Folkhögskolan 5/2018 by Tidskriften Folkhögskolan

gerhard holmgren, rio:

»Vi lyfter allmän kurs för lite i media«

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 5/2018

FÖRFATTAREN SOM SYNAR SD:S FAVORITLAND Sveriges äldsta folkhögskolor ser framåt

HOLMA ÄR S V E R I G E S Y NG S TA FOL K H ÖG S KO L A

Här lever visionen om en hållbar framtid

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Hur ser det ut med återhämtningen på jobbet?

Experten tipsar!

Lagen är tydlig: Ingen ska arbeta mer än fem timmar utan rast och det ska finnas tid för de pauser som behövs. Ändå ser det inte ut så i lärares vardag. Det är dags att ändra på det!

orskningen visar att den dagliga, regelbundna återhämtningen är viktig att få. Trots det får rast och paus ofta stryka på foten i en stressig vardag. – Det är lätt att passa på att rätta några prov på lunchrasten eller avhandla något med en kollega. Men vi lärare måste sluta bjuda på den tiden och kräva vår rätt till rast och paus, säger Cyrene Martinsson Waern, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet. – I förlängningen handlar det om att man ska kunna brinna för sitt jobb utan att bränna ut sig. Berätta för er närmaste chef när det inte fungerar. Det är hen som ska se till att var och en får de raster och pauser som behövs!

”Jag kan inte lämna mina kollegor i sticket och ta paus.”

”Det är bra i teorin med rast, men det funkar inte hos oss.”

Arbetstidslagen Nej, det ska du inte göra. Men det ska gå att ta rast och paus utan att uppleva att man lämnar någon i sticket. Hittar ni inte en lösning behöver ni gå till chefen.

Rast är inte arbetstid, så då bjuder du på den tiden. Du ska kunna gå ifrån och koppla av helt. Prata tillsammans med ombudet om hur ni kan lösa det!

”Jag jobbar in min rast och går tidigare. Det är okej med chefen”

§15 §17

”...” Rasterna ska förläggas så, att arbetsdagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. ”...” Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. ”...” Pauser räknas in i arbetstiden.

Ni bryter båda mot lagen, som finns av en anledning. Tänk på att vara rädd om dig! Rasten är en viktig del för ett hållbart arbetsliv.

Cyrene Martinsson Waern, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet.

Så säger lagen, som gäller på alla arbetsplatser! → Ingen ska behöva arbeta mer än fem timmar utan rast och på rasten ska man kunna lämna sin arbetsplats. Rasten är inte arbetstid – så den som arbetar då gör det gratis. → Förutom raster ska man kunna ta de pauser som behövs. Pauser ingår i arbetstiden. → Det är chefen som har ansvaret för att var och en kan få ut de raster och pauser som behövs.

Läs mer på lararforbundet.se/raster

REDAKTÖREN

Folkhögskolan står på tre ben

Foto Håkan Elofsson

enna höst för 150 år sedan 1868, startades de tre första folkhögskolorna i Sverige: Hvilan och Önnestad i Skåne samt Lunnevad i Östergötland. I detta nummer har vi besökt två av dem, Hvilan och Önnestad. Men vi har också besökt Sveriges yngsta folkhögskola, Holma. Med sin inriktning på odlingskurser knyter Holma an till de första skolorna, både vad gäller jordbruk och medborgerlig bildning. Holma experimenterar med hållbara odlingsmetoder samt att hitta andra demokratiska arbetssätt. Skolan använder en "sociokratisk" modell som innebär att alla beslut fattas genom samtycke. Till exempel är det personalen som väljer rektor. Uppdraget är dessutom tidsbegränsat. Det brukar ju sägas att folkhögskolan sedan begynnelsen står på två ben, yrkesutbildning och medborgerlig bildning. De tidiga folkhögskolorna vände sig till bondsöner men det starkaste argumentet för att starta folkhögskolor var behovet att utbilda bönder i frågor som rörde stat och kommun. Utvecklingen av kommunallagarna, i hela norden, gjorde att tusentals bönder fick plats i beslutande församlingar på lokal nivå – i Sverige från 1862. Böndernas politiska engagemang skapade ett stort behov av kunskaper som gick utöver de som folkskolan kunde tillgodose. Det andra benet, yrkesutbildningen, gick ut på att lära sig nya och mer effektiva jordbruksmetoder. Men till skillnad från Holmas praktiskt inriktade odlingskurser var folkhögskolans tidiga kurser i jordbruksmetoder teoretiska. Man ansåg att bondsönerna hade tillräckliga möjligheter till praktik när de var hemma på familjejordbruket. Idag är ju utbildningar för bondsöner historia medan utbildning i hållbara odlingsmetoder kommit starkt de senaste åren. Idag finns det tolv kurser i hållbara odlingsmetoder på åtta folkhögskolor. Vid sidan av yrkesutbildningen och den medborgerliga bildningen har folkhögskolan också haft ett tredje ben, den konstnärliga. Folkhögskolans texilkurser har funnits med sedan 1873. Hvilan var

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

» Deltagarna är bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkhögskolans bildningsideal«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan och rekommenderar detta jubileumsår den läsvärda jubileumsskriften Folkhögskolan 150 år.

först med att starta sommarkurser för kvinnor som skulle få en "praktisk utbildning med handarbete". De senaste 50 åren har de konstnärliga och estetiska linjerna stadigt blivit fler och de senaste 20 åren mer eller mindre fördubblats. I detta nummer skriver vi om en färsk rapport från Folkbildningsrådet om folkhögskolans estetiska kurser (musik, slöjd och konsthantverk, bildkonst, scenisk konst och litteratur). Idag utgör antalet deltagare i estetiska och konstnärliga kurser nästan en fjärdel av folkhögskolans verksamhet. Yrkesutbildningar och estetiska kurser är också ofta de som får stor uppmärksamhet i medier och gärna lyfts fram av skolorna själva medan det nästan aldrig skrivs om folkhögskolornas största kurs, allmän kurs. Det visar en rapport från fso, Folkhögskolornas Serviceorganisation. Rapporten (som ni kan läsa om på sid 10) visar också att deltagarna är bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkhögskolans bildningsideal. Lärare och rektorer talar gärna om "nyttan" med folkhögskolan, dvs att det leder till jobb och vidare studier. De som är bra på att lyfta fram det centrala med folkhögskolan, den personliga resan, folkbildningen, är alltså deltagarna! Staffan Myrbäck 3

INNEHÅLL Tio frågor: När Tollare folkhögskola bjöd in Sverigedemokraterna till valdebatt fick skolan kritik av IOGT-NTOs ordförande. Sid 6 Månadens linje: Filmutbildningen på Nyköpings folkhögskola sätter Polen i fokus när de ska locka deltagare till sin kurs. Sid 8 Folkhögskolan i medierna: En undersökning om hur folkhögskolorna porträtteras i media gjorde en sak tydlig: deltagarna var bättre än lärare och rektorer på att lyfta fram folkbildningsidealen. Sid 10

Omslag: Emma Larsson

Krönika: Kritiskt tänkande utvecklas genom att vi prövar våra perspektiv med hjälp av andras. Att besöka andras perspektiv innebär samtidigt att pröva sitt eget omdöme, skriver Bernt Gustavsson. Sid 13 Forskning: Folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera nyanlända deltagare jämfört med gymnasiet, enligt en ny studie. Sid 26

Yngsta folkhögskolan tar vid där det började

De första folkhögskolorna utbildade bondsöner i nya jordbruksmetoder. Sveriges yngsta folkhögskola startar odlingskurser med fokus på omställning till en hållbar värld. Sid 20

Han granskar SDs favoritland

När Joakim Medins bok om Sverigedemokraternas favoritland släpptes i somras kom landets ambassadör till releasefesten och protesterade. Sid 30

Folkhögskolorna som är 150 år unga De är landets äldsta folkhögskolor, båda startade 1868. Men rektorerna för båda skolorma varnar för nostalgi. Det gäller att hela tiden förändra och förnya sig Sid 14

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Jonna Olsson Grafisk desig jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se Sista 08–601 25 20 manusdag för Bokningsstopp för nr 6/2018: Folkhögskolan nr 6/2018: 19/11 PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se 08-737 66 80

UPPLAGA: � 1�� TS-distribution (2015)

OKTOBER

Utgivning: 5 december

NYHETER

Estetkurserna lockar främst ung, svensk medelklass

Illustration: iStock

Folkhögskolorna spelar ofta en avgörande roll för kulturlivet utanför storstäderna. Samtidigt visar en ny rapport att de estetiska profilkurserna till stor del domineras av ungdomar ur svensk medelklass.

De senaste 20 åren har estetiska kurser på landets folkhögskolor tagit allt större plats. Antalet deltagare i kurser som musik, slöjd och konsthantverk, bildkonst, scenisk konst och litteratur har nästan fördubblats, från 3 700 till över 7 000 deltagare. Mest har kurserna i musik ökat. Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet om folkhögskolornas estetiska profilkurser, som har undersökt vilka som går de estetiska kurserna och vilka som undervisar där: Kulturell bildning i folkhögskolans regi. Folkbildningen är Sveriges största kulturarena och spelar en stor roll för kulturevenemang utanför storstäderna. På små orter, från Norrbotten till Skåne i söder, är studieförbund och folkhögskolor ofta den enda kulturarenan. Förra året samlade studieförbunden 790 000 personer i studiecirklar i konst, musik och media. Antalet kulturprogram var 376 000 och nådde 20 miljoner deltagare (en person kan delta i flera program). Folkhögskolorna erbjöd korta och långa estetiska kurser och yrkesutbildningar samt 2 500 kulturprogram för allmänheten. Folkhögskolorna spelar också en viktig roll för utövande konstFOLKHÖGSKOLAN

5 2018

närer utanför storstäderna. De estetiska profilkurserna har över 700 lärare, där många har sin inkomst från folkhögskolan. De undervisar deltid och kan samtidigt utöva sitt konstnärskap. Hälften av de lärare som svarat på en enkät är uppvuxna i mindre tätorter, ytterligare en fjärdedel på landsbygden, vilket innebär att de inte behöver flytta till en stor stad för att försörja sig som konstnär. Men enkäten visar också en stark slagsida: 94 procent av lärarna är inrikes födda svenskar, en procent har utomeuropeisk bakgrund. De estetiska kurserna domineras av unga vuxna, 18–22 år, vilket är att betrakta som en direkt måluppfyllelse i kulturpolitiskt hänseende då folkhögskolan här bidrar till dessa gruppers rätt till kultur, skriver rapportförfattarna. Men även här finns en stark slagsida: det är framför allt ungdomar ur svensk medelklass med välutbildade föräldrar och starkt ”kulturellt kapital” som går de estetiska utbildningarna. Fyra av fem deltagare har föräldrar där båda är födda i Sverige och minst gått treårigt gymnasium. Det gäller särskilt inriktningarna musik, skrivande och de sceniska konsterna (dans, film, teater).

