Folkhögskolan 3 2015

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

» Så skriver sig sd en ny falsk historia«

NR 3/2015

OLKHÖGSKOLAN

Drogstopp MEN HUR GÖR MAN?

PORTRÄTT

Nalin Pekgul om hotet från islamisterna

REPORTAGE

CSNs tuffa krav på invandrarkvinnor

NYHET

Deltagare anmäler Hällefors

TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN

1920–2015

95 år �

Gustav Fridolin

Dilsa Demirbag-Sten Alli Klapp | utanförskap

läsfrämjande | Anna Ekström Barbro Westlund | demokrati Mona Sahlin | Fredrik Reinfeldt DIGITALA VERKTYG | Per Kornhall

På Bokmässan utvecklas skola och lärande. Välkommen!

24–27 september • www.bokmassan.se • #bokmässan

REDAKTÖREN

Så skriver sig SD en ny falsk historia

Foto Håkan Elofsson

S

verigedemokraterna försöker nu skriva sig en ny historia som ett socialkonservativt parti genom att lägga beslag på framträdande föregångare inom folkbildningen.

Sverigedemokraterna bildades ju 1988 av unga och gamla nazister som varit verksamma i nationalistiska och rasistiska partier som Framstegspartiet, Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (bss).

På nyhetssajten samtiden.nu har man letat fram förebilder som bättre ska passa den nya historieskrivningen. En av dem är Teodor Holmberg, rektor på Tärna folkhögskolan 1876-1935.

Teodor Holmberg var från början liberal och vän med radikala tänkare som Bjørnstjerne Bjørnson och Ellen Key. Med tiden blev han alltmer nationalistisk och konservativ, vilket ledde till en brytning med vännerna. Holmberg var emot Unionsupplösning 1905, då Norge och Sverige gick skilda vägar.

Holmbergs fientliga inställning till Norge ledde till att han också blev relativt isolerad inom folkhögskolan. Holmbergs inställning till unionsupplösningen är dock inget man nämner på samtiden.nu.

Ett annat exempel på försåtlig historieskrivning är artikeln om den moderate riksdagspolitikern, läkaren och kulturdebattören Gunnar Biörk.

Biörck var 1938-39 ordförande för Medicinska föreningen där han aktivt arbetade för att den svenska läkarkåren skulle motsätta sig invandring av judiska läkare från Nazityskland till Sverige. Inte heller detta får vi veta på hemsidan. Ännu mer intressant är hur man oblygt försöker lägga beslag på en folkbildarprofil och humanist som Brunnsviks rektor Alf Ahlberg, samt PerAlbin Hansson och det begrepp som är förknippat med honom, ”folkhemmet”. De skulle vända sig i sin gravar om de såg vilket sällskap som försöker utse sig själva till deras uttolkare och arvtagare.

Förmodligen skulle till och med den ärkekonservative Teodor Holmberg säga stopp och belägg inför att associeras med ett parti som lägger motioFOLKHÖGSKOLAN

»Ännu mer intressant är hur man oblygt försöker lägga beslag på Per Albin Hansson«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och ska försöka få med sig familjen på en resa till London i sommar

ner i riksdagen som vill begränsa folkhögskolans frihet. Holmberg var en återkommande skribent i tidskriften. I ett nummer av Folkhögskolan från 1930 skriver han: ”Staten har, ej minst i vår egen tid och naturligtvis ju mera dess ekonomiska stöd begäres och erhålles, en stark tendens att vidga sin maktsfer, och den ligger för uniformitet och centralisation. Då kan den lilla cellens livsbehov av fri rörelse och självständig utveckling lida intrång.”

Men den verkliga faran ligger i att vi inom folkbildningen låter Sverigedemokraterna stjäla oss på orden, begreppen och dess betydelse genom att blanda bort korten och få att oss att ta avstånd från oss själva därför att de använder våra begrepp och förebilder. Göran Hemberg från Demokratiakademin uttryckte detta på Vestlunddagarna där han konstaterade att numera vågar knappt någon, utom Sverigedemokraterna, ta ordet folkhem i vår mun.

Så stjäl man oss på vårt ursprung.

Det bästa skyddet mot det är inte att ställa sig att vissla utan skaffa sig kunskap och argument.

Staffan Myrbäck staffan.myrback@lararforbundet.se

3 2015 3

INNEHÅLL Tio frågor: Det sätts ofta likhetstecken mellan folkbild-

ningen och studieförbunden. Folkhögskolan behöver ta mer plats tycker RIOs organisationschef. Sid 6

Kvinnofolkhögskola Awaz Delani tog hand om hem-

met och fostrade barnen i 20 år. Nästa år startar hon Mellanösterns första kvinnofolkhögskola. Sid 10

Romprojekt: Svensk folkbildning tänker starta ett

14

utvecklingsprojekt för romer i Rumänien för att stärka romernas situation genom vuxenutbildning. Sid 12

Hällefors anmäls: Deltagare anmäler skolan till FSR, Folkhögskolans studeranderättliga råd. En av de som sitter i rådet är ordförande i skolstyrelsen. Sid 26 Krönika: Det finns ett problem med att vi inom

folkhögskolan definierar oss utifrån vad vi inte är, skriver Mats Tängermark. Sid 34

Regler för studiemedel slår mot utlandsfödda Fikriye Ünsal studerar på folkhögskola på dagarna och arbetar i hemtjänsten när hon inte tar hand om familjen. På fem år ska hon lära sig svenska, läsa in grundskola och gymnasium. Sid 14

18

Nolltolerans mot narkotika

Över 80 folkhögskolor skriver att de gör drogtest vid misstanke om narkotikamissbruk. Men vad gör man om testet är positivt?

Gå kvar eller sluta? Vilket ansvar har skolan? Sid 18

F

Politiker aningslösa mot islamister I en ny bok skriver Nalin Pekgul om hur vänstern kan förfasa sig över den kristna högern men gärna samarbeta med den muslimska högern. Sid 30

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070 624 10 24 Jonna Olsson Grafisk design

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan nr 4 /2015: 17 augusti.

PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se 08-737 66 80

Sista manusdag för nr 4/2015: 17 AUGUSTI Utgivning: 9 september

4 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

ABF Nordöstra Storstockholm som har de tre folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn, är än en gång i blåsväder. När Brunnsvik lades ned gjorde ABF Nordöstra sig av med skolans kulturskatt i form av biblioteket. Böcker kastades eller lades i containrar där de riskerades att förstöras.

Den här gången gäller det Väddö folkhögskola som har auktionerat bort ett flertal antika kulturskatter, bruksföremål från 1600-talet och framåt.

Väddö är Stockholm läns äldsta folkhögskola och grundades 1879.

Skolan har haft en viktig roll i bygdens historia. När skolan byggdes samlade Väddöborna in 11 000 kr.

Man såg det som viktigt att bygdens ungdomar fick utbildning. Det fanns ett folkligt engagemang bakom att många av de nu sålda föremålen skänktes av väddöbor. Det var skolans ordförande som en gång grundade hembygdsmuséet 1925 och det var skolans rektor som startade hembygdsföreningen 1929.

Auktionen skedde utan att Väddö Hembygds- och fornminnesförening blev informerade eller inbjudna. Roslagens sjöfartsmuseum hade också velat få information då det fanns intressanta föremål av marin karaktär.

Hembygdsföreningen har nu skickat en skrivelse till skolans styrelse där man ifrågasätter om utförsäljningen är i linje med deras roll som folkbildare. Men Väddös nuvarande rektor, George Johansson, säger till Norrtelje Tidning att han inte anser att skolan har någon skyldighet att informera hembygdsföreningen och inte heller ser någon anledning till varför han ska meddela lokala muséer.

Vad fick man då in på auktionen?

Föremålen inbringade 75 000 kr. Det ska jämföras med att Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolors skulder år 2013 uppgick till drygt 20 miljoner kr, som en följd av ABF Nordöstras ekonomiska äventyr.

Staffan Myrbäck FOLKHÖGSKOLAN

Foto: Svante Isaksson

Väddö säljer ut kulturskatter

NYHETER

Tusentals extra platser Nästa år får folkhögskolan ytterligare 2000 platser, om regeringen får som den vill. På bilden, detagare från Röda Korsets folkhögskola.

I sin långtidsbudget för 2016– 2019 föreslår regeringen en permanent satsning på 120 miljoner kr till de allmänna kurserna, vilket motsvarar 2000 extraplatser varje år.

Förslaget tillmötesgår till stor del Folkbildningsrådets krav i budgetunderlaget för 2016–2018.

Folkbildningsrådet vill ha en uppräkning av folkbildningsanslaget med 300 miljoner kr per år, varav 150 mil»Utbildningen joner kr till folkska bedömas högskolorna, då rådet bedömer att utifrån de folkhögskolornamöjligheter den kan ta emot 3 000 ger att få jobb nya helårsstudepå den regul­ rande per år. I sin vårbudget föreslår jära arbets­ regeringen att folkmarknaden« högskolorna får 45 miljoner kr extra till 750 extraplatser till folkhögskolornas allmänna kurser för 2015. I den budget som fälldes i höstas hade regeringen föreslagit 90 miljoner kr till 1 500 extraplatser.

För Arne Georlin, rektor på Sundbybergs folkhögskola, innebär det att han kan använda peng-

arna för att täcka de kostnader skolan har haft för extraplatserna under vårterminen.

När regeringens förslag föll i december valde Sundbyberg att låta deltagarna gå färdigt sin utbildning under vårterminen och ta kostnaderna ur egen ficka.

Men det innebar också att skolan skulle gå med underskott. Om man nu får pengar till extraplatser kan man använda det till att täcka upp underskottet.

Men till hösten blir det åtstramning.

– Vi får gå ner en kurs på allmän linje i höst eftersom vi inte kan ta några extra deltagare.

Likaså kan vi inte ha kvar de lärare vi har haft på projektanställning.

Regeringen skriver i sin vårbudget att man också tänker införa en möjlighet för deltagare i fas 3 att studera på komvux, folkhögskola, högskola eller yrkeshögskola i upp till ett år med bibehållet aktivitetsstöd.

Utbildningen ska bedömas utifrån de möjligheter den ger att få jobb på den reguljära arbets­ marknaden.

Staffan Myrbäck

3 2015 5

10 FRÅGOR – I den allmänna diskussionen sätts ofta ett likhets­ tecken mellan folkbildningen och studieförbunden.

Folkhögskolan behöver ta mer plats på det folkbild­ ningspolitiska fältet, säger Gerhard Holmgren, Organisationschef för rio, rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. text: staffan myrbäck

» Folkhögskolan måste bli synligare«

1

rio har just haft kongress.

Vad var viktigaste frågan?

– Det är kanske svårt att säga exakt vad som är viktigast men vi hade en ordentlig diskussion kring likabehandlingsprincipen. Vi hade ju nio motioner och sex handlade om ekonomin.

2

Vad handlar likabehand­ lingsprincipen om?

– Att den enskilde studerande skall behandlas lika inom en region/landsting. Kongressen uttalade sig för att rio aktivt skall arbeta för denna princip när det gäller det regionala stödet samt att regioner inte av gemensamma skattemedel kan behandla folkhögskolor olika.

3

Gerhard Holmgren är organisationschef för RIO, som samlar huvud­ männen för 107 av Sveriges 151 folk­ högskolor. Holmgren arbetade tidigare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Innan dess arbetade han 21 år som lärare på Lidingö folkhögskola och i studieförbundet Sensus.

En tredjedel av folkhög­ skolorna går med under­ skott idag och de flesta är rörelseskolor. Vad kan rio göra åt det?

– Det behövs ett kraftfullt tag om hela den ekonomiska situationen för rörelseskolorna. Det är påtagligt att statsbidragets utveckling inte är i paritet med löneutvecklingen de senaste tio åren. Folkhögskolan är en egen utbildningsform som måste ha likvärdiga villkor med andra skolformer. Det kommer att vara en strategisk utgångpunkt för rios fortsatta agerande.

4

Vad handlade de tre övriga motionerna om?

– De tog upp behovet av fortbildning av lärare från andra skolformer, folkhögskolans roll i asylmottagandet samt frågan om huvudmannaknuten kursverksamhet. Frågorna om rolltagandet i asylhanteringen och huvudmannaknuten verksamhet berör båda folkhögskolorna som en del av det civila samhället och hur vi där kan utveckla ett agerande.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

5

rio vill att gymnasie­ ungdomar ska kunna välja folkhögskola istället för gymnasium, där den kommunala skolpengen skall följa med.

Gäller det också ungdomar under 18 år?

–Vi vill ha en bibehållen utbildningsform från 18 år och uppåt. Då är det viktigt att se till att kommunerna tar sitt uppföljningsansvar och finansiera ungdomar upp till 20 år som vill gå folkhögskola istället för gymnasium.

6

Det skulle kunna inne­ bära ett tillskott på flera tusen deltagare. Då är frågan hur alla ska få plats? Idag får skolor säga nej till många sökande.

– Nu är vi kanske inte det läget att vi har allt för många kommuner som idag finansierar studerande som är mellan 18–20 år som vill gå på folkhögskola istället för gymnasium. Det är nog ett styvt arbete i sig att få kommuner att vara beredda att göra det.

7

Ni har också haft en idé­ politisk diskussion i RIO. Vad har den handlat om?

– Förra kongressen antog ett idéprogram som reviderades något denna gång. Den här kongressen presenterades ett nytt dokument om utbildningsformen folkhögskola. Det finns behov av en skrivning som vi kan ha som bottenplatta för vad vi menar när vi talar om folkhögskola och där vi lyfter fram ett antal kännetecken som vi menar betecknar utbildningsformen folkhögskola.

let, mötesplats för olika grupper av människor – för att nämna några kännetecken.

