Folkhögskolan 1 2015 by Tidskriften Folkhögskolan

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

olkhögskolan NR 1/2015

sedan 1920

Skuldsatt Klarar din skola insänt:

»Vi läser också romaner!«

budgetkaoset?

riksdagen :

Skiljer 450 miljoner mellan blocken Reportage :

Äntligen blev Fryshuset folkhögskola

Sundbybergs rektor räddar deltagarna men priset är högt. Sid 12

Föra tanken vidare handlar om reflektionens betydelse för lärande och utveckling. Ulla Wiklund beskriver hur man som lärare kan göra eleverna mer delaktiga i klassrummet, samtidigt som möjligheterna att själv bli mer reflekterande förstärks.

Föra tanken vidare

– reflekterande arbetssätt i skolan Ulla Wiklund

Mjuka pärmar, 176 sidor, ISBN 9789198084924 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer. Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

195:

»Det är inte ofta jag läser en bok som får mig att omvärdera hela mitt undervisningsarbete från planering till utvärdering. Föra tanken vidare ger mig dock lust till just det ... Jag hoppas att alla lärare ska läsa den här boken – både för sin egen och elevernas skull.« Emelie Bardon, Uttryck nr 2/2014

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetens utveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grund skollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skol ledare och inte minst lärarstudenter.

2 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

redaktören

Hur har Alliansen egentligen tänkt?

Foto Håkan Elofsson

et finns en märklig inkonsekvens i allianspartiernas agerande när de lade sin budgetmotion i höstas om man jämför med deras budget ett år tidigare. Under hösten 2013 lade den dåvarande alliansregeringen sin sista budget, alltså den budget som gällde för 2014. Där skriver man om de studiemotiverande folkhögskolekurserna, som under 2013 utökats till 8000 platser: ”Det är angeläget att ungdomar som gått sådana kurser kan erbjudas utbildningar på folkhögskolornas allmänna kurser direkt efter att de slutfört studiemotiverande kurser, så att deras studiemotivation kan tas tillvara.” Med dessa ord föreslog alliansregeringen i sin sista budget att pengar avsattes för såväl studiemotiverande folkhögskoleplatser som 1000 extraplatser i allmän kurs under 2014. Det som alltså händer är att den dåvarande alliansregeringen föreslår pengar till extraplatser för hösten 2014, ett halvt läsår men inga pengar 2015. Samtidigt lägger man pengar till studiemotiverandeplatser med argumentet att studiemotivationen tas till vara i folkhögskolans allmänna kurser. I detta nummer skriver vi om folkhögskolerektorer som känner sig lurade och överraskade av allianspartiernas budget för folkbildningen. När man satt i regeringsställning anslog man alltså pengar för ett halvt läsår. Under hösten tog folkhögskolorna emot deltagare. Folkhögskolorna har dessutom tagit emot ungdomar till studiemotiverande folkhögskoleplatser, uppmuntrat deras studieintresse och fått dem att söka till allmän kurs för vårterminen. Helt enligt den dåvarande alliansregeringens vilja.

folkhögskolan

»Det är alltså lätt att förstå om rektorer, lärare och deltagare känner sig lurade«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare som njuter av att det blivit snö och kallt så att han kan ta på sig skidorna och åka ut på Brunnsviken.

Det är alltså lätt att förstå om rektorer, lärare och deltagare på folkhögskolor blir överraskade och känner sig lurade. Inför detta faktum har flera folkhögskolor beslutat, med risk för sin ekonomi, att ta av sina egna besparingar så att deltagarna får läsa klart sin behörighet. Detta sker samtidigt som en ny rapport visar, vilket vi ska återkomma till under våren, att var tredje folkhögskola går med underskott. På sidan 6 i detta nummer ställer vi tio frågor till ordförande i riksdagens Kulturutskott, Per Bill (m), hur man egentligen har tänkt. Vi skriver också om ett av nytillskotten i svensk folkhögskola, Fryshusets folkhögskola. Fryshuset har ju kört folkhögskolekurser åt andra folkhögskolor i många år men äntligen får de genomföra folkhögskolekurser i egen regi. Ett stort grattis till Fryshuset och vi säger välkommen till folkhögskolefamiljen! Staffan Myrbäck staffan.myrback@larartidningar.se

1 2015 3

innehåll Tio frågor ”Det är ju ingen nyhet för rektorerna att

extraplatserna bara var en extrasatsning under par år” säger Per Bill (M), ordförande i kulturutskottet. .... Sid 6

Insänt: Praktiskt arbete och forskning står inte i motsats,

de är två sidor av samma mynt, skriver Bernt Gustavsson och Irma Carlsson med anledning av reportaget om folkhögskollärarutbildningen i nr 6/2014. .... Sid 26 Författarporträtt: Gertrud Hellbrand, skrivlärare på

Bona folkhögskola om sin uppmärksammade och prisbelönta roman Veterinären. .... Sid 28

SFHL: När måste jag berätta för min arbetsgivare

att jag ska få barn? SFHLs ombudsmän svarar på frågor om föräldraledighet. .... Sid 32

Nyheter: Scouternas folkhögskola måste betala

tillbaks 3 miljoner för konfirmationskurser som inrapporterats som folkhögskolekurser. .... Sid 34

Äntligen blev Fryshuset folkhögskola!

Efter att ha fått avslag sju gånger blev Fryshuset äntligen folkhögskola. Ändå blir folkhögskolan en mycket liten del av Fryshuset totala verksamhet med 400 anställda. Sid 14

Alliansens budget = hål i ekonomin

När Alliansens budget gick igenom i riksdagen saknades plötsligt pengar till folkhögskolans extraplatser. Nu riskerar flera av skolorna sin ekonomi för att deltagarna ska få läsa klart. Sid 10

Lär sig våga tala svenska

De flesta är kvinnor med avbrutna studier som varit hemma i flera år och tycker de kan för lite svenska för att våga tala det. På Skarpnäcks folkhögskola vågar de prata utan att skämmas. Sid 22

olkhögskolan

Lärarförbundets tidskrift för folkhögskollärare

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

Omslag: Peter Jönsson

Redaktion: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070 624 10 24 Jonna Olsson Grafisk design

Annonser, bilagor & webb: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan Sista nr 2 /2015: 16 mars. manusdag för nr 2/2015: 16 mars Prenumeration: Utgivning: prenumeration@larartidningar.se 8 april 08-737 66 80

4 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

Nyheter

Kort om …

Resande skolan, Antigonepriset och After work på Hola... • Elevföreningen Den resande skolan, arrangerar till hösten en kurs tillsammans med Färnebo folkhögskola: Riv alla murar — en antirasistisk asylrättskurs. Kursen pågår under två terminer där man fördjupar man sig i svensk och europeisk asylpolitik, en 6–8 veckors resa till södra Europas gränser samt ett valfritt efterarbete. • Hola folkhögskola anordnar under vårterminen After Work med föreläsningar. Tre fredagar kan skolans lunchgäster lyssna till en föredragshållare. I februari berättar bl. a. Jim Dawe från Röda Korset om en resa i Nordkorea där han mötte både välklädda kvinnor, överviktiga barn, rekordskörd men också svält och ett hårt kontrollsamhälle. • Under vårterminen startar Vindelns folkhögskola ett nytt läsprojekt, Det magiska ordet, som har som mål att engagera och entusiasmera till lustfylld läsning. Projektet har fått medel för läsutveckling från Kulturrådet och är ett samarbete mellan Vindelns Folkbibliotek, Renforsskolan och Vindelns Folkhögskola. • Det senaste numret av Folkhög skoleveteranen, nr 4 2014, har kommit och innehåller referat, recensioner, krönikor och intervjuer. Folkhög skoleveteranen görs av pensionerade folkhögskollärare och kan läsas och laddas ned på sajten: vetfolk.dinstu dio.se/empty_26.html • Den 13 mars, kl. 10-16, bjuder Folac in folkhögskolor till en fortbildningsdag i Lärande för Hållbar utveckling i Folkbildningshuset, Rosenlundsgatan 50 i Stockholm. Under dagen går man igenom och diskuterar vilken roll folkhögskolan kan spela för hållbar utveckling och hur man kan arbeta pedagogiskt med hållbarhetsfrågor. Anmälan skickas till: mats.ehn@folkbildning.net. Kostar 150 kr (fika ingår).

folkhögskolan

450 miljoner skiljer regeringen och alliansen I valrörelsen sa tre av allianspartierna att de ville fortsätta de senaste årens satsning på folkhögskolorna. Men två veckor före valet beslöt alliansregeringen att det blir inga mer pengar till extraplatser i allmän kurs. Under hösten hade landets folkhögskolor utgått från »Två veckor att regeringens budget före valet skulle gå igenom. Ett annat skäl till optimismen förhand var att centern, folkparlade allians tiet och kristdemokrapartierna om terna sagt sig vara posibudgeten på tiva till en fortsättning. Kristdemokraterna var Harpsund« tydligast och ville öka folkbildningsanslaget med 80 miljoner per år fram till 2017. Moderaterna ville utvärdera satsningen först. Men 22 augusti förhandlade allianspartierna om budgeten på Harpsund. Efteråt stod det klart att alliansens budget för 2015 innebar en minskning på folkbildningsanslaget jämfört med 2014 från 3 642 miljoner kr till 3 598 miljoner kr, en minskning med 44 miljoner. Regeringen ville höja anslaget med 46 miljoner. I Kulturutskottets betänkande senare under hösten skrev allians-

partierna: ”Det innebär att den tillfälliga satsningen under 2013 och 2014 på utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurser inte fortsätter inom ramen för folkbildningsanslaget.” I budgeten för 2015 skilde det alltså 90 miljoner kr mellan regeringen och alliansen i anslaget för folkbildningen. För åren 20162018 vill den rödgröna regeringen satsa 120 miljoner kr mer på folkbildningen varje år jämfört med alliansen. Totalt skulle de rödgröna budgetarna för 2015–2018 gett 450 miljoner kr mer till folkbildningen jämfört med Alliansens budget. Detta var dock inget folkbildningens företrädare fick höra före valet. Och vad hände med kristdemokraternas satsning med 80 miljoner kr mer till folkbildningen? – Vi tycker som parti att folkhögskolan är oerhört viktig. Sen är det ju så att vi är fyra partier. Alla får både ge och ta. Därför har man en förhandling om helheten som jag som riksdagsledamot inte kan gå in och göra förändringar i, säger Lars-Axel Nordell som sitter i kulturutskottet för krist demokraterna. Staffan Myrbäck

1 2015 5

10 frågor

En konsekvens av budgeten var att de tusen extra platserna till folkhögskolornas allmänna linje försvann. – Det var ju inte så att vi ville ta bort dem men i alla budgetar tvingas man att välja mellan många bra satsningar.

– Det är ju ingen nyhet för rektorerna att de 1 000 extraplatserna i allmän linje bara gällde ett par år, säger Per Bill, moderat riksdagsman och ordförande i Kulturutskottet sedan i höstas, om extraplatserna som försvann när alliansens budget gick igenom. text: staffan myrbäck

» Det är ju ingen nyhet att det var en extrasatsning« Per Bill är moderat riksdagsman och ordförande i Kulturutskottet.

I kulturutskottets motivering skriver ni att satsningen på extraplatser under 2013 och 2014 på folkhögskolans allmänna kurser inte skulle fortsätta inom ramen för folkbildningsanslaget. Varför ville ni ta bort dem? – Nu hade vi två år av denna satsning men i somras på mötet i Harpsund beslutade regeringen att man inte skulle fortsätta med den. Det betyder inte att den varit dålig utan bara att man hade andra utbildningsatsningar som man tyckte hade något högre prioritet.

Jag har talat med rektorer som upplever att de före valet fått svaret från allianspartier att satsningen på extraplatserna skulle fortsätta och blev överraskade att det försvann efter valet. – De rödgröna höjer skatten med 20 miljarder och då har man naturligtvis 20 miljarder mer att lägga på olika satsningar. Och i deras budget fanns det ju plats för detta. I vår budget, som inte höjer skatterna med 20 miljarder, hamnade den här satsningen precis utanför.

Finns det en möjlighet att allianspartierna och regeringen kan komma överens under våren? – Satsningar på utbildning i alla dess former är ju prioriterat både av regeringen och av alliansen. Om de rödgröna i vårbudgeten gör en satsning på fler platser på folkhögskola så är väl det en klok satsning, givet att de har mera pengar. 6 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

De som gått de studiemotiverade kurserna under hösten påbörjade sina studier på extraplatserna. Nu tvingas de hoppa av men kommer ändå ha studieskulder för den tiden. Har du några förslag på vad man ska göra åt det? De kan alltså inte gå vidare eftersom det inte finns platser. – Förhoppningsvis är det ett kortsiktigt övergående problem. Det borde redan i april kunna komma tilläggsförslag på att få fler platser.

Ni minskar också på folkbildningsanslaget med totalt 106 miljoner jämfört med 2014 de närmaste tre åren. Vad beror det på? – När vi satt i regeringen var det här något man då såg som en extra satsning under ett par år. Nu går man tillbaka till vad man ansåg vara en normal nivå för folkhögskolorna.

Samtidigt har man ju genom de här studiemotiverande kurserna höjt antalet som vill studera vidare. Genom att extraplatserna tas bort finns inte längre den möjligheten. En rektor jag talade med tyckte att det blev ett kortsiktigt tänkande. Har du någon kommentar till det? – Det är ju inte någon nyhet för rektorerna att det här var en extra satsning under ett par år. Då kan man ju inte lägga om hela sin världsbild på att så här ska det se ut för folkhögskolorna de kommande 20 åren. Då har man ju inte förstått vad extrasatsningar är för någonting.

Men om man nu gör en sån här satsning som visar sig vara väldigt lyckad, blir det då inte konstigt att man sedan tar bort det? – Det kan man tycka men idén var ju att vi skulle ha kommit tillbaka till en lägre nivå när arbetslösheten hade gått ner, och att det fanns andra utbildningsåtgärder som man ansåg vara bättre.