En förklaring till den klassmässiga och etniska skevheten är att deltagarna är uppvuxna i en ekonomiskt trygg medelklass med en tillåtande inställning till att gå kurser för att odla ett konstnärligt intresse eller hobby, och som sällan leder till jobb inom kultursektorn. I arbetarklass och Förlägg fler lägre medelklass finns inte samma estetiska kurser dit bildningstradition. Med en mer underrepresenteraosäker ekonomi prioriteras de grupper bor föreutbildningar som har en tydligare slår rappoprtförfatdefinierad yrkesroll som mål. tarna Henrik Fürst, För att bredda underlaget till Sanna Levelius folkhögskolans kulturverksamoch Erik Nylander i het föreslår rapportförfattarna Folkbildningsrådet att fler estetiska fördjupningsutvärdering. kurser förläggs till platser och folkhögskolor där underrepresenterade grupper bor och att estetiska och allmänna kurser samar»I arbetar- betar mer över linjeMen man klassen finns gränserna. påpekar också att inte samma det är ett problem att många folkhögskolor bildnings- förlägger allmän kurs tradition« och etableringskurser till filialer medan de estetiska kurserna är förlagda till huvudskolan med dess internat, vilket försvårar samarbete mellan linjerna. Staffan Myrbäck 5

10 FRÅGOR

» Vi vill inte bidra till en normalisering av SD« iogt- nto: s förbundsordförande, Johnny Mostacero, är kritisk mot att Sverigedemokraterna fick delta i valdebatten på förbundets folkhögskola, Tollare. Genom att bjuda in Sverigedemokraterna bidrar man till en normalisering av deras människosyn säger han. text : staffan myrbäck

Strax före valet bjöd allmän kurs på Tollare folkhögskola in samtliga partier i Nackas kommunfullmäktige, inklusive Sverigedemokraterna. Inbjudan fick kritik av huvudmannens ordförande i nykterhetsrörelsen IOGT-NTO, Johnny Mostacero. Det gick emot förbundets policy eftersom det bidrar till att normalisera Sverigedemokraternas människosyn.

Du är kritisk mot att Sverigedemokraterna bjöds in till valdebatt på Tollare folkhögskola Varför då? – Bakgrunden är att vi i iogtnto har ett förhållningssätt till Sverigedemokraterna som vi tog 2010. Sverigedemokraternas syn på människor och deras härkomst går emot våra grundsatser. Vi står för demokrati och solidaritet och nykterheten är vår särart. Vi är internationalister medan Sverigedemokraterna är nationalister. Detta är själva anledningen till varför vi inte vill ha med Sverigedemokraterna att göra.

Sverigedemokraterna är ju ett riksdagsparti med stöd av nästan var femte väljare, ska man inte respektera det? – Vi väljer vilka vi vill samarbeta och samverka med. Svårare än så är det inte. Vi vill inte bidra till en normalisering av Sverigedemokraternas människosyn och vi vill ha verksamhet där alla våra medlemmar oavsett härkomst eller religion känner sig trygga.

En av IOGT-NTO:s grundsatser är demokrati, det innefattar ju också åsikts- och yttrandefrihet, du tycker inte att det innebär en begränsning av det? – iogt-nto-rörelsens grundsatser handlar om demokrati, solidaritet och nykterhet. Av den anledningen har vi nolltolerans mot odemokratiska tendenser i samhället som inte ser till människors lika värde. Vare sig det 6

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

handlar om rasism, sexism eller andra uttryck som bidrar till en ojämlikhet i samhället.

Jag läste att iogt-nto har medlemmar som är Sverigedemokrater, hur gör ni i de fallen? – Vad människor röstar på lägger vi oss inte i, men vi samarbetar inte med SD.

Tollares rektor tycker inte att valdebatten omfattades av policyn, hur ser du på det? – Vi har ju som ambition att inte bjuda in eller ha några arrangemang med Sverigedemokraterna, varken att bjuda in dem till våra lokaler eller vår verksamhet. Tollare är vår folkhögskola. Jag kan ha förståelse att de inte hade koll på policyn och vad som står där. Men vi kommer föra denna diskussion när vi träffas senare i höst. Jag är helt säker på att det finns saker som kan utvecklas i samarbete med våra folkhögskolor.

Nu var det deltagare i allmän kurs som bjöd in riksdagspartierna, hur tycker du att lärarna skulle ha gjort? – iogt-nto:s värdegrund vilar på demokrati, solidaritet och nykterhet. Om lärarna har frågor kring detta hade de kunnat kontaktat oss och fört ett samtal kring hur man bör förhålla sig.

Tollare får ju statsbidrag som innebär att man ska undervisa om val och demokratifrågor på ett opartiskt sätt, ser du ingen motsättning mellan det och er policy? – Det är en av de saker vi behöver prata om. Det är klart att som folkhögskola har man ett uppdrag och det måste man lägga med i bedömningen. Vi har inte tittat på just de aspekterna. Det får jag ha samtal med rektorn om.

Nu hade också skolstyr elsen godkänt att man skulle bjuda in Sverige demokraterna. De borde ju kän na till policyn, hur ser du på det? – Detta är inte några upppgifter jag känner till och jag tänker därför inte spekulera i detta påstående.

Till sist, om en sån här fråga dyker upp igen, tycker du att man inte ska bjuda in Sverigedemokraterna då? – Vi ska diskutera det och jag får be om att återkomma efter att vi fört diskussioner med våra folkhögskolor om detta.

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

• Sedan juni pågår en 13 veckor lång studiemotiverande utbildning i Brunnsviks folkh ögskolas gamla lokaler utanför Ludvika. – Vi ser det som ett första steg att köra igång en två-årig allmän kurs, säger Patr ik Årman, rektor på Brunnsviks folkhögsk ola. I höst övergår kursen i en yrkesinriktad allmän kurs med ett fyrtiotal deltagare som har svenska som andraspråk. Man hade plan erat för 45 deltagare men i nuläger ser det ut att bli 39 deltagare, För fem år sen flyttade Brunnsvik all sin verksamhet till Borlänge. Men hela tiden har det funnits en tanke att också ha utbildnin gi de gamla lokalerna. Bland annat har man haft olika korta kurser. Senast med lokala fack liga organisationer och ABF-förbundet.

Minskning av sökande till konstutbildningar

• Antalet sökande till folkhögskolorn as konstutbildningar minskar. Det visar en enkätundersökning som kulturredaktio nen på Sveriges Radio har gjort. 21 av 24 folkh ögskolor har sett en nedgång av ansöknin garna de senaste åren. På till exempel konstsko lan Munka vid Munka Ljungbys folkhögsk ola utanför Ängelholm har ansökningarna halverats i år. Munka Ljungbys Biträdande rektor säger till Sveriges Radio att en orsak kan vara att estetiska ämnen på gymnasiet inte längre är obligatoriska.

Tollare startar allmän kurs i Rosengård

Ett argument som har framförts är att deltagarna fick möta och höra vad Sverigedemokraterna står för och lära sig att argumentera med dem, hur ser du på det? – Jag kan förstå att de tänker så men samtidigt har vi en policy, därför är det min bedömning att vi och Tollare bör prata vidare om detta.

Brunnsvik startar allmän kurs i sina gamla lokaler

Nej tack, inga Sverigedemokrater på Tollare folkhögskola.

• IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare s tartar i höst allmän kurs i Rosengård i Malmö tillsammans med Nykterhetsrör elsens Bildningsverksamhet, NBV. Studieförbundet har cirkelverksamhet i Rosengård och en utredning visade att mellan 30–40 arbe tslösa personer deltog i uppemot fem cirklar varje dag, allt ifrån samhällskunskap till matl agning. – Då blir det ett slags dagverksamhet, säger Åke Marcusson, rektor för NBV , till IOGT-NTO:s tidning Accent. NBV hörde sig för bland folkhögskolor om någon ville öppna en filial i NBVs lok ler i Rosengård. Tollare folkhögskola utan för Stockholm nappade på förslaget

MÅNADENS LINJE: Filmdokumentärutbildning

Filmutbildning med Europa i fokus »Polen som plats och historia är intressant« Det finns ett trettiotal folkhögskolor som ger någon form av filmutbildning. Men när Nyköpings folkhögskola startade en filmutbildning i våras ville man göra det på sitt eget sätt. Medan de flesta skolor lockar med just filmkunskaper och rubriken Film, så är Nyköpings rubrik på dokumentärfilmutbildningen: Brännpunkt Europa, där kursdeltagarna kombinerar filmproduktion med fältstudier i Polen. Man vänder sig till dem som är både filmintresserade och har ett samhällsintresse. – Förutom att ha ett genuint samhällsintresse av aktuella frågor och ett filmintresse måste man även ha god kunskap i svenska och engelska, både i tal och skrift. Det är ju för att vi jobbar utomlands, säger Thomas Dahlin, kursföreståndare. Utbildningen är en termin och är eftergymnasial. – Iden med kursen är att den ska vara förberedande för dem som t.ex. söker journalisthögskola eller filmskola. Den ska

vara ett steg mellan gymnasium och universitet eller för den som kanske vill starta egen filmproduktion. Varför just Polen? – Det händer mycket i Europa och Polen just nu: abortfrågan, polska regeringen är ovän med hela EU, Nato hade precis kommit på plats när vi åkte dit. Sen är Polen som plats och dess historia intressant. Men det fanns också praktiska skäl: sedan tidigare hade man kontakter i Polen som kunde hjälpa till med att fixa boende, förbereda, tolka och ta kontakt med personer. Den första gruppen som gick i våras producerade en film, Linje 24, en spårvagnslinje som skär genom hela Krakow. Man besökte olika platser längs linjen, vilket resulterade i en 35 minuter lång dokumentärfilm. – Vi visade den på Biostaden i Nyköping. Vi fyllde hela biografen med drygt 200 personer

Kursföreståndaren Thomas Dahlin är själv utbildad grafisk design och rörlig bild. Under 90-talet jobba med reklam, information, dokumentär och spelfilm, både nationellt och internationellt.

