Folkhögskolan 5 2013

”Man vill ha bort facket så mycket som möjligt i förhandlingarna”

SFHLS

Otillåten skolavgift OMBUDSMÖTET GAV BAKLÄXA FÖRSVARAR VÄGVAL&VILJA Tar lektionen utomhus Varumärken och människovärde OM ATT BEDÖMA

5/2013

tidskrift sedan 1920

49

timmar

Arbetstid per vecka

BAKSMÄLLAN ABF ångrar att man

tog över Brunnsvik

ÅTER I BOSNIEN

EFTER SAAB

Håller lektion i sitt förstörda föräldrahem

Därför söker ingen till folkhögskolan

INNEHÅLL

6

”Folkhögskollärare arbetar väldigt mycket” En undersökning om hur mycket tid folkhögskollärare lägger ned på sitt jobb visar att de i snitt arbetar 49 timmar i veckan.

10

”Vi borde inte klivit in i Brunnsvik”

Högsta chefen på ABF Nordöstra avstängd. Mångmiljonskulder. Misstanke om korruption. Svartbyggen. Nu ångrar ledningen att de tog över Brunnsvik.

Tar med sig deltagarna tillbaka till Bosnien

14

För 20 år sedan kom kriget till Darko Marics hemby i Bosnien Hercegovina.

Nu återvänder han som lärare tillsammans med sina deltagare.

Inga sökande trots nedläggning av Saab

20

Saabs nedläggning har inte inneburit någonting för folkhögskolan, trots att Trollhättan toppar arbetslöshetsstatistiken. Men det finns förklaringar

26

Styrelsen fick bakläxa på ombudsmötet På detta ombudsmöte skulle synkroniseringen mellan sfhl och lärarförbundet fullbordas med nya stadgar. Men förslagen fick bakläxa av ombuden.

. . Har missuppfattat Rios förslag.....................................................................4 . . . Kent Johansson: ”Inte ett ord om Vägval & Viljas framtidsanalys” ..............5 NOTISER . . . Inte tillåtet ta ut avgift för studieresa, narkotikadömd fick avslag ...............7 SIFFROR . . . Nio av tio deltagare på Gamleby jobbar eller studerar .................................8 MÅNADENS LINJE . . . Satsar på utomhuspedagogik................................................................8 KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund om varumärken och människovärde ................................13 LEDARE . . . Ombudsmötet sätter folkhögskollärarens roll i fokus..................................27 OMBUDSMÖTET . . . Fem ombud svarar på frågor om ombudsmötet ...........................28 KRÖNIKA . . . Anette Lydén skriver om rätten att bedöma deltagare ............................29 BÖCKER . . . om skolans förfall, demokratin, fallna kvinnor och jämlika äktenskap .....30 PERSONER . . . Ska kämpa för ny drogpolitik i Bryssel och ny rektor på Malung........31 REDAKTÖREN .

Folkhögskolan

INGÅNG

2

ANNONSER/PRENUMERATION:

gun.thil@larartidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

ANNONSPRISER

uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT:

PRENUMERATION:

320 kr.

Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svanteisaksson.com,).

TEL:

ADRESS:

08-737 67 00.

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

HEMSIDA:

www.sfhl.se

SISTA MANUSDAG

nr 6 2013: 13 september.

oktober. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. Omslag: Staffan Myrbäck

UTGIVNING:

2

R E DA KTÖ R E N

Redaktören har missuppfattat Rios förslag! rio föreslår att ungdomar mel-

lan 18-20 år ska kunna välja skolformen folkhögskola istället för gymnasium. Förändringen ligger i den enskilde ungdomens valmöjlighet och kommunens skyldighet att via skolpengen stå för kostnaderna. Eftersom folkhögskolan är en egen skolform ska naturligtvis folkhögskolans regler gälla med behörigheter och omdömen enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för folkhögskolans behörighetsgivande. Det handlar inte alls om att folkhögskolan ska sätta gymnasieskolans betyg. Folkhögskolans behörigheter och omdömen ger

INSÄNT

idag möjlighet att söka vidare till universitet, högskola och Yrkeshögskola.

Kent Johansson, ordförande i RIO, jag tackar för klargörandet att det är folkhögskolans omdöme som gäller. Det framgick nämligen inte av Rio förslag. Det betyder inte att förslaget är oproblematiskt. Det innebär ett tillskott av tusentals ungdomar till folkhögskolan som ska ha behörighet motsvarande gymnasieskolans kunskaper. Samtidigt har folkhögskolan infört ett sjugradigt omdöme parallellt med gymnasiets

betyg i sex steg. En fråga jag mött är om inte Rios förslag och det nya omdömet innebär ett närmande till den formella skolan. Debatten på femtiotalet gick ut på att om folkhögskolan inför betyg och blir allt för lik ungdomsskolan gräver man sig egen grav. Det fanns förslag att lägga ner folkhögskolan.

Med omdömet undvek man en sådan utveckling. Men om omdömet blir allt mer likt betygssystemet, vad händer då? Varken i Vägval & Vilja eller i Rios förslag diskuterar man gränsdragningar och problem om inte rågången mellan folkhögskola och det formella skolsystemet hålls tydlig.

Staffan Myrbäck (Ledaren har flyttats till sid 27)

Skriv på Folkhögskolans facebooksida eller till redaktionen: staffan.myrback@lararforbundet.se

Det är nu folkhögskolans allmänna linjer behövs! folkhögskolevärlden har de senaste femton åren lidit av att inte ha någon riktning. Självklart finns det många olika folkhögskolor och många goda tankar på många skolor med bra specialkurser men hur skall folkhögskolan på nytt få en plats i den skoldebatt som gäller de eftersatta elever som behöver en kompetens?

Förvisso har nya folkhögskolor med endast allmänna linjer kommit till stånd men de är för få och kan på intet sätt stilla de stora behov som finns.

Folkhögskolans roll i dagens samhälle ser annorlunda ut men den vilja, entusiasm, och målinriktning, som under lång tid var kännetecknen för folkhögskolan är en viktig tradition att behålla även idag. De idéer om kunskapsbehov, jämställdhet och deltagande i samhället hos dem som verkade för och inom folkhögskolan var det som en gång gjorde folkhögskolan till ett verkligt alternativ.

Det är dags att putsa upp den gamla folkhögskoletesen om att deltagarna har rätt till medborger-

lig bildning. Folkhögskolan har aldrig varit en utsorteringsfabrik och alltid sett som sitt ”adelsmärke” att sörja för de grupper som inte har haft makt och medel att ta sig ur ”förslavade” tillstånd. Idag kastas fler och fler ungdomar ut i livet med ofullgången skola, massarbetslöshet, konkurrens samtidigt som läsförståelsen och skrivförmågan minskar hos de unga Folkhögskolan har här ”en mission” att genomföra: se till att göra folkbildningen tillgänglig och förse alla med störst behov med kunskap och bildning. Det är nu folkhögskolans allmänna linjer behövs.

Folkhögskolan är kanske den sista demokratiska bastionen i samhället. Låt den anta utmaningen som normbrytande och revolutionerande på samma sätt som folkhögskolan en gång gjorde.

Lärarna är kunskapens redskap, budbärare, förmedlare och inspiratörer. Låt den pedagogiska vilden få sin boning i folkhögskolans lärare, som tror på deltagarnas resurser, som prövar nya vägar,

som ser samtalet och det pedagogiska mötet som den största kraften i undervisningen.

Mer än tidigare i denna effektivitetens och ekonomismens tid behöver skolstyrelser och rektorer axla sitt ansvar och delta i skolornas pedagogiska planering inför framtiden och bidra med visioner som kan övergå till praktik. Släpp in de vilda tankarna igen, och se till folkbildningens uppdrag så att folkhögskolan genom sina unika möjligheter överlever ytterligare 150 år.

Låt inte trångsynta ekonomiska kalkyler strypa möjligheterna att bygga ett mer jämställt samhälle och framför allt inte strypa möjligheterna för våra kommande elever att med tillförsikt och bildning vandra ut i samhället till fortsatta studier eller arbete. Folkhögskolan har möjligheten att tänka fritt och formulera visioner. Fria att vara bildningens och pedagogikens vildar på 2000-talet om alla vill, tar chansen och formulerar målen.

Varför är det så tyst?

Gun Mörkenstam

3

INSÄNT

På Tidskriften Folkhögskolans facebooksida kan du kommentera artiklar i tidskriften.

Vill du skriva direkt till tidningen kan du mejla : staffan.myrback@lararforbundet.se

Staten borde sluta betrakta oss som ett problem! allt sedan vi fick

den nya Folkbildningsförordningen 1991 har folkbildning och folkhögskola varit föremål för statsmaktens granskningsiver. Vi har – bland annat – haft utvärderingarna SuFO 1 och SuFO 2 (vilka mer borde ses som utredningar). Folkbildningen har levererat egna översyner i form av Folkbildningens framsyn och Vägval & vilja. Nu senast har Erik Amnå sett över statsbidraget till folkbildningen och verksamhetsområdena ”så att dessa är relevanta och ändamålsenliga.”

Man vill ”säkerhetsställa att kvalitén i folkbildningsverksamheten är fortsatt hög.”

Folkbildningen ska granskas och dess ändamålsenlighet diskuteras.

På 80- och 90-talen träffade jag ofta på rektorskollegor, som inte tyckte att det i ord gick att fånga in hur förnämlig folkbildningen var. Så staten borde leverera pengar och överlåta resten till skolorna. Det var en väldigt självtillräcklig attityd, som naturligtvis retade upp folk. Skattebetalarna har legitim rätt att få veta vad deras pengar går till, och kan inte folkhögskolan tydligt beskriva vari dess storhet består, så ska den nog inte ha några statsbidrag.

Men i alla dessa utvärderingar och utredningar har det funnits en underström av misstro, som jag alltid haft svårt att förlika mig med. Är inte hela folkhögskolekonceptet egentligen väldigt omodernt? är en fråga som granskarna verkar ha burit med sig i arbetet.

Svårigheten att passa in oss i ett fack skaver. När Folkbildningens framsyn utarbetades, låg det i luf-

4

ten att folkbildningen måste visa hur käck och nydanande den var, om den skulle kunna behålla statsbidraget. Staten hade inga egna visioner för folkbildningen.

Ett mynt har två sidor. Visst var det bra att man på detta sätt engagerade folkbildningen i funderingar om framtiden, men det obehagliga låg i den ton som anslogs. Om vi inte kunde stå framför kejsaren och behaga med något nytt och originellt skulle vi inte heller kunna påräkna någon större välvillighet. Parat med misstron finns en föreställning om att det hela tiden måste ske förändringar. I dagens uppdrivna tempo jämställer man ofta förändring med förbättring och/eller utveckling. Sedan alliansregeringen tog över har detta synsätt ytterligare förstärkts. Regerings mantra: ”Jobba, jobba, jobba!” låter som ett rop från fotbollsläktarna. Den fråga jag hela tiden möter från borgerliga politiker när det gäller våra kurser är: ”Blir de anställningsbara?” uppenbarligen tycker de inte att

de är tillräckligt anställningsbara, eftersom statbidraget hela tiden urholkas. Det är idag mycket svårt att bedriva folkhögskoleverksamhet på landet, vilket tvingat flera skolor att lägga ner sina internat och söka sig till städerna.

Det ständiga ifrågasättandet har lett till att våra egna företrädare anpassat sig till maktens sätt att med rynkade ögonbryn betrakta vår verksamhet. SFHL:s ordförande skrev i vintras: ” Det räcker inte med att säga att vi vill ha högre statsbidrag! Staten och regeringen begär att få något tillbaka för sin investering. 3,2 miljar-

der är mycket skattepengar!”

Notera! Vi är en investering!

Av de 3,2 miljarder som folkbildningen får delas ungefär hälften ut till folkhögskolorna. Det är nålpengar i ett lite större sammanhang! De fyra jobbskatteavdragen har kostat 70 miljarder kronor. Så om man hade reducerat jobbskatteavdragen med två procent så hade staten fått ett helt folkhögskoleprogram till. staten borde sluta betrakta oss som ett problem. Istället för att hela tiden försöka stöpa om och stuka till för att få folkhögskolan att passa in i deras mönster och mallar, borde man betrakta folkhögskolan som en kronjuvel i svenskt utbildningsväsende. Den utgör en brygga mellan formella och informella lärmiljöer. Det unika är helheten, blandningen av utbildning och bildning, mellan formellt och informellt lärande, mellan helhetsorientering och specialisering, mellan kollektiva och individuella processer, mellan erfarenhetsbaserade och ämnesbaserade studier, mellan reflektion och handling. Folkhögskolan utgör en syntes mellan dessa poler, en syntes som borde få tjäna som exempel för fler.