Fast det här gäller ju en grupp som varit mer eller mindre omöjligt att få till studier men som tack vare de studiemotiverande kurserna fick många att börja studera. Precis det ni ville. Flera jag har talar med har svårt att förstå varför man då föreslår att det tas bort. De får det inte att gå ihop. – Det är ju problemet med alla kortsiktiga engångs- eller tvåårssatsningar, att de har ett mål. Om de sedan visar sig väldigt framgångrika kan man ju naturligtvis i en utvärdering konstatera detta, och öka anslagen därefter. Men nu blev det ett maktskifte, så vi har ju inte kunnat göra den analysen.

Ni hade väl kunnat föreslagit en fortsättning tills utvärderingen var klar, eftersom det mesta tydde på att det här var väldigt lyckat. – Jag började i kulturutskottet i oktober så det får du prata med mina företrädare om. Den budget som jag hade att debattera i riksdagen var redan gjord under hösten, innan jag tillträdde som ordförande i kulturutskottet. Jag hoppas att du förstår att jag tycker att folkhögskolor är en högt prioriterad del i min budget men det är väldigt svårt för mig att förklara hur mina företrädare tänkte eftersom jag inte höll på med kulturfrågor tidigare utan satt i konstitutionsutskottet.

Musiklinje hotad av nedläggning • Musiklinjen på Vadstena folkhögskola är nedläggningshotad. Förslaget har mött starka protester från elever, företrädare för Link öpings kommun och den klassiska musikinriktningen i Linköping. ”Utbildningen är den enda i sitt slag i landet och håller högsta möjliga konstnärliga kvalitet,” skriver företräda rna för den klassiska musikinriktningen. Skol an brottas med dålig ekonomi och ett av försl agen var att lägga ned musiklinjen. Enlig t skolan söker ett hundratal studenter varje år till de 25 platserna.

Kvarnby brann igen

• Kvarnby folkhögskola har än en gång utsatts för brand. 2013 brann skolan ned till grunden. Under 2014 har man byggt ett nytt skolhus, som var den byggnad som eldh ärjades. Byggnaden fick omfattande bran dskador. Man hade dock inte hunnit flytta in de nya lokalerna, vilket gör att skadan för skolverksamheten är begränsad. En krim inalteknisk undersökning pågår men det mes ta tyder på att det var en naturlig brandors ak, skriver skolan på sin hemsida.

Majoritet vill inte köpa Brunnsvik

• Kommunstyrelsen i Ludvika sa nej till att köpa Brunnsvik. LO hade erbjudit kom munen att köpa Brunnsvik för en krona. Dessutom skulle LO skicka med ett engå ngbidrag på 5 miljoner kr, förutsatt att kom munen tog över ett lån på 1 650 000 kr. Det kommunala fastigetsbolagets VD hade gjort en kalkyl med beräknade hyresintäkter och räknat med att Brunnsvik skulle bli en vinstaffär redan andra året. Men de borgerlig a partierna och vänsterpartiet ifrågasatte kalkylen och röstade nej till förslaget.

Skattesmäll för Litorina

• Kammarrätten slår fast att Litorina folkh ögskola måste betala 400 000 kronor mer i skatt än vad de hade räknat med. Skatten gälle r för år 2012. Skatteverket anser att den utbildnin g som Litorina bedriver bestå mer av arbe tsmarknadspolitiska åtgärder än ren utbildnin g och därför ska verksamheten beskattas för det.

Två veckor före valet beslöt alliansen att ta bort extraplatserna.

månadens linje

Musikutbildningen som ger jobb »Ett yrke med växande underskott«

Musikutbildningar är en osäker bransch med små möjligheter att försörja sig på. Men det finns en utbildning som ger jobb efteråt – om man vill hålla på med musik. – Det gjordes en marknadsundersökning för fem år sedan. Av alla konstnärliga yrken var kantor det enda yrke som hade underskott. Och underskottet växer på grund av pensionsavgångar, säger Eva Östman, utbildningsledare vid kantorsutbildningen på Mellansels folkhögskola. En kantor är kyrkomusiker. Det vanligaste är att man förknippar yrket med bröllop, begravningar, gudstjänster och högmässor. Men yrket innehåller mycket mer och det är skillnad på att vara kantor i stad och på landsbygden – I städer är det ofta både en kantor och en organist. Kantorn ka ha flera körer och fler dagsträffar med ålderdomshem medan organisten sköter guds-

tjänster och högmässor. Det är fyra folkhögskolor och två högskolor i Sverige som utbildar kantorer. Liksom andra utbildningar i klassisk musik har det varit en nedgång i antalet sökande. Varje år har kantorsutbildningen på Mellansel 20 till 30 sökande och tar in sex studerande på helfart och sex på distans. Utbildningen har två profiler: Klassisk profil med inriktning på klassisk orgel och pianospel samt en afroprofil med större tyngdpunkt på kördirigering och brukspiano. Utbildningen är på 2,5 år. – Det är nog en av de mest schematunga utbildningar man kan gå. Orgel är ju huvudinstrument. Du har enskild undervisning i orgel, piano, sång, Liturgisk orgel, där du spelar koraler

3563

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, har gjort en kartläggning av hur CSNbidragen utvecklats under 2004-2014. Enligt en rapport har de totala studiemedlen ökat mer än både prisbasbelopp och Konsumentprisindex, KPI. Lånedelen ökar dock snabbare än bidragsdelen, vilket betyder att andelen bidrag av de totala studiemedlen minskar. Av det totala bidraget minskade bidragsdelen från 82 till 73 procent under perioden.

En kantor spelar inte bara på bröllop och begravningar.

och improvisation, brukspiano (ackordpiano), kör och dirigering. Det är fem enskilda ämnen förutom att du gruppvis läser musikteori i olika former. Sen läser du en massa kyrkoämnen, kyrkohistoria och troskunskap. Är det ett ensamt jobb? – Många jobbar i pastorat och har arbetskompisar i grannförsamlingen. Och så ingår du ju i arbetslaget i kyrkan. En del undervisar också på orgel och piano. Många har flera körer. Du har ganska stora möjligheter att profilera dina tjänst. Du får jobba med det du tycker är roligt. Du kan anordna konserter och då är det ju kantorn som knyter till sig musiker och har alla möjligheter att få spela med folk man själv vill spela med. Staffan Myrbäck

Hösten 2014 sökte 5977 personer som har sin grundläggande behörighet från folkhögskolan till högskolan. Av dessa antogs totalt 3563 personer, dvs 60 procent. Från folkhögskolans urvalsgrupp antogs 1381 personer. 823 av dessa hade det högsta studieomdömet (Utmärkt studieförmåga, 4). Många antogs även med andra studieomdömessteg. Till exempel hade 431 personer Mycket god studieförmåga, 3.

58%

Medborgarnas engagemang för socialt arbete och idrott har ökat något sedan 1992. Det visar Ersta Sköndals Högskola i en befolkningsundersökning om vuxnas ideella arbete. Engagemanget för boendefrågor, religion och kultur är stabilt medan det ideella fackliga och politiska arbetet minskar. 58 procent av de folkhögskolestuderande hade utfört ideellt arbete medan rikssnittet i befolkningen ligger på 53 procent.

8 f o l k h ö g s k o l a n

��

avlyssnat … i pressen

… i riksdagen

Demokrati uppstår inte av att alla existerande åsiktsriktningar väljs in i riksdagen och säger sitt varje dag i varje fråga i en parlamentarisk variant av direktdemokrati eller byalagsmöte. Tekniskt handlar det om att konstruera ett system som får fram en giltig majoritet och en beslutsför regering. Det sker lättare genom majoritetsval. Då bestämmer sig valkoalitionerna och kandidaterna för vad de vill, går till val, varpå segraren genomför sin politik tills väljarna tillfrågas på nytt. Som synes försöker decemberöverenskommelsens spelregler efterlikna detta. Lena Andersson, DN 10 /1-2015

»Jag har blivit kontaktad av en rad folkhögskolor som uttrycker sin oro« Niclas Malmberg (MP): ”Jag hade tänkt tala om 1 500 nya platser på folkhögskolorna och en nationell biblioteksstrategi. Jag hade tänkt tala om hur vi skulle kunna öka förutsättningarna för barns och ungas läsande, inte minst med hjälp av e-böcker. Men allt det här var reformer som gick i papperskorgen när Sverigedemokraterna och Alliansen gjorde gemensam sak och sänkte utgiftsområdets anslag med nästan 366 miljoner kronor – 1 miljon per dag.”

Människan är en förening av förnuft, vilja och känsla – alla tre måste respekteras om demokratin ska bli möjlig. Politik är med andra ord en fortgående tankeprocess, där besluten är konsekvensen av tankar, inte uttryck för en ofta skenbar handlingskraft. Detta synsätt har också givit mig skäl att hysa stark skepsis mot dagens blockpolitik som innebär att det viktigaste blir att vinna voteringen, också till priset av att det beslut som fattas ogillas av medborgarnas flertal. Bengt Göransson i Tankar om politik Avhoppare från högerextrema, islamistiska och kristna organisationer samt från kriminella gatugäng berättade sina historier. Slutsatsen, som kan läsas på cfr.org, är värd att citera: ”Mycket få av de intervjuade avhopparna nämnde religion eller ideologi som någon avgörande faktor i deras radikaliseringsprocess. De åsikter som dessa organisationer gav uttryck för fungerade snarare som ett rättfärdigande av våldet än som inspiration till det.” Håkan Lindgren, SvD, 31/1-2015 folkhögskolan

1 2015

Lars-Axel Nordell (KD): ”Jo, det är riktigt, som de rödgröna säger, att deras anslag ligger högre än vad våra gör, 365 miljoner kronor. Men samtidigt är det inte pengar som faller som manna från himlen, utan det innebär att man har gigantiska skattehöjningar på över 25 miljarder, varav kultursektorn, den ideella sektorn, media och folkbildningen på 2,26 miljarder. Det är alltså sex gånger mer än vad man satsar… Man ger med den ena handen och tar med den andra.” Terrorattacker får allt större rubriker. Men när man frågar människor runt om i världen hur de upplever våld och hot i sin vardag känner många en ökad säkerhet, enligt de senaste resultaten från World Values Survey. Mätningar startade 1981 och bygger på intervjuer med männsikor från ett hundratal länder. Våldet har minskat markant på alla nivåer de senaste 10–20 åren.

Björn Wiechel (S): ”Inte minst de senaste dagarna har jag blivit kontaktad av en rad folkhögskolor och bildningsorganisationer som uttrycker sin besvikelse och sin oro över beskedet. Det innebär nämligen att många inte får den chans som de verkligen är i behov av. Folkhögskolorna måste nu stänga dörren… Nu när de ekonomiska förutsättningarna förändras måste de stuva om och skära ned. De elever som behöver förnekas möjlighet till den rörelsefrihet som utbildningen faktiskt skulle ha skänkt dem. Det är allvarligt.” Bengt Eliasson (FP): ”Politik är att vilja, våga och välja. Det ska finnas kulturella mötesplatser som stimulerar kreativitet och förnyelse och som bidrar till ökad medmänsklig förståelse över hela landet. Att då föreslå en ensidig Stockholmssatsning som tar 80 miljoner kronor av höjda skatter till att införa fria entréer på statens museer är fel fördelningspolitisk väg att gå.” Redigerat urval av riksdagsmotionerna 2014/2015 Kriget i Syrien ger bilden av en allt mer konfliktfylld värld.

Nyheter – Genom riksdagsbeslutet har jag förlorat över två miljoner kr, säger Arne Georlin, rektor på Sundbybergs folkhögskola.

Sundbybergs rektor Arne Geolin Efter budgetchocken:

» Vi riskerar vår ekonomi« 10 f o l k h ö g s k o l a n

6 2014

Budgetkaos i Riksdagen.

När Alliansens budget gick igenom i riksdagen fick det omedelbar effekt på många folkhögskolor. Plötsligt hade man inga pengar för deltagare som gick på extraplatser i allmän kurs. Nu väljer flera skolor att låta deltagarna gå kvar i hopp om att senare få mer pengar. text: staffan myrbäck foto: peter jönsson

En del folkhögskolor som tidskriften talat med tar kostnaden ur egen ficka för att de deltagare som gått på extraplatser ska kunna läsa klart under vårterminen och få sin behörighet. – Vi kan ju inte vara så omänskliga att vi lämnar dem i sticket. Det är ju det friskolor och andra fått kritik för när de stängt ett gymnasium en termin innan eleverna fått sin examen, säger Arne Georlin, rektor på Sundbybergs folkhögskola. Sedan två år tillbaka hade alliansregeringen satsat pengar på 1000 extraplatser i allmän kurs på landets folkhögskolor. I alliansregeringens sista budget, hösten 2013 anslog den pengar till extraplatser för vårterminen och höstterminen 2014. Men när allianspartierna lade sin budgetmotion i höstas, utan pengar till extraplatser för vårterminen 2015, innebar det att det bara fanns pengar för ett halvt läsår. Ett viktigt skäl till att extraplatserna infördes var att de studiemotiverande folkhögskoleplatserna, smf, ökat söktrycket till allmän kurs. smf blev något av en succé och ledde till att många ungdomar blev intresserade av att studera igen. En undersökning visade att ett år efter avslutad kurs hade 38 procent studerat vidare, 14 procent hade fått arbete sex månader efter att de avslutat kursen och 72 procent hade blivit motiverade till fortsatta studier. På Sundbybergs folkhögskola hade Arne Georlin 35 deltagare folkhögskolan

som gick på extraplatser i allmän kurs. – Några deltagare började här för två och ett halvt år sedan. De gick på studiemotiverande folkhögskoleplatser och fortsatte sedan att gå på extraplatserna i allmän kurs. För Sundbybergs folkhögskola betyder de försvunna extraplatserna ett stort ekonomiskt avbräck. – Vi hade 2000 kr per vecka för varje deltagare i statsbidrag och landstingsbidrag. Det är över 60 000 kr i veckan. Genom riksdagsbeslutet förlorade Arne Georlin över två miljon kr i en redan pressade budget. Efter riksdagsbeslutet skrev han till kulturutskottet, arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet och förklarade att ”vi måste minska vår verksamhet drastiskt vilket medför att 35 studenter på sin sista termin på gymnasienivå måste avbryta sina studier när 4 månader återstår av deras utbildning.” Samma sak gäller för många folkhögskolor i landet. Marieborgs folkhögskola i Norrköping avslutade två kurser med 40 deltagare som gick på extraplatserna i allmän kurs. – Det kom som en ganska stor

»Det är ju det friskolor och andra fått kritik för när de stängt ett gymnasium«

överraskning. Alla trodde att det var en annan budget som skulle gälla, säger Jerry Wiklund, rektor på Marieborg. De deltagare som fick sluta på Marieborg hade gått ett år men skolan lyckades slussa över de flesta till andra utbildningar. I Skåne satt rektorn på Eslövs folkhögskola, Lars Tengberg, och skrev ett öppet brev till allianspartierna: ”Alliansens plötsliga helomvändning och svikna, vallöfte innebär en tragedi för de enskilda, då deras utbildningar inte kan avslutas.” Han skriver att alliansen före valet hade lovat en fortsatt satsning på folkhögskolan men i sin budget övergett löftet. Han skrev också ett brev till dem som sökt till vårterminen och kommit in på de planerade extraplatser som fanns med i regeringens budget. Nu var han tvungen att meddela ”att vi inte kan ta emot dig till någon kurs i januari.” Värre var det med dem som börjat i allmän kurs under hösten. För att få sin gymnasiebehörighet måste de gå vårterminen. – Vi betalar själva deltagarnas studier med egna besparingar så att de kan gå klart. Men till hösten måste vi minska antalet deltagare, säger Lars Tengberg.