391 045

elever i grundskola och gymnasium röstade i Skolvalet 2018. Valdeltagandet var 79,8 procent. M blev största parti (21,23 %), därefter i tur och ordning: S (19,53 %), SD (15,5 %), C (12,15 %), Mp (10,27 %). V (8,99 %), L (5,04 %), KD (3,96 %), Fi (1,78 %).

… miljoner kr. Så mycket satsar Regionala utvecklings nämnden i Skåne på folkhögskolorna. Det är fem miljoner kr mer än tidigare år. Nämnden beslöt att skjuta till ytterligare fem miljoner efter regeringens historiska ökning av antalet platser på landets folkhögskolor.

från Nyköping. Filmen går ännu inte att se på nätet eftersom man vill visa den på filmfestivaler. – Släpper vi den på Youtube är reglerna sådana att vi inte kan visa den på festivaler. Även om kursen är på en termin är den på heltid. Den första gruppen deltagare var mellan 19 och 35 år. Hälften av de som sökte hade gått allmän kurs på skolan, hälften kom utifrån. Till våren startar nästa kurs. Hösten använder man till att förbereda och ta emot ansökningar. Hur har det gått för dem som gick första kursen? – En av dem går nu en filmutbildning i södra Sverige, en två-årig dokumentärfilmlinje. Några har startat eget och gör reklam och informationsjobb och en del pluggar vidare. Staffan Myrbäck

… procent fler vill plugga på folkhö skola i Västra götaland, jämfört med förra året. Den skola som vuxit mest av regionens sex folkhögskolor är Dalslands folkhögskola. I år har antalet deltagare ökat med 70 procent. Den främsta förklaringen är ökade anslag, främst från regeringen men även från Västra Götalandsregionen.

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Problemet är inte att asylsökande är lata och inte vill lära sig svenska. Det finns snarare en utbredd vilja att ta sig in och bidra till samhället. Problemet är snarare den ovisshet som uppstår i den långa väntan på asylbeslut. I kombination med traumatiska erfarenheter saknas för många för utsättningar att orka studera. Även bland dem som frivilligt deltar i Svenska från dag 1 påtalas svårig heterna att koncentrera sig på studier, när livet står på paus." Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik på sin blogg vuxenpedagogik.com Det är ett fruktan svärt tecken, ochdet bidrar till min kritik av The Times. Här gör sig en anonym person, den som skrev debattartikeln, till en hjälte som säger: vi styr ur skuggorna! – men utan att kunna ställas till ansvar. Ett anonymt styre av folket för folket – det är raka motsatsen till demokrati." Den rysk-amerikanske författaren Masha Gessen om hur en av Donald Trumps tjänstemän anonymt skryter i en krönika i The New York Times hur rådgivare och anställda arbetar för att strunta i eller motarbeta presidentens beslut. DN 25/9 Hungern i världen har stigit under de senaste tre åren och återgår nu till nivåer som uppmättes för ett decennium sedan. Den här bakåtgående trenden är en tydlig varning om att mer måste göras snarast om det globala målet om att avskaffa hunger skall kunna nås innan 2030. Situationen förvärras i Sydamerika och i de flesta regioner i Afrika Den nedåtgående trenden i minskning av undernäring som pågått i Asien ser ut att kraftigt sakta in." Pressmeddelande om FN:s rapport, FN:s livsmedelsprogram, 11 september FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

» Statligt stöd till mångkulturalistiska verksamheter dras in« I sin budgetmotion för 2017/2018 föreslog Sverigedemokraterna att statsbidraget till folkbildningen minskas med en miljard jämfört med regeringens förslag. »En viktig princip för all skattefinansierad utbildning bör vara att den ska sträva efter största möjliga objektivitet, saklighet och allsidighet. Verksamhet med inslag av stark, ensidig politisk eller religiös påverkan bör således inte kunna uppbära statligt stöd inom ramen för folkbildningen. På vissa håll har det statliga stödet till folkbildningen kommit att användas till att lära ut eller uppmuntra användandet av olagliga utomparlamentariska metoder… En dylik hantering av skattebetalarnas pengar är oacceptabel och bör resultera i en utförlig granskning av de aktuella studieförbundens eller folkhögskolornas övriga verksamhet och i en utvärdering av om det alls är lämpligt att ge dem någon form av bidrag, ens för annan verksamhet.Centralt i Sverigedemokraternas politik är att skattemedel ska användas för att stärka vårt lands interna sammanhåll-

ning och nationella gemenskap, inte för att stödja samhällssplittrande projekt eller idéer som leder till motsättningar och utanförskap. Mot bakgrund av detta bör allt statligt stöd till mångkulturalistiska verksamheter, även inom ramen för folkbildningen, dras in. Med begreppet mångkulturalistisk avses i första hand sådana verksamheter som syftar till att bejaka och förstärka kulturella, religiösa och identitetsmässiga skillnader mellan Sveriges invånare baserat på deras etniska bakgrund. Verksamheter som riktar sig mot de nationella minoritetsgrupperna ska dock vara undantagna från ovanstående princip.«

Ur SD:s riksdagsmotion 2015/2016:1849. I SD:s budget motion 2017/18 minskas bidragen till folkbildningen med en miljard jämfört med regeringen.

När Srishti Bakshi läste att en 14-årig flicka och hennes mamma hade våldtagits i tre timmar av flera män blev det droppen. Hon gick 380 mil genom Indien för att samla in erfarenheter om våld mot kvinnor. Under nio månader kom hon i kontakt med 85 000 människor. I indiska medier har många jämfört hennes engagemang med Mahatma Gandhis berömda saltmarsch Srishti Bakshi lämnade en hög position på ett multinationellt företag och engagerade sig i FN:s för 90 år sedan. arbete för att stärka kvinnans ställning. 9

HUR PORTRÄTTERAS FOLKHÖGSKOLAN I MEDIERNA?

GERHARDHOLMGREN, ORGANISATIONSCHEF, RIO:

Det var framför allt två saker som blev tydliga när Gerhard Holmgren läste undersökningen om hur medierna speglar folkhögskolan. Det ena var att allmän kurs lyser med sin frånvaro i media. Det andra var att deltagarna är bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkhögskolans bildningsideal. text & bild: staffan myrbäck – Det den här rapporten visar är att det är skillnad när deltagare talar om folkhögskolan jämfört med när lärare och skolledare formulerar sig om betydelsen av folkhögskolan, säger Gerhard Holmgren när han tar emot högst upp i den röda tegelbyggnaden på Söder i Stockholm, en lokal med stora fönster och magnifik utsikt 10

över Stockholms takåsar. Gerhard Holmgren är organisationschef för rio, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. I samma lokaler finns också Folkhögskolornas Serviceorganisation, fso, som arbetar för både rörelseskolor och landstingsskolor. Under sommarens politiker-

vecka i Almedalen hade man ett seminarium kring rapporten Hur porträtteras folkhögskolan i medierna?, som gjorts på uppdrag av fso. – Vi tog ju fram undersökningen för att kunna presentera att det dels skrivs väldigt mycket om folkhögskolan, dels att få veta hur folkhögskolan framställs i medierna, säger Gerhard Holmgren Studien sträcker sig över fem år, 2013-2017, och visar att antalet artiklar om folkhögskolan ligger på en ganska jämn nivå, i snitt 1550 artiklar per år. År 2015 publicerades det särskilt många artiklar om folkhögskolan, 1824 artiklar, vilket berodde på att FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

Illustration: iStock

– Vi måste bli bättre på att lyfta fram allmän kurs i media

NYHETER folkhögskolan detta år diskuterades mycket som en plattform mot arbetslösheten. Förra året, 2017, publicerades 1378 artiklar i riks- och lokalpress där folkhögskola omnämndes i rubrik eller ingress. Men det var bara en mindre del, 511 artiklar, som handlade om just folkhögskolans verksamhet och det är de sistnämnda man gjort en särskild analys av. En tydlig bild är att det är framför allt lokala medier som skriver om folkhögskolan och dess verksamhet, 93 procent av de undersökta artiklarna. De gånger nationell press skriver om folkhögskolan har det handlat om regeringens budget eller om en folkhögskola gjort något ovanligt. Ett exempel är när Kalix folkhögskola startade en youtube-utbildning. Det dröjde inte länge förrän allt ifrån Dagens Industri, morgonsoffor, radions Kulturnytt och Lilla Aktuellt gjorde inslag och skrev om kursen. Ett annat exempel är när en skola gör något som är kopplat till en fråga som diskuteras mycket på nationell nivå. Till exempel gjorde lärarbristen att de nya utbildningarna av lärarassistenter uppmärksammades i nationella medier. Medias fokus på det ovanliga, annorlunda eller aktuella blir också tydligt när den lokala pres�sen skriver om folkhögskolan. – Det är de särskilda kurserna, allra helst kultur och estetiska kurser man skriver om, säger Gerhard Holmgren. Tre av fyra artiklar (77 procent) speglade särskild kurs på olika sätt där deltagarna berättar om hur mycket den har betytt för dem, i regel i mycket positiva ordalag: ”Mitt bästa år”, ”Det har varit en mycket bra utbildning”. Ofta skriver tidningarna om när en folkhögskola startar en ny kurs (20 procent), eller att en utbildning läggs ned (17 procent). FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

