SFHLS
8/2013
tidskrift sedan 1920
Nästa minister för folkbildningen? MÖRKLÄGGARNA
ENTUSIASTEN
PROVOKATÖREN
ABF Nordöstra mörkade ekonomiska brott
Ledningen tyckte han jobbade för mycket
Folkhögskolan borde få mer än studieförbunden
INNEHÅLL
6
”Borde får mer än studieförbunden”
I en utredning ifjol ifrågasattes att folkhögskola och studieförbund delar lika på folkbildningsanslaget. Nu kräver en rektor att folkhögskolan får mer.
10
Nästa minister för folkbildningen? Trots arbetet som riksdagsman och språkrör arbetar Gustav Fridolin som folkhögskollärare på Lidingö folkhögskola varje onsdag.
14
ABF mörkade ekonomiska brott Det är uppror inom kristyngda ABF Nordöstra Storstockholm efter nya avslöjanden om misstänkta ekonomiska brott
”Idag ska jag egentligen inte vara här”
20
Enligt en undersökning jobbar folkhögskollärare 49 timmar i veckan, Vi följde Espen Bjordal under en dag, lärare på Tollare folkhögskola.
28
Brunnsviks unika bibliotek förstörs
Sedan i somras ligger böckerna från Brunnsvik bibliotek i en container. Nu slår fraktfirman larm att fukten riskerar förstöra den unika boksamlingen. . . Så har ännu ett år gått ...................................................................................4 . . . Anette Lydén: Folkhögskollärarens oförmåga att gå fint i koppel................5 INSÄNT . . . Folkbildning kompenserar grundskolans misslyckande ....................................7 MÅNADENS LINJE . . . Satsar på basår i naturvetenskap ........................................................8 KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Folkhögskoleandan är inte romantik ...............................13 SFHL. . . Så gör du när du tecknar lokala avtal ....................................................................26 LEDARE . . . En krock mellan två system som vi måste tåla...............................................27 KRÖNIKA . . . Stewe Claeson: En levande växelverkan ......................................................29 BÖCKER . . . Afrika, Greklands sönderfall, förtrycket i Sahara och politiska idéer.......30 PERSONER . . . En matskribent belönas och en DN-journalist till FBRs styrelse ........31 REDAKTÖREN .
Folkhögskolan
INGÅNG
2
ANNONSER/PRENUMERATION:
gun.thil@larartidningar.se:
Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:
ANNONSPRISER
uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,
kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr. REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT:
PRENUMERATION:
320 kr.
Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.
Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svanteisaksson.com,). TEL:
ADRESS:
08-737 67 00.
13 februari.
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.
HEMSIDA:
OMSLAG:
www.sfhl.se
Holger Nilén
SISTA MANUSDAG
nr 1 2014: 21 januari.
UTGIVNING:
R E DA KTÖ R E N
Sannolikt den största skandalen i folkhögskolans historia när jag summerar året kan jag konstatera att arbetet med att göra en läsvärd och bra tidning om folkhögskolan har varit framgångsrikt. I mars blev Folkhögskolan, som en av tre fackförbundstidningar, nominerad till bästa avslöjande text för bl. a. artiklarna om Brunnsvik och ABF Nordöstra Storstockholm i Häggvik, i konkurrens med Kommunalarbetaren och LOs tidning Arbetaren. Som reportaget i detta nummer visar har problemen för ABF Nordöstra fortsatt. Sedan vi för ett år sedan avslöjade att ABF-avdelningen var på ruinens brant har problemen växt exponentiellt. Idag har man ett skuldberg bortom all kontroll. Vi kan nu avslöja att ABF Nordöstra tillsammans med folkhögskolornas styrelser och rektor använt Stiftelsen Väddö/Södertörn som kassako, helt emot lagar och förordningar, till att betala räkningarna i andra delar av ABF Nordöstras verksamhet. Man har mot alla regler tagit stipendiepengar i miljonklassen som skulle gått till deltagarna på Väddös och Södertörns folkhögskolor och
använt dem till att betala annan verksamhet. Nu har den största föreningen i ABF Nordöstra, PRO, och styrelseledamöter fått nog. De anser sig lurade. Frågan är nu vad som händer med Brunnsvik, Väddö och Södertörn folkhögskolor? Det som hänt under ledning av ABF Nordöstra är unikt och förmodligen den största skandalen i folkhögskolans historia. Det har också väckt starka reaktioner att böckerna från folkhögskolesveriges främsta bibliotek, Brunnsvik, sedan i somras ligger och blir förstörda av fukt och kondens i tre stålcontainrar, trots löften att böckerna skulle flyttas till Borlänge (se sid 28). en genomgång av årets utgivning
visar folkhögskollärarnas engagemang i sin skola och i deltagarna. Södra Stockholms folkhögskola, som finns i före detta polishusets bunkerlika lokaler, visar att folkhögskolan inte sitter i väggarna utan i lärarna, i deras engagemang för skolformen och i den tradition lärarna byggt upp på skolan. Reportaget om Uppsala folkhögskola visar också hur dagfolkhögskolorna har utvecklat folkhögskolepedagogikens studieupplägg, både vad gäller terminsupp-
delningen och hur ämnena byggs in i kursernas teman. Ett annat viktigt dokument som belyser folklhögskollärarnas arbete är Folkbildningsrådets unika undersökning, Att vara folkhögskollärare, som visar hur mycket folkhögskollärare faktiskt arbetar – i genomsnitt 49 timmar i veckan. Eller som Folkbildningsrådets generalsekreterare, Britten Månsson-Wallin, skriver i förordet till undersökningen: Lärarna arbetar ”drygt 52 timmar om arbetsresor som innebär planering och förberedelser av arbete räknas in.” Den som lett undersökningen, Per Andersson vid Linköpings universitet, konstaterade i en intervju att det ligger nog inte i arbetsgivarnas intresse att införa stämpelklocka. Det skulle antagligen leda till att lärarna arbetade betydligt mindre! Med anledning av undersökningen har vi följt Espen Bjordal, lärare vid Tollare folkhögskola – under en dag då han egentligen inte skulle arbeta! Alltså, inte en helt ovanlig dag på jobbet för en folkhögskollärare. Ett gott slut och en god fortsättning på det nya året önskar vi på Folkhögskolan! Staffan Myrbäck
INSÄNT
Finansiering av folkhögskolan måste gå via höjt statsbidrag marknadisering och fragmentise-
ring pågår av folkhögskolan i norden. Managementidéer praktiseras när kapitalet får regera på medborgarbildningens och demokratins bekostnad. Finansieringen av folkhögskolan måste gå via höjt statsbidrag och rörelsers egna tillskott. Det går inte att driva en folkhögskola enbart på statsbidraget idag. Personalens löneutrymme och arbetsvillkor är beroende
av detta. De flesta folkhögskolorna i Sverige går bokföringsmässigt med förlust nu. Vi får se flera "Brunnsvik" och Kjesäter! Facket måste vässa sig i hanteringen av förändringar gentemot huvudmän och stat. Det lokala facket behöver stärkas och idag kan SFHL lokalt få mer stöd än tidigare. Men för det behövs en vilja till att arbeta med styrelserepresentationen, MBL och
arbetsmiljölagen. Imorgon kan det mycket väl vara din skola som förändras. Vill du påverka så måste du vara fackligt aktiv och tuff som medborgare! Se till att alla är medlemmar i SFHL och utbilda er för en stark lokalavdelning! Kämpa för jobben och skolformen! Lennart Fast Marieborgs folkhögskola, ledamot i förbundsstyrelsen
3
INSÄNT
Amelie von Zweigbergk är ordförande i Folacs ledningsgrupp, Folac är en del av Rio och vill stärka folkhögskolornas bevakning och påverkan av vuxenutbildnings- och folkbildningspolitik på nordisk, global, EUnivå samt synliggöra folkhögskolornas internationella arbete.
Folkbildning kompenserar grundskolans misslyckande nu har folkbildning-
en svart på vitt att vuxenutbildningen är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar jämfört med andra länder. Det som grundskolan misslyckas med kompenserar – och det med råge! – vuxenutbildningen för. I början av oktober presenterade OECD sin stora undersökning, PIAAC, kring vuxnas lärande. Över 160 000 människor i 24 länder har fått göra uppgifter som mätt förmågan att läsa, räkna och att lösa problem med hjälp av datorn. Sverige, Finland, Norge och Nederländerna är de enda som ligger över OECD-snittet i samtliga moment. Bland de svenska deltagarna (ca 5000 personer) hade över 65 procent deltagit i någon form av vuxenutbildning de senaste tolv månaderna. Ungefär samma resultat hade de övriga nordiska länderna och Nederländerna. Hög andel vuxenutbildning i ett land är alltså en stark markör för en hög kunskapsnivå bland befolkningen. När det gäller problemlösning, ett moment som skett med hjälp av dator, ligger Sverige i topp i mätningen. Men trots tätpositionen visar den också upp vilka brister som finns. Att 44 procent av den svenska befolkningen mellan 16-65 är bra på IT får inte skyla över den andra bilden – att 25 procent inte kan hantera en dator. I Sverige förväntas man numera som förälder anmäla vård av sjukt barn via Försäkringskassans webb, kommunicera med lärarna via mejl, få barns omdöme via internet som kräver att man har e-legi-
4
timation, klara bankärenden via sin internetbank, boka tåg, buss och båtbiljetter annat än på internet renderar ofta straffavgifter, eller att man måste uppsöka de starkt utglesade servicekontoren. Så här ser den svenska verkligheten ut när det gäller IT-kunskap enligt PIAAC: • En av fyra i åldersgruppen 1664 år kan inte lösa så vardagliga problem som att boka en tågresa via internet . • Endast 13 procent av de svenska 55-64-åringarna har god förmåga att lösa problem med IT jämfört med 60 procent bland 1624-åringarna Resultatet kring läsfärdigheter och räkning är också mycket intressant – framförallt om man jämför resultaten med dem från PISA och TIMMS (som mäter kunskap hos unga mellan 10-19 år). De indikerar att svenska ungdomar halkar efter sina nordiska vänner i skolåldern men att samma kohort sedan presterat lika bra eller bättre som sina nordiska vänner i PIAAC vid 24 års ålder. Detta med undantag för finnarna, som fortsätter att vara nordens ljus i samtliga mätningar. Något händer alltså specifikt de svenska ungdomarna, under deras unga vuxenliv, som kompenserar för låg kunskapsinhämtning under barn och ungdomsåren. Detta måste med andra ord vara en effekt av någon kunskapsinhämtning mellan 20-24 års ålder, som kan tänkas ske inom högskolan, vuxenutbildningen eller på ett arbete? En markant förbättring sker bland de unga männen i matematik. Deras kunskapsnivåer stiger brantare än bland de unga kvinnorna efter det att de lämnat
grund- och gymnasieskolan. Det finns inget i studien som tyder på att det är val av reguljär utbildning som kan förklara denna könsskillnad (snarare tvärtom- kvinnor läser vidare i högre utsträckning än männen). Männens ökade matematikkunskaper måste de ha fått på annat håll. Män målas gärna upp som en förbisedd grupp som inte får ta del av utbildningen. Både från vårt men också från politiskt håll har vi problematiserat att vi har så många fler kvinnor än män som väljer att gå på Folkhögskola/Komvux. En intressant lärdom från PIAAC i kombination med andra undersökningar kan vara att det inte alls är synd om männen. Det är de unga männen som får del av internutbildning (på betald arbetstid) på sitt arbete medan de unga kvinnorna är utelämnade till att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling i mycket högre utsträckning (på egen bekostnad). I rapporten ”Röster om facket och jobbet” (LO, 2012) uppges att av LO-kvinnorna får 40 procent internutbildning åtminstone en vecka om året medan 79 procent av männen får motsvarande utbildning. Skillnaden finns inom SACO och TCO också, om än inte lika signifikant. Såväl kvinnor som män ägnar sig alltså mycket åt livslångt lärande i Sverige, men männen mer utpräglat på arbetsgivarens bekostnad. Sammanfattningsvis är Sverige bland topp fem i OECD-studien i såväl matte, läsning som problemlösning. Men det är inte tack vare den reguljära skolgången utan genom insatser i den vuxna befolkningen. Amelie von Zweigbergk Folac
KO RT O M . . . ... kvarnby folkhögskola deltog i ett fackeltåg i Malmö på 75-årsdagen av Kristallnatten, natten mellan 9 och 10 november, då judiska synagogor och affärer slogs sönder i Tyskland och 400 judar dödades. Årets paroller var "låt det aldrig hända igen" och "Nej till statlig rasism - stoppa registreringen av romer." .... sverigeFinska folkhögskolan i Haparanda, Svefi, firar 40 år och i november har skolan en mängd evenemang fylld med föreläsningar, worksshops och utställningar, bland annat föreläsningar om tornedalsfinskan, framtidens utmaningar för näringslivet i norr, konstseminarium. .... kvinnofolkhögskolan kör för andra året kursen Genuståget, en deltids- och distanskurs där man reser ut och besöker kvinnorörelsen i Europa. i År går resan till Krakow i Polen och ytterligare två städer. Genuståget är för den som vill veta mer om feminism, genus och jämställdhet i Europa. .... mora folkhögskola satsar på offentliga föreläsningsserier våren 2014. Dels bjuder man in man till sex föreläsningar i kulturhistoria, Från Aristoteles till Klimatkrisen, dels sex föreläsningar i konsthistoria, Våra kyrkor under 1000 år – konsten och arkitekturen. .... röda korsets folkhögskola samtalade via Skype med katastrofrådgivare Nina Paulsen som föreläste om situationen på Filippinerna och omfattningen av skadorna och vad Röda korset gör för att bistå dem som drabbats. Föreläsningen kan ses på skolans hemsida. .... skarpnäcks folkhögskola fick
besök av Lawen Mothadi 27 november som föreläste om den romske människorättsaktivisten Katarina Taikon. Lawen Mothadi är journalist och kom förra året ut med en biografi om Katarina Taikon, Den Dag jag blir fri.