1 2015 11

Nyheter Samma beslut fattade ledningen på Sundsgårdens folkhögskola. Även där skrev rektor Martin Nihlgård ett brev till allianspartiernas ledare och riksdagsledamöter, där han uttryckte sin oro över hur han skulle få ekonomin att gå ihop. Under hösten hade Sundsgården haft en studiemotiverande kurs. Planen var att erbjuda dess deltagare extraplatser i allmän kurs men nu blev det inte så. Däremot beslöt man att ta av sina egna besparingar så att de som redan går på extraplatser i allmän kurs får gå färdigt under vårterminen. Även på Sundbybergs folkhögskola beslöt man att låta deltagarna gå färdigt under vårterminen och betala ur egen ficka för de 32 deltagare som går kvar. – Men det innebär att vi tar stora ekonomiska risker och skjuter problemen framför oss.

Får vi inte pengar efter sommaren måste vi ta emot färre deltagare nästa läsår eftersom vi har så få deltagarveckor kvar. Vi gör ju av med 640 deltagarveckor extra den här terminen. Då blir det uppsägningar och färre som kommer att gå på skolan nästa läsår, säger Arne Georlin Per Bill (m) som är ordförande i kulturutskottet säger att ni inte skulle ha planerat för extraplatser när det inte fanns en färdig budget. – Det var ju inte förrän det blev klart att sd skulle rösta på de borgerligas budget som vi såg vilken budget som ska gälla. Då är vi långt inne i november. Läsåret startar i augusti. Vi hade deltagarna här. – Vår möjlighet var i så fall att säga till deltagarna att de nu måste göra något annat eftersom vi inte har några pengar. Det är inte speciellt folkhögskolemäs-

sigt att göra på det sättet. Vi kan ju inte kasta ut dem. Det handlar om medmänsklighet och om att måna om deltagarna. Det är ju dem vi har skolan för. Tyvärr är det ju så att om man inte ändrar på det här beslutet och det inte kommer några pengar får vi problem med ekonomin.

»Det innebär att vi tar stora ekono miska risker och skjuter problemen framför oss«

När regeringens budget föll påbörjade regeringen och Folkbildningsrådet ett arbete att hitta andra vägar att ge folkhögskolorna pengar. I mitten av januari undertecknade Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet ett samarbetsavtal

FOTO: BUNDESARCHIV, MARTIN STENMARK

föR klAssRUmmET Forum för levande historia erbjuder fakta och material för undervisning om Förintelsen, kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, demokrati, civilkurage och alla människors lika värde.

fIlmRUmmET I filmrummet hittar du filmklipp kopplade till våra material och teman. Till exempel kan du se filmen Fakta om Förintelsen eller Från dröm till terror om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten.

VI ARBETAR föR dEmokRATI, TolERAns och AllA männIskoRs lIkA VäRdE. mEd läRdomAR fRån hIsToRIEn, fRämsT mEd fokUs På läRARE och ElEVER.

12 f o l k h ö g s k o l a n

www.levandehistoria.se

1 2015

krönika

Hur har din skola drabbats av alliansens budget? Skriv och berätta på vår facebooksida: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan folkhögskolan

En folkbildare behöver inte vara TV-kändis

• Gösta Vestlund, 101 år, är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. Förra året nominerades han till Årets krönikör av Sveriges Tidskrifter.

Foto Robert Blombäck

för 2015 som gällde studiemotiverande kurser som ger 6 000 personer utbildning i tre månader och etableringskurser som erbjuder utbildning till 1 200 personer i sex månader. Folkbildningsrådet diskuterar nu också med arbetsförmedlingen om den inom sin budget kan besluta att avdela resurser till platser i allmän kurs för deltagare som gått smf. Sen finns också förhoppningar att vårbudgeten ska ge ännu mer. – Det ser ljusare ut nu jämfört med när regeringens budget röstades ned, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet. Genom den här Decemberöverenskommelsen har regeringen möjlighet att plocka upp en del av det som inte gick igenom i höstas och ta med det i aprilbudgeten. Även om beskeden om de studiemotiverande kurserna och etableringskurserna är goda nyheter för Arne Georlin har man förlorat en månad. Inte heller får man tillbaka de pengar man nu lägger ut för att låta deltagarna på extraplatserna gå kvar. – Jag skrev i mitt brev till arbetsmarknadsutskottet att det blev ett stort avbräck i början av året eftersom vi inte kunde starta etableringskurser och ta emot SMF-deltagare. Vi gick miste om intäkter på 80 000 kr per vecka och det är ohållbart för en folkhögskola eftersom man sliter som tusan för att få in de här extra uppdragen. Vi sliter i flera månader för att få en intäkt på kanske 50 000 kr extra och så blöder man så här per vecka. Det är ohållbart.

ör en tid sedan diskuterade man politikernas läsvanor i Sveriges Radio. En av deltagarna i programmet framhöll att det nog mest gällde lättare litteratur som detektivromaner. Samtalet övergick då till frågan om deckare hörde till någon sorts lättare litteratur. Något klart svar kom man, så vitt jag förstod, inte fram till men man enades om att bildningsbegreppet under de senaste decennierna hade vidgats. Jag kom då att tänka på en undersökning som docent Karin Nordberg i Umeå gjorde för några år sedan. Hon studerade ett stort antal artiklar i rikspressen och program i etermedia om bildning. Hon fann då att ledande skribenter och ledare i TV-program betraktades som vår tids folkbildare. Av de ”klassiska” folkbildarna nämndes endast Oscar Olsson, studiecirkelns fader, och förre skolministern Bengt Göransson. Undersökningen ger, som jag ser det, uttryck för att mer och mer betrakta information som bildning. Information är givetvis ytterst värdefull men bildning innebär att gå ett steg längre, att analysera informationen och kontrollera den mot annan information. Det gäller att söka eventuella sammanhang och motsatser, att se helheter. Bildning kräver djupare studier, helst tillsammans med andra och gärna med oliktänkande. I folkbildning har begreppet en särskild innebörd. Den har från begynnelsen varit förknippad med demokratin och har efterhand fördjupats. Folkhögskolor och studieförbund kom till för att verka för ”allmän medborgerlig bildning.” Kursdeltagare skulle lära sig hur samhällets fungerar och få insikter och färdigheter för att kunna bidra till samhällets demokratiska utveckling. Denna målsättning överensstämmer med statens krav för bidrag till bildningsorganisationernas verksamhet. Där räcker inte enbart information, även om den är värdefull och nödvändig. Där är det inte heller avgörande om man tagit till orda i något riksorgan eller är TV-kändis. Där avgör inställningen till demokratin och människors lika värde vad som är bildning eller inte. Om ett land ser denna tolkning av begreppet bildning som omistlig bör det med all kraft ge folkbildningsorganisationerna sitt stöd. Gösta Vestlund

1 2015 13

Skating är populärt bland eleverna på Fryshusets grund- och gymnasieskolor. David Stenström visar sina skills.

Äntligen! Fryshuset blir folkhögskola Sju gånger ansökte Olle Rockström om att Fryshuset skulle få bli folkhögskola. Sju gånger fick han avslag. . Nu blir han rektor för Fryshusets folkhögskola och drömmer om framtiden. Men när han talar om att starta utbildningar i Husby får han mothugg av Ahmed. text: svante isaksson foto: david östlund, svante isaksson

14 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

»Mitt mål är att få arbeta med unga som hamnat på glid« Ahmed försöker lämna det destruktiva livet som präglat hans ungdom. En nyckel är språk och läraren Sheila Reed bidrar med engelska.

hmed står framme vid tavlan i klassrummet tillsammans med halva klassen och skrattar. Läraren Sheila Reed har delat ut lappar med engelska ord som de ska gestalta, det påminner om det gamla tv-programmet ”Gäster med gester” och den andra halvan av klassen gissar vilt medan Ahmed fäktar med armarna under de andras glada tillrop. Det är inte lätt, kursdeltagarna kommer från jordens alla hörn och engelska är inte andra eller inte ens tredjespråk för en del. Ahmed föddes samma dag som familjen kom till Sverige från Irak som flyktingar under Gulfkriget 1992. Pappa var arkitekt med sju års studier i usa i bagaget. Nu kör han taxi och mamma jobbar nu på dagis och de bor i ett radhus i Husby invid ett stort grönområde. De har också släkt i Sverige som flytt och alla har med några få undantag klarat sig bra med jobb och studier. Ahmed är ett av undantagen. Efter en stökig skolgång kom han med i gäng och drogs med i missbruk. Han säger själv att han varit en av de 10–15 mest bråkiga i Husby. Ahmeds första dom kom 2010 och sedan dess har han hamnat i tingsrätten flera gånger för nya brott. Hittills har han dömts till skyddstillsyn och böter och om ett par dagar faller ytterligare en dom. Då kan det bli tuffare. Fem nya brott med fängelse i straffskalan. Domstolarnas tålamod kan ta slut. 15

»Journalisterna åkte hem och det blev tyst i media. Kvar fanns bara orsakerna till att bilarna brunnit« Vid kravallerna i Husby sommaren 2013 samlade Peppe Boroodjeni , platschef för Fryshuset i Husby, sina kompisar och började patrullera i området på nätterna.

Olle Rockström är egentligen pensionär efter ett långt yrkesliv inom folkhögskola och socialt arbete men har nu tagit på sig att vara rektor för Fryshuset.

– Men de kan också vara snälla om man börjat plugga eller skaffat jobb, hoppas Ahmed. Ahmed kom i höstas till allmän linje via Fryshusets projekt Lugna Gatan. Det är ett integrationsoch utbildningsprojekt som pågått där arbetslösa ungdomar får jobb som skolvärdar eller värdar i kollektivtrafiken efter att ha fått en grundutbildning i bland annat konflikthantering, lag och rätt och socialtjänstlagen. För den som varit eller är kriminell finns ett absolut krav på att ta avstånd från den livsstilen och att inte begå nya brott. – Sånt slutar ju bara med att man dör eller åker ut och in, så även om jag nu får fängelse ska jag lägga av, säger Ahmed. Han är varken den förste eller siste som fått en ny chans hos Fryshuset och under mitt besök stöter jag på flera personer som söker en ny och bättre väg i livet. En man berättar att han har åkt ut och in i fängelse under många år och är hjärtligt trött på det. Kroppen bär på minnen, tatueringar överallt och på huvudet löper ett vitt ärr under snaggen. Till våren vill han börja på allmän linje.

ryshuset är antagen som egen folkhögskola från och med 2015 men driver allmän linje på uppdrag av Scouternas folkhögskola sedan organistionen lade ner sin egen skola på Kjesäter för några år sedan. Fryshuset har också formella och informella samarbeten med flera andra folkhögskolor så folkbildning är inget nytt. Olle Rockström är en nyckelperson. Han är egentligen pensionär

Mitt i betongen ligger Dalhagsskolan som ska bli Fryshusets bas i Husby. 5000 m2 ska användas till undervisning, folkbildning och ungdomsaktiviteter.

efter ett långt yrkesliv inom folkhögskolan – över tjugo år som lärare på Tollare folkhögskola – och socialt arbete men har nu tagit på sig att vara rektor. – Jag har personligen varit upp på Folkbildningsrådet med våra ansökningar sju gånger och fått avslag. Till sist gick det, säger han nöjt. Just nu pågår planeringen och diskussionerna kring framtiden. En fråga är om de ska satsa på utbildningar i Husby eller i stället försöka locka kursdeltagare till Fryshusets lokaler i Södra Hammarbyhamnen. Olle och Ahmed står i den lilla korridoren utanför klassrummen och pratar om saken. – Inte i Husby, säger Ahmed. Man måste komma därifrån. Det kan räcka att man går ut för att röka på en rast och då står de gamla kompisarna där och lockar. Då är det inte säkert att man kommer tillbaka mer den dagen. Olle tar hans synpunkter på allvar. Ahmed kan sitt Husby och vet hur det fungerar. De lämnar korridoren och sätter sig i det minimala lärarrummet som bara har tre stolar för de fem lärarna för att ha ett uppföljningssamtal om hur Ahmed klarat skolan under hösten. Olle säger att han lyckats bra i alla ämnen. – Jag har knappt varit i skolan sedan mellanstadiet, säger Ahmed. – Med tanke på det är dina resultat förvånansvärt bra, säger Olle. Men frånvaron är för hög. Du måste du skärpa dig. Ahmed nickar. – Jag vet. Fryshuset genomsyras av viljan att stötta främst ungdomar så att de kan växa och utvecklas och i

16 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

huvudanläggningen och på flera andra ställen i Sverige pågår närmare femtio olika projekt. Fryshuset har över 400 anställda och omsätter 250 miljoner kronor per år. Från Folkbildningsrådet kommer Fryshusets folkhögskola att få drygt 2 miljoner kronor under 2015 med start 1 juli. Folkhögskolan blir alltså en mycket liten del i den totala verksamheten.

