksson berättar om en kvinnlig del-

16

tagare som tränade med honom.

Jujutsu är en fysisk kampsport med mycket närkontakt. Ett inslag är att man brottas och ligger på varandra.

Kvinnan fick panik och kunde inte andas. Efterhand lärde hon sig att bemästra sin rädsla, att andas lugnt när hon kände sig pressad och hittade vägar att göra sig fri. På ett år gick hon ned 15-20 kilo, blev gladare, mer social och utåtriktad. Hon vågade ta för sig mer. Efteråt skrev hon ett brev där hon tackade och skrev att hon fått med sig kunskap som hon kommer att bära med sig livet ut.

Varje måndag och fredag är de nio deltagarna i träningslokalen, dojon.

Det japanska ordet Dojo kan uttydas som platsen för studier eller en plats där vägen utövas. För buddistmunkarna är dojon i första hand en plats för studier men också för meditativa övningar. Do betyder konst och Jo betyder plats. På ena kortsidan hänger en japansk och en svensk flagga och två porträtt på grundarna av aikidon respektive judon. Det enda som saknas är Shinzen, altaret.

Inför varje träning bugar lärare och deltagare först mot porträtten, för att visa respekt mot föregångarna. Därefter vänder sig lärare och deltagare mot varandra, bugar och sitter ned,

vända mot varandra. Per Eriksson säger till dem att blunda och tömma tankarna. De sitter tysta. De öppnar ögonen, bugar än en gång åt varandra, som ett kontrakt på att nu är vi här och ska göra vårt bästa.

Hälsningsritualen fungerar som en gemensam samling, lämna det som hänt och det som ska hända efteråt.

Lämna världen utanför och vara här och nu, fokusera på uppgiften.

– Ritualen påverkar också i de andra ämnena, lär dem att bli mer fokuserade och koncentrerade på uppgiften, säger Per Eriksson.

DISCIPLIN OCH FOKUS

När jag besöker dojon en fredag ligger deltagarna på golvet och brottas. Alla uppträder disciplinerat och koncentrerat och går in för uppgiften med stort allvar. Träningen går ut på att lära sig "kator", ett bestämt och noga genomtänkt rörelsemönster.

Ungefär som när en musikelev övar sig i att läsa noter, öva skalor och musikstycken så övar budolinjens deltagare rörelsemönster, kator, i jujutsun. Och på samma sätt som musikeleven efterhand lär sig att tolka ett musikstycke på sitt eget sätt lär sig budolinjens deltagare att bli snabbare och skickligare på att röra sig utifrån katorna och så småningom kunna göra egna tolkningar och kombinationer av rörelserna. I Japan ses Jujutsun som en konstart och målet är, som i all konst, att hitta ett eget uttryck.

– I början kan det vara känsligt med den nära fysiska kontakten men efterhand växer det bort och de ser det som naturligt. Det handlar om positioner för att kunna genomföra uppgiften.

Emil Junström sitter lutad över Johan Lindqvist och har tagit ett stadigt grepp om hans jacka. Johan ligger på rygg och försöker göra sig fri.

Han griper tag om Emils högra arm, saxar benen runt Emils vänstra axel och tvingar ned hans huvud. När han fått kontroll över situationen börjar de om och växlar roller.

Ett par tre av deltagarna hade viss erfarenhet av kampsport innan de började på Karlskoga. För de flesta var det något nytt. Johan Lindqvist hade tränat Judo i tre år innan han kom till Karlskoga. Innan dess var det för honom som för så många andra: Skolkade mycket i högstadiet, hade svårt för auktoriteter och gillade inte lärarna. Han hade inga problem med de teoretiska ämnena. Han har alltid tyckt om att läsa men det var inget kul att plugga. Han mådde också dåligt, delvis på grund av att hans pappa dog och att det var jobbigt hemma. Han hoppade av gymnasiet, drog sig undan från kompisar och isolerade sig. Han sov på dagarna, var uppe på nätterna och surfade på datorn.

VILLE FÖRÄNDRA SITT LIV

Till slut tröttnade han och ville ha en förändring i sitt liv. Han fick hjälp till en praktik på ett screentryckeri och började må bättre. Han hade funderat en tid på att börja med judo, så när en judoklubb öppnade i Vara gick han dit. Han bestämde sig också för att bli klar med studierna och gick en termin på Vara folkhögskola. Men han ville bort från Vara, gå någon skola med friskvård eller motion. Han sökte fyra fem folkhögskolor och förra sommaren deltog han i en kurs med Per Eriksson. Det avgjorde saken.

– Jag gillar den här lite mer gammeldags stilen med den filosofiska,

Dojo, som träningslokalen kallas, betyder platsen för studier eller en plats där “vägen” utövas.

17

– Man kan uppleva att man har misslyckats i sina liv. Men det är egentligen fel att se det som misslyckanden. Filosofin i jujutsu hjäper till att se dem som erfarenheter vi kan lära oss av, säger Per Eriksson lärare på allmän linje – Budo.

andliga sidan. Judo är mer ytligt. Här handlar det mer om att kultivera kropp och sinne. Numera är jag glad när jag är i skolan. Jag missar inte många lektioner och har lättare att trivas med människor.

Budon har också blivit en liten “snackis” på skolan.

– Jag kan känna att många på skolan tycker att vi är lite spännande.

Ibland står vi i matkön och gör kator.

Det finns nog lite stolthet över oss.

Jujutsun och träningen svetsar också samman. Sammanhållningen och förmågan till koncentration och fokusering följer också med i annan undervisning, när de har Per Eriksson i religion och historia eller andra ämnen.

– Jag har fått höra av andra lärare att de tycket att det är en jättebra och trevlig klass, säger Per Eriksson.

SOM EN BALETT

Vid dojons ena kortsida står Jenny Claesson och tränar en kata med stav.

Hennes hållning är rak, ansiktet allvarligt och blicken koncentrerad. Hon rör staven och kroppen snabbt och bestämt i olika positioner.

Per Eriksson ber henne att göra en kata som hon tränat in, utan stav.