Folkhögskolan är en liten och billig skolform som är rikstäckande. ur statens synpunkt borde en verksamhet som når människor över hela landet, vänder sig till deltagare från alla sociala grupper och många olika inriktningar (politiska, religiösa, livsstilsmässiga etc.) inte bara vara en tillgång utan en tillgång!

Urban Lundin Pensionerad rektor på Åsa folkhögskola

KO RT O M . . . .... södra vätterbygden är nomi-

INGÅNG

Kent Johansson är ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO

nerad till ”Bästa lättlästa bibliotek. av Centrum för lättläst som nominerat tio bibliotek i Sverige. Vinnaren utses 9 september.

Vägval & vilja – ett dokument som är så mycket mer !

.... vadstena föreläsningsförening

des kritik mot att Vägval & vilja skulle osynliggöra lärarna. Men inte ett ord om den framtidsanalys och de viktiga utmaningar som den samlade folkbildningen nu har definierat. Vägval & vilja är en gemensam plattform som i första hand vill visa Sveriges politiker vilken kraft och tillgång studieförbund och folkhögskolor kan och vill vara i dagens och morgondagens samhälle.

Dokumentet har tagits fram av folkbildningens lokala, regionala och centrala spanare under två års tid. I flera remissomgångar har materialet därefter bearbetats och förändrats. Resultatet har blivit en intressant och uppfordrande skrift, som jag hoppas att alla folkbildare ska läsa, fundera över och inspireras av. Skriften kan också vara underlag för det lokala förändringsarbete och de framtidsdiskussioner som ständigt pågår i studieförbund och på landets folkhögskolor.

Att då på flera uppslag i tidskriften Folkhögskolan driva en enda och dessutom felaktig tes om bortglömda lärare är att förminska och osynliggöra innehållet i Vägval & vilja. Folkhögskolans pedagogik förutsätter engagerade och duktiga lärare. Lärarna bär och lever folkhögskolans ideologi.

Ingen har ifrågasatt vikten av lärares insatser. Folkhögskolans pedagogik går också som en röd tråd genom hela skriften. På flera ställen lyfter vi frågor om förhållningssätt, fortbildning, pedagogisk utveckling och kvalitetsuppföljning.

I samma nummer av Tidskriften Folkhögskolan framförs liknande kritik mot RIOs idéprogram, 50-årsskrift och spanargrupp. RIOs idéprogram har, också genom remissförfarande, tagits fram för att externt och internt bättre kunna definiera skolformen folkhögskola och det som är unikt för just rörelsefolkhögskolorna. Vem skulle stå för implementeringen under avsnitten om människosyn, pedagogisk grundsyn, kunskapssyn och bildningssyn i idéprogrammet om inte lärarna och skolornas medarbetare? Läs också i RIOs 50-årsskrift ”Folkhögskolor i rörelse” om RIOs krav på fortbildning av lärare, beskrivningen av folkhögskollärarlinjen mm. Materialet finns på www.rio-org.se eller att beställa från RIOs kansli.

Vägval & vilja och RIOs idéprogram är sätt att synliggöra och lyfta fram viktiga gemensamma folkbildningspolitiska utmaningar och prioriteringar. RIO har under de senaste åren tagit en lång rad initiativ för att stimulera samtal kring och än starkare politiskt förankra folkhögskolan som en egen och självständig skolform inom det svenska utbildningssystemet. Det är ett omfattande och väl förankrat arbete som behöver och förtjänar en annan sorts uppmärksamhet och bemötande än det misstänkliggörande som presenterades i SFHLs tidskrift. Från RIO vill vi medverka till en intensiv och omfattande debatt kring folkhögskolan som skolform. I den diskussionen är företrädare för folkhögskolans lärare välkomna. Det skulle vara intressant att få SFHLs synpunkter på de områden Vägval & vilja väljer att sätta fokus på och som vi gemensamt har anledning att lyfta fram för att stärka och utveckla folkhögskolans framtida möjlighet att nå ännu fler deltagare!

drar igång höstens föreläsningar på Vadstena folkhögskola med namn som Bibbi Andersson, Herman Lindqvist och KG Hammar. Föreningen har funnits sedan 1898. .... tre av sex elever som kommit

in på regiutbildningen på Filmhögskolan i Göteborg kommer från filmlinjen på Fridhems folkhögskola. .... litorina folkhögskola tilldelades i juni Karlskrona Kommuns Demokratipris 2013 för “sitt samhällsengagemang, sitt arbete mot främlingsfientlighet och integration i Karlskrona kommun”. .... biskops arnö startar en låtskrivarutbildning i höst som ska utgå från pedagogiken på författarskolan.

Gösta Vestlund tackar för uppvaktningen på sin 100-årsdag:

”Ett stimulerande folkbildningsmöte” tollare folkhögskola inbjöd

till en mottagning för att fira min 100-årsdag i juni. Det blev fullt hus. Representanter för några institutioner, bland dem regeringen och FBR, och organisationer som SFHL, RIO och ett stort antal enskilda folkhögskolor. (Dessutom ett stort antal vänner och familj.) Samtalen vid kaffet och tårtan blev livliga, en kör underhöll med sommarsånger och allsången påminde om många livande folkbildningsträffar. Alla bidrag med hyllningar och gåvor gjorde födelsedagen till ett fulltonigt folkbildningsmöte präglat av glädje, gemenskap och något av en gemensam kraftsamling inför framtiden.

Varmt tack till er alla!

Gösta Vestlund

i förra numret av tidskriften Folkhögskolan framför-

kEnt johansson

T I O F R ÅG O R Folkhögskollärare arbetar i snitt 49 timmar i veckan. Det visar en undersökning som publiceras i mitten av september. Per Andersson, forskare i pedagogik och vuxnas lärande vid Linköpings universitet, har lett undersökningen på uppdrag av Folkbildningsrådet. Undersökningen bygger dels på en enkät till landets folkhögskollärare, dels har folkhögskollärare dokumenterat hur mycket och med vad de arbetar under en vecka.

”Det ligger nog inte i arbetsgivarens intresse at I studien konstaterar ni att folkhögskollärare arbetar mer jämfört med lärare i det formella skolsystemet.

– Vi har gjort en tidsundersökning om hur mycket tid folkhögskollärare lägger ned på sitt jobb. Det är 94 lärare som dokumenterat hur mycket de arbetar under en vecka. Den visar att heltidsanställda lärare i snitt arbetade 49 timmar under en vecka. Det är mer än vad man borde kunna förvänta. De som arbetar deltid arbetar nästan lika mycket.

Vad kan man förvänta sig?

– Det är högre än normalfallet, som borde vara runt 45 timmar per vecka om man utgår från arbetstidsavtalen. Folkhögskollärare jobbar alltså mer än så.

Nu är siffrorna inte statistiskt representativa men Klas Rydenstam som varit med och gjorde undersökningen menar att den ändå säger mycket om folkhögskollärares arbetstid. Han är den som utvecklat metoden och har varit ledande i Sverige på detta område.

Men ni upptäckte också att en del jobbar ännu mer.

– Var åttonde kvinnlig folkhögskollärare och var tionde manlig lärare arbetade 60 timmar eller mer under den vecka vi undersökte. En fjärdedel av tiden var på kvällar och helger. Var fjärde lärare arbetar på kvällar och helger alla dagar i veckan.

Ni har ju också tittat på vad det är man gör under den här tiden.

– På vissa skolor finns en överenskommelse att man ska ägna i princip en tredjedel av tiden till undervisning, en tredjedel åt för- och efterarbete och en tredjedel åt annat. Den här studien visar att den tid man jobbar fördelar sig på det sättet.

Varför lyckas då folkhögskollärare så bra?

6

– Studien svarar egentligen inte på den frågan utan Folkbildningsrådet satte den rubriken på almedalsseminariet utifrån tidigare studier. Men det vi har sett, förutom att folkhögskollärare lägger ner mycket tid på sitt arbete, är att man har ett stort engagemang för sitt jobb, för ämnet och för sina deltagare. Och det är klart att arbetar man mycket, är engagerad och gör rätt saker borde man nå framgång. Ett tydligt uttryck för engagemanget i sina deltagare är att man vill ha fortbildning i specialpedagogik och socialpedagogik. Man ser deltagarnas behov och att man skulle kunna hjälpa till ännu bättre om man hade större kompetens på det området Du nämner att folkhögskollärare uppskattar den professionella friheten att själva lägga upp undervisningen som man vill.

– Det är inte lika styrt och lika mycket dokumentation som i det formella skolsystemet. Man kan ägna mer tid åt sina deltagare. Men det finns en diskussion om hur det formella skolsystemet inkräktar på friheten, i första hand i allmän kurs, att man ska kunna intyga att man har kunskaper som motsvarar gymnasieskolans kurser. Nu sker undersökningen under en period med en ny läroplan i gymnasiet, så diskussionen om påverkan kan ha haft lite större inflytande på svaren än vad det skulle ha haft annars.

Men friheten har också en baksida.

– Det är både för- och nackdelar med den professionella friheten. Det mest tydliga problemet när det gäller förutsättningarna för arbetet som folkhögskollärare är att det är en tung arbetsbörda. Och som vi har sett lägger man ner mycket tid på sitt arbete. Friheten gör också att arbetet kan bli gränslöst. Man

Otillåten avgift för studieresa tv-utbildningen på Gamleby Folkhögskola får kri-

49

timmar Arbetstid per vecka

Lärarna behöver inte vara rädda att det synliggörs hur mycket de arbetar. De arbetar väldigt mycket.

tt införa stämpelklocka” engagerar sig i sitt jobb, i sina deltagare, arbetar väldigt mycket och får goda resultat. Men det kan också bli för mycket.

Hur såg lärarna på folkbildning och folkhögskola?

– När vi frågade hur viktigt det är att man har en folkhögskollärarutbildning var det många som tyckte att det var viktigt att ha en folkhögskollärarutbildning. Så det är ju ett tecken på att man tycker att folkhögskollärarutbildningen är viktig.

I studien uttrycks en oro bland lärarna att folkhögskolan kan tappa sina kännetecken?

– Det pågår ju ett generationsskifte i folkhögskolan och många nya lärare har en annan bakgrund. ungefär 25 procent av lärarna har folkhögskollärarutbildning och totalt 65 procent har någon form av lärarutbildning. Man uttryckte ett behov av kompetensutveckling, inte bara grundutbildning till folkhögskollärare, utan också fortbildning om folkhögskola och folkbildning för att kunna arbeta vidare med och utveckla det som är speciellt med folkhögskolan.

Finns det något annat som slagit dig när ni gjort den här undersökningen?

– Det var en artikel i Svenska dagbladet samtidigt som jag åkte ner till Almedalen. Det var en folkhögskola som infört stämpelklocka för lärarna. Det slog mig att det ligger nog inte i arbetsgivarens intresse att införa sådana system om man vill få ut mycket arbete av lärarna. Då kommer lärarna att jobba betydligt mindre. Å andra sidan inkräktar ett sådant system på lärarnas frihet. Men lärarna behöver inte vara rädda att det synliggörs hur mycket de arbetar.

De arbetar väldigt mycket.

tik av myndigheten för yrkeshögskolan för att deltagarna måste betala en avgift på upp till 8000 kronor som ska täcka kostnaderna för studieresor, transporter, inspelningsband och annat förbrukningsmaterial. Enligt Sveriges Radio Kalmar måste deltagarna även betala en anmälningsavgift på 250 kronor som bekräftelse på att man antar erbjuden plats. Enligt myndigheten är det inte tillåtet att ta ut avgifter för studieresor och annat som ingår i utbildningen.

Sena beslut skapar problem på några år har Gotlands folkhögskola fördubblat antalet deltagare. Även om Thomas Nilsson, rektor på Gotlands folkhögskola, är glad över tillströmningen, ser han också problem med att allt fler sökande består av yngre människor som in i det sista väljer mellan universitetet och folkhögskolan: – Det blir svårt att planera eftersom deltagarna bestämmer sig så sent, säger han till Sveriges Radio på Gotland.