Fryshuset 8-våningars höga byggnad ryms halva världen. In och ut genom dörrarna går människor i alla kulörer, kläder och huvudbonader och det internationella är också tydligt i folkhögskolans klassrum. Jag får be nästan alla att bokstavera sina namn. Folkhögskolan känns ändå välbekant och lik så många andra folkhögskolor, allmän linje är ju andra chansen överallt. Skillnaden består mer av att behoven i de områden Fryshuset arbetar i är större än på många andra håll. I till exempel Husby går trettio procent av ungdomarna utan jobb eller studier. Endast hälften når målen i högstadiet. Många är fattiga. Samhällstjänster och samhällsservice har dragits in. Alla som kan flyttar därifrån och höghusen från miljonprogrammet som helt dominerar stadsdelen fylls ständigt på med nyanlända. Föräldrarna riktar balkongparabolerna bakåt mot hemländerna, samtidigt som barnen måste gå framåt i Sverige. – Det är ingen merit hos oss att ha varit kriminell, bara en erfarenhet, säger Olle Rockström bistert. Han betonar att de flesta som sökt sig till deras folkhögskola inte alls har ett kriminellt förflutet. folkhögskolan

Jag sätter mig tillsammans med Ahmed i ett tomt klassrum och ber honom berätta mer om sig själv. Tidigare har vi diskuterat tillsammans med Olle Rockström om han överhuvudtaget ska vara med i reportaget. Kan Ahmed råka illa ut hemma i Husby? Får han en stämpel som kriminell som kommer att följa honom, även om han lägger det livet bakom sig? Å andra sidan: Att tydligt och offentligt ta avstånd från det gamla kan också bidra till att stärka det nya. Kanske inspirerar han andra? Ahmed väljer att vara med. Han tar steget. Han bränner broar. Han säger att han först vill läsa på allmän linje och sedan söka vidare till Tollare och deras socialpedagogiska linje. Målet är att få arbeta med unga som hamnat på glid eller är i riskzonen. – Så att de inte behöver lära sig av misstagen, säger han. Ahmed berättar om vänner som sitter i fängelse, om att två dött bara i år, om bråken i Husby och att det är svårt att bryta sig loss ur gängen. Men också att det går. Han hoppas att han slipper fängelse så att han kan fortsätta studera. Domen kommer om några dagar. Plöstligt stormar Peppe Boroodjeni in, Frys husets platschef i Husby. – Att Ahmed pluggar har smittat av sig, säger han upprymt. Folk gillar Ahmed. Vi har fett med flax! – Nu går du all in och fixar det här, säger Peppe och ser Ahmed stint i ögonen som nickar. – Och vi tycker att det är kul att du är här, säger Olle Rockström som också kommit in och satt sig. Ahmed suger i sig av deras peptalk. Olle börjar

. Läraren Oskar Hagman analyserar hur SD väljer sina ord. - 800 000 väljare låter mycket. 13 procent låter lite. De talar om ”den tysta majoriteten”. Men är det en majoritet?

1 2015 17

Läraren Sheila Reed säger att hon inte tänker så mycket på kursdeltagarnas bakgrunder. Hon fokuserar på nutiden och ser framåt. Fr.v. Adonai Fray, Nader Seemaan, läraren Sheila Reed, Marina Lundh.

prata idéer om hur folkhögskolan ska etablera sig i Husby. – Vi är bakom dig brorsan! säger Peppe entusiastiskt. Om fyra år har vi vänt upp och ner på Husby. – Det är redan värsta skillnaden sedan upploppen, fyller Ahmed i. Han syftar på vad Lugna Gatan inneburit. – Men du måste jobba mer med att få med tjejerna i olika verksamheter, säger Olle Rockström. Peppe suckar. Han säger att han gjort vad han kunnat. Han har gått hem till flickornas föräldrar, presenterat sig själv och Fryshuset, varit artig och respektfull och försökt övertyga. – Men det här är ju tjejer som inte får gå ut efter klockan fyra på eftermiddagen! säger Peppe. Det är inte så lätt. – Du måste försöka igen, framhärdar Olle envist. – Vi jobbar på det brorsan.

eppe pratar på som ett vattenfall om vad som funkar i förorten och inte, om polisens metoder, om rasism och nazism. – Möten är nyckeln, säger han. Man skulle ta ett gäng svenskar från landsbygden som aldrig träffat en förortare, men tror sig veta allt och ett annat gäng med förortare som har en massa teorier om svenskar från landsbygden och köra ut dem i skogen tillsammans. Ge dem ett tält och en ask tändstickor och sen får de lösa problemen. Man är inte så kaxig när man fryser arslet av sig, skrattar han. Av sådant har han egna erfarenheter. Som ung var han också med i ett gäng i Husby. Av någon anledning hade de blivt fiender till ett annat gäng i Fittja på andra sidan stan. När de stötte ihop i centrum blev det våldsamma slagsmål och skadegörelse. Till sist blev hans gäng satta på en buss för att åka på läger i Dalarna. Väl där kom en buss till – med

rivalerna från Fittja. Taggarna ut förstås, men efter ett tag lugnade det ner sig. Bit för bit bröts fiendskapen ned. Det var ju nödvändigt att samarbeta och prata med varandra för att klara sig ute i skogen. Väl hemma började Peppe plugga på Tollare folkhögskola och sedan till ingenjör och startade så småningom en byggfirma och levde ett vanligt liv med jobb och familj i Husby. Men så startade kravallerna sommaren 2013. Peppes garage med sjuttio bilar brann ner. Ett helt bostadshus fick utrymmas av räddningstjänsten. Montessoriskolan brann ner och mammor bildade mänskliga sköldar mellan polisen och stenkastande ungdomar. – Just där vaknade jag till, säger Peppe. Han och några vänner samlade ihop kompisar och började patrullera i Husby på nätterna. De var killar från orten, de kände folk, kunde de sociala koderna och hade respekt och förtroende. De kom att bli en slags mellanhand mellan de unga som brände bilar, polisen, socialförvaltningen och inte minst media som enligt honom många gånger underblåste konflikterna genom att söka sensation, betala ungdomar för ”bra brandbilder” och liknande. Vid ett tillfälle ett år senare blev några av hans patrullerande kompisar som försökte stävja oroligheterna anhållna av polisen. Då åkte Peppe raka spåret till riksdagshuset och begärde promt att få prata med den minister som hade hand om polisen. – Han är fullständigt orädd, säger Olle med viss beundran i rösten. Början till slutet på oroligheterna blev grillfesten ”Lämna en sten, plocka en korv” i centrum. De satte helt enkelt igång en grill och folk skulle köpa med sig något att grilla, men det slutade med att mataffärerna bjöd alla på korv. Peppe och hans vänner bad polisen hålla sig borta, de tog ansvaret själva för ordningen och det gick bra. Allt började lugna ner sig.

18 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

»Ge mig två miljarder så ska jag ändra världen« Peppe Boroodjemi menar att de som jobbar i Husby helst ska komma från Husby. De kan de sociala koderna, känner folk och fattar vad som funkar. Journalisterna åkte hem till sitt och det blev tyst i media igen. Kvar fanns bara alla orsaker till att bilarna brunnit, arbetslösheten, tristessen, känslan av övergivenhet och av att allt går Husby förbi. – Trettio miljarder för ett hål i marken. Ge mig två miljarder så ska jag ändra världen, säger han om hur samhället prioriterar i nordvästra Stockholm.

ryshuset har fått 3,8 miljoner kronor av stadsdelsnämnden och en nedlagd skola i Husbys centrum av Stockholms stad som blir bas för verksamheten. Hur det blir för folkhögskolan är ännu inte bestämt. Olle Rockström säger att en studiemotiverande kurs ska dra igång någonstans i de nordvästra stadsdelarna för att sedan slussas till andra utbildningar. Han har också en dröm om att starta en yrkesutbildning i socialt arbete med deltagare som har erfarenheter av lyckade projekt i Malmö, Göteborg och Stockholm så att man får ett kunskapsutbyte mellan deltagarna och städerna. Peppe säger att det är viktigt att folk från orten driver Fryshusets verksamheter, folk som vet hur det funkar i Husby. Mycket kommer att hända, men exakt vad vet ingen idag. – Man vet ju aldrig i förväg vart det slutar när man börjar med något nytt, säger Olle Rockström. Ahmed har börjat byta liv men vet ännu inte vilken väg det tar. En nyckelfråga är den kommande domen. Till sist kom beskedet. Han fick skyddstillsyn i stället för fängelse. Han kan fortsätta sina studier och sikta framåt. – Mamma och pappa blev också glada, säger han.

lararforlaget.se

Fryshusets nya bokslut. Vänd! Bokstapel 102x231.indd 1

2015-01

Fryshusets nya

»Ekonomi är Utbildning och socialt stöd ses ofta enbart som en kostnad. Men Fryshuset menar att deras verksamhet skapar stora samhälleliga vinster och försöker visa det genom en nytt sorts bokslut. Meningen är att metoden ska kunna spridas gratis till hela den ideella sektorn. text & foto: svante isaksson Det kallas socioekonomiskt bokslut och är ett försök att mäta de ekonomiska effekterna av deras utbildningar och sociala verksamheter. Metoden har utvecklats av see ab (Institutet för SocialEkologisk Ekonomi) som sedan 1978 drivs av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. De sätter prislappar på vad kriminalitet, utslagning, sociala problem och arbetslöshet kostar samhället, men också på hur tidiga insatser och rehabilitering minskar dessa kostnader. Under åren 2013-2016 ska see ab tillsammans med Fryshuset utveckla en socioekonomisk modell som kan användas för planering, styrning och uppföljning. – Skälet till att vi gjort den här studien är att Fryshuset som så många verksamheter har behov av att visa vilken nytta man skapar för samhället. Det kan vara för personalens skull, för finansiärer och för beslutsfattare i största allmänhet, säger Ingvar Nilsson Vilka tycker du är de största svårigheterna med att mäta de här sakerna? – Ibland finns en ganska otydlig koppling mellan det man gör och effekterna, framförallt i hur man mäter effekterna. Vissa

– Trots att eleverna i Fryshusets grundskola har sämre ingångsförutsättnningar har de tre gånger färre misslyckanden än genomsnittet när när de lämnar nian, säger Ingvar Nilsson.

saker är ganska enkla. Projektet Passus jobbar med avhoppare från gängkriminalitet. Vi vet vad en genomsnittlig gängkriminell kostar och vi vet hur många Fryshuset hjälper att hoppa av. Det är ganska enkelt. Men låt oss ta barn till ensamma mammor. Det finns 700 mammor med barn i verksamheten, och man har en ganska luddigt formulerad verksamhetsidé, nämligen att hjälpa barn att få en bra barndom. Hur mäter man det och hur mäter man framförallt ett antal år senare när barnen är vuxna, om de kommit in i samhället eller inte till följd av just den här verksamheten? Där är det uppenbara mätproblem. I sitt företagsekonomiska bokslut mäter Fryshuset enbart de interna kostnaderna och intäkterna. I det socioekonomiska bokslutet mäts de externa effekterna av verksamheten. År 2013 gjorde Fryshuset sitt första socioekonomiska bokslut där bara fem av de femtio olika verksamheterna finns med på grund av att de fortfarande är i startskedet. Trots det visade bokslutet att Fryshusets verksamhet genererade en samhällsvinst på cirka 95 miljoner kronor. Det kan också uttryckas som att Fryshusets finansiärer satsade

247 miljoner och fick en samhällsvinst om 95 miljoner tillbaka. Det är en bruttovinst på 38 procent – en marignal som skulle gett vilken börs-VD som helst ett leende brett som ett bankvalv. Jämförelsen haltar förstås. Fryshusets mål är inte maximal vinst utan maximalt människovärde. Men ändå försöker de mäta vad de åstadkommer i pengar. Är det inte en konstig tid vi lever i när allt ska mätas och mätas i pengar? – Vi kanske hellre skulle önska oss ett samhälle där det inte behövde vara på det viset. Som ekonom kan jag tycka att väldigt viktiga saker i livet inte är mätbara i pengar och borde inte mätas i pengar. Men eftersom det nu tycks vara på det sättet och Fryshuset har en bra verksamhet som det finns skäl att stödja, då får man kanske, i vart fall på kort sikt, acceptera att vi använder de här argumenten. De biter. Det är så vi tänker. Ni är ”härtill nödda och tvungna”? – Vi är också rätt duktiga på att mäta och utvärdera verksamhet på annat sätt, men vi är också medvetna om att vi förstärker monetariseringen av en del livsfrågor som inte borde monetariseras. Det här är ju lite grann inom ramen för ”kommersialisering av livet” eller vad man nu ska kalla det. Och det måste man vara väldigt försiktig med. Det har ju pågått under trettio års tid en stegvis förskjutning mot att allt ska mätas i pengar och det finns ju olika modeller för det inom samlings-

20 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

socioekonomiska bokslut:

argument som biter« begreppet ”New Public Management”? -Det här ligger ju verkligen i linje med en del av NPM-tänket och vill det sig illa är vi med och förstärker den trenden. Ni är i systemet, men ändå emot det? Är det rätt uppfattat? –Vad är det man säger? ”I keep my friends close – but my enemies closer”. Det är ju ändå en intressant ansats att ni försöker mata in en verksamhet som Fryshusets i en sådan här modell. –Ta till exempel Fryshusets grundskola. Trots att de elever som börjar i högstadiet genomgående har sämre ingångsförutsättningar jämfört med genomsnittet för eleverna i riket när

det gäller kunskaper, socioekonomiska förutsättningar, språk, familjenätverk och sådant där, så har man tre gånger färre misslyckanden när de lämnar nian. Det är väldigt spännande eftersom det är helt livsavgörande för de flesta unga hur de lyckas i livet och på arbetsmarknaden. Lyckas man då sätta ett ekonomiskt värde på det kan man också stärka diskussionen om att det är en sådan skola vi vill ha. Det är inte bara bra för ungarna, det är också en jävligt bra affär. Är det här tänket något som kommer även inom Fryshusets folk-

»Vi vet vad en genom snittlig gängkriminell kostar«

högskola? –Tanken är att vi för varje år ska flytta in fler och fler verksamheter in i bokslutet. Jag och mina kollegor börjar närma oss en fas där vi ska gå ur arbetslivet. Vi har ju jobbat med det här i trettiofem år och vi vill inte sälja vår kunskapsmassa till ett konsultbolag eller en revisionsbyrå utan vi vill att Fryshuset får den så att de kan jobba med det. Det känns bättre för oss. Och det står dem fritt att sprida det till andra skolor? – Javisst. De får sprida det och det finns redan idag ett nätverk och tanken är att kunna utbilda andra. I datavärlden kallar man sådant här för ”Public Domain” eller ”Open Source”.