Jenny Claesson för armarna uppåt, nedåt och åt sidorna i olika positioner, sparkar, rör sig vigt framåt med kraftfulla, graciösa och vackra rörelser. Det är som att se en balett.

Jenny Claesson har varit med sedan linjen startade för ett och ett halvt år sedan. Hon gick aldrig i gymnasiet.

Istället började hon träna taekwondo, en koreansk kampsport som påminner om karate men där man lägger stor vikt vid sparkar.

– Jag var inte intresserad av gymnasiet. Det var nog med att ha gått nio år. Jag följde med min bror som tränade taekwondo.

Efter två år, 2004, slutade hon helt med taekwondo. Anledningen var att onlinespelet World of Warcraft släpptes. I två år, mer eller mindre dag och natt, satt hon och spelade. Hon höll

18

sig vaken med energidryck och umgicks bara med kompisar på nätet.

Hon sökte och gick flera gånger på folkhögskola och läste allmänna ämnen men hoppade av för att hon hellre ville spela. År 2012 sökte hon Karlskoga. Skolan föreslog att hon gick allmän linje – Budo. Hon går nu fjärde terminen.

– Jag är rastlös som person och blir frustrerad när det går för långsamt.

Det här har nog hjälpt mig, kanske lugnat ned mig lite. Jag har definitivt lärt mig att ha tålamod. Och så har jag blivit mer självsäker.

Numera spelar hon nästan aldrig på datorn.

UTVECKLAS SOM MÄNNSIKA

I pausen lämnar vi dojon och går in i fikarummet. Vid utgången stannar Per Eriksson och deltagarna, vänder sig in mot lokalen och gör en lätt bugning. Det gör de varje gång de går in i eller lämnar dojon. Det handlar om att visa respekt för den plats där "vägen" förmedlas förklarar Per Eriksson Efter Pausen fortsätter deltagarna att öva sina kator. Per Eriksson går runt, ser på deras rörelser, stoppar, korrigerar och visar hur en rörelse ska göras. Ibland ber han alla att samlas.

Det hela är odramatiskt. Deltagarna lyssnar och jobbar vidare.

Det är när de provar han som lärare har möjlighet att hjälpa till och korrigera och lära deltagarna att se andra möjligheter och att de kan göra på ett annat sätt. Per Eriksson vill förmedla ett annat perspektiv på det vi kallar misslyckanden.

– Det finns deltagare som upplever att de har misslyckats i sina liv men egentligen är det är fel att tala om misslyckanden. Det är en naturlig väg mot utveckling. Det handlar om erfarenheter, att vi kan lära oss av det vi gör. Vi får verktyg att ta oss vidare med och utveckla vår potential – att utvecklas som människa. Om du ser det på det sättet kan du aldrig bli besegrad, av något eller någon.

s

Specialpri

179:-

h med gäller till oc 14 28 feb 20

Terminsstartserbjudande Många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Men det går att göra mycket för att stötta eleverna och förbättra resultaten!

I den här reportageboken delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

De berättar om förhållningssätt som fungerar – och som även gynnar elever med svenska som modersmål.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa flerspråkiga elever i F–6 Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett fyrtiotal färgbilder. Ordinarie pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Specialerbjudandet – 179 kr inkl moms plus frakt – gäller till och med 28 februari 2014, eller så länge lagret räcker.

”

”Denna bok har mycket matnyttigt och inspirerande att ge för alla pedagoger och skolledare som möter elever med annat modersmål än svenska.”

Eeva-Stiina Sundén, BTJ-häftet 2013:12

Läs mer och beställ boken på www.lararforbundetsforlag.se Box 12239, 102 26 Stockholm

Teater med politi

ik på repertoaren Politisk scenkonst är en ny kurs på Långholmens folkhögskola. Skolans huvudman är LO Stockholm.

De hoppas att utbildningen ska ge kursdeltagarna verktyg att skapa teater med politik på repertoaren. Kursen görs ihop med Teater Tribunalen som använder scenen för att skapa debatt kring viktiga samhällsfrågor. text och foto: svante isaksson

edan i foajén till Teater Tribunalen får jag en deja vú-upplevelse. Det känns som att jag har varit här förr, fast jag bestämt vet att det är första gången jag är här. Men plötsligt förstår jag var känslan kommer ifrån. Tältprojektet sommaren 1977 i Umeå. Tältprojektet var en stor musikalisk och vänsterpolitisk teaterföreställning som uppfördes av många välkända musiker och skådespelare som Sven Wollter, Ulf Dageby, Johannes Brost och Totta Näslund. Jag var 19 år gammal och en av alla de lokala ungdomar som hjälpte till med praktiska saker kring arrangemanget. Vi hade tapetserat hela stan med affischer på lagliga och olagliga ställen och vi brann för begrepp som solidaritet, rättvisa och kamp mot förtryck.

Det var sådant föreställningen ”Vi äro tusenden” handlade om och det var den känslan som kom tillbaka i Tribunalens entré. Femton år efter Tältprojektet, i mitten av 1990-talet, var Sverige ett helt annat land än det vi drömt om som unga. Då startade

Teater Tribunalen.

– Det behövdes ett motstånd och det vi kunde var teater och scenkonst, säger Henrik Dahl som var med och startade teatern 1994.

HÄRBÄRGE FÖR HEMLÖSA

De hade stora planer som sträckte sig långt utanför teaterscenen.

– Det skulle bli ett härbärge för hemlösa, en egen tidning och en egen TV-kanal men vi lyckades inte genomföra allt.

En idé om ett stort vänsterprojekt med teatern i mitten?

– Det kan man säga. Vi sökte och fick pengar till ett slags vänsterkulturhus med gästspel och utställningar, så det pågår också annan verksamhet än teater. Ibland går det bra och ibland mindre bra för vi har begränsat med plats och pengar. Men det är enormt många människor som varit här, säger Henrik Dahl.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna och även teatern har förändrats och utvecklats över tid.

Maria Edwall är bl.a. producent och tycker att frågan om ”vänster” och

21

Mikaela Knapp är deltagare i Långholmens kurs Politisk Scenkonst.

Hon arbetar som skådespelare och har de senaste åren drivit en feministisk teatergrupp.