En händelse som fick stor uppmärksamhet ifjol var när Biskops Arnö beslöt att skolans kurs i att skriva dramatik skulle läggas ned, vilket gav gensvar och diskuterades i nationella medier av kända kulturpersonligheter som gått på skolan (skolan tog senare tillbaka sitt beslut). ”Känd person” är en klassisk ingrediens som lockar medier, något man också kan se i tidningsklippen. Det som däremot sticker ut är att mindre än tio procent av artiklarna handlar om allmän kurs, trots att det är en av de vanligaste kurserna på folkhögskola. – Allmän kurs men också etableringskurserna och smf-kurserna hamnar nästan helt under radarn, säger Gerhard Holmgren. Han ser det som något av en paradox eftersom det är just i allmän kurs, etableringskurserna och smf-kurserna de politiska prioriteringarna finns. Det är dessa politikerna pratar om när de ska anslå pengar till folkhögskolan. – Det är ju framför allt i allmän kurs man kan tala om ”samhällsnytta” i den meningen. I ett politiskt perspektiv är det ju de som gör väldigt mycket samhällsnytta. Men de kurserna speglas knappt alls i tidningarna, säger Gerhard Holmgren. Men det som överraskade honom i undersökningen var att deltagarna var bättre än lärare och rektorer på att uttrycka folkbildningens ideal. – När deltagare blir intervjuade uttalar de sig väldigt mycket utifrån vad kursen betytt för dem som personer och deras personliga utveckling. Det rimmar väldigt väl med folkhögskolans bildningsideal och vår syn på lärande och utveckling. När lärare och rektorer blir intervjuade tenderar de att mycket mer argumentera för samhällsnyttan av kurserna, att det leder till något, jobb och högre utbildning. Eftersom det ofta är lärare och

skolledare som får uttala sig (42 respektive 30 procent) blir det folkhögskolans samhällsnytta som upptar det största utrymmet i pressen: en tredjedel av artiklarna (34 procent) handlade om folkhögskolans roll för arbetsmarknad och gymnasiebehörigheter, att det leder till jobb och vidare studier. Hälften så många artiklar (18 procent) handlade om de ”mjukare” värdena, det som brukar förknippas med bildningsidealen, vilket alltså speglade det utrymme deltagarna fick. – Det man kan fundera över är om vi som företräder folkhögskolan, lärare och rektorer, är för defensiva med att lyfta fram bildningsidealen. Vi är ju också påverkade av den samhälleliga diskussionen och måste kriga för vår existens. Då blir det nog lätt så att vi lyfter fram de positiva nyttoeffekterna och inte i tillräcklig utsträckning kärnvärdet i folkhögskolan: bildning, personlig mognad och utveckling, alltså den bildningsresa du får ihop med behörighetsgivande studier i allmän kurs. Bildningsresan

»Är vi för defensiva med att lyfta fram bildningsidealen?«

När lärare och rektorer blir intervjuade tenderar de att mycket mer argumentera för samhällsnyttan av kurserna, säger Gerhard Holmgren, organisationschef på RIO.

TIO-I-TOPP-LISTA PÅ KURSER MEDIA SKRIVER OM:

1. Data & webb 2. Skola & pedagogik (lärarassistent, social pedagog, fritidsledare etc.) 3. Teater, drama & dans 4. Konst, design & textil 5. Musik 6. Språk 7. Trädgård & odling 8. Medicin, sjukvård & omvårdnad 9. Bild, foto & fil 10. Samhällsvetenskap 11

NYHETER

är kanske lättare att se i de estetiska kurserna men de är ju också kvalificerande till vidare studier. Vi skulle kunna bli bättre på att lyfta både nyttoeffekten och bildningsdimensionen. Det är ju det som gör oss unika, säger Gerhard Holmgren. Men det finns också ett klassperspektiv i mediernas bevak-

I Almedalen berättade Sophie Hedestad från Meltwater om hur folkhögskolan porträtterades i meda. Till höger Fredrik Olén från FSO.

ning av folkhögskolan, något som Statskontoret uppmärksammade i en delrapport förra året. Folkhögskolor lyfter gärna fram om de har en särskild kurs, både internt och ut mot media – en teaterkurs eller musikallinje säljer ofta in sig själv i medierna. Deltagarna i dessa kurser skiljer sig också från dem som går i allmän kurs. I en färsk rapport, Kulturell bildning i folkhögskolans regi, framgår att deltagare i de kulturinriktade utbildningarna ofta är medelklassungdomar från hem med välutbildade föräldrar och starkt kulturellt kapital. De flesta har gått färdigt gymnasiet och så många som en tredjedel har tidigare studerat på universitet. De går kurser som är intressanta att skriva om och har deltagare som är duktiga på att uttrycka sig.

Deltagare i allmän kurs kommer i regel från en helt annan bakgrund, har misslyckats i gymnasiet och hoppat av. Många har någon form av diagnos och kanske inte lika lätt att uttrycka sig. Gerhard Holmgren nickar och håller med. – Det är nog något vi skulle behöva lära oss att formulera: vad är det som gör den här allmänna kursen speciell? Samma sak med etableringskurser. De gör ju en massa intressanta saker. Medielogiken gör att särskilda kurser är lätta att sälja in i media medan skolorna måste servera mer när det gäller allmän kurs. Det vore ju otroligt intressant att få spegling från en allmän kurs eller etableringskurs vilken bildningsresa dessa deltagare har gjort.

ANNONS

23-26 oktober

Följ allt som händer på kongressen! Den 23–26 oktober har Lärarförbundet kongress i Lärarnas Hus i Stockholm. Ta del av allt som händer på kongresswebben lararforbundet.se/kongress Där hittar du våra live-sändningar och får de senaste nyheterna. Följ oss också på Facebook, Instagram och Twitter under hashtaggen #lärarkongress och #rättkurs för snabba uppdateringar.

Nu händer det – rätt kurs för framtiden!

Kongress_MANUS 11_FHS1805_179x113mm.indd 1

2018-10-02 08:12

KRÖNIKA

Om att tänka kritiskt

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

Hur kan vi veta vad som är alternativa fakta och sanningar och vad som verkligen är vetenskapligt belagt och objektivt sant? Redan själva det mediala bemötandet av ”fake news”och ”alternativa sanningar” i form av Fakta och Vetenskap behöver granskas kritiskt. Det förekommer till exempel ett antal ”false narratives”, inte minst om den svenska skolan. En sådan berättelse är att problemen i skolan har sina rötter i de läroplaner som producerats under 1990-talet. Brist på ordning och brist på resultat har till stor del förklarats med den reformpedagogik som lägger tonvikt vid eleven och dennes motivation och förutsättningar att lära sig. Ett huvudorgan för den motsatta uppfattningen, en form av förmedlingspedagogik, har varit Dagens nyheter. Skribent efter skribent har beretts plats att tala för Fakta med stort F, begränsat till Vetenskap med stort V och evidensbaserad kunskap. När dessa ”sanningar” upprepats till leda fick någon djupare insatt i läroplanernas innehåll och tillkomst en möjlighet att säga vad som kännetecknar de olika läroplanerna, i detta fall Ingrid Carlgren (dn, 1 augusti). Hon påpekar att det inte finns något reformpedagogiskt tänkande i 90-talets läroplaner. Det är snarare den ensidiga resultatinriktningen som är grundad i den styrande ideologin, new public management och målstyrning, som är problemet. Den producerar ”den bakvända pedagogiken”: att man ska få veta vad man ska veta innan man vet det. Resultatet är föreskrivet från början, inget man ska söka sig fram till. Det räcker med att pricka av på listan. Eleverna ses som målsökande robotar i stället för kunskapssökande människor. Detta gör att nyfikenhet, undran och de långa omvägar för kunskap som ingår i möjligheten till bildning försvåras. Bildning som begrepp innefattar både subjektiva förutsättningar för kunskap och den kunskap som finns i vetenskap och den som är inbyggd i det kulturella arvet. Förståelsen av bildning tillåter oss att se den förlegade motsättningen mellan reformpedagogik och förmedlingspedagogik i en kombination. Renodlad blir förmedlingspedagogiken ofta och

gärna den gamla kateder som gjort skolan till ett misslyckande för många – alltmedan reformpedagogiken leder till löst tyckande och långvariga diskussioner om vad man ska göra, i stället för att göra det. Men i en sinnrik kombination går det att finna den dialogiska vägen till en pedagogik som är anpassad till omständigheterna, innehållet och vilka elever vi har att göra med. Elever, studenter och lärare kan utveckla sin kritiska förmåga och kulturella förståelse genom att ta del av olika perspektiv av det som studeras. Man kan bilda sig en egen uppfattning, reflektera över sin egen roll och höja sin medvetenhet om vad som styr vår livshållning. Att vara kritisk är i klassisk mening att se sakernas tillstånd ur flera olika perspektiv, pröva dem och därav dra sina egna slutsatser. För det kritiska tänkandets grundare, Immanuel Kant, innebär det att ha förmågan att se saker och ting annorlunda än de självklarheter som serveras. För det krävs skapande fantasi. Kritisk förmåga rör här inte enbart vetenskapen, den rör även den kunskap som finns i det estetiska och det etiska. I den mediala kunskapsdiskussion som nu förs framstår det som att dessa former av kunskap inte finns. Om journalister och politiker orkar sträcka sig lite längre finns det idag utvecklade begrepp för kunskap i relation till hantverk, konst, etik och politik – kunskap som går bortom Fakta med stort F. Folkhögskolan har en unik möjlighet att vidga sitt fokus bortom det allmänna skolväsendet och använda sin frihet till att utveckla mångsidighet och pluralism i vid mening. Tänka, det kan vi i dialog med oss själva och andra. Kritiskt tänkande utvecklas genom att vi prövar våra perspektiv med hjälp av andras. Den lilla gruppen är lämplig för sådant arbete. Att besöka andras perspektiv innebär samtidigt att pröva sitt eget omdöme. Detta ”jämförelsematerial” kan vidgas till skönlitteratur och andra konstformer där vi kan finna ”den indirekta vägen” för mänsklig erfarenhet. Komplexa sammanhang kräver kritiska studier som går utöver källkritiken. Det kräver en uppövad förmåga att jämföra olika perspektiv med varandra, vilket förutsätter ett samarbete mellan olika ämnen och former av kunskap. Kunskap i klassisk mening innefattar vetandet, kunnandet och klokheten, att kunna utveckla ett gott omdöme. Bernt Gustavsson