Han tror att föryngringen bland deltagarna beror på att fler har svårt att klara av gymnasieskolan och att gymnasieskolan har slopat de estetiska ämnena.

– Då kan man ju läsa det på folkhögskola.

Får inte undervisa i språk marieborgs folkhögskola får inte längre ansvara

för språkintroduktionen för de 26 ensamkommande flyktingarna som bor på Marieborg. Skolinspektionen menar att kommunens sätt att lämna över undervisningen till Marieborg strider mot skollagen, som inte tillåter att undervisning i gymnasieskolan lämnas på entreprenad. Marieborgs rektor Jerry Wiklund säger till Norrköpings Tidningar att han hoppas att det går att hitta en lösning till nästa år så att undervisningen kan ske på Marieborg, även om gymnasiet formellt står för den.

Narkotikadömd fick avslag en uppsalabo i 20-årsåldern fick avslag när han

sökte till Wiks folkhögskola, efter att han på eget initiativ berättat att han dömts för innehav av cannabis och varit drogfri några månader. Wik har en regel om att sökande måste ha varit drogfri ett år för att bli antagen på skolan. Skolans rektor berättar för uNT.se att man har haft många deltagare som tidigare använt droger och att uppsalabon är välkommen att söka om ett år. Susanne Grundström på Studeranderättsliga rådet säger att folkhögskolor har stor frihet att ställa upp egna antagningskriterier så länge de inte strider mot diskrimineringslagen.

staffan myrbäck

7

SIFFROR

91 gamleby folkhögskola undersökte vad som hänt med deltagare sex månader efter läsåret slut. 100 av 123 deltagare svarade, dvs 81 procent av deltagarna. Av svaren framgick att 91 procent studerar eller arbetar: 40 procent fortsätter att studera på Gamleby folkhögskola, 24 procent studerar på högskola/universitet eller yrkeshögskola, 7 procent studerar vid andra skolor, 20 procent arbetar hel eller deltid, 5 procent söker arbete och 4 procent har annan sysselsättning.

340 000 Folkbildningen är Sveriges största kulturarena och en betydande arbetsmarknad för landets kulturarbetare. De senaste 20 åren har kulturprogrammen vuxit i omfattning, från i genomsnitt 154 000 program under nittiotalet, till mer än 340 000 arrangemang under 2012. under 2013 och 2014 genomför Folkbildningsrådet en utvärdering av kulturprogrammens betydelse för landets kommuner, för deltagarna och för de medverkande. I den första rapporten, Lokal kultur utan folkbildning?, drar utvärderarna slutsatsen att små orter skulle förlora en väsentlig del av sitt kulturutbud om studieförbundens kulturprogram försvann.

7 071 300 konst,musik och media är den klart dominerande studiuecirkelverksamheten i landet. Av 11 596 400 studietimmar ägnades 7 071 300 studietimmar åt konst, musik och media, 61 procent av alla studietimmar. På andra plats kom humaniora med 1,7 miljoner timmar.

8

MÅNADENS LINJE

Tar undervisningen utomhus – det är lätt med utomhuspedagogik i Stockholm eftersom det finns många historiska platser här. När deltagare redovisar kan vi vara på plats där de får berätta om olika händelser och platser i historien, säger Elisabet Schück, lärare på Skeppsholmens folkhögskola som ligger på en holme mitt i Stockholm.

– Det viktiga är att utgå från den plats man är på och använda Det gäller att vända på planeden pedagogiskt, det kan man ringen och först tänka på vad göra överallt och inom alla man med fördel kan göra utomämnesområden. hus, säger Elisabet Schück I höst drar Skeppsholmen i igång fyra nya olika inriktningar i allmän kurs: Navigera, Förändra, Inspirera och uttrycka. Kurserna har utvecklats från de allmänna kurser som funnits sen tidigare på skolan, det har funnits ett sug efter att förnya och aktualisera de olika kurserna men också diskussioner om hur folkhögskolan ska förhålla sig till den nya läroplanen i gymnasiet ligger bakom förändringarna. En titt på kursinnehållet visar att den mesta tiden används till temastudier kring mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, demokratins ABC, civilsamhället, hur man väljer en livsstil som är solidarisk och hållbar. Det är endast engelska och matematik som delvis ligger utanför de tematiska studierna, övriga ämnen studeras helt i temaform. Det som skiljer kurserna åt är metoderna och hur mycket man ägnar sig åt olika teman. I uttrycka redovisar deltagarna med hjälp av foto, poesi, drama, textil, film och lär sig mer om de olika utrycksformerna. Förändra har en internationell tyngdpunkt medan Inspirera är inriktad på svenska förhållanden och att kunna ta hand om sig själv och sin egen situation.

– Jag har jobbat på ganska många skolor och tycker att Skeppsholmen utmärker sig genom att vi genomgående jobbar tematisk. Vi är ett ganska samkört lärargäng som har en klar bild över hur vi villa jobba pedagogiskt, säger Elisabet Schück.

Navigera bygger på den gamla kursen Stad i skärgård och arbetar särskilt med utomhuspedagogiska metoder, även om utomhuspedagogik används även i de andra kurserna. Elisabet Schück är utbildad i utomhuspedagogik på Sveriges lantbruksuniversitets och har också gått en kurs i utomhuspedagogik i Skottland.

– När deltagare får studera utomhus stimuleras fler sinnen, vilket underlättar inlärningen. Det visar forskningen av utomhuspedagogik på barn. Det finns, så vitt jag vet, ingen forskning på vuxna men jag har svårt att tro att det inte skulle fungera på dem också.

– Deltagare har också lättare att slappna av när vi till exempel har redovisningar ute. Och den forskning som finns på barn visar att man blir friskare av att studera, man är ute och rör på sig mer än när man sitter i ett klassrum.

STAFFAN MYRBÄCK

AV LY S S N AT

C I TAT E T ”Tillit handlar om att anställa

. . . I R I K S DAG E N

”Missriktade jämlikhetssträvanden undergrävde lärarnas auktoritet” Ibrahim Baylan (S): ”Det blir allt större skillnader mellan skolorna och mellan eleverna.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund blir alltmer avgörande för hur det går för barnen i skolan, detta trots skollagens tydliga och höga mål.

Herr talman! Skolsystemet kompenserar inte längre för sociala skillnader. Snarare cementeras dessa i den svenska skolan. Vi ser en kunskapsklyfta växa fram i Sverige. Skolverkets lägesbedömning visar också att hand i hand med den försämrade likvärdigheten kommer allt sämre skolresultat. Vi har sett en period på sex år i rad då andelen elever som når gymnasiebehörighet blir mindre. ”

Jan Björklind (FP): ”Söktrycket på lärarutbildningarna har ökat ganska påtagligt två år i rad. Vi har en högre lärartäthet nu än 2006 när det gäller behöriga lärare. Andelen behöriga lärare i den svenska skolan har ökat under dessa år. Pluggämnen som matte och språk, som tidigare prioriterades bort, är nu populära igen tack vare den nya meritpoängen. Det gör också att söktrycket på ingenjörsutbildningar ökar. Och det nya teknikprogrammet på gymnasiet håller på att bli en succé. De stora och viktiga resultaten som syns i internationella mätningar kommer att dröja eftersom dessa resultat är en sammanräkning av resultaten i fråga om det som eleverna har lärt sig under nio års tid. Det är klart att det inte ändras efter ett år med nya läroplaner..”

Gustav Fridolin (MP): ”Det är tre saker som skolan behöver. Det är tid, det är tillit och det är bildning. 17½ minut - så lång tid bedömer Skolverket att en lärare i genomsnitt har för att förbereda och efterarbeta en lektion. På 17½ minut ska man ha klarat av att förbereda lektionen så att man når varje elev, hantera det lektionen har lett till och ha tid för det spontana samtalet. Jag har själv aldrig lyckats sluta en lektion med annat än det står några elever som vill diskutera uppgiften från förra gången, förklara varför man var sen med uppgiften, berätta lite om nästa uppgift eller tala om någonting annat. Då rinner 17½ minut ganska lätt i väg. Vi måste dubbla tiden för för- och efterarbete, reflexion, förberedelse och spontana samtal med elever.”

Annika Eclund (KD): ”I Sverige slog vänstervågen igenom med full kraft på 60- och 70talen. Auktoritetskritik och missriktade jämlikhetssträvanden undergrävde lärarnas auktoritet. Titlar lades bort och du-reformen slog igenom. Detta var en del av en generell samhällsförändring. Lärarnas roll definierades om. Från att vara lärare som förmedlar ämneskunskaper gick de till att bli pedagoger som visar på olika sätt att hitta information. Ordning och reda, den så kallade pluggskolan och utantillinlärning betraktades som gammalmodigt och omodernt. Betyg ansågs stigmatiserande och krav på ansträngning som reaktionärt. Symboler och traditioner som markerade förvärvad kunskap och uppnådda resultat, såsom studentexamen och beteckningen lektor för lärare med doktorsexamen, avskaffades.”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 19 juni 2013)

kompetenta lärare som får brinna för sitt uppdrag och får de bästa förutsättningarna för att utföra uppdraget, inte om att vi ska detaljstyra lärarnas vardag. Tillit handlar om att ge läraren ordinationsrätt. En lärare ska ordinera det stöd som en elev behöver. Tilllit handlar om att värdera läraren för det jobb som läraren gör. ” Gustav Fridolin, Riksdagen 19 juni 2013.

”"Vad håller på att hända med förbindelserna mellan igår, idag och i morgon när inte ens arbetarrörelsen orkar ta hand om Brunnsvik? ” Per T Ohlsson, Sydsvenska Dagbladet 1 juli 2013.

”Livet på en folkhögskola är mycket mer än lektioner och undervisning, det är en helhet, och för detta krävs ett internat i anslutning till skolan, där man också har olika sociala sammankomster.”

Kristdemokrater i insändare i Blekinge Läns Tidning 27 maj 2013.

”Så kom den – friheten! Hur hade vi förväntat oss att den skulle vara? Vi var redo att dö för våra ideal. Att gå ut i strid. men så började ett ”Tjechovliv.” Utan historia. Alla värden hade gått förlorade, utom livets värde. Själva livet. Nu var det nya drömmar: att bygga ett hus, köpa en fin bil, plantera en krusbärsbuske... Friheten visade sig vara en rehabilitering av den småborgerliga mentalitets som oftast varit förföljd i det ryska samhället. En frihet som styrdes av kung Konsumtion.”

Svetlana Aleksijevitj i sin nyutkomna bok om Sovjetmänniskan: Tiden Second hand.

9

– Jag kan vara självkritisk och säga att de åtgärder vi gjort i Brunnsvik och Säbyholm borde vi gjort tidigare, säger Gunnar Sahlin, styrelseordförande i ABF Nordöstra

Baksmällan BRUNNSVIK

Högste chefen är avstängd. Miljonförluster. Olagliga lån. Hälsofarliga lokaler. Svartbyggen. Problemlistan är lång för Brunnsviks huvudman. Över trettio anställda har förlorat sina jobb. Nu säger huvudmannen ABF Nordöstras ordförande att man aldrig borde ha tagit över Brunnsvik.

svante isaksson runnsvik lade ner i Ludvika och flyttade i våras efter ett år av konflikter med lärare och elever. Men knappt hann dörren stängas förrän Tommy Hindrikes, ombudsman och VD i ABF Nordöstras alla bolag, stängdes av från sitt arbete och fråntogs alla uppdrag.

Han misstänks för att ha använt ABF:s egen personal och skolelever till arbeten på flera av hans privata villor och fastigheter. Lönerna betalade ABF eller så fick de betalt i svarta pengar. Även ekonomichefen är under utredning, misstänkt för liknande affärer.

Hindrikes affärer har varit väl kända av enskilda styrelseledamöter och anställda hos abf Nordöstra under flera år. abf:s förbundsledning kände till saken redan i april. Samtidigt som hela historien blev offentligt i Dalademokraten 14 juni sa abf Nordöstras ordförande, Gunnar Sahlin, att en oberoende utredning skulle tillsättas och utlovade full öppenhet och transparens. Men strax därefter svarade varken han eller abf:s förbundsledning på frågor om

utredningen och vilka som utreder är hemligt.

– När utredningen är klar kommer du och andra journalister att kontaktas, säger Sahlin.

Ni är inte rädda att det ska uppfattas som att ni mörkar när ni inte ens vill berätta vem eller vilka som ska utreda?