”höger” är ett förenklat sätt att beskriva verkligheten och vad de sysslar med.

– Vi är en politiskt riktad teater, men vår konstnärlige ledare väljer projekt utifrån dagsaktuella händelser, men också utifrån politiska och filosofiska tankar, säger hon. ÖPPEN FÖR ALLA

Dessa tankar och idéer behöver inte nödvändigtvis vara ”vänster” vad det begreppet nu står för. Utbildningen ”Politisk scenkonst” är öppen för alla och för alla politiska åsikter. Det är inte styrt och låst, tvärtom.

I en paus sätter jag mig med kursdeltagarna Jenny Salomonsen och Mikaela Knapp på bredvid scenen där de och deras kurskamrater just avslutat ett övningspass tillsammans.

– Jag har alltid haft ett politiskt intresse. De frågor jag är intresserad

22

av förutom klass och funktion är rasism och feminism, säger Jenny Salomonsen.

Hon utbildade sig tidigare till teaterpedagog, gick en performancekurs och har drivit egna projekt. Nu tar hon ett steg till.

Varför har du valt den här kursen?

– Jag tycker att det är viktigt att det finns alternativa former att göra scenkonst på, scenkonst som har en förändringsvilja i sig och att man får gå en utbildning med en annan väg än den traditionella med alla dessa manliga författare, säger Jenny Salomonsen.

Mikaela Knapp arbetar som skådespelare och har de senaste åren drivit en feministisk och normkritisk teatergrupp.

– När den här utbildningen kom kändes det så himla bra att få både bredda min scenkonstkunskap och att

politisk profil, med jämställdhet, likabehandling och integration som de viktigaste frågorna.

– När jag blev rektor såg jag att vi hade den fackliga delen i våra kurser, men i inte så tydlig politisk inriktning i våra långa kurser och då tänkte jag att vi skulle försöka återuppväcka den, säger rektor Peter Davidsson.

Han tyckte att Teater Tribunalen var en bra samarbetspartner. Peter Davidsson och teaterns konstnärliga ledare kände också varandra sedan de gick en amatörteaterkurs i Brunnsviks regi för många år sedan.

Politisk scenkonst startade för första gången i höstas och söktrycket blev omedelbart större än på skolans andra linjer. Arton deltagare antogs av de sjuttio som sökte. En dag i veckan är de på Långholmen och de andra på Teater Tribunalen.

Jenny Salomonsson, sökte till långholmens teaterkurs eftersom hon alltid har varit intresserad av politiska frågor som klass, feminism och rasism.

LÄSER OM SAMHÄLLSFRÅGOR

göra scenkonst till politik tillsammans med andra i kursen, säger hon. Det känns också som att skolan har hög standard med aktiva konstnärer som jobbar med oss, säger Mikaela Knapp.

FÖRÄNDRA VÄRLDEN

Utbildningen är ingen traditionell teaterlinje som utbildar skådespelare utan är klart inriktad på att kursdeltagarna efteråt ska kunna gå ut och skapa egna projekt och teatergrupper med politik på repertoaren.

Du vill förändra världen?

– Ja, säger Mikaela Knapp och skrattar.

Förändra världen vill också Långholmens folkhögskola som har LOdistriktet i Stockholm som huvudman. På sin hemsida skriver man: Arbetarrörelsens värderingar om alla människors lika värde ligger till grund för vårt arbete. Skolan har en facklig-

En viktig del i utbildningen är att sätta sig in i olika samhällsfrågor, vilket ligger nära till hands då flera av Långholmens övriga kurser har just global rättvisa, miljö, demokrati och mänskliga rättigheter som tema.

– En femtedel av utbildning är teori, säger Peter Davidsson. Redan när de söker utbildningen får de göra tester för att vi ska få en bild av deras samhällskunskaper. Och vi börjar med arbetarrörelsens historia.

Under hösten har de fått lyssna på föreläsare som berättat om likabehandling, etnicitet, diskriminering, genus m.m.

För Peter Davidsson är kursen och samarbetet med teatern viktigt av andra skäl.

– Jag tyckte att vi var lite introverta på skolan och saknades en kanal utåt och då är konst och teater ett bra sätt att förmedla det på, säger han.

På scenen i Teater Tribunalens lokaler masserar, klappar och styrker kursdeltagarna varandras kroppar. En man blundar och tycks koncentrera sig på att bara känna när en kvinna slår på hans ben och fötter med lätta

23

För Peter Davidsson är kursen Politisk Scenkonst och samarbetet med Teater Tribunalen också ett sätt för skolan att synas mer och delta i samhällsdebatten.

slag. Och så byter de till att hålla ett rep sträckt mellan varandra där de ömsom drar och ömsom ger efter. De böjer sig, rullar med överkroppen, lägger sig ner och sitter i olika ställningar men hela tiden med repet mellan sig följsamt spänt i en tyst kommunikation.

Läraren Henrik Dahl ger några korta anvisningar men står mest tyst och tittar på. Han är ungefär dubbelt så gammal som de flesta av kursdeltagarna. Många av dem som jobbar på teatern har varit med länge och är liksom Henrik Dahl i medelåldern. När vi tidigare satt i foajén pratade han om hur viktigt det är att föra arvet vidare till de unga så att det de byggt upp kan leva vidare.

Några av dem som är kända just för sin politiska scenkonst har deltagarna fått möta under utbildningen.

En av dem är Mellika Melouani Melani, regissör och konstnärlig ledare på Folkoperan som debuterade på Teater Tribunalen 2002 med sin pjäs Vem ska trösta Mona eller Sveriges förlorade heder, en pjäs om hedersmord och rasism i spåren efter mordet på Fadime Sahindal samma år.

DIPLOMATISK KRIS

Två andra lärare som gav upphov till en mindre diplomatisk kris mellan Israel och Sverige är Dror Feiler och hustrun Gunilla Sköld-Feiler. Deras konstverk Snövit och sanningens vansinne bestod av en bassäng fylld med vatten som färgats rött för att likna blod. På vattnet drev en liten båt kallad "Snövit" med ett foto på självmordsbombaren Hanadi Jaradat som segel. Israels ambassadör vandaliserade konstverket genom att slänga ett elektriskt ljus i vattnet så att det blev kortslutning.

