Folkhögskolan 6 2013

”För att behålla skolformen måste lärarna ha en bra arbetsmiljö”

SFHLS

Känsla & Demokrati LÄRARNAS DOLDA ARBETSTID ARABISKA UPPROR LOCKAR Vill köpa folkhögskola Högre krav utan arbetstidsavtal NYTTIG BILDNING

tidskrift sedan 1920

6/2013

GRÄNSLÖS

Uppsala övergav uppdelningen i terminer MOBBNINGSFRITT

Därför lyckas folkhögskolan där Lundsberg misslyckas SKATTJAKT

Ny folksport utvecklar undervisningen

Bättre lärare med video

INNEHÅLL

6

Skattjakt som utvecklar undervisningen På Hellidens folkhögskola letar deltagare plastlådor i skogen som någon har lagt ut med hjälp av en GPS-mottagare.

Så kan du bli bättre lärare med video

10

Med videon som verktyg kan lärare bli skickligare i sin undervisning och utvecklas i sin yrkesroll visar Eva-Marie Harlin i en ny avhandling.

14

Lyckas där Lundsberg misslyckas

I Sverige finns 107 folkhögskolor med 6 000 internatboende. Men här har ingen hört talas om mobbning på internat. Vi har sökt svaret på varför.

20

Övergav uppdelningen i terminer Uppsala folkhögskola gjorde rent hus med schemat. Ut åkte både det traditionella schemat och den vanliga terminsuppdelningen

28

Folkhögskollärarnas dolda arbetstid En ny undersökning från Folkbildningsrådet visar att en stor del av folkhögskollärares arbete utförs utanför normal arbetstid.

. . En tidsstudie värd att begrunda...................................................................4 . . . Anna Angantyr: ”Folkbildningen är inte fri från rasism”.................................5 NOTISER . . . Folkbildningsrådet vill att folkhögskolan blir ett alternativ till gymnasiet ...7 SIFFROR . . . Det går bra för studerande som utbildat sig till fritidsledare.......................8 MÅNADENS LINJE . . . Det är knökfullt på Österlens kurs om de arabiska upproren ...8 KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund om känslans betydelse för demokratin............................13 SFHL. . . Finns det inget arbetstidsavtal ställs större krav på arbetsgivaren .................26 LEDARE . . . ”Tidskriften står fri från sFhl ...............................................................................27 KRÖNIKA . . . Bernt Gustavsson: Det är skillnad på nyttigt och nyttigt ........................29 BÖCKER . . . Källkritik, sundsgården och en islänning som skildrar sköra människor, 30 PERSONER . . . Ella Pop och Rocklinje får Anna lindhs stipendium................................31 REDAKTÖREN .

Folkhögskolan

INGÅNG

2

ANNONSER/PRENUMERATION:

gun.thil@larartidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

ANNONSPRISER

uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT:

PRENUMERATION:

320 kr.

Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svanteisaksson.com,).

TEL:

ADRESS:

08-737 67 00.

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

HEMSIDA:

www.sfhl.se

SISTA MANUSDAG

6 november. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år.

nr 7 2013: 14 oktober.

UTGIVNING:

R E DA KTÖ R E N

En tidsstudie värd att läsa och begrunda folkhögskolans

lärare är en engagerad yrkeskår och trivs med sitt arbete. Framför allt uppskattar man den professionella friheten och samarbetet med sina kollegor. sämst tycker man om den stora arbetsbördan. Det visar en färsk undersökning från Folkbildningsrådet, Att vara folkhögskollärare.

Redan i förra numret kunde vi berätta en del av innehållet, att folkhögskollärare i genomsnitt arbetar 49 timmar i veckan. På sidan 28 berättar vi också att en stor del av folkhögskollärarnas arbete utförs utanför den normala arbetstiden. När vi talar om ”arbetstid” är det också frågan om obetald tid då den inte räknas som arbetstid. Men arbetstidsstudien är bara en liten del av undersökningen. här finns också frågor om hur folkhögskollärare ser på sitt arbete, kompetensbehov, anställningsvillkor, arbetsvillkor och mycket mer. Man har också intervjuat 15 rektorer som visar

att det inte finns någon enhetlig syn bland rektorer i synen på folkhögskolan och folkhögskollärarna.

En del tycker att det är viktigt att lärarna har gått folkhögskollärarutbildningen och har insikt i vad som är folkhögskola, andra rektorer föredrar att anställa gymnasielärare. Rapporten har mycket att berätta om folkhögskolan och folkhögskollärarnas arbetsvillkor och vi ska återkomma till den i kommande nummer. folkhögskolan är den skolform i sverige som har mest och längst erfarenhet av internat. I sverige finns 107 folkhögskolor med 6000 internatboende. När skriverierna om lundsbergs internatskola var som hetast var det en fråga som slog oss: hur ser det ut med mobbning på folkhögskolornas internat? lundsberg med sina 220 elever har återkommande problem med grov mobbning på sitt internat. Vi läste undersökningar, letade i klipparkiv, talade med dem som borde veta men ingenstans kunde vi hitta något om mobbning på folkhögskola. Folk-

högskolans internat tycks vara mer eller mindre befriad från mobbning. Vi har försökt hitta förklaringar på varför det är så. ordförande i ABF Nordöstra

storstockholms styrelse, Gunnar sahlin, kritiserar på sidan 4 publiceringen av Folkhögskolans artiklar om hur ABF skött ekonomin och sina folkhögskolor, särskilt Brunnsvik. han skriver att publiceringen beror på att vi vill att det ska gå dem illa. Det faller på sin egen orimlighet. Publiceringen bygger på en självständig och noggrann granskning av ekonomin och verksamheten som visat att det var mycket värre än vi kunnat föreställa oss. Dessutom tackade sahlin oss för granskningen vid ett möte på ABF förbundet, eftersom vi visat dem flera felaktigheter i den ekonomiska redovisningen!

Vi är stolta över att ha granskat och publicerat ett stycke väl utfört journalistisk fotarbete, som dessutom nominerades som en av de tre bästa avslöjande artiklarna inom fackförbundspressen 2013!

Staffan Myrbäck

F R Å N FAC E B O O K

Nu kan du kommentera på tidskriftens facebooksida!

Nu kan du gilla och kommentera innehållet i Folkhögskolan på tidskriftens facebooksida Tidskriften Folkhögskolan. Eller skriv något annat du tycker är viktigt. här följer några kommentarer som skrivits på facebooksidan: väldigt bra uttryckt om folkhögskolans ideologiska förankring av Urban lundin i förra numret!

Vi får inte ge upp våra värderingar om hur vi vill fungera och verka.

Det finns ingen prislapp på det!

Mia Olsson, Vara vi hade stämpelklocka på Ädel-

fors folkhögskola under något år.

Den togs sedan bort pga av att systemet inte fungerade. Det kostade mer än det smakade, både ekonomiskt och psykosocialt!

Lasse Nilsson under mina 40 år på folkhögskola upplevde jag aldrig några fall av mobbning. Däremot ofta hur de svaga blev starka. Det är något annat än lundsberg!

Bo Scharping kunskapskanalen den 19 juni sände ett debattprogram om skolan. Den moderate ordföranden i utbildningsutskottet Tomas Tobé

sa då att man måste se till att lärarna återigen blir centrum för skolans utveckling. Det här strider mot etablerade idéer bland styrelseledamöter och rektorer i folkhögskolan, att lärarna skall var passiva och inte delta i skolans utveckling. Man har t.ex tagit bort lärarnas rätt att yttra sig över styrelsebeslut. Numera informerar man uppifrån och personal och lärare har att rätta sig efter detta.

Problemet är organisationer som RIO där lärarna i stort sett inte existerar längre.

Göran Göransson

3

INSÄNT

På Tidskriften Folkhögskolans facebooksida kan du kommentera artiklar i tidskriften.

Vill du skriva direkt till tidningen kan du mejla : staffan.myrback@lararforbundet.se

”Flytten från Brunnsvik gav oss många fiender” när vi flyttade Brunnsviks folkhögskola till Borlänge fick vi många fiender som verkar vilja att det ska gå oss illa. Folkhögskolans artiklar om oss är ett uttryck för det. Jag vill därför kommentera några punkter i det senaste numret: Vi utreder anklagelser om oegentligheter som riktats mot personer i vår organisation. Den oberoende utredningen omfattar flera personer bland annat vår ekonomichef. han har emellertid aldrig misstänkts för korruption som Folkhögskolan påstår.

Artikeln framställer det som att jag är tveksam till om det var rätt att ta över säbyholm och Brunnsvik för att det kostat för mycket pengar. säbyholm har kostat oss mycket pengar. ”Vi borde kanske inte ha klivit in”, säger jag i artikeln. Men nu har vi klivit in och därför har vi tagit ansvar för att driva skolan vidare istället för att överge den.

För Brunnsviks del har vi vänt utvecklingen av ekonomin åt rätt håll. Men vi har fått mycket kritik för att vi flyttat skolan. Kritiken har varit mycket ensidig och ibland illvillig och inte granskat andra aktörer i sammanhanget.

Detta har tagit mycket kraft från oss som vi hade kunnat använda för att utveckla verksamheten ytterligare. Det är detta som får mig att säga att vi kanske inte borde ha klivit in.

Artikeln tar upp att över 30 anställda blev av med jobbet förra året. Man får intrycket att det beror på vi förköpt oss och skött ekonomin dåligt. Vi har sagt upp anställda och det är beklagligt för dem som drabbats. Men vi har gjort det för att de skolor vi tagit över haft alltför många anställda i förhållande till antalet deltagare.

4

Vi vill använda de allmänna medlen mer ansvarsfullt.

Vi har också sagt upp anställda för att vi ändrat inriktning på verksamheten. För till exempel Brunnsviks del har vi lagt ner det som främst vände sig till relativt välbeställda medelklassungdomar. I stället satsar vi på utbildning för arbetarklassens unga och dem som står längst från arbete och utbildning. Vi vill något med våra skolor.

Folkhögskolans artikel radar upp problem som säbyholm har med en kraftledning, bygglov och kommande inspektion. Man får intrycket att det bakom problemen ligger okloka beslut som riskerar att välta skolan. Det här är naturligtvis viktiga frågor av det slag som skolledningen regelmässigt har att lösa i samarbete med anställda och myndigheter. Men det är inte sådana frågor som avgör skolans öde. säbyholm har i likhet med andra yrkesförberedande gymnasier fått allt färre elever, vilket är folkhögskolans uppdrag. Det helt avgörande är att vända den utvecklingen, för oss och för samhället.

Gunnar Sahlin Ordförande ABF Nordöstra Stor-Stockholm

Svante Isaksson svarar: abf nordöstras verklighetsbe-

skrivning det senaste året har följt ett mönster: Först fanns bara en ljusnande framtid och inga problem. När bekymren inte längre gick att förneka gjordes vissa medgivanden. T.ex. är det ju svårt att fortsätta att hävda att ekonomin är god när ens egna årsredovisningar visar miljonförluster och ett växande skuldberg.

Problemen berodde dock i

regel inte på dem själva utan alltid på någon annan, t.ex. fastighetsbolag med hutlösa hyror. Undertecknad har okritiskt lyssnat till deras “fiender” och (ill)villigt sprungit deras ärenden. Med andra ord är de oskyldiga offer.

Men det finns en annan verklighet. Alla mina artiklar har i huvudsak baserats på skriftliga offentliga källor, korsbekräftande intervjuer och andra fakta som noga kontrollerats så långt det varit möjligt. Alla aktörer har granskats på samma sätt som ABF Nordöstra.

Utifrån det mycket gedigna underlaget har jag skrivit mina artiklar.

Det står klart att alla beslut som lett till dagens kris fattats av tjänstemän och styrelser inom ABF Nordöstras sfär. Där ligger ansvaret och ingen annanstans. hade mina artiklar varit fulla med sakfel är jag övertygad om att ABF Nordöstra och andra för länge sedan begärt rättelser. Men det har varit tyst. som den uppmärksamme läsaren ser är hans replik inte heller en begäran om rättelse utan mest ett debattinlägg.