– Jag tar kontakt när vi har fått rapporten och gjort vårt ställningstagande men inte under utredningens gång.

Utredningen beräknas vara klar i slutet av augusti. abf nordöstra, dess skolor och bolag har dragits med ekonomiska problem sedan 2008.

Innan dess, åren 2002 - 2007, då verksamheten bestod av ABFavdelningen, bemanningsföretaget Verab och Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor, gjorde de nästan 30 miljoner kr i vinst. Huvudanledningen var arbetsmarknadsutbildningar (saga) som genererade stora överskott. saga upphörde 2007. Året därefter gjorde man en förlust på 4,5 miljoner kr. År 2009 gick man in och tog över Brunnsvik och Säbyholm.

Hade det inte varit klokt att stanna upp och åtgärda förlusten

innan ni tog över Brunnsvik och Säbyholm?

– Sett i efterhand var det inte några bra insatser. Det får vi erkänna, säger Gunnar Sahlin. ifjol blev läget värre än någonsin. Mest illa ute är naturbruksgymnasiet Säbyholm med en förlust på 8,2 miljoner. För att undvika konkurs tvingades abf Nordöstra skjuta till 8 miljoner i nytt aktiekapital, pengar som de tvingades låna. Brunnsvik redovisade en vinst som gick till att täcka delar av skolans tidigare underskott. Även bemanningsföretaget Verab gick med 1,4 miljoner i förlust medan Stiftelsen Väddö-Södertörn och moderföreningen abf Nordöstra gjorde mindre förluster.

Men sammanlagt blev förlusten förra året för folkhögskolor och bolag 6,6 miljoner kr. Sedan 2009 är de sammanlagda förlusterna 23,6 miljoner kr. Det är läget idag.

Varför stannade ni inte upp och tog professionell hjälp att få ordning på era affärer?

– Jag kan bara tala för de senaste två åren då jag varit ordförande. Det vi gjort sedan dess är att kraftigt reducera hyres-

11

BRUNNSVIK

I Dalademokraten berättade Michael Ruth om hur han på arbetstid jobbat åt högsta chefen på ABF Nordöstra. På bilden sitter Michael Ruth med ritningarna till chefens privata villa som han gjorde på ABF:s arbetstid. Historien publicerades i Dalademokraten 14 juni.

Foto: Svante Isaksson och personalkostnaderna. Men jag kan vara självkritisk och säga att de åtgärder vi gjort i Brunnsvik och Säbyholm borde vi gjort tidigare.

Ni blev ju varnade av professionella ekonomer och fastighetsexperter att det skulle vara ekonomiskt vansinne att ta över Brunnsvik och Säbyholm. Idag ser vi att de fick rätt. Varför lyssnade ni inte till expertisen?

– Jag kan säga att i styrelsen som jag då var med i... det är klart att vi fick viss information om alltihopa. Sett i efterhand borde vi kanske inte ha klivit in. för att klara av att betala räk-

ningarna har man dels tvingats låna upp många miljoner externt, dels lånar abf Nordöstra, bolagen och skolorna stora pengar mellan varandra. Ifjol bröt de till och med mot lagen för att rädda situationen. Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor lånade ut 300 000 kronor till stiftaren/huvudmannen abf Nordöstra, vilket är förbjudet enligt stiftelselagen: ”En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för stiftaren.”

För att abf Nordöstra skulle

12

klara de akuta betalningssvårigheterna gick abf-förbundet in med en checkkredit på fem miljoner kr. Villkoret var att abf:s centrala ekonomifunktion fick ta över den ekonomiska redovisningen och att abf Nordöstras revisor byttes ut. Men Gunnar Sahlin är trots allt optimistisk och menar att de är på rätt väg.

– Vi har väldigt bra med elever inför hösten och har också minskat kostnaderna för lokaler och personal ordentligt.

Men bakom alla siffror finns människor som betalat ett personligt pris. Över trettio lärare och annan personal förlorade sina jobb ifjol. Hur det går för det Säbyholm är en nyckelfråga för hela verksamheten. En konkurs skulle skapa en dominoeffekt till andra delar av verksamheten. abf Nordöstra skulle förlora cirka 11,5 miljoner. Och faller föreningen är risken stor att även Brunnsvik går i konkurs eftersom skolan är skyldig abf Nordöstra 4,7 miljoner. och utsikterna för Säbyholm är allt annat än ljusa. Fler problem är under uppsegling. Tätt intill abf:s skola i Sollentuna löper stora kraftledningar som alstrar

starka magnetfält som bedömts som hälsofarliga för eleverna.

Problemet har varit väl känt för både abf Nordöstra och Sollentuna kommun under många år.

När kommunen fick veta att naturbruksgymnasiet Säbyholm tänkte flytta dit reagerade man snabbt.

– Vi varnade i förväg för att vi skulle förbjuda undervisning för gymnasielever, säger miljöoch byggnadsnämndens ordförande Oscar Nyströmer. trots det Flyttade Säbyholm dit vid förra årsskiftet. I maj kom kommunens förbud ”att bedriva gymnasieskola på den del av fastigheten som ligger mindre än 50 meter från den närmsta kraftledningens centrumlina.”

Det innebär att en stor del av skolan inte får användas, bl.a. den nybyggda djuravdelningen som ska användas i Säbyholms undervisning.

– Jag känner väl till hela problematiken sedan tidigare, men frågan är nu löst eftersom vi flyttat om eleverna och även hyrt in oss på Rudbecksskolan, säger Gunnar Sahlin.

Till saken hör att Säbyholm även hyrt in sig hos grannen

Fridshyddans handelsträdgård där de ska undervisa och bygga nya växthus och hallar. De ligger klart inom 50-metersgränsen från kraftledningen. Risken finns att kommunen förbjuder all undervisning även där. Då står de med ett femårigt hyresavtal, nyinköpta växthus och hallar som de inte får använda.

Varför kollade ni inte i förväg med kommunen och fick klartecken innan ni drog på er dessa kostnader och risken att stå utan viktiga lokaler?

– Vi har kontakt med kommunen hela tiden om det hela och jag hoppas att vi ska komma fram till en bra överenskommelse.

Men Byggnadsnämndens ordförande Oscar Nyströmer är väldigt tydlig med att elevernas hälsa går först.

– Vi får avvakta den utredning som tjänstemännen ska göra, säger han. som lök på laxen har ABF Nor-

döstra byggt om skolans kök och en ny djuravdelning utan bygglov. Om detta bedöms som svartbyggen väntar dryga straffavgifter. Det är inte ens säkert att lokalerna får användas. Även skolinspektionen har ögonen på dessa problem och ska göra en tillsyn.

Alltså: En ekonomi körd i botten. Anställda som förlorat sina jobb. Beslut som lett till stora konflikter med kursdeltagare. Två av de högsta cheferna misstänkts för korruption. Är det inte dags att titta på vilka som ska sitta i styrelsen och ledningen och att byta ut folk?

– Det har jag i dagsläget ingen kommentar till, säger Gunnar Sahlin.

Fotnot: Tidskriften har utan resultat försökt nå Tommy Hindrikes för en kommentar.

KRÖNIKA

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. 15 juni fyllde han 100 år.

Varumärken och människovärde ”du har samma varumärke på din jacka som jag. Då

är vi kompisar.” Sådana synpunkter är nog inte ovanliga bland många ungdomar. Föräldrar har säkert ofta fått känna på vad vissa kläder betyder, inte minst för skolungdom.

Den statliga brittiska kommissionen, som Tim Jackson rapporterar om i ”Välfärd utan ekonomisk tillväxt” och som flera betydande forskare står bakom, tog upp förhållandet mellan materiella tillgångar och socialt anseende som ett betydande problem. Forskarna fann att många medborgare använder olika tillhörigheter för att skaffa sig ”socialt mervärde”. Och detta skedde i en omfattning som på ett oroande sätt förbrukade en stor del av resurserna. Större villor och lägenheter än man behövde, stilenliga möbler, konstverk, nya bilar, kläder av särskild kvalitet och mycket annat var viktiga ”bytesvaror” i den sociala statusjakten. Allt detta krävde sin del av tillväxten, och kommissionen ansåg att det sociala samspelet kunde ordnas på ett för framtiden mer ansvarsfullt sätt.

Den lilla skolelevens intresse för jackornas varumärken röjer ett allvarligt internationellt problem. Vår bristande förmåga att skapa samkänsla och samarbete utan materiella hjälpmedel. Sådana är bra och ibland nödvändiga, men om de används så att viktigare livsintressen hotas, då är det dags att tänka om.

Vad kan vi då göra för att den lilla skolflickan kan hitta kompisar utan att tänka på varumärken och vad kan vi göra för att behålla och få positiva grannar och nya vänner utan att söka ”förvärva” dem genom antalet rum, intressanta möbler eller konstverk eller vad det nu kan vara? Vi sätter ju på något sätt ett ”inköpspris” på dem som vi vill umgås med. Det blir inte lätt. Men nog kunde vi ta upp problemet och granska det närmare. I skolan, i föreningslivet, i politiken och i våra kurser och studiecirklar. Gemenskap enbart för gemenskapens skull. Egentligen godtar vi inte någon annan gemenskap än den som bygger på likvärdighet. Och samtidigt hjälper vi till att lösa ett globalt resursproblem.

Skolelevens intresse för jackornas varumärken röjer ett allvarligt internationellt problem.

Gösta VEstlund

13

I min

14

faders hus Darko Maric är lärare på Hjo folkhögskola. För 20 år sedan kom kriget till hans hemby i Bosnien Hercegovina. Han upplevde den grymma krigföring som ledde till att begreppet etnisk rensning myntades. I våras återvände han med sina elever till vad som är kvar av hans hem i hembyn Bjelavici. text och foto: henrik Dammberg

arko Maric bor sedan länge i Sverige men han har inte släppt taget om sin hemby Bjelavici i centrala Bosnien och återvänder dit så ofta han kan.

– Vi hade ett bra liv här allihop, och vi hade inga problem att leva tillsammans, säger Darko Maric.

I Bjelavici kan man fortfarande se skotthål i väggarna trots att det är två decennier sedan kriget drog fram här.

Vissa av husen står bara och väntar på att falla ihop.

Spåren av konflikten står i bjärt kontrast till det vackra jordbrukslandskap som Bjelavici ligger i. Runt om finns berg och kullar beväxta av lövträd.

Under Darkos Marics uppväxt bodde det så gott som bara bosnienkroater här.

I byarna runt om bodde bosniaker och lite längre bort fanns det bosnienserber.

– Naturligtvis visste man alltid vem som var muslim, vem som var kroat eller

serb. Men skillnaderna betonades aldrig till den grad att det blev problem.

De tre folkgrupperna kom att vända vapnen mot varandra i det brutala Bosnienkriget på 1990-talet. Men som barn och tonåring hade Darco Maric kompisar i alla läger.

OLIKA FOLKGRUPPER MÖTTES

Hans farbror drev ett café i sitt hus, dit ungdomar från de olika folkgrupperna kom och spelade biljard och tv-spel.

Caféet låg i utkanten av Bjelavici, nära gränsen till nästa by där bosniakerna bodde.

– Här brukade vi ofta träffas. Kroatiska soldater hade flickvänner bland bosniakerna, och tvärt om. Även under kriget.

Men så en varm söndag, 13 juni 1993, nådde kriget fram till Bjelavici. Alldeles intill ungdomscaféet inträffade den första dödsskjutningen från en kulspruta som den bosniska armén etablerat på en kulle bakom Darco Marics farbrors hus.

15

Darko Maric brukar ta med sig klasser från Hjo folkhögskola till Bosnien.

Här berättar han om belägringen av Sarajevo för studerande på Allmän kurs med polisförberedande profil.

– Grannen här trodde att det var ännu en vanlig dag och gick ut och slog med lie. Men han träffades av ett skott.

Månaderna innan striderna bröt ut hade den 18-årige Darko Maric blivit soldat i den nybildade bosnienkroatiska armén. Han bevakade den här söndagen Bjelavici från en hög punkt. På håll såg han hur de överlägsna motståndarna i den bosniska armén inledde en storoffensiv. Snart kom en order om reträtt.

FÅNGA SISTA ÖGONBLICKET

Han sprang mot sitt föräldrahem och på vägen varnade han så många han kunde. Vissa svarade chockat att de inte kunde ge sig av för att maten stod på bordet eller att tvätten just skulle hängas.