»Kritiskt tänkande utvecklas med hjälp av andra «

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

FOLKHÃ&#x2013;GSKOLAN

5 2018

1 50 år av folkbildning Tradition – och förnyelse. Ett recept som präglat folkhögskolan under 150 år som gått sedan de startade 1868. Vi har besökt två av Sveriges tre första folkhögskolor som startade detta år: Hvilan och Önnestad i Skåne. text: ingela hofsten foto: emil malmborg

Hvilans rektor Eduardo Gran Villanueva-Contreras värjer sig lite mot ordet folkhögskoleanda. – Jag pratar hellre om folkhögskoleperspektiv. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

often! I stället för den där lätt unkna lukten av svettinpyrd gummimatta känns en lätt syrlig och frisk doft av fernissat trä i den här jympasalen. Så är den också helt i trä, från golvet, via de ribbstols- och fönsterförsedda väggarna till det höga taket. Jympasalen är inte den enda platsen här på folkhögskolan Hvilan i skånska Åkarp där man känner historiens vingslag. Huvudbyggnaden är en kopia av den krog där den ursprungliga folkhögskolan inhystes vid starten 1868, minus det ursprungliga halmtaket. I mars 1874 brann skolan brann ner till grunden. Bara ett drygt halvår senare var den återuppbyggd, inklusive en pubdel med mörk träpanel och visdomsord i ålderdomlig piktur. Personalen använder puben som fika- och mötesrum. Det är fantastiskt att arbeta i byggnader med sådana anor, tycker Hvilans rektor Eduardo Gran VillanuevaContreras. Men: – Det är inte husen som är det viktiga för oss. Kommentaren handlar om det faktum, att Hvilan bedriver verksamhet på flera ställen och ihop med flera olika samarbetspartner. Här finns inte heller något internat längre. – Det är såklart lättare om alla deltagare och all personal finns på samma ställe, men då är det större risk 15

Önnestad rektor Annika Lindquist tycker det är synd att allt färre deltagare väljer att bo på internatet.

att man hamnar i en bubbla. Sen finns det förstås andra folkhögskolor där deltagarna mår bättre om de kan koppla bort sig från yttervärlden ett tag. Lite så var tänket för 150 år sedan. Skolorna skulle ligga på landsbygden för att de unga männen (kvinnor kom in i bilden senare) skulle ”värjas för de frestelser vistandet i staden ovillkorligen måste medföra”. Men även om Åkarp fortfarande är lantligt ligger det i dag i en storstadsregion, med Malmö och Lund på ett par mils avstånd. Då är det bra att finnas på fler platser också fysiskt, anser Eduardo Gran Villanueva-Contreras. Han berättar att Hvilans folkhögskola ökat deltagarantalet från cirka 300 till nästan 900 på de senaste fyra åren, genom filialer, samarbeten och utökat antal distanskurser. Hvilan är en av de tre svenska folkhögskolorna som startades 1868, med inspiration från Danmark och Norge. De två andra är Önnestad, också Skåne, samt Lunnevad i Östergötland. Målet med verksamheten var att bondsöner skulle få ”medborgerlig bildning med inriktning på de nya kommunallagarna, moderna jordbrukskunskaper samt personlig utveckling”.

ckså på Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad finns reminiscenser av skolans långa historia, även om den ladugård där de första lektionerna hölls är borta. I ett hus som förr hyste såväl aula som rektorsbostad är bland annat det gamla köket med sin öppna spis bevarat. Här bjöds på sin tid nyanställda lärare och deras respektive på middag, och här lekte rektorsbarnen tafatt med sina vänner. – Jag minns hur vi hoppade mellan bänkarna, minns Per Carlman, som på 50-talet var en av dessa vänner. Nu är han lärare ”på övertid”, efter att ha jobbat här sedan mitten av 80-talet och fyllde pensionär härom året. Han undervisar i samhällskunskap och psykologi på allmän linje, där merparten av skolans drygt 300 deltagare (etableringskursen oräknad) går. Önnestads folkhögskola är en av få i landet som inte har någon filial. Alla skolans utbildningar och kurser bedrivs i och från – distanskurser ingår i verksamheten – skolans lokaler. Här finns också fortfarande en internatdel, även om allt färre deltagare väljer att bo så. – Det är lite synd, säger Annika Lindquist, som FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

»Vi måste visa att vi är en egen utbildningsform«

började här som lärare 1993 och nu är rektor sedan sex år tillbaka. Hon kan ibland sakna det folkhögskoleliv som innefattade kvällsaktiviteter och evenemang. På den tiden bodde också flera av lärarna på skolområdet. – Det var ett annat liv och rörelse. Men på många sätt är det bra att både deltagare och lärare har ett liv utanför skolan numera. Nackdelen är att det är svårare att få till sammanhållning mellan deltagarna. På Önnestad finns fyra sektorer – allmän kurs, konst- och textil, sociala sektorn och tecken/tolk – som håller till i varsina byggnader. Därför gäller det att jobba för att deltagarna ska känna gemenskap med varandra. Till exempel erbjuds alla deltagare och all personal att för en mycket billig penning resa till bokmässan i Göteborg varje höst. Med jämna mellanrum anordnas också schemabrytande dagar med föreläsningar och andra aktiviteter för alla som går på Önnestad. Annika Lindquist är också noga med att alla deltagare får klart för sig vad det innebär att gå i just folkhögskola. Därför finns obligatoriska lektioner om folkhögskolans grunder på alla utbildningarnas FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

scheman. – Vi måste värna om och visa att vi är en egen utbildningsform, inte ett slags Komvux. Och så finns det något mer, något som har med tradition att göra, tycker hon. – Uttrycket ”folkhögskoleandan sitter i väggarna” tycker jag stämmer bra hos oss. För mig innebär det att deltagarna blir sedda, hörda och bekräftade. Att vi fikar tillsammans på förmiddagen, att vi har internat, att servicepersonalen finns nära deltagarna. Eduardo Gran Villanueva-Contreras på Hvilan värjer sig lite mot ordet folkhögskoleanda. – Jag tycker begreppet glorifierar. Jag pratar hellre om folkhögskoleperspektiv. I det ingår att folkhögskolorna alltid har förändrats utifrån olika samhällsutmaningar. – Jag tycker vi lever för mycket i det vi varit och är i folkhögskolevärlden. Vi ska inte bara förvalta, utan också förändra och förnya! Annika Lindquist är inne på samma linje: – Vi kan inte bara köra på i våra gamla hjulspår, utan måste utveckla oss hela tiden. I boken Folkhögskolan 150 år listas, utifrån en

Några av de saker där folkhögskolorna bidragit till förnyelse är tidig satsning på kvinnliga elever, motverkan av regional och klassmässig ojämlikhet, överskridande av gränsen mellan bildning och yrkesutbildning och införandet av vuxenutbildning.

»Jag tycker vi lever för mycket i det som varit. Vi ska inte bara förvalta utan också förändra och förnya«

Hvilan var under sina första decennier en viktig kulturaktör i bygden. Byborna bjöds in att lyssna på populärvetenskapliga föredrag. Sådant hinns sällan med i dag, säger Eduardo Gran VillanuevaContreras.

artikel från 2005 av professor Staffan Larsson, några av de saker där folkhögskolorna bidragit till förnyelse av det svenska utbildningssystemet: bland annat motverkan av regional och klassmässig ojämlikhet, tidig satsning på kvinnliga elever, överskridande av gränsen mellan bildning och yrkesutbildning, införandet av vuxenutbildning. I dag handlar förnyelsearbetet till exempel om att anordna etablerings- och motivationskurser, att möta det ökade behovet av undervisning på grundskolenivå och att deltagare med funktionsvariationer får det stöd de behöver, konstaterar de två rektorerna. Ännu ett exempel är att anordna seniorkurser och därigenom se till att skapa möten mellan äldre och yngre deltagare.

olkhögskolan Hvilan satsar också hårt på sfiundervisning, bland annat genom yrkes-sfi, samt på yrkesutbildningar för särskilda målgrupper, som en utbildning till bilmekaniker samt maskinförare för kvinnor i Höör. – Jag försöker hela tiden bredda och öppna, säger Eduardo Gran Villanueva-Contreras. I och med sin stora satsning på sfi-undervisning har skolan anställt en särskild sfi-rektor, vars uppdrag är att implementera sfi-undervisningen i folkhögskolans arbetssätt. – Sfi är ju en annan, ganska fyrkantig utbildningsform. Men vi ska nog få till det. Till att börja med kallar vi de eleverna för deltagare. I förlängningen hoppas han att dessa deltagare ska sprida kunskapen om att utbildningsformen folkhögskola finns vidare till sina barn. Ett annat sätt att bredda handlar om att samarbeta om undervisningen med skolor i andra delar av världen, berättar han. Folkhögskolorna utmärkte sig redan på 1800talet för sina nydanande idéer om hur undervisningen skulle bedrivas. Pedagogiken ”skilde sig markant från tidens läxläsnings- och examensskola”, skriver Kerstin Mustel i boken Folkhögskolan 150 år. Eduardo Gran Villanueva-Contreras tror att denna förnyelsetradition bidragit till epitetet ”flum”, som både han och Annika Lindquist menar fortfarande vidhäftar folkhögskolorna. Det är ett arv från den tid då folkhögskolepedagogiken med