9

Vilka visioner har rio för folkhögskolan?

– I den allmänna diskussionen sätts ganska tydligt likhetstecken mellan studieförbund och folkbildning. Vi behöver ta plats på det folkbildningspolitiska fältet men också i det utbildningspolitiska fältet som folkhögskola gentemot politiken på alla nivåer. Det tror jag också är av betydelse för att stärka folkhögskolans ekonomi. Politiker och tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå behöver få en tydligare kunskap om folkhögskola och här måste vi agera gemensamt.

10

Hur ser ni på sfhls roll i detta?

– På kongressen antog vi en verksamhetsplan där vi ska ta initiativ till ett utvecklingsråd som ska se över behovet av kompetensförsörjningen på folkhögskola, allt ifrån styrelse till personal i verksamheten. Vi måste få någon form av gemensamt perspektiv på kompetensutvecklingen. Det gäller allt ifrån lärarutbildning, fortbildning, rektorsutbildning, styrelseutbildning. Och där är det ohört viktigt med samtal och samspel med sfhl.

FOLKHÖGSKOLAN

• Ge ungdomar mellan 18 och 20 år rätt att välja folkhögskola för att fullgöra sina stud ie på samma sätt som de kan välja en gym nasial friskola. Det föreslår Folkbildningsrådet i sitt budgetunderlag till regeringen för åren 2016– 2018. Förslaget innebär att studierna ska finansieras med den kommunalas skolp engen på samma sätt som för de elever som går i friskola. Att erbjuda fler utbildningsformer ökar valmöjligheten och kan stärka studieint resset hos alla, skriver Folkbildningsrådet.

Ny förordning ska stärka studerandes rätt

• Nu måste varje folkhögskola upprätta en studeranderättslig organisation som ska se till de studerandes rättigheter på skolan. Det slås fast som ett av villkoren för att få statsbidra gi den nya förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Formuleringen lyder: ”En folkh ögskola ska ha en studeranderättslig organisat ion som tar till vara de studerandes intressen .” Hittills har det varit frivilligt för folkhögskolorn a att upprätta en studeranderättslig organisat ion.

Förordningen trädde i kraft 15 maj.

Får stort regionalt bidrag

• Den nya folkhögskolan Borås folkhögsk ola får 400 000 kr i startbidrag från Västra Götalandsregionen. Folkbildningsrådet beslu tade i höstas att Borås, tillsammans med Frys huset, ska godkännas som statsbidragsberättigade folkhögskolor från och med 1 juli.

Västra Götalandsregionens regionsbidrag kom till efter en utredning som ledde till att alla folkhögskolor inom regionen, oavsett huvu dman, ska få regionsbidrag. När Borås folkhögsk olas verksamhet är fullt utbyggd beräknas bidra get bli 860 000 kr per år.

Skola enbart för flickor

8

Vad är det för känne­ tecken?

– Det är redan kända, som internatet, 18-årsgränsen, att det är vuxenutbildning, lärarrollen, mindre grupper, varvad teori och praktik, lokalsamhäl-

Gymnasieutbildning på folkhögskola

I sitt idé­program lyfter RIO fram ett antal kännetecken för folkhögskola.

• Fryshusets folkhögskola planerar att starta en linje till hösten med enbart kvinnliga lärare och kvinnliga kursdeltagare. Målgruppen är unga muslimska kvinnor som inte får umg ås med män. För att få familjerna att att låta flickorna gå i skola fick Fryshuset gå med på att flickorna avskiljdes från övriga kursd eltagare. Utbildningen kommer attt förlä ggas någonstans i Stockholms invandrartäta norra förorter.

3 2015 7

MÅNADENS LINJE

Det är relationen som botar »Skillnad på missbruk och beroende« Chris Barrett skickade ett par vackra naturbilder tagna utanför hans hus och frågade om de kunde passa till texten om beroendeterapeututbildningen. Bilden kan ses som en symbol för vad en terapeut vill uppnå i sitt behandlingsarbete, att lära klienten att uppskatta det vanliga, enkla och goda i livet.

Chris Barrett är lärare på de två beroendeterapeututbildningarna (helfart och distans) på Forsa folkhögskola. Utbildningen har funnits sedan sjuttiotalet och har genom åren kontinuerligt anpassats till aktuell forskning och klinisk erfarenhet av beroendevård.

Lärare och inbjudna föreläsare har själva lång erfarenhet från beroendevården. Även om narkotika och alkohol är det absolut vanligaste missbruket kan det också röra sig om sex, mat och spelmissbruk etc.

I utbildningen skiljer man på missbruk och beroende. Missbruket är handlingen som föregår

och leder till beroendet av den sinnesförändring, lustupplevelsen, som missbruket ger. När man väl utvecklat ett beroende blir orsaken, det som satte igång missbruket, av mindre betydelse.

Beroendet påverkar dig på alla plan: biologiskt, psykologiskt, beteendemässigt, existentiellt.

Sinnesförändringen är central för den som är beroende, viktigare än mänskliga relationer.

Därför blir insikten om beroendets kraft avgörande för dem som arbetar inom beroendevården, både för att förstå den som är beroende men också för att hjälpa den som är beroende att förstå sig själv.

– Nummer ett är insikten att den beroende måste leva nykter.

Nummer två är att betrakta den

Målet för en terapeut är att lära klienten att uppskatta det vanliga, enkla och goda i livet.

här problematiken ur ett helhetsperspektiv, säger Chris Barrett.

En hörnpelare i utbildningen är självkännedom. För att kunna hjälpa den som är beroende måste man också känna sig själv, eftersom en stor del av vården även rör existentiella frågor.

– Det är relationen som botar. En människa som är beroende måste ersätta den trygghet som sinnesförändringen ger med en mellanmänsklig relation och trygghet: Närvaro, samspel, intressen, insikter, respekt, til�lit, nya erfarenheter. Tidigare har ju lösningen på obehag och otrygghet varit sinnesförändringen. Den impulsen måste ersättas med mänskliga relationer och en strategi för hur jag kan leva nyktert Staffan Myrbäck

Femtiofem

90

I alliansregeringen budget för 2014 öronmärktes 30 miljoner av folkbildningsanslaget till läsfrämjande insatser. När Folkbildningsrådets summerar satsningen i rapporten Läslust uppger närmare 90 procent av skolorna att de numera har läsning av skönlitteratur på schemat. Läsningens status har höjts och har lett till ökad läslust bland de studerande. Deltagare som vanligtvis inte läser skönlitteratur har börjat läsa och besöker nu självmant biblioteket för att låna böcker. Sex av tio skolor har haft högläsning på schemat och många folkhögskolor har köpt in klassuppsättningar av böcker för gemensamma läsupplevelser.

Sedan 2010 har över 18 000 personer gått studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. År 2014 pågick SMF- kurser på 117 av landets 150 folkhögskolor. En rapport från Folkbildningsrådet visar att inom ett år efter avslutad kurs hade 38 procent studerat vidare samt 17 procent fått jobb, sammantaget 55 procent. Av de ungdomar som avslutade en SMF-kurs någon gång under 2013 hade 34 procent studerat vidare i allmän kurs och två procent i särskild kurs.

53

En studie vid Oxford University som i detalj granskade arbetsmomenten i 702 amerikanska yrken kom fram till sannolikheten att 47 procent av olika jobb på den amerikanska arbetsmarknaden ersätts av digital teknik de kommande 20 åren. Stiftelsen för strategisk forskning har gjort en motsvarande beräkning för Sverige. Ett resultat är att Sverige är ännu mer känsligt för datorisering än USA. 53 procent av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande två decennierna.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

3

����

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Statliga demokratiutredningen visar att de som väljer bort traditionella nyhetsmedier ökar, från åtta procent år 1986 till 17 procent 2013.

En annan utredning, från Statens medieråd, visar att daglig läsning av böcker och tidningar i åldersgruppen 17–18 år nästan halverats!

Siffrorna visar det nya klassamhällets intåg. Överklassen kommer att behålla kunskapen. Den kommer att veta precis hur och varför ekonomiska och politiska beslut fattas i vårt land och världen. Och underklassens barn kommer att roa sig dag efter dag, år efter år, med dataspel och Paradise Hotel. Den kommande digerdöden bland tidningar är en bekräftelse på fördumningen av vårt samhälle. Vi går in i en ny värld. Den är som 1800-talet men med större arbetslöshet och digital underhållning dygnet runt för dem där nere.

Peter Kadhammar, journalist Aftonbladet 14 april

»Jag är en varm anhängare av folkhögskola för 16–18-åringar«

Kunskapsklyftor riskerar... att snedvrida representationen och bidra till en elitisering av politiken. Den underliggande förklaringen är att ett ökat medieutbud gör att människor måste vara mer selektiva. Det gör att människor kan välja parallella medieuniversum. Detta spelar en tydlig roll i USA där undersökningar visar hur många republikaner väljer Fox News som nästan enda nyhetskälla och därmed ständigt får sina uppfattningar bekräftade. Denna tendens att söka sig till information som bekräftar de egna åsikterna och verklighets​uppfattningarna... bidrar till den polarisering som i värsta fall lamslår politiken. Vi kan se tendenser till samma sak i Sverige, där allt fler tycks hämta sin enda information från ett antal webbplatser på nätet.

Jesper Strömbäck, professor i medie­ kommunikation, Olle Wästberg, Demokratiutredningen DN 13 april FOLKHÖGSKOLAN

3 2015

Gustav Fridolin (mp): Regeringen (har) sagt att vi vill att alla ska få en gymnasieutbildning... Det handlar mycket om motiverande insatser och om att se till att skolan inte ger upp om en 16- eller 17-åring som verkar ha tröttnat på skolan och att den inte tillåter eleven att sluta…

Själv är jag en varm anhängare av folkbildning och folkhögskolans roll för 16–18-åringars möjlighet att få med sig en behörighet vidare i livet. Allt detta tittar Gymnasieutredningen på.

Per Lodenius (c): I går kväll var jag med i ett panelsamtal tillsammans med Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber. Bland annat talade vi om jämställdheten i idrotten och ungdomars, både pojkars och flickors, möjlighet och förutsättningar att utöva sin idrott. Jag tänker på till exempel ridsporten, där runt 85 procent av utövarna är tjejer. Men som min partikamrat Kristina Yngwe påpekar i sin motion går kommunala bidrag till idrottsanlägg-

ningar betydligt oftare till sporter som i större utsträckning utövas av pojkar. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att lyfta och satsa också på idrotter där tjejer är i majoritet, som ridsport.

Stefan Jakobsson (sd): Det är bra att vi inför en definition av nyanländ. Men mot den bakgrunden anser Sverigedemokraterna att de barn och ungdomar som ska vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning inte heller ska omfattas av definitionen nyanländ.

Betty Malmberg (m) Det smärtar mig därför att höra Stefan Jakobsson exkludera en del av de unga människor som finns i vårt land. Det smärtar mig att vi ska behöva definiera människor som kanske inte av egen kraft har hamnat i vårt land utan faktiskt är medföljare till sina familjer. Är det deras fel att deras föräldrar har valt att flytta till ett land någon annanstans i världen? Självklart måste dessa barn inkluderas.

Redigerat urval av riksdagsdebatten 19 mars och 22 april 2015 Den vietnamesiska bloggaren Nguyen Ngoc Nhur Quỳnh tilldelas 2015 års Civil Rights Defender of the Year Award. Hon började blogga när hon bevittnade att många fattiga människor ignorerades på grund av att de saknade pengar för att kunna betala mutor till sjukhuset. Hon får priset för att hon, trots stora personliga risker, går i spetsen för att försvara mänskliga rättigheter i Vietnam.

9

Wlyan Ramadan, Gulstan Ahmad och Maram Saeed arbetar på kvinno­ centret Amez i Halabja i Kurdistan.

Första folkhögskolan för kvinnor i mellanöstern Awaz Delani fostrade tre barn och tog hand om hemmet i 20 år. Sedan åter­ vände hon till Kurdistan och startade ett kvinnocenter. Nästa år startar hon Mel­ lanösterns första kvinnofolkhögskola. text & foto: staffan myrbäck

Awaz Delani var 17 år när hon 1981 flydde från Kurdistan med sin man och ettårige son. Först till Tyskland och sedan till Sverige, 1985. Efter 20 år, där hon skött hemmet och uppfostrat tre barn, återvände hon år 2005 och

grundade kvinnorättsorganisationen Amez och ett kvinnocenter i Kurdistan. Nästa år räknar hon med att starta en kvinnofolkhögskola.

Det är fredag och nästan tomt i Skeppsholmens matsal. Awaz Delani och tre anställda från Amez kvinnocenter har just ätit lunch och sitter samtalar med Katarina Korp och Pia Grubb, lärare på Skeppsholmen respektive S:ta Birgittas folkhögskola.

Under en vecka har Awaz Delani och hennes anställda fått en inblick i svensk folkbildning.

Det är ingen tillfällighet att de är på Skeppsholmens folk-

högskola på ön mitt i Stockholm.

Katarina Korp och Pia Grubb har varit med från början. De startade den första folkhögskolan i Mellanöstern, Aso folkhögskola i staden Sulaymaniyah i Kurdistan. Vid invigningen 2010 tog Awaz Delani kontakt med dem och sa att hon ville starta en kvinnofolkhögskola i Halabja, hennes hemstad, åtta mil norr om Sulaymaniyah.

I tio år har Awaz Delani ­drivit kvinnocentret som erbjuder kurser i att läsa och skriva, sömnad och hantverk, engelska, drama, körlektioner och sportoch simlektioner för unga kvin-

10 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

NYHETER »Vi vill få kvinnorna att börja prata om jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors hälsa«

nor i Halabja och byarna runt omkring. Förra året deltog 750 kvinnor i kursverksamheten.