– Vi vill föra ut vårt sätt att tänka och fostra i vår anda så att våra kunskaper kan leva vidare och inte försvinner med oss in i pensionsåldern, säger Henrik Dahl med ett leende.

Plötsligt blir han allvarlig.

– Det behövs ju nu när samhället

24

hårdnar och fascismen växer. Då är det ”all hands on deck” som gäller.

Jag berättar för Henrik Dahl att jag läst ett par riksdagsmotioner från Sverigedemokraterna som två år i rad motionerat om att dra in det återkommande direkta och indirekta stödet till vad de kallar vänsterextrema grupperingar som de anser står i direkt strid med en konstruktiv samhällsutveckling och grundläggande demokratiska principer. I motionen skriver de också att "verksamhet med inslag av stark, ensidig politisk eller religiös påverkan bör således inte kunna uppbära statligt stöd inom ramen för folkbildningen," en formulering som täcker in ett stort antal rörelsefolkhögskolor med arbetarrörelsen, miljörörelsen, svenska kyrkan eller frikyrkorörelsen som huvudman.

Henrik Dahl skakar på huvudet.

För honom är det ingen tvekan om vem som är extrem – Det är självklart vansinne. För mig är det de som står för det extrema.

SJÄLVKLART VANSINNE

Jag har i flera veckor sökt riksdagsmotionären Mattias Karlsson (SD) som är ledamot i kulturutskottet och vice gruppledare för Sverigedemokraternas riksdagsgrupp för att ställa frågor. Jag ville veta om politiska, religiösa eller fackligt ägda huvudmän som Långholmen, som använder sina folkhögskolor för att driva sina frågor, inte ska få stöd? Och jag vill veta vad de menar med ”samhällsnyttigt innehåll”? Vem definierar det? Men trots flera påstötningar får jag aldrig svar. .

Det är dags att lämna teatern och jag går mot ytterdörren. När jag ser teateraffischerna på väggarna går tankarna till Tältprojektet 1977 igen, till oss som var tusenden ungdomar som ville förändra världen. Vi som tänkte vilt och drog iväg med åsikter och aktioner som det spretade åt alla håll.

Men vad hade det blivit av våra drömmar om vi inte fått tänka fritt och söka vår egen väg?

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@ LARARFORBUNDET.SE

Lär Lärarschemat arschemat Nu ännu bättre! bättre!

Synka mellan n flera enheter. r.

Färgkoda dina a kalenderuppgifter. ifter.

Förenklad Förenkl tidsplanering. tidsplan Lärarsc underlä får koll dina up så du hi ordinar

h

lararschemat.se

App Store.

SFHL

Viktigt att tänka på som förtroendevald förhandlingsrätten i SFHL

lokalavdelningen handlar utifrån

I SFHL företräder lokalavdelningen förbundets medlemmar och påverkar utvecklingen på arbetsplatsen. För att ha förhandlingsrätt krävs även att firmatecknare utses. Om ingen firmatecknare utses har närmaste Lärarförbundsavdelning förhandlingsrätten.

Skyddsombuden ansvarar för frågor som handlar om arbetsmiljön.

• lagar och avtal, • ombudsmötets beslut och stadgar samt • vad medlemmarna vill.

några av lokalavdelningens viktigaste uppgifter

• svara på medlemmarnas frågor om avtal och lagar, • informera medlemmarna, media, politiker och arbetsgivare om vad som händer fackligt, • sköta förhandlingar, till exempel MBL- och budgetförhandlingar, • delta i skolans utvecklingsarbete, • delta i möten med arbetsgivaren och • rycka ut när medlemmar hamnat i konflikt med arbetsgivaren, elever eller kollegor. måste jag kunna alla avtal för att väljas in i lokalavdelningen?

Nej, du lär dig med tiden. Alla nya ombud ska gå en grundkurs, antingen hos SFHL eller hos Lärarförbundet. En utbildningsvecka hålls årligen hos SFHL. Lärarförbundet håller kontinuerligt utbildningar. hur mycket kan lokalavdelningen påverka?

Det centrala avtalet ger vägledning för hur arbetet ska ske lokalt. Lokalavdelningen har därmed mycket stora möjligheter att delta i utvecklingsarbetet oavsett om det är fråga om en rörelse- eller landstingsfolkhögskola.

Ny kurs för ej förtroendevalda vecka 12, 17 -20 mars anordnas facklig grundkurs,

kurs i arbetsmiljö för skyddsombud, kurs i hur vi gör ordförandeskapet lustfyllt samt en kurs om pensioner. I år har vi också en kurs för ej förtroendevalda som är nyfikna på SFHL som facklig organisation. Förutom fackliga kurser har vi också tre kurser om folkhögskolan: • Vad innebär de nya kursplanerna i gymnasiet, Gy11, för oss i folkhögskolan . Vi delar erfaren-

26

hur ska jag hinna med uppdraget?

Av lokalavdelningen utsett ombud har rätt till ledighet med bibehållen lön för fackligt arbete som gäller den egna arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att på lämpligt sätt ordna ersättare. Det är inte meningen att ombuden ska behöva arbeta övertid för att hinna med uppdraget. hur bevakar jag mina egna rättigheter?

Som ombud är du facklig förtroendeman. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen säger att ombuden inte får ges sämre arbetsförhållanden eller villkor med anledning av fackliga uppdrag. vilket stöd får lokalavdelningen?

Lokalavdelningarna i SFHL står för det medlemsnära arbete, som gör SFHL till en organisation som står medlemmarna nära. Ibland behövs extra stöd för att komma vidare i frågor. På båda förbundens hemsidor finns information om lagar och avtal; sfhl.se och lararforbundet.se. Ni kommer också att få hem tidningen Lärarfackligt som håller er uppdaterade om för ombud aktuella frågor.

Stöd ges även av SFHL:s eller Lärarförbundets ombudsmän. Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

SFHL:s ombudsmän: 08-737 67 00, Lärarförbundets Medlemsservice 0770-33 03 03. heter i arbetet att definiera en fri skolform.