En kreativ folkhögskola - genom ämnesövergripande samarbete

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identifierar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett ämnesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner. • Hur går ämnesövergripande lärande till? • Undervisning med tydlig lärprogression • Planera verklighetstrogna teman och projekt • Hur kan vi organisera samarbetet mellan lärare? Målgrupp: Plats: Datum: Pris:

Lärare i Folkhögskola Stockholm Onsdagen den 22 april 2 300kr exkl moms

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar men ingsfullheten och engagemanget hos både elever och lärare.” Jan-Olof Norell, utbildare

www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

Deltagarna på Skarpnäcks folkhögskola:

»Vi pratar alla mer här och säger vad vi tycker« De känner sig mindre blyga och skäms inte längre

för att tala svenska. Tankarna om framtiden leder till yrkesutbildningar och studier på universitet. Deltagarna i kursen ”Bättre svenska för invandrare” på Skarpnäcks folkhögskola är nöjda med sitt studieval, något helt annat än sfi. text & foto: holger nilén

lockan har passerat nio på morgonen. Snart är alla på plats. I dag är de 14. Flera av världens kontinenter är representerade: Afrika, Asien och Sydamerika. En kursdeltagare dyker inte upp. Hon ska snart få barn. – Fast hon vill inte vara hemma. Hon vill gå kvar hos oss. Hon vill komma tillbaka så fort som möjligt, säger Saida Aboud, som kommer från Marocko och har bott i Sverige i 15 år. Nu går hon sin tredje termin på Skarpnäck. – Säg till henne att höra av sig till mig, så får vi lösa det tillsammans, säger Anna Gustafsson Falck bakom katedern. Anna Gustafsson Falck är klasslärare sen fem år tillbaka på kursen ”Bättre svenska för invandrare.” Hon förbereder vita tavlan för en tankekarta innan dagens skrivande kan sätta igång.

– Det är viktigt att jobba med förförståelse, alltså en grundlig förberedelse innan de börjar skriva. Man måste våga ta tid till det, förklarar hon. Intill Saida Aboud sitter Farhiya Abshir, som kommer från Somalia och har bott här i nio år. De båda har blivit nära vänner på kursen. Båda har en kort skolgång bakom sig, fem respektive sex år. Tankekartan växer på tavlan. De som är nya på kursen får uppgiften att skriva ett brev till Anna. Deltagarna formulerar idéer om innehållet: vädret, hur länge de bott i Sverige, intressen, framtidsplaner och aktiviteter. – Vad är aktivitet? undrar Angel Araujo, peruan som kom till Sverige för åtta år sen. – Aktivitet är något man gör. Man är aktiv. Sysslolös är nästan motsatsen, när man inte har något att göra, förklarar Anna. De ”gamla” som gått lite längre på kursen får uppgiften att skriva om jullovet. – För er som är nya är det okej att använda lexikon. Men försök att skriva på. Sudda inte hela tiden. Det ska inte vara en perfekt text. Jag vill se vad ni kan. Men glöm inte stor bokstav i början på meningarna och punkt i slutet, uppmanar Anna. För att bli antagen till kursen måste man förstå talad svenska och kunna läsa och skriva, ha gått sfi och klarat c-nivån. Man ska också vara intresserad av vad andra människor tycker och tänker. – De som söker är ofta kvinnor som varit hemma i flera år. Deras studier har avbrutits. Det görs

22 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

– Jag är inte blyg längre. De säger att jag pratar bra svenska, säger Saida Aboud. (ovan). Bredvid henne på bild är Olivia Quisbert. Nedan till vänster, Angel Araujo samt Farhiya Abshir.

»Jag har vuxit mer som person och skäms inte« Farhiya Abshir folkhögskolan

1 2015 23

intervjuer och ett litet prov. De måste kunna förstå och göra sig förstådda. Vår kurs vill nå dem som befinner sig mittemellan. De får inte vara för duktiga och inte heller för svaga, förklarar Anna. – Här pratar jag mer och säger vad jag tycker, här är jag inte blyg, säger Olivia Quisbert, bolivianska, som kom till Sverige för åtta år sen.

e deltar i Forumspel en gång i veckan, när ett problem eller en händelse gestaltas. Det kan handla om att söka en praktikplats, gå till socialen eller andra situationer som deltagarna kan hamna i. Olivia Quisbert tycker att hon får stor hjälp av dramalektionerna. Då lär hon sig att våga uttrycka sina känslor tydligare. – Samma sak för mig. Jag är inte blyg längre. De säger att jag pratar bra svenska, även om jag kanske inte gör det. Men jag har lärt mig att det finns ingen dum fråga, säger Saida Aboud. Hon har fyra barn som är femton, tretton, nio och fyra år. Mannen jobbar. – Min man och jag pratar bara arabiska hemma. Barnen talar alla svenska. Jag vill bli bättre på svenska och jag hoppas att få ett jobb. Olivia Quisbert arbetar som städerska några timmar varje lördag. Studiemedlet från csn räcker inte till för att försörja henne och hennes ettårige son. Farhiya Abshir kom hit som politisk flykting och har fem barn: Tretton, tolv, sju, sex och två och ett halvt år gamla. Vid sidan av skolan arbetar hon på ett äldreboende. – Det är tunga lyft. Men vi har grejer i taket som hjälper oss. De gamla är alla så tacksamma. Med dem kan man prata med kroppen. Praktiken under kursen på våren är bra, men jag fick jobbet innan. I kursen ingår en språkutvecklande praktikplats. Det kan vara inom vården, affärer eller apotek. Praktiken ska man inte göra hos någon släkting eftersom det är viktigt att svenska språket används. Helst ska kursdeltagaren ordna praktikplatsen själv. Men skolan ställer också upp och hjälper till. Ytterst få män söker sig till kursen. Angel Araujo minns den första tiden på kursen: – De första två veckorna var det lite konstigt. Vi är så få män. Och dessa kvinnor tänker som en annan värld. Angel Araujo har jobb som städare på Coop i Gustavsberg: – Det har blivit lättare att prata på jobbet. En chef talar om problem, och så säger han det till mig och så fixar jag det. Det kan handla om att de flyttat möbler och att det blivit smutsigt på nya ställen. Raul Mendoza är utbildad cirkusartist och cirkus-

»Det mest fantastiska har varit att skriva en text« Raul Mendoz lärare från Peru och kom till Sverige för fyra år sen. – Tidigare har jag endast haft show på spanska. Nu kunde jag fixa en på svenska. Det kändes bra på min väg som standup-comedian i Sverige, säger han.

ursdeltagarna får läsa tidningar, fack- och skönlitteratur och se filmer. De besöker arbetsplatser och museer. Målet med allt de gör i kursen är att de ska lära sig mer svenska. De lär sig prata och skriva olika texter. De skriver också en blogg som publiceras internt på skolan. Två dagar i veckan är det teman som kroppen, demokrati eller miljö. Saida tycker inte om att läsa. Farhiya har däremot läst mycket skönlitteratur och då i lättlästa böcker: – Jag om att läsa, gärna historia och kärlek. Alla kursdeltagarna lever på bidrag från csn, utom Raul som också tar lån. Hans sambo jobbar som lärare och de har två barn. Under kursen ställs klassläraren Anna Gustafs-

24 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

Under kursen ställs klassläraren Anna Gustafsson Falck ofta inför pedagogiska utmaningar, då det inte enbart handlar om att agera som lärare utan också som stödperson.

– Det är uppgiften ”Mitt liv”, förklarar Anna. De berättar historien om sina liv i sina hemländer, och även om livet här i Sverige. Alla är överens om att kursen hjälper dem mycket och alla säger att den är mycket bättre än sfi. På skarpnäck är klassen mindre, ingen hets och inga självstudier utan uppföljning. – Här vill lärarna lära oss. På sfi skickade de hem oss med en massa papper, som man skulle läsa själv, säger Raul. – Hos oss är böckerna är ett komplement. Vi lägger upp kursen efter hur klassen är, förklarar Anna. – Här pratar vi, säger Saida. Vad vill kursdeltagarna göra sen? Saida vill ha vilket jobb som helst. Angel och Farhiya vill läsa till undersköterska. Raul vill bli snickare och svetsare. Och Olivia vill läsa psykologi på universitet.

Annons SPECIALPEDAGOGIK # 2 MARS 2014

son Falck ofta inför pedagogiska utmaningar. Det kan röra sig om olika bekymmer och då kan hon inte enbart agera som lärare utan också som stödperson. Det gäller att hitta en balans i lärarrollen. Samtidigt har skolan en kurator som deltagarna också kan vända sig till. – Vår uppgift är att se till att de lär sig svenska så bra som möjligt. Vi ger dem verktyg för att våga börja jobba eller komma in på en annan utbildning. En kurs med människor från så olika bakgrunder borde bädda för kulturkrockar? – Vi pratar bara svenska på lektionstid, så att det inte blir alltför mycket prat vid sidan om. Men visst händer saker. Det kan vara att de tänker på olika sätt i vissa situationer. Men de är vuxna och medvetna om olika kulturer, så vi kan diskutera kring olikheterna. Olivia nickar: – Tidigare var jag rädd för muslimer. Nu har jag förstått att de är som alla andra. Jag har tänkt att jag nästan är som en svensk, lugn. Jag vill bli mer latinamerikansk. – När jag var gravid var det en kvinna som slog mig i ryggen och sa ”djävla muslim”. Andra reagerade starkt på det, säger Saida. – Det är konstigt. I mitt land Marocko jobbar alla. Här verkar jobben gå till svenskarna först, funderar Saida. – Fast ibland anställer de dem som kostar mindre, inflikar Raul Vad har deltagarna lärt sig på kursen ”Bättre svenska för invandrare”? – Jag har lärt mig att prata, fråga, skriva och undervisa, säger Farhiyo. – Redovisa tror jag att du menar, rättar Anna. I kursen ingår att inför klassen tala kring olika teman. Någon gång kan redovisningen ske under ett studiebesök på Skansen, när kursdeltagaren förberett sig och läst in om ett djur. – Jag har vuxit mer som person och säger vad jag tycker och tänker. Att man inte, vad heter det? – Skäms? inflikar Anna. – Att man inte skäms för det man säger. Skäms är ett konstigt ord, säger Olivia och tillägger: – Att lära känna andra och ha tålamod. – Vad menar du med tålamod? undrar Anna. – När några pratar för mycket och långsamt, att man lyssnar ändå – Jag har lärt mig ordföljd, säger Angel. – Jag har blivit bättre på grammatik. Innan snackade jag som Tarzan. Det mest fantastiska har varit att skriva en text, min autobiografi (självbiografi) blev sex sju sidor, säger Raul.

SPECIAL PEDAGOGIK TIDSKRIFT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET

#2 mars 2014

Var öppen om sorg Fiol övar motorik

Var öppen om sorg

Special.