– Runt omkring mig faller det gra-

16

nater och det pågår skottlossning. Jag springer hem för att jag hade bestämt mig för att bränna ner huset.

– Men när jag går in med en tändare i handen och tittar på tavlorna, och när jag ser t-shirts som min mor har vikt ihop, då klarar jag inte av det.

Dessutom visste Darko inte var hans äldsta bror befann sig. I huset fanns en gasspis som lätt skulle kunna döda brodern om han kom till huset.

Därför gav han upp sin idé och sprang istället ner till uthuset och släppte ut familjens ko och kalv. Sen stannade han till en kort stund och försökte fånga ögonblicket innan han sprang vidare.

– Det var aldrig så vackert som den sista dagen.

Efter den stunden har ingen bott på familjen Marics lilla gård. Deras hus brändes aldrig ner, men det

det kommunistiska Jugoslavien fallit samman. De tre folkgrupperna var inte överens. Många bosnienserbiska politiker motsatte sig en självständighet och ville hellre tillhöra grannlandet Serbien.

Det var då som den etniska rensningen inleddes. Bosnienserberna började med att tömma vissa landsdelar på främst muslimska bosniaker. Men även bosnienkroater och bosniaker utförde etnisk rensning i sina områden.

– Min pappa äger fortfarande marken här. Men som du ser är det någon annan som odlar i dag.

– Det är inflyttade personer med en annan etnisk bakgrund som gör anspråk på marken. Om de har fått lov att odla vet jag inte. De känner väl att de får göra lite som de vill.

NÅGON ANNAN FLYTTAT IN

plundrades och vandaliserades. Någon sågade av nocken, vilket var detsamma som en dödsdom eftersom det nu regnar rakt in.

I dag är huset ett kalt spökslott.

Krossade tegelpannor krasar under fötterna när vi går in.

– Det man kunde ta med sig, det tog man med sig. Det man inte tog med sig såg man till att förstöra. Vädret gör ju sitt nu.

ETNISK RENSNING INLEDS

Det är en väl beprövad strategi vid krigföring och etnisk rensning att ge sig på någons hem.

– Det skapar otrygghet, sorg, saknad och längtan. Det är ett grundläggande behov att ha ett hem. Alla vill vi väl ha trygghet.

Bosnienkriget startade 1992 när landet skulle bli självständigt efter att

Mellan 80 till 90 personer ur folkgruppen, både militärer och civila, fick sätta livet till de dagar som striderna pågick i juni 1993. Området tömdes nästan helt på bosnienkroater, som blev flyktingar i länder som Kanada, Kroatien, Tyskland, Sverige och Österrike.

En mindre andel av de bortkörda bosnienkroaterna har flyttat tillbaka, bland andra Darko Marics farbror.

Men han kunde konstatera att någon annan flyttat in i hans hus, och först efter mycket påtryckningar fick han tillbaka bostaden.

Ingen av hans syskon eller föräldrar har flyttat tillbaka. Det tog hans mamma 15 år att ens orka besöka platsen igen.

– Visst skulle man kunna bygga upp någonting, men jag vet inte om det skulle hålla en månad ens innan det blir plundrat eller förstört.

– Det är som att plantera rosor i snön.

Kapellet i Bjelavici ligger på en kulle omgärdad av blommande fruktträd. Det är samlingspunkten för de omkring 80 bosnienkroatiska hushåll som finns här idag. Under kriget blev

17

Darko Maric har en dröm om att bygga en folkhögskola vid sitt föräldrahem. En granne har tagit sig friheten att odla upp marken.

kapellet och krucifixet utanför ingången utsatta för angrepp.

– När de anstormande soldaterna närmade sig kapellet sköt de emot korset och kastade stenar.

De flyende bjelaviciborna såg och hörde hur fiendesoldaterna började ringa i kyrkklockan. Sedan kapade de klockans upphängning och lät den rulla ner för kyrkbacken. Därefter vandaliserades kyrkan.

– De vill förnedra och förolämpa dem som håller detta högt.

Det som gjorde byborna utsatta var att de är bosnienkroater och katoliker.

I Bosnien hänger religion starkt ihop med olika folkgruppers identiteter.

Bosnienkroaterna är kristna katoliker, bosniakerna är muslimer och bosnienserberna är ortodoxt kristna. Därför blev religiösa byggnader ofta måltavlor under kriget.

– Bosniakerna förstörde kyrkor och serberna förstörde moskéer. Det hände även att kroater förstörde moskéer.

De religiösa identiteterna förstärktes till och med under kriget, även bland bosnienkroaterna. Det var en frukt av den nationalism som gjorde att kriget startade.

– Det blev viktigare att slå skyddet kring sin egen grupp gentemot de andra.

NATIONALISMEN ETT GIFT

– Nationalismen är som ett gift. Ett fruktansvärt gift, som förblindar både hjärnan, ögonen och hjärtat.

Plötsligt kunde även busarna bli väldigt religiösa. Darko Maric berättar att det fanns individer (dårar kallar han dem) som använde religionen i nationalistiskt syfte. Med hjälp av geväret tvingade de folk att kyssa korset eller säga att de älskade Jesus.

– Men de gjorde det bara mot den egna befolkningen, alltså mot bosnienkroaterna. Inte mot muslimerna.

Idag är de muslimska bosniakerna i stor majoritet i området. Man kan se en nybyggd moské från kapellet.

Bland de bosnienkroater som flyttat

18

tillbaka är en hög andel pensionärer.

– Det som behövs är jobb och åter jobb, säger bybon Neevenka Vazgec.

Efter en söndagsmässa i kapellet berättar några av byborna att arbetslösheten på 45 procent är det stora problemet här i Bosnien. Det gör att få unga vill flytta tillbaka. Det har inte hållits något barndop i kapellet i år och under hela förra året bara ett.

– När den åldrande befolkningen dör kommer bosnienkroaterna att försvinna härifrån, om inget radikalt inträffar, säger Darko Maric.

MEDGER INTE FÖRDRIVNING

Något som kan komma att påskynda utflyttningen av bosnienkroater är att grannlandet Kroatien blir medlem i EU nu vid halvårsskiftet. De flesta bosnienkroater har nämligen dubbelt medborgarskap, både i Bosnien och Kroatien. Fler kan komma att flytta i jakten på jobb när EUs fria arbetsmarknad öppnar sig.

Vi åker vidare till kommunens huvudort Kakanj. Där träffar vi borgmästaren Nermin Mandra som tillhör majoritetsbefolkningen bosniakerna.

Han berättar att kommunen inte har resurser till att aktivt stödja återflyttning av bosnienkroater.

Det visar sig att Nermin Mandra inte delar uppfattningen att bosnienkroaterna drevs iväg för 20 år sedan.

Det var inte fördrivning eller etnisk rensning, hävdar han. Bosnienkroaterna hade kunnat bo kvar.

Mötet med borgmästaren gör Darko Maric illa berörd.

– Om man inte ens medger att det var en fördrivning. Hur ska man då kunna arbeta med försoning.

Just att inte bli trodd är något som Darko Maric har upplevt förut. När han kom till Sverige som flykting fick han höra att han saknade goda skäl att stanna därför att han är bosnienkroat och hade ett kroatiskt pass. I tre år var han utvisningshotad.

– Vi har inte fått chansen att berätta vår historia. Andra fick driva bort oss utan att någon ställdes inför rätta.

En kreativ folkhÜgskola - genom ämnesÜvergripande samarbete Hur kan folkhÜgskolans unika bildningstradition utgÜra grunden fÜr nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identifierar de pedagogiska idÊer som leder mot mülen fÜr utbildningen kan vi skapa sammanhang som fÜder büde motivation och engagemang.

Fragment blir till helhet. Arbetar du sĂĽ här underlättar du fĂśr eleverna att fĂĽ syn pĂĽ sitt eget lärande. DĂĽ kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomfĂśra och utveckla ett ämnesĂśvergripande arbete som fĂśrverkligar folkhĂśgsskolans intentioner. t )VS HĂŒS ĂŠNOFTĂšWFSHSJQBOEF MĂŠSBOEF UJMM t 6OEFSWJTOJOH NFE UZEMJH MĂŠSQSPHSFTTJPO t 1MBOFSB WFSLMJHIFUTUSPHOB UFNBO PDI QSPKFLU t )VS LBO WJ PSHBOJTFSB TBNBSCFUFU NFMMBO MĂŠSBSF MĂĽlgrupp: Plats: Datum: Pris:

Lärare i FolkhÜgskola Stockholm Tisdagen den 12 november 2013 2 100kr exkl moms

NY KU

RS!

�Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrün verklighetens spännande projekt dü olika ämnen bidrar, sü Ükar meningsfullheten och engagemanget hos büde elever och lärare.�

Jan-Olof Norell, utbildare

XXX MBSBSGPSUCJMEOJOH TF t

Bollplank finnes!

Ny medlemsfÜrmün frün LärarfÜrbundet Ring och prata med en erfaren, engagerad lärare eller skolledare om dina viktigaste yrkesfrügor. Kontaktuppgifter till din �kollega� hittar du pü lararforbundet.se/minkollega.

Inte medlem ännu?! Skicka ett SMS med LÄRARE, ditt fÜrnamn efternamn till 72080

19

Men... var 채r 20

Lågkonjunktur i samhället brukar betyda högkonjunktur för folkhögskolan. Men Saabs nedläggning har inte inneburit någonting för Trollhättans Folkhögskola. Lite överraskande med tanke på att Trollhättan toppar arbetslöshetsstatistiken i landet. Men det finns förklaringar. birgitta tingdal

ör många år sedan pratade jag med en av kollegorna på Trollhättans Folkhögskola, en filial till Dalslands folkhögskola, om läget i Trollhättan.

Hon sa att så länge Saab finns är det ju inga problem med Trollhättan. Och utan Saab – ja, det vill hon inte ens tänka på.

Så gick det som det gick. Saab gick i konkurs och de drygt 3500 anställda, plus de som jobbat för underleverantörer, blev av med jobben. En redan hög arbetslöshet ökade. Trollhättan har idag den högsta arbetslösheten i landet med en arbetslöshetssiffra på 16,2 procent. Särskilt ungdomsarbetslösheten är hög – något som Trollhättan har gemensamt med många kommuner i landet.

Så visst undrade jag hur det gått med Trollhättan. Nog borde uppsägningarna innebära nyanställningar och extrajobb för folkhögskolan?

– Det skulle man kanske tro men så är det faktiskt inte, säger Thomas Bjurbäck, lärare på folkhögskolan sedan tidigt nittiotal och rektor sedan 1997.

– Det enda vi haft är två SMFkurser – studiemotiverande folkhögskolekurser – för ungdomar. Och de har ju egentligen inget med Saab att göra. De är en del av arbetet mot ungdomsarbetslösheten.

EN VERKLIG BOOM

När Saab på nittiotalet började dra ned på antalet anställda hade skolan en verklig boom av kurser för arbetslösa saabanställda. Det fanns drygt 9 500 anställda på bilföretaget.

Nya lärare anställdes och skolan

deltagarna?

21

Eva Nilsson jobbade på Linan, löpande bandet på Saab, och blev mer eller mindre övertalad att sluta 2006. Efter några år började hon studera på Trollhättans folkhögskola Hon går nu sista året på allmänna linje.

Foto: Birgitta Tingdal.

anordnade sex extrakurser för tidigare saabarbetare som behövde komplettera sina betyg.

Sedan nittiotalet har antalet anställda minskat med tusentals personer. Eva Nilsson som går sitt sista år på allmän linje började jobba på Saab efter en tvåårig gymnasielinje och tillhör dem som fick gå för några år sedan.

– Jag hade jobbat 20 år på Saab när jag mer eller mindre blev övertalad att sluta 2006. Jag trivdes med arbetskamraterna och jobbet fast det gav förstås förslitningsskador, främst i handlederna. Men jag trodde väl ändå att jag skulle bli kvar där, säger hon.

Eva Nilsson monterade först dörrar i 15 år, var sedan kontrollant av färdiga bilar och hamnade därefter på linan där hon skruvade fast stolar.

Hennes förändrade arbetsuppgifter

22

berodde på den nedbantning av personalen som företaget genomfört under ett antal år.

– När jag fött mina två flickor märkte jag att jag hade svårt att klara tempot på linan där jag då blivit placerad. Jag är noggrann men inte så snabb.

Hon grät när hon förstod att företaget ville bli av med henne men gick ändå med på att säga upp sig.