• Folkhögskola AB – Hot eller möjlighet? Minskade statsbidrag gör att skolorna måste hitta nya vägar för att kunna upprätthålla sin verksamhet.

Vad säger erfarenheterna från fältet och forskningen om omställningar och förändringar.

• Heldagsseminarium om folkhögskolornas internationella arbete både på hemmaplan och i andra länder.

Anmälningstiden går ut 7 februari. I mån av plats kan man fortfarande anmäla sig.

Brunnsviks bibliotek är räddat i december i fjol avslöjade Folkhögskolan att Brunnsviks anrika bibliotek riskerade att förstöras.

De cirka 50 000 böckerna förvarades utomhus i stålcontainrar vid havet några mil utanför Norrtälje i Roslagen. Nu tar Ludvika kommun över ansvaret och räddar böckerna.

– Det är Sveriges största samling av arbetarlitteratur så det är naturligt för oss. Brunnsvik är också en del av Ludvika så det viktigt att de blir kvar i bygden, säger kulturnämndens ordförande Ingvar Henriksson (S) som varit drivande i räddningsaktionen tillsammans med Brunnsvikarnas förbund.

Biblioteket ska tillfälligt flyttas till det gamla gruvkontoret i Grängesberg som kommunen disponerar. Under 7-9 februari ska böckerna packas upp.

– Då behövs många starka armar, men vi får återkomma om detaljerna hur det ska gå till. Det känns tillfredställande att böckerna räddas och vi är glada att kunnat medverka i den, säger ordförande i Brunnsvikarnas förbund, Zenita Bergman.

Tanken är att det ska skapas ett publikt bibliotek i Ludvika där böckerna ska finnas tillgängliga för allmänheten, men några beslut kring det har inte hunnit tas ännu.

ABF Nordöstra som är huvudman för de tre folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn hade lovat att de skulle skapa ett nytt bibliotek i Borlänge dit Brunnsvik flyttade efter vårterminen ifjol. Istället hamnade de i stålcontainrarna. svante isaksson

LEDARE

Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

2014 – året som det händer….eller när ett nytt år börjar brukar jag, antagligen som alla andra, titta i min nya almanacka och konstatera att den ser rätt tom ut. Det finns inte en massa görande nedskrivet (fast jag vet att det finns att göra). Det är många oskrivna blad och för mig väcks det förväntningar på att det helt enkelt ska bli ett bra år. Dock finns det, i det tomma (arket), förhoppningar om goda möten och inspirerande lärande dialoger. Jag blir eftertänksam ett kort tag och vilar i mina drömmar för att så småningom komma upp till ytan och ställa mig frågan – vad händer egentligen 2014? Vad finns på dagordningen i vår omvärld som vi, SFHL, bör förhålla oss till?

Att det är valår har väl ingen missat! Med ett av folkbildningens syfte – stärka och utveckla demokratin – som stöd, ska vi på alla nivåer, lokalt, i distrikten och nationellt göra folkhögskollärarens röst hörd, samtala och informera om folkhögskolan i så många sammanhang vi bara kan. Medlemmar och förtroendevalda inom SFHL – låt oss hjälpas åt! Jag vet att flera folkhögskolor bjuder in de lokala politikerna för att de ska informera och inspirera kursdeltagarna att gå till valurnorna. Varför inte passa på att ta lite tid till ett samtal om folkhögskollärarens arbete som har så stor betydelse för folkhögskolan och samhället? Berätta om hur vi arbetar – det kan ge frukt på sikt!

Folkbildningsrådets representantskap beslöt om organisationsförändring i höstas. Genom det beslutet bildas en ny spännande organisation inom folkbildningen. Den håller på att växa fram med Rörelsefolkhögskolorna och Offentligägdas folkhögskolors intresseorganisation som parter och 1 juli går startskottet. Den ska tillgodose folkhögskolornas behov av service, kommunikation och utveckling. Jag har stora förhoppningar om att SFHL nu får en ny samtalspartner och att vi nu kan tillsammans arbeta för att stärka folkhögskolan. Jag tror på samverkan och jag tror på det goda samtalets möjligheter!

Under det här året, närmare bestämt i mars, kan vi få se en ny folkbildningsproposition. Vid två tillfällen har utbildningsdepartementet bjudit in folkbildningens organisationer till hearing. Åsikter har framförts kring syfte och mål, om att folkbildningen har en viktig plats i vårt samhälle och är en gemensam angelägenhet. Nu väntar vi ”bara” på propositionen! I mars är det sagt… vi får se!

Och så ska SFHL skriva ett nytt avtal med Arbetsgivaralliansen i år.

Yrkandet lämnas fram i slutet av januari och därefter sätter förhandlingarna fart. Om det och annat som rör folkhögskollärarna kan du följa på www.sfhl.se.

Självklart händer väldigt mycket mer som påverkar oss. Om det får du läsa i Folkhögskolan under året.

Till sist önskar jag er ett bra 2014!

Er ordförande INGELA ZETTERBERG

27

PROPOSITIONEN

Folkbildningen für ett eget mül Bli vän med det skrivna ordet

Sjunde Nordiska Dyslexikongressen 14-16 augusti 2014 i Stockholm Program och anmälan www.dyslexiforeningen.se Svenska Dyslexistiftelsen - Svenska DyslexifÜreningen kansliet@dyslexiforeningen.se 08-43746239

I mars lägger regeringen fram en ny folkbildningsproposition. En av nyheterna blir att Folkbildningspolitiken fÜr fÜrsta güngen für ett eget mül. staffan myrbäck

hittills har folkbildningspolitiken bakats in i den samlade vuxenutbildningens mül, där folkbildningen inte särskilt har pekats ut. I regeringens mül fÜr vuxenutbildningen och som ocksü gällt folkbildningen stür det: Alla vuxna ska ges mÜjlighet

En kreativ folkhÜgskola - genom ämnesÜvergripande samarbete Hur kan folkhÜgskolans unika bildningstradition utgÜra grunden fÜr nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identifierar de pedagogiska idÊer som leder mot mülen fÜr utbildningen kan vi skapa sammanhang som fÜder büde motivation och engagemang.