Vid flera tillfällen har jag ställt frågor till Gunnar sahlin om den “oberoende utredningen” kring misstänkt korruption mm. hans uppgifter om vem, vilka och vad som ska utredas har ändrats flera gånger. Dessutom är utredaren/ utredarna hemliga. Det har alltså inte gått att kontakta dem, utan jag har fått förlita mig på sahlins varierande utsagor. Inte heller har de som haft uppgifter av intresse kunnat kontakta utredningen direkt, utan måste gå via Gunnar sahlin. Det återstår att se om den “oberoende” utredningen trots det kan bringa klarhet i sakfrågorna. I annat fall kan han ju vända sig till ekobrottsmyndigheten.

Svante Isaksson

I K O R T H E T. . .

INGÅNG

Anna Angantyr är kursnotering för Globala Tankemödorna och SM på Globala folkhögskolan

.... västerås folkhögskola hade utomhusliv, när Västerås kulturarvet gick av stapeln fredag 20 september, och visade filmen Makt och Motstånd som gjorts av deltagare på skolan. .... deltagare på Albins folkhög-

skola, studerade under tre veckor yttrande och tryckfrihet, pressetiska regler, pressombudsmannen och granskningsnämnden. Under ett studiebesök på helsingborgs Dagblad fick de pröva på hur en nyhet kan publiceras och även göra egna framsidor. .... härnösands folkhögskola arrangerade tillsammans med kommunen och andra föreningar ett fackeltåg för fred för att uppmärksamma den internationella fredsdagen 21 september. .... edelviks folkhögskola i Burträsk står nästa sommar som värd för ett samiskt konfirmandläger. Det blir ett läger där fokus ligger på vad det innebär att ha en samisk, ung och kristen identitet. .... konstskolan vid sunderby folkhögskola fyller 50 år och firade jubileet under en hel vecka i mitten av september. Konstskolan drogs igång av konstnären och konstkonsulenten Roland larsson, som anställdes av folkhögskolan 1963. .... ljungkile folkhögskola fyller 90 år och har firat det med musik, öppet hus och musiksläpp. ljungkile grundades 1923 av journalisten och folkbildningspionjären Birger-Magnus hellerstedt som såg att det fanns en begåvningsreserv att ta vara på bland Bohusläns fiskar- och jordbrukarfamiljer. ...fritidsledarlinjen på Värnamo

folkhögskola firar 40 år. linjens studerande har räknat ut att 600 deltagare har gått fritidsledarlinjen genom åren och nu försöker de få kontakt med så många av dem som möjligt för en återträff 26 oktober.

Folkbildningen är inte fri från rasism vi lever i ett homofobt, rasistiskt och sexistiskt

klassamhälle. Vår sexualitet, vårt kön, vår hudfärg och klassbakgrund påverkar i allra högsta grad våra möjligheter att leva goda liv, de liv vi vill idag i sverige.

Normen är fortfarande den vita heterosexuella mannen. Den som avviker från detta ses som den andra.

Vi inom folkbildningen står inte fria från detta. Bara för att vi vill något annat än rasism, homofobi, klassuppdelning så betyder det inte att dessa maktordningar och föreställningar inte finns inom folkbildningen. så, vad kan vi folkbildare göra?

1: Erkänna att det är så här det ser ut. Inte fortsätta att klamra oss fast vid den ”svenska” självbilden som ”världens mest jämställda land” eller att ”här i sverige är ju alla lika mycket värda”.

2. lyssna och lära – Vi behöver bli ännu mer lyhörda för de röster, historier och erfarenheter som inte representerar normen. Inte som något kuriost eller exotiskt utan som en del i arbetet att synliggöra hela vårt samhälle. synliggöra det som ofta osynliggörs, förminskas eller ifrågasätts för att de inte stämmer överens med vår självbild som goda.

3. Fortbilda oss i norm- och maktkritiska frågor. Detta för att få en bättre förståelse för hur sexism, rasism, homofobi och klassamhället påverkar oss alla. Vi behöver skaffa oss ett förhållningssätt som vi bär med oss hela tiden i vår profession.

4. Öka mångfalden bland oss som jobbar inom folkbildningen.

5. se folkhögskolan och klassrummet som ett offentligt rum där vi kan diskutera, reflektera och agera på dessa frågor. Inte vara rädd för konflikt och ”otrevlig” stämning. Att ifrågasätta normer och synliggöra förtryck är inte att skapa en konflikt eller att bråka. ”Bråket” fanns redan där, bara det att de som tillhör normen har haft privilegiet att inte märka det. Vi måste sluta se detta som personliga konfliker, utan samhälleliga strukturella problem.

6. som institutioner ta ställning och bli en aktör i lokalsamhället kring dessa frågor, till exempel tala på 8 mars, vara medarrangörer till Kristallnattsdemonstration osv.

7. låta folkhögskolan och de olika resurser vi förfogar över stå till olika organisationer, rörelser och initiativs tjänst. Konkret kan det innebära att låna ut våra lokaler på kvällar och helger, använda konkurrensfria till verksamhet som är norm- och systemkritiker.

Detta betyder utmaningar för vår identitet och självbild. Tack alla ni som antagit utmaningen! anna angantyr

5

T I O F R ÅG O R

Geocaching är en global rörelse där människor gömmer enkla skatter, eller cacher som de också kallas, t. ex en filmburk med en hänvisning, en logg, till en hemsida. Sedan rapporterar man in koordinaterna till en webbsida. Cacherna finns gömda i stora delar av världen som du med en GPS-mottagare eller en smarttelefon kan ge dig ut på skattjakt med. Magnus Hägg, lärare på Hellidens folkhögskola jobbar med Geocaching i undervisningen.

”Det här är ett sätt att synliggöra folkbild Beskriv geocaching.

– En del kallar det modern skattjakt med hjälp av GPs. Det är väl den enklaste förklaringen. Man letar plastlådor ute i skogen som någon har lagt ut med hjälp av en GPs-mottagare. I burken kan det finnas en logg, t.ex en hänvisning till en text på en hemsida på nätet som du kan läsa. Den lite mer utvecklade förklaringen är att det är ett slags turism där vem som helst kan markera en plats i geografin och påstå att den är intressant och skriva om den.

Till det här finns ett litet program, en app?

– Om man använder sig av en modern telefon är det ju en app man använder sig av. Annars får man använda sig av en frilufts-GPs som jägare och friluftsfolk använder sig av.

Hur använder du den på skolan?

– På två olika sätt. Det ena och enkla sättet är att man går ut och letar cacher som redan finns. Det kan man göra med i stort sett vilken grupp som helst.

Det blir en trevlig utflykt och ett tillfälle till goda samtal. Det är inte alls nödvändigt att man fokuserar på cachens egentliga innehåll. Det andra sättet är att man fördjupar sig i ett ämnesområde på vanligt sätt.

Men istället för att bara skriva en text och läsa upp inför sin klass, eller att det bara är läraren som får ta del av texten, lägger man ut sin cache som talar om varför den är intressant. Det kan vara ett naturvetenskapligt fenomen man skriver om, en historisk text, en samhällsvetenskaplig text eller en text på engelska. Du kan få med alla ämnen. När du publice-

6

rar det på nätet kan också andra människor ta del av texterna.

Du tycker att det här är folkbildning?

– Absolut. Genom att lägga ut någonting som håller en viss kvalitet, förmedlar kunskap, till människor som är ute och geocachar, då är det ju folkbildning när det är som allra bäst. sen vill jag påstå att det också är ett sätt att synliggöra folkbildningen i samhället. Det kan ju användas av både folkhögskolor och studieförbund på ett spännande sätt.

Du tycker också att det här underlättar det goda samtalet.

– Man tror ju att det sker så mycket inlärning i klassrummet. Men det finns poänger med att komma ut ur klassrummet. Det är lätt att få kontakt med deltagare när man är ute och går. Det blir en avspänd situation. Det är också lättare att röra sig som pedagog, att skapa nya grupper, grupper som uppstår av andra skäl än vad det gör i klassrummet. Jag har varit ute med rätt olika grupper: från skolan, arbetslösa, långtidssjukskrivna, ungdomar som går studiemotiverande kurser och som tycker att det här är ganska roligt. Men här kryddar du utflykten med ett innehåll som du kan styra i större eller mindre grad.

Bland annat kommer "de tysta deltagarna" mer till sin rätt?

– Ja, det är mycket lättare att prata med dem som tycker det är obehagligt att prata i en klassrumsmiljö. Ändå får du ett bra samtal som har kvaliteter som liknar de goda samtalen i klassrummet.

Mellansel utbildar taxiförare i samarbete med Dyslexiförbundet och Taxiförbundet siktar Mellansels folkhögskola på att utbilda 45 personer till taxiförare de kommande tre projektåren. Folkhögskolan har beviljats 4,7 miljoner kr av Allmänna arvsfonden till utbildningen som vänder sig till personer med dyslexi och inlärningssvåriheter. Efter projekttiden är det tänkt att utbildningen ska ingå i folkhögskolans ordinarie kursutbud.

Alternativ till gymnasium folkbildningsrådet föreslår att folkhögskolan ska

Genom att lägga ut någonting som håller en viss kvalitet, förmedlar kunskap, till människor som är ute och geocachar, då är det ju folkbildning när det är som allra bäst.

ningen i samhället” Du började med detta ganska tidigt

– Jag började själv med mina egna barn när jag tyckte de var i lämplig ålder, 2007-2008. De senaste åren har det exploderat i och med att det går att använda i de smarta telefonerna. När man körde med en frilufts-GPs fick man sitta hemma vid datorn och föra över uppgifterna till GPs-koordinater, vilket kunde vara mer eller mindre krångligt. Idag är det bara att gå ut i skogen köra på med sin smarttelefon. Är det så ni gör på Helliden, använder smarta telefoner?

– Både och. Många av våra deltagare har smarta telefoner men inte alla eller så har de väldigt begränsad tillgång till internet när man kommer utanför wifi-zonen av rent socioekonomiska skäl. Då funkar det inte. Du måste ju ha en bra internetlinje ute i skogen när du ska använda den. Vi använder både frilufts-GPs och telefoner.

Tycker du att det har utvecklat pedagogiken?

– Ja, det har tillfört ett ytterligare värde. Framför allt det här med utflykter. här kan du förena det bästa av två världar: utflykter med fika där du tillför någonting kunskapsmässigt.

Men det är väl en hel del förberedelser?

– Kör du den här första varianten och använder dig av redan befintliga cacher krävs det minimala förberedelser. ska du själv jobba tillsammans med ett lärarlag och tillverka nya cacher och lägga ut dem då krävs det naturligtvis mer.

kunna vara ett alternativ till gymnasieskolan för ungdomar. likaså vill rådet att kommuner ska kunna erbjuda ungdomar som saknar slutbetyg från grundskola och gymnasium att gå studiemotiverande folkhögskolekurser. Idag krävs det att de är registrerade som arbetsökande hos arbetsförmedlingen för att få gå. Folkbildningsrådet vill också permanenta de studiemotiverande kurserna och föreslår att de ska kunna pågå längre än dagens tre månader.

Vill köpa ännu en folkhögskola inför sin 25-årsdag sade stiftelsen Valjevikens

intendent, Jan Karlsson, till tidningen sydöstran att man skulle vilja köpa ännu en folkhögskola. Idag äger man Valjevikens folkhögskola som brukar ses som handikapprörelsens folkhögskola. stiftelsen har också en omfattande rehabiliterings- och hälsoverksamhet. För ett år sedan köpte Valjeviken upp ett av sveriges största centrum för rehabilitering av neurologiskt handikappade, humlegården utanför sigtuna. På tre år har omsättningen vuxit från 49 miljoner kr till 85 miljoner kr. Jan Karlsson säger att ett köp av ännu en folkhögskola skulle ge samordningseffekter med Valjevikens folkhögskola.