INGA BETYG

Eva Nilsson tillhör gruppen av saabanställda från en tid då inga särskilda betyg krävdes. Man kunde börja bygga bilar utan särskilda kvalifikationer. Eftersom hon bara hade tvåårigt gymnasium förstod hon att hon behövde komplettera betygen för att komma vidare och hamnade hon på folkhögskolan.

nasiekompetens. Saab anställde inga andra, säger Eva-Britt Marberg, lärare vid allmän linje. De som hade lägre kompetens hade redan plockats bort vid tidigare bantningar inom företaget. Vi har haft deltagare här som sagts upp och då behövt komplettera sina betyg men de slutade på Saab för flera år sedan.

Ingenjörerna på Saab förefaller ha haft relativt lätt att få nya jobb. Saabingenjörerna hade gott rykte. Många har startat egna företag utifrån sin kompetens. En hel del har fått jobb på Volvo. Tåget mellan Trollhättan och Göteborg tar 35 minuter.

INGET ATT ERBJUDA

– Det har verkligen varit jättebra.

Takten är lagom, lärarna intresserade.

Och jag har fått särskild hjälp för att det konstaterades att jag har dyslexi.

Dessutom har jag ju varit studiemotiverad nu. När jag gick i gymnasiet var jag det inte alls.

Vad hon ska göra efter terminsslutet vet hon inte.

– Många hoppas ju på att Nevs nu drar igång med tillverkning av elbilar här. Fick jag en chans där skulle jag gärna börja.

När Saab lades ned hade antalet anställda minskat till 3 500 – plus underleverantörer – varav många av golvarbetarna dessutom hade högre utbildning än de tidigare arbetskamraterna. Saabs jobbare vid linan, som det löpande bandet kallades, var redan välutbildade.

– De som fick gå nu hade alla gym-

Metallarna från Saab har däremot haft det svårare.

– Men vi har egentligen inte så mycket att erbjuda dem, säger Ulrika Strandlind, lärare på allmän linje och veteran på skolan sedan nittiotalet som upplevt tidigare uppsägningsperioder på Saab.

– De som inte fått nytt jobb behöver omskolningskurser – det kan vi inte erbjuda. Det är Lärcenter – tidigare komvux – som riktat sig till den gruppen med sina yrkesinriktade kurser för kakelsättare, bagare, buss- och taxichaufför, vårdbiträde med mera.

Med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten kunde skolan nog ha fått medel från Folkbildningsrådet för ytterligare kurser men de har inte haft plats rent fysiskt.

– Vi har egentligen inte så mycket att erbjuda jobbarna på Sabb, säger Ulrika Strandlind (till vänster), här tillsammans med, Jessika Sjöman och Eva-Britt Marberg. Foto: Birgitta Tingdal

23

– Betydelsen av vår högskola kan inte nog övervärderas. Den påverkar på alla plan vad gäller skola, vidareutbildning och arbetsmarknad.

Foto: Birgitta Tingdal

– Förutsättningarna för SMF-kurser är att de drivs på samma plats som folkhögskolans övriga verksamhet, för att deltagarna skall komma in i själva folkhögskolekänslan. Det gör man inte i en filial inne i stan. Och våra lokaler är fulla.

På moderskolan i Färgelanda, sex mil från Trollhättan, finns allmän linje, dyslexiprogrammet, invandrarlinjen eller något av de två EU-projekten riktade mot personer på väg ut i arbetslivet.

Ett alternativ hade varit att flytta någon av verksamheterna till Trollhättan och den gamla hemtrevliga, centralt belägna folkskolan i tegel.

– Men dessa kurser anknyter nära till varandra och undervisningen integreras delvis. Därför har vi faktiskt inte kunnat ta oss an fler än två kurser.

Vad händer i en stad som gradvis dräneras på arbetsplatser och där det gamla flaggskeppet till slut läggs ner?

Deprimerad stämning? Uppgivenhet?

– Så har nog folk sett på oss här, säger Jessica Sjöman.

Hon minns sin förvåning när hon med en grupp gjorde studiebesök i Stockholm för några år sedan – Många frågade beklagande hur vi hade det, om det inte var väldigt trist att bo i Trollhättan nu, minns hon. Vi blev mest förvånade för det var inte så som vi såg på våra liv här.

OKÄND FRAMTID

Visst var det oro i samband med turerna kring Saabs okända framtid innan beslutet kom för ett och ett halvt år sedan.

– Alla kände ju någon som var drabbad, säger Jessica Sjöman. Men så småningom när folk verkade få jobb blev det lite lugnare.

Ulrika Strandlind pekar på en annan sak som kan ha varit positiv för Trollhättan.

– Staden är ju ganska ny och den utmärks av kreativitet och innovation.

Det gör att vi lättare kan hantera en situation som denna. Och den för-

24

bättrade tågtrafiken till Göteborg vidgar den möjliga arbetsmarknaden.

Thomas Bjurbäck pekar på en annan aspekt.

– Det har ju varit krisdiskussioner kring Saab de sista tjugo åren. Alla har varit ense om att vi gjort en mycket bra bil men också vetat att den varit svårsåld. I etapper har företaget bantats. Vi som bor här har en hög krisberedskap.

Han poängterar en sak som dessutom lyft staden.

– Betydelsen av vår högskola kan inte nog övervärderas. Den påverkar på alla plan vad gäller skola, vidareutbildning och arbetsmarknaden.

FÅR HA TÅLAMOD

Förutom Saab var Trollhättan tidigare ofta omskriven för sina problem med rasistiska grupper av olika slag, något som kunde ha blivit en fara med ökad arbetslöshet.

– Men de verkar ha försvunnit från stan mer eller mindre, säger Jessica Sjöman. Mina kursdeltagare var mycket rädda under den tid som någon sköt invandrare i Malmö och de undrade om de behövde oroa sig för att mördaren skulle komma hit.

Men det är länge sedan jag hörde någon oroa sig för något som faktiskt hände här i Trollhättan.

Så mycket verkar ha rättat till sig i Trollhättan även om arbetslösheten fortfarande är alltför hög.

– Man får ha tålamod, säger EvaBritt Marberg. Man säger att det tog 20 år för Borås att få en ny identitet efter textilkrisen, kanske behöver vi också några år.

Förutom SMF-kurserna kan det kanske finnas andra vägar för folkhögskolan att bidra i kampen mot arbetslösheten.

– Vi kanske skulle jobba mer mot företagen och erbjuda stöd för arbetskraft som saknar gymnasiekompetens, funderar Ulrika. Det skulle kunna vara ett sätt att göra tillvaron tryggare för personer som senare kanske drabbas av arbetslöshet.

ig

er

B

öck

d för

Utveckla din undervisning!

Det här är en bok om reflektionens betydelse för lärande och utveckling. Den handlar om hur lärare kan utveckla ett förhållningssätt i sin undervisning så att eleverna blir mer delaktiga, samtidigt som de egna möjligheter att vara en medveten och reflekterande lärare förstärks.

Ulla Wiklund beskriver två metoder som kan användas som verktyg för att utveckla ett nytt arbetssätt i klassrummet. Lärare som prövat metoderna beskriver sin egen utveckling, och några elever berättar med egna ord om sitt lärande. Du får inblickar i bokens huvudtema: att reflektera mera.

Boken vänder sig främst till lärare i grundskolan, men kan användas i alla grupper som behöver omfatta och utveckla ny kunskap.

Föra tanken vidare – reflekterande arbetssätt i skolan Ulla Wiklund. Mjuka pärmar, 176 sidor.

Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer.

Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Ny i läraryrket?

Erbjudande i september

139:inkl moms, plus porto

Det här är en bok om att vara ny i läraryrket.

Att känna sig trygg med sin teoretiska kunskap är en sak, att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klassrummet är något helt annat.

Katja Hvenmark-Nilsson delar här med sig av sina erfarenheter som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berättelse där hon beskriver olika dilemman och ger tips om hur de kan lösas.

Boken vill inspirera både dig som är nyutexaminerad lärare och dig som har hunnit jobba några år.

Balanskonster för nya lärare av Katja Hvenmark-Nilsson.

Illustrationer: Eva Lindén. Mjuka pärmar, 104 sidor.

Ordinarie pris 159 kr inklusive moms, plus porto.

Specialerbjudandet – 139 kr inkl moms, porto tillkommer – gäller beställningar som görs under september 2013.

Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrev www.lararforbundetsforlag.se Box 12239, 102 26 Stockholm

O M B U D S M ÖT E T

Ombuden var kritiska mot SFHLs centrala löneavtal för dess inriktning på individuella och differentierade löner. Jan Hultman, till höger på bilden, är ordförande i distrikt 5 som skrivit en motion som krävde att SFHL inte går med på löneavtal som omöjliggör eller förhindrar lokala löneavtal.

Bakläxa för styrelsen på ombudsmötet Kritik mot löneavtal Ombudsmötet på Billströmska folkhögskolan i juni avslog förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar. Förslaget ska nu ut på remiss.

Flera ombud ansåg att de nya stadgarna försvagade distriktens och distriktstyrelsens roll. Rektorsavdelningen blir kvar, åtminstone kommande period. Styrelsen fick också skarp kritik för det centrala löneavtalet. staffan myrbäck Flera ombud vittnade om att rektorer sade upp de lokala löneavtalen med hänvisning till det centrala avtalet.

– Tidigare hade vi en lönetrappa, sa Elisabeth Shück, Skeppsholmens folkhögskola, men vår rektor sa upp avtalet med hänvisning till det centrala löne avtalet och sa att även sfhl är för individuella löner.

26

I centrum för diskussionen stod en motion från HjälmarÖstgötadistriktet, distrikt 5, som var kritiskt till den individuella och differentierade lönesättningen. I distrikt 5 hade man i samförstånd med arbetsgivarna utformat ett lönesystem som premierade folkhögskollärarutbildning före annan lärarutbildning samt erfarenhet före framför liten erfarenhet. Men problemet var att man ansåg att förbundets centrala avtal motarbetade lokala avtal.

Förbundsstyrelsens svar på motionen var att det centrala avtalet redan möjliggör lokala avtal. Men flera ombud vittnade om att det centrala löneavtalet lett till att flera lokala avtal sagts upp av arbetsgivaren.

– Medlefors har haft lönetrappa men det lokala löneavtalet är nu uppsagt med hänvisning till det centrala avtalet, sade Catrine Arvidsson, Medlefors folkhögskola. Hon tillade dock att det gamla avtalet gäller så länge det inte finns något nytt.

Även Carl-Gunnar Haglund, Arbetarrörelsen folkhögskola i Göteborg (afig) var kritisk mot att huvudspåret numera blivit individuellt och kritiserade förbundsstyrelsen för detta.

På afig har man sedan länge en lönetrappa.

– Det stör mig att individuella och differentierade löner har blivit ett så dominerande spår och att förbundsstyrelsen gått med på detta då vi har lyckats behålla vår lönetrappa.

Ordförande i sfhl, Ingela Zetterberg, svarade med att detta var något som beslutades på förra ombudsmötet och citerade ur protokollet. Staffan Norberg från Nyköpings folkhögskola replikerade att om förra ombudsmötet var otydlig på denna punkt bör vi denna gång vara tydliga. Ombuden beslöt att anta motionen som innebär att sfhl inte ska sluta avtal som omöjliggör eller förhindrar lokalt slutna avtal. den stora förändringen på detta

ombudsmöte skulle annars bli förslaget till nya stadgar. Men många ombud var kritiska och uppfattade de nya stadgarna som en försvagning av distriktens och distriktstyrelsens roll.

Det enda som fanns kvar om

distriktens roll i stadgarna var att den skulle utse ombud till förbundsmöten. Det hade också blivit problem när förslaget skickades ut till lokalavdelningarna. Många hade inte fått det och därmed inte hunnit diskutera det med medlemmarna i vare sig lokalavdelningarna eller i distriktet.

De nya stadgarna innebar också att man ersatte den rådgivande förbundskonferensen med en ordförandekonferens.

Hittills är det distriktstyrelsen som utsett ombud till den rådgivande konferensen två gånger per år. Förslaget till ordförandekonferens innebar att man skulle kalla ordförande i lokalavdelningen minst en gång per år.

Förslaget till nya stadgarna avslogs dock och ska nu ut på remiss kommande mandatperiod, vilket innebär att de gamla stadgarna fortsätter att gälla ytterligare tre år. förbundsstyrelsen hade också föreslagit att rektorsavdelningen skulle läggas ned. Den hade i många år försökt få liv i avdelningen utan resultat. Men ombudsmötet ville annorlunda.