INGÅNG
Anette Lydén är lärar på allmän linje vid Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen.
Vår oförmåga att gå fint i koppel gå Fint i koppel är kanske inte det folkhögskollärare är bäst på. Vi försvarar och förändrar folkhögskolan i dess olika tolkningar och skepnader. En vanlig arbetsdag avrundas oftast med tankeutbyte med kursdeltagare och arbetskamrater. Den vi oftast reflekterar med är kanske den vi oftast glömmer att nämna - oss själva. Folkbildare/pedagoger jag känner reflekterar varje dag medvetet över den gångna dagen. Vilka frågor väcktes idag? Vad hände med och mellan deltagarna? Med/mellan deltagarna och mig? Med/mellan mig och arbetskamraterna? Vad lärde vi oss? Vad lärde vi oss inte? Vilka frågor ställde vi och vilka har vi inte ställt? Hur göra morgondagen optimal för lärande? Hur möblera? Hur agera? Vad kan vi göra för att…? På årets Mimer-konferens – där ”forskare och folkbildare möts” – berättade Per Andersson om senaste forskningsnytt om oss. I genomsnitt arbetar vi 49 timmar i veckan. Men i den räknade arbetstiden synliggörs inte tiden vi tänker. Den medvetna och nödvändiga reflektionens tid. Den som nog gör att vi blir klokare och skickligare pedagoger. Frågan fanns inte i frågeformuläret. Som man frågar får man svar. Att inkludera och resonera om den dagliga medvetna reflektionen i forskning om vår arbetstid tycks mig både klokt och framsynt. Folkhögskollärare arbetar en stor mängd oavlönad tid, bland annat tanketid. Vi gör det för att vi är engagerade, tycker att arbetet är viktigt och för att vi har stor frihet att tillsammans med deltagarna påverka vår arbetsvardag. Men det måste finnas gränser. Det finns ett liv vid sidan av avlönat och oavlönat arbete. Och när ett samhälles ekonomiska och politiska styrningsfilosofi ändras, kommer människor och kvalitet i kläm. Man kan fundera över tidsmätning överhuvudtaget. Vem beställer mätningen för vad? Blir folkhögskolan och lärarnas arbetsvillkor bättre av det? Managementmetoden Metod-Tid-Mätning (MTM) utvecklades i USA för över sjuttio år sedan för att mäta, bestämma och optimera tidsåtgången för en bestämd arbetsuppgift. En Wiki-artikel menar att intresset för MTM minskat inom svensk industri. Men idag har de kommunala hemtjänstarbetarna där min mor bor streckkoder och avläsningspennor för sina olika arbetsmoment. Uppmätta arbetstider jämförs med beviljad biståndstid och personalens effektivitet. En djup samhällsomvandling pågår här och nu. I sin oktoberessä i radions OBS! kallar forskaren Jens Stilhoff Sörensen detta för ”Den tysta revolutionen”. Vårt samhälle förändras i grunden. Hela välfärdssamhället påverkas liksom synen på och förhållandet till medborgaren. Styrningsfilosofin bakom revolutionen heter New Public Management (NPM). Vår yttrandefrihet, meddelarfrihet och grundlagarna som ska garantera vår demokrati påverkas. Allt ska mätas och utvärderas. Verksamhet omvandlas till kvantitativa paket och enheter ”som får ett numeriskt och därigenom ett ekonomiskt värde.” Hanterbart, manipulerbart. Stilhoff Sörensen fördjupar förståelsen för intresset av vår arbetstid, men ointresset för vår tanketid. Han borde kalla det involution. Folkbildarens oförmåga att gå fint i koppel tycks idag fullständigt livsnödvändig. anette
Lydén
5
T I O F R ÅG O R Regeringen planerar att lägga fram en folkbildningsproposition i mars nästa år. Propositionen ska behandla en ny utvärderingmodell som föreslogs i en statlig utredning 2012. Utredningen ifrågasatte dock att studieförbund och folkhögskola delar lika på folkbildningsanslaget. Olle Westberg, rektor för Botkyrka folkhögskola, fullföljer nu tanken och föreslår att folkhögskolorna i framtiden får mer än studieförbunden.
”Låt all ökning av statsbidraget gå till Du är kritisk mot att folkbildningsanslaget delas lika mellan studieförbunden och folkhögskolorna. Varför då?
– Ett samhälle måste ibland våga välja det som är riktigt viktigt. Jag tror att det är viktigare att man deltar på en allmän kurs eller en profilerad utbildning på folkhögskola än att som t. ex. min son som de senaste sju åren vandrat runt i de olika studieförbunden och håller på med rockmusik. Jag är inte riktigt säker på att det är det som är avsikten med folkbildningsanslaget.
– Det borde det få göra, istället för att man bara klappar varandra på axeln och anser att allting är bra. Att ha en konflikt i en frisk välfungerande familj är ingenting skrämmande och farligt. Vore det inte bättre att göra gemensam sak och kräva en rejäl höjning av folkbildningsanslaget?
– De är också viktiga men man måste våga säga att folkhögskolan är viktigare. Lek med tanken att ha en 60-40-fördelning till folkhögskolans fördel. Då tror jag att det blir större samhällsnytta och individnytta. Använd de kommande årens ökning till folkbildningen till att frysa krontalsanslaget till studieförbunden och låt hela ökningen gå till folkhögskolorna.
– Att bara tillföra nya resurser utan att se över hur de fördelas och används gör att man inte kommer tillrätta med de obalanser som finns inom systemet, att man ger till folkhögskolor som kanske inte behövs. Jag tycker också att det är absurt att studieförbund driver folkhögskolor. För du är inte ABF:are. Det är inte din identitet. Du är fackligt aktiv eller politiskt aktiv eller aktiv i hyresgäströrelsen. Det är där du har din identitet. Och sen använder man studieförbunden att leva ut sitt engagemang. Det finns också för lite diskussion om makten över folkhögskolan och vad folkbildningen ska vara till för. Istället ägnar vi oss åt att klappa oss för bröstet och krama om varandra och säga att vi är bra.
Hur har du kommit fram till den fördelningen?
Vad skulle en annan fördelning innebära för er?
– Folkhögskolan har ett dubbelt uppdrag. Dels minska utbildningsklyftorna, dels är folkhögskolan folkrörelsernas ledarskola. Vi utbildar framtidens ledare, oavsett om det är blivande präster eller styrelseledamöter eller studiecirkelledare.
– Då skulle vi genomföra fler utbildningar och ta emot fler deltagare. Vi har ett enormt tryck på våra utbildningar för dem som har de lägsta utbildningsnivåerna. Samtidigt har vi ett stort tryck och en önskan att utveckla vårt teologiska arbete, som är vårt folkrörelseuppdrag. Sen behöver man också se över fördelningen mellan folkhögskolorna. Där finns en stelbenthet som bara handlar om att skydda befintliga strukturer, även om det görs mindre justeringar. Och det beror på att man inte vågar titta på andra fördelningskriterier än de historiska.
Menar du att cirkeldeltagarna inte är rätt målgrupp för folkbildningsanslaget?
Har du pratat med andra rektorer om detta?
– Jag har pratat med rektorer inom skolor som står Ekumeniakyrkan nära. Där finns en ganska stor samstämmighet att det vore rimligt med en omfördelning från studieförbunden till folkhögskolorna. Du tror inte att ett sånt förslag leder till konflikter inom Folkbildningsrådet och inom folkbildningen?
6
Vad skulle du vilja se för fördelningskriterier?
Kollar närvaron med busskort på Ljungkile folkhögskola registrerar deltagarna
Jag tycker också att det är absurt att studieförbund driver folkhögskolor. För du är inte ABF:are. Det är inte din identitet. Du är fackligt aktiv eller politiskt aktiv eller aktiv i hyresgäströrelsen. Det är där du har din identitet.
folkhögskolorna” – Folkhögskolan har en tendens att bevara strukturer som har funnits. Sverige förändras. Mer människor bor i storstäderna. Då borde fler utbildningsplatser finnas i städerna. Man måste inse att vissa skolor har spelat ut sin historiska uppgift och då måste det finnas system som gör att man kan lägga ned till exempel Scouterna och Brunnsvik, istället för att till varje pris rädda kvar dem i systemet. Jag tycker också att man måste våga använda kvalitet som kriterie och att RIO-enkäten skall vara en faktor. Vad anser du om den modell utredningen föreslår, att utvärdera Folkbildningen utifrån de fyra övergripande syftena?
– Jag tror att det är bra att man försöker titta på olika former av utvärderingar och fortlöpande granskar vad folkbildningen gör för någonting, sen exakt vem som ska göra det kan man fundera på. Hur skulle du vilja ha det?
– Att en utomstående aktör går in och granskar tror jag är bra. Ett förslag som framförts är att försöka knyta utvärderingen till Linköpings universitet och den institution som jobbar med folkbildning. Det känns som en alternativ lösning. Sen krävs det att man tar hänsyn till både huvudmannaperspektivet och samhällsperspektivet. När man tittar på kvalitet och kvalitetsarbete handlar det också om vad mottagaren, alltså deltagarna, tycker. I de historiska dokument som har skapats genom RIO-enkäten finns det en bas. Den ger en viktig bild. staffan myrbäck
Fotnot: Hälften av landets folkhögskolor deltar i den s.k. RIO-enkäten där lärare och deltagare svarar på frågor om undervisningen på skolan.
själva sin närvaro med hjälp av sin smarta telefon, busskort eller nyckelbricka. Det system man använder heter Clicksystem och går ut på att när eleverna kommer till lektionen går de fram till lärarens dator, läsplatta eller smarta telefon och håller upp busskortet eller nyckelbrickan. Poängen med systemet är att kunna ta upp närvaron samtidigt som det minskar lärarnas administration.
Föreläsare grep deltagare polisen var inbjudna till Ålsta folkhögskola för att
informera deltagarna om narkotika. Det slutade med att fyra deltagare fick följa med polisen för provtagning och förhör. Skolan hade bjudit in polisen då man misstänkte att vissa deltagare använde narkotika. Det var också anledningen till att deltagarna inte informerats i förväg om polisens besök. Redan under föreläsningen fattade polisen misstankar om att fyra deltagare var drogpåverkade. Även Värnamo folkhögskola har agerat mot narkotikamissbruk på skolan. Sju deltagare stängdes av i två veckor på grund av missbruk. Tre deltagare som bodde på internatet får inte längre bo kvar.
Öronmärkning får kritik regeringen får kritik för att den öronmärkt 30
miljoner av folkbildningsanslaget till läsfrämjande verksamhet i folkhögskolor och studieförbund. – Ett oroväckande trendbrott mot ökad detaljstyrning. Folkhögskolorna prioriterar redan idag läsfrämjande mycket högt, men detaljstyrning på det här sättet är fel väg att gå säger Kent Johansson, ordförande för RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett pressmeddelande.