En miljon till romska kvinnor Folkbildningsrådet får en miljon kronor av regeringen för att under 2013 genomföra en jämställdhetsinsats med inriktning på romska kvinnor. Pengarna ska fördelas till folkhögskolor och studieförbund i syfte att förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning.

Ludvika fick ny folkhögskola ludvika har fått en folkhögskola igen sedan Brunnsvik folkhögskola flyttade till Borlänge. Det är Fornby folkhögskola som öppnat en filial i ludvika. Det är 15 deltagare som ska gå allmän linje, förlagd till ABF-huset mitt i ludvika. lärare är Örjan svedberg som tidigare var skyddsombud och linjeföreståndare för skrivarlinjen på Brunnsvik.

staFFan myrbäck

7

SIFFROR

MÅNADENS LINJE

2,24 Det allmänna folkbildningsanslaget räknas upp med 2,24 procent i regeringens budgetproposition för 2014, vilket är en större uppräkning än tidigare år. Tidigare har upprälkningen legat under en procent, alltså mindre än inflationen. Regeringen föreslår också att satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurser forsätter i samma omfattning med 8000 platser år 2014. Den utökning med 1 000 årsplatser (60 miljner kr) i allmän kurs vid folkhögskola som gjordes 2013 kvarstår 2014.

260 Nyanlända invandrare som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag får framöver möjlighet till särskilt utformade utbildningar i folkhögskolornas regi. Det kan till exempel handla om sammanhållna utbildningar som omfattar såväl svenska för invandrare, samhällsorientering och vissa orienterande och arbetsförberedande insatser. Arbetsförmedlingen får sammanlagt använda 260 miljoner kronor av befintligt anslag under åren

2014-2017

81 Det går bra för deltagare som studerat på folkhögskolorna fritidsledarutbildningar. I 15 år har organisationen Fritidsledarskolorna undersökt hur det går för dem som studerat på fritidsledarutbildningarna. Årets undersökning visar att åtta av tio studerande, 81 procent av dem som fått utbildningsvbevis hade anställning. Ytterligare 11 procent studerade. Endast 4 procent var arbetssökande.

8

Kurser i de arabiska upproren för alla som är intressera-

de av dagens mest brännande utrikespolitiska frågor finns nu folhögskolekursen Arabiska uppror – Nordafrika, Kaukasus, Mellanöstern och Centralasien Kursen är ett samarbete mellan Österlens Folkhögskola i Tomelilla och Glokala Folkhögskolan i Malmö. Efter ett första Det kändes självklart att satsa på stuförsök förra läsåret kör nu dier av upproren. Nästan hälften av kursen för full fart. de 36 kursdeltagarna bor i Egypten, – Vi har 36 elever. Näs- säger Ove Eriksson, lärare på östertan hälften bor i Egypten, lens folkhögskola två i Georgien och övriga i sverige, säger kursledare Ove Eriksson på Österlens Folkhögskola.

Vi är mycket glada över att gruppen har en så internationell blandning.

Det var Ove Eriksson som fick idén till kursen efter att under flera år drivit en kurs med inriktning på Euroasien. Det internationella engagemanget på Österlens Folkhögskola går mer än 40 år tillbaka med resandekurser till Afrika och latinamerika. Afrikakursen körs fortfarande liksom en kurs inriktad på ursprungsbefolkningar.

– Att vi skulle satsa på studier av upproren i Mellanöstern, Nordafrika och de gamla sovjetrepublikerna kändes ganska självklart, det är där som mycket av det geopolitiska maktspelet äger rum idag, säger Ove Eriksson. Vi har för övrigt också lärare som är baserade i Kairo och Georgien.

Målsättningen till kursen är att ge deltagarna insikt i och förståelse för ursprunget till de olika konflikterna. I kursplanen ingår regionernas utveckling politiskt, säkerhetspolitiskt och geopolitiskt, konfliktstudier, sociala media och medborgarjournalistik.

Kursen körs på distans med tre fysiska träffar.

– Det låter sig ju kanske inte göras för deltagarna i Egypten men vi jobbar också med skype som mötesarena, säger Ove Eriksson.

Deltagarna får material utlagt på nätet att studera, kommentera och diskutera på nätet tillsammans. Vidare ingår en mindre uppsats och för dem som har möjlighet till studier på plats i Georgien eller Egypten.

– Kostnaderna för detta står eleverna själva för, så alla har förstås inte möjlighet.

Ove har överraskats över att kursen attraherat många gymnasielärare som tar kursen som fortbildning och även många som är på utlandsuppdrag eller är på väg till ett sådant.

– Det visar ju verkligen att inriktningen fyller en viktig funktion, säger Ove Eriksson.

BIRGITTA TINGDAL

AV LY S S N AT

C I TAT E T ”Vad vi nu bevittnar är en nationell katastrof.”

. . . I R I K S DAG E N

”86 procent av ökningen skedde under den socialdemokratiska regeringen” Hillevi Larsson (S): ”Per Eriksson, som är rektor för lunds universitet, har till stor del ägnat sommaren åt att försöka göra någonting åt missgreppet att minska antalet platser när behovet av platser är som allra störst Man kan se att de neddragningar som har skett – det är ca 15 procent färre platser sedan 2010 – även går ut över bristyrkesutbildningarna. Det är alltså de utbildningar där man skriker efter arbetskraft ute bland arbetsgivarna. Det är sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, psykologer, jurister, civil- och högskoleingenjörer, tandläkare och förskollärare.”

Jan Björklund (FP): ”sveriges utbildningsnivå är att 53 procent av dem som nu går ut gymnasiet kommer att kunna gå på universitet och högskola. De nivåer vi ligger på nu är högre än någonsin förut. De är högre än i Danmark. Vi går upp mot 63 procent om några år, 2020... Göran Persson satte upp målet att 50 procent ska gå på högskolan. han nådde aldrig det målet. Nu ligger vi över 50 procent, och vi är på väg mot 63. Vi är bland de bästa i västvärlden, om man nu mäter att man är bäst ju högre siffra man har.”

Författaren Lawen Mohtadi om polisens register över romerna i DN 24 september 2013. Mohtadi har skrivit boken om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri.

”"Ordet rasistisk används ofta lite slarvigt. Men här är det adekvat. Kartläggningen är rasistisk.

Inte främlingsfientlig. Inte brottspreventiv. Och därför inte heller det minsta rationell.

Därtill är den olaglig. Också det att betrakta som en skandal. Vi har alltså en rättsvårdande myndighet som ställer sig ovanför den lagstiftning som omfattar oss alla.

Och som uppenbart använder betald arbetstid för att begå, i stället för att bekämpa, brott. ” Dagens Nyheters ledare om polisens register över romer 24 september 2013.

Ulla Andersson (V): ”I högerns sverige har de 10 procent rikaste fått 79 000 kronor mer i plånboken sedan 2006, medan de 10 procent med lägst inkomster har mindre i dag än då. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat med över 1 500 kronor i månaden, samtidigt som välfärden krackelerar alltmer och ungdomsgenerationen lämnas därhän. Den rapport som kom i juni visar att sverige halkat ned från första till en icke hedrande 14:e plats bland OECD-länderna. sverige är det land där inkomstskillnaderna har ökat snabbast.”

Statsrådet Ulf Kristersson (M): ”I sverige har (inkomstskillnaderna) ökat en del sedan 1990-talet, om än från mycket låga nivåer. Det kan vara intressant att veta när ökningen av Gini-koefficienten – som det heter på nationalekonomiska – har ägt rum. Drygt en tiondel, 14 procent för att vara exakt, av de ökade inkomstskillnaderna har ägt rum under Alliansens tid vid makten. 86 procent av ökningen skedde under den socialdemokratiska regeringen. Jag var verksam i socialpolitiken redan då. Jag hörde aldrig socialdemokrater fördöma sin egen fördelningspolitik.”

Ylva Johansson (S): ”Man kan säga att Ulf Kristersson är den kåserande ministern – en regering som vill kåsera om klyftor och orättvisor och möjligen diskutera olika sätt att hantera den offentliga statistiken. Mot det står en socialdemokrati vars själva själ handlar om goda och jämlika livsvillkor för alla. Vad beror då de ökade klyftorna på? Ja, de beror framför allt på att regeringen har misslyckats med jobben. ” (Redigerat urval från riksdagens debatt 22 augusti och 12 september 2013)

”Den rasism som genom tiderna riktats mot romer – och som såväl staten som enskilda kämpar varje dag för att utrota – lever vidare inom polisen. Det måste stoppas.”

Ledare i Göteborgsposten, 24 september 2013.

”Det var inte så länge sen den franske presidenten Sarkozy ville ta till hårdhandskarna mot romer och Berlusconi talade, när han satt vid makten, om romer som ondskefulla. I Östeuropa och på Balkan förföljs ofta denna minoritet.. Den konservativa våg som rullat över Europa i spåren av massarbetslösheten har drivit fram ett syndabockstänkande som vi känner igen från historien.”

Göran Greider i Metro 23 september 2013

9

Bättre lärare Med videon som verktyg kan lärare bli skickligare i sin undervisning och utvecklas i sin yrkesroll. En metod som ger möjlighet att utvecklas genom att reflektera över sig själv både som person och lärare. Det skriver Eva-Marie Harlin i en ny doktorsavhandling. birgitta tingdal

va-Marie Harlin, doktorand i vuxnas lärande, lät en grupp lärarstudenter spela in sig själva på video när de höll ett lektionspass under sin praktik. De fick reflektera över sin undervisning, först utan att ha sett videon, sedan efter att de sett den. De blev överraskade, både positivt och negativt.

– Med videons hjälp får de syn på det de inte vet att de gör. Många blev förvånade över att de själva tog så stor plats och var mer styrande än de trodde.

Men en del överraskades också av att de fungerade så professionellt, trots att det, som någon sa, var ”kaos i huvudet”.

Eva-Marie vill inte kalla sig pionjär vad gäller att filma lektioner.

– Det har väl många gjort före mig. Men jag tror att jag är ensam om att använda den teori som jag valt för att förstå hur

lärare kan utvecklas med stöd av det verktyg som filmen utgör. Överhuvudtaget är den mesta forskningen inom området brittisk eller amerikansk.

Som jag ser det kan filminspelningar av egna lektioner skapa nya öppningar för både gamla och nya lärare. eva-marie harlin hade varit folkhögskollärare vid Kjesäters Folkhögskola länge när hon 1996 började som lärare vid F-programmet i Linköping. Hon arbetade sedan flera år både vid universitetet och som biträdande rektor på folkhögskolan med ansvar för den pedagogiska verksamheten.

– Med min långa erfarenhet hade jag länge funderat över hur vi egentligen lär oss olika saker. Detta ledde till att jag ville fördjupa mig pedagogiskt.

I brittisk pedagogisk forskning kom hon i kontakt med rapporter och studier om lärare som filmat sig själv under lektionerna. Filmmaterialet hade

sedan använts för att utveckla den egna lärarrollen. Detta blev en inspiration till den forskning som hon under senare år ägnat sig åt och landade i hennes doktorsavhandling Lärarnas reflektion och professionella utveckling – Med video som verktyg.

Som teoretisk grund fanns John Dewys pragmatism och hans idéer om att lärande kan ses som förändrade handlingsvanor och George Herbert Meads begrepp ”I” och ”ME” från symbolisk interaktionism. Mead ser två sidor hos personen – ”I” är den som agerar i verkligheten och ”ME” är den som bär på alla erfarenheter, som tänker, analyserar och drar slutsatser.

– Om man har mycket god självinsikt ligger dessa två delar av personen nära varandra. Men ofta kan det finnas avstånd mellan dem.