Mats Tängermark, Hyllie Parks folkhögskola tyckte det var viktigt att rektorerna var medlemmar i sfhl – Var hamnar de om det inte finns en rektorsavdelning?, sa han och föreslog att även frågan om rektorsavdelningen gick ut på remiss kommande mandatperiod, ett förslag som också antogs av ombudsmötet.

En motion skriven av Björn Sund, Biskopsgårdens folkhögskola, ville införa ett beslutande avtalsråd med två representanter från varje distrikt som bl.a. skulle kunna diskutera löneförhandlingarna. Förslagets avslogs.

Istället beslöt ombudsmötet att förbundsstyrelsen ska anordna lämpliga avtalskonferenser.

Mer om ombudsmötet s. 28-29

L E DA R E

Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

sätter folkhögskollärarens roll i fokus! nu har sfhl tre nya år framför sig! Ombudsmötet i

juni har tagit ut en riktning för oss medlemmar i SFHL. Vi har fått en ny verksamhetsplan bestående av värdegrundsdokument, folkhögskolepolitiska och organisationspolitiska mål samt policy för SFHL:s internationella arbete. (Se www.sfhl.se ) Det är inte enbart förbundsstyrelsens uppdrag utan alla vi medlemmar är berörda av ombudsmötets beslut. Alla nivåer ska genomsyras av besluten, i lokalavdelningen, på distriktsnivå och självklart tar förbundsstyrelsen sitt uppdrag på allvar och kommer gör allt vi kan för att förverkliga verksamhetsplanen genomsyrar SFHL:s organisation.

Besluten som togs sätter folkhögskollärarens yrke och roll och arbetsplatsen Folkhögskolan i fokus. Ett av besluten blev att verka för att pedagoger med folkhögskollärarexamen även ska få behörighet att undervisa i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Det tillsammans med beslutet att verka för ett folkhögskollärarlyft med en genomtänkt kompetensutvecklingsstrategi finner jag högst angeläget att sätta högt på dagordningen! Hela SFHL måste utmana politiker och arbetsgivare i en diskussion som ska leda framåt och inte stanna vid att det finns inga pengar. En facklig organisation, då menar jag alla vi medlemmar, förtroendevalda (lokalt, distrikt och förbund) och kansli, ska stödja medlemmarna i deras utveckling. Möjliggöra utveckling i nuvarande arbete och skapa nya möjligheter på en framtida arbetsmarknad. För att det ska ske ska både den fackliga organisationen och du som medlem och anställd liksom arbetsgivaren föra en kontinuerlig dialog om kompetensutveckling med riktning på framtiden. (Se vidare avtalen på www.sfhl.se ). Man vet ju aldrig om din arbetsplats folkhögskolan finns i framtiden även om vi vill tro annat.

Till ovanstående beslut vill jag också lägga att legitimationsfrågan kvarstår att lösa och vi väntar ivrigt på den utredning som utbildningsdepartementet gjorde under året. Allt hänger ihop och kräver att SFHL ständigt påminner om folkhögskolläraren som en faktor att räkna med!

Jag var med i Almedalen och på Folkbildningsrådets (FBR) seminarium: Engagerade lärare framgångsfaktor för folkhögskolan, så även namnet på den undersökning som FBR har genomfört under 2013 och som är förhoppningsvis publicerad när detta nummer är i tryck.

Rapportens namn säger mig att vi folkhögskollärare är de som gör folkhögskolan! Det är vi som gör att folkhögskolan lyckas och har gott rykte! Helt klart är det vi som ska till oss äran och berömmet som ges till folkhögskolorna! Och man räknar med folkhögskollärarna!

Vi har dock ett problem – vi får inte tillräckligt betalt för det! Det räcker inte med fina ord! Vi vill också se det på lönebeskedet! Och en god kompetensutveckling!

INGELA ZETTERBERG

27

TRE SNABBA

”Det är personalens verksamhet som gör skolan till en folkhögskola” Arbetstidsavtal och löner. Folkhögskolan måste synas mer. Få fackligt stöd för vidare utbildning. Värna särarten. Ferietjänst på skolorna. Det var några av frågorna som ombuden ansåg som viktiga på ombudsmötet.

Vem?

Viktigaste frågan på ombudsmötet?

Jenny Blom

Distriktens betydelse i förslaget till nya stadgar.

Distrikten är mycket viktiga för pedagogiskt utbyte mellan skolorna inom samma geografiska område.

Ransäter

Henrik On Eslöv

Ann-Charlotte Hernberg Viskadalen

Eva-Marie Harlin Linköpings universitet

Catrine Arvidsson Medlefors

28

Betona och förtydliga formerna för det internationella arbetet. Generationsväxlingen gör att många lärare med erfarenhet nu försvinner. De nya lärarna måste komma in i solidaritetsarbetet.

Stadgeförslaget är viktigt men vi är alla dåligt förberedda och förhandsinformerade om det, så det måste säkert gå tillbaka på remiss till distrikten igen.

De folkbildningspolitiska frågorna. Lärarna måste få fackligt stöd för vidareutbildning.

Lärarnas arbetssätt är avgörande för överlevnaden av skolformens särart.

Förbundets uppgift är att klargöra hur viktiga lärarna är för folkhögskolans identitet. Det är personalens verksamhet som gör skolan till en folkhögskola.

Hur fungerade arbetet på ombudsmötet?

Det är mitt första ombudsmöte.

Spännande att möta alla kollegor. Konstruktiva samtal, i stort sett är vi överens.

Det funkar jättebra.

Alla är engagerade och är med och bestämmer i utskottet. Det är mitt första ombudsmöte och jag är mycket imponerad.

Bra. En bra utskottsordförande som för diskussionerna framåt. Det är mitt första möte – jag trodde inte mötet skulle vara så välplanerat Även om vi inte alltid är överens är det ett bra diskussionsklimat med kunniga människor som tillsammans hittar lösningar.

Pust! Jag är ordförande i stadgeutskottet som alla andra utskott lämnat synpunkter till. En samling härliga människor. Det är roligt om än arbetsamt.

Folkhögskolans viktigaste framtidsfråga??

Viktigast är nog att sprida kunskap om hur viktig folkhögskolan är. Många känner inte till oss. Det är styrelsens uppgift men också alla SFHL-medlemmars.

Arbetstidsavtal och löner. Stärka möjlighet till ferietjänst på skolorna. Lönemässigt ligger vi fortfarande efter allmänna skolan Folkhögskolans betydelse i utbildnings- och folkbildningsvärlden måste synas mer. Vår pedagogik fyller ett stort behov för många – men fler måste känna till den.

Värna om vår särart.

Lärarna måste vara välutbildade och kunna folkbildning.

Att varje skola förblir en enhet, inte bara enskilda kurser.

Statsmaktens syn på och behov av folkhögskolan avgör vår framtid. SFHL måste därför visa fram skolans potential. Forskning kring vår verksamhet är mycket viktig.

INTERVJUER: BIRGITTA TINGDAL FOTO: STAFFAN MYRBÄCK

Vill ha lärarlyft för folkhögskolan ett folkhögskollärarlyft. Det är ett av kraven sfhl ska driva kommande period, liknande det som genomfördes i den kommunala skolan, där lärar erbjöds att studera med ekonomiskt stöd från staten. Det var Eva Erlandsson, Ljungkile folkhögskola, som skrivit en motion till sfhls ombudsmöte som pekade på behovet av kompetensutveckling för folkhögskollärare.

Ska kunna undervisa i ungdomsskolan lärare med folkhögskollärarexamen bör få behörighet att undervisa i ungdomsskolan. Det är ett av flera av sfhls nya folkhögskolepolitiska mål. Ett annat mål är att folkhögskolorna anställer lärare med folkhögskolekompetens eller annan likvärdig utbildning samt att nyanställda lärare får folkhögskolekompetens. Mer om ombudsmötets beslut kan man läsa i protokollet från ombudsmötet som finns att tillgå på sfhls hemsida.

Den nya förbundsstyrelsen ingela zetterberg omvaldes till

förbundsordförande i sfhl. Övriga ledamöter i styrelsen består av en ledamot från var och en av sfhls åtta distrikt: Tomas Rosengren (Strömbäck), Rikard Lilljeqvist (Bäckedal), Lena Fredin (Fornby), Elisabet Schück (Skeppsholmen), Lennart Fast (Marieborg), Anders Berthling (June), Helle Dahl (Wendelsberg), Jonny Nilsson (Albins). Till styrelsesuppleanter valdes Lena Bjurving (Kvinnofolkhögskolan), Mats Tängermark (Hyllie Park), Jan Hultman (Liljeholmen).

KRÖNIKA

Anette Lydén är lärare och SFHL-ordförande på Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen.

med rätt att bedöma sveriges folkhögskolor har fått en ny sjugradig skala

för studieomdömen. Förvånansvärt liten och ljum var debatten i processen innan beslut. Två remissrundor – men inga större konferenser eller analystillfällen.

Konsekvensanalyser har lyst med sin frånvaro. Som om det var självklart från första början hur det skulle bli. Sådan är tiden, instrumentalismen, förändringarna av övriga utbildningssystem.

Varför folkhögskolornas studieomdömen skulle bli just sjugradiga kan man fundera över. Bolognaprocessen? Europeisk samsyn? ungdomsskolans nya sjugradiga betygssystem?

Men övriga Europa har inte likadana folkhögskolor och studieomdömet är inte betyg. Man ska nogsamt skilja behörigheter motsvarande ”godkänt” i ämnen från studieomdömet. Studieomdömet är pedagogernas kollektiva och samlade prognos av hur en studerande kan tänkas klara högre studier.

Att bedöma någon, oavsett bedömningssystem, är och har alltid varit mycket ansvarsfullt. Vi pedagoger ska åstadkomma medelvärdet 2,7 +/- 0,05 hos samtliga omdömessatta. Högre eller lägre medelvärde kan och ska motiveras. Ett sådant relativt bedömningssystem finns mig veterligt inte i andra svenska utbildningssystem numera. I ungdomsskolan avskaffades det redan 1994. Samtidigt är alla bedömningar relativa. Kriterier till trots finns alltid en relativ eller ”mänskligt subjektiv” komponent. Det finns åtskillig vetenskaplig kritik av olika betygs- och bedömningssystem. ”Vetenskaplig rättvisa” går knappast att tala om när vi bedömer.

Man kan hävda att behörigheterna i kärnämnen är viktigast för individen. Men självklart är också studieomdömet viktigt för den som drömmer om att studera vidare.

Min folkhögskola avvisade förslaget till en sjugradig stegskala. Folkhögskolan ska vara ett alternativ till andra utbildningsformer. Studieomdömen är – eller kunde vara - ett alternativt sätt att bedöma, en möjlighet till en chans att förverkliga sina drömmar. Ett uttalande om en studerande tros klara högre studier eller ej borde räcka. För handen på hjärtat: vilka kan överhuvudtaget göra säkra prognoser. SMHI klarar det inte. Kärnkraftsexpertisen klarar det inte. Tage Danielsson beskrev dilemmat i monologen ”Sannolikheten” efter Harrisburgolyckan 1979.

En människa växer och kan klara mycket, också nya utmaningar.

Sannolikheten för det är sannolikt större än det motsatta. Den studerande som tycks tyst, blyg, som hellre lyssnar än pratar, hellre läser än skriver, som hellre skapar på sin kammare än grupparbetar eller marknadsför sig själv, kan mycket väl klara högskolestudier trots det viktiga kriteriet ”social förmåga”. Vars och ens rätt att pröva sina vingar. Varje människas rätt att ”misslyckas”.