Kjesäter sålt för fem miljoner scoutförbundet har sålt slottet i Vingåker, där Kjesäter folkhögskola låg fram till 2011. Prislappen blev dock bara en tredjedel av vad man begärt. Istället för 15 miljoner kr fick man fem miljoner. I praktiken har man inte tjänat mycket på affären eftersom man under tiden haft kostnader för vaktmästare, drift och underhåll den tid slottet stått osålt.
Brunnsvikfastigheter osålda när brunnsvik folkhögskola lades ner i början av
juni i år bjöds fastigheten ut till försäljning. Men ännu har ingen nappat på erbjudandet. Det har funnits intressenter hela tiden och vi har haft lite visningar, men inget är klart, säger Enrico Barile vid det LO-ägda Brunnsvik Förvaltning AB till Mitt i Dalarna.
7
SIFFROR
1 Folkbildningsrådet har fördelat en miljon kronor till sex projekt som ska förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning. Fyra folkhögskolor och två studieförbund får mellan 125 000 och 175 000 kronor i projektbidrag. Agnesbergs folkhögskola ska uppmuntra romska kvinnor att erövra det offentliga rummet genom möten och studiebesök. Skarpnäcks folkhögskola ska öka målgruppens IT-kunskaper. Sundbybergs folkhögskola ska skräddarsy en SMF-kurs för romska kvinnor och Kvarnby folkhögskola ska i projektet Röda Tråden 2.0 introducera deltagarna till kontinuerliga studier.
60 Ungdomsstyrelsen har i en rapport till regeringen analyserat statens stöd till unga mellan 13 och 25 år med utgångspunkt i deras utbildning, hälsa, inflytande, arbete, kultur och fritid. Analysen visar att det statliga stödet till idrotten i högre utsträckning går till killars aktiviteter. År 2011 fick killarna drygt 60 procent av det statliga stödet som gick till sporter som fotboll, innebandy och ishockey. Samma sak gäller statens stöd till ungas kulturutövande. Av det stöd som går till kulturutövande genom studieförbunden går också där 60 procent till killarna.
31 Andelens av statens totala utgifter för folkbildningen har mellan åren 2000 till 2011 minskat från 34 till 31 procent. Det visar en rapport från Myndigheten för kulturanalys.
MÅNADENS LINJE
Satsar på basår i naturvetenskap kursen är till för den
som vill studera vår världsbild ur ett naturvetenskapligt perspektiv och är intresserad av hållbar utveckling. Det kan handla om allt ifrån växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till universums ursprung och utveckling. Det är en kort beskrivning av All- Den ettåriga kursen Allmän kurs – naturvetenmän kurs – naturveten- skapligt basår körs nu för andra gången på skapligt basår. Jakobsbergs folkhögskola. Foto: Holger Nilén. Antalet elever är runt 20. För att bli antagen måste man ha gymnasiekompetens motsvarande samhällsvetenskaplig linje. Ungefär en tredjedel av de som sökt kom in. – Söktrycket verkar vara stort. Sen är det nytt för folkhögskolan med en sådan fokusering på naturvetenskap, säger Ole Andersson som tillsammans med Anna Olsson driver linjen. Varför söker man sig till folkhögskolan i stället för till universitetet och Komvux, som erbjudit naturvetenskapligt basår i 15 år? – Främst är det nog nyfikenheten på skolformen folkhögskola. Sen är det småskaligheten och tillgången till individuellt stöd och varierande undervisningsformer med föreläsningar, grupparbete, seminarier och laborationer. Vi har dessutom mycket lärarledd undervisning, 20 timmar i veckan. Det är särskilt bra för de deltagare som inte pluggat på länge, tror Ole Andersson, som undervisar i matematik och fysik – Jag vill också att kursdeltagarna ska angripa problemen ungefär som en forskare. Att de lär sig att det inte finns några färdiga recept. Vi måste knåda kursdeltagarna lite, medan ingredienserna tillsätts, säger Ole Andersson. Anna Olsson, som undervisar i biologi och kemi har med sig en tidning in i klassrummet varje dag. Det är viktigt att se hur begreppen används i media och hur politiken påverkar, menar hon. Hon talar om global rättvisa, förhållandet mellan ökad befolkning och ekologisk växtproduktion: – Det är ofta hetsigt för deltagarna i början. Vi säger att det viktigaste är det som händer i slutänden, att det klickar, att kunskaperna faller på plats. Det gäller att de tar till sig kunskapen personligt, så att det blir deras egen kunskap till sist. Mediebevakningen av matematik och fysik är mera begränsad, vilket Ole Andersson tycker är synd: – Jag försöker levandegöra matematiken, koppla den till spännande naturvetenskapliga fenomen. Det handlar om att förklara geometri, rumstidens krökning, relativitetsteorin och kvantmekaniken, inte om priser på äpplen och päron på ICA. Jakobsberg är den enda folkhögskola i Stockholms län, som ger naturvetenskapligt basår. Men kursen ges på flera andra ställen, bl a Ljungskile, Gamleby, Blekinge och Billströmska. HOLGER
8
NILÉN
AV LY S S N AT
C I TAT E T ”De lärare som deltar i under-
. . . I R I K S DAG E N
”För mig har det därför inte varit ett svårt beslut att säga att det är okej” Gunilla Carlsson (S):. ”Du lyfte fram hur viktigt det är att folkbildningen ska stå fri från statlig styrning, men nu har ni lagt fram ett förslag till riksdagen om att vi ska öronmärka en del av resurserna till folkbildningen för att den ska börja jobba med läsfrämjande insatser. Jag tycker också att man ska göra satsningar på läsfrämjande insatser, men att kalla 30 miljoner som redan finns till folkbildningen för en satsning är inte rätt. Det är oroväckande att man börjar öronmärka och styra folkbildningen. . Lars-Axel Nordell (KD): ”Det är riktigt att 30 miljoner av de 3,6 miljarderna destineras till att fokusera på läsfrämjande verksamhet. Jag tror inte att det är något problem för studieförbunden att fortsätta fokusera på det de redan gör. För mig har det därför inte varit ett svårt beslut att säga att det är okej.”
Elisabeth Svantesson (M): ”Det är också viktigt att motivera människor tillbaka till utbildning. De ungdomar som jag träffade i går på Karlskoga Folkhögskola hade av olika anledningar slutat gymnasiet. Nu var de motiverade att komma tillbaka. Några gick den studiemotiverande kursen. Andra hade redan gjort det och gick nu och utbildade sig – någon utbildade sig till fritidsledare och en annan gick på allmän kurs – och hade hittat tillbaka till glädjen i att studera och komma närmare jobb. Det tror jag är väsentligt. Ett av de verktyg som Arbetsförmedlingen har fått under den här regeringen är att jobba just med studiemotiverande insatser.”
Hannah Bergstedt (S): ”I de tio svenska skolkommuner som har allra sämst skolresultat finns inga företag som erbjuder läxhjälp med skatteavdrag – läx-RUT. Företag som erbjuder skattesubventionerad läxhjälp finns däremot i överflöd på universitetsorter och i storstäder. Jag kan inte se annat än att regeringens prioriteringar av våra gemensamma resurser leder till ökade skillnader. Jag får stöd av Skolverket, lärarfacken och frivilligorganisationerna, som var mycket kritiska till reformen innan den infördes och fortfarande är det. Läx-RUT används till största delen av dem som redan är resursstarka.”
Lars Beckman (M): ”Sanningen är att RUT-avdragen gör att de med normal och låg inkomst har möjlighet att göra det som den med hög inkomst alltid har gjort... Sanningen är att er politik bara gynnar de rika. Sanningen är att den med hög inkomst alltid kommer att klara sig oavsett om Socialdemokraterna tar bort RUT- eller ROT-avdrag, eller om ni tar bort RUT-avdrag för läxhjälp. Den med hög inkomst har alltid möjlighet att köpa tjänsterna.”
(Redigerat urval från riksdagen 6 oktober, 5 och 8 november 2013)
sökningen arbetar mycket. Den genomsnittliga – självskattade – arbetstiden för en heltidsarbetande är drygt 49 timmar, eller drygt 52 timmar om arbetsresor som innebär planering och förberedelser av arbete räknas in. Jämförelsevis mycket arbete utförs hemifrån, och på kvällar och helger. Arbetsbelastningen ökar också när man som lärare ställs inför arbetsuppgifter som man inte är säker på att klara av. Hur långt lärarnas engagemang i deltagare och undervisning bör sträckas, gränsen för när arbetet är tillräckligt väl utfört, är inte sällan upp till enskilda lärare att själva definiera.” Britten Månsson-Wallin, Generalsekreterare för Folkbildningsrådet i förordet till rapporten ”Att vara folkhögskollärare. ”
”Många yrkesgrupper i välfärden slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Marknadsexperiment har genomförts inom verksamheter som inte har något med marknader att göra. Teorierna om New Public Management, som var tänkta att effektivisera välfärden, har i många lägen i stället byråkratiserat den.. Läraryrket måste bli självständigt och fritt igen. Resurserna till mindre klasser, lärarnas kompetensutveckling,utbildningsvetenskaplig forskning och skolutveckling behöver höjas... Det krävs en nationell samling för läraryrket, för att förbättra både lön och arbetsvillkor, men även varje lärares självständighet. Det är bara så fler unga kommer välja att bli lärare.” Stefan Löfvén, socialdemokratisk partiledare i DN, 15 dec 2013.
9
”Får mig behålla engagemanget” Varje onsdag trycker Gustav Fridolin in portkoden till Lidingö folkhögskolas filial på Kungsholmen. Trots sitt arbete som riksdagsman och språkrör för miljöpartiet fortsätter han att arbeta som folkhögskollärare en halv dag i veckan. text och foto: holger nilén
ustav Fridolin kommer lite tidigare. Som vanligt ska dvd, dator, fotokanon och högtalare fixas fram och alla dessa sladdar. Allt eget material har han i sin lilablå axelväska. Han tuggar färdigt på en medhavd muffins, går uppför trapporna och in i lärarrummet för att få kaffe, utan mjölk. Det blev stressigt i morse. Det var hans tur att lämna tvååriga dottern Charlie på dagis. En stund senare, en trappa ner, fylls klassrummet. Det är två allmänna kurser som ska ha Gustav i demokratikunskap. Flera eftersläntrare droppar in. Gustav river av ett papper från sitt anteckningsblock för att alla ska kunna skriva in sin närvaro. De som kommer för sent uppmanar han att skriva in sin försening i minuter. Efteråt säger han att alla är hederliga och skriver in sina tider. Är det redovisningar tillåts ingen sen ankomst, då låser han dörren. Under sin egen skoltid höll Gustav Fridolin tiderna, men
lärarna tyckte att han snackade för mycket. Han och tre kompisar fick ofta straffuppgifter. När han var elva tvingades alla fyra att lyssna på partiledardebatten och senare referera denna inför hela klassen. Han blev särskilt fascinerad av Miljöpartiets språkrör Birger Schlaug som ville förbättra skolan och se till att klasserna blev mindre. I Fridolins klassrum i Vittsjö var de ofta uppemot 40 elever. Fyra dagar senare fick de träffa de lokala miljöpartisterna. – Jag trodde vi skulle besöka ett fint kontor och att alla hade slips. Men de satt alla där i köket i sina tröjor. de Fick också vara med på ett
fullmäktigesammanträde när en av punkterna handlade om nedskärningen i skolan. En ledamot hänvisade till de fyra grabbarnas erfarenheter. Minskningen av anslagen till Vittsjöskolan stoppades! – Det kändes starkt, att vi grabbar hade något att bidra med i debatten och att vi lyckades påverka besluten. Därefter var Gustav Fridolin
med om att starta Grön Ungdom i Hässleholm. Som 16åring 1999 blev han språkrör för Grön Ungdom. 2011 valdes han tillsammans med Åsa Romson till språkrör för Miljöpartiet. Lektionen börjar. Gustav Fridolin muttrar något om att han gillar den gamla hederliga tjockteven och att han precis köpt en på blocket. 24 elever har kommit och lektionen om maktutövning drar igång. Han talar om mediamakt, eleverna har fått egna erfarenheter genom att de skrivit egna blogginlägg. Journalisternas egna åsikter kan påverka den journalistiska produkten. Han hänvisar till undersökningar som visar att nyhetsreportrarna ofta röstar på de rödgröna, medan de som skriver om politik och ekonomi ligger närmare den borgerliga alliansen. Han tar upp tre frågor för att analysera nyheter. Det bör ni göra varje gång ni ser, hör eller läser en nyhet, betonar han. Varifrån kommer nyheten? I 80 procent av fallen kommer den inte från redaktionen. Vad saknas i nyheten? Vad leder nyheten till? Vilka blir effekterna?