Men kvinnocentret är inte bara kurser.

– Det finns få offentliga rum där kvinnor har möjlighet att tala fritt. Vi vill få kvinnorna att börja prata om jämställdhet, demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors hälsa, säger Awaz Delani.

Redan på öppningsdagen hade flera hundra kvinnor samlats utan för kvinnocentret.

– Och jag som oroade mig för att ingen skulle komma, säger Awaz Delani och ler.

FOLKHÖGSKOLAN

I praktiken har hon ensam drivit och ansvarat för kvinnocentret. Hon berättar att hon vill skapa en organiserad skolverksamhet som kan lätta på ansvaret och bördan. De kurser kvinnocentret kan erbjuda är mest korta kurser. Awaz Delani vill kunna erbjuda ordentliga yrkesutbildningar.

– Genom att till exempel etablera en barnskötarutbildning på demokratiskt sätt kan vi vara med att förändra Kurdistan från grunden. Allt fler kvinnor börjar arbeta i Kurdistan och det finns ett ökat behov av barnpassning.

Efter den första kontakten 2010 dröjde det till 2013 innan Katarina Korp, Pia Grubb och Awaz Delani började arbetet med att få till stånd en kvinnofolkhögskola. Tillsammans med representanter för organisationen Kvinna till kvinna diskuterade man upplägget. Med stöd från sfhl gjorde de en förstudie som inbegrep ett besök förra sommaren på folkhögskolor i Tanzania och föreningen Karibu, en paraplyorganisation för Tanzanias 55 folkhögskolor.

– Med på resan var också Awaz och Maram Saeed, administratör på kvinnocentret.

Att komma till Sverige och se svenska folkhögskolor är ju en sak men vi förstod att det skulle vara någonting annat att få se folkhögskolorna på landsbygden i Tanzania med sina yrkeskurser, mammakurser och andra erfarenheter som kanske skulle vara mer användbara i vårt arbete i Kurdistan, säger Katarina Korp.

Innan folkhögskolan kan öppnas återstår fortfarande mycket arbete: Förhandlingar med Kur-

– Genom att till exempel etablera en barn­ skötarutbildning på demokratiskt sätt kan vi vara med att förändra Kurdistan från grunden, säger Awaz Delani.

distans regering och borgmästaren i Halabja, utveckla kursplaner, anställa och vidareutbilda lärare.

Katarina Korp och Pia Grubb har nu fått ett uppdrag som konsulter av Kvinna till kvinna. Men resan till Halabja har blivit uppskjuten flera gånger på grund av angreppen från terrororganisationen Islamska Statens, is.

Halabja är en fattig och hårt prövad stad som står under ständiga hot från is och andra fundamentalistiska, islamska grupper.

Men om allt går enligt planerna öppnas Mellanösterns första kvinnofolkhögskola i Halabja i januari 2016.

3 2015 11

NYHETER

Romprojekt i Rumänien När tiggarna kom till Sverige funderade representanter inom folkbildningen vad man kan göra för romerna i Rumänien.

ANNONS

HUR BEMÖTER VI

RASISM I KLASSRUMMET? VAD INNEBÄR DET KOLONIALA ARVET?

VAD ÄR STRUKTURELL DISKRIMINERING?

Under årets Mänskliga Rättighetsdagar finns ett stort utbud av seminarier för lärare och skolklasser.

Extra stor boka-tidigt-rabatt för lärare: 30% rabatt till 30/6 9-10 NOVEMBER SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG Boka här: www.mrdagarna.se

Svensk folkbildning är på gång att starta ett pedagogiskt utvecklingsprojekt för romer i Rumänien. En referensgrupp har träffats två gånger för att diskutera hur romers situation kan stärkas genom vuxenutbildning. Redan i höst kan en workshop med rumänska och svenska vuxenpedagoger komma att hållas.

När det dök upp en stor mängd tiggare i Sverige för ett par år sedan fick många upp ögonen för att romerna i östra Europa har det svårt. Enligt fn saknar en tredjedel av Rumäniens romer formell utbildning och många är analfabeter.

Utanförskapet är så stort att många väljer att resa till ett fjärran land för att sitta utanför en affär i hopp om att samla in några kronor om dagen. Det har startat en del tankeverksamhet i folkbildningskretsar.

– Vi började fundera över vad man kan göra för att människor inte ska behöva tigga på gatorna, säger Mats Ehn på Folac, folkhögskolornas inter-

nationella arbete.

Tankarna blev något mer konkreta efter ett seminarium på Tollare folkhögskola i vintras och två möten i Göteborg som Folac kallat till. Dit har det bland annat kommit företrädare för flera folkhögskolor, Sensus, kulturföreningen Romani Glinda, Göteborgs räddningsmission och eu-parlamentarikern Soraya Post.

En av de drivande är Tomas Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola. Han menar att det handlar om att förändra attityder i Östeuropa så att romerna blir fullvärdiga medborgare i sitt hemland.

– Det här är ingen quick fix utan en gigantisk fråga som vi är ödmjuka inför. Ett 100-års­ projekt, säger han.

Han är övertygad om att svensk folkbildning skulle kunna bidra med något för romerna i Rumänien. Men tanken är inte att bilda nya institutioner efter nordisk modell.

– Nej, glöm det! Vi kommer inte att bygga folkhögskolor i Rumänien. Det blir inget

FOLKHÖGSKOLAN

3 2015

Följ tidskriften Folkhögskolan på facebook: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan FOLKHÖGSKOLAN

KRÖNIKA

Är det möjligt att utveckla allas behov av frihet?

D

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhög­ skola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögsko­ lorna. Förra året nominerades han till Årets krönikör av Sveriges Tidskrif­ ter. I juni fyller han 102 år.

Foto Robert Blombäck

1970-talsbistånd, säger Tomas Rydsmo.

Istället handlar det om att på olika sätt stödja befintliga organisationer i Rumänien, helst romska organisationer. Det finns exempelvis ett rumänskt vuxenutbildningssystem som går under namnet Second chance.

En realistisk start vore att använda sig av kontakter som svenska biståndsorganisationer redan har, tror Tomas Rydsmo. Rädda barnen och Hjärta till hjärta i Linköping är två sådana organisationer som nämnts.

– Vi hoppas framöver att kunna identifiera samarbetspartners i Rumänien som har förtroende i den romska befolkningen, säger Mats Ehn. Om allt flyter på kan en första workshop komma att hållas med rumänska och svenska vuxenpedagoger i höst, antingen i Rumänien eller Sverige. Successivt kan man ta med sig erfarenheter och utveckla ett större utbildningsprogram.

Som finansiär till detta hoppas man på eu, som vanligtvis vill satsa 50 procent och kräver en egeninsats på de övriga medlen.

Kanske kan man få Rumäniens och Sveriges regeringar att satsa något, tror Tomas Rydsmo.

Det har också funnits med representanter för svenska romer vid mötena. En av dem är Fred Taikon, som företräder den romska kulturföreningen Romani glinda.

Han betonar att arbetet ännu är i ett uppstartsskede och att svenska folkhögskolor även kan göra mycket här på hemmaplan.

– Folkhögskolorna kan öppna sina dörrar på helger för att ha sfi-undervisning för romer som kommit hit, säger Fred Taikon.

Henrik Dammberg

en världsomspännande forskningen World Values Survey (Översikter över världens värderingar) är en outtömlig källa av iakttagelser. Jag har tagit upp ett par av dem i tidigare krönikor. Rapporten omfattar resultat av forskning i 81 länder med 85 procent av jordens befolkning. Människans tidigare historia präglas av kampen för livet men när kampen lett till en viss trygghet ekonomiskt och socialt genomgår människan en radikal förändring som leder till ett starkare behov av självutveckling och av demokratisering.

Men de tre faktorerna socioekonomisk trygghet, självutveckling och demokratisering har så starkt samband att de bygger på en enda underliggande dimension, nämligen den humana utvecklingen, som författarna Inglehart och Welzel framhåller i rapporten från 2005, Modernization, cultural Change and Democracy. Det ligger nära till hands att tolka förändringen så att den förlamande rädslan ersätts av en växande frihetskänsla, en möjlighet att välja olika vägar för personlig utveckling och ökad trygghet. Är då friheten delbar? Ja, svarar en del filosofer och analytiker.

Friheten blir verklig frihet när alla människor får samma möjlighet.

Men, när en obegränsad frihetslängtan inkräktar på andras frihet reduceras också upplevelsen av den egna friheten. Något som många kunnat konstatera som själva lever i rikedom men känner obehag inför andras fattigdom.

Om strävan till självförverkligande är det dominerande behovet hos alla människor, är det då möjligt för alla att helt utveckla sitt behov av frihet? Leder det inte till en strid om friheten där den starkare kapar åt sig en större del av friheten? Och är det inte det som sker, och med än större kraft, i det globala samhället?

Kanske är det ändå så att friheten är delbar, att den blir fullständig först när man ser till att andra får del av den.

En huvuduppgift, en sorts grundregel som är klar: Den enda lösningen är främst av allt att stärka insatser i de områden där människorna ekonomiskt och socialt kämpar för livet och öka den socioekonomiska tryggheten.

Religiösa och kulturella motsättningar kan skapa svåra och kanske oöverstigliga hinder, möjligen förstärkta av växande klimatproblem, konflikter som resursfördelning och spänningar mellan unga och åldrande kontinenter. Men grundregeln finns där.

Gösta Vestlund

3 2015 13

Studier 100% Jobb 25% Familj 50% totalt: 175 %

14 F O L K H Ă– G S K O L A N

3 2015

Fikriyes svåra ekvation På dagarna studerar Fikriye Ünsal på folkhögskola. Fyra dagar i veckan arbetar hon inom hemtjänsten. Det höga tempot beror på reglerna för studiemedel. Hon skulle behöva ett studieår till men snart är studiemedlet slut. Nu har den rödgröna regeringen lagt ett förslag som i värsta fall kan korta tiden för studiemedel. text: svante isaksson foto: jezzica sunmo, svante isaksson

N

är Fikriye Ünsal flyttade till Stockholm från landsbygden i Turkiet hade hon bara fem års grundskola med sig i bagaget.

– Jag är en bondflicka, säger hon.

Anledningen till flytten var kärleken. Hennes man kommer också från Turkiet, men bodde redan i Sverige och hon följde med honom hit.

Men det var inte en promenad i parken att flytta till ett nytt land, till ett nytt språk och att hitta sin väg i livet. Det var mycket hon måste göra och ta tag i.

– Utan utbildning får man inget jobb, konstaterar hon.

Drömmen är att så småningom bli tand- eller undersköterska, men för att bli behörig att söka till en sådan yrkesutbildning måste hon först läsa in både grund- och gymnasieskolan. Allra först måste hon dock lära sig svenska. Språket är ju nyckeln till

allt de andra. För att antas till undersköterskeutbildning krävs fullgjord grundskoleutbildning och för att antas till tandsköterska krävs fullgjord gymnasieutbildning Parallellt med att vara småbarnsförälder läste hon sfi och senare Svenska som andraspråk på kvällstid. Därefter sökte hon till Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen där hon nu hunnit fram till gymnasienivån. Hennes man är sjukpensionär och själv får hon 5000 kr i månaden i studiebidrag.

Hyran är 7 500 kronor i månaden. För att få pengarna att räcka till arbetar hon, samtidigt som hon studerar, i hemtjänsten fyra dagar i veckan.

– Det går därför att min man tar hand om ­barnen. Men det är svårt att klara av det.

En anledning till att hon gör allt detta samtidigt är csn:s studiestödsregler. Fikriye Ünsal kan få bidrag under högst två år på grundskolenivå och tre

15

»De flesta kvinnor är anhöriginvandrare.

De har i regel en kort förgymnasial utbildning, om någon alls« år på gymnasienivå. För henne innebär det att hon på två år måste läsa in motsvarande fyra grundskoleår och därefter gymnasiet på tre år – på ett nytt språk. Men snart har tiden löpt ut och det kommer inga mer pengar därifrån.

– Jag skulle behöva ett år till. Det är svårt att klara av allt, säger hon.

Fikriye Ünsal är inte ensam bland invandrarkvinnorna i klassen att ha svårt att orka med barn och familj och samtidigt klara studierna. Zeliha Ayranci har sex barn och i likhet med Fikriye Ünsal enbart fem års skola i hemlandet Turkiet.

– Jag måste läsa texterna flera gånger för att förstå dem, säger hon. Jag behöver mer tid eftersom jag inte studerade så länge i Turkiet, säger Zeliha Ayranci.

Hon berättar att vardagsspråket hemma är turkiska och att de mest umgås med andra turkar, vilket kan man förmoda, inte gör det lättare att lära sig svenska snabbt. Och med enbart fem års studier bakom sig var det mycket annat som var nytt i Sverige. Till exempel hade hon aldrig läst engelska.

– Jag sa till mina föräldrar: ”Varför fick jag inte läsa på gymnasiet och på universitet precis som mina bröder!” Och i naturkunskap och samhällskunskap är det så svåra ord.

På grund av csns regler tvingas hon nu välja mellan att läsa det tredje gymnasieåret eller att försöka komma in på en yrkesutbildning. Samtidigt är det svårt att få jobb om man inte har goda språkkunskaper. Hon berättar att hon tidigare hade praktikplats i ett skolkök i två omgångar men att hon fick sluta eftersom arbetsgivaren sa att hennes språkkunskaper inte räckte till.

Ulrika Sandin är hennes lärare och för skolan innebär den många gånger för korta studiestödstiden från csn att de ställs inför svåra beslut vid antagningen.