Som exempel nämner hon ambitiösa lärare som har höga folkbildningsideal och utvecklade tankar om demokratiskt inriktad deltagarstyrd undervis-

e med video

P E DAG O G I K

De lärare som filmade sina lektioner blev överraskade av sitt agerande, både positivt och negativt. I filmen fick de både bekräftelse på sin egen professionalitet men också se samspelet mellan dem själva och deltagarna, berättar Eva-Marie Harlin, doktorand i vuxnas lärande vid Linköpings universitet. Foto: Staffan Myrbäck ning. Samma personer kan emellertid ändå till stora delar dominera samtal och diskussion i klassrummet och inte ge eleverna det utrymme som idealen egentligen talar för. problemet är förstås gammalt

och universellt och gäller alla delar av livet, inte bara den lärarpedagogiska – att säga något men i verkligheten göra något annat. Att tankar och handling skall vara ett låter enkelt men är oändligt svårt, särskilt i början av en yrkesbana när man inte hunnit reflektera så mycket över sig själv och sina handlingar.

Eva- Marie såg filmning av lärares egna undervisning som en möjlighet till reflektion. Att se hur lärare faktiskt agerar och reflekterar över sin egen undervisning skulle kunna ge underlag till att fundera över hur en lärarens handlingsvanor och de egna visionerna går ihop. Reflektionerna kunde sedan även ge tankar om hur man som lärare ska agera för att bli en den lärare man önskar.

I en första undersökning år

12

2009, som också blev grunden för hennes licentiatsavhandling, gav Eva-Marie Harlin halvfartseleverna på Folkhögskollärarprogrammet i uppgift att filma sig själv under en lektion. Tanken var att de efteråt först skulle skriva ner sina intryck, se filmen och därefter skriva ner reflektioner utifrån filmen.

– Vad vi upptäckte var att de första sammanfattningarna av lektionerna var ganska korta.

Efter att ha sett filmen upptäckte läraren mycket mer vad som hände i klassrummet – förutom att notera sitt eget kroppsspråk blev det tydligt vem som dominerade, hur samspelet mellan elever och lärare gick till osv. ofta hade läraren överraskats av sina upptäckter, något som bidrog till att öka förändringsbenägenheten. Detta har redan konstaterats av Dewey i dennes berömda tes om betydelsen av aha-upplevelser.

– Det är viktigt att poängtera att det inte handlade om att komma fram till vad som var bra eller mindre bra undervisning, säger Eva-Marie. Det finns

inte bara ett sätt att undervisa, varje lärare måste få forma sin egen undervisning så att det stämmer med den egna personligheten. Det handlar om att göra läraren medveten om hur agerandet under lektionen passar ihop med den egna pedagogiska grundsynen.

Experimentet blir på så sätt en början till både en personlig och professionell utveckling som i början kunde vara plågsam för en del.

– De flesta var inte vana vid att se sig själva i klassrummet eller ens höra sin egen röst. efter den första chocken och

samtalen med Eva-Marie Harlin såg de flesta att metoden gav dem en möjlighet att bli bättre men framför allt tryggare lärare.

Många fick också positiva överraskningar när de såg sig själva i aktion och blev stärkta i bilden av sig själva och vann högre tilltro till sin metodik.

I ett uppföljningsprojekt två år senare – den andra delen i doktorsavhandlingen – fortsatte Eva-Marie Harlin forskningen genom att slumpvis välja ut 15

av de 38 blivande lärarna som tidigare deltagit i filmprojektet. Åtta var intresserade av att delta i en uppföljning. Återigen skulle de filma en lektion, reflektera över den men även jämföra med de anteckningar de gjort vid det första försöket två år tidigare.

– Nu var de inte så oroade för själva filmningen längre, de flesta hade vant sig. På den senare videofilmen kunde de se att de hade förändrat sina handlingsvanor i klassrummet och såg utvecklingsmöjligheterna.

Flera såg det också som en möjlig metod att förbättra samarbetet inom ett lärarlag. Att prata om sina filmer med hela kollegiet trodde de mindre på.

– att visa upp sig själv i lärarsituationen kan vara en känslig fråga – man måste känna sig trygg i en grupp för att göra sitt agerande till allmän diskussion.

Det är inte säkert att alla i ett kollegium har tillräckligt förtroende för sina kollegor för att utsätta sig för detta.

Eva-Marie Harlins forskning har redan gjort avtryck i Folkhögskollärarprogrammet. I halvfartsprogrammet är det obligatorisk att lärarstudenterna lämnar in en skriftlig reflektion av en filmad lektion där de själva undervisar. Eva-Marie Harlin vill nu fortsätta fortsätta att undersöka hur videoinspelningar från lärares egen undervisning kan utveckla det professionella handlandet.

– Det kan gälla både individuell och kollegial utveckling och det kan också gälla andra lärargrupper. Nära till hands i så fall ligger yrkeslärares professionella utveckling som finns på samma avdelning som Folkhögskollärarprogrammet.

KRÖNIKA

gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. 15 Juni fyllde han 100 år.

känslans betydelse för demokratin vi svenskar är nog i regel stolta över vår demokrati. Där finns motsättningar men också samförstånd.

Och valdeltagandet är högt. Men problemfritt är det inte. Anpassningen till EU är ett av problemen. hur mycket skall bestämmas i Bryssel och hur mycket i stockholm? Den frågan kommer vi att få vänja oss vid att svara på. Ändå är det bara början. hur blir det när globala frågor skall avgöras? New York eller stockholm? Det tål att tänka på – i god tid. Det har sina konsekvenser på hemmaplan. hur reagerar det stora soffliggarpartiet?

Om man inte anser sig kunna påverka riksdagen, hur känns det då med inflytandet på parlamentet i Bryssel eller generalförsamlingen i New York? Demokratin måste hållas levande, varnar politikerna. samtidigt krymper partierna, ungdomarna sviker och anklagar partierna för toppstyrning. De föredrar bloggar och facebook.

Där kommer den förbryllande uppmaningen in: Demokratisera demokratin! låt mig erinra den tyske samhällsteoretikern och professorn i sociologi, Ulrich Becks uppmaning: ”Politik kan inte vara bara rationell, den måste bli emotionell. Det är viktigare att lyssna, vara rättvis och skapa förtroende.”

Beck menar tydligen att vi inte tagit demokratin riktigt på allvar.

Demokrati betyder folkmakt, folkstyre d.v.s. att dela makten lika.

Många unga och många andra, bl.a. soffliggarna, upplever inte, att det är så. Makten är inte lika för alla. Vi har rösträtt och ett representationssystem, som på papperet fördelar makten lika. Men vi har samtidigt gamla patriarkaliska attityder, som motverkar demokratin. ”Toppstyrning” och ”betonghäckar” är uttryck för känslor, som många, kanske särskilt de unga upplever när de möter eller hör politiker eller representanter för myndigheter i vardagslivet.

Man kan tala sig varm om demokrati och likvärdighet men ändå skapa kyla, ja till och med förakt, om man förmedlar sina synpunkter i överlägsen ton, med ironi eller likgiltighet.

Och det gäller inte bara orden utan också uppträdandet. Allt kan bli positivt, om mimik, rörelser och kläder tilltalar åhöraren. Ryktet berättar med rätt eller orätt att många damer röstade på Folkpartiet, för att ledaren, Bertil Ohlin, hade så vackra slipsar.

Gunnar sträng, den socialdemokratiske finansministern, vann nog också en del röster med sina hängslen och sin livrem.

Det är svårt att ändra människors känslor. Men sympati är en mäktig kraft. Den kan betyda skillnaden mellan kärlek och hat till demokratin.

Man kan tala sig varm om demokrati och likvärdighet men ändå skapa kyla

gösta Vestlund

13

Mobbningsfri

14

itt internat Skolinspektionen stängde nyligen internatskolan Lundsberg efter upprepade anmälningar om systematisk mobbning på internatet. Vi har letat i klipparkiv, frågat dem som borde veta, läst deltagarundersökningar. Ingenstans har någon hört talas om mobbning på folkhögskolans internat. Vi åkte till Stensunds folkhögskola för att försöka få svar på varför.

text och foto: svante isaksson et finns slående likheter mellan Lundsberg och Stensunds folkhögskola. Båda kom till på initiativ av förmögna affärsmän som drevs av starka ideal. Lundsbergs grundare William Olsson inspirerades av den engelska överklassens ”Public Schools” där kristen fostran i lantlig miljö skulle forma framtidens eliter.

Folkhögskolan Stensunds välgörare Conrad Åhlberg brann för nykterhet och frisksport och skänkte skolan till folkrörelsen Svenska Frisksportförbundet mot en symbolisk ersättning.

Stensunds motto ”Ett växthus för människor” är snarlikt Lundsbergs ”En sund själ i en sund kropp”. För båda skolorna fyller internaten, det vill säga själva elevboendet, en viktig uppgift. Det är där eleverna får lära sig vad livet som vuxen innebär. Och just där, i hur denna fostran går till och hur man som vuxen förväntas agera, blir skillnaderna mellan den exklusiva Public School och folkhögskolan extremt tydliga. Hur de ser ut i verkligheten ska vi strax se.

Frisksportförbundets folkhögskola Stensund ligger vackert beläget vid havet strax norr om Trosa i Sörmland.

Vi åkte dit för att se hur de använder internatet som en del i skolan. Stensunds rektor Tommy Fogelberg anser att det är en omistlig resurs.

– Internatet är en del i det socialpedagogiska arbetet, säger han.

ALLA SKA BLI SEDDA

Stensunds metod är enkel, konkret och handfast. Höstterminen börjar med en trekvartsdag med information och diskussion om ”Livet på Stensund” där alla kursdeltagare deltar. Lite senare får alla hjälpa till med praktiska göromål. Då huggs det ved till bastun vid havet, då rensas motionsspår och utemöbler och båtar tas om hand. Det är nyttigheter som kursdeltagarna sedan disponerar fritt under läsåret, det finns alltså en klar koppling mellan arbetsinsatser och förmåner.

– Utan deras egna insatser skulle vi inte kunna hålla så hög servicenivå, säger Tommy Fogelberg.

Arbetet avslutas med en fest där lärarna ordnat bordplaceringen och

15

Kursdeltagarna uppmuntras till gemensamma fritidsaktiviteter som utgår från en demokratisk grundstruktur där alla har både inflytande och ansvar. På bilden deltagarna Daniel Erikols, Kristoffer Ekvall och Jenniffer Quinones, som går på Behandlingspedagoglingen samt Amanda Nylander som går Psykologilinjen.

16

styr upp samtalen så att alla får berätta om sig själva och ställa frågor.

– Vi vill att alla ska bli sedda och respekterade, säger Tommy Fogelberg.

EN SKOLA I ATT BLI VUXEN

Dessutom uppmuntras kursdeltagarna redan första veckan till att vara med i skolans föreningsliv inom idrott och kultur där de kan delta tvärs över klassgränserna. Kursdeltagarna driver också ett eget kafé som fungerar som samlingspunkt. Att alla ska trivas och hitta sin plats i gemenskapen är centralt. Så långt är det enkelt, men sedan kommer problemen. Många som bor på internatet är unga och internatet är ofta deras första boende utanför föräldrahemmet.

– Många i dagens generation har aldrig behövt tvätta, laga mat eller städa hemma, säger internatföreståndare Kerstin Ehnroth.

För dem blir internatet också en skola i att bli vuxen. Kursdeltagarna

får själva se till att vardagen fungerar, men det räcker inte alltid med det kamrattryck som uppstår när någon inte gör sin del. Då får internatsföreståndaren agera ”ställföreträdande morsa”.

– Så är det. Mest handlar det om hur städningen och disken ska skötas.

Jag lägger mig inte i hur de organiserar det eller nivån, bara att det blir gjort på det sätt de kommit överens om, säger Kerstin Ehnroth.

Tommy Fogelberg berättar om en deltagare som aldrig diskade.

– Till sist tröttnade de andra på honom och la all disk i hans säng. Det kan man kanske betrakta som mobbning, säger han med ett skratt. Men han fick i alla fall fart på diskandet...

Från varje boende utses två representanter till ett boenderåd för hela skolan där också några ur skolledningen finns med. Strukturen på internatet är alltså demokratisk och bygger på samarbete och gemensamt ansvar.

En sak är absolut förbjudet. Droger

och alkohol. Inte ens lättöl tolereras, vilket har med rötterna inom Frisksportförbundet att göra. När någon kursdeltagare bryter mot drogförbudet blir det allvarliga samtal med rektorn och i sista hand avstängning. Det blir också hårda tag från de kursdeltagare som tagit sig ur ett tidigare missbruk.