11
I R I K S DAG E N
– Mina medarbetare säger alltid att jag är gladare och mera på hugget när jag kommer från en lektion, Det känns som om undervisningen gör att jag behåller engagemanget i politiken. Foto: Holger Nilén – Varje artikel eller tv-inslag byggs upp som ett grekiskt drama. Det finns en skurk och ett offer, som värsta Hollywoodproduktionen. Om det ska jag tala om nästa gång. Ta med var sin nyhet då! efter lektionen är det dags att
fundera över årets jultal, alla partiledare ska spelas in av svt. Delar av talet finns i väskan. Sen är det arbetsutskottet i Miljöpartiet. Och så partistyrelsen nästa helg. Det är onsdag och hans fru Jennie spelar volleyboll, då är det Gustav som hämtar på dagis. Dessförinnan är det votering 16.00. Gustav Fridolin har sin plats längst fram i riksdagssalen och behöver rusa för att hinna till tunnelbanan och hämta vid 17.00. Nästa dag bär det av till Östersund, där vill han också få tid för att besöka en folkhögskola. Varför ville då Gustav Fridolin bli folkhögskollärare? – När jag var ute på folkhögskolan blev jag så upptagen av själva undervisningen att jag ibland glömde säga att jag var
12
från Miljöpartiet. Det slutade med att jag efter min tid i riksdagen 2006 lämnade in ett kursförslag om Praktisk demokrati, och redan samma eftermiddag fick jag ett jakande svar. År 2007 gjorde han högskoleprovet, läste mellanösternkunskap, historia och samhällskunskap, gick F-linjen i Linköping 2010 och blev historielärare på Sundbybergs folkhögskola och Biskops Arnö. Nu är han anställd på Lidingö folkhögskolas filial en halv dag i veckan. – Att vara lärare är att få vara med om när deltagarna överbevisar sig själva om att de klarar av skolan och att de får möjlighet att lära sig att de själva kan förändra. Just folkhögskolan tilllåter alla att brinna för sin uppgift. Gymnasiet har inte alltid den friheten, där är det alltmer som styrs uppifrån. Vilka är skillnaderna mellan att vara politiker och lärare? Det handlar mera om likheterna säger han. Han känner samma engagemang när han går upp på morgonen, oavsett om han ska till riksdagen eller till skolan. – Många som inte gjort annat
än att vara politiker verkar bli trötta och mera oengagerade. Gustav Fridolin återkommer ofta till folkhögskolans fördelar som skolform, att den bygger på engagemang. Det är helt fel att försöka styra och ställa nya krav på folkhögskolorna, det måste de själva få göra. Om man vill ha behöriga lärare, som gått på F-linjen, är upp till varje skola. – folkhögskolorna byggdes upp där bildningsklyftorna var som störst och det bör man fortsätta med. Först och främst se till att det kommer till fler platser. Då kan vi ge fler chansen att skaffa sig gymnasiekompetens, få det lättare att söka jobb och kanske få ned ungdomsarbetslösheten. Miljöpartiet har krävt 10 000 fler platser i folkhögskolan. Det finns många folkhögskolor som kan och vill växa men det nuvarande systemet sätter stopp för det. I Alby vill man starta en, men det går inte, säger Gustav Fridolin. I senaste partiledardebatten i riksdagen frågade han Jan Björklund hur länge utbildningsministern hade förberett
sig inför partiledardebatten. Först blev Björklund tyst, sen sa han att han gjort en veckas research och ett par timmats förberedelse dagen innan. – Då kunde jag berätta att en lärare har en arbetsuppgift motsvarande en partiledardebatt flera gånger varje dag. Varje gång man kliver in i klassrummet förväntas man väcka intresse, säga något kunnigt och genomtänkt och leda klassen vidare till eget skapande och lärande. I genomsnitt har en lärare i en svensk skola bara drygt en kvart på sig att förbereda en lektion. under samma debatt klev Gus-
tav Fridolin upp i talarstolen med en prinsesstårta i handen. Marsipanen var utformad som ett cirkeldiagram i grönt, gul, rött och vitt. Storleken på tårtbitarna motsvarade regeringens prioriteringar av budgetens reformutrymme. En procent till klimatet, två procent till skolan, 60 procent till skattesänkningar. Tror Reinfeldt att det är samma prioriteringar som sjuksköterskor, lärare och industriarbetare vill att politikerna ska göra? Undrade Gustav Fridolin. – Det var en riktigt god tårta, men Reinfeldt ville inte ha den. Tårtan gick i stället till kanslipersonalen som gav den stort beröm. Om det nu går bra i valet och Miljöpartiet och Socialdemokraterna tar hem vinsten, vilken ministerpost vill han helst ha? – Det är klart, det hade varit väldigt roligt att få bidra till att föra skolpolitiken till att handla om det centrala igen: att varje lärare ska få tid för sin uppgift, och varje elev den tid och det stöd hon behöver.
KRÖNIKA
Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. 15 Juni fyllde han 100 år.
folkhögskoleandan är inte romantik folkhögskoleandan är verklighet. Inte retorik som
en del kritiker hävdar. Det är inte fråga om romantik utan om hållbar realism. Forskarna Sam Paldanius och Charlotta Alm har sänt en på djupintervjuer utformad enkät till 2 400 lärare och rektorer på 150 folkhögskolor. De har fått svar från 1 300 och noga analyserat dem. Svaren visar att både folkhögskoleanda (grundinställning i värden, ideal och tradition) och folkhögskolemässighet (handlingar i samklang med andan) står starka i folkhögskolan. Grunden för andan är människovärdet, individens frihet och demokratin. Inställningen att respektera individens värde och frihet koncentrerar uppmärksamheten på kursdeltagaren och bidrar till att denna stimuleras att berätta om sin situation, sina förhoppningar och besvikelser.Förutsättningarna för kontakt blir klarare och underlättar både den pedagogiska och den sociala utvecklingen. Andan är alltså ett verkningsfullt arbetssätt. Handlingen (mässigheten) inleds konsekvent med att lyssna till kursdeltagarnas förhoppningar och tveksamheter ifråga om val av studieinriktning, studieformer och studietakt. Samtalen ger möjlighet för läraren att hjälpa deltagaren att se sina möjligheter och svårigheter klarare och att välja väg som bäst överensstämmer med dem egna uppfattningen och därmed ökar självtilliten. Lärarens lyssnande rådgivning utifrån sin erfarenhet stärker deltagarens självkänsla och stimulerar både studielusten och den sociala kontaktviljan. Läraren bidrar till detta genom att underlätta att små grupper bildas, vilka ger ett ofta mycket välgörande stöd. På så vis kan forskarnas tolkning av ”anda” och ”mässighet” förklaras. Enligt omfattande deltagarundersökningar av Folkbildningsrådet år 2010 visar sig en stor majoritet av kursdeltagarna positiva till folkhögskolans undervisning. Utöver sin huvuduppgift att ge allmän medborgerlig bildning och att fostra och utveckla unga vuxna till ansvar för sig själva och för samhället har tiotusental under skolans historia fått grundutbildning för fortsatta studier, tusentals har genomgått särskilda förberedande kurser för yrkesutbildning, och många har dessutom utbildats till särskilda yrken. Bland dessa utgörs många numera av viktiga nya grupper som avhoppade gymnasielever, invandrare och funktionshindrade. Det är denna ovan beskrivna inställning till deltagarna och detta förhållande mellan lärare och deltagare som vi på allt sätt måste slå vakt om och utveckla. För både folkhögskolans och den sociala utvecklingens skull. Genom att stärka och utveckla lärarprogrammet vid Linköpings universitet och bevaka att denna folkhögskolans egna lärarutbildning får vara kvar i Linköpings regi. Genom att SFHL och RIO bidrar till samtalet om anda och mässighet, inte minst bland representanter för fack och huvudmän och ger olika former av fördjupning av sitt stöd. Och slutligen genom att de gamla lärarmötena återupptas. Det är en realistisk satsning på människovärdet som står på spel. Gösta VestLund
13
Lägg alla ko
De styr ABF Nordöstra Storstockholm med bolag, folkhögskolor och det numera nedlagda Säbyholms naturbruksgymnasium: Gunnar Sahlin: Ordförande i ABF Nordöstra Storstockholm, Lars Starkerud: Ordförande i Brunnsviks folkhögskolas styrelse, Bo Tengberg: Ordförande i Väddö/Södertörns styrelse. Alla sitter med i styrelserna för bolagen och folkhögskolorna, Håkan Heglert, chef för personal och administration.
Ewa Frisk har i protest mot mörkläggningen av den katastrofala ekonomin lämnat fem av sex uppdrag i ABF Nordöstra,.
rten på bordet! Det är uppror inom kristyngda ABF Nordöstra Storstockholm efter nya avslöjanden om misstänkta ekonomiska brott som riskerar jobb och utbildningar för hundratals personer på bl. a folkhögskolorna. Men ledande tjänstemän i ABF Nordöstra och styrelseordföranden försöker nu tysta ner skandalen.
svante isaksson pp med korten på bordet och sluta mörka! Det här är ju katastrof! Jag blir så upprörd att jag knappt vet vad jag ska säga… Det här är ju inte riktigt klokt! Stig Nyman är så arg att orden stockar sig. Han är ordförande i pro Sollentuna som är den största medlemsorganisationen i abf Nordöstra Stor-Stockholm. Vi har stämt träff på en restaurang för han har något han vill berätta. Under hösten har han på allvar blivit varse hur illa skött ABF-avdelningen är. Avdelningen kontrollerar Väddö, Södertörn och Brunnsvik folkhögskolor, äger naturbruksgymnasiet Säbyholm och utbildningsföretaget Verab. Hela verkamheten styrs via managementbolaget abf Utveckling AB. Hundratals kursdeltagare på folkhögskola, lärare och annan personal är beroende av abf Nordöstra för jobb och utbildning. pro Sollentuna har skrivit ett detaljerat brev till abf Nordöstras styrelse som Stig Nyman ger mig. Jag läser medan han tyst äter sin lunch. Där står bland annat: ”Dessutom ser vi felaktigheter i de ekonomiska redovisningarna, en lånekarusell mellan ABF-enheterna med enorma belopp, tomma kassakistor samt avsaknaden av proffsig hantering och trixande för att rätta till tidigare fel. Det
är högst troligt att styrelsen kraftigt brustit i sin kontroll varför styrelsen inte ska utreda sig själv. Styrelsen behöver dessutom ett mer gemensamt agerande och ansvarstagande och inte minst korrekt och fullständig information. För PRO innebär detta att styrelsen borde avgå och vi råder nu våra medlemmar att lämna ABF-styrelsen som i nuläget knappast kan förvänta sig ansvarsfrihet, såvida inte kraftfulla åtgärder omedelbart sätts in.” HAR BLIVIT LURADE
Jag har under drygt ett års tid skrivit om den dåliga ekonomin, om hur anställda lärare ersatts av inhyrd personal från bemanningsföretag, om hur ombudsmannen Tommy Hindrikes blev uppsagd på grund av oegentligheter och om den stora konflikt som flytten av Brunnsviks folkhögskola från Ludvika till Borlänge ledde till. Men nu visar det sig att stora delar av styrelsen i abf Nordöstra inte känt till eller förstått vad som pågått. Ewa Frisk har varit styrelseordförande i Säbyholm och ledamot i flera andra styrelser. – Det oerhört sorgliga är att vi inte snabbare kunnat se igenom de olika ekonomiska transaktioner som gjorts. Transaktioner som med stor sannolikhet delvis varit olagliga och som definitivt inte redovisats öppet för styrelserna. Jag känner mig både otillräcklig
15
BESVIKEN – Mycket sällan fick jag korrekta svar från ledningen, säger styrelseledamoten Ewa Frisk. Foto: Frida Gunner Berglund
och misslyckad som ledamot, men jag är också – tillsammans med alla övriga i styrelserna – lurad. Ingen har lyckats se helheten, säger Ewa Frisk. Vilka har lurat styrelserna? –Framförallt ledande tjänstemän, säger hon. Först nu har hon fått klart för sig att vid förra årskiftet var de totala skulderna 76 miljoner kronor. Av skulderna har 27 miljoner kr lånats mellan abf-avdelningen, skolor och bolag för att täcka akuta underskott. Vid årsskiftet 2012/2013 kunde de bara betala varannan räkning. Allt enligt deras egna årsredovisningar. KONKURSMÄSSIGA
Idag är läget ännu värre. De tre aktiebolagen är konkursmässiga, årets förlust ser ut att bli större än ifjol och nu har man ännu svårare att klara de löpande utgifterna. Varje morgon sitter ekonomipersonalen och väljer noga bland de räkningar som förfallit. Vilka kan vi betala idag? Vilka måste vi vänta med? Hans Klaar är abf Nordöstras förtroendevalde revisor. Redan på 1980talet var han kassör i Sollentuna arbetarkommun och har arbetat professionellt som godkänd revisor. Han har även granskat de ekonomiska uppgifter som jag tidigare publicerat. Det blev följden av ett möte jag hade med honom och Ewa Frisk tidigare i höst.