ELEVHÄLSAN FORSKNING Särskiljande lösningar Läsning kräver samtal

omslag.indd 1

2014-03-17 14:34

Beställ din prenumeration på

larartidningar.se/ prenumerera Pren SP-87x113.indd 1

2015-01-13 10:34

Insänt

»Praktik och forskning är två sidor av samma mynt«

I senaste numret av Folkhögskolan diskuterades folk»Forskning är mer värt högskollärarutbildningen och än praktiskt förhållandet mellan forskning och praktik. Det är ett återkomhantverk« mande tema i all lärarutbildning HAR FOLKHÖGSKOLoch rör förhållandet mellan det LÄRAREUTBILDNINGEN »Just praktiken är det BLIVIT FÖR AKADEMISK? som kallas verksamhetsförlagda jag uppskattar mest!«« och högskoleförlagda moment i utbildningen. Det är en fråga som finns i all yrkesutbildning »Praktik utan teori och härrör från 1977 års högskoleförordning som införlivar yrkesutär blind och teori utan praktik är tom« bildningar med högskola och universitet. Grundfrågan handlar egentligen om vad det innebär att vara en skicklig folkhögskollärare och hur man utvecklar sin professionella yrkesroll. Den gamla seminarietraditionen betonade lärarhantverket och de praktiska metoderna. På seminariet fick man grundförutsättningarna som sedan övades och prövades i det praktiska vardagsarbetet tillsammans med skickliga mentorer. Problemet är att man med ett sådant arbetssätt misBehoven av utbildade folkhögskollärare ökar i takt med ökade pensionsavgångar som ersätts med lärare från gymnasiet utan erfarenhet och kunskap om folkbildning och folkhögskola. Klarar landets enda folkhögskollärarutbildning att möta kraven? text & foto: svante isaksson

Kristian Herder, studerande på lärarutbildningen

FOLKHÖGSKOLAN

6 2014

Annons

Vi är Västra Götalandsregionen

Just nu söker vi: Lärare med ledningsansvar Fristads Folkhögskola, Fristad-Borås Ref.nr: 2015/280 Sista ansökningsdag: 2015-02-15

Mer information och fler jobb hittar du på:

www.vgregion.se/jobb

sar den kunskap som finns om läraryrket i vidare mening. Hur kan man förstå sitt arbete utifrån folkbildningens särskilda villkor och uppdrag och samhällets förändringar? Hur kan arbetet som lärare formas i relation till olika sätt att se på kunskap, bildning och lärande? Vad innebär det att studera som vuxen? Det är bara några exempel på frågor där läraren behöver hjälp av forskningen för att få perspektiv på sitt arbete. Det finns ett antal problem med en bristande forskningsförankring om man ser det i ett vidare perspektiv. Folkhögskolan tenderar inte sällan att bli en liten värld för sig, isolerad från samhälle och större skeenden. För de krav som ställs på folkhögskolor och studieförbund i nuvarande skrivningar från stat och Folkbildningsråd så behövs en omfattande kunskap om samhällsvillkoren för människor och verksamhet. Därtill sker omfattande förändringar i själva grundvalen för utbildning och bildning i en globaliserad värld, som även öppnar för nya möjligheter, nya perspektiv och sätt att tänka. Det visar inte minst forskningsprojekt som Folkhögskolans praktiker i förändring och Nyttan med folklig bildning. I folkhögskolans lärarutbildning sker nästan hälften av studierna utifrån verksamheten på olika folkhögskolor. Trots det formuleras en önskan om mer praktik och mindre forskning. Och det är givet att träningen i det praktiska lärararbetet är nödvändig och viktig. Problemet och själva uppgiften är att på bästa möjliga sätt integrera de teoretiska och praktiska momenten med varandra. Flertalet utvärderingar och studier som gjorts av yrkesutbildningar visar att det finns ett missnöje med bristande integrering. Historiskt sett pendlar reaktionerna mellan att bara vilja ha praktik eller att öka andelen högskoleförlagda studier. Praktiskt arbete och forskning står inte i motsats till varandra. De är två sidor av samma mynt och befruktar varandra när de integreras på ett fruktbart sätt. Överfört till vanligen använda termer, teori och praktik, så kan man med en travesti säga att praktik utan teori är blind och teori utan praktik är tom. Folkhögskollärare är som forskning visat mycket skickliga i sitt arbete att bemöta deltagare och att arbeta demokratiskt. Vad som därtill behövs, är att sätta in sitt yrke i ett större sammanhang, att se sin vardagliga praktik med perspektiv. Ju rikare man är på perspektiv, desto större utsikt att handla på ett klokt sätt i praktiska situationer. Bernt Gustavsson, professor i pedagogik, ntnu (Norwegian university of science and technology) i Trondheim. Irma Carlsson, universitetsadjunkt. Linköpings universitet, avdelningen för Pedagogik och vuxnas lärande

Vi läser också skönlitteratur! Nej, det finns fler folkhögskolor som läser, men det tar tid att ta reda på vad det är man gör. Jag och några kollegor på Gamleby folkhögskola har sedan två år tillbaka arbetat med att sätta oss in i vad som är läsförståelse och studieteknik. Vi började med att läsa Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse och startade en studiecirkel med tillhörande fördjupningsfrågor omkring begrepp och teorier. Därefter fick vi möjlighet att vara med på en föreläsningsserie utförd av Linköpings universitet. Sedan har vi läst kompletterande litteratur i ämnet. Under hösten 2014 startade vi ett läsprojekt för allmänna linjen där samtliga deltagare har fått en bok Svinalängorna av Susanna Alakoski. På schemat har vi en lektion i veckan där klassen läser, diskuterar och svarar skriftligt på frågor. Den som vill läsa på fritiden har fritt fram för det. De tfinns väldigt olika förmågor till att läsa i våra grupper och därför har vi formulerat frågeställningar utifrån textfakta och reflektion med fördjupning, där hen kan svara utifrån sin referensram. Vad är det som händer mellan en text och människa? Man kan läsa en bok på många sätt – som underhållning – helt ok. Kan text beröra det inre så att hen kan identifiera sig? Kan en bok få hen att se utanför sig själv och sina existentiella villkor? Ännu bättre. Kan hen se samband mellan individ och samhälle – politiska system och normer? Då har vi nått framgångar i bildningsprocessen. Givetvis finns fler aspekter på vilka vinster läsandet kan ge. Vi vill pröva en väg som vi helt säkert får omvärdera, putsa på och komplettera. I denna stunden vet vi inte, vad det här projektet kommer att leverera. Det får vi se efter Susanna Alakoskis besök och den utvärdering som våra deltagare kommer att formulera. Eva Rais-Tadell Gamleby Folkhögskola folkhögskolan

Insänt

Insändare om förra numret…

LÄRARFÖRBU NDETS

sedan 1920

LLÄRARE TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKO

STEWE CLAESON:

har »När börjar det förfall som ingen?« sverigedemokrati i förlängn

NR 6/2014

Revol utionen

OLKHÖGSKOLAN , skalla Ropen eratur Mer littlla! åt a

i Vimmerby I rapporter och undersökningar har det i flera år larmats om försämrad läsförståelse bland ungdomar och att de läser allt mindre. På Vimmerby folkhögskola beslöt man sig för att göra något åt saken. Det ledde också till att de fick fler deltagare.

POLISHÖG SKOLAN:

Protester satte stopp för polisen

text & foto: staffan myrbäck

REPORTAG E:

Lärarutbildning för akademisk? RIKSDAGE N:

»Att få eleverna att förstå den här världen kan hjälpa dem att komma vidare«

SD vill ha mer kontroll över folkhögskolan

ION! EVOLENUT LÄ SRMED SOM LUST DRIVKRAF T I VIMM

I förra numret frågade vi om det bara fanns tre folkhögskolor som läste skönlitteratur i skolan.

ERBY

Läsning på schemat för alla!

– Min största drivkraft är läslusten och den vill jag förmedla till deltagarna, säger Susanne Lindvall, lärare på Vimmerby folkhögskola.

öre höstlovet gick Susanne Lindvall runt på skolan och såg deltagare som överallt satt och läste. De tycktes inte höra vad som skedde runt omkring dem. Ingen höll på med sin telefon utan satt försjunkna i en bok, i en annan värld. Men det hade tagit några år att komma dit. I början fanns det stunder då hon ville ge upp. Hon kunde komma ner i lärarrummet, högljutt klaga inför kollegorna och utbrista: ”Vad ska jag göra! De vill ju inte läsa! Det här går inte! Folkhögskolan ligger på stadens högsta punkt med utsikt över Vimmerby. Deltagarna brukar klaga över den långa vandringen uppför en backe som aldrig tycks ta slut. Skolan är en klassisk femtiotalsbyggnad i gult tegel som invigdes 1956, exakt trettio år efter att Astrid Lindgren flyttat ifrån Vimmerby. Numera finns en staty av henne i patinerad brons på torget i form av ett rum där hon sitter vid sin skrivmaskin. Det är tidig morgon i början av november. Matsalen är nästan tom, så när som på sex unga kvinnor som äter frukost och lågmält samtalar och skrattar vid ett bord. Efter en stund kommer Susanne Lindvall och slår sig ned. Här i matsalen har hon själv suttit och ätit lunch som deltagare på folkhögskola. 15

»Satte kaffet i halsen«

Jag sätter sånär morgonkaffet i halsen när jag ser att du tror att endast tre folkhögskolor sysslar med skönlitteratur. Vi på Wiks-Uppsala folkhögskola har utnämnt läsåret 2014/15 till läs främjandeåret och arbetar aktivt med skönlitteratur och läsfrämjande insatser under hela året. Inne i Uppsala (på filialen) gör vi ett försök med att läsa skönlitteratur i alla ämnen och block (!) under året, som en ingång till vidare diskussioner om faktainnehållet inom arbetsområdet. Skönlitteraturen tillåter oss att ställa frågor om ett ämnesområde från en mer konkret och personligt upplevd synvinkel än att studera »Litteraturen frågor enbart på ett generellt plan. Litteraturen åskådliggör och konkretiserar problem och livsfrågor i ett föränåskådliggör och kon derligt samhälle som ofta känns långt mer nära deltagarna kretiserar problem än faktatexter. Dessutom använder vi oss av de lässtrategier som och livsfrågor« tagits fram i projektet En läsande klass när vi läser såväl skönlitteratur som faktatexter för att ha en gemensam begreppsapparat som deltagarna tränas in i, för att så småningom internalisera de olika processer som sker inom oss när vi möter nya texter. Vi ser att unga människors läsfärdigheter försämras och folkhögskolan har ett viktigt demokratiuppdrag i att se till att våra deltagare klarar av att läsaomfatta-förstå text i ett alltmer informationstyngt samhälle! En annan del i vår satsning under året är ett nyligen inlett samarbete med Landstingets länsbibliotekarier där ett Litteraturcentrum, en Litteraturkarusell och skrivarkurser kommer att omfatta skolans verksamhet. Detta innebär för oss att satsningen bär vidare in i nästa läsår då vi hoppas Skriv till oss! kunna utvärdera, förbättra och utvidga våra insatser. Mail: staffan. Slutligen vill jag påpeka att förutom allt som händer på allmän kurs på myrback@lararWiks-Uppsala fhsk har vi ju också våra profilkurser där skrivarkursen helt tidningar.se Adress: Folkoch hållet bygger på läsning av andras och producerande av egna skönlitterära texter. Både filialen och skrivarkursen erbjuder dessutom regelbunhögskolan det besök av verksamma, aktuella författare som föreläser om sitt arbete, Box 12239, låter deltagarna arbeta i workshops och ibland arbetar som gästlärare på 102 26 skolan med bland annat textsamtal. Uppsalaregionen erbjuder extremt Stockholm många duktiga, erfarna och populära författarnamn så det saknas inte Eller hör av dig valmöjligheter! via Facebook: facebook.com/ Johanna Winbladh, lärare i svenska och engelska TidskriftenFolkpå Wiks-Uppsala folkhögskola i Uppsala hogskolan

1 2015 27

Läsning

Tre generationer kvinnor, häst- och rid sportens värld och konflikten att bära två världar inom sig är tre teman i Veterinären av författaren och skrivkursläraren på Bona folkhögskola Gertrud Hellbrand. text: birgittta tingdal foto: sofia runarsdotter

»Det här är landsbygdens historia« 28

et visar sig snart att det finns fler teman i Gertrud Helbrands bok Veterinären när vi träffas på Café Broadway i Norrköping. – Längre ner i stan låg ett fik där alla vi diskussionslystna gymnasister samlades på eftermiddagarna, berättar Gertrud. Det var en bra introduktion i konsten att umgås med människor av mycket olika åsikter. Det saknar hon idag. – Det kulturella debattklimatet är så snävt och det finns så många tabun. Om man t ex. ifrågasätter feminismen eller framför kritiska synpunkter på islam riskerar man att åka ut i kylan. Den mediala kultureliten avgör vad som får debatteras och vad som inte passar. Det är förskräckligt. När nomineringarna till Augustpriset presenterades i höstas var det flera kritiker som saknade Gertrud Hellbrands Veterinären. Däremot uppmärksammades hon av och fick Studieförbundet Vuxenskolans författarpris som tilldelas en person som i sitt författarskap speglar nutidens landsbygd. Romanen kan också läsas som en berättelse om det moderna Sveriges framväxt ur ett landsortsperspektiv. Kristin, tredje generationen i Veterinären, upplever konflikten med den avstängda mediavärlden i storstaden. Hon är uppvuxen på en hästgård i Östergötland med en dominant, egofixerad känsloavstängd mor som lever för hästar och ridtävlingar. Kristin som inte har samma talang och hängivenhet till hästsporten väljer faderns litterära inriktning och blir radiojournalist i Stockholm. Nu i 30-årsåldern återkommer hon till sin uppväxtmiljö för att göra en dokumentär. – Kristin kommer att upptäcka hur begränsade och elitistiska hennes redaktionskollegor är, de känner inte alls till människor utanför storstaden och de vill inte lära sig något om dem. Snarare ser de ner på dem, ser dem som en flock snarare än som individer. Redaktionskollegorna är stöddiga och samtidigt ängsliga att inte passa in i mediavärldens åsiktsnormer. Kristins återkomst till uppväxtmiljön innebär en öppning för henne att lära sig kombinera sin bakgrund med sin nya yrkesroll. Kristins dilemma har också varit Gertruds. – Jo, visst bygger mycket av romanen på min

»Den mediala kultureliten avgör vad som får debatteras och vad som inte passar. Det är för skräckligt«

folkhögskolan

egen familjs historia tre generationer bakåt och visst valde jag också en akademisk väg men jag har ändrat och skruvat personerna och givit dem nya egenskaper. Miljön är en omformad variant av den by på Vikbolandet där jag växte upp. Min mor är inte som Kristins mor Lucille även om Lucille fått ärva hästintresset av henne. Jag är inte Kristin. Drivkraften bakom boken var Gertruds vilja att få klarhet i sin egen familjehistoria. Där ingår förutom de tre generationerna många år i ridskolor och hästtävlingar. Men boken är emellertid vare sig en kärleksförklaring eller uppgörelse med hästvärlden. – Jag ville porträttera en värld jag kan utifrån och in på gott och ont med allt slit, all konkurrens, ridsportens ibland nästan känslomässigt avstängda helt hängivna ryttare. Kanske det är något som utmärker all seriös tävlingssport? Jag vet i alla fall att hästsporten redan tidigt kräver mycket stort engagemang – kanske det därför är lätt att hamna i sin egen värld och bli lite avstängd. Tanken att boken skulle vara en kvinnohistorisk bok stegrar sig Gertrud inför. Jo, visst tillstår hon att de tre kvinnogestalterna – hemmafrun, veterinären /tävlingsryttaren och journalisten – som alla gör sina val som barn av sin tid, får stort utrymme men mest ville hon berätta om en period i svensk historia, inspirerad av bland annat Thomas Manns Buddenbrooks. – Jag är allergisk mot prefixet kvinno-. Jag tycker inte om att placeras i ett fack. Jag skriver om människor och människor är både män och kvinnor. Nästa bok ska för övrigt ha temat manlighet, också ett begrepp som är belagt med tabu i dagens kulturdebatt och nästan blivit ett skällsord. Veterinären är Gertruds tredje roman efter humanistiska studier i Stockholm och författarskolan på Nordens Folkhögskola Biskops Arnö, där hon för övrigt träffade sin man Ola Klippvik, även han författare. De bor på Vikbolandet i samma by där Gertrud en gång växte upp. De två döttrarna går i samma byskola där hennes föräldrar var lärare. Både Gertrud och Ola arbetar på Bona Folkhögskolas skrivarlinje. – Det passar bra, vi kan skriva när våra kursdeltagare har sina skrivarperioder. I Veterinären finns också Kristins lillasyster Helga som gift sig med grannkillen, bor i närheten av föräldrarna och är mycket lojal mot familjetraditionen. – Jag är själv storasyster som Kristin men just systertemat har jag inte velat utveckla vidare här. Syskonskapsfrågor är så komplicerade och hoptrasslade, jag tror inte jag som storasyster kommer att ge mig på det.