– Staten har satt upp ett diskriminerande regelverk och det drabbar en tyst grupp som inte kan protestera så mycket. Det är framför allt tiden som är diskriminerande, speciellt för dem som har kort utbildningsbakgrund från sina hemländer.

Vi tvingas säga nej till dem som inte har en rimlig

– Csn-stödet borde vara mer flexibelt och individanpassat. En del har ju väldigt kort skolgång bakom sig när de kommer och skulle behöva längre tid än idag. säger Ulrika Sandin, lärare på Röda kor­ sets folkhögskola.

chans att klara skolan. Vi antar främst de som vi bedömer har en möjlighet att kunna kan gå vidare till gymnasienivån. Där borde man förstå att det behövs helt andra insatser.

Ulrika Sandin har bjudit in folkbildningsministern Aida Hadzialic för att berätta om problemen.

Första gången var före jul men då kom utlysningen av nyvalet emellan. Sedan ännu en gång i februari men hon fick inget svar. Hon bjöd hon in politikerna i riksdagens utbildningsutskott. En kom, Lena Emilsson (s).

Ulrika Sandin ville berätta om svårigheterna för särskilt de utlandsfödda kvinnorna att hinna läsa in grundskola och gymnasium på fem år. De behövs mer tid. Reglerna måste bli mindre stelbenta och det behövs mer resurser.

Hon tror inte alls att en längre studietid blir ett sätt att försörja sig på, Deallra flesta vill ut och jobba och försörja sig själva så snabbt som möjligt

D

e kvinnor som studerar på Röda Korsets folkhögskola är kvinnor som kommit så pass långt att de kan söka en utbildning. De har en grundutbildning och kanske viss studievana från sitt hemland. För många är vägen betydligt längre än så. En kartläggning från 2010, Nyanlända utrikes födda kvinnor – hinder och barriärer för etablering, visar att hindren för nyanlända kvinnor att komma in i samhället och försörja sig själva är många: De flesta är anhöriginvandrare. De har i regel en kort förgymnasial utbildning, om någon alls.

Kvinnorna är unga, ofta under 30 år och saknar arbetslivserfarenhet. Traditionen i många länder är att männen jobbar och är familjeförsörjare medan kvinnan sköter hemmet och barnen – ofta tar de också hand om de äldre i familjen. Männen har anlänt tidigare till det nya landet, påbörjat sin introduktion och fått in en fot i det svenska samhället. När kvinnorna kommer är de helt beroende av mannen och får ofta vänta på sin introduktion med undervisning i svenska. Men det är inte heller alla kvinnor som erbjuds introduktion.

– Många anhöriga omfattas överhuvudtaget inte av introduktionen, säger Ulrika Sandin.

Eftersom kvinnorna är de som axlar det största ansvaret för hem- och familjeliv blir de lätt isolerade i hemmet. De har få möjligheter att knyta kontakter till arbetsförmedling, utbildningsanordnare och andra offentliga aktörer.

När kvinnorna väl får introduktion präglas den ofta av avbrott på grund av graviditet och föräldraledighet. Eller så får de vänta på barnomsorg och skola för barnen. ”Låg utbildning tillsammans med hemmavarande och få sammanhang där kvinnan har möjlighet att öva svenska, gör att hon har ett sämre utgångsläge och mindre chanser att få arbete,” som

16 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

»Jag skulle behöva ett år till. Det är svårt att klara av allt«

FOLKHÖGSKOLAN

3 2015 17

det står i kartläggningen.

Men det finns också motsatsen, kvinnor med högskoleutbildning. Med det följer andra problem.

Arooj Kashif flyttade till Sverige från Pakistan 2005 med hela femton års studier bakom sig, varav tre år på universitet.

– Det var inget värt här. Det var bara att börja om, säger Arooj Kashif.

Efter ankomsten fick hon tre barn, läste sfi , Svenska som andraspråk, Komvux och nu folkhögskola med sikte på att sedan läsa vidare till lärare eller apotekare. Hon har inte riktigt bestämt sig.

Men trots hennes bakgrund med många års studier i Pakistan kan det vara svårt att hinna och orka med studierna i Sverige. Hon är dock glad att hon kom 2005. Sedan dess har kunskapskraven hos sfi skärpts betydligt.

– Fast det är kanske bra också. Det blir svårt i början men lättare sedan, säger Arooj Kashif.

Men har man en högskoleutbildning från ett annat land innebär det också att tiden för studiemedel blir betydligt kortare, två år. Ulrika Sandin säger att det gör att en del inte berättar att de har högskoleutbildning.

– Den korta studiemedelstiden gör att en del ljuger om sin utbildningsbakgrund. Vi har ju haft deltagare med högskoleutbildning som sagt att de saknar grundskoleutbildning för att de ska kunna få studiemedel. Men då vågar de heller aldrig använda sin utländska examen i rädsla att bli återbetalningsskyldiga. Det är ett resursslöseri.

Hon ger ett annat exempel på en kvinna som berättade att hon var utbildad arkeolog.

– Hon var ung så hon ville inte ljuga eftersom hon hoppades att få jobb. Hon blev beviljad två år på gymnasienivå. Men hon klarade inte det. Hon behövde komplettera med svenska 1, 2 och 3 och engelska 5 och 6. Det fanns inte en susning att hon skulle klara det på två år. Det var en ung kvinna på 25 år som hade framtiden för sig i vårt land men som inte kan få studiemedel, säger Ulrika Sandin.

I mitten av mars lade regeringen fram en proposition som bland annat föreslår en förändring i stu-

– Utan utbild­ ning kan man ju bara sitta hemma, säger Albulene Qollaku

» Ytterst få av deltagarna tar lån då det är osäkert om de kommer att kunna att betala tillbaka«

diestödslagen. Tidigare har huvudregeln varit att studerande som läser på grundskolenivå kan få studiemedel i sammanlagt högst 80 veckor. Nu föreslår regeringen att gränsen sänks till 50 veckor. De som har större utbildningsbehov ska kunna få det i högst 80 veckor. Som tidigare kan man få ytterligare 40 veckor om man har särskilda behov. Men det blir alltså en bedömningsfråga.

U

lrika Sandin tycker att flera av förslagen är bra: sfi ska inte längre ska vara en egen skolform utan i fortsättningen ingå i den kommunala vuxenutbildningen. Kursen Svenska som andraspråk blir en påbyggnadskurs. Innehållet i kurserna ska bli tydligare. Man ska också kunna läsa i olika studietakt och på olika tider.

När det gäller förändringen av csn tror hon att det i praktiken inte blir någon förändring.

– De utlandsfödds deltagarna kommer nog betraktas som att de är i behov av 80 veckor. Det kan innebära en förbättring om det blir lättare att få de extra 40 veckorna – men hittills har det inte varit aktuellt för våra deltagare.

Däremot blir det problem om förslaget leder till att de som har med sig högre studier från hemlandet enbart får 50 veckor.

– Det skulle innebära en stor försämring! De behöver längre tid på sig att lära sig svenska.

Ulrika Sandin tycker också att de eventuella förbättringar som csn kan innebära är otillräckliga för dem med mycket låg utbildningsbakgrund. Där behövs en mycket större flexibilitet.

– Ytterst få av dessa deltagare på vår skola tar lån då det är osäkert om de kommer att ha möjlighet att betala tillbaka. De står alltför långt ifrån arbetsmarknaden för att våga ta lån. Så eventuella förbättringar av lånen är ganska ointressant för den här gruppen och bör alltså inte lyftas fram som en förbättring för dem.

På Röda Korsets folkhögskola lutar sig Fikriye Ünsul fram i stolen och tittar ner i bordskivan. Hon talar om att man måste kämpa, om att man måste vara beredd att ändra och anpassa sig och om att Sverige är ett bra land trots problemet med den för snålt tilltagna studietiden.

– Vi vill ju arbeta och betala skatt, säger hon.

Samma sak säger Albulene Qollaku. Hon kom till Sverige 2009. Efter ankomsten kände hon sig ensam och isolerad och hade stora problem med språket. Nu läser hon på gymnasienivå. Förutom studierna på folkhögskolan läser hon också SFI på D-nivå, det vill säga den svåraste kursen på kvällstid. Men även hon skulle behöva ett extra csn-år för att klara sig genom de nödvändiga utbildningarna så att hon får behörighet.

– Utan csn och utbildning kan man ju bara sitta hemma eller gå till socialen.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

Undervisar du i svenska, SO-ämnen eller språk?

Undervisar du i matematik, naturvetenskap eller teknik?

Här är tidningar för dig!

Prenumerera redan idag! www.larartidningar.se/prenumerera Pren Alfa o Origo-179x113.indd 1

2015-05-04 08:02

Hur ska jag räcka till för alla mina elever? Hur får jag de svagaste att lyckas? Med olikheten som norm vill Fredrik Ahlén besvara de frågor om inkludering som lärare har formulerat under hans föreläsningar runtom i landet.

Genom att varva egna erfarenheter med aktuell forskning visar han hur lärare på olika sätt kan möta och utmana elever i svårigheter enligt principen hellre små steg än stora kliv.

Fredrik Ahlén är SO-lärare i årskurs 4–9 och har en magisterexamen i specialpedagogik.

Hellre små steg än stora kliv

– inkluderande undervisning och lärande

Fredrik Ahlén

Mjuka pärmar, 208 sidor, ISBN 978-91-9817-626-1 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

.

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

210:-

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetensutveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

Så gott som alla folkhögskolor i Sverige har en drogpolicy. Över hälften skriver att de använder drogtest vid misstanke om narkotikamissbruk.

Men vad göra när man får veta att deltagare använder narkotika?

Gå kvar eller sluta? Och vilket ansvar har skolan? text: staffan myrbäck

Drog

NOLLTOLERANS MOT NARKOTIKA PÅ FOLKHÖGSKOLA

Å

ret var 1971. Jag var nyss fyllda 18 år. Vi var några ungdomar från Hasselakollektivet som började på folkhögskola. Hassela var ett behandlingshem som byggde på familjeliknande principer. Det var tillfälligheter som gjorde att jag kom dit. En kompis var där och uppmanade mig att komma upp. De flesta var tvångsintagna. Jag och någon till var de enda som kom frivilligt. Jag valde själv att lämna Stockholm.

Efter ett par år där jag mest använt cannabis upplevde jag det som en befrielse. Det handlade inte om en bakgrund med misär. Vi var en hel del förortsungar på sextio- och sjuttiotalen som var nyfikna på cannabis och rökte i hyreshusets källare medan våra föräldrar satt framför teven i vardagsrummet. Vid den här tiden var det runt 15 procent av alla i årskurs 9 som någon gång hade provat narkotika, i snitt fyra, fem elever i en klass på trettio elever, dubbelt så många jämfört med idag. Det var så det började. Det enda ”varför” var att det var spännande. Det var spänningen och cannabisruset, kicken, som lockade. Inget annat.

De flesta som röker cannabis gör det för nöjes skull, då och då. Det är som med alkoholen. Runt tio procent blir alkoholister. Flera studier visar att det är samma sak med cannabis. Det är nöjesrökarna som bär upp och är förutsättningen för cannabismarknaden. Priset är att var tionde blir beroende och hamnar i ett djupare missbruk med vad det innebär av misär, elände och eventuell död. Det är ren matematik.

20 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

stopp FOLKHÖGSKOLAN

3 2015 21

»Har du en

person med ett pågående miss­ bruk finns det en spridningsrisk och det påverkar hela klimatet i gruppen«

Sextio- och sjuttiotalen var en naiv tid med en naiv syn på ­narkotika, särskilt cannabis. I tidningarna fanns det seriösa journalister och krönikörer som skrev att cannabis var en i det närmaste ofarlig drog. I en nyutkommen bok om narkotikadebatten på sextiotalet, Idéerna som tände debatten, refererar journalisten Jan Malmstedt en ledare i Aftonbladet våren 1967 där ledarskribenten ville särskilja cannabis från annan narkotika. Ledaren ifrågasatte om det var rätt att förbjuda hasch och marijuana.

Jag minns hur Dagens Nyheters uppburna socialreporter var på besök på Hassela och skulle skriva om kollektivet. Vi kollektivungdomar försökte övertyga henne om det okloka i att släppa cannabis fritt. Vi hade väl inga djupare kunskaper om drogen i sig, mer än dess effekter, men vi kunde vittna om hur den hade påverkat oss och våra liv. Hon vidhöll sin uppfattning, även om hon tystnade när vi frågade om hon skulle tycka att det var okej att hennes dotter rökte hasch. Den diskussionen återgav hon dock aldrig i tidningen.

När vi började studera på folkhögskolan garanterade kollektivet att vår närvaro på skolan inte innebar några problem. Skolan tjänade snarare på att ha oss där. Vi hade en inbyggd radar som gjorde att vi snabbt pejlade in andra med samma bakgrund och

kunde berätta om det, vilket hände.

I dag kan vi återigen höra opinionsbildare och politiker tala om legalisering av cannabis. Filip och Fredrik röker cannabis i direktsändning. Centerns och Folkpartiets ungdomsförbund, framtidens politiker, vill legalisera cannabis och vänsterpartiet säger sig visserligen vara emot legalisering men vill avkriminalisera användandet av narkotika.

I

nnan Felicia Malm började på Ljungskile hade hon hört rykten om att det skulle vara mycket droger på skolan.

– Jag har haft flera kompisar som gått här och de har sagt att det förekom narkotika men jag trodde att det skulle vara mycket mer. Jag har inte märkt någonting. Det var mest snack.

Jonas Haraldsson i samma klass håller med: – Jag gick på John Bauer-gymnasiet innan. Halva min klass rökte på. Jag tycker att det är mycket mindre här.

Men när jag jämför hans upplevelse av gymnasiet med statistiska undersökningar blir bilden en annan.