16
De hade berättat öppet för styrelsen att de ville träffa mig och några andra personer för att förutsättningslöst informera sig. Det blev ett enkelt möte över några koppar kaffe. En bunt papper med tabeller och diagram med underlagen för några av mina artiklar som lades på bordet. Vi pratade en stund och ställde några frågor till varandra. De tog papperen med sig och gick. Några veckor senare hade Hans Klaar konstaterat att mina siffror stämmer. – Jag tycker att alla styrelser bör avgå och att den auktoriserade revisorn som godkänt årsredovisningarna borde anmälas till revisorsnämnden, säger Hans Klaar. Det var först då Ewa Frisk förstod att något var riktigt galet . – Sedan dess har jag ställt frågor till ledningen på varje punkt som jag fått information om. Jag hade frågat och kritiserat innan också. Mycket sällan har jag fått korrekta svar. Jag har nu avgått från fem av sex styrelser. Jag är kvar som ordförande i Säbyholm ett kort tag till för att se hur avvecklingen ska gå till, säger Ewa Frisk. Säbyholm ska alltså läggas ner eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan stoppade intagningarna till vårterminen sedan de hittat allvarliga brister. Skolan är ytterst nära konkurs. OLAGLIGA LÅN
Det finns åtskilligt att anmärka på när det gäller hur pengar hanterats inom abf Nordöstra. Några exempel: Det är viktigt att veta att Väddö och Södertörns folkhögskolor är en stiftelse. Vad stiftelsen får göra och inte göra styrs av stiftelseförordnandet och av stiftelselagen. Väddö/Södertörn ska ”bedriva undervisning utan vinstintresse” och inget annat. En viktig punkt är att de inte får låna ut pengar till stiftaren, abf Nordöstra, eller till någon annan del av verksamheten. Stiftelsen ska bara gynna sig själv. Men Ifjol lånade Väddö/Södertörn ut 300 000 kronor till abf Nordöstra, något som
enligt stiftelselagen alltså är förbjudet. När länsstyrelsen i höstas fick reda på detta tvingades abf att omedelbart betala tillbaka pengarna. Väddö/Södertörn förvaltar också två stipendiestiftelser. Det är fonder vars avkastning ska gå till stipendier till deltagarna på Väddö. Men Väddö/Södertörn har inte skött dem som man ska. Hur de ska skötas är också noga reglerat. Väddö/Södertörn lånade hela stipendiekapitalet på 1,8 miljoner kr, vilket är förbjudet. En förvaltare är också skyldig att placera kapitalet på ”ett godtagbart sätt”. Det har inte heller skett. Vissa år har avkastningen varit noll kronor. Hade fonden skötts på ett korrekt sätt hade avkastningen på tio år ökat med ungefär 400 000 kronor mer än vad den hittills gjort. Konsekvensen har blivit att eleverna fått mycket mindre stipendier än de haft rätt till. Väddö/Södertörn har dessutom delat ut stipendier ur det ”bundna kapitalet”, vilket har gjort att fondernas värde minskat med 234 000 kronor. Även det är förbjudet. Till råga på allt har revisorn slarvat och inte
upplyst om felaktigheterna. Även det är ett lagbrott. – Jag tycker att det som hänt är väldigt allvarligt och det har jag meddelat alla som skrivit under Väddö/ Södertörns och stipendiefondernas verksamhetsberättelse för 2012. De borde avgå, säger Hans Klaar.
SLUTA MÖRKA PRO Sollentuna kräver att samtliga felaktigheter utreds och åtgärdas. Ordförande Stig Nyman tycker att det är dags att sluta mörka
TÄCKT LÖNEKOSTNADER
Som lök på laxen har Väddö/ Södertörn fått fakturor på över fyra miljoner kr från de övriga bolagen i abf Nordöstra, pengar som i huvudsak tycks ha gått till att täcka lönekostnader i de andra verksamheterna. – Det har jag också påtalat för verkställande utskottet i ABF Nordöstras styrelse, säger den förtroendevalde revisorn Hans Klaar. Vad fick du för svar? – De har erkänt att det här har varit fel. Ett annat exempel på hur det har gått till gäller Per-Ola Jansson som lämnade sin tjänst som rektor vid Brunnsvik sommaren 2011, men hade lön fram till årskiftet 2011/2012. Just då hade Brunnsvik ont om pengar.
17
AVGÅ OCH ANMÄL – Jag tycker att alla styrelser bör avgå och att den auktoriserade revisorn som godkänt årsredovisningarna borde anmälas till revisorsnämnden, säger Hans Klaar som är ABF Nordöstras förtroendevalde revisor.
För att kunna betala hans lön tog Väddö/Södertörn pengarna ur utbildningsprojektet ”Kustfiskarutbildning”, som stöddes av Havs- och vattenmyndigheten (f.d. Fiskeriverket) och EUmedel. Det innebär att offentliga stöd som öronmärkts för undervisning gått till en helt annan verksamhet. – Jag fick efteråt veta hur det gått till av en händelse. Det var en anställd på Södertörn som sett en konstig transaktion och frågade mig vad det var. Jag pratade då med Georg Johansson (rektor på Väddö/Södertörn) och han bekräftade att det var så det gått till. Han hade fixat det sa han, berättar Per-Ola Jansson. Väddö/Södertörn har till och med köpt två hus åt en annan skola. Naturbruksgymnasiet Säbyholm behövde ett växthus och en hallbyggnad men hade inga pengar och klarade inte en kreditprövning. Då gick Väddö/Södertörn in och köpte byggnaderna på avbetalning och leasing. Leasingkontraktet är undertecknat av Georg Johansson och Tommy Hindrikes. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för alla stiftelser och försöker nu utreda vad som pågått inom Väddö/Södertörn. Jag har gått igenom elva års årsredovisningar i samtliga bolag. Listan över direkta olagligheter i bokföringen och tveksamheter skulle kunna fylla halva tidningen. STÄLLDE FRÅGOR
Ewa Frisk berättar att hon började ställa frågor kring ekonomin för ett år sedan när hon läst reportaget i Folkhögskolan (nr 7/2012) om att hela verksamheten befann sig på ruinens brant. Ekonomichefen Håkan Heglert bemötte kritiken inför styrelsen och sa att det som skrivits inte stämde. – Jag ringde då till Rickard Larsson som var inhyrd controller och ställde frågor. Han sa: “Blir det problem så kan vi alltid låna av stiftelsen Väddö”. Vid den tidpunkten kände jag tyvärr inte till låneförbudet i stiftelselagen, så jag lät mig nöja med det svaret,
18
säger Ewa Frisk. I den tron levde hon till mitten av oktober i år. Många andra i styrelsen har fortfarande inte förstått hur illa det faktiskt är. Det beror bland annat på att det är en ganska liten grupp som i haft makten i alla bolag och folkhögskolor. En handfull personer har suttit i flera av de sammanlagt sex styrelserna: Lars Starkerud sitter i sex, Bo Tengberg i fem, Ewa Frisk i fem och Gunnar Sahlin i fyra. Alla sitter i abf Nordöstras verkställande utskott. Störst ansvar har abf Nordöstras ordförande Gunnar Sahlin, som också är ordförande i maktbolaget abf Utveckling AB. Där var ombudsmannen Tommy Hindrikes anställd tills han blev uppsagd i höstas. Där är också ekonomi- och personalchefen Håkan Heglert och den administrativa chefen Camilla Frick anställda. Verksamhetschefen Anders Pettersson är nu tillförordnad ombudsman. VD i alla bolag sedan i somras är Lars Starkerud. MAKTEN EN ILLUSION
Men styrelsernas makt har också varit en illusion. Den som i praktiken bestämde, tills han blev uppsagd, var ombudsmannenTommy Hindrikes som även var VD i alla bolag och firmatecknare i alla skolor. Styrelserna har inte fått den information de haft rätt att förvänta sig från honom och andra chefer. Å andra sidan är det styrelsens ansvar att se till att de får veta det de behöver. Och de som suttit i i ledningen och i styrelserna är inte vilka som helst. Freddie Lundqvist är ordförande i Sollentuna arbetarkommun och kommunalråd. Ekonomi- och personalchefen Håkan Heglert var tidigare kommunalråd i Upplands-Bro. Gunnar Sahlin var tidigare riksbibliotekarie och kommunalråd i Sollentuna. Många andra har långa fackliga karriärer på hög nivå. Trots deras vana att leda personal och organisationer på andra håll, har de uppenbarligen inte lyckas styra ABF Nordöstra särskilt bra.
Det märks att pressen på några av de huvudansvariga är stor och att de är rädda. När jag klev in på abf Nordöstras kontor i Sollentuna för några veckor sedan för att prata med Säbyholms rektor, möttes jag i dörren av föreningens ordförande Gunnar Sahlin. Han blev arg när han såg mig och visade omedelbart ut mig ur huset. Jag satte mig i bilen och såg i backspegeln när han körde iväg i sin bmw. Jag gick tillbaka till skolbyggnaden där dörren var låst. När personalen ser mig genom glasrutan försvinner alltihop blixtsnabbt in på sina kontor och dörrarna stängs. FÖRBJUDITS ATT PRATA
Ett par dagar senare får jag höra att all personal på alla skolor och företag förbjudits att prata med mig. Några särskilt ”misstänkta läckor” har kallats till enskilda möten med personalchefen Håkan Heglert och t.f. ombudsman Anders Pettersson. Personalens pratförbud gäller även några abf:are i Sollentuna som påstås vara ”illojala”. pro Sollentuna skrev i sitt brev till styrelsen att ”personal skräms till tystnad och får inte prata med vem de vill”. Då fick pro:s ordförande Stig Nyman ett ilsket brev från Anders Pettersson. – Kanske tack vare detta faller allt som ett korthus när den ena efter den andra felaktigheten och misstänkta olagligheter avslöjas, säger Peter Ulveklint. Peter Ulveklint var tidigare ombudsman i abf Sollentuna på 1980-talet och senare organisationschef på abf-förbundet centralt. En av hans arbetsuppgifter var att reda upp interna problem. – Jag blir bara så ledsen över allt som berättas. Om bara en bråkdel är sant så är det för mycket. Ändå så tycks man fortsätta att trixa. Nu behövs en helt ny ledning. En helt ny anda. Låt oss bara hoppas att det hellre blir förr än senare, säger Peter Ulveklint. Mitt i all bedrövelse hoppas han
ändå att det ska bli bättre om denna härva reds ut en gång för alla. – Det finns kanske hopp om ett nytt friskt ABF om man går tillbaka till sitt egentliga uppdrag med en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer, säger han. Även Ewa Frisk hoppas på en vändning. – Jag hoppas att man ska lyckas lösa de ekonomiska problemen på ett professionellt sätt med hjälp av externa resurser och att ABF-avdelningen och folkhögskolorna ska kunna fortsätta, säger hon. Jag pratar senare med pro Sollentunas ordförande Stig Nyman i telefon. Han är fortfarande arg som ett bi. Snart är det halvårsmöte i abf Nordöstra och han ska gå dit för pro Sollentunas räkning. Han tänker inte skräda orden eller backa en tum. – Om de så sliter av mig håret så ger jag mig inte. Nu ska allt upp i ljuset, det får vara slut med mörkandet.
SMUTSKASTNING – De som vill hjälpa till smutskastas och portförbjuds, säger Peter Ulvenklint, f.d. ombudsman och organisatiosnchef i ABF förbundet.