1 2015 29

Läsning

Med terrorismen som förevändning Storebror ser dig Glenn Greenwald • När Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick veta att den amerikanska underrättelsetjänsten nsa avlyssnat hennes privata mobil jämförde hon ilsket den amerikanska övervakningen med Stasi, underrättelsetjänsten i Östtyskland där hon själv växte upp. Obama gick till val med löftet att genomföra historiens mest transparenta administration som skulle skydda visselblåsare. Sedan han tillträdde har den amerikanska administrationen fört ett aldrig tidigare skådat krig mot visselblåsare skriver den amerikanske journalisten Glenn Greenwald i sin bok Storebor ser dig – Edward Snowden och den globala övervakningsstaten. Obama har väckt åtal mot fler statliga läckor än alla tidigare administration – tillsammans! Den amerikanska staten har en tradition av att bekämpa facket, medborgarrättsrörelser och antikrigsdemonstranter, där insamlade uppgifter använts för att misskreditera personer som kritiserat regeringens politik. Greenwald dokumenterar hur

den amerikanska underrättelsetjänsten nsa, med terrorismen som förevändning, ägnar sig åt att övervaka och samla data om inte bara privarpersoners politiska kontakter, sjukvårdsbesök, organisationer de är medlemmar i – man övervakar även hjälporganisationer, fn-chefer, ledare i andra länder, finansiella institutioner som konkurrerar med amerikanska, eu-anställda som för en antitrustkamp mot amerikanska it-bolag. Hur effektiv är då övervakningen mot terrorismen? Greenwald refererar en studie som konstaterar att övervakningen inte haft någon märkbar effekt på att förhindra terrordåd. I de flesta fall har terrorplaner kunnat avvärjas med traditionell brottsbekämpning. Även om man kan ana ett ultraliberalistisk drag hos Greenwald (och Snowden), som snuddar vid tanken att all statlig makt är av ondo, så har han skrivit en av fjolårets viktigaste böcker. Staffan Myrbäck

• Glenn Greenwald är amerikansk advokat och journalist som sommaren 2013 blev världskänd när han publicerade en serie artiklar som avslöjade att amerikanska och brittiska myndigheters bland annat övervakade och avlyssnade europeiska politiska ledare.

Kort om …

Agnesberg, Bona och sverigedemokraterna

Agnesbergs folkhögskola Richard Jändel/Kieth Palmroth • De 1 januari 2007 öppnade romernas folkhögskola Agnesberg portarna och tog emot de första romska deltagarna. Agnesberg skulle bli ett exempel för andra som vill starta utbildningar för romer. Författaren Richard Jändel och Agnesbergs rektor Keith Palmroth har skrivit den 70-sidiga boken Agnesbergs folkhög skola (Recito förlag) om de första åtta åren . Kieth Palmroth berättar om hur det börja de. Richad Jändel har intervjuat deltagare som delar med sig av sina liv och upplevelser att studera på Agnesberg. Vid kanalen mot strömmen Klas Sondén m.fl. • Förra året firade Bona, en folkhögskola med vänster profil, 30 år. Lagom till jubiléet gavs jubelieumsboken, Vid kanalen mot strömmen ut. Ambitionen är att via texter och bilder berätta skolans historia och återuppliva känslor och stämningar som präglade Bona vid olika tider. På de 173 sido rna får läsaren möta 72 olika texter, reportage , personliga berättelser, dikter, utdrag ut dagböcker, resebrev, reflektioner och fotografier från de år som Bona har funnits. Boken har trycks i 1000 exemplar och kan beställas av annika.aven@folkbildning.n et. bevara sverige svenskt David Baas •Sverigedemokraterna har gått som en raket i opinionen och blev tredje största parti i riksdagsvalet 2014. I Bevara Sverige svenskt går David Baas bakom Sverigedemokraternas fasad . Han har tagit del av interna mejl, hemliga dokument, dolda kartläggningar av de egna partiföreträdarna och det bottenlösa islamhatet på Avpixlat. Sammantaget ger det bilden av ett parti som kokar av motsättningar under en yta av städad framgång , skriver förlaget.

30 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

Denna dagen, ett liv Jens Andersen

Mindre negativ mot invandring

En inspirerande samhällsmedborgare • Det som finns kvar när man slår ihop pärmarna på Jens Andersens biografi, Denna dagen, ett liv, är bilden av Astrid Lindgren som en inspirerande förebild, hennes civilkurage, den orubbliga rättskänslan och hennes försvar för demokratin i såväl samhället som att låta barnens ”personlighet fritt utvecklas i en familjedemokrati utan förtryck och utan våld.” Vi känner till hur hon förnyade barnlitteraturen. Hon skrev inte bara utifrån barnets perspektiv utan skrev också om svåra frågor som döden, ensamheten och utsattheten. Hon skrev för båda könen och inom många olika genrer som saga, fabel, fantasy, deckare, drama och lustspel och hon skrev för olika medier som film, teater, radio och tv. Men det är bilden av henne som omutlig, orädd och principfast som stannar kvar efter läs-

personer

ningen. Hon bet ifrån mot såväl socialdemokratiska som borgerliga ministrar. När hon 1978 tilldelades västtyska bokhandlarnas fredspris ville de inte låta henne hålla ett tacktal mot våldet. De fick ge sig eftersom hon hotade med att inte komma. Hon kallade sig aldrig feminist men redan på femtiotalet vägrade hon medverka i ett stiftsblad i Linköpings stift när stiftet sade nej till kvinnliga präster. Och genom hennes liv har hon fått kämpa, både personligt och i yrket med en manlig värld: ”För i själva verket finns det ju fortfarande bara ett kön – det manliga”, sade hon i en tidningsintervju 1992. Jens Andersens bok om Astrid Lindgren är inte bara oerhört välskriven biografi och en bakgrundsskildring till Astrid Lindgrens författarskap. Det är också en bok om en inspirerande människa och samhällsmedborgare. Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Annika Elmqvist, har tilldelats Världsnaturfondens utmärkelse ”Årets Miljöhjälte”. Annika Elmqvist var ordförande och den som som samordnade Klimatriksdagen i Norrköping i juni förra året som stöddes av ett stort antal folkhögskolor. Annika Elmqvist är konstnär och författare till moderna klassiker som de tecknade böckerna Historieboken och Farliga Tankar som utkommit på Ordfront Förlag. folkhögskolan

Jenny Eriksen utsågs till Årets folkbildare när hon och kollegan Johan Sievers skrev en reportageserie om romska tiggare

Sverige åt svenskarna Marie Demker • Marie Demker, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, har i 20 år forskat kring svenskarnas attityder till invandring och främlingsfientlighet. Boken Sverige åt svensk arna ger en detaljerad genomgång av de nationalkonservativa strömningarna i Sverige och Europa. Liksom tidigare forskare visar Demkers undersökningar att svenskarna sedan andra världskriget haft en alltmer välkomnande attityd till invandring och invandrare. Tidigare var Sverige ett utvandringsland med över en miljon svenskar i USA men efter 1945 har 2,5 miljoner människor invandrat till Sverige, samtidigt som 1,5 miljoner har utvandrat – de flesta västerut. Svenskarna har den lägsta främlingsfientligheten i Europa. En tydlig tendens sedan 25 år är att personer med längre utbildning är mindre negativa till invandring och invandrare än de med kortare utbildning. Författaren slutar: ”Vi bör fråga oss vilka de politiska förutsättningar är som vi själva har skapat för de nationalkonservativa partierna och vilka är de ofta känslomässiga behov som dessa parter tillfredställer.” Björn Höjer

Jenny Eriksen och Johan Sievers, reportrar på ÖstgötaCorren, utsågs till Årets folkbildare av Bildningsförbundet Östergötland i november. Juryn skriver: ”Med djup, bredd och analytisk träffsäkerhet levereras insikter till läsarna i en serie artiklar som belyser sociala omständigheter som tiggande EUimmigranter tvingas leva under. Ett utmärkt exempel på en folkbildande roll som utöver annat vilar på en dagstidning".

Åsa Johnsson är en av sju deltagare från Mullsjö folkhögskola som reser till Rumänien för att hjälpa fattiga romer på plats. Det är deltagare från Bibellinjen Utblick som kommer att vara borta i tre månader. Resan går till området Arab i nordvästra Rumänien. På plats kommer studenterna att arbeta tillsammans med organisationen Net Works. De kommer att studera och hjälpa romerna som lever i området.

1 2015 31

sfhl

Vi ska få barn, när ska jag berätta för min arbetsgivare? Frågor&svar om föräldraledighet Vi ska få barn, när behöver jag berätta det för min arbetsgivare? Enligt föräldraledighetslagen ska anmälan till arbetsgivaren om föräldraledighet lämnas in senast två månader före ledighetens början. Där ska anges hur lång tid man planerar att vara föräldraledig. Arbetstagare har enligt lag ingen skyldighet att informera om graviditet förrän man själv vill det. Tvåmånadersregeln gäller även den andre föräldern, så att arbetsgivaren kan planera och hinner ta in vikarie. Hur planerar vi när vi ska dela på föräldraledigheten? När du är föräldraledig är du tjänstledig från ditt arbete och har kvar din anställning och dina anställningsrättigheter kvar. Föräldraledighetslagen ger varje förälder rätt att dela upp uttaget av ledighet till högst tre perioder för varje kalenderår. Om arbetstagaren begär ledigt för samtliga jämna veckor under en viss period, så avser den ansökan också den efterföljande ledigheten. Det krävs alltså bara lite planering för att kunna få ut den ledighet som önskas. Är barnet under 18 månader krävs inte att du tar ut föräldrapenning för att vara föräldraledig. Det krävs däremot efter att barnet är 18 månader. Observera att om du inte tar ut föräldrapenning under barnets första år och är helt ledig, kan det påverka den sjukpenninggrundande inkomsten, den så kallade SGI:n. Den ligger till grund för föräldrapenningens storlek. Kolla därför alltid med Försäkringskassans regler när ni planerar er ledighet.

r in

fo:

sf h

l.se

Vilken ersättning från arbetsgivaren finns? Du har rätt att vara helt ledig från och med barnets födelse och 18 månader framåt. Utöver ersättning via den lagstadgade föräldraförsäkringen har du som arbetar på folkhögskola rätt till föräldralön från din arbetsgivare genom ert kollektivavtal. Det regleras i kollektivavtalets delar om allmänna anställningsvillkor. Genom kollektivavtal har du utöver föräldraförsäkringen rätt till utfyllnad med 10 procent av din lön. Denna utbetalas under högst 6 månader. Får jag som föräldraledig vara med vid löneöversynen när jag är hemma? Du ska behandlas på samma sätt som om du arbetat, du ska vara med på löneöversynen även när du är föräldraledig. Folkhögskolornas kollektivavtal säger att föräldralediga ska omfattas av lönehöjning på samma villkor som övriga medarbetare. Om en föräldraledig känner sig missgynnad finns missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen och det kan även vara diskriminering enligt diskrimineringslagen. Hur blir det med semesterdagarna nästa sommar, jag har varit föräldraledig och inte jobbat och tjänat in några dagar? Under de första 120 dagarna tjänar man in semester som vanligt. Enligt semesterlagen är 120 dagar av en föräldraledighet semesterlönegrundande. (Om du är ensam vårdnadshavare är det 180 dagar.) 120 dagar innebär att du tjänar in nio betalda semesterdagar om du har 25 semesterdagar per år. Om du

har 30 semesterdagar per år blir det tio betalda dagar. För arbetstagare med ferielön är principen densamma.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre

Jonas Bergman och Cyrene Martinsson Waern

Vad behöver jag tänka på när jag ska komma tillbaka efter min föräldraledighet? Utgångspunkten är att du har rätt till din gamla tjänst eller likvärdigt arbete. Arbetsgivaren får inte missgynna dig för att du har använt dig av dina rättigheter. De kan alltså inte ge dig någon sämre tjänst, lägre lön eller sämre villkor på grund av att du har varit föräldraledig. Det som kan ske är en omorganisation eller att arbetsgivaren anställt en vikarie som den vill behålla när du varit borta. Vid dessa fall ska ditt fackförbund bevaka dina intressen. Alla viktiga förändringar av dina arbetsvillkor och anställningsförhållanden har din arbetsgivare skyldighet att förhandla med facket, när du är med i facket. Om du inte är med i facket får du själv sköta diskussionen med din arbetsgivare.