dess demokratiska och ofta tematiska arbetssätt var ny och oprövad, menar han. – Men i dag har ju både grundskolan och gymnasiet anammat det sättet att undervisa. Både han och Annika Lindquist tycker att folk i gemen har för lite kunskap om vad folkhögskolorna gör och står för. – Ett sätt att sprida kunskap om oss är genom att ha sfi-undervisning. Hvilan var under sina första decennier en viktig kulturaktör i bygden. Byborna bjöds in att lyssna på populärvetenskapliga föredrag, något som drog stora åhörarskaror. Sådant hinns sällan med i dag, säger Eduardo Gran Villanueva-Contreras och påpekar att det dessutom är svårt att nå andra än pensionärer vid den typen av arrangemang. – Men vi försöker ha vår park så öppen som möjligt, så att Åkarpsborna känner att folkhögskolan är en del av byn. Förra sommaren fanns det till exempel pokemon här. Det var kul! Annika Lindquist på Önnestads folkhögskola resonerar på ett annat sätt. – Ett tag blev vår park ett slags tillhåll. Så vi är noga med att den är privat område och har haft ett bra samarbete med polisen om det. Inte heller hon tycker tiden räcker till för att anordna offentliga arrangemang i skolan och påpekar att det också handlar om att värna personalen. – Folk här är så hängivna att det finns risk för utmattning. Men det finns också ett viktigt arv att förvalta. – Allas lika värde. Traditionen att ta sig an flyktingar – under andra världskriget erbjöd många folkhögskolor plats för judiska flyktingar, i dag har vi mycket sfi och etableringsverksamhet. Samarbeten – vi lånar till exempel ut våra lokaler till scouterna och samarbetar med kommunen och Lunds universitet, säger Eduardo Gran Villanueva-Contreras. Både Hvilan och Önnestad har använt sina 150-årsdagar som avstamp inför framtiden. I Önnestad började förberedelserna redan för tre år sedan, genom en stor marknadsföringssatsning som bland annat innebar ny logga och hemsida. På jubileumsdagen i våras bjöds både nuvarande och för detta deltagare och personal in till föreläsningar och fest. Vid Hvilans firande visades en teaterföreställning med nedslag i tre viktiga år – 1868, 1968 och – via en app – 2068. Eduardo Gran VillanuevaContreras ser förtjust ut när han visar den, men konstaterar att det är svårt att sia om framtiden. – Det jag vet är, att folkhögskolorna måste anpassa sig till samhällets behov – utan att förlora sin kärna, säger han och skriver under på Annika Lindquists framtidsvision: – Jag tror folkhögskolorna kommer att behövas ännu mer i framtiden. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

På 150 år har Hvilan och Önnestad gått från kurser i jordbruksteknik till estetiska utbildningar och moderna yrkesutbildningar som fritidsledare, teckenspråk och vård och omsorg.

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

i samklang med naturen För 150 år sedan startades folkhögskolor för att folkbilda dåtidens lantbruksungdom och lära dem moderna jordbruksmetoder. Sveriges yngsta folkhögskola Holma tar upp tråden med fokus på nutidens stora utmaningar:omställning till en mer hållbar värld. Här arbetar ingen lärare heltid och alla beslut fattas genom samtycke. text: tora villanueva gran foto: emma larsson

FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

et är dags att skörda kålhuvuden för deltagarna på kursen Mat ur jorden. De har vuxit på bra här i den näringsrika jorden på landsbygden utanför skånska Höör trots den heta och torra sommaren. Caroline Alexandersson och Helena Häger, båda 25 år, hjälps åt att skära av stammarna och lägga upp de tunga huvudena på en skottkärra. 14 stycken räknar de till, för i dag är 14 kursdeltagare närvarande. Var och en ska få med sig ett huvud hem i eftermiddag, det lär bli en ganska tung packning att släpa. – Jag skulle nog säga att det här är mer än en folkhögskola. Det är en hel livsstil. Skolan vill ge oss verktyg att kunna odla vår egen mat och att vi ska bli så självförsörjande som möjligt, säger Helena Häger innan hon rullar bort skottkärran till kurskompisarna Åsa Mårtensson och Jakob Lundén som står vid ett bord, tar emot och sköljer grönsakerna rent med vatten från skolans egna brunn. Vi befinner oss på Holma folkhögskola, som startade 2015 och därmed är det allra färskaste tillskottet i folkhögskolesverige. Skolan drivs av en FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

ideell förening och bakom den står åtta olika miljöorganisationer som tillsammans delar på huvudmannaskapet. Det hela startade i liten skala, för sådär 15 år sedan, med att en av föreningarna, Skogsträdgårdens vänner, började hålla kurser i skogsträdgårdsodling här ute. Det handlar, kort sammanfattat, om att skapa odlingssystem i samklang med naturen som kan sköta sig själv och inte behöver så mycket resurser utifrån. Så småningom fick man deltagarveckor genom Jämshögs folkhögskola och fick upp ögonen för folkbildningens potentialer. – De olika medlemsorganisationerna delar samma vision om att människan måste ställa om till ett mer hållbart samhälle. Vi insåg att vi hade mycket att vinna på att organisera oss och samarbeta. Folkbildning är ett bra verktyg för att nå ut. Dessutom hade odlingsrörelsen ingen egen folkhögskola sedan tidigare, det fanns ett tomrum att fylla, säger Andreas Jonsson som är rektor här och länge har varit engagerad inom permakulturrörelsen, en annan av dem som står bakom Holma. Utöver

Holmas medlems organisationer delar samma vision om ett mer hållbart samhälle. – Vi insåg att vi hade mycket att vinna på att organisera oss och samarbeta. Folkbildning är ett bra verktyg för att nå ut, säger rektorn på Sveriges yngsta folkhögskola, Andreas Jonsson

att arbeta på Holma driver han ett jordbruk som grundar sig på permakulturmetoden utanför Kristianstad. Det har han tid med tack vare att ingen på Holma får jobba mer än 75 procent. Tanken med det är dels att ge en sporre till att dela mer på det man har, men också att garantera att all personal verkligen har tid att utforska olika metoder som kan göra dem mer självförsörjande. Det hinner man inte om man jobbar heltid, menar personalen här. – Ju mer pengar man har, ju mer konsumerar man. Vi vill bygga upp skolans alla delar utifrån vår vision om omställning till ett annat samhälle.

ndreas Jonsson möter upp utanför några av byggnaderna som hör till Stiftelsen Holma och som folkhögskolan disponerar. Förutom en gammal mangårdsbyggnad, ekonomifastigheter och ladugård hör 72 hektar äng, skog och åker till stiftelsen. Här har deltagarna möjlighet att praktisk bruka marken under de olika kurserna, samtliga har med olika profiler den gemensamma inriktningen hållbarhet och omställning. Men något internat har inte skolan. Andreas Jonsson motiverar det med att det är svårt att få att gå runt ekonomiskt. – Skolor med internat går ofta med förlust och vi vill vara försiktiga med pengar. Dessutom vill vi gärna att våra deltagare ska interagera med närsamhället. Med ett internat är risken större att verksamheten isoleras, vårt mål är att bygga samarbeten med aktörer här runt omkring för att på så sätt bidra till omställning. Men under helgkurserna har kursdeltagare möjlighet att tillfälligt bo i sovrummen i boningshuset.

Andreas Jonsson valdes till rektor av personalen, ett tidsbegränsat uppdrag, här flankerad av Karin Jansson och Johanna Johansson 22

Och just helgkurserna är en viktig del av Holmas verksamhet i målet att nå ut bredare, säger Andreas Jonsson. Det är också anledningen till att skolan även har lokaler inne i Lund. I dem huserar allmän kurs. Även den har en omställningsprofil och allmän kurs-deltagarna har undervisning ute på Holma en dag i veckan. – Många av deltagarna på våra särskilda kurser har redan ett stort engagemang för omställningsfrågor. Genom allmän kurs når vi även andra målgrupper, säger Andreas Jonsson. Nu ansluter hans kollegor Karin Jansson och Johanna Johansson. Att de är flera som representerar skolan i mötet med media är viktigt för medarbetarna på Holma. Skolans organisation bygger nämligen på sociokrati. Det innebär att alla beslut fattas gemensamt genom samtycke och att de olika ansvarsområdena är uppdelade på olika arbetsgrupper, så kallade kretsar. Karin Jansson som förutom att undervisa i odling, ansvarar för den krets som har hand om specialkurserna, tycker att det ger ett mer hållbart ledarskap. –Alla blir involverade och känner därmed både delaktighet och ansvar. Alla bidrar till arbetet med att driva skolan framåt och ingen har någon dold agenda, säger hon. Den sociokratiska modellen innebär att Andreas Jonssons rektorsroll skiljer sig en hel del från ett klassiskt chefskap. Dels har han samma lön som alla andra anställda och dels är han vald av personalen. I processen fick alla säga sitt om vilka behov de ansåg att rektorsfunktionen behövde fylla. Uppdraget är dessutom tidsbegränsat. År 2020 ska alla, inklusive Andreas Jonsson själv, utvärdera hur det hela fungerar och om han fortfarande är mest lämpad. – Jag ser inget problem med det. Min anställning på skolan har jag kvar oavsett. Alla vi i personalen arbetar som lärare och vi har heller ingen särskild vaktmästare eller lokalvårdare utan hjälps åt även med de uppgifterna. Jag undervisar i permakultur och är rektor enbart på halvtid, säger Andreas Jonsson. En organisation som bygger på sociokrati kan naturligtvis resultera i många och långa diskussioner, men Karin Jansson, Johanna Johansson och Andreas Jonsson ser det som ett folkbildande demokratiarbete i sig. De konstaterar att personalgruppen gemensamt tröskat igenom mycket under skolans första år, men att det har varit utvecklande för alla inblandade. Nu har de dock märkt att besluten börjar fattas mer effektivt, man börjar få rutin och vana. – Vi har landat i en mycket tydlig vision om målet med vår verksamhet. Alla beslut vi tar måste vägas mot det, på vilket sätt det bidrar till att nå omställning och hållbarhet? säger Andreas Jonsson. Som exempel nämner han ett beslut som nyligen FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

»Många deltagare har redan ett stort engagemang för omställningsfrågor«

Helena Häger och Åsa Mårtensson studerar kursen Mat ur jorden. Här hjälps de åt att skörda kålhuvuden och purjolök. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

Holma deltar också på Lunds skördemarknad och säljer en del av det man har odlat förklarar Charlotte Nycander, här i folkhögskolans växthus

Holma består av en gammal mangårdsbyggnad, ekonomifastigheter, ladugård och 72 hektar äng, skog och åker. 24

togs om att lägga ner den kurs som skolan har gett i journalistisk och sociala medier. I vanliga fall kan ett sådant beslut vara såväl känsligt, personligt som konfliktfyllt, konstaterar han. – Men hos oss blev det faktiskt inte så. Alla var med och beslutade om att kursen föll utanför vårt egentliga uppdrag. Det var inget fel på varken innehåll eller söktryck, men ska man läsa journalistik gör man det bättre på en annan folkhögskola.

ohanna Johansson, som undervisar i skogsträdgårdsodling och har ansvar inom ekonomikretsen, tycker att resten av samhället har mycket att lära av den sociokratiska modellen. Och här ser hon Holma folkhögskola som en viktig aktör. När deltagarna sprids efter kurserna hoppas hon att de kan ta med sig erfarenheter av modellen in i arbetsliv och olika organisationer. På så sätt hakar man på den gamla folkhögskoletraditionen om att folkbildning faktiskt kan bidra till att förändra världen. – Sociokrati handlar om att gemensamt komma fram till den bästa lösning. När olika åsikter och erfarenheter får stötas och blötas gagnar det slutresultatet, ibland kan ursprungsförslaget behöva revideras flera gånger om. Det handlar inte om att vara flest och rösta ner en minoritet. Vi återvänder till deltagarna i grönsakslandet på kursen Mat ur jorden. Inne i boden intill växthuset sitter Julia Geite, 23 år och Sarah Angel, 29 år, och silar sellerisalt. De har tillverkat det av egenodlade örter och selleri, torkningsprocessen har varit lång och skett i Julia Geites ugn hemma i köket i Malmö.