– För dem är drogfriheten på skolan helt livsavgörande, säger Tommy Fogelberg.

Stensunds sociala pedagogik innebär att kursdeltagarna får en introduktion i livet på skolan, uppmuntras till gemensamma fritidsaktiviteter och den utgår från en demokratisk grundstruktur där alla har både inflytande och ansvar. Men reglerna och kravet på samarbete och ansvarstagande innebär också att det skapas ett tryck.

Den som inte rättar sig får dåligt rykte bland skolkamraterna och lär sig i de flesta fall den hårda vägen vad som fungerar eller inte i ett jämlikt umgänge med andra. I värsta fall straffar de oförbätterliga ut sig från skolan.

TAR HAND OM VARANDRA

– Jag gillar verkligen ”vi-känslan” på skolan, säger Daniel Erikols som nyss börjat på behandlingspedagoglinjen. Jag försöker uppmärksamma dem som ställer sig lite vid sidan av och bjuda in dem för det är roligare med ”vi” än ”dom där”.

Jag sitter tillsammans med honom och några andra kursdeltagare runt ett soligt lunchbord på terassen mot havet och pratar om deras erfarenheter av skolan och hur problem som uppstår tas om hand. Någon mobbning har de aldrig sett och aldrig hört talas om. Tvärtom tar de hand om varandra, särskilt som de vet att många haft det jobbigt förut i livet och behöver stöd.

– Det jag såg när jag kom var att många sökt sig hit för att starta om sina liv, säger Christoffer Ekvall.

– Det finns många forum på skolan för att bygga upp en gemenskap, till

exempel kultur- och idrottsföreningar. Det finns något för alla och det som saknas kan man ju alltid starta, säger Jennifer Quinones.

HIERARKISKT SYSTEM

Lundsberg internat, som har elever från årskurs sju till och med gymnasiet, fungerar på ett helt annat sätt.

Skolledningen har överlåtit ansvaret till eleverna att själva bedriva så kallad ”kamratuppfostran,” enligt ett hierarkiskt system där äldre elever står högre i rang än de yngre och nyanlända.

I toppen finns en elevvald ledare benämnd troman som till sin hjälp har hela gruppen av äldre elever. De genomför olika riter som nollning och andra förnedrande aktiviteter riktade mot de yngre. Den yngsta kallas tarm eller tarmludd vilket betyder att de saknar värde. Deras uppgift är bland annat att utföra tjänster och sysslor åt de äldre. Om en äldre elev ropar ”Tarm!” måste de yngre omedelbart släppa vad de har för händer och rusa till den som ropat. Den som hinner sist fram måste utföra sysslan, till exempel att putsa den äldres skor. ”Genom att acceptera att bli förnedrad visar eleven sin lojalitet till institutionen och elevgruppen.” skriver Petter Sandberg som arbetar med en avhandling om europeiska internatskolor med rötterna i den engelska Public School-traditionen. (SvD 3/9) Liknande system finns överallt inom Public School-världen.

Lundsberg är således inte ensamma om att ha problem med mobbning och övergrepp. Tvärtom är det en relativt vanlig företeelse. Det finns det åtskilliga berättelser och vittnesmål, till exempel i den före detta Sigtuna-eleven Agnes Hellströms nyss utkomna reportagebok Att vara utan att synas om riksinternaten Lundsberg, Grenna och Sigtuna. I Aftonbladet 30/8 skrev hon: ”Jag har hört hundratals berättelser från elever och vuxna som mått dåligt, som försökt förändra, som tystats, gett

Internatet är också en skola i att bli vuxen menar Stensunds internatföreståndare Kerstin Ehnroth.

17

Internatet är en del i Stensunds socialpedagogiska arbete säger rektor Tommy Fogelberg.

Skolans personal tar aktiv del i deltagarnas liv på internatet.

upp. Det har varit näst intill omöjligt att spräcka Lundsbergs skolas bubbla.

Vart tionde år har en skandal blåst upp, allt från elever som fått avföring kastad på sig till urartade initieringsriter framför de vuxnas fällda blickar.”

MOBBNINGSFRITT

Sådant är helt främmande inom folkhögskolan. Den är i stort sett mobbningsfri och det finns det åtskilliga belägg för. Gösta Vestlund var dåvarande skolöverstyrelsens folkhögskoleinspektör och undervisningsråd åren 1956–1978. Efter pensioneringen har han aktivt följt och deltagit i folkhögskolans utveckling. Före det hade han en lång karriär inom folkhögskolan sedan 1935 då han började som elev i Sigtuna. Han fyllde 100 år i somras och har alltså nära 80 års erfarenhet av skolformen..

– Enskilda elever kan ha betett sig illa, men systematisk mobbning inom folkhögskolan har jag aldrig stött på, säger han.

Inte heller Linda Rosén på Folkhögskolornas studeranderättsliga råd har några sådana erfarenheter.

– Min bild är att mobbning knappt förekommer alls, säger hon.

I de få fall kursdeltagare hört av sig till henne har det dels handlat om de som ”behövt prata av sig” och dels om personer hon upplevt som ”konfliktsökande”. Efter ett samtal och goda råd om att till exempel ta upp sina problem med skolkuratorn och återkom-

18

ma vid behov har det stannat där.

– Det är aldrig någon som ringt tillbaka, säger Linda Rosén.

Folkbildningsrådets deltagarundersökning år 2010 pekar i samma riktning. En av frågorna rörde negativ särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religion. Några få procent svarade ja, men någon systematisk mobbning finns inte. Våren 2013 kom Folkbildningsrådets rapport om internaten på folkhögskola, Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolans internat. Enligt rapporten skulle nio av tio deltagare rekommendera andra att välja samma skola. Ser man till deltagare på internat är de ännu mer positiva jämfört med externatdeltagare: ”I nästan alla avseenden har de internatboende mer positiva erfarenheter än övriga deltagare.”

Bland Mediearkivets 23 miljoner pressklipp finns inte en enda artikel om mobbning på någon enda folkhögskola. Tvärtom finns det flera om hur kursdeltagare fått hjälp att komma tillbaka efter mobbning på andra håll.

OLIKA MAKTSTRUKTUR

Frågan är då varför mobbning är ett systematiskt problem inom Public School medan det knappt alls finns inom folkhögskolan. Ett svar är maktstrukturen inom internaten och synen på dess uppgift. En annan viktig skillnad är den vuxna personalens roll på internatet. När Skolinspektionen i höstas stängde Lundsberg överklagade ledningen beslutet och hävdade att Lundsbergs internat, där övergreppen ägt rum, var fristående från skolan – och därför kunde skolan inte lastas.

De såg alltså internatet som en slags fristående hotellrörelse. Även om det var en juridisk fint för att kunna öppna skolan igen är det ett faktum att elevhemmen styrs genom kamratfostran utan inblandning av vuxenvärlden. Äldre elever fostrar yngre i en hierarkisk maktstrukter där yngre ska lyda.

I folkhögskolan är internaten en integrerad del av skolan. Lärare och

annan personal tar aktiv del och kliver in för att hjälpa till att lösa uppkomna konflikter. Folkhögskolans internat ”har en socialpedagogisk betydelse, innebär gemenskap och fungerar socialiserande,” som det står i Folkbildningsrådets rapport Lärande boende.

GRUNDVÄRDERINGAR

En annan avgörande skillnad är de olika skolformernas grundvärderingar och ursprung. Målsättningen för Lundsberg, liksom andra Public Schools, är att den ska forma samhällets och affärslivets framtida eliter.

Förebilden för Lundsberg var de engelska internatskolorna. Till dessa dyra och exklusiva internatskolor skickade den engelska överklassen sina barn för att de senare som vuxna skulle kunna styra det brittiska kolonialväldet.

Internaten var ett utbildningsreservat för överklassen och en konservativ motkraft i ett samhälle som rörde sig i demokratisk riktning. Syftet var att ”skapa framtidens makthavare genom ett selektivt urval av barn från familjer tillhörande samhällets övre klasser. Eleverna skulle sedan härdas, både psykiskt och fysiskt, i ett tävlingsinriktat hierarkiskt system där de starkaste skulle överleva medan de svaga skulle lida i

tystnad. De allra svagaste skulle sållas bort,” skriver forskaren Petter Sandgren i Svenska Dagbladet.

Folkhögskolan bildades av motsatta skäl. Ursprunget var böndernas behov av bildning så att de skulle kunna delta i det nyinrättade kommunala självstyret. Sedermera blev folkhögskolan en demokratisk hävstång även för folkrörelserna där generation efter generation av politiker, författare, fackföreningsaktiva, nykterister, folkbildare, frikyrkliga och andra ur den växande arbetarklassen fick sin bildning och utbildning. Folkhögskolorna var allmänna och öppna för alla och en demokratisk motkraft i ett konservativt samhälle.

Betydelsen och utformningen av båda skolformernas internat styrs av dess grundläggande värderingar: Lundsberg har en hierarkisk ordning som lär ungdomarna att lyda och att bli åtlydda. Folkhögskolorna styrs av en grundläggande värdering som ska fostra till att hjälpa sina kamrater, visa hänsyn, omtanke och till att i demokratisk ordning lära sig komma överens. Sett i det ljuset är det kanske lättare att förstå varför den ena skolformen skapar mobbare medan den andra motverkar mobbning.

På Lundsbergs internat är vuxenvärlden frånvarande. Här är det äldre elever som i en hierakisk ordning styr de yngre och har rätt att straffa dem som inte lyder.

19

Pedagogik utan gränser UPPSALA

För tretton år sedan gjorde Uppsala folkhögskola rent hus med gamla invanda föreställningar om hur undervisningen skulle läggas upp. Ut åkte både det traditionella schemat och den vanliga terminsuppdelningen. In kom en ny pedagogisk modell som ständigt utvecklas över alla gränser.

svante isaksson östregnet piskar vindrutan på motorvägen mot Uppsala, sommaren känns fjärran trots att shortsen åkte av först igår. Det lättar upp strax före infarten till Ulleråker där Uppsala folkhögskola huserar i fräscha lokaler på det som tidigare var mentalsjukhusets område men som numera präglas av utbildning och bostäder. När bilen stannat skiner solen blekt och för ett ögonblick känns sommaren nära igen. Man kan undra över var gränsen för en årstid går, och varför vi räknar med endast fyra, när verklighetens vädergränser är mer flytande än så. Uppsala folkhögskola är också gränsöverskridande, men på ett helt annat sätt.

– Så blev det när vi lämnade pyttipannaschemat, säger läraren Dag Ekdahl.

Det var när skolan flyttade till Ulleråker och bytte namn från Wiks

till Uppsala folkhögskola som de bestämde sig för att arbeta på ett nytt och otraditionellt sätt. Modellen innebär att det finns ett övergripande tema. Dessutom delas läsåret i fyra perioder som är vardera åtta veckor långa. Inom varje åttaveckorsperiod arbetar kursdeltagarna med två teman parallellt, till exempel ”Vad får hjulen att snurra?” eller ”Globalisering – hot eller möjlighet?”

– Vi pratar inte om samhällskunskap fast det är det, utan det är den tematiska indelningen som styr, fortsätter Dag Ekdahl.

SÄTTER IGÅNG OCH INSPIRERAR

Alla ämnen finns representerade inom temat. Konsekvensen för lärarna blir att de arbetar på ett annat sätt än vid traditionell ämnesuppdelning med korta moment, där läraren i högre grad styr undervisningen lektion för lektion.

De långa temablocken innebär att läraren sätter igång arbetet, inspirerar och ger bakgrunder. Därefter börjar

21

För lärarna innebär Uppsalas tematiska upplägg att alla undervisar i alla studiegrupper. Det medför att lärarna måste ha löpande kontakter med varandra i kollegiet, att de förhandlar och diskuterar hur allt ska läggas upp och genomföras.

kursdeltagarna arbeta och läraren finns hela tiden till hands för dialog och stöd. För kursdeltagarna betyder det mer av självständigt arbete och eget sökande efter kunskap. Lärarna blir handledare och vägvisare i den jakten, vilket innebär att de ständigt måste bedöma vad varje enskild kursdeltagare behöver för att utvecklas optimalt.