Fragment blir till helhet. Arbetar du sĂĽ här underlättar du fĂśr eleverna att fĂĽ syn pĂĽ sitt eget lärande. DĂĽ kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomfĂśra och utveckla ett ämnesĂśvergripande arbete som fĂśrverkligar folkhĂśgsskolans intentioner. t )VS HĂŒS ĂŠNOFTĂšWFSHSJQBOEF MĂŠSBOEF UJMM t 6OEFSWJTOJOH NFE UZEMJH MĂŠSQSPHSFTTJPO t 1MBOFSB WFSLMJHIFUTUSPHOB UFNBO PDI QSPKFLU t )VS LBO WJ PSHBOJTFSB TBNBSCFUFU NFMMBO MĂŠSBSF MĂĽlgrupp: Plats: Datum: Pris:

Lärare i FolkhÜgskola Stockholm Tisdagen den 18 mars 2014 2 200kr exkl moms

XXX MBSBSGPSUCJMEOJOH TF t 28

."9 DELTAGARE PER KURS!

�Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrün verklighetens spännande projekt dü olika ämnen bidrar, sü Ükar meningsfullheten och engagemanget hos büde elever och lärare.�

Jan-Olof Norell, utbildare

att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.

Vid en hearing i januari i presenterade utbildningsdepartementet en ny skrivning för folkbilningspolitiken som inleder de fyra syftena: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Skrivningen, “jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning" som finns i målet för vuxenutbildningen försvinner. i syftena skriver man sedan att verksamheten ska: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället; bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Skrivningen, “jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning" som finns i målet för vuxenutbildningen försvinner.

Propositionen är en följd av den folkbildningsutredning som blev färdig i oktober 2012 som bland annat föreslog en ny utvärderingsmodell för folkbildningen och att regeringen stryker de utpekade sju verksamhetsområdena. Utredningen ansåg att det räcker med att behålla de fyra syftena för folkbildningen. I mars läggs alltså propotionen fram för riksdagen.

KRÖNIKA

Holger Nilén skriver för Folkhögskolan och är journalistlärare på Jakobsbergs folkhögskola

kärrtorp nådde ända till Jamaica regnet slår hårt mot kyrkotaket, men det är varmt både ute och inne. Runt 28 grader. Nya besökare kommer hela tiden in i kyrkan. Den rytmiska sången är igång, ibland tillsammans med klangerna från en keyboard. Det tisslas och tasslas. Varför är hon inte här idag? Hon har inget sagt om att hon skulle vara borta? Är hon sjuk?

Det blir dags för bibelstudier. En församlingsmedlem, cirka 70 år, berättar om en kvinna på Kap Verde som blivit troende och nu förlitar sig på Jesus. Det är lördag förmiddag i början av januari i sjundedags adventisternas kyrka i Ocho Rio, i norra Jamaica. Jag och min familj är de enda vita och de enda kyrkobesökarna som kommer utifrån. Vi går annars aldrig i kyrkan. Men vi vill gärna lyssna på sången. Och den är stark och alla mår bra av den, även vi.

Efter två timmar känner vi oss nöjda. Det har nästan slutat regna.

Dagens mässa ska dra ut över eftermiddagen och vi vill hinna till marknaden down town och köpa grönsaker och frukt.

Vid utgången står en av pastorerna, ytterst välklädd i grå kostym och slips. Själv har jag kortbyxor, sandaler och uppkavlade skjortärmar. Han ser allvarlig ut och jag funderar över om han ska säga något om att jag är fel klädd. Kanske borde jag skyla knäna? Men pastorn undrar bara varifrån vi kommer. Och jag säger Sverige. Hans ansikte skiner upp i ett stort leende: – Det är fantastiskt med era demonstrationer mot rasismen. Visst var det i Kärrtorp?

Först tror jag att jag hört fel. Men det är just ”Kärrtorp” han säger. Jag blir stolt som svensk. Vi är inte enbart ett land med ett rasistiskt parti i riksdagen. Demonstrationerna i en av Stockholms södra förorter har spritt sig över jordklotet. Och jag var där. Det är som om pastorn i Ocho Rio förstår det.

Själv flyttade jag från Kärrtorp i somras, strax innan nazisterna ställde till bråk på torget. Så när demonstrationen skulle genomföras två dagar före julafton var det självklart att gå med och delta i rop som ”Inga rasister på våra gator”. Jag stod på idrottsplatsen, där nazisterna fått träna sina Hitlerhälsningar. Vi var 16.000 enligt SVT och ytterligare uppemot 60 000 skrev på ett upprop mot nazismen.

I Kärrtorp hade nazisterna börjat agera redan i november. En natt var en ung man på väg hem när några andra unga, välklädda män frågat om han sett till några nazister. Den ensamme unge mannen hade inte det, men samtidigt uttryckte han en oro för dessa. Då hade han blivit misshandlad. Det var därefter ”Linje 17 mot rasism” skapades, ett nätverk längs södra delen av T-banans Linje 17.

Jag frågar aldrig pastorn hur han fått veta allt om Kärrtorp. Det känns som om han bara vet. Som om han är en av de 1,2 miljarder som använder sig av Facebook. Jag gläder mig över internet och Facebook och Twitter som gör detta möjligt. Samtidigt som vi måste hålla ögonen på den amerikanska underrättelsetjänsten NSA, som enligt de senaste rapporterna har tillgång till data om facebooks användare. holger nilén

29

LITTERATUR

angeläget om romernas situation

slut. Den industriella civilisationen är en historisk parentes. David Jonstads bok visar övertygande att det här inte är några olycksprofetior utan den verklighet våra barn och barnbarn måste leva med. under vägen beskriver han ett antal tidigare civilisationer, deras uppgång och fall. Vi får följa mesopotamien på 3000-talet före kristus, det romerska riket före och efter kristi födelse, mayacivilisationens försvinnande i den centralamerikanska djungeln på 800-talet, sovjetunionens sammanbrott.