Kontakta kansliet! Ordförande: Ingela Zetterberg, 08-737 68 97

Ombudsmän: Cyrene Martinsson Waern, 08-441 32 10 cyrene.waern@lararforbundet.se Jonas Bergman 08-737 68 96, jonas.bergman@folkbildning.net

ingela har ordet

Välkomna nya kollegor Ny termin. Nya kollegor. För att kunna göra skillnad behöver vi både behålla de medlemmar vi har och försöka få in fler medlemmar. Det är avgörande då vi är det enda förbundet för just folkhögskollärare.

Bemannings- avtalet Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd har tecknat ett avtal med Almega Bemanningsföretagen som reglerar anställningsvillkoren för våra medlemmar anställda av ett bemanningsföretag. Se vidare information https://www. lararforbundet.se/artiklar/nytt-avtalmed-almega-bemanningsforetagen

På gång i februari:

19 februari: Upptäck Rebel Meet Up: Kreativitet, digitalisering och omvärldsbevakning 20 februari: UF-mässan: Mässan som ökar grund- och gymnasieelevers kreativitet 27 20– februari: Skolledarkonventet 2015: mötesplatsen för Sveriges skolledare

Distriktsårsmöten Välkommen på årsmöte i din avdelning och kommun! Som medlem har du rätt att vara med på årsmötet där styrelsen för din avdelning väljs. Här har du chansen att vara med och påverka i Lärarförbundets avdelning och bevaka att även folkhögskolefrågor får täckning i styrelserna.

Vi vill ha del av Lärarlyftet! Den senaste tiden har varit en riktig bergodalbana. Då menar jag tiden sedan valet i höstas. Svenska folket fick en ny regering som arbetade fram en budget som gynnade folkhögskolorna med fler deltagarveckor. Så vet vi alla vad som hände – regeringsbudgeten föll och alliansens budget gäller och därmed mindre statsbidrag till folkhögskolorna! De ekonomiska förutsättningarna på folkhögskolorna minskar och oro över att behöva minska på personal seglar upp. Utöver detta fick vi leva i oro för nyval. Under hösten hade vi, sfhl, börjat bygga nya kontakter med den nya regeringen och helt plötsligt stod vi inför att vi kanske skulle få mobilisera för ett nyval. Men, så kom Decemberöverenskommelsen! Lugn och ro…. En stund! Nu börjar arbetet för att regeringens vårbudget ska ge folkhögskolorna ett ekonomiskt tillskott! Ett litet hopp tänds… Dags för ett första möte med ”vår” minister: Biträdande utbildningsministern Aida Hadzialic. Liksom tidigare möten med partiernas utbildningsansvariga, statsråd och regeringsrepresentanter var vårt fokus på folkhögskollärarnas kompetens och fortbildning – det uppdraget fick vi från ombudsmötet 2013. De ekonomiska förutsättningarna för folkhögskollärarnas kompetens och fortbildning är eftersatt. När andra lärargrupper har fått kompetensutveckling genom lärarlyftet harfolkhögskollärarna inte fått något! Dessutom visar det sig att lärarlyftspengarna inte har använts i den utsträckning det var tänkt! Vi vill ha av del av Lärarlyftet! Alla kostnader för kompetensutveckling av folkhögskolans lärare får bekostas av folkhögskolorna själva och vi vet hur ekonomin är – slitsam. Då prioriteras inte kompetensutveckling. Om folkhögskolorna ska fortsätta att hålla hög kvalitet behövs ekonomiska resurser till kompetensutveckling och fortbildning, inte minst för att bevara folkbildningens och folkhögskolans ideologiska grund! Här har folkhögskollärarutbildningen en viktig roll! Detta påpekade vi för Aida, likaså att folkhögskolläraryrket är speciellt, som kräver en egen utbildning och är en viktig del för hela folkbildningen. Aida höll med oss och menade att folkhögskolorna inte bara ska vara en arbetsmarknadsåtgärd utan folkbildningen i sig är viktig. Under tiden jag har skrivit detta har positiva besked kommit angående Etableringskurserna och Studiemotiverande kurser. Vi gläds men än finns mycket kvar att göra… Bergodalbanan fortsätter!

Er ordförande, Ingela Zetterberg

Aktuellt

krönika

Scouter måste betala tillbaka tre miljoner kronor

En plats där vi kan vara

et är i januarimörkret; då apelsinerna är som godast och en snöklädd stad skimrar i blåa toner på eftermiddagen. Det är då jag tänker att varje mötande blick, varje morgonhälsning i trappan upp till klassrummet är viktigare än någonsin. Vi blir mindre ensamma, tillhörigheten mer synlig och rädslan för det främmande får inte fäste. Ett år har just avslutats och ett nytt börjat. Vad det nya året, 2015, bär med sig är ännu i sin linda, än finns alla möjligheter att drömma om hur det kan bli. Var är jag, Vart är jag på väg och Hur vill jag färdas. Tre frågor värda att ställa sig som folkhögskollärare. Stanna upp, stilla dig en stund och fundera. Så säger jag till mig själv och plockar fram en ambitiös skrivbok. Och i den plitar jag ner: Varandet är utrotningshotat, kan vi skyddsmärka det på något sätt? När jag skriver det, då tänker jag att folkhögskolan kan verkligen vara en motkraft, en motståndsrörelse i denna prestationernas tidevarv då effektivitet och pengar styr. Vart tar varandet vägen? Alltså det där varandet som är att vandra från en punkt till en annan utan att behöva redovisa varje steg eller ens den punkt som en landar på, eller det där varandet som är att lite planlöst låta en penna fara över pappret, eller den där stunden då du noterar att skymningen inträder och himlen går över i mörkblåa toner. Varandet i motsats till görandet, i motsats till prestation och värdering. För det behövs en motkraft så att varandet får finnas; det händer något när en får lite större livsutrymme och inte varje millimeter tid ska räknas. Det händer något när det får finnas mellanrum. Det händer något när tankar får vandra fritt och inte styras av att lösa problem eller mot ett särskilt mål, när tanken får sväva. Men vi är inte där, just nu skapas inte möjligheten för folkhögskolan att vara den motkraften. 2015 har börjat och jag undrar vart är folkhögskolan på väg? Vår rektor på Sundbybergs folkhögskola presenterade på senaste personalmötet de ändrade ekonomiska förutsättningarna som skolan ställts inför från en dag till en annan. De pengar som skulle finansiera extra platser på allmän kurs, de studiemotiverande kurserna samt etableringskurserna för nyanlända är stoppade. Hur är det möjligt, undrar jag. Inom vilket annat verksamhetsområde i vårt samhälle behandlas medborgare på det sättet? Alltså; de skolor som ställt upp och ställt om sin verksamhet för att kunna möta det stora behovet riskerar nu att få skära rejält för att överleva. Och för deltagarna, den enskilde medborgaren, får det stora konsekvenser; en oavslutad utbildning, studielån som inte ledde till motsvarande gymnasiebehörighet, istället arbetslöshet. Besluten behöver gå vår väg igen. Så att folkhögskolan kan få vara den plats där utrymme finns för människor att vara, för att kunna trampa upp nya stigar och våga ta sig själva på allvar! Det är min dröm om 2015. Alva Uddenberg

• Alva Uddenberg är skrivlärare på Sundbybergs folkhögskola och är ett stort fan av Selma Lagerlöf och har jobbat som guide på Mårbacka.

Folkbildningsrådet återtar tre miljoner kronor från Scouternas folkhögskola, för detta Kjesäter, eftersom folkhögskolan fått statsbidrag för kurser som felaktigt inrapporterats som folkhögskolekurser. Folkbildningsrådet minskar också statsbidraget med 443 deltagarveckor till 4 164 deltagarveckor, en sänkning på 668 930 kr per år. Scouternas folkhögskola har idag inga anställda lärare, förutom en lärare som sköter allmän kurs på distans. Man får statsbidrag för en allmän kurs som sköts av Fryshuset, samt för ledarkurser och konfirmandkurser som leds av scouter på scoutanläggningen Vässarö i ytterskärgården norr om Stockholm. Både rekrytering och information sköts av Vässarö medan scouterna tar emot bidraget och ersätter Vässarö. Scouternas folkhögskola har tjänat rejält på varje deltagarvecka. Man fick dels 1 525 kr per deltagarvecka från Folkbildningsrådet, dels 325 kr per deltagarvecka i landstingsbidrag. Enligt utredningen fick Vässarö 264 kr i ersättning per deltagarevecka, en sjättedel av den totala ersättning. Scouterna behöll 1586 kr per deltagarvecka. För vart och ett av åren 2012 och 2013 fick Scouternas folkhögskola 750 000 kr i statsbidrag och upp till 162 500 kr i landstingsbidrag, sammanlagt 2, 8 miljoner kr för de två åren. Vässarö erhöll 132 000 kr per år. Folkbildningsrådet konstaterar att antalet deltagarveckor på Vässarö ökat explosionsartat mellan åren 2011 och 2012 och att marknadsföringen av kurserna sker utan någon information om att det handlar om folkhögskolekurser. Rådet skriver också att Scouterna har haft konfirmandkurser ändå sedan femtiotalet på Vässarö, kurser som plötsligt börjat inrapporteras som folkhögskolekurser. Man noterar också att anmälan till konfirmandlägren kan göras från sju års ålder. Staffan Myrbäck

34 f o l k h ö g s k o l a n

1 2015

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Förbättra dina möjligheter till en högre lön!

Ett lönekriterium kan vara att man är medveten om sitt eget behov av utveckling och tar initiativ för sitt eget lärande.

Hör du till dem som går till lönesamtalet med stor entusiasm, full koll och självförtroendet på topp? Eller är du som de flesta andra, lite osäker på hur du hittar dina bästa argument? Oroa dig mindre och förbered dig mer – med hjälp av Lärarförbundets tips. Hur förbereder du dig för lönesamtalet, hur genomför du samtalet på bästa sätt och hur utvärderar du det efteråt? Med Lärarförbundets tips och verktyg kommer du att vara mer beredd än någonsin inför lönesamtalet. Råden gäller dig som jobbar som lärare i grundskolan, gymnasieskolan på fritidshem eller i förskolan och såklart andra skolformer.

I webbverktyget Min lön kan du ta del av ditt löneläge och din individuella löneutveckling för att få stöd i dialogen med din arbetsgivare. Att kolla upp vad andra lärare tjänar är ett bra sätt att förbereda dig inför lönesamtalet, när du ska byta jobb eller när du ska söka ditt första lärarjobb. Vår lönestatistik ger dig svar. Ladda för lönesamtalet på lararforbundet.se/lonesamtal

Min dag på folkhögskola

xxxxxx.

text: xxxxxx

Johan Andersson:

» IS har satt sina spår i klassrummet« Drömmen om folkhögskola kom efter universitetet när han hamnade inom Hasselarörelsen i Göteborg och jobbade med socialt utsatta barn och ungdomar. – Då fick jag en idé om att undervisa dessa ungdomars mammor. De kunde inte svenska. Jag såg det som en väsentlig del till den sociala problematik som mammorna och barnen hade i Göteborgs förorter. Det var faktiskt det som var drivkraften till att bli folkhögskollärare. Efter folkhögskolärarexamen och ett par år på Åsa respektive Ljungskile folkhögskola kom Johan Anderswson för sju år sen till Hagaberg folkhögskola i Södertälje. Han är klassföreståndare för allmän kurs – ledarskapsprofilen, där han undervisar i samhällskunskap, historia, etik och filosofi. Ofta sitter han flera kvällar i veckan, fram till nio, tio, med förberedelser. När han vaknar, halvsex på morgonen finns tankarna på jobbet där. Samtidigt

som han läser igenom morgontidningarna finns dagens planering i bakhuvudet. Har han kommenterat alla inlämnade uppgifter? I år har han en dag i veckan för egen fortbildning då han skriver en uppsats i idéhistoria. Annars är dagarna upptagna från kvart i nio till halvfem vissa dagar, då de består i att vara i klassrummet med deltagarna. Till dagens lektioner ska de ha läst ett kapitel på 64 sidor i ”Chefen och medarbetaren” som med utgångspunkt från Nietzsche, Kirkegaard, Rollo May och ett antal filosofer handlar om att vårt sätt att vara människa och chef inbegriper att vi har en värdegrund och en livsfilosofi, något vi måste lära oss att problematisera som blivande ledare. – Utifrån det funderar jag mycket på olika typer samtalsfrågor och gruppövningar men också på att ge deltagarna förslag och hur de själva vill lägga upp dagen. Då har vi ett samtal om hur de upplevt texten. När grup-

Som samhällslärare blir tidningsläsandet till frukost ofta en del av förberedelserna inför skoldagen för Johan Andersson, lärare på Hagabergs folkhögskola.

pen börjar bli lite orolig är det dags för någon form av gruppövningar. Då ger jag förslag till vad man kan prata om. Men ofta kan de själva ha förslag på hur man ska arbeta vidare. Det senaste året har i viss mån terrororganisationen is satt sina spår i klassrummet. Av 18 personer har tolv en annan kulturell bakgrund som präglas av situationen i Södertälje med många syrianska invandrare och flyktingar med kristen bakgrund. – Förra året kom det 2000 personer till Södertälje med familjemedlemmar och släktingar som blivit fängslade och mördade. Så det är inte konstigt om det uppstår hätska diskussioner om is och muslimer men vi försöker diskutera det utifrån den öppenhet vi har, att vi inte ska kränka och att vi ska vara nyanserade. Men det är inte så att det cirkulerar varenda dag men det händer att det blossar upp. Staffan Myrbäck