I en undersökning 2013 från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, can, hade 6 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i gymnasiet svarat att de använt cannabis senaste måna-

22 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

den medan 20 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna svarade att de gjort det någon gång. Sett till alla svenskar mellan 15-65 år visar fn-rapporten World Drug Report (2012) att 2 procent använt cannabis senaste året. I internationell jämförelse är det få. I USA/Kanada är det 12-14 procent. Inom EU är det 6,7 procent.

H ur ser det då ut på folkhögskola? Genom åren har jag läst pressklipp som ibland handlar om narkotika på folkhögskola. Vissa år är det mer, andra är det mindre. Hösten 2013 var det mer. Ett axplock: En folkhögskola bjöd in polisen att föreläsa om narkotika eftersom man misstänkte att där fanns deltagare som använde narkotika. Polisen åkte därifrån med fyra anmälningar om narkotikabrott. Senare under hösten blev sju deltagare avstängda från en folkhögskola i Värmland på grund av drogmissbruk.

På en folkhögskola på västkusten blev en deltagare hemskickad när personalen hittat tre påsar med cannabis. Det här handlar naturligtvis bara om händelser som nått media.

D

en enda studie jag har hittat om folk­ högskola är från 2010 där man under­ sökte tre västsvenska folkhögskolor med sammanlagt 375 deltagare. Bortfal­ let var 35 procent men gav ändå en indikation på hur det ser ut: 38 procent av männen och 21 procent av kvinnorna angav att de någon gång använt can­ nabis. Det tyder på en överrepresentation bland deltagare på folkhögskola. Men det kan också hänga ihop med att det är fler i den åldersgruppen som använt cannabis. Den genomsnittliga debutåldern för cannabis är 17,6 år. Studien visade också att var fjärde deltagare kom från ett hem där någon av för­ äldrarna har eller har haft alkoholproblem.

Ljungskile folkhögskola är en av över 80 folkhögskolor som i sin drogpolicy skriver att de använder drogtest om de misstänker att en deltagare använt narkotika. Ljungskiles inställning är att ingen som studerat på skolan ska behöva säga att första gången de stötte på droger var på Ljungskile folkhögskola. Utgångspunkten är att det är olagligt att använda narkotika. Drogtestet är frivilligt men säger man nej gör man en individuell bedömning och konsekvensen kan bli att man får sluta.

– Vi har nolltolerans, säger Torun Elgebäck.

Människor ska kunna komma hit och ha ett bra år.

De ska inte möta eller börja med droger här.

Vi sitter i skolans konferensmatsal, rektor Paula Pelli och läraren Torun Elgebäck, och pratar om skolans drogpolicy. Hur får de då veta att någon kanske använder droger?

– Vi gör en sammanvägd bedömning av olika indikationer: Frånvaro, ofta sen ankomst, förändringar i beteende, allt sådant som kan vara tecken på missbruk, säger Paula Pelli.

FOLKHÖGSKOLAN

– Vi har fortbild­ ning där man lär sig beteendeföränd­ ringar och signaler, säger Paula Pelli, rektor, och Torun Elegebäck, lärare på Ljungskile folk­ högskola.

Det kan vara en lärare, en deltagare eller annan personal som ser eller anar något.

– Vi har fortbildning med en drogsamordnare där man lär sig beteendeförändringar och signaler som kan bero på droger, säger Torun Elgebäck.

Det som kan upplevas svårt för deltagare är att berätta för lärare eller ledning på skolan när de ser eller anar att någon använder narkotika.

– Vi har börjat jobba för att man ska kunna prata om det utan att man känner att man anklagar någon.

Vi kallar det orosamtal.

Hur går diskussionen bland eleverna?

– De tycker att det inte ska accepteras överhuvudtaget, säger Torun Elgebäck.

När det finns en välgrundad misstanke har man ett samtal med deltagaren som får en chans att förklara varför man är väldigt trött på morgnarna, har mycket frånvaro, varit ofokuserad.

– Ibland finns det rimliga förklaringar, ibland inte. Då får man göra en bedömning. Misstänker vi att det finns droger med i bilden frågar vi om han eller hon kan tänka sig att lämna ett prov, säger Paula Pelli.

Om de säger nej, Vad händer då?

– Då får man göra en bedömning. Om misstanken är stark kan ett nekande vara skäl för avstängning. De allra flesta går med på test och då har det mycket riktigt visat sig att de har använt droger. Då tar vi en diskussion om personen har förutsättningar att gå kvar på skolan. Då får de drogtesta sig upprepade gånger så att vi ser att missbruket har upphört.

I biblioteket frågar jag Jonas Haraldsson och hans kurskamrat Joakim Gustafsson hur de ser på att någon röker cannabis på skolan?

– Om någon röker på får han göra det. Det är deras eget ansvar. Det vill inte jag lägga mig i. Sen

– Ljungskile är en av över 80 folkhögskolor som använder drogtest vid misstanke om narkotikamiss­ bruk

3 2015 23

när det gäller tyngre droger hoppas jag att de människorna får hjälp. Sen vet man att man kan klara av ett normalt liv om man röker på. De har ju gått ut med att säga till om man vet, men jag tror inte att det hjälper de personerna heller. De kommer inte sluta bara för att de får ta pissprov. De kommer bara få mer problem, säger Jonas Haraldsson Joakim Gustafsson som går i samma klass är inne på samma spår.

– Om det kommer sånt här pissprov är det stor chans att de som röker på går över till typ Spice istället, en billigare drog som inte syns på pissprov.

Men en kontroll med Rättsmedicinalverket upplyser mig om att sedan 2013 kan man även spåra spice i drogtesterna.

»Drogtestet är frivilligt men säger man nej gör man en individuell bedömning och konsekvensen kan bli att man får sluta«

I

februari deltog jag på en konferens i abf-huset i Stockholm om cannabis med den svenska eliten som forskar om cannabis och dess konsekvenser. Idag vet vi betydligt mer än vad vi gjorde på sextio- och sjuttiotalen: Cannabis är beroendebildande. Den som röker oftare än var sjätte vecka blir aldrig fri från cannabis eftersom den är fettlöslig. Hos den som röker cannabis en till två gånger i månaden eller oftare är minnet, koncentrationen och inlärningsförmågan konstant försämrad. Utan att vara medveten om det är cannabisrökaren hela tiden påverkad och är olämplig för många yrken: Pilot, industriarbete, chaufför, lärare, vårdyrken etc.

Cannabis hämmar utvecklingen av hjärnan och cannabisrökares hjärnor åldras tidigare. Det är särskilt känsligt i unga år eftersom hjärnan är färdigutvecklad först vid 23–25 års ålder. Cannabismissbruk leder till lägre iq, försämrad koncentrationsförmåga och sämre minne. Eller med andra ord: Man blir dum av cannabis.

Det finns ett samband mellan cannabisrökning och depression. Cannabis ökar ångesten och risken för självmord. Cannabis är också den vanligaste drogen bland dem som söker vård för sitt beroende.

Peter Allebeck, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, har forskat om sambandet mellan psykoser och cannabisrökning. I en långtidsstudie på 45 000 värnpliktiga som mönstrade 1970 fann man att risken för att drabbas av schizofreni var två till sex gånger högre hos dem som rökt cannabis, beroende på hur tidigt och hur mycket de hade rökt.

Hur vet vi då att det forskningen säger om cannabis skadeverkningar är sant? Jo, svarade författaren Pelle Olsson som rest världen runt och intervjuat forskare, marijuanaodlare och legaliseringsförespråkare i mer än 20 år, vi vet att det är sant om forskningen har publicerats i vetenskapliga tidskrifter där andra forskare har granskat underlaget för slutsatserna. Har det inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter går det inte att lita på resultatet.

P

å de folkhögskolor som använder drogtest görs det först vid misstanke om narkotikamnissbruk. Men på Sunderby folkhögskola i Norrbotten har man tagit steget till slumpvisa drogtester, eller stickprov som man kallar dem.

Det innebär att vem som helst kan drogtestas.

– När man börjar här får man skriva på att man accepterar drogpolicyn på skolan. Vi har ju de som har problem i sin bakgrund och det är för att skydda dem. När eleverna frågar kan vi säga att det bara är ett stickprov och att det är slumpen som avgör. Och då tycker de i regel att det är okej. Det är ingen som protesterar. De förstår varför vi gör det, säger Pia Ångström, studierektor på Sunderby.

När Sunderby skulle skriva en ny drogpolicy tog de kontakt med Staffan Hübinette, lärare på de socialpedagogiska utbildningarna på Tollare folkhögskola. Vid sidan av arbetet på folkhögskolan har han i flera år jobbat med drogförebyggande arbete på skolor, framför allt gymnasieskolor.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

– Jag hjälper skolor att upprätta policy, handlingsplaner och rutiner och där drogtestning är en del. Det handlar både om att förebygga och hur man agerar vid misstanke.

När Staffan Hübinette är ute och föreläser utgår han från två perspektiv. Det ena är praktiskt: Hur gör man för att säkra en drogfri arbetsmiljö? Vad gör man när skolan misstänker en elev? Hur genomför man drogtester på ett säkert sätt, så att det inte manipuleras? Det andra perspektivet handlar om hur cannabis påverkar de kognitiva funktionerna.

– Jag förklarar att vi nu vet hur cannabis påverkar. Röker du så skolkar du mer. Du får sämre betyg. Du går inte vidare till högre studier. Du får sämre livsinkomst.

Staffan Hübinette tar fram en Power Point-bild på sin dator. I en färsk studie från Maastricht i Holland har två ekonomforskare på Maastrichtuniversitetet granskat 54 000 studieresultat från 4 300 studenter. Studien visade att cannabis försämrar studieresultaten. När Holland ville stävja drogturismen och förbjöd utlänningar att handla cannabis i coffeshops förbättrades de utländska studenternas studieresultat med 7,6 procent.

– Det här är inte socialtjänstens fråga att lösa.

Skolan har en jättemöjlighet att hålla rent och upptäcka tidigt, just för att få deltagarna att inte sabba

LITTERATUR­ TIPS: 8 myter om Cannabis av Pelle Olsson. (finns att ladda ner på nätet som pdf).

Narkotikafri skola 3.0 av Staffan Hübinette

skolan. Det kan gå rätt snabbt när man tappar fokus och glider iväg in i dimmorna.

Han tycker inte att det är självklart att en missbrukare ska gå kvar på skolan.

– Nej, att röka cannabis och att gå i skolan samtidigt är ingen bra kombination. Då är folkhögskolan inte alls rätt, framför allt för att personen inte kan tillgodogöra sig studierna på ett bra sätt. Har du en person med ett pågående missbruk finns det en spridningsrisk och det påverkar hela klimatet i gruppen och lärsituationen. Erbjuder vi deltagare en drogfri internatmiljö ska man inte utsätta dem för några risker. Det är både för individens egen skull och för andras.

En kritik jag ibland möter är att det talas för mycket om drogtester och för lite om vad man gör innan, hur skolan kan jobba i övrigt. Varför är det så viktigt med drogtest?

– Man kan säga så här: Drogtester löser inga problem. Det är helheten som är viktig, hur man jobbar på skolan och möter deltagarna. Men misstänker man någon är testet ett sätt att få kvitto på hur läget är. För den här personens egen skull är det viktigt att agera. Man gör en björntjänst åt den här deltagaren om man inte gör någonting. Där har man ju ett ansvar. Och det handlar om att skydda arbetsmiljön och skolmiljön.

ANNONS

Fö r skolled ar e

”Det handlar om valet att bli lärare och om de utmaningar som ständigt finns i läraryrket. För läraryrket är både lätt, underbart, svårt, ansvarsfullt och meningsskapande. Också för läraren inom mig.”

Anne-Marie Körling är lärare, handledare, föreläsare och författare. Hon fick Svenska Akademiens lärarpris 2006.

”Varje sida, varje stycke, varje mening, varje ord – rakt in i lärarhjärtat!

Tack @Korlingsord…”

Läraren inom mig

– pedagogiska berättelser Anne-Marie Körling

Mjuka pärmar, 232 sidor, ISBN 978-91-9808-497-9 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

195:-

*

Twittrat av @FrokenGul.

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

NYHET

Deltagarna anmäler Hällefors Skolstyrelsen ordförande sitter i det råd som tar emot anmälan Hällefors folkhögskola anmäls till Folkhögskolans Studeranderättsliga råd, fsr. En av dem sitter med i fsr , som alltså ska te emot och behandla anmälan, är ordförande i Hällefors skolstyrelse, Susanne Grundström.

I förra numret skrev vi om Hällefors folkhögskola. Då sade skolstyrelsens ordförande, Susanne Grundström, att Hällefors deltagare var nöjda med situationen på skolan. Men det gäller inte deltagarna på linjen Inredningsarkitektur och Design, en högskoleförberedande kurs.

De anmäler nu Hällefors eftersom de anser att kursbeskrivningen inte stämmer med innehållet och att skolledningen bemött deltagarna hånfullt och kränkande när de påtalat problemen.

Många av deltagarna anser att de inte fått material och erfarenhet nog att söka vidare, vilket beskrivs som kursens mål och syfte. De 20 deltagarna vill nu ha tillbaka materialavgiften de betalat till skolan, pengar som gått till projekt och arbeten som de anser inte har gett utlovad kunskap och handledning.

Enligt brevet hade skolan anställt två lärare som saknade kompetens att uppfylla kursen. ”Pedagogisk handledning och utlovat arbetssätt har inte existerat”, skriver de.

Deltagarna skriver att de 30–40 gånger under höstterminen och vårterminen har vänt sig till ledningen utan att få något gensvar. Istället har de upplevt ”kränkande särbehand-

ling och att vi diskrimineras på grund av ålder och att vi endast är deltagare. Hånfull attityd och kommentarer som "När ni kommer ut i arbetslivet så kommer ni förstå” och ”Lilla gumman, du har ju hela livet framför dig att utbilda dig" är bara exempel på utlåtanden från ledningen.”