Fotnot: Jag har bett Gunnar Sahlin om en intervju men han hade inte tid förrän efter pressläggningen. Jag har även försökt nå Georg Johansson, rektor för de tre folkhögskolorna Väddö, Södertörn och Brunnsvik.
19
”Idag skulle jag egentligen inte vara här” Espen Bjordal kommer in genom dörren en halvtimme försenad. Det tog längre tid än vanligt att få iväg barnen med varma vantar, tröjor och allt som följer med när frosten biter i gräset. För Espen Bjordal är det inget ovanligt. ”Idag skulle jag egentligen inte vara här,” säger han. text och foto: svante isaksson ag är här för att skriva om en dag i en folkhögskollärares liv. Jag vill förstå och förklara varför det enligt statistik och undersökningar är så att folkhögskollärare i genomsnitt arbetar mycket mer än ordinarie arbetstid, ofta gratis men ändå är mycket mer lojala mot både kursdeltagare och skolledningen än vad någon kan förvänta sig. Espen Bjordal går iväg till sitt arbetsrum en trappa upp i en sidoflygel till den gamla herrgården. Han delar det med fem andra lärare, det är trångt och stökigt och han huserar i ett hörn bredvid en garderob full med pärmar. På insidan av dörren finns en skylt med texten ”Ta det lugnt. En sak i sänder. Gör det enkelt. Det viktigaste först. Lev och låt leva”. – Det är mycket som händer hela tiden, säger han. Förutom arbetet på den socialpedagogiska linjen håller han i två olika distansutbildningar och ett varierande antal korta kurser som huvudmannen
iogt-nto vill att just han ska hålla i därför att de känner honom genom att han själv kommer ur rörelsen. Då är det svårt att säga nej. Som om det inte var nog läser han på sin lärarexamen på distans på halvfart. Ändå är det mindre jobb nu än förut. – Då hade jag 150 procent tjänst. Nu är det bara 100 procent. SATTE NER FOTEN
Det gick dithän att skolledningen satte ner foten när han hade ”förbrukat” 600 av sina 816 undervisningstimmar per läsår redan under höstterminen. Men Espen låter inte riktigt nöjd med det beslutet och undrar hur han ska kunna hålla ihop och hinna när det dessutom är absolut stopp för övertid. Han sitter en stund framför datorn, går in på en av distansutbildningarna och svarar på mejl. Han vill också få in mer kultur i den socialpedagogiska utbildningen eftersom han anser att ”det är bättre att hålla på med musik
21
Espen Bjordal bekräftar bilden av att i regel går raster och luncher åt till att tala med deltagare och planera med kollegor.
än kriminalitet” och surfar efter forskning i ämnet. – Ledningen är inte helt överens med mig så det gäller att hitta bra argument, säger han. Strax efter nio säger han att det är dags för fika. På golvet under skrivbordet ligger en gummi- och en innebandyboll och jag undrar för mig själv vad de gör här när vi går iväg. Inte spelar han väl boll på kontoret? Kursdeltagare och lärare strömmar in till skolans restaurang, som just nu håller på att byggas ut. Snickarna bär virke, cirkelsågen viner och de skruvar fast diagonala strävor mellan reglarna. Espen berättar stolt att restaurangen blivit alltmer populär i bygden och är för trång under luncherna. Bland andra har räddningstjänsten hittat hit. – Ofta är gårdplanen full av brandbilar, säger han och skrattar. Innan vi hinner sätta oss med kaffe
22
och mackor blir han hejdad av den biträdande rektorn Johan de Farfalla. En lång stund står de bredvid smörgåsvagnen och diskuterar och planerar en kommande aktivitet. ”Körlek och sång” hörs genom sorlet. Efter det stående sammanträdet med pålägget i handen sätter Espen sig. Plötsligt ropar han till sig vaktmästaren Magnus. De börjar prata om en workshop i snickeriverkstaden. – Hur ser det ut för dig nästa vecka? frågar Espen. – Onsdag förmiddag går bra. – Och du har virke och sånt? – Visst, inga problem. EN TIMME ATT PLANERA
Lärarna i arbetslaget har bara en timme fast planeringstid i veckan så en hel del får skötas i steget. Det runda bordet fylls av kursdeltagare vid den socialpedagogiska lin-
vid Linköpings universitet visade att folkhögskollärarna arbetar i genomsnitt 49 timmar per vecka. Var fjärde arbetar på kvällar och helger alla dagar i veckan. Men trots allt beröm från kursdeltagarna och att Espen trivs bra med så mycket på skolan finns det sådant som skaver. Lärarnas inflytande har minskar tycker han. – Och omorganiseringar är aldrig kul, säger han. Att leda ett lag duktiga och engagerade lärare som är kompetenta, talföra och helst vill sköta sina utbildningar själva efter eget huvud innebär självklart att det kan uppstå konflikter. Så är det också på Tollare. Lärarna har sina intressen och viljor och ledningen sina. På Tollare sätter också, som på så många andra skolor, ekonomin gränser. Det finns inte oändligt med resurser. Andra självklara begränsningar är arbetsrättsliga lagar och avtal. – Eleverna får väldigt mycket tack vare lärarna som lägger ner mycket tid och resurser på att möta varje individ. Det är inte tu tal om det, säger biträdande rektor Johan de Farfalla när jag möter honom på hans kontor. jen där Espen är föreståndare. De skojar och skrattar om fotboll. Sverige har just förlorat mot Portugal i VMkvalet. Espen är som en i gänget och raljerar på skämt om Zlatans bristande fotbollskunnande. Kursdeltagarna vid bordet är invandrarkillar från Stockholms södra förorter där Zlatan är idolernas idol. Men de tar det bra och med en klackspark. – Espen är världens bästa lärare, säger en av dem plöstligt och ser mig rakt i ögonen. De andra runt bordet fyller i, superlativen haglar och Espen ler men tittar lätt generad ner i bordet. Jag tänker att den som ger mycket, brukar få mycket tillbaka. Kanske är det sådant som gör jobbet värt alla timmar. Espen är inte unik. Det är lätt att dras med när det är roligt och man får uppskattning. En färsk undersökning
FLER UNDERVISNINGSTIMMAR
I somras satte ledningen upp nya regler och ökade antalet undervisningstimmar från 775 till 816 per år, vilket innebär fler timmar att planera och fler timmar efterarbete, som ska rymmas inom årsarbetstiden på 1760 timmar. Det har varit en del konflikter kring förändringen. Lärarna jobbar i regel mycket mer än sina ordinarie timmar. Hur löser ni den knuten? – Det här är ett jätteproblem och inte bara på folkhögskolorna. Många har helt enkelt för mycket att göra. Man måste fokusera på huvuduppgiften och prioritera hårt. Tror du inte att lärarna gör det då? – Jag tror och vet det från min egen tid som lärare. Men det är också väldigt lätt att uppslukas av annat eftersom man hela tiden arbetar i
23
Det som pågår i klassrummet fordrar absolut närvaro för att hänga med. Hur klarar man sånt år ut och år in?
möten med människor. Då är det väldigt lätt att engageras i många olika frågor och man måste sätta gränser. Men ni som arbetsgivare – har inte ni ett ansvar att styra upp detta? – Ja. Vi kommer ofta med förslag om hur man kan göra det här, men… lärarna är välutbildade, högintelligenta och har lång erfarenhet – så inte ska vi i ledningen ge ut planer och detaljstyra! Det vi kan göra är att gå in och säga ”det ser inte bra ut när ni jobbar så mycket. Kom ihåg att fokusera på rätt grejor”. Det låter som att det är själva dygnet det är fel på. Det har helt enkelt för få timmar. Allt får inte plats. Espen äter en hastig lunch och säger att han nu måste gå ut med hunden. Han hyr ett hus på skolområdet ett stenkast från arbetet. – Det är väl både bra och dåligt, säger han. Det är nära till jobbet, men kanske för nära. I hallen väntar tiken Leia på att få komma ut. Vi tar en kort promenad runt skolan som ligger vackert belägen vid havet i Saltsjö-Boo en mil söder om Stockholm. När vi kommer tillbaka till Espens kontor får hunden Leia följa med. Hon letar snabbt fram de båda bollarna och börjar leka med dem. De var alltså inte Espens. ”HATA
BLÅLJUS”
Efter en stund får Leia gå hem till sitt och vi går till ett klassrum där blivande socialpedagoger redovisar sina studiebesök i några av Stockholms södra förorter. Många av dem är också uppväxta där. En grupp berättar entusiastiskt om hur viktig den sex veckor långa sommarfestivalen ”Mitt 127” i Skärholmen är för många ungdomar. – Jag har själv varit där, säger Baran Coskun. Ingen reste på semester för ingen hade råd. En viktig roll har också brandskyddsinstruktörerna i Brännkyrka som åker runt och berättar om hur brandkåren fungerar och vad de gör. – Jag fick ett så sjukt grymt bra intryck av dem och vad de gör. Du
24
vet, det är så vanligt hos många att ”hata blåljus” , säger Zakaria Masrour. I många länder är brandförsvaret en slags militär som också hjälper polisen till exempel genom att spruta vatten på demonstranter. Det är vikigt att bryta den bilden, att förklara att det inte är så i Sverige. Att brandkåren är några man ska hjälpa. En efter en ställer sig upp och redovisar sin del av studiebesöken. Glädjen och entusiasmen är påtaglig i rummet. Det känns att många av kursdeltagarna brinner för det de vill arbeta med i framtiden. Att det är viktigt att försöka göra skillnad för de som behöver. En del har tuffa erfarenheter av hur illa det kan gå. – Förr när jag inte alls ville ha med polisen att göra fanns de överallt. Nu var det nästan omöjligt att få tag i dem, skrattar en kursdeltagare om svårigheten att boka tid för ett studiebesök. ABSOLUT NÄRVARO
När redovisningarna avbryts för en bensträckare är kursdeltagarna på Espen direkt med frågor. Han pratar i ett hörn med en kvinna och går sedan fram till vita tavlan för att förklara något. Själv går jag ut i friska luften för att hämta andan. Det som pågick i klassrummet var intensivt, det fordrades absolut närvaro för att hänga med. Hur klarar man sådant år ut och år in? Frågan hänger kvar i mitt huvud när jag går in för att lyssna till ännu mer som kräver förmåga till fokusering och uppmärksamhet. Men jag gick också in till mycket värme och engagemang för ungdomarna i Stockholms södra förorter. Det är kanske sådant som gör att Espen och hans kollegor inte bara orkar, utan jobbar mer än någon egentligen begär. När vi skiljs åt i slutet av arbetsdagen frågar jag vad han ska göra nu. – Jag går väl hem, äter middag, leker med barnen och umgås med familjen. Men sedan blir det nog lite jobb också, säger han efter en dag då han egentligen inte skulle vara här.
Några av böckerna från Lärarförbundets Förlag ...
JOHN STEINBERG
När undervisningen står i centrum
Relationer, ramar & respekt – så skapar lärare studiero i klassrummet Hasse Hedström
... ser du här, resten hittar du på .
lararforbundetsforlag.se Där kan du också prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Box 12239, 102 26 Stockholm
Så gör du när du tecknar lokala avtal ett centralt kollektivavtal förhandlas mellan SFHL på nationell nivå och en arbetsgivarorganisation. Genom att en arbetsgivare blir medlem i en arbetsgivarorganisation, gäller alla bestämmelser i det centrala kollektivavtalet för den arbetsgivaren. Lokala kollektivavtal förhandlas mellan SFHL (oftast en eller flera avdelningar) och en enskild arbetsgivare. I det lokala kollektivavtalet kan man, inom de ramar som det centrala kollektivavtalet ger, komma överens om egna lösningar mer anpassade till verksamheten på just er arbetsplats. Vad kan man teckna lokala avtal om? Exempelvis: • Arbetstid • Lön • Kompetensutveckling
Vad bör man tänka på? Man bör alltid ha i åtanke att ett kollektivavtal är till för att förbättra våra lagar alternativt reglera det som inte är reglerat i lag. När man då tecknar ett lokalt avtal om ex arbetstid så innebär
det i stort sett att man skriver bort det moment som behandlar arbetstid i det centrala avtalet. Om det finns något i det centrala avtalet om arbetstiden, som man anser är bra, så är det av yttersta vikt att det skrivs in, ex genom att börja sitt avtal med ordalydelsen: ” detta avtal ersätter det centrala avtalet om arbetstid utom punkt…..” annars anses det vara bortskrivet i och med den lokala överenskommelsen och gäller därför inte längre. Kompetensutveckling Många av våra arbetsgivare, både inom ordinarie skolväsendet och inom folkhögskolan, har i centrala eller lokala avtal kommit överens om kompetensutveckling. Ex Bilaga M som reglerar de kommunala lärarnas arbetstid innehåller 104 timmar kompetensutveckling per heltidsanställd och läsår. Även i KFO’s centrala avtal finns det 104 timmar öronmärkta för kompetensutveckling. Vi har även folkhögskolor som har tecknat avtal lokalt om kompetensutveckling på ex 10
Boka vecka 12, SFHLs utbildningsvecka!