Nu ska saltet paketeras i små glasburkar och säljas på Lunds skördemarknad som äger rum till helgen. – Skolan ger en annan kurs i att odla för försäljning, på den här kursen jobbar vi vanligtvis enbart med självförsörjning. Men på Lunds skördemarknad kan vi visa vad vi gör och nå ut, förklarar läraren Charlotte Nycander som kommer förbi för att se hur det går för Sarah Angel och Julia Geite. De är överens om att de har lärt sig mycket sedan kursen startade i mars. Förutom teori och praktik om odling har de också blivit experter på att ta tillvara på mat. Skafferi, vindsutrymmen, frys och kyl är proppade av torkade, syrade och inlagda grönsaker från den före detta ängsmarken som de själva brutit upp här ute på Holma. Julia Geite tycker att framtiden ibland kan kännas hopplös och att mänskligheten är på väg åt helt fel håll. Hon delar den känslan med många av sina kurskompisar, säger hon. Holma har blivit lite av en fristad för dem, ett sätt att få framtidstro. – Det är lätt att känna sig maktlös. Men det här med att ta ansvar för det man äter är ju åtminstone något som faktiskt går att göra. Det vi har lärt oss här är sådant som alla borde kunna. De är viktig livskunskap, helt enkelt. Sarah Angel tycker att det har varit extra intressant att kursen gått en så extremt varm sommar. För allt tyder ju på att det är mot den verkligheten världen barkar. – Vi har pratat mycket om det, hade vi inte importerat mat så hade det varit svält i Sverige nu. Det är ganska skrämmande att tänka på. Alla skulle behöva lära sig mer om hur man kan odla sin egen mat. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

Sveriges största konferens om samhällsutveckling och folkbildning

VISION &VILJA

KONSERT & KONGRESS LINKÖPING

21 november 2018

Folkbildarforum är Sveriges största konferens om folkbildning och samhällsutveckling. Årets tema är Vision och Vilja. Visioner för att ingjuta hopp, vilja till handling och till att stå upp för visionerna. På folkbildarforum.se publicerar vi löpande intervjuer med medverkande och texter relevanta för temat. 21 november – Förmiddag • • • •

Kent Wisti Tro, hopp och rättigheter Brit Stakston Sociala media efter #metoo Jeff Werner Postdemokratisk kultur Carlotta Melander Stad, land och ”utanförskapsområden” Kväll

Eftermiddag • Parallella sessioner på samma teman som under förmiddagen. Agneta Stark spanar efter demokratiska visioner

Folkbildningen 150 år – middag följd av Lunnevads Folkhögskolas 150-års föreställning.

Folkbildarforum teckentolkas och lokalerna är tillgängliga.

Anmäl er före 12/11 på folkbildarforum.se. Gruppanmälan ger rabatt!

folkbildarforum.se • facebook.se/folkbildarforum • twitter.com/folkbildarforum

NYHETER

Bättre social inkludering på folkhögskola

Till minne av Björn-Erik Brobäck

En folkbildare har tystnat Min arbetskamrat, Björn-Erik Brobäck har dött. Den 4 augusti somnade han in på familjens torp på Tjörn 79 år gammal. BjörnErik, eller beb som han kallades, arbetade på Göteborgs folkhögskola nästan från start. Han blev inbjuden att föreläsa om ungdomsarbete för blivande socialpedagoger. Han lämnade sitt arbete som socialarbetare i Västra Frölunda 1976 för att undervisa på Göteborgs folkhögskola fram till sin pensionering 2008, i början på fritidsledarutbildningen och senare även på Allmän linje. Från 1994 var han metodiklektor för blivande folkhögskollärare i Västsverige, en distansutbildning knuten till Linköpings universitet men förlagd till Göteborgs folkhögskola. beb var också med och bildade Grundtviginstitutet, ett samarbete mellan Göteborgs universitet och folkhögskolan. Det var beb som förde in Grundtvig i vår fortbildning på skolan. En temadag kom han utklädd till Grundtvig i svart kaftan och vit prästkrage och lade ut texten om folkhögskolans motkraft mot ”de sorte skoler” och vikten av att vara människa först – folkhögskollärare sedan. Det var inte lärarna som skulle bedöma deltagarna, utan tvärtom. Han hade lätt för att fånga sina åhörare med det levande ordet och var en av dem som såg till att diskussionen om folkhögskolans uppdrag hölls levande på vår skola. beb studerade själv på Visingsö folkhögskola i sin ungdom. Han berättade gärna om hur rektorn 26

hade intresserat sig för hans val av kurser och fått honom att förstå att hans egen lust var avgörande. beb påpekade ofta att var det några ämnen som skulle vara obligatoriska var det kreativa ämnen. Själv spelade BEB gärna gitarr och ledde teatergrupper. In i det sista arbetade han med teaterverksamhet för pensionärer på Träffpunkten i Göteborg. Vi stred fackligt för bättre villkor för linjeföreståndarna, när han förestod Fritidsledarutbildningen och jag Allmän linje. Vårt krav att få extra betalt med 1000 kronor och inte bara nedsättning i tjänsten gick inte igenom. Inte för oss, men för de som kom efter oss när vi hade sagt upp oss. bebs idéer om hur bra fritidsverksamheten skall bedrivas lever kvar inte bara i Göteborg. Ett trettiotal islänningar har utbildats på Göteborgs folkhögskola. Till minnesstunden kom en av dem, Nonne, och berättade om den stora betydelse beb haft för fritidsverksamheten på Island. En folkbildare har tystnat, men hans verk lever vidare genom de handlingar hans deltagare utför. Jag är glad att ha haft BjörnErik som arbetskamrat och vän. Clara Hyldgaard Nankler

Folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera nyanlända jämfört med gymnasiet. Det menar Andres Fejes, professor i Vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, en av sju forskare som studerar migration, lärande och social inkludering i ett forskningsprogram som sträcker över åtta år där man följer nylända personer. – Vi vill ta reda på hur olika sammanhang som är kopplade till nyanländas utbildning i svenska kan bidra till deras sociala inkludering. Som att känna tillhörighet i en grupp eller bli del av samhället på annat sätt, säger Andreas Fejes i en intervju på Linköpings universitets hemsida. Två delstudier är klara. Den ena har följt asylsökande som läst svenska på ABF. Den andra har studerat språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan respektive folkhögskolan. Andreas Fejes vill inte dra för stora slutsatser ännu men påpekar att det finns skillnader mellan hur nyanlända upplevt undervisningen och den sociala tillhörigheten på folkhögskolorna respektive gymnasieskolorna. – Det vi ser är att folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera eleverna. De blir en del av alla övriga på skolan och har gemensamma aktiviteter med dem. På de två gymnasieskolorna har de nyanlända eleverna inte känt samma delaktighet med övriga elever och lärare. Verksamheten har varit avskild från den övriga skolundervisningen och de nyanlända har vistats i separata lokaler. – Det vi också ser är att lärarna på folkhögskolorna tycks ha en större flexibilitet i att bestämma vilken språknivå eleven befinner sig på, jämfört med i gymnasieskolorna, säger Andreas Fejes. Staffan Myrbäck FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

MIN SIDA Uppdatera dina medlemsuppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgifter.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kontakta kansliet! ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark bengt.wensmark@lararforbundet.se 040-393915

TOMAS HAR ORDET

Folkhögskolan 150 år! Hurra! En vital 150-åring som stolt kan se sig i historiens spegel tillbaka på det uppdrag vi haft genom alla år, att bilda medborgaren. Jag hade förmånen att representera svensk folkhögskola vid en internationell konferens i somras vars syfte var att diskutera hur Grundtvigs idéer antagits och anpassats i olika samhällen och kulturer. I Sverige är vi något kluvna till Grundtvig, han kan ses som lite för andlig och nationalistisk. Samtidigt var han ett barn av sin tid, en tid präglad av nationalismen där Danmark skulle hållas samman, både utåt och inåt. 1800-talet var även tiden då allt fler länder började gå mot en mer utvecklad parlamentarisk demokrati. Från att inte alls ha trott på demokratin blev Grundtvig övertygad om att det var vägen att gå, men det krävde också medborgarnas medvetenhet om sin roll i ett demokratiskt samhälle. Verktyget blev Folkhögskolan med visionen att medborgaren skulle kunna välja och utöva ett yrke, kunna uttrycka upplevelser, tankar och känslor, engagera sig i andras liv och bli aktiv i samhället. Sätt dessa tankar i relation till våra fyra syften och jag tror inte att vi ligger så långt från Grundtvig som vi ibland vill göra gällande. När vi nu väldigt snabbt ska expandera verksamheten på våra folkhögskolor blir historien viktig gällande vår särart. Vi står inför en stor omsättning av folkhögskollärare och ska samtidigt stå kvar på vår ideologiska grund, inte fastna i väg- och mätsamhällets likriktade syn på utbildning och riskera att tappa bildningen som bör stå i centrum. Utmaningen är densamma som Grundtvig såg i 1800-talets mitt, en ifrågasatt demokrati och en mer passiv syn på medborgarskapet. Vi som befinner oss i folkhögskolan måste sätta i centrum att vårda det folkhögskolan ska stå för och vara, detta i en tid där demokratin måste byggas om och om igen, samtidigt som regeringen ger oss pengar mot specifika resultat. Vi ska möjliggöra för, och uppmuntra deltagaren att i första hand bli någon, inte något, och bli en aktiv medborgare, inte bara i lokalsamhället utan också som världsmedborgare i det mångkulturella samhälle våra skolor förhoppningsvis speglar. Vi bör se tillbaka på vår historia med stolthet och påminna oss om att Grundtvig och Key fortfarande spelar roll, men i en ny tid. Gör vi det kan vi se på de kommande 150 åren med tillförsikt för vi har en idé som håller. Tomas Rosengre vice ordförande Förbundet Folkhögskollärarna