Kräver inte det mer av kursdeltagarna?

–Jo det gör det, säger Yvonne Jansson som är lärare och biträdande rektor. Det kan vara ganska tuffa uppgifter.

För deltagarna är det ofta ett nytt sätt att arbeta på. De är ofta vana vid att bli serverade kunskap och inte vid att skaffa den själv. Svårighetsgraden ökar också i etapper över årskurserna.

I ettan finns ofta kursdeltagare som inte gått gymnasiet eller studerat på

22

länge. De behöver träna upp sin studieförmåga steg för steg och bygga upp ett självförtroende kring allt som rör studier. I tvåan höjs tempot och kraven på den egna initiativ- och planeringsförmågan. I trean blir arbetsuppgifterna längre och mer högskolemässiga. Då får de lösa omfattande uppgifter i grupp och skriva analyserande arbeten på egen hand. Dessutom flyttar studierna stegvis utåt i allt vidare cirklar från sådant som ligger nära kursdeltagarna till sådant som ligger i fjärran.

TEMA OM FOLKHEMMET

– Det innebär att vi i årskurs 1 börjar med teman som ligger nära personen, till exempel hur Uppsala styrs. I årskurs 2 går vi vidare till sådant som rör Sverige på riksplanet, till exempel genom att besöka riksdagen. I årskurs 3 kan vi röra oss på en mer global

fika och kläder så småningom. Kanske lite teater också. Det blir kul, säger Ellen Dahlgren.

Men att studera efter ”blockmodellen” ställer annorlunda krav på både kursdeltagarna och på gruppen jämfört med de ”pyttipannascheman” som de är vana vid från grundskolan, Komvux eller gymnasiet. Ordet går runt bordet.

– Nästan allt vi gör är grupparbete så det är mycket mer vuxenkommunikation här än på gymnasiet. Men det är också mer krävande, för om någon i klassen är borta så märks det verkligen, säger Mattias Sporron.

– Man kan fokusera en hel dag på en sak, säger Ellen Dahlgren som tillsammans med sina kurskamrater planerar ett tema om folkhemmet.

FOKUS PÅ NÄRVARO

nivå, säger Dag Ekdahl.

Hur kan det då se ut i praktiken? I ett klassrum sitter några kursdeltagare från årskurs 3 och tittar på en gammal svartvit film om hur det var i Sverige förr i tiden. Filmen ingår i ett tema om folkhemmet. De har just börjat med det blocket. Hur arbetet ska presenteras är redan klart.

– Det ska bli två och en halv timmes redovisning – och det är mycket! säger Eleonora Lidström.

De berättar att temat ”Folkhemmet under åren 1945–1967” började med att läraren Dag Ekdahl höll en stor genomgång där han presenterade material och var de kunde söka vidare efter mer. Sedan satte sig gruppen ned och gick igenom vad var och en kunde sedan tidigare om folkhemmet.

I morgon ska de presentera sin arbetsplan över hur de ska gå till väga.

– Vi ska också ordna ett tidsenligt

– Det handlar om att vara här och om att delta. Fokus ligger på närvaron och inte på att göra prov och läxor, säger Tim Karlsson.

– Man kan fokusera en hel dag på en sak, säger Ellen Dahlgren.

– Och det är verkligen en fördel för då hinner man komma in i saken och få en bra uppfattning vad det handlar om, fyller Eleonora Lidström i.

Annars blir det lätt rörigt med olika ämnen hit och dit.

Lär ni er något då?

– En sak som är annorlunda är att det hänger mycket på gruppen och eleverna hur undervisningen blir, för en väldigt stor del är gruppdiskussioner, säger Eleonora Lidström.

En del är kanske inte så bra på att prata och ta plats. Hur fungerar det då?

– Då blir det gruppens ansvar att få in den personen och ge utrymme. Vi är ju ändå vuxna människor, säger Tim Karlsson som berättar att han själv var väldigt tystlåten från början, men att han nu lärt sig och nu har en helt annan vilja att vara med.

– Det känns tryggare genom att det är en liten klass. Man lär sig, man blir modigare och man lär sig prata inför gruppen, så det fungerar även för de som är blyga, säger Mattias Sporron.

I en grupp kan det finnas både långsamma och snabba personer. Man

23

– Det hänger mycket på gruppen hur undervisningen blir, säger Elenoroa Lidström, kursdeltagare på Uppsala folkhögskola. På stora bilden ser klassen en film om folkhemmet. kan också vara intresserad av helt olika saker. Hur hanterar ni det?

– Med kommunikation, säger Tim Karlsson. Man får helt enkelt ta reda på vad folk är bra på och vad de tycker är intressant. Utifrån det delar vi upp arbetet så juste som möjligt.

Men om någon lägger av och säger att ”jag orkar inte”?

– Då gäller det att försöka komma på ett sätt att försöka peppa den personen, säger Ellen Dahlgren.

ALLA UNDERVISAR ALLA

De säger sig alla vara nöjda med ”blockmodellen”, trots att det kan vara jobbigt ibland. Ingen skulle vilja ha ett traditionellt ”pyttipannaschema” och ingen vill ha läxor.

För lärarna innebär det att alla undervisar i alla studiegrupper, eftersom temana går över de traditionella ämnesgränserna. Ett tema kan innehålla moment från svenska, samhällskunskap och religion. Modellen medför därför att lärarna har täta löpande kontakter med varandra i kollegiet, att de förhandlar och diskuterar hur allt ska läggas upp och genomföras. När det är klart och de är överens om ramarna, vet de också vad de ska säga till kursdeltagarna.

– Samma besked från alla lärare ger trygghet, säger Yvonne Jansson.

Att arbeta på det här sättet kräver

24

tid och arbete. Det händer att lärarna möts av skepsis, särskilt från de kursdeltagare som är vana vid helt andra undervisningssystem. Det innebär att de hela tiden måste vara beredda att förklara hur det fungerar.

– Man orkar om man har alla grupper och elever tillsammans och när vi bär varandra i kollegiet. Vi har inte heller så stora grupper och det gör att man orkar köra en process fullt ut med en studerande. Sådant kräver en oerhörd situationsnärvaro, säger läraren Eva Lena Volk.

Yvonne Jansson betonar samtidigt att de har strikta ramar och tydliga strukturer vad gäller formerna för undervisningen. Till exempel finns tydliga veckoscheman med exakta timangivelser för varje block och arbetspass. Men inom varje block finns stor frihet att själva bestämma vad gruppen och läraren ska använda tiden till.

Det har varit en pedagogisk resa sedan starten och någon slutstation finns egentligen inte. Modellen utvecklas ständigt med utgångspunkt i deltagarnas behov och önskemål och personalens erfarenheter. Dessutom förändras omvärlden hela tiden. De faktorerna leder det processinriktade arbetet vidare, allt längre bort från det ”pyttipannaschema” de övergav redan vid starten.

Pedagogiska magasinets skriftserie

Lärarförbundets Förlag ger ut böcker som vill ge dig inspiration i ditt dagliga arbete.

Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrev på

www.lararforbundetsforlag.se

Box 12239, 102 26 Stockholm

SFHL Cyrene Martinsson Waern är ombudsman på halvtid för SFHL sedan 1 maj. Jonas Bergman arbetar heltid för SFHL sedan ett år tillbaka. Foto: Staffan Myrbäck

Utan arbetstidsavtal ställs större krav på arbetsgivaren Merarbete Om arbetsgivaren säger upp arbetstidsavtalet utan att komma överens om något nytt träder det centrala avtalet in. Då måste arbetsgivaren komma överens enskilt med varje medarbetare om uppgifter och arbetstider. Det säger Jonas Bergman, ombudsman för SFHL. staffan myrbäck sfhl har två ombudsmän. En på heltid och en på halvtid. Jonas Bergman anställdes för ett år sedan och arbetar bara med sfhl. Han arbetade tidigare som fritidspedagog och har varit fackligt förtroendevald i Lärarförbundet.

Sedan 1 maj arbetar han tillsammans med Cyrene Martinsson Waern som arbetar halvtid som ombudsman åt sfhl, resten jobbar hon åt Lärarförbundet. Men detta med halvtid kan vara lite flytande.

26

– Medlemmar i sfhl är ju också medlemmar i Lärarförbundet, säger hon.

Cyrene Martinsson Waern har varit anställd av Lärarförbundet sedan 2010. Tidigare arbetade hon som språklärare.

Senast på Gäddgårds skola i örebro. Men innan dess arbetade hon tio år som språklärare utomlands, fem år i Mexico och fem år i Frankrike.

På lärarförbundet har hon som ombudsman jobbat med privata skolor, vilket ju två av tre folkhögskolor är. Även om båda arbetar med medlemsärenden som löner och arbetstider är hennes ansvarsområde organisationsfrågor.

– Det kan gälla utredning om lärarlegitimation för folkhögskollärare. Hur ser vägen dit ut?

Hur kan sfhl dra nytta av samarbetet med sfhl? Att öppna ögonen på sfhls medlemmar för Lärarförbundets kursverksamhet, säger hon – Det finns en enorm utbildningsverksamhet i Lärarförbundet som medlemmarna kan dra

nytta av, säger Jonas Bergman.

Det finns en hel våning på Lärarförbundet som enbart arbetar med utbildning, t. ex.

Praktisk arbetsrätt, arbetsmiljöutbildningar.

Men han betonar att det inte ersätter sfhl-veckan i mars varje år. Lärarförbundets utbildningar är ytterligare en möjlighet att få utbildning i fackliga frågor. jonas bergman arbetar heltid med medlemsfrågor, vilket innebär att stötta medlemmar ute på skolorna i förhandlingar om löner och arbetstider med arbetsgivaren, ibland uppsägningar, även om det är ovanligt.

– Medlemsstödet är min huvuduppgift.

Det innebär också en del resande, minst en gång i veckan åker han iväg till någon folkhögskola i landet. Då räknar han inte folkhögskolorna i Stockholm.

– Är det långt söderut eller norrut brukar jag kontakta Lärarförbundets regionkontor och höra om de kan ta det. Men om våra medlemmar absolut vill att vi kommer, så kommer vi.

Helst åker Jonas Bergman ut och träffar medlemmarna för ett personligt möte. Han har

provat att ”skypa”, ett möte där man kan se och prata med varandra via datorn. Men han tycker inte att det blir samma sak.

– Jag vill helst åka ut men ibland ligger ju folkhögskolorna lite avigt till.

De båda ombudsmännen har gjort en grov uppdelning mellan sig där Cyrene Martinsson Waern tar hand om stockholmsskolorna och Jonas Bergman resten. det senaste åren har många arbetsgivare sagt upp arbetstidsavtalen, en hel del utan att ha kommit överens om något nytt, och ensidigt beslutat om arbetstiderna.

– Men då träder det centrala avtalet in, säger Jonas bergman.

Och där finns det reglerat hur man ska göra med arbetstiden.

Enligt det centrala avtalet ska 1760 timmar fördelas på högst 44 veckor, i snitt 40 timmar i veckan. Färre veckor innebär fler timmar i veckan.

Det finns ingen exakt bild av hur arbetstidsavtalen ser ut på folkhögskolorna i landet men Jonas Bergman tror att snittet ligger mellan 16-20 undervisningstimmar i veckan.

Enligt en undersökning från Folkbildningsrådet arbetar folkhögskollärare i snitt 49 timmar i veckan. Men enligt det centrala avtalet får den sammanlagda arbetstiden för ferieanställda endast uppgå till högst 48 timmar under en sjudagarsperiod.

En arbetsgivaren som säger upp ett lokalt arbetstidsavtal utan att komma överens om något nytt innebär i praktiken ett merarbete för arbetsgivaren.

– Då måste sätta arbetsgivaren sitta ned och prata med varje medarbetare. Finns inga lokala regleringar måste han utgå från vad varje individ klarar under terminen.