Vecka 12 genomför sfhl sin årliga utbildningsvecka på Djurönäset. boka i kalendern redan nu. program kommer på hemsidan.
Nordiska Geneveskolan 2014
Genom den Nordiska folkhögskolan i Genève får du möjlighet att under en fyra veckors kurs möta hela världens arbetsliv på FN-organet ilo:s konferens i Genève där du får lära dig om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld. Huvudkursen genomförs i Schweiz, Geneve och Rolle 25 maj- 13 juni. Ansökan finns på lärarförbundets hemsida och ska vara inne 18 december 2013. Sök på ”Geneveskolan.” Lärarförbundet betalar kursavgiften och alla kostnader.
26
SFHL
procent per anställd och år. Det största avtalet inom folkhögskolans värld, Arbetsgivaralliansens Bransch- och löneavtal, har centralt fastställt att man i medarbetarsamtalet ska komma upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan samt att det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Om man då kommer överens om att teckna ett lokalt avtal kring lön och därmed skriver bort det centrala avtalets bilaga 3 (lön) skriver man även bort denna del om man inte i det nya lokala tar med denna del. Slutligen en påminnelse om vikten av att det lokala avtalet ska uppfattas som bättre än det centrala, av båda parter (arbetsgivare och arbetstagarorganisation), utifrån den verksamhet ni befinner i.
Sök medel ur solidaritetsfonden
Ansökan om stipendium eller medel för projekt ur solidaritetsfonden ska vara SFHL tillhanda senast den 10 januari. Följande verksamheter kan finansieras via fonden: 1. Solidaritetsprojekt som stöds av medlemmar 2. Solidaritets-, freds- och miljöaktioner 3. Stipendier till medlemmar för aktiviteter som avser att förverkliga SFHL:s internationella program. Blanketter med information finns på sfhl.se under Internationellt.
Saknas ofta skyddsombud för deltagare i folkhögskolan nr 6/2013 skrev vi om varför mobbning på folkhögskolornas internat är ett i stort sett okänt fenomen. Det innebär inte att mobbning inte finns inom folkhögskolan anser Linda Rosén vid Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (fsr). Men hon kan inte göra så mycket åt saken. – Det ligger utanför fsr:s mandat men jag får en del samtal kring mobbning och arbetsmiljöfrågor som delvis överlappar det vi gör. Hon betonar att hon inte får många samtal om mobbning, men det innebär inte att mobbning inte kan vara ett problem. – Det finns inga ordentliga undersökningar, så vi kan inte uttala oss i vilken grad det förekommer. I de fall kursdeltagare upplevt sig utsatta, saknas ofta en egen representant att vända sig till. Kursdeltagarna har formellt rätt att utse ett skyddsombud som i allt är jämställt med de anställdas skyddsombud. Problemet är att många skolor inte sett till att det finns ett skyddsombud för kursdeltagarna. – Då är det upp till skolornas godtycke hur det blir. Och det kan ju i värsta fall vara så att den lärare som mobbat också är skyddsombud. Hur skulle du vilja ha det? – Att skolorna blir bättre på att ha studerandeskyddsombud och att de har tydliga och rättsäkra rutiner för hur de hanterar frågor om mobbing och andra arbetsmiljöproblem. Jag säger inte att skolorna är dåliga på att jobba med värdegrundsfrågorna, men det måste finnas säkra system dit kursdeltagarna kan vända sig. svante isaksson
L E DA R E
Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL
en krock mellan två system vi måste tåla jag var nyligen på en konferens ”Nyttan med folklig
bildning – i nytt ljus”. Folkbildare från hela Norden samlades för att få inspiration och diskutera bildningsbegreppet. Raskt kunde jag konstatera att vi alla hade olika erfarenheter och utgångspunkter. En bra förutsättning för spännande möten mellan folkbildare på ett folkbildningsvis. Nyttan – går det att sätta folkbildningen under det begreppet? Finns det någon nytta med folkbildning? Ja, det vet vi som är folkhögskollärare. Dagligen möter vi deltagare som gör sin resa och får sin bildning och utbildning. Här är det perspektiv som vi arbetar i som folkhögskollärare och folkbildare. Vi står på två ben och kan inte frånsäga oss varken den ena eller andra. En svårighet men också en tillgång och möjlighet! På den här konferensen presenterades några nytillskott inom den nordiska folkbildningen. Från Sverige presenterade sig bland annat Agnesbergs folkhögskola som har Romsk huvudman. Det var så härligt att få höra deltagarna berätta sin historia om hur de nu får sin högskolebehörighet! Till våren får de ta på sig sin studentmössa! Där händer det! Under mina år på Hagabergs folkhögskola fick jag uppleva denna krock som det blir när två kulturer möts. Det är så häftigt att få se deltagare med stolthet bli hämtade av släkt och familj! De har lyckats med det som de aldrig trodde att de skulle göra. De har klarat av en hel utbildning! Och det får vi vara med om att få uppleva! Stort! En krock mellan två utbildningssystem som vi folkhögskollärare och folkbildare måste tåla om vi vill stå upp för de som behöver oss mest. Jag vill vara ödmjuk inför våra deltagare när de säger att de tar studenten. Kosta på mig att glädjas och önska lycka till! Jag vet att det finns mycket jobb bakom ”examen”. Jobb som vi folkhögskolläraren får vara en del av eftersom vi får vara med på resan. Det är då jag känner mig som folkbildare och folkhögskollärare. Vår, folkhögskollärarens, del är att lotsa deltagarna genom studierna med vår pedagogiska kunskap och vårt förhållningssätt. I ett praktiskt pedagogiskt arbete som är prestigelöst med varje deltagare i fokus snirklar vi oss tillsammans med deltagarna förbi svårigheter och motgångar med sikte på en ljus framtid. Tron på att alla deltagare har möjligheter är stor och det ger liv åt folkhögskolan. Utbildning och bildning är till för människor så att de kan växa. Då kan man fundera på vilken nytta folklig bildning har ekonomiskt? I förlängningen har det en ekonomisk nytta för samhället men först är folklig bildning till för människor! Er ordförande INGELA ZETTERBERG
27
Fukt I dessa tre stålcontainrar finns Brunnsviks folkhögskolas bibliotek, ansedd som det bästa i landet. ABF Nordöstra Storstockholm lovade att de skulle flyttas till de nya lokalerna i Häggvik i Sollentuna. Men sedan i somras ligger det unika biblioteket fortfarande kvar i containrarna. Nu är fraktfirman som tagit hand om böckerna orolig att de ska bli förstörda av fukt och kondens. Foto: Svante Isaksson
EUROPASS – gör kunskaper och meriter synliga Hjälp dina studenter ut på den europeiska arbetsmarknaden. utbyten.se/europass
28
Här ruttnar Brunnviks bibliotek! när brunnsvik Flyttade i somras
från Ludvika till Borlänge lovade huvudmannen ABF Nordöstra Stor-Stockholm att skolans bibliotek skulle få följa med. Det var landets största folkhögskolebiblioteket och det tog över hundra år att bygga upp. Brunnsviks bibliotek är ett unikt kulturarv. Där ryms den litteratur som format arbetarrörelsen. Där ryms författarna som arbetarrörelsen format. Där ryms också hela folkbildningens historia. Att Brunnsviks bibliotek skulle få följa med dit skolan flyttade lugnade bland andra Arbetarrörelsens arkiv och Brunnsvikarnas förbund som oroat sig för bevarandet. Men det blev ingen flytt och det blev inget bibliotek. Sedan i juni finns böckerna i tre stora stålcontainers. De står utomhus helt oskyddade hos en fraktfirma i Roslagen invid havet. Även de är oroliga för hur det ska gå för böckerna, särskilt nu när hösten och vintern är här. ”Det blir ju mer fukt och kondens när temperaturen faller,” säger chefen. I sådana miljöer trivs mögel, silverfiskar och andra insekter som bokstavligen slukar böcker. ABF Nordöstras ordförande är det f.d. kommunalrådet Gunnar Sahlin (S). Han är också litteraturvetare och tidigare Sveriges högste ämbetsman som riksbibliotekarie och chef för det Kungliga biblioteket. Han kunde ha varit klippt och skuren för att värna Brunnsviks unika arbetarbibliotek. Men icke. Nu är det andra bokmalar som tar hand om böckerna. svante isaksson
KRÖNIKA
Stewe Claeson är författare och f.d. rektor och lärare på folkhögskola
Värdegrunden 4: en levande växelverkan det Finns en berättelse jag ofta tänker på när jag får
frågan om mitt liv som både folkhögskolerektor och författare – den har med den amerikanske diktaren William Carlos Williams att göra. Han dog i början av 1960-talet, med ett stort antal böcker bakom sig. Under hela sitt liv var han emellertid verksam som barnläkare i New York! Hans liv innehöll få ledigheter. Hans stora insats ligger på andra områden än det fackliga innehållet – han förnyade amerikansk poesi genom sin vilja att vara begriplig i en tid då modernistisk poesi blev en allt smalare angelägenhet i gemene mans liv. Den anekdot jag ofta får i tankarna vid frågan om hur man får två liv att gå ihop är denna: – med en patient framför sig kunde han plötsligt ta upp receptblocket och börja göra anteckningar, och man kan se patienten vänta medan doktorn gör en livsavgörande notering om hälsotillståndet. Och sedan under kvällar och helger bearbetade han anteckningarna, som i själva verket var språkliga uppslag, formuleringar han hört, iakttagelser av människor som överraskat honom, kuriösa vardagsuttryck som fötts i det dagliga arbetet. Helger och kvällar var han diktare. På dagarna omtyckt barnläkare – på kvällarna förnyare av amerikanska lyrik. Lyriken hade glädje av att hans arbete hela tiden korrigerades av den så kallade verkligheten, och han kom frisk och utvilad till arbetet varje morgon, efter att ha vistats i – det kreativa. Denna krönikas grundidé har med detta att göra. Den levende vekselvirkning hos Grundtvig har med skola/samhällsliv att göra. Samtal i folkhögskolan måste hela tiden bottna i kunskap om det samhälle vi lever i; det förutsätter att elev som lärare har en fot i bägge. Därför finns det nästan inget viktigare för den som är verksam i folkhögskolan än att samtidigt vara upptagen av något helt annat; från folkmusik och fågelskådning till arbete för demokratins uteckling eller kamp mot miljöförstöringen. Något, som man brinner för, men som inte direkt har med skolan att göra! Det var så jag hade det. Fyrtioett år i folkhögskolan, trettiofyra som rektor, hela tiden boende på skolområdet; det är lätt att föreställa sig att man skulle kunna ätas upp av arbetet. Men tidigt fick jag rådet av en gammal folkhögskoleman att inte sluta vara intresserad av annat än skolan. Samtal med kursdeltagare upptog en stor del av mitt liv, på sätt och vis mitt livs viktigaste kunskapsmassa; skrivandet var det jag sysslade med när jag inte var på skolan. Under många år höll jag de två världarna så separerade från varandra som det bara var möjligt. Idag är jag säker på att författarskapet mått bra av detta ständiga inflöde av verkligt liv, verkliga människor och verkliga livsfrågeställningar. Det är svårt att uppfinna händelser och personer som kan bräcka verkligheten när det gäller överraskningar, lycka eller hemskheter. Vi säger också att verkligheten överträffar dikten. Och jag är på samma gång fullkomligt övertygad om att folkhögskolearbetet mådde bra av att jag gjorde annat än bara läste Folkbildningsrådets propåer. Att jag hade ett liv utanför skolans. Att jag, som William Carlos Williams, kunde komma utvilad och entusiastisk till arbetet varje morgon – därför att jag kvällen innan, helgen innan, varit på besök i det starkaste människan uppfunnit: det kreativa. stewe cLaeson
29
L I T T E R AT U R
fantastiska filmer alldeles gratis
som när han i ett tal år 2000 på London school of economic bad om förståelse för afrikanska ledare som använde statliga pengar som sin egen börs medan medborgarna fortsatte att leva i djup fattigdom. människor som vuxit upp utan skor kunde inte fortsätta leva enkelt när de vunnit makten sade mandela.” men, skriver richard dowden i sin bok Afrika – Framtidens kontinent (Leopard förlag), nelson mandela kunde lika gärna ha sagt att minnena av misären borde ha ingett afrikas stora män solidaritet med de fattiga. Istället bad han om förståelse för förtryck och girighet. I slutet av åttiotalet levde afrikanerna, med några få undantag i diktaturer och enpartistater. de afrikanska eliterna delade rundhänt ut statens tillgångar i sina hemdistrikt: en flygplats, ett universitet, ett palats eller en hel huvudstad. I retoriken skyller de fattigdomen på de gama kolonialmakterna samtidigt som de skeppar statliga miljarder till bankerna i de forna kolonialmakterna frankrike och storbrittanien. men det betyder inte att demokrati är ett främmande väsen i afrika före kolonialmakternas tid, skriver dowden och nämner till exempel igbofolket i nigeria eller acholifolket i uganda. men det västerländska flerpartisystemet, där den som vinner 50 procent av rösterna får all makt utan hänsyn till de 49 procent som röstade på den andra kanditaten, ses som egendomligt. den traditionella afrikanska metoden för val eller att hantera en tvistefråga är att samlas och tala ut och nå fram till ett enstämmigt beslut efter en hetsig debatt. richard dowden har bott i afrika sedan 1971 och varit korrespondent för the times och Independent. Hans bok är en kärleksfull men också kärv och osentimental skildring av kontinentens utveckling efter befrielsen från kolonialmakterna som med linjal skar djupa sår i det afrikanska landskapet och folken. Vi får inte bara en historielektion, dowdern var med när det hände. Vi får möta människorna, ta del i händelserna och han sätter in dem i ett sammanhang som gör dem begripliga. Afrika – Framtidens kontinent är nog bland det mest insiktfulla och kunniga jag läst och borde vara obligatorik läsning på varenda folkhögskolekurs om afrika värd namnet.