I brevet kräver deltagarna att skolan utvecklar en handlingsplan för hantering av klagomål och synpunkter och ger ett inflytande utifrån deltagarnas perspektiv. De vill ha kontinuerliga möten mellan deltagare och ledning, till exempel att en representant från ledningen närvarar vid klassmöten. De vill också att en deltagare utses till skyddsombud med syfte att uppmärksamma deltagarnas behov. Man har också förslag till organisationsutveckling där man jobbar demokratiskt för en hållbar framtid på skolan. De vill även ha ett inflytande i rekryteringsprocessen av lärare samt en granskning av rektorn och dennes arbetsmetoder.

Josefin Sjökvist, deltagare på Inredningsarkitektur och Design, deltog på skolstyrelsens möte 7 maj som representant för deltagarna och förde fram sin kritik. Hon säger att kraven tillbakavisade och upplever att de inte blev tagna på allvar.

»Det handlar kanske om dem själva.

Det är lätt att hamna i negativa tankespitaler«

PERSONAL VS LEDNING

Konflikten på Hällefors

»Jag välkomnar konstruktiv kritik men jag tycker inte att den varit det «

En konflikt mellan personal och ledning på Hällefors folkhögskola har pågått i flera år. På sex års tid har 35 anställda slutat.

Flera av dem som protesterat har slutat frivilligt eller lämnat skolan mot sin vilja. Skolstyrelsens ordförande tycker att det är bättre nu. Skyddsombudet säger att folk är rädda.

20

»Det är fortfarande locket på.

Folk är rädda« FOLKHÖGSKOLAN

2 2015

om de ska vara kvar, säger Maria Hernfridsson som arbetar på skolan.

Hällefors folkhögskola har cirka tjugo anställda men under de senaste sex åren har man alltså haft en skyhög personalomsättning där i genomsnitt fem anställda per år har slutat: 35 personer på sex år, varav endast sju på grund av att linjer lagts ner.

Det finns flera anledningar till att många slutat men den viktigaste är brister i ledningen och då främst hos rektorn. Om detta vittnar flera anställda och det stöds också av en kartläggning av den psykiska och sociala arbetsmiljön som genomfördes under våren 2013 av Capio företagshälsovård.

I rapporten stod det under rubriken ”Riskfaktorer”: Förutom den stora omsättningen på personal har många medarbetare ett starkt bristande förtroende för rektor och uppgett henne som den starkaste riskfaktorn för ohälsa på skolan.

Några säger att de blivit sjuka till följd av rektors agerande och

Vad sade de om att ni tycker att ni inte fått den utbildning som ni blivit utlovad?

– Styrelsen säger att det är allvarligt att vi tycker att vi inte fått det vi utlovat men de tänker inte göra något åt det. Rektorn säger att vi visst har få det. Men hur hon kan veta det? Hon har ju inte varit med. Det är vi som har deltagit i kursen.

Hur går ni vidare nu?

– Vi ska skicka en anmälan till Folkhögskolans studeranderättsliga råd nästa vecka. Vi skickar samma brev men ska lägga till mer konkreta saker om vad vi har gått miste om. Och vi hoppas att de tar det mer på allvar.

Susanne Grundström som är ordförande i Hällefors skolstyrelse sitter själv i fsr som ledamot för rio, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

Men hon kommer inte att delta i handläggningen av anmälan mot Hällefors.

– Då kommer Susanne Grundströms ersättare att sitta med, säger Linda Rosén, handläggare på fsr och fortsätter: – Det är ju ingen som sitter med och hanterar ett ärende om man på något sätt har en koppling till ärendet. Och här är det ju en väldigt tydlig koppling.

Men även om man har en mer avlägsen koppling, till exempel en nära relation med rektorn, så ska inte den personen sitta med.

Det är vi väldigt noga med.

text: svante isaksson Hällefors folkhögskola ligger insprängd mitt i ett bostadsområde i centrum av samhället i Hällefors kommun, som styrs av socialdemokrater, moderater och två lokala partier. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är i opposition. Folkhögskolans styrelseordförande, Susanne Grundström (s), är också ordförande i kommunfullmäktige.

Kommunen är en av två huvudmän för folkhögskolan, den andra är Svenska Arbetarteaterförbundet. Skolans inriktning är kurser i inredningsarkitektur och design, teater för dem med Aspberger, teaterpedagogutbildning, en distanskurs i Form

och Design, allmän linje och studiemotiverande kurser. Skolan har också en filial i Örebro.

Konflikten började för sex år sedan då Susanna Stark blev rektor. Hennes kritiker anser att bråken i huvudsak beror på hennes sätt att leda skolan. Flera ur personalen skrev på en lista och krävde hennes avgång. Efter det fick visstidsanställda inte förnyade anställningar och ersattes av nya medarbetare.

– Om man är visstidsanställd och skriver på en lista att man vill bli av med chefen, så är det inte så smart. Chefen bestämmer ju och man kan inte göra hur som helst som anställd. Det är klart att man som chef då funderar på

21

I förra numret skrev vi om kon­ flikten på Hällefors folkhögskola, som lett till att 35 anställda slutat under sex års tid.

»Vi diskri­ mineras på grund av att vi är deltagare«

Staffan Myrbäck

26 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

INSÄNT

»Dags för ett lyft!« Vi är några lärare som tycker att det är dags för ett "Hållbarhetslyft" inom folkbildningen: 1. 2015 är ett mycket viktigt år när det gäller världens framtid. Inom FNsystemet ska nya hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) antas för de kommande 15 åren. Världens länder ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal i Paris och ett möte om hur allt detta ska finansieras ska också äga rum. Sverige lyfts i dessa sammanhang fram som ett land som kan gå före och visa att en hållbar livsstil med bibehållen livskvalitet är möjlig inom planetens gränser.

2. 2015 känns också som ett ödesår med tanke på att forskarna säger att utsläppen av växthusgaser i världen behöver börja plana ut inom fem år för att det ska finnas en chans att nå tvågradersmålet.

3. Sverige fick, tillsammans med Japan och Tyskland, i november förra året ansvaret för att få fram en Global Action Plan när det gäller Lärande för Hållbar Utveckling (Education for Sustainable Development) i världen.

Nu ska planerna genomföras i praktiken och i det arbetet behöver folkbildningen kliva fram och visa vad vi kan och gör. Att vi är duktiga på att arbeta ämnesöverskridande för att skapa överblick och sammanhang i en komplex verklighet.

Men vi kan bli bättre. Till exempel genom att göra kopplingarna tydligare mellan den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten, lyfta fram exempel på hållbara lösningar inom olika områden, göra våra skolor mer hållbara osv.

På Folkbildningsnätet finns nu Den hållbara verktygslådan med pedagogiska verktyg för lärande om hållbar utveckling. Gå gärna in och dela med er av undervisningstips, bra metoder etc: http://folkbildning.net/amnen/ samhalle/hallbar-utveckling/den-hall­ bara-verktygsladan/ Susanne Hedman folkhögskollärare, Göteborg FOLKHÖGSKOLAN

»Vad är en bra folkhögskollärare?«

Skriv till oss!

Mail: staffan. myrback@lararforbundet.se Adress: Folkhögskolan Box 12239, 102 26 Stockholm Eller skriv på eller hör av dig via Facebook: facebook.com/ TidskriftenFolkhogskolan.

Redaktören förbehåller sig dock rätten att korta i texterna.

Drygt 36 år i yrket borde vara en grund för synpunkter över rubriken.

När kännetecken ska formuleras är risken för klyschor och slagord överhängande. Ändå tar jag risken. Har ställt frågan till ett antal deltagare och några av svaren löd: • Väcker intresse hos omotiverade.

• Inventerar hos deltagarna vad som anses intressant och utgår från det.

• Inser att alla människor är olika, man tar till sig information på olika sätt.

• Att läraren ser, respekterar och agerar utifrån att var och en är en enskild individ.

• Kunnig i ämnet. Ämnesutbildad och brinnande. ”Varför ska någon annan brinna för ett ämne om inte läraren gör det?”

• Kan ha en reell dialog med deltagarna. Återstår för oss som professionella att fundera hur vi når dessa mål.

Vad krävs av oss och vilka är våra verktyg? Ämneskunskapen och branden torde finnas och uppgiften under årens gång är att »Humorn underhålla den. Kollegor och engagemang i och utanför skolan är hjälpmedel liksom givetvis nornämns aldrig i mal ämnesbevakning i media, litteratur samt fortpedagogisk bildning. Det är en folkbildningsuppgift att vidga litteratur« sina ämnesområden och se bortom och mellan ämnen. Distans till sina ämnen är lika viktig som närhet, förtrogenhet ja kärlek till dem.

Den pedagogiska och metodiska verktygslådan har genom åren förnyats och ifrågasatts. Kunskap i skolan, problemorienterade studier, tema och dialogpedagogik är exempel på teorier som mött oss från 1980-talet och framåt. Information från närsamhället i Gräv där du står-anda, skönlitteraturen som kunskapskälla, läroboken, nationalencyklopedin och internet har paraderat som pedagogiska och metodiska sanningar.

Inte ens med mer än tre decenniers distans klarar jag av att utnämna pedagogiska och metodiska segrare. Kanske finns en viktig insikt i deltagarreflektionen att vi tar till oss information på olika sätt. I klassrummet finns i alla fall en viktig faktor som sällan eller aldrig nämns i metod- och pedagogisk litteratur. Humorn. Ett gott skratt, frammanat av en berättelse, självdistans eller en association förlänger inte bara munnen utan den inre känslan av liv och närvaro i nuet. Hur skrattet skapas är mindre viktigt, men det bör spegla livsglädje och värme. På en folkhögskola ska det vara varmt och tryggt.

Mängden lättillgänglig information har ökat enormt via nätet. Det är bra. Däremot har det inget med mängden kunskap att göra. Omvandlingen av information till kunskap och förtrogenhet kräver egen bearbetning och eftertanke. Kraven på överblick och sammanhang har ökat. Miljön och tiden för det har inte blivit bättre under det dryga tredjedels sekel jag kan överblicka.

Att överföra blicken och intresset från mobilen till klasskamraten är en av de viktigaste uppgifterna för dagens och morgondagens folkhögskollärare.

Tomas Marklund Lärare vid Medlefors folkhögskola 1978–2015

3 2015 27

LÄSNING

Föräldrarnas eller barnens sanning ERIK OCH MARGOT EN KÄRLEKSHISTORIA Per Wästberg • Som förälder berättar jag gärna om mina barn.

Ibland är jag kanske alldeles för stolt över dem. Jag vet däremot inte vad de säger om mig. Mina funderingar kretsar kring detta när jag läser Per Wästbergs memoarer.

Och när hans dotter Johanna Ekström berättar om sin pappa Per Wästberg i Om man håller sig i solen (Bonniers 2012).

Den största skillnaden i berättelserna rör inte barnen utan föräldrarna. Det verkar som om den äldre generationen har sina egna hemliga rum. Det här blir tydligt när Per Wästberg återigen skriver om sin far Erik som han trodde att han stod mycket nära.

I boken Erik och Margot. En kärlekshistoria skriver Per Wästberg om att han inte minns exakt vad han kände, men att han blev överraskad när han fick klart för sig ”att Erik och Margot, min pappa och min moster” – som var nästan åtta år yngre än min mamma Greta, hade varit ett älskande par under hela min barndom och uppväxt”. Hans far var

troget otrogen ända till sin död.

Per Wästberg arbetar journalistiskt kring sin fars otrohet. Han intervjuar väninnor och också den kvinna hans far var otrogen med, Margot. Det känns som om han redovisar alla sina frågor, även de svåra. Det saknas dock några, att otroheten inte någon gång ledde till ett oönskat eller önskat barn.

Genom dottern Johanna Ekströms bok blir det tydligt att Per hade stora likheter med sin far inte minst när det gäller otrohet. Ekström beskriver när ett hemmahosreportage gjordes, då hade pappa haft ett förhållande med en annan kvinna i fem år.

Per Wästbergs och dottern Johanna Ekströms böcker väcker många tankar och frågor som läsaren gärna vill dela med andra. Hur ser jag på mina föräldrar? Hur ser de på sig själva? I förlängningen handlar det också om hur du ser på dig själv och på dina eventuella barn.

Holger Nilén

• Författaren Per Wästberg har skrivit en djupt personlig bok om sin otrogne far. Och Per Wästbergs dotter har skrivit om sin otrogne far.

DEN NYA TIDEN Lennart Pehrson • I Lennart Pehrsons serie om utvandra rna har han i tredje boken nått fram till seke lskiftet och början av 1900-talet, då den svenska emigrationen till Amerika forts atte att ligga på en hög nivå. Mer än en miljon svenskar hade gett sig av och ett Svensk-Amerika hade byggts upp i USA. I Sverige skedde ett uppvaknande i och med att utvandringen för första gången på allvar sågs som ett hot mot samhället; det ”bästa blodet” rann bort, som det hette i en alltmer tydlig fosterländsk anda.

BARRIKADEN VALDE MIG – ADA NILSSON LÄKARE I KVINNOKAM PEN Kristina Lundgren • När Ada Nilsson avlade sin läkarexam en var hon den tolfte kvinnliga läkaren i Sver iges historia. Hon föddes 1872 i ett Sver ige där kvinnor inte hade rösträtt.

Hon bosatte sig i Gamla stan i Stockholm som i mer än 40 år utgjorde en mötespunkt, läkarmottagning, tidningsredaktion och sambandscentral för kvinnosakskvinnor och radikala män, intellektuella, konstnärer och politiker. Kristina Lundgrens biografi över Ada Nilsson tecknar ett porträtt av en av den svenska kvinnohist oriens förgrundsgestalter.