Så. På vilket sätt är vårt nya studieomdömessystem ett alternativ i den tid vi lever? Hur hävdar vi stolt och utvecklar folkhögskolans särart med den nya tidens krav? Alla växer inte upp med ett universitet vid köksbordet. Folkhögskolan ger många studeranden en andra chans. Ändå ska de bedömas ungefär på samma sätt som överallt. anEttE lydén

29

L I T T E R AT U R

Björn höjer är pensionär och har arbetat som lärare och rektor på folkhögskola

Mer förberedelsetid ger bättre resultat

nytt land, ny familj och gamla minnen nytt land, ny familj, nytt jobb, ny

svensk skola i fritt fall (leopard) från andra är dels att han arbetat som lärare, lärarutbildare och på skolverket, dels har han gott hopp om framtiden. han lutar sig mot den nya skollagen som säger att ”undervisningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet” och redogör för några internationella forskningsresultat, mckinseyrapporten och john hatties ”Visible learning” samt för erfarenheterna från nossebro skola, skaraborgs län, och från finland. mckinseyinstitutet har studerat skolsystem på alla nivåer, som under lång tid har visat en positiv förbättring. det viktigaste är att höja läraryrkets status. det är möjligt att på ganska kort tid dramatiskt förändra elevers genomsnittliga resultat och nå förbättrad likvärdighet när skolorna aktivt och kollegialt arbetar med detta som mål. klasstorleken är inte avgörande. färre lektionstimmar i veckan ger i stället läraren mer tid att förbereda lektioner och samarbeta med kolleger. john hattie visar övertygande vilken liten effekt som nås genom klasstorlek, läxor eller nivågruppering jämfört med resultaten av ofta återkommande feedback och videoanalys, dvs titta på inspelade lektioner och diskuterar dem med kolleger. nossebros högstadieskola blev känd för att på tre år gå från sämst till bäst resultat i sverige. skolan kontaktade skolkande elevers föräldrar redan samma dag. undervisningen var tydligt lärarledd. finländska elever placerar sig i topp när det gäller PIsa och andra internationella mätningar, likaså när man mäter egenskaper som uthållighet, demokrati och problemlösning. I finland är alla skolor ungefär lika bra. man genomför diagnostiska test vid 2,5 och 6 års ålder för att försöka identifiera barn med inlärningsproblem man har ett utvecklat system med speciallärare. upp emot 30-50 procent av alla finska elever har någon gång fått stödundervisning. man har inget fritt skolval. lärarna har ett mycket bättre löneläge än i sverige, och det går mer än tio sökande per plats på lärarutbildningarna.

Vad ska vi göra? det räcker med att redovisa några av kornhalls rubriker i kapitel 4: Återförstatligande, avskaffa vinsterna, avskaffa det fria skolvalet, Ge lärarna förtroende, bygg en regional organisation. Återinför läromedelskontrollen. Visst finns det hopp!

trygghet. En utandning för många flyktingar – men under ytan lurar ofta minnen och trauman som gör sig påminda efterhand som inte går att fly undan. så var det för marina andersson från sydöstra turkiet som i den nya hemstaden Göteborg märkte hur minnesbilder trängde sig på och vägrade ge sig av. hon insåg att hon måste se det förflutna i ögonen på allvar. det blev början på en lång resa då hon tvingades bearbeta alla separationer hon genomgått som ung, uppbrott, frågor om identitet, återvändandets problematik, sveket mot mormodern, folkmordet på de kristna i turkiet osv. folkhögkolestudierna först på Göteborgs folkhögskola och sedan på nordiska folkhögskolan i kungälv uppmuntrade henne att skriva sin historia som nu har blivit boken Farväl – Välkommen hem (anhel 2013). boken är marinas berättelse men det är också upplevelser och erfarenheter hon delar med många andra av alla dem som kommit till sverige som flyktingar. Ett unikt öde – men samtidigt allmängiltigt.

björn höjEr

BIRGITTA TINGDAL

det som skiljer Per kornhalls Barnexperimentet –

Kort om... demokratin, skamfylld kvinnohistoria och nyttan med bildning av folket, för folket roger osborne.

Författaren berättar om demokratins och rösträttens praktik i många delar av världen under olika perioder.

Från antikens Aten, det isolerade schweiziska Graubünden, 1600-talets England, massrörelser i Indien, partiväsendets framväxt i uSA, det revolutionära Frankrike fram till den arabiska våren.

30

fallna kvinnor Eva f dahlgren På Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona, spärrades prostituerade kvinnor in på 1920- och -30talen. Eva F Dahlgrens jakt på berättelsen om vilka dessa kvinnor var formar sig till ett skakande stycke kvinnohistoria. Ett skamfyllt och grymt försök att fostra dem till dugliga samhällsmedborgare.

nyttan med bildning bernt Gustavsson & matilda Wiklund (red) De starkaste drivkrafterna bakom utbildningssatsningar de senaste årtionden har varit snäva perspektiv av ekonomisk vinning för staten och för den enskilde. I denna antologin vidgas betydelsen som innebär en utveckling av mänskliga förmågor bortom böcker och klassisk kunskapsteori.

jämlika par i politik och vetenskap? antologin Par i vetenskap och

politik (boréa förlag) från 2011 tycks mig ha passerat utan den uppmärksamhet den är värd. det säger jag inte för att ett av paren är mina föräldrar, utan för att boken ger ett viktigt perspektiv på våra egna äktenskap en eller två generationer senare. hur jämställda är våra parrelationer idag? kan vi lätt finna par där kvinnan dominerar de vetenskapliga eller politiska aktiviteterna? antologin behandlar i stort sett 1900-talets första hälft. den inleds med ett antal par, där hustrun snarast är naturvetenskaplig assistent åt sin make, och där kampen för kvinnlig rösträtt är den dominerande sociala frågan. den fortsätter med den ovanliga parrelationen mellan Eli och Ebba hecksher, som från olika politiska läger möttes i centralförbundet för socialt arbete, csa, förälskade sig, gifte sig men där Ebbas röst tystnade efter äktenskapet. kapitlet om axel och signe höjer belyser frågan om kvinnans rätt till egen yrkeskarriär. den baseras på en intensiv brevväxling från 1919 till 1927 (fyra barn senare) och visar hur skillnaden mellan retorik och praktik var nära att spräcka äktenskapet. även kapitlet om alva och Gunnar myrdal bygger på en omfattande brevsamling och visar hur dominansen genom ett långt äktenskap svänger över från Gunnar till alva. Ett verkligt jämlikt par var stjärnadvokaten hugo lindberg och nationalekonomen karin kock. de gifte sig 1936, när karin var 45 år och de fick inga barn tillsammans. som helhet återger antologin ett antal intressanta parrelationer att jämföra med 2000-talets. helheten vinner på att flera av paren hade nära kontakter med varandra, positiva eller negativ. björn höjEr

TIDSKRIFTEN

Expos svar på frågan om rasismen ökar i senaste numret av tidningen Expo (nr 2, 2013) skriver Maria-Pia Cabero att den vanligaste fråga Expos medarbetare får är om rasismen ökar. Hon konstaterar att det beror på vad frågeställaren menar med rasism. Är det den organiserade rasismen, som Expo granskar, eller är det rasistiska föreställningar vi kanske alla bär på? Ser man till den organiserade rasismen är svaret att den ökar, internationellt och i Sverige, från Jimmie Åkesson som försöker skapa en rumsren bild av Sverigedemokraterna till utpräglade nynazistiska organisationer som sprider hatläror. I Grekland fick det rasistiska partiet Gyllene Ringen sju procent av rösterna i valet och enligt de senaste opinionsmätning-

arna får de stöd av 11,5 procent.

Gyllene Ringen förnekar förintelsen, vill införa dödsstraff enbart för ”våldsamma invandrare” och går beväpnade på möten. Ett parti med liknande framtoning är Svoboda i ukraina som får 10,5 procent av väljarnas röster. I Sverige vädrar nynazistiska rörelser morgonluft och är mer aktiv än på många år.

Antalet aktiviteter har ökat med 24 procent. Men Maria-Pia Cabero skriver också att Reva-projektets godtyckliga id-kontroller av personer som skiljer sig från föreställningen om ”svenskt utseende” i Stockholms tunnelbanor är en logisk konsekvens av att många i maktställning inte ser det rasistiska i kontrollerna.

STAFFAN MYRBÄCK

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

PERSONER

titti berg blir ny rektor för Malungs folkhögskola. Hon kommer närmast från ABF i Ludvika där hon varit chef och ombudsman i ABF-avdelningen Dala Finnmark som var en av de starkaste kritkerna när Brunnsviks huvudman skulle flytta folkhögskolan till Borlänge och Sollentuna.

Hon säger till Dalarnas Tidning att hon brinner för folkbildningen och då finns det bara två val, studieförbund eller folkhögskola.

martin schibbye och

jessica stridh ska till Bryssel för att jobba åt nykterhetsrörelsen under ett år. Hon läste kursen Projektbildaren på Wendelsbergs folkhögskola utanför Göteborg 2011, en tvåårig linje som är förberedande för att jobba inom nykterhetsrörelsen. I Bryssel ska hon främst ägna sig åt drogpolitik. Inom Eu ser man inte droger och alkohol som något skadligt, utan som en handelsvara. Det vill hon ändra på.

Johan Persson var fängslade i Etiopien i 438 dagar. 16 oktober gästar de Folkbildningsrådets konferens om folkbildning och mänskliga rättigheter.

Konferensen består av flera miniseminarier med Expo, RFSL, FNförbunden, DHR, representanter för Romer etc. Konferensen vänder sig till rektorer och styrelseordförande i folkhögskola men även andra folkbildare är välkomna.

31

S F H L - P O R T R ÄT T När varvet lades ner utbildade sig Lennart Lagerwall till lärare och har bland annat undervisat i matematik och trähantverk. Sedan 20 år är han lärare på Ingesunds folkhögskola, en av Region Värmlands fem folkhögskolor.

– Jag ser stämpelklockan som ett misstroende Lennart Lagerwall och Ingesunds folkhögskola blev i somras en riksnyhet i Svenska Dagbladet. Ingesund är en regionsfolkhögskola i Värmland. För ett år sedan sade Region Värmland upp arbetstidsavtalen på sina fem folkhögskolor och införde arbetsplatsförlagd arbetstid där personalen får registrera sig när de börjar och slutar jobba. staffan myrbäck – det finns en hårdare attityd mot sfhl i Region Värmland.

Facket ställs alltmer åt sidan, säger Lennart Lagerwall facklig ordförande på Ingesunds och Kyrkeruds folkhögskolor Skolorna har samma rektor, därför valde sfhls medlemmar en gemensam styrelse för de båda skolorna. Lennart Lagerwall har arbetat tjugo år på Ingesunds folkhögskola.

– Ett fantastiskt jobb, en fin skola och bra arbetskamrater .

Folkbildningens humanistiska och icke auktoritära värdegrund ligger mig varmt om hjärtat.

På Ingesund har personalen och deltagarna en iPad. Skolan använder sig av en app där personalen registrerar arbetstiden, det som i dagligt tal brukar kallas ”stämpelklocka” och var anledningen till att Svenska Dagbladet skrev om Ingesund.

Lennart Lagerwall tycker att systemet fungerar bra på skolan.

– Appen gör det enkelt att stämpla in och ut och arbetsgivaren kan se hur mycket vi arbetar. Många ligger på plus i flexsaldot. Att vi under vissa perioder arbetar mer än 40 timmar per vecka visste vi redan.

Från början ville arbetsgivaren att registreringen bara skulle gälla när man fysiskt befann sig på skolan. Efter flera förhandlingar fick sfhl inskrivet i det lokala flextidsavtalet att arbets-

platsen kunde vara hemma.

Men frågan är om kvaliteten på arbetet blivit bättre. Lennart Lagerwall tycker att det finns en övertro på att med olika system försöka kontrollera människor. Han säger att relationen mellan skolledning och personal på Ingesund fungerar bra men sticker inte under stol med att han ser ”stämpelklockan” som ett misstroende mot personalen.

Särskilt när en representant för Region Värmland i förhandlingar förde fram argumentet att man vill se att alla fanns på plats på arbetet. Det såg han som ett direkt misstroende.

– Vi utmålades som ett kollektiv som inte sköter oss. på sjutttiotalet jobbade Len-

nart Lagerwall på varvet i Göteborg där man hade stämpelklocka. Att Region Värmland infört ”stämpelklocka” ser han som ett steg tillbaka till något omodernt. Överhuvudtaget tycker han att klimatet mot sfhl i Region Värmland har hårdnat. Överenskommelser om arbetstider och löner ska helst ske mellan den enskilde arbetstagaren och chefen.

– Man vill ha bort facket så mycket som möjligt i förhandlingarna. Istället vill man förhandla direkt med enskilda medarbetare om arbetstider och andra frågor på arbetsplatsen.

Det betyder att det blir de som kan argumentera för sig som får hög lön medan de som inte har lika lätt att prata för sig får det sämre. Men facket finns till för att medlemmarna som kollektiv kan hjälpa varandra.