public service-tv blir enligt min mening allt bättre, särskilt sedan webbens och tillkomsten av sVtPLay. under olika vinjetter som Dokument utifrån, Dokument inifrån, Dokumentärfilm, Dox, för att nämna några kategorier, hittar ni dokumentärer om i stort sett allt. serien dox har utan undantag visat fanstastiska och fängslande dokumentärer. Just nu ligger där filmer om forskningen om hjärnan, en annan om bödlarna bakom det indonesiska folkmordet, en uppvisning i ondska där bödlarna själv berättar. eller se filmaren margreth olin följa några ungdomar som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. dokument utifrån visar en film om den pakistanska flickan malala yousafzai som sköts i huvudet av talibaner på väg till skolan. eller den franska dokumentären om tobaksindustrin som satsar på nya marknader i asien och afrika, och trots att det är förbjudet i första hand vänder sig till barn och unga i sin marknadsföring. Här finns ett helt smörgåsbord av engagerande filmer om vår samtid att använda i undervisningen! det här är bara några axplock. det finns mycket mycket mer på kunskapskanalen. Har ni ännu inte gått på upptäcksfärd på sVtPLay finns det inte längre någon ursäkt att låta bli.
staffan myrbäck
STAFFAN MYRBÄCK
Borde finnas med på varenda afrikakurs det är inte alltid nelson mandela säger kloka saker.
Kort om... Greklands sönderfall, förtrycket i Sahara och de politiska idéernas roll kaos alexandra Pascalidou År 2004 rustade Aten för OS och champagnen flödade. År 2013 lämnar föräldrarna barnen till barnhem därför att föräldrarna inte har råd att försörja dem. Alexandra Pascalidou skildrar ett samhälle i sönderfall men också människor som förmår att i det tätaste mörker hålla hoppet om framtiden vid liv.
30
tyst territorium fredrik Laurin m.fl Västsahara är landet med en av världens största fyndigheter av fosfat inom jordbruksindustrin. I närmare fyrtio år har landet slitits sönder av krig, korruption och maktspel. Tyst territorium är en reseberättelse som förklarar sakfrågorna och sätter dem i historiska och politiska sammanhang.
demokratins tidsålder Jan-werner müller Nittonhundratalet var ett århundrade då politiska idéer spelade en viktig roll. Den tyske statsvetaren JanWerner Müller analyserar i sin bok "Demokratins tidsålder" de politiska tänkare som spelade en av avgörande roll för att legitimera både auktoritära och demokratiska styrelsesätt och institutioner.
svår läsning som rekommenderas säkert minns vi alla den 22 juli
2011, massakern på utøya, norska socialdemokratiska ungdomsförbundets, aufs sommarläger. skulle det kunna hända igen, i sverige? så tänkte vi då. orkar vi återvända till utøya? Ja faktiskt, det känns nödvändigt, även om det väcker svåra känslor. anders behring breivik är en av huvudpersonerna i En av oss. En berättelse om Norge (albert bonniers förlag). författaren är Åsne seierstad, som gjort sig känd som krigsreporter i Irak och afghanistan. I efterordet till sin bok skriver hon: ”mitt eget land var så avlägset. det visste jag ingenting om”. I boken möter vi många av ungdomarna på utøya. Vi läser om hur de förbereder sig inför sommarlägret och om vad som sker under själva massakern. starten i boken är mitt i infernot. elva ungdomar på kärleksstigen som blir skjutna, endast marte överlever och kan återberätta allt som hände. I början av boken heter mördaren bara anders, det är under hans uppväxt, när han blir mobbad och försöker få kontakt med sin far, ambassadrådet som försvinner tidigt från hemmet. under förberedelserna inför bomben mot regeringshögkvarteret i oslo och massakern på utøya blir han anders breivik, ibland anders behring breivik. det känns svårt att läsa boken ensam, under vissa avsnitt vill man gärna hålla någon i handen. en uniformsklädd person som säger att han vill skydda dig och som sedan skjuter ned dig. Vem i hela världen kan man lita på? en studiecirkel kring boken, där vissa avsnitt läses högt och andra konsumeras enskilt för att sedan träffas alla tillsammans och prata kring de känslor som väcks, rekommenderas HoLGer nILén
TIDSKRIFTEN
Skolbibliotekens växande betydelse det råder inget tvivel om att skol-
bibliotek är nödvändiga för elevernas kunskapsutveckling säger professorn i biblioteks- och informationsvetenskap, Louise Limberg, i senaste numret av Alfa, en tidning för lärare i svenska, SO-ämnen och språk som ges ut av Lärarförbundet. Skolbibliotekets huvuduppgift är att främja läsning och stärka elevernas kompetens att söka information. Mycket av dagens undervisning, särskilt i folkhögskola, baserarsig på att eleverna själva får söka och sammanställa information. Men forskning visar att många bara söker efter fakta och färdiga svar. Louise Limberg menar att det handlar lika mycket om att undersöka och bedöma relevansen i materialet, något eleverna har svårt för. I ett
reportage skildras hur samarbetet mellan skolbibliotekarien och läraren både stöttar läraren och ger eleverna en djupare syn och vägledning i hur de ska arbete med informationssökning. Artiklarna i Alfa ger goda exempel på den betydelse skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar i modern undervisning. Det är numera lag på att alla elever i den kommunala skolan ska ha tillgång till skolbibliotek .Men vad gäller bibliotekens roll i folkhögskola tyder Biffs (bibliotek i folkhögskola och folkbildning) undersökning, som vi skrev om i förra numret, på att utvecklingen i folkhögskola går i motsatt riktning jämfört med den kommunala skolan. Artiklarna i Alfa kan läsas på lararnasnyheter.se/alfa. STAFFAN MYRBÄCK
Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.
PERSONER
mats-eric nilsson har fått Elin Wägner-sällskapets pris Väckarklockan för 2013. Han får priset för att han sätter luppen på vår mat, vad den innehåller och hur den produceras. Han skriver om vikten av goda råvaror och att följa årstiderna vid inköp och tillagning. Priset delades ut vid Elin Wägnerdagarna på St Sigfrids folkhögskola i Växjö i september. I höst är han aktuell med boken Saltad nota.
lawen mohtadi, som
petter, rapartist, besökte i slutet av oktober Hola folkhögskola där 200 elever från Hola, Övik och Ålsta folkhögskolor hade samlats för att lyssna på hans resa från dåliga betyg till författare och artist. På Hola pågår under hösten ett projekt i läsfrämjande åtgärder med bidrag från Kulturrådet. Föreläsningen var en del i projektet. Eleverna i Allmän kurs fick också varsitt exemplar av Petters bok, 16 grader.
bl.a. är krönikör i Dagens Nyheter har valts in i Folkbildningsrådets styrelse. Hon utbildade sig till journalist på Skurups folkhögskola och har arbetat som frilansreporter på Front i P3, Studio Ett, Kulturnytt i P1 och varit chefredaktör för den feministiska kulturtidskriften Bang. Förra året gav hon ut en bok om den romske människorättsaktivisten Katarina Taikon, Den dag jag blir fri.
31
S F H L - P O R T R ÄT T – För mig är facket medlemmarna. Eftersom distriktstyrelsen har en samordnande funktion får vi ordna aktiviteter där medlemmarna kan diskutera vad det är i sin vardag man vill kunna påverka med hjälp av kollektivavtalen.
”Problemet är att det inte finns en gräns för arbetstiden” För tre år sedan började Helené Zallin arbeta som folkhögskollärare på Runö folkhögskola. Innan dess visste hon knappt vad folkhögskola är. Nu är hon ordförande i Stockholmsdistriktet. Men hon är väl rustad för uppgiften. staffan myrbäck helené zallin är barnskötare
som för 13 år sedan blev förtroendevald i Kommunalarbetarförbundet, de sista åtta åren innan hon började på Runö var hon förtroendevald på heltid. – I Kommunal får de förtroendevalda handledarutbildning för att ha kurser i arbetsmiljö och arbetsrätt. När Runö sökte en lärare tänkte jag att jag provar att söka tjänsten och se om jag har de kunskaper som krävs. Och det tycke de att jag hade. Innan dess visste hon inte så
mycket om folkhögskolan. På Runös moderskola i Åkersberga utanför Stockholm är man inriktad på de fackliga utbildningarna medan filialen på Hälsobrunnsgatan inne i Stockholm har de traditionella folkhögskoleutbildningarna som allmän linje och speciallinjer. – Jag gillar sättet vi bedriver kurserna på. Och vår arbetsgivare vill att vi ska vara välutbildade. När jag hade jobbat ett år fick jag gå Linköping universitets kurs i Folkhögskolans idé och pedagogik på 7,5 poäng. Helené Zallin vill gärna gå Folkhögskollärarprogrammet så småningom. Men för det krävs att man antingen har högskola sedan tidigare eller har jobbat som lärare i fem år. Så om två år har hon möjlighet att gå. – Vi har en lärare som gått den utbildningen och vår arbetsgivare uppmuntrar oss att gå den. I våras valdes hon in i Stock-
holmsdistriktets styrelse och på det konstituerande mötet utsågs hon till vice ordförande. Men under hösten valde några i distriktstyrelsen att sluta, bland annat Eva Lilja-Ekström som avgick som distriktsordförande. – När Eva avgick säger stadgarna att jag tar över till nästa årsmöte och då får vi se om medlemmarna vill välja om mig och låta mig fortsätta. i oktober annonserade distriktet ut ett möte där man bland annat hade fyllnadsval men också för att diskutera avtalsrörelsen. Det kom ett tjugotal medlemmar, vilket är ovanligt många. De senaste åren har mötena varit glest besökta. – På årsmötet var vi inte lika många så det var jättekul att det kom så många. För mig är facket medlemmarna. Det är de som ska berätta vad de vill att vi ska göra. På mötet diskuterade man vilka frågor som är viktiga i avtalsrörelsen, och det var de klassiska frågorna som kom upp: Arbetstiderna, arbetsbelastningen och lönerna. – Det är problematiskt att det inte finns någon gräns för arbetstiden. Abetsgivaren får lägga sig på max 1760 timmar per år. Och det är klart att arbetsgivaren lägger sig på max om avtalet medger det. Några andra styrningar finns inte utan det får man göra upp på lokal nivå. Har man då inte starka fackliga förtroendevalda hamnar medlemmarna i kläm. Eftersom det inte står något annat i avtalet har man inget att sätta emot.