L E DA R E

Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

tidskriften står fri från sFHl nu samlas sfhl:s förbundsstyrelse och tar tag i de uppdrag som ombudsmötet gav oss. Ett spännande arbete tar sin början och vi ska leverera allt vi kan.

Förra numret skrev jag om de arbetsuppgifter som ligger framför styrelsen så det lämnar jag där hän.

Men, jag vill hänga kvar lite vid ombudsmötet.

Att leda en organisation genom en mandatperiod och sedan komma ut på andra sidan efter ett ombudsmöte, då är det som att börja om från början. Det gamla lämnar man, men har det i bagaget, och de nya tar en början. Denna gång, liksom andra gånger, är mycket nytt inte minst stora delar av styrelsen. här i denna spalt har jag möjlighet att uttrycka vad sFhl som organisation tycker och har tagit ställning i. Det innebär att jag representerar sFhl och jag kan heller inte tycka vad jag vill personligen. Däremot kan tidskriftens skribenter tycka annat.

Tidskriften har fått ett nytt redaktionellt program och i det är det tydligt att tidskriften står fri i relationen till sFhl. Redaktören är ansvarig utgivare och har en fri ställning i fråga om journalistiska avgöranden som baseras sig på Tryckfrihetsförordningen och spelregler för press, radio och TV. Det kan innebära att sFhl inte alltid har samma ståndpunkt som tidskriften.

Tryckfrihet, yttrandefrihet och öppenhet är en förutsättning för demokratin. Medlemmar och den som redaktören tycker kan använda tidskriften för debatt om både sFhl, folkhögskolans värld och omvärlden kan skriva i tidningen.

Det här innebär att sFhl som organisation, styrelsen, jag och övriga omvärlden kan granskas fritt i tidskriften. Och den som blir granskad har rätt att förklara och försvara sin ståndpunkt.

I förra numret frågade Kent Johansson efter sFhl:s åsikt om den färdiga Vägval och vilja. självklart tycker sFhl att folkhögskollärarna ska synas i ett så övergripande dokument. Det finns skrivningar såsom verka för en nationell fortbildningssatsning av folkhögskollärare samt förändring av lärarnas- och cirkelledarrollen kräver fortbildningsinsatser. Det följer helt i linje med ombudsmötets beslut om kompetensutveckling och folkhögskollärarlyft. Det är glädjande att vi är så samstämmiga och därmed gemensamt kan agera gentemot statsmakterna.

För det är hos statsmakterna pengarna finns.

Jag funderar dock på om det hade varit ett dokument som enbart folkhögskolorna stod bakom – skulle det då sett annorlunda ut? Troligtvis eftersom Vägval och vilja inbegriper även studieförbunden. Vi, folkhögskolor och studieförbund, har ibland olika ingångar och åsikter. Om Vägval och vilja hade varit enbart för folkhögskolorna då hade kanske vår önskan om det pedagogiska ledarskapet blivit synligt.

Något som folkhögskollärarna ofta efterfrågar.

Er ordförande INGELA ZETTERBERG

27

R A P P O RT

Enligt Folkbildningsrådets rapport börjar folkhögskollärarens arbete redan vid resan till skolan, med planering inför dagen. Varje vardagkväll arbetar folkhögskolläraren i snitt, 1,4 timmar och varje helg 3 timmar och 50 minuter.

Stor del av arbetet utförs utanför normal arbetstid Jobbar på rasterna För att hinna med sitt arbete måste folkhögskolläraren utnyttja raster, måltider och kaffepauser. Varje kväll och helg används till att planera kommande dag och vecka och tala med deltagare. Äldre och erfarna lärare samt lärare i särskild kurs är de som arbetar mest utanför den normala arbetstiden. staffan myrbäck en fjärdedel av folkhögskollära-

rens arbetstid ligger utanför ”normal arbetstid” och utförs på kvällar och helger. Arbetsdagen börjar i regel på resan till skolan, då man planerar dagen och för många avslutas den på kvällen innan man går och lägger sig. Enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet arbetar folkhögskollärare varje vecka nästan elva timmar utanför den ordina-

28

rie arbetstiden. Varje vardagkväll arbetar man i snitt 1,4 timmar och varje helg i snitt tre timmar och 50 minuter till planering och samtal med deltagare. Men det är inte bara kvällar och helger som ägnas åt planering och samtal. Inte ens rasterna på skolan är befriade från arbete. I stort sett varje rast, kaffepaus och lunchrast, tid som alltså inte räknas som arbetstid, ägnas till uppdatering och planering tillsammans med kollegor och samtal med deltagare. Kaffepauser och måltider är ett tillfälle att stämma av, planera dagen och informera varandra. Rasterna ägnas i regel åt informella möten med såväl kollegor som samtal med deltagare. i folkbildningsrådets rapport ”Att vara folkhögskollärare,” som släpptes i slutet av september, framgår att den genomsnittsliga arbetstiden för folkhögskollärare är drygt 47 timmar varje vecka. En heltidsanställd folkhögskollärare arbetar 49 timmar i veckan, men under-

sökningen visar att deltidsanställda lärare arbetar i nästan lika mycket, drygt 45 timmar!

Undersökningen bygger dels på en enkät som skickats till landets samtliga folkhögskollärare (60 procent svarade), dels har 94 folkhögskollärare fört dagbok under en vecka där de har skrivit ned vad de gör och hur mycket tid de ägnar åt olika arbetsuppgifter. enligt per andersson, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, som lett undersökningen säger den mycket om folkhögskollärares arbetstid.

Undersökningen visar att av den genomsnittsliga arbetstidens 49 timmar används drygt 28 timmar, drygt 60 procent av arbetstiden, till undervisning, förberedelser och efterarbete.

Nästan 14 timmar, 30 procent av arbetstiden, ägnas åt skolgemensamma aktiviteter och administration, t.ex. planeringsmöten, personalmöten, samtal med kollegor och deltagare som är relaterat till arbetet.

Och nästan tre timmar ägnas åt egen utveckling och kompetensutveckling. Det bör kanske tillläggas att läraren använder sin fritid, inte sin arbetstid, till kompetensutveckling.

Undersökningen pekar också på en skillnad mellan yngre och äldre lärare samt mellan lärare i allmän kurs och särskilda kurser. Äldre och erfarna lärare ägnar mer tid på kvällar och helger till planering. Detsamma gäller lärare i särskild kurs.

Medan lärare med många tjänsteår använder en fjärdedel av den totala arbetstiden, elva timmar, utanför ”normal arbetstid” förlägger lärare med få tjänsteår (0-5 år) knappt sex timmar, ungefär en sjättedel av arbetstiden, utanför normal arbetstid.

Samma skillnad, sex timmar, finns också mellan lärare i allmän kurs och lärare som arbetar i särskild kurs eller har internatdeltagare. Lärare i särskild kurs arbetar mer tid utanför normal arbetstid jämfört med lärare i allmän kurs. undersökningen av folkhögskol-

lärarnas arbetstid är bara en liten del av den 100-sidiga rapporten. Enkäten till landets samtliga folkhögskollärare har frågat om anställningsvillkor, behov av kunskap och kompetensutveckling inom ett tjugotal områden, vad lärarna anser viktigt att utveckla i arbetet som folkhögskollärare nu och i framtiden. Förutom enkäten har rapportförfattarna intervjuat 15 folkhögskollärare i två fokusgrupper och 15 rektorer.

Enkäten visar att folkhögskollärarna anser att de har bäst förutsättningar när det gäller den professionella friheten, anställningsvillkoren och samarbetet med kollegor. Däremot anser man att möjligheterna till fortbildning är relativt dåliga, sämst upplevs den stora arbetsbördan.

Fotnot: Rapporten ”Att vara folkhögskollärare” kan laddas ned på Folkbildningsrådets hemsida, folkbildnings.se

KRÖNIKA

Bernt Gustavsson är f.d folkhögskollärare, numera professor i pedagogik och har lett forskningsprojketet om folkghögskolans praktiker.

nytta inte bara ekonomisk avkastning vad är nytta och vad är bildning? Vad gör vi när vi finner oss göra något nyttigt och när vi gör något meningsfullt? Pröva orden nytta, mening och bildning samtidigt. Det politiskt ekonomiska språket har alltmer gjort ord som bildning och mening meningslösa, omöjliga att använda. Kvar står den smala, krassa nyttan i form av omedelbar ekonomisk avkastning och anställningsbarhet. styrinstrument och policyskrifter för folkbildning är inte opåverkade av detta. I en lång tradition av bildning och folkbildning har ordet nytta ansetts vara onödigt och i klar motsats.

I ett forskningsprojekt, Nyttan med folklig bildning – Om kapitalformer i folkbildande verksamhet, har vi tagit oss an det problemet.

Granskar man den internationella forskningen och framställningar av både nytta och bildning upptäcker man snart hur förståelsen av dessa begrepp vidgats och delvis fått en annan betydelse. så även ordet kapital, som är något mer och större än det ekonomiska kapitalet. Utveckling av mänskliga förmågor är en förutsättning både för ekonomisk och demokratisk utveckling. Kapital kan innefatta socialt kapital i form av mänsklig tillit, därtill en rad andra kapitalformer som sammantaget utgör en bredare och mer produktiv form av nytta än den gängse. Människors hälsa i form av förmågan att nå sina vitala livsmål utvecklas på folkhögskolekurser och i studiecirklar, liksom tillit och det värdeskapande som leder till ett bättre mänskligt liv. Kravet på omedelbar ekonomisk omsättning ökar i samhället, så också inom utbildningssystemet, alltmedan psykisk ohälsa ökar.

För en tid sedan var jag inbjuden till sydkorea för att tala om folkbildning. Jag frågade varför? – i ett land som internationellt leder alla mätningar i effektiv inlärning. svaret löd: Vi har nått till vägs ände, skolsystemet driver barn och unga så hårt att när de kommer till högskolan är en stor andel utbrända och förmår inget.

Ett humankapital som tagit slut alltså. Det tänkande som betraktar utveckling av mänskliga förmågor utgår från helt andra utgångspunkter än de som betraktar utbildning i termer av humankapital. Människor besitter en mängd resurser, förmågor, som kan utvecklas.

Mänskligt välbefinnande och lycka är här något helt annat än att slussas in i den konkurrens mellan nationerna som idag driver utbildningar bort från gemensamma mänskliga problem. låt oss besinna detta och gå bortom den smala nyttan och komma till en bildningsverksamhet som är förenlig med nytta i vidare mening. Utan mening finns ingen framkomlig väg. Mening utvecklas genom gestaltningar och berättelser. Ett liv får mening genom berättelsen, både den om ens eget liv, men berikat genom andras. skönlitteraturen har länge betraktats som onyttig. För att få en annan uppfattning kan man läsa boken Att läsa innantill och bli en annan: Om skönlitteraturens nyttighet. Den som fällt det klassiska uttrycket om nytta är hans larsson i Bildning och självstudier 1907: ”Vår tid är hemsökt av nyttighetsmasken – den mask som gnager varje friskt blad som vill slå ut”. När man på Praktiskt kunskapscentrum, södertörns högskola, sökte en skrift som gav ett bättre utrymme för den praktiska användningen av sina kunskaper, fann man boken Intuition av samme författare, som kunde kallas sveriges Grundtvig. bernt

gustaVsson

L I T T E R AT U R

Gunnel Nilsson är lärare på Södra Stockholms folkhögskola

Påminner om livets sköra tråd

sundsgården om rötter och framtiden sundsgården, efs-skolan med

insåg att det var ”stjärnornas poesi som intresserade honom, sen dess har han varit författare”, som det står på den bortre bokfliken till människohjärtat.