Det nya för en gammal historielärare är beskrivningen av ett hållbart alternativ: Det resilienta samhället. han inleder med att citera den amerikanske miljöaktivistgurun Bill mckibbens bild av samhället som en fullblodshäst: ”Det vi behöver göra medan vi fortfarande är i sadeln, är att förvandla vår tävlingshäst till en arbetshäst – till något pålitligt, stabilt, uthålligt och tåligt. springer inte fort, men går långt.

Vinner inga fina priser men tar ändå hem segern i slutändan. Vi pratar skritt, lunk och trav, inte sporrsträck och galopp.”

Det handlar bland annat om att gå tillbaka till vårt beroende av naturen, att stärka empatin med såväl andra människor som ickemänskligt liv, att fördjupa den lokala demokratin, att bygga ut ett ekologiskt jordbruk i städerna, att ransonera fossil energi liksom klimatutsläpp, att genomföra arbetstidsförkortning, att genom ökad medvetenhet motverka fruktan. ett synnerligen faktaspäckat kapitel, som avslutas med ett citat av Franklin D. roosevelt från 1933: ”Det enda vi behöver frukta är fruktan själv”.. ovanligt nog blir jag mest fångad av författarens slutord. Där berättar han om ett projekt han är engagerad i sedan år 2009. en gammal jordbruksfastighet på 20 hektar i sörmland med frukt- och grönsaksodlingar, skogsmark, beteshagar, .djur och människor, snart 30 stycken. Där finns enkla ekologiska hus, gemensamt ägd tvättstuga, storkök, växthus, uppvärmning huvudsakligen med egen ved. Det är inte lösningen, men ett av många nödvändiga bidrag till en möjlig framtid. en mycket användbar bok i folkhögskolan. skaffa den till biblioteket.

en del böcker blir åter aktuella.

Det senaste årets händelser och skriverier om romerna gör att det finns anledning att påminna om irka Cederbergs bok Född fördömd Romerna – ett europeiskt dilemma från 2010. i snart tusen år har romer trakasserats och förföljts, jagats som djur och förklarats fredlösa. under det nazistiska väldet mördades hundratusentals. romerna har förföljts under samma period som judarna men till skillnad från dem har romerna inget hemland, vilket svarar på frågan varför de reser runt så mycket – ingen vill ha dem i sin närhet. De bor sämst, lever sämst och har få som står upp för dem. irka Cederbergs bok är en gedigen genomgång av romernas förhållande till det europeiska majoritetssamhället från 1000-talet till i dag. hon är socionom och journalist och har i två årtionden rapporterat om romerna i tidningar, radio och tV. med hjälp av nya rön och teorier berättar hon deras historia och beskriver deras situation i dagens europa med en växande och allt mer våldsam antiziganism. med titeln anspelar hon på gunnar myrdals Ett amerikanskt dilemma, förtrycket av afroamerikanerna. Född fördömd borde finnas i varenda folkhögskolas bibliotek.

BJÖrn hÖJer

STAFFAN MYRBÄCK

Den omöjliga tillväxten ständig tillväxt är en omöjlighet. oljan är snart

Kort om... kvinnliga föregångare och tidiga feminister kerstin hesselgren renée Frangeur Kerstin Hesselgren var en föregångare som vågade använda ordet feminist redan på trettiotalet. Hon var en stor och känd politiker i Europa, i synnerhet i Nationernas förbund, under mellankrigstiden. I riksdagen drev hon frågor som utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster och lika lön.

30

svenska hem monika Björk m.fl TV-serien Svenska Hem har alla sina förebilder i verkligheten. Monika Björk och Eva Kaijser berättar om verklighetens butikskedja "Svenska Hem" som mot alla odds blev en framsgångssaga men också historien om deras fall. Vi får möta de stridbara kvinnorna som drömde om en ny och rättvis värld.

mig själv och mitt gods förvalta Britt liljewall Mig själv och mitt gods förvalta är en bok om nio kvinnor i 1800-talets Sverige.

Alla är kvinnor som levde i en tid när omyndighet var det normala för ogifta kvinnor. Men just dessa kvinnor agerade för att bli myndiga. De kom från olika miljöer, olika sociala skikt och hade skilda erfarenheter.

kofi annan om åren i Fns tjänst förre generalsekreteraren kofi annan skriver i förordet i Ett liv i FN:s tjänst: “ett Fn för 2000talet måste försvara principen att nationell suveränitet aldrig kan användas som en sköld för folkmord eller grova kränkningar av mänskliga rättigheter.” År 1957, när kofi var 19 år, blev ghana, där hans far var direktör i ett europeiskt handelsföretag, den första självständiga republiken i afrika söder om sahara. Vid 24 fick han anställning på Who i genève.

35 år senare valdes han till Fns generalsekreterare. han skriver om några av Fn-s tillkortakommanden: tragedierna i somalia 1993, rwanda 1994 och Bosnien 1995 med hundratusentals civila offer. men också om framgångsrika insatser mot milosevic i kosovo, indonesien i Östtimor och om den tysta diplomati, som gav fred mellan nigeria och kamerun år 2001. kofi annan och Fn fick nobels fredspris samma år. Då hade Fn 44 000 anställda och en budget på tio miljarder dollar. en höjdpunkt under hans tid blev nog inrättandet av internationella brottmålsdomstolen 2002 med romstadgan, som 2011 har undertecknats av 2/3 av Fns medlemsstater. milleniemålen och den globala kampen mot fattigdom utgör ett viktigt avsnitt om förebyggande fredsarbete. att utrota extrem fattigdom, ordna grundläggande skolutbildning för alla, främja jämställdhet mellan könen, minska barnadödligheten, förbättra mödrahälsan och bekämpa hiv/aids. ”Världens förkastningsspricka” kallar han israel/Palestina-konflikten. Där, liksom om krigen efter 11 september 2001, talar han klarspråk. irakkriget var ”en tragedi för rättsstatens principer världen runt”.