LÄSNING

( V ) och demokratin

Foto: TT

PARTIET PÅ KANT MED (V)ERKLIGHETEN Magnus Utvik • Är det något som kan irritera ledande vänsterpartister är när partiets tidigare förbindelser med Sovjet och dess lydstater jämförs med Sverigedemokraternas nazistiska förflutna. Vänsterpartiets självbild är ju solidaritet med de förtryckta och kampen för mänskliga rättigheter, ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Dessutom gjorde man ju upp med sin historia i en vitbok 1996. Men en som inte håller med om det är idéhistorikern Sven-Erik Liedman, som själv skrev ett av bidragen i partiets vitbok. Liedman är en av dem som intervjuas i den tidigare medlemmen i Vänsterpartiet, Magnus Utviks bok Partiet på kant med (v)erkligheten, utgiven före valet. Liedman anser inte att vitboken på allvar tar itu med partiets historia och dess stöd till totalitära regimer. Magnus Utvik berättar sakligt historien om hur Vänsterpartiet upprätthöll broderliga förbindelser med Sovjets och dess lydstaters partier ända fram till sammanbrottet 1991, trots att dessa bedrivit en politik som orsakat tiotals miljoner männis-

kors död, som långt in på 80-talet fängslade arbetare som ville ha fria fackföreningar och spärrade in medborgarrättskämpar som slogs för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga fri- och rättigheter. Utvik har läst och citerar östeuropeiska dissidenter som slogs för demokrati: Vaclav Havel, Adam Michnik, Sacharov, Wolf Biermann och andra, en del övertygade marxister. Han konstaterar att Vänsterpartiet sällan protesterade och heller aldrig tog strid för dem och deras rättigheter. När partiet tagit avstånd sker det ofta i efterhand, till synes motvilligt. Det senaste exemplet är Venezuela: först när tidningsredaktioner har stängts ned och förföljelserna av regimkritiker har eskalerat kommer avståndstagandet. Det är välreserchat och Magnus Utvik skriver eftertänksamt och resonerande kring vänsterpartiet och hur man får ihop sin självbild. Han har sökt upp ledande vänsterpartister, han ställer frågor om bl. a. partiets trovärdighet i sin syn på demokrati – så sent som 1 maj 2018 demonstrerade Vänsterpartiet i Göteborg och Umeå tillsammans med Kommunistiska Partiet, som hyllar såväl Stalin och bjuder in ambassadören för den Nordkoreanska diktaturen till sina kongresser. Jonas Sjöstedt hävdar ju att partiet lärt av historien men Utvik frågar sig hur man får samarbete med beundrare av Stalin och Nordkorea att gå ihop med demokrati. Staffan Myrbäck Magnus Utvik är författare och litteratur kritiker med ett tiotal romaner och diktböcker. År 2011 gav han ut sin självbiografiska Med Stalin som Gud: tre tonår i en kommunistisk sekt.

BERÄTTELSEN OM SVERIGE – TEXTER OM VÅR DEMOKRATI Patrik Lundberg • I Sverige brukar det informellt talas om tre statsmakter. De två första är regeringen och riksdagen, den tredje är massmedia. Men vår demokrati består av så mycket mer än valet vart fjärde år. Patrik Lundberg är kolumnist på Aftonbladet och debuterade 2013 med sin självbiografiska bok Gul utanpå som hand lar om utanförskap och om hur det är att växa upp som svensk med asiatiskt utse ende. I hans bok Berättelsen om Sverige vi får möta personer som på ett eller anna t sätt försöker förändra. Patrik Lundberg tar med läsaren på en resa genom Sverige i dag. Från fotbollsklubbar till flyktingar, från Flashback till skolbibliotek, från feministe r till nationalister. MAKTEN Naomi Alderman • Romanen Makten ansågs av en del kritiker som vår tids The Handmaids Tale. Maragret Atwoods skrev själv att Makten är "elektrifierande! Chockerande! Kommer att knocka dig!" Makten tar med läsaren till en alternativ verklighet där kvinnor styr. I centrum finns en nigeriansk dotter, en bar hemsflicka, en amerikansk lokalpolitiker oc en okammad Londontjej med trasslig bakgrund. En mäktig kraft ger tonårsflicko monumental fysisk styrka. En styrka som kan skapa fruktansvärd smärta och död. DIGITAL DEMOKRATI Ulf Bjereld m fl • De etablerade politiska partiernas ställning bland medborgarna i västvärlden försvagas, samtidigt som den populistiska vågen vinner allt större terräng. I Digital demokrati analyserar statsvetare hur digitaliseringen och framväxt en av sociala medier kan bidra till att återi gen göra de politiska partierna relevanta. Soci ala medier gör det möjligt att snabbt bygg a relationer mellan väljare och valda. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

Nyutgivning av kvinnliga nobelpristagare

FRIHETENS BLÅ TONER – EN BERÄTTELSE OM JAZZEN I SVERIGE Göran Jonsson

Jazzhistoria i Sverige • Ett hundra år svensk jazzhistoria ger en annorlunda bild av Sverige och jazzens ursprungliga hemland usa. Synen på svarta var exempelvis minst lika rasistisk i Sverige som i de amerikanska Sydstaterna. 1933 besökte jazztrumpetaren och sångaren Louis Armstrong Sverige. Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning skrev då: ”Lättjefull och slapp med blodsprängda armar vrålade han in något obegripligt i mikrofonen, ruskade på sin flodhästlekamen...Då och då torkade han med den stora näsduken sitt feta svettiga ansikte, som egentligen består av en stor tjutande mun…” Om detta skriver Göran Jonsson i sin debut Frihetens blå toner. En berättelse om jazzen i Sverige. Med åren avklingade motståndet mot jazzen. Men uppfattningen att svarta har rytmen i blodet var djupt rotad. Som jazzmusiker ansågs de mer autentiska än vita, musikstilen hade ju skapats av afroamerikaner i New

PERSONER

Orleans. Därför annonserades konserter med svarta musiker med ordet ”negerband” för att locka publik. Det är en stor mängd av namedropping i boken om den svenska jazzhistorien, som genom sitt namnregister också bör kunna fungera som en uppslagsbok.På några enstaka ställen nämns utbildningar i jazz. 2017 års Gyllene skivan, som årligen delas ut av jazztidskriften Orkester Journalen, gick till Ellen Andersson Quartet som också består av gitarristen Anton Forsberg, Hannes Jonsson, kontrabas och Sebastian Brydniak på trummor. De har alla studerat musik tillsammans på Skurups folkhögskola. På bokomslagets framsida finns Esbjörn Svenssons Trio, e.s.t. Där ingår trummisen Magnus Öström och basisten Dan Berglund, från Östersund. Sin musikutbildning fick han på Birka Folkhögskola i Jämtland.

5 2018

Holger Nilén

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Tomas Forssell, mest känd för Häjkån Bäjkån, en teatermusikgrupp för barn samt progg-gruppen Nynningen, går i pension efter 14 år som teaterlärare och kursledare på Ölands folkhögskola, där han varit med och byggt upp Musikteaterskolan. Men pensioneringen gäller bara skolan. I höst går han tillbaka till musiken och teatern och ska turnera hela året, som sig själv, Häjkån Bäjkån och med Nynningen. FOLKHÖGSKOLAN

Han skrev ett storverk om underklassen i Norrköping, från 1100-talet fram till 1900-talet.

• Nobelpriset i litteratur delas ju inte ut under 2018. istället satsar åtta svenska förlag på en gemensam utgivning av 14 kvinnliga författarskap som belönats med Nobelpriset i litteratur sedan 1901. Böckerna lanseras den 14 november . – Det känns roligt att vi går samman och gemensamt uppmärksammar de här 14 kvinnorna, det är på sin plats att de får den uppmärksamhet de förtjänar. Signalerna från bokhandeln är också väldigt positiva och vi hoppas att många läsare kommer att glädjas åt böckerna, säger Klara Johansson på Bonnierförlagen och samordnare av satsningen. Kvinnliga författare som har belönats med Nobelpriset i litteratur: Selma Lagerlöf (1909), Grazia Deledda (1926), Sigrid Undset (1928), Pearl S. Buck (1938), Gabriella Mistral (1945), Nelly Sachs (1966), Nadine Gordimer (1991), Toni Morrison, (1993), Wislawa Szymborska (1996), Elfriede Jelinek (2004), Doris Lessing (2007), Herta Müller (2009), Alice Munro (2013) Svetlana Aleksijevitj (2015). Staffan Myrbäck

Marie Albertsson arbetar som dramapedagog på Värnamo folkhögskola, men är även konstnärlig ledare för kulturföreningen Sticket och engagerad i Gislaved-Värnamo Teaterförening. I maj fick hon Värnamo kommuns kultu stipendium. I sin motivering till stipendiet skriver kommunen: "Med ett enormt engagemang lyckas Marie få ihop spännande teaterföreställningar där alla inkluderas och deltagarna växer som människor."

Sven Wernström har avlidit, 93 år gammal. Wernström skrev mängder av ungdomsböcker. Mest känd är han för storverket Trälarna som utspelar sig i Norrköping och beskriver stadens framväxt, från krog vid vadställe på 1100-talet till bullrande industristad. Han började som typograf på Aftonbladets sätteri, och skrev böcker vid sidan om. 19 år gammal fick han ett LO-stipendium för at studera