I Sommarljus, och sen kommer natten berättar Jón kalman stefánsson om en liten by på Island där naturen, ljuset, mörkret och personerna står i centrum. byn har varken kyrka, präst eller kyrkogård men ingenstans finns det så många över åttio, de som närmar sig hundra verkar ha lurat döden, deras fniss hörs när de på kvällarna spelar minigolf vid äldreboendet. däremot finns Ágústa som arbetar på posten och som håller sig och andra informerade om invånarna i byn genom att läsa brev och öppna paket. Hon har lexikon men gick bet på astronomens försändelser på latin. där finns också Jonas, som är så skör att man inte får klampa för hårt i hans närhet för då kan han gå sönder, som kan måla så att man, om tystnaden är djup, kan höra hedfåglarnas vingslag inifrån den målade väggen. och många, många fler starka och intressanta kvinnor och män men även en och annan skitstövel av båda könen. Jag upplever att han tar ställning för människan, oavsett ålder, kön och social status.

Jón kalman stefánsson böcker utmärks av livsglädje men också påminnelse om den sköra livstråden, naturen och dess påverkan på dem som lever i den. Han tar fram den vanliga människans särpräglade egenskaper och vårt behov av relationer på både ett kärleksfullt och humoristiskt sätt: ”Hon använde svart läppstift, om du ändå bara fått se henne i grön jumper, så vacker, så gracil, hon bodde i våra drömmar och vissa, till exempel Simmi, som då närmade sig de femtio, ungkarl, duktig med hästar, han hade tolv stycken, var rent förhäxad av henne och övervägde ibland att flytta nån annanstans för att återfå nån form av jämvikt i sitt liv.” På svenska finns även trilogin Himmel och helvete, änglarnas sorg och människohjärtat där vi får följa Pojken som hellre läser böcker än ger sig ut i vinternatten på långrevsfiske. efter bästa vännen bárdurs död tas han om hand av byns starka kvinna, geirtrud, vars makt stormännen i byn gärna vill ta ifrån henne.

Jag har läst böckerna två gånger, andra gången långsammare, fokuserade på språket, och ser fram emot att läsa dem en tredje gång.

den vackra utsikten över öresund fyller 75 år och firar bland annat med jubileumsboken Utmanad.

I boken får rektorer, lärare, fackmän, professorer, politiker, elever m fl ge sin syn på skolans dåtid, nutid och framtid under rubriker som rötter, kultur, livsvillkor, tro, samhälle, pedagogik och teknik.

Jubileumsböckers minnes- och framtidsbilder blir ofta ett tillfälle att fundera över essensen i folkbildning och folkhögskola och att tacksamt fascineras av de krafter och det engagemang som drivit en skola och som även är garanten för dess vidareutveckling.

Här är några citat som visar varför sundsgården framgent har en viktig funktion: ” ...skolan är en hjälp att hitta sin plats och sin uppgift i vårt samhälle” ”… att inse att det ytterst handlar om en människas livsvillkor och att finna svar på den existentiella frågan: Varför finns jag?” ” … Låt oss träffas och skaffa kunskap i solidaritet med dem som får betala priset för skiktningen” ” ….Bildning som utfärd och hemkomst. Utfärden är ett öppnande mot nya erfarenheter och kunskaper. Hemresa som förankrar det nya i sig själv.”

gunnel nIlsson

BIRGITTA TINGDAL

jón kalman stefánsson ville studera astronomi men

Kort om... Kina, fattigdomen i Euroland och en folkhögskollärares morfar kina med tio ord yu hua Utifrån tio begrepp – folket, ledaren, revolution med flera – fångar Yu hua världens folkrikaste men också mest missförstådda, nation. han ger en unik inblick i den kinesiska erfarenheten och belyser genom personliga berättelser och analyser landets blixtsnabba ekonomiska och sociala omvandling.

30

skräck och avsky i euroland emanuel sidea Eurosamarbetet skulle lyfta de fattiga länderna i södra Europa till samma nivå som den rika kärnan. sommaren 2012 reste Emanuel sidea, reporter på Veckans Affärer, genom ett sydeuropa i brand och skildrar i ett lovordat reportage människor som ger sin bild av den pågående krisen.

morfar skrev inga memoarer gustav Fridolin För att som historielärare nå fram till sina studerande på folkhögskolan började Gustav Fridolin berätta om sin Morfar.

Det mynnade ut en biografisk roman om en man som aldrig gav upp tron på förändring, om ett arbetarliv i Fattigsverige till ett liv som ekiperare i välfärdsstaten.

en historia för bra att vara sann visst minns vi saltsjöbanan som

kraschade in i ett bostadshus och världsnyheten om städerskan som stulit tåget? snart måste sl be om ursäkt för sin felaktiga information och media följde efter. om tåget i saltsjöbaden skriver dns ledarskribent Hanne kjöller ingenting i sin bok En halv sanning är också en lögn (brombergs). Hon drar fram ett andra exempel på hur journalister inte skött sitt jobb, inte ställt frågorna. Hon berättar om mannen som förlorade sin familj i en trafikolycka, senare framträdde både hustru och barn levande.

Fundera när en historia är för bra. att kolla en historia betyder inte att man misstror. det betyder att man gör sitt jobb.

Hon talar om offerjournalistik – när journalisten undviker kritiska frågor. människor kan beskriva sin tillvaro som lite mer glamourös, andra gör den mer eländig. För reportern kan det kännas oanständigt att ifrågasätta det som en traumatiserad människa varit med om. men det är viktigt att också ifrågasätta offret. medan hon pekar ut många namngivna kollegor glömmer hon bort sig själv. ett fel noteras på ett extrablad som nu stuckits in i boken. det rör en cancersjuk kock som inte fick ut sin sjukpenning och därför hade svårt att klara sin ekonomi. enligt kjöller ägde han en bostadsrätt värd 12,5 miljoner, som han borde kunna sälja. men bostadsrätten var en hyresrätt.

Flera omnämnda journalister lär höra av sig, senast Janne Josefsson som anser sig felciterad. boken skulle kunna bli en intressant kursbok i källkritik. dess moderna exempel och även felen i den inspirerar till vidare studier i och diskussioner kring sanning och omedveten lögn i journalistiken.

Holger nIlén

TIDSKRIFTEN

Merkel och världens mest berömda skor inför det tyska valet satsade

Dagens Nyheter på att göra ett informativt nummer om Europas mäktigaste land i sitt månadsmagasin DN världen. Även om valet i Tyskland är över har DNs korrespondent Jan lewenhagens artiklar lång hållbarhet, och borde få samhällslärarna på folkhögskolorna att låta kopieringsmaskinerna gå varma, främst det nyanserade reportaget om Angela Merkel som omvandlat ett nyliberalt CDU till ett socialliberalt parti med en politik som fick den förre kanslern och partiledaren för CDU, helmut Kohl, att utbrista att han inte längre kände igen sitt parti! Omvandlingen av CDU ställde också till det för socialdemokraterna som hade problem att profilera sig. Men så hade också dess ordfö-

rande, Peer steinbrük, tidigare varit minister i Merkels regering och var egentligen ganska överens med Merkel. Istället för hård och fyrkantig får läsaren en nyanserad bild av hur hon blev världens mäktigaste kvinna. spännande läsning är historien om de två tyska bröderna Dassel som skapade varsitt sportföretag och världens mest kända idrottsskor: Puma och Adidas. De blev väldigt berömda och väldigt osams.

Den ene sattes i fängelse av amerikanarna, felaktigt anklagad för att ha varit spion åt Gestapo. han var övertygad om att det var brodern som angivit honom för att själv få ta över skofabriken. Ett stycke dramatisk samtidshistoria som kan locka ungdomarna till läsning.

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

dick harrison är professor i historia vid lunds universitet som har skrivit oräkneliga böcker om populärhistoria och även synts i På spåret. I september besökte han Kävesta folkhögskola för att berätta om den bortglömda kvinnomakten i historien, som drottningar, abbedissor och andra mäktiga kvinnor. Kävesta passade i sammanhanget bra då skolan är en av landets äldsta folkhögskolor, grundad 1873.

lise axelson är linjeledare på Ella Rock och poplinje som tilldelats 2013 års Anna lindh stipendium för sitt målinriktade arbete för unga kvinnor. Juryns motivering lyder: "Med beslutsamhet att skapa jämställdhet på sveriges musikscen erbjuder Ella pop- och rocklinje musikutbildning för kvinnor med skaparlust. Ella flyttar gränser och utmanar förhärskande normer genom långsiktig jämställdhetsaktivism.”

STAFFAN MYRBÄCK

PERSONER

anders bagge, känd framför allt från programmet Idol, startar en låtskrivarutbildning i Örnsköldsvik i samarbete med storumans folkhögskola. Anders Bagge ska vara elevernas mentor och utnyttja sitt nätverk av kontakter för att ge eleverna de bästa förutsättningarna. Anders Bagge har burit på idén i flera år och har sökt en plats och en skola att förverkliga idén på. Till slut föll valet på folkhögskolan.

31

S F H L - P O R T R ÄT T Skolformen ligger mycket på SFHLs bord idag men jag tycker att det är viktigt att engagera sig i lärarnas arbetstid. Det hänger också ihop med skolformen, säger Lena Bjurving, lärare på Kvinnofolkhögskolan.

– Skolformen kräver en bra arbetsmiljö för lärarna Lena Bjurving kände sig lite för politisk för universitetet och sökte sig till Kvinnofolkhögskolan. Det är 17 år sen.

I somras valdes hon in i SFHLs förbundsstyrelse. Är det något hon vill jobba med är det lärarnas arbetstid. staffan myrbäck – vet du vad jag började undervisa i säger Lena Bjurving med ett skratt. Det här var i mitten av nittiotalet och kvinnofolkhögskolan behövde en IT-lärare.

Jag har alltid haft en ådra att vilja lära mig allting så jag kunde en hel del om datorer.

Lena Bjurving är utbildad socionom, något hon aldrig har jobbat som. Hon blev intresserad av internationella frågor och började en forskarutbildning inom freds- och utvecklingsforskning. Hon jobbade som administratör på det som idag

är Institutionen för Genusvetenskap vid Göteborgs universitet och undervisade i genusvetenskap innan ordet fanns.

–Jag var ju med om utvecklingen när man gick från ”Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning” till att bli en institution i genusvetenskap.

Det var spännande men jag kände att jag var lite för politisk för universitetet, att sitta på en kammare och forska passade inte mig. Jag tog kontakt med Kvinnofolkhögskolan och hörde om de hade någonting och sedan dess har jag aldrig slutat.

Vi var som hand i handsken, Kvinnofolkhögskolan och jag.

Lena Bjurving har arbetat i 17 år på Kvinnofolkhögskolan. Även om hon är samhällsvetare i vid bemärkelse är hon mer känd inom folkbildningen för att ha hållit på med IT-frågor.

Kvinnofolkhögskolan är en udda fågel i folkhögskolevärlden eftersom den är personalstyrd.

– Vi har ledare men inga chefer. Det är personalen som fattar beslut om budget och verksamhetsplan.

Kvinnofolkhögskolan är även känd för sitt roterande rektorskap. Tidigare satt rektorerna tre år. Numera har man två rektorer, en som roterar var sjätte år och en fast rektor. Den som roterar tar hand om den ”inre” verksamheten, den fasta om den externa. Lena Bjurving var den sista som satt på treårsförordnandet.

– Vi hade ju världens bästa rektorsskola här. En konsekvens av det är att vi har en personal med hög kompetens. på kvinnofolkhögskolan har lärarna i år 46-timmarsvecka: 20 timmar undervisning och 26 timmar förberedelser och efterarbete. Av dessa 26 går sex timmar till arbetslagsmöten, kurskonferenser och andra arbetsgrupper som har med undervisningen att göra.

– Vi har en omräkningskofficient på 2,8. På varje 60 minuter undervisning har vi 108 minuter i förberedelser och efterarbete.

På ombudsmötet i somras blev Lena Bjurving invald som ersättare i sfhls förbundsstyrelse. En fråga hon vill arbeta med är just arbetstiden.

– Jag tycker det är viktigt att engagera sig i detta med arbetstiden, just med tanke på lärarnas arbetsmiljö. Själen i folkhögskolan är ju lärarna. Då måste man se till att lärarna har en bra arbetsmiljö för att kunna behålla skolformen.