BJÖrn hÖJer

TIDSKRIFTEN

Medborgarkänslans minskade betydelse den liberala tidskriften Axess har ett läsvärt tema i sitt sista nummer för 2013, Den saknade medborgarkänslan. I fyra artiklar (som alla finns att tillgå på nätet) skriver olika skribenter om fyra stater: Frankrike, Ryssland, Sydafrika och USA och vad som händer med medborgarkänslan när de som styr inte längre anses trovärdiga. Och vad händer med systemet när medborgarna inte längre ser sig som en del av systemet. Robert J Shapiro, ekonomisk rådgivare till President Clinton, skriver om hur tepartister som vägrar kompromissa och ensidiga åsiktsmedier undergräver tilltron till demokratin. I en välresearchad artikel skriver Tor Billgren, Journalist som bott i Sydafrika, om korruptionen och vanstyret inom

ANC. Sydafrikanska forskare menar att å ena sidan vore det önskvärt om väljarna lät ANC ta konsekvenserna för sitt vanstyre, å andra sidan äventyras landets stabilitet om ANC maktcentrum kollapsar - Runt hörnet väntar militanta populister med lättköpta löften. Anna-Lena Laurén. korrespondent för Svenska Dagbladet skriver kunnigt om Ryssland, där medborgarna inte ser sig som medborgare i ett system där läkare och sjuksköterskor förväntar sig en dusör av patienten för att få god vård. Enda svagheten i denna fyrklöver är en cynisk artikel om Frankrike av Jacob Arfwedson. Även om den har sina poänger förvandlas demokratiproblemet mest till en fråga om skatter.

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

bo scharping, författare, poet och tidigare lärare i bl. a kulturhistoria på Viskadalens folkhögskola har fått motta makarna Emil och Vivi Johanssons kulturstipendium som förvaltas av Marks kommun. Bo Scharping arbetade som lärare i 40 år på Viskadalen.

Paret Johansson testamenterade sin kvarlåtenskap till Marks kommun för att användas till kulturstipendium till en eller flera personer i kommunen varje år.

STAFFAN MYRBÄCK

PERSONER

gunilla andersson,

ninja thyberg är en

lärare på Munka folkhögskola och initiativtagare till nätverket Gemensam Välfärd har fått Oscarsprisets hedersomnämnande 2013 för att ha “visat

av nio regissörer som nominerats i kortfilmstävlingen Startsladden på Göteborgs Filmfestival i 24 januari för sin film "Hot Chicks".

Filmen tävlar om 500 000 kr. Ninja Thybergs tidigare film, "Pleasure", fick pris i Cannes och har också kommit med på den prestigefyllda amerikanska filmfestivalen Sundance. Ninja Thyberg gick på Filmlinjen på Fridhems folkhögskola 2008-2010.

prov på ett omfattande och glokalt folkbildningsengagemang i angelägna och aktuella frågor.” Oscar Olsson Museet i Malmö instiftade priset i svensk folkbildning år ifjol för att lyfta fram goda förebilder i folkbildningen.

31

SFHL-PORTRÄTT Jerry Marklund arbetar som lärare i svenska och engelska på allmän linje och allmänna linjens konsttillval. Två dagar i veckan bryter de av de teoretiska studierna och ägnar sig åt att måla., rita och skulptera.

“Folkhögskola är folkhögskola, inte komvux eller gymnasium” – Folkhögskolan är inte gymnasium eller grundskola.

Folkhögskola är inte komvux.

Folkhögskola är folkhögskola, en unik skolform, säger Jerry Marklund, ordförande i Solviks sfhl-avdelning utanför Skellefteå. staffan myrbäck jerry marklund har bara hunnit

vara ordförande några dagar när vi talas vid. Vi talar om den stundande sfhl--veckan i mars, vecka 12. Han var med förra året och ska åka även i år.

– Det är oerhört givande att träffa människor från andra folkhögskolor. Det är det som är grejen med sfhl-veckan.

Ifjol deltog han i en kurs som behandlade allmän linje och dess utveckling.

– Vi som var på kursen var ganska eniga om att vi är en unik skolform som vi alla är måna om att bevara. Vi betrak-

tar väl gymnasiets nya kursplan, Gy11 med lite skepsis. Vi vill fundera över vad våra mål ska vara och vilka som ska vara våra metoder för att nå dit.

I år innehåller SFHL-veckan en fortsättning om allmän linje som heter Att ramla i kursdiket – Gy11 i folkhögskolan. Jerry Marklund deltar även i år.

– Jag tycker nog att vi på Solvik inte har ramlat ned i gymnasiets kursdike. Vi har tittat på kursplanerna, diskuterat begreppet "motsvarande" och gjort vår tolkning av det. innan han kom till Solvik arbetade han som grundskolelärare i Sundsvall. Men familjen valde att flytta tillbaka till Skellefteå.

Jerry Marklund vikarierade en del som lärare men det var inte enkelt att få fast jobb i grundskolan. Han startade eget, ett snickeri, men det gick inte heller så bra, så när Solvik behövde en elevassistent sökte han och

fick jobbet. Eftersom han var utbildad lärare fick han mer och mer undervisning och sedan sex år arbetar han helt och hållet som folkhögskollärare.

Hur var det att komma från grundskolan till Folkhögskolan?

– Min upplevelse är att folkhögskolan i dagsläget inte är lika styrda av centrala dokument. Det ser jag som en fördel. Jag tycker att verksamheten ska utformas så nära deltagarna som möjligt. Helst ska de vara med och utforma verksamheten. Det är den ideala lärmiljön för mig. Det är så Folkhögskolan är tänkt att vara.

Men du antyder också att ni blir mer och mer styrda.

– Jag kan inte säga jag att vet att det är så men jag tycker mig kunna se att det finns en diskussion där tänket går mer mot utbildning än bildning. Och jag tror inte att folkhögskolan är sådan till sin natur. Nu ligger det ingen konflikt i att folkhögskolan sysslar med både utbildning och bildning men jag tycker att det finns ett ökat inslag av styrning uppifrån.

På SFHLs årsmöte i början av februari avgick Jerry Marklund som skyddsombud och valdes till ordförande i lokalavdelningen. Man har en del utmaningar framför sig som involverar de vanliga fackliga frågorna: Arbetstider, löner och arbetets innehåll.

– Det är lite spännande men jag upplever att diskussionsklimatet med vår rektor, som också är ny, är gott. Även om vi inte alltid har samma åsikter har vi en bra dialog.