UKRAINA I HISTORIEN Peter Johnsson • Den moderna ukrainska statens histo ria är inte lång men det ukrainska folkets histo ria sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden. Ukrainarna har i århundraden levt i Rysslands skugga och därför har deras historia förblivit okänd för de flesta.

Ukraina i historien är det första, svenskspråkiga, historiografiska verk som riktar sig till en bred publik och beskriver Ukrainas historia från äldsta tider fram till och med majdanrevolutionen och den ryskukrainska konfliktens utbrott 2014.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

GALEN I HUMLOR Dave Goulson

Han valde konsten framför allt

Sommar med humlor • För att undersöka varför humlor flyger förbi vissa blommor men landar och suger nektar ur andra tvättade biologiprofessorn Dave Goulson fötterna på humlorna. En misstanke som bekräftades var att när en humla landat lämnade den luktspår som talade om för andra humlor att här hade redan någon varit och tömt skafferiet.

När en humla lämnar luktspår behöver inte andra humlor besvära sig med att landa utan kan snabbt flyga vidare och samla mer nektar per timme, vilket gör att boet kan växa snabbare.

Och det behövs. En humla måste leta upp tiotusentals blommor varje dag om hon (det är faktiskt en hon) ska tanka hela sin flygtur och återvända med en anständig mängd nektar till boet.

Dave Goulsons Galen i humlor är ingen fackbok utan en kärleksförklaring och en i verklig mening fascinerande, välskriven och varm berättelse om dessa små sympatiska insekter som för

PERSONER

det mesta inte stör oss och spelar en stor roll för det vi äter.

Humlorna är våra skickligaste och flitigaste pollinerare och utan dem (och bin) inga blåbär, hallon, äpplen, bönor, gurka, körsbär och mycket mer därtill.

Utan dessa små djur skulle vi inte ha några blommor. Vi skulle ha mindre boskap och mindre kött eftersom många fodergrödor behöver pollinering. Även om man inte är det minsta intresserad av humlor har man behållning av boken.

Dave Goulson skriver bra och underhållande och vi får mycket kunskap på vägen. Han är rolig även om jag ibland tycker att det blir en och annan putslustig biografisk anekdot för mycket. Han är som bäst när han skriver med det djupa allvar och intresse han besitter, om sina resor och efterforskningar och nya upptäckter som leder till nya frågor. En perfekt och folkbildande bok att ha med sig i hängmattan eller solstolen.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Carl-Robert Jonzon är ansvarig för Fotoskolan vid Juno folkhögskola i Jönköping. I början av april fick deltagarna på Fotoskolan hänga upp 26 bilder i en utställning på Resecentrum i Jönköping där de fått göra sina tolkningar av normer i samhället. Utställningen är en del i fotoprojektet Normstorm som drivs av Jönköpings kommun som syftar till att lyfta och synliggöra normer i samhället.

Det är tredje året som Fotoskolan deltar.

FOLKHÖGSKOLAN

Tack vare Suman har tiotusentals indiska barn åter­ fått hoppet om en bättre framtid.

DÅ KAN MAN LIKA GÄRNA KITTLA VARANDRA — EN BOK OM ALLAN EDWALL Johan Erlandson • De flesta minns nog Allan Edwall som Karlsson i Hemsöborna eller pappan i Emil i Lönneberga. Men denne arbetarpojke från Hissmofors i Jämtland var mera produktiv än så. Johan Erlandssons bok om Allan Edwall berättar om 200 teaterroller, förutom ett 80-tal på film och TV, hans roll som lyriker och sångare samt ett tiotal pjäser som Edwall skrev eller regisserade på sin egen teater Brunnsgatan 4 i Stockholm.. Erlandson har intervjuat skådespelarkamrater till Edwall vilket gör skildringen levande och närvarande. Edwall levde och dog för teatern. Han lämnade flera äktenskap och barn bakom sig och kämpade för att få vårdnaden om barnen. Men ingen kan tveka om att teatern var viktigast för honom.

Edwall säger konsekvent nej till alla reklamerbjudanden. Han har en politisk övertygelse, socialismen ärvd från föräldrarna, och ett medlemskap i VPK, som påverkar hans rolltolkningar genom livet, utan att den konstnärliga sanningen blir lidande.

Björn Höjer

Arvid Unsgaard är lärare på Storyutbildningen, en utbildning för kommersiellt manusförfattande på Gotlands folkhögskola i Fåsösund. I samarbete med manuscoacher från Hollywood ansvarar två linjer på skolan, Storyutbildningen och FilmCrew-utbildningen, för produktionen, en actionthriller för målgruppen 11-19 år. Storyutbildningen har med hjälp av sina studerande skrivit manuset till serien som har premiär i juni 2015.

Suman, människorättsaktivist från Indien, får 2015 års Antigonepris för visat civilkurage som delas ut av Ljungskile folkhögskola. Suman arbetade en tid tillsammans med Kailash Satyarthi, som i fjol tilldelades Nobels fredspris. Priset hade lika gärna kunnat ges till Suman. Hon har i många år arbetat med att frita och rehabilitera barnslavar i Indien, ett riskfyllt arbete som utmanar mäktiga krafter, inte minst eftersom hon är kvinna.

3 2015 29

»När vänstern samarbetar med islamisterna blir det konstigt…« I 20 år tillhörde Nalin Pekgul social­ demokratins toppskikt. Hon har länge varnat för islamisterna och i en ny bok skriver hon och hennes man om politikers aningslöshet och okunnighet om olika sorters islam. av svante isaksson foto: moa karlberg

30

PORTRÄTT

D

en franska revolutionen 1789 vände upp och ned på det gamla privilegiesamhället. Statsapparat, rättsväsende, utbildning och andra samhällsinstitutioner skulle vara sekulära. Sedan år 2000 är kyrka och stat åtskilda i Sverige. Nalin Pekgul tycker att det är bra. Religion och politik ska inte höra ihop.

Nalin Pekgul är troende och praktiserande muslim och var den första muslimen att väljas in i Sveriges riksdag. Hon var riksdagsledamot 1994-2001 för socialdemokraterna och även ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 20032011. Hon har i bott i Tensta sedan 1980, då hon som trettonåring kom till Sverige från Turkiet med sin familj. Idag har hon lämnat partipolitiken och arbetar som sjuksköterska, men samhällsengagemanget finns kvar.

I en nyutkommen bok, Jag är ju svensk, Skriver Nalin Pekgul och hennes man, Cheko Pekgul, om det växande hotet mot den sekulära principen från islamisterna i Sverige som de menar vill skapa ett parallellt samhälle med egna lagar och regler.

– Jag har under många år försökt uppmärksamma problemen med islamismen men jag lyckades tyvärr inte nå framgång med det inom politiken. Vi tyckte att vi hade en skyldighet mot det samhälle vi lever i och nu finns det en bok som ni kan lära er av. Vi sa att vi ger ut det här, så att ingen sedan ska kunna säga att ”vi visste inte om det”.

En huvudfråga i boken är att islamisterna fått orimligt stort inflytande i Sverige som de legitima muslimska företrädarna, trots att de är i minoritet bland muslimerna.

– De vill blanda ihop religion och politik. Redan på 1980-talet skickade wahhabisterna i Saudiarabien pengar till Europa för att starta skolor och bygga moskéer och de skickade imamer från Turkiet för att nå de turkisktalande och araber för att nå de arabisktalande medborgarna. De vill att hela världen ska bli wahhabister.

Wahhabism är en mycket strikt och fundamentalistisk gren av sunniislam.

– Det är viktigt att komma ihåg att alla islamister är inte våldsbejakande. Men alla islamister, oavsett var de står på skalan, vill ha ett samhälle där Sharia styr. I det samhället är kvinnorna underställda och där har homosexuella inga rättigheter. En del av islamisterna samarbetar med högern. Det kan jag förstå. Men när vänstern samarbetar med islamisterna blir det konstigt.

Har vänstern brustit i kunskap och förståelse?

– Inte alla, men en del. De skulle förfasas om den kristna högern styrde svenskarna. Men ska den muslimska högern få styra muslimerna?

FOLKHÖGSKOLAN

De båda författarna skriver om politikernas aningslöshet och okunnighet när det gäller att förstå skillnaderna mellan den ena varianten av islam från den andra, en tondövhet som inte finns på samma sätt när det gäller den kristna sfärens olika organisationer. ”Ingen högt uppsatt partiföreträdare skulle besöka den kristna sekten Plymothbröderna eller någon annan extrem kristen organisation. Men när det gäller muslimska fundamentalister saknas fingertoppskänslan.”

Därför har toppolitiker, menar författarna, synts i muslimska sammanhang de antagligen inte skulle ha gjort om de förstått bättre. Av samma anledning har ett flertal islamister lyckats göra politisk karriär i riksdagen, trots att i ”den muslimska världen är islamister den kristna högerns motsvarighet” med målsättningar som egna skolor, egna vårdcentraler, egen äktenskapslagstiftning, egen arvsrätt och en total underordning av kvinnan.

Av det skälet är paret Pekgul också emot fritt vårdval och friskolor: ”En flicka som växer upp i Tensta i en strikt religiös miljö sätts i rörelsens barnomsorg och skolor får heller inga kontakter med världen utanför. Med skattepengar hjälper samhället alltså till att stänga in flickor och kvinnor i trånga miljöer där det inte finns möjligheter att ta sig ut.”

Hur tycker du att massmedia har hanterat detta?

– Jag var väldigt besviken på medierna från början men nu är det bättre. Många har hört av sig om boken. Medierna erkänner, till skillnad från politikerna, att de inget kan och vill lära sig mer.

Vilka konsekvenser har det fått?

– Att man göder organisationer som sprider hat mot Europa och mot judar och att dessa organisationer fått sitta med på regeringsmöten. Alla unga människor brottas med sin identitet och om de här organisationerna slår klorna i dem och hjärntvättar dem, vad händer i nästa steg?. De blir fyllda med hat mot västvärlden och då kan det bli så att de åker iväg till IS i Syrien. Vägen dit är det svenska samhället skyldig till i så fall. Det är många i Syrien som inte förstår sig på dessa ungar som kommer dit från Europa och ställer till ett sånt elände.

Finns det en demokratisk muslimsk opposition?

– Problemet är att de muslimer som tror på demokratin, och på att man påverkar genom att rösta och arbeta i demokratiska partier i de samhällen man lever i, inte har känt något behov av att organisera sig. Det är på gott och ont. De har inte sett sig själva som andra klassens medborgare och de vill inte ha parallella samhällen. De vill vara en del av Sverige men nu börjar de se att det är deras

3 2015 31

PORTRÄTT

»Vi måste samlas kring medborgar­ skapet, vårt gemensamma språk. Vi behöver inte­ greras, inte segregeras«

egna ungar som dras in. De har ju skilt på religion och politik så de har inte tänkt på det förut.

Var finns de?

– Till exempel i Kurdiska kvinnoförbundet. De vill inte ha islamism, de vill inte ha islamofobi, de bekämpar båda. Anatoliska föreningen i Tensta-Rinkeby har också börjat oroa sig för det här.

Att kunna tala, läsa och skriva bra svenska är grundläggande för att överhuvudtaget kunna vara en delaktig och jämlik medborgare.

Men i många invandrarfamiljer är det barnen som kan språket bäst och det får konsekvenser.

– Många föräldrar säger till mig: ”Varför ska jag lära mig språket , jag kommer ändå inte att få något jobb”. Jag säger till dem att de ska göra det så att ungarna inte ska kunna bestämma över dem. De ska inte heller vara beroende av sina barn som är kanske nio år gamla. Barnen kommer inte att ha respekt för dem.

Ett annat stort problem som författarna lyfter fram är bristen på respekt för de unga flickorna.

Ni skriver att det inte är papporna som är värst utan mammorna och bröderna?

– Det finns en bild i Sverige av de ”hemska männen från Mellanöstern.” Men så är det inte. Ofta är det sönerna som är födda och uppvuxna i Sverige som är värst. De går i gäng och utövar kontroll av sina systrar och skapar en egen kultur här som inte har med deras hemländer att göra. Det finns också en bild av att kvinnorna är så justa, men det stäm-

mer inte heller. Ofta är det mammorna, de äldre kvinnorna som sätter stopp för döttrarnas frihet.

Männen som kommer är oftast mer utbildade än kvinnorna. Männen kan man oftast resonera med medan kvinnorna är mer traditionella.

Hur pass utbrett är förtrycket av unga tjejer?

– Det är mycket mer utbrett än vad vi trodde när vi började skriva boken. Det är förfärligt.

Hur ska man komma åt det?

– Skolan kan göra väldigt mycket när folk kommer hit och går sfi, Komvux och folkhögskolor. I alla dessa sammanhang ska man tala om det, så att det byggs upp ett förtroende. Annars når vi dem inte. Jag har gett upp om att nå dem via invandrarföreningarna och de religiösa samfunden. Det sitter några representanter på möten och säger att ”de ska ta upp det” men sedan struntar de fullständigt i det.

Menar du att det svenska samhället tydligt måste gå in i de här områdena med ”svenska” värderingar och normer?

– Ja, fast jag tycker inte att det är svenska värderingar utan internationella värderingar. Jag hade själv haft mycket större frihet om jag hade växt upp i Kurdistan och inte i Sverige. I min krets i Kurdistan var kvinnor och män jämställda. Här i Sverige behövde jag hela tiden ta hänsyn till de konservativa krafterna, det behövde jag inte göra i Kurdistan. Det man måste se till nu är att de konservativa krafterna inte får övertaget. Det är det viktiga.

Ni skriver att samhällen måste ha en stark gemensam grund att stå på. Vad ska den bestå den av?

– Ett gemensamt språk och gemensamma lagar.

Demokrati, att människor är engagerade och att vi inte har diskriminering. Men framförallt måste vi samlas kring medborgarskapet. Den politiska ledningen måste också skicka signalen att samhället är i förändring och att alla har del i den förändringen.

Tillbaka till den franska revolutionen?

– Ja. Hur skapar vi ett samhälle där alla känner sig delaktiga? Vi måste samlas kring medborgarskapet, kring demokratin, kring vårt gemensamma språk. Vi behöver integreras, inte segregeras.

Konkreta förslag på vad som bör göras?

– Att de som kommer hit tidigt lär sig hur samhället fungerar. Att de tidigt får lära sig hur viktigt det är för barnen att få känna en stark svensk identitet, så att de inte fostrar barnen i främlingskap. De som gör det skadar sina barn.

Till sist: Vad kommer du själv att göra framöver?

– Det jag kommer att jobba med och för är de unga muslimerna i Sverige. Det är viktigt att de lär sig den riktiga islam Det finns så många olika islam, inte bara den intoleranta islam som många av de organisationer vi skrivit om står för. Islams historia är inte förknippad med antisemitism. Det är inte så att kvinnor alltid haft en förtryckt ställning.

För mig står islam för kärlek och tolerans.

32 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

SFHL INGELA HAR ORDET

HJÄLP MED NÄTVERK Vi håller nu på att synliggöra de nätverk vi har inom folkhögskolan.

Tillhör du något nätverk som behöver fler deltagare? Har ni något nätverk där ni behöver en nystart eller bara synliggöras, maila oss så hjälper vi till: sfhl@lararforbundet.se

UTBILDNINGAR Behöver er lokalavdelning en grundutbildning eller något annat stöd, tveka inte att kontakta oss. Vi kan skräddarsy utbildningar för era behov så att ni får ut det ni behöver.

Vi kan komma ut till er och utbilda er på plats: sfhl@lararforbundet.se

UPPDATERA ERA UPPGIFTER Logga in på www.lararforbundet.se och uppdatera dina uppgifter. Vi vill ha rätt kontaktuppgifter till er.

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE: Ingela Zetterberg 08-737 68 97 OMBUDSMÄN: Cyrene Martinsson Waern 08-441 32 10 cyrene.waern@lararforbundet.se

Jonas Bergman 08-737 68 96 jonas.bergman@folkbildning.net

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Me

r in

fo:

sf h

l.se

Har vi glömt bort att synliggöra folkbildningen?

SFHL och fackföreningsrörelsen är och har varit starkt engagerade internationellt. Solidaritet med andra människor världen över är en stark drivkraft. Även många folkhögskolor och folkhögskollärare har ett starkt engagemang för dem som inte har det lika bra som vi har det i Sverige.

Vår värld är verkligen i gungning och vi får rapporter dagligen från krig och naturkatastrofer. Fattigdomen sprider sig och många människor har inte möjlighet till mat för dagen. Vi möter tiggare utanför snabbköpet och flyktingar kommer varje dag till vårt land för att söka en bättre tillvaro. Det griper tag och vi är många som blir berörda och funderar över vad jag kan göra?

Den 20 april var jag och lyssnade på Katarina Popovic, generalsekreterare på icae (International Council for Adult Education). Katarina talade om att många länder idag fokuserar mer på att människor ska komma i arbete än utbilda sig. Det gäller barn som vuxna. Man tror att har alla arbete löser sig fattigdomen och landet blir stabilt. Det här vet vi är en myt! Utbildning för alla skapar en bättre tillvaro och förutsättningar för att människor ska förändra sina levnadsvillkor.

Egentligen är jag inte förvånad över trenden, det är likadant i Sverige. Även folkhögskolan är en arbetsmarknadsåtgärd med argumentet att vara samhällsstödsmodell. Försvarbart ur de usla ekonomiska förutsättningar vi har idag.

Har vi glömt bort att synliggöra folkbildningen i vår välvilja att folkhögskolorna ska bestå. Folkbildningen är vår bas och en kunskap som efterfrågas internationellt, inte minst av icaes generalsekreterare Katarina. Låt oss prata mer om folkbildning både nationellt och internationellt! Och på så sätt stärka folkhögskolorna! Och stärka människor till att få drägliga levnadsvillkor i Sverige och ute i världen.

Till sist – ur Mål för sfhl:s Internationella arbete: Främja och stärka global facklig solidaritet, mänskliga rättigheter, demokrati, vuxnas lärande och en hållbar utveckling. Främja och stärka folkbildning, vuxenutbildning och fortbildning i andra länder.

Er ordförande, Ingela Zetterberg

KRÖNIKA

Kort om …

I var sitt dike bekräftas de egna idealen

folkhögskolans dag, välgörenhetsgala, klädbytardag, firande av romsk nationaldag...

V

ad är det vi gör så bra på folkhögskolorna egentligen? Rubrikorden är psykologen Lars Svedbergs, från ett panelsamtal vid rio:s kongress i april. (Du kan se det på F-nätets Folkbildningskanal.) Svedbergs poäng var att förhållningssättet mer än metoderna är vad som hjälper så många människor att efter några terminer lämna folkhögskolan fulla av tillförsikt.

Det samtal som just nu pågår om villkoren för statsbidraget handlar delvis om vår identitet i spänningsfälten styrning – frihet, gemensamt fokus – mångfald. När den diskussionen förs i fikarummet har grund- och gymnasieskolan ofta varit vår motbild. ”Vi är fria, vi arbetar inte så styrt som den vanliga skolan.” Vi beskriver hurdana vi inte är, det är lättare så.

Men det finns problem med det. För det första stämmer inte längre bilden. Den kommunala skolan myllrar på sina håll av stark, forskningsgrundad pedagogikutveckling med generell relevans. För det andra: så länge vi nöjer oss med den karikerande definitionen ”vi är inte som de” saknas incitamentet att utveckla våra egna praktiker. Och för det tredje riskerar vi att splittra oss över frågor om pedagogik och identitet.

Frågar du mig finns den splittringen på sina håll sedan länge, inte minst i allmänkurslärarkåren som jag själv tillhör. Vi har en grupp, delvis lärare med gymnasiebakgrund, som influeras av metoder därifrån. Och så har vi ”old school”-folkbildarna, som ryser av att se Skolverkets kursbeteckningar på schemat. Samhällsnytta kontra frihet. Fostra kursdeltagare som navigerar smidigt i samhället, eller som kritiserar det. I varsitt dike bekräftas de egna idealen.

Men ställer vi begreppen mot varandra ser vi att bäggedera behövs. Vi ska göra verksamhet som staten och samhället ser som användbar, annars är vi irrelevanta. Och vi ska samtidigt vara en miljö för metaperspektivet, syftesdiskussionerna, normkritiken, annars bidrar vi inte till samhällsutveckling.

Vi som verkar i folkhögskolan måste mötas i det här samtalet, söka upp kollegorna vars pedagogiska praktiker stör oss, och föra de, osäkerhetsskapande, viktiga pedagogiska och metodiska samtalen. Staten, samhället, omvärlden gillar folkhögskolan.

Men de frågar också: ”Vilka är ni egentligen? Vad är just ni så himla bra på?” Vi måste kunna svara. Jag generaliserar, jag vet. Men ibland behöver man försöka sparka igång diskussioner, veva lite med armarna.

Mats Tängermark

• Den 21 mars firades Folkhögskolans dag, då folkhögskolor i hela Sverige visade upp sig för allmänheten.

De flesta hade öppet hus, en del hade arrangemang på gator och torg.

Vimmerby höll till på torget i Vimmerby. Furuboda deltog i ett arrangemang mot främlingsfientlighet och rasism och Oskarhamn hade klädbytardag, gitarrfestival och konserter.

• Den 26 mars höll Kaggeholms folkhögskola en Välgörenhetsgala på Filadelfiakyrkan i Stockholm till förmån för Stockholms socialt utsatta.

Musiklinjen framförde specialskrivna låtar, bibellinjen stod för koreagrafin, de allmänna kurserna hade gjort fotocollage och journalistlinjens deltagare gjorde inslag från Filadefias olika sociala projekt, allt under TV-linjens övergripande ansvar. Insamlingen gav 49 000 kr.

• Mats Tängermark är verksamhets­ ledare på Hyllie Park folkhögskola och ersättare i SFHLs förbundsstyrelse.

• Ädelfors folkhögskola har infört rättvisa och miljö som ett nytt tillval i allmän kurs. Det nya tillvalet ska ske i samarbete med Erikshjäpen, som arbetar för en rättvisare och humanare värld. Tillvalet är till för dem som är nyfikna på fairtrade, miljöfrågor, bistånd och en rättvisare värld.

• 18 april arrangerade Tärna folkhögskola sin tredje klädbytardag i Sala. Allmänheten bjöds in att ta med sig fem plagg som de kunde byta mot ett annat plagg. Kläder som blev över skänktes till en lokal second handbutik. Klädbytardagen görs i samarbete med Naturskyddsföreningen.

• 8 april firades romernas nationaldag i Vindelns folkhögskolas lokaler i Umeå. Förutom en föreläsning om romernas historia och en fotoutställning diskuterade man också hur romerna i Umeå ska ha det framöver och hur barnen ska få möjlighet att gå i skola..

34 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2015

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Vilka av dina intressen finns på Lärarkanalen?

Lärarkanalen är tv-kanalen för dig som är lärare. Här hittar du nyhetsinslag om aktuella händelser, föreläsningar, kampanjfilmer och studiosamtal där vi fördjupar oss kring ett ämne. Vad vill du veta mer om idag?

Vill du få koll på din arbetstid? Hur det är vara förstelärare? Hur stöttar och agerar Lärarförbundet när det uppstår hot och våld på en skola? Det är bara några exempel bland alla de filmer som finns att se på Lärarkanalen.

Den gemensamma faktorn? Alla filmerna riktar sig till dig som är lärare. Dela gärna med dig och sprid de inslag du gillar på Facebook, i din blogg, på Twitter eller genom att skicka ett mejl med länk till en film du vill rekommendera. Du kan även ladda upp din egen film!

Tittarnas favoriter på Lärarkanalen är: → Så får du koll på din arbetstid → Så fixar du lönesamtalet → Nya övergångsregler för lärarlegitimation → Så fungerar vertyget Min arbetstid → Allt börjar med en bra lärare

Hitta en film om dina intressen på lararkanalen.se

Foto: Staffan Myrbäck

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Malin Löfvenholm

» Jag är bra på att hålla jobbet på jobbet« Malin Löfvenholm kom till Göteborgs folkhögskola för två år sedan och ser lite lätt generad ut när hon berättar om sitt första möte med en grupp i svenska som andraspråk.

– Min kollega var där och skulle presentera mig. Jag kom in i klassrummet och då ropade alla: "Åh Malin Malin.! Vad söt!

Hur gammal är du?" Det är inte alla gånger man kommer in ett klassrum och får så glada tillrop, säger hon och skrattar.

Malin Löfvenholm är lärare i samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk på Göteborgs folkhögskola. Det var på en helgträff, när hon gick en distanskurs på Bona, som hon insåg att hon ville arbeta som folkhögskollärare.

– Då kände jag att jag alltid ville vara på folkhögskola. Så jag tog reda på vad som krävdes och kompletterade med fler ämnen och f-linjen. Jag har läst sex år på universitet. I min utbildning har jag samhällskunskap, genusvetenskap, tyska, svenska och svenska som andraspråk.

Malin är ofta först på skolan, sju på morgon, även de dagar hon har lektioner först efter lunch.

– Då får jag mycket gjort. Jag är väldig bra på att hålla jobbet på jobbet. Jag ligger ganska långt före i min planering, två, tre veckor. På måndagar har jag ett ämne som heter Hållbart Globalt där jag har samhälle och svenska för årskurs 3. Där har vi haft mycket studiebesök, bland annat på Renova, ett företag som förbränner sopor. Vi har bjudit in Röda korset och haft ett jättebra rollspel på temat migration. Vi var bland annat på emigranternas hus. Den ligger på den plats där båtarna avgick.

Just torsdagar, när hon har svenska som andraspråk hela dagen, har blivit en dag hon känner sig full med energi när dagen är slut. Hon har en grupp på förmiddagen, en på eftermiddagen.

– Torsdag är enda dagen jag har lektioner från halvnio till halvfyra. Annars har jag inte så mycket lektioner på förmiddagarna. Från början trodde jag att det skulle bli en jobbig dag, att

Torsdagar är enda dagen jag har lektioner hela da­ gen. Det har nästan blivit den dag jag känner mig piggast efteråt, säger Malin Löfvenholm

jag inte skulle orka med någonting efteråt. Men när klockan är halvfyra har jag så mycket energi att det nästan blivit den dag jag känner mig piggast efteråt.

Malin Löfvenholms språkgrupper är små. Deltagarna känner sig trygga där jämfört med sina vanliga klasser där de kan ha svårt att hänga med i diskussionerna.

–Jag har själv bott i Tyskland.

Jag hann inte heller med i diskussionerna. Och så har de det hela dagarna. De är så bra grupper, så himla trevliga, positiva, glada, uppmuntrande och ger mig så mycket. De är aktiva och ställer mycket frågor. Det finns extra mycket kärlek där som de delar med sig av till mig och varandra.

Under våren valdes Malin Löfvenholm in som ersättare i sfhls distriktsstyrelse. Hon hade reagerat på att valberedningen föreslagit så få kvinnor i styrelsen.

– I och med att jag råkade öppna munnen blev det lite svårt att säga nej.

Staffan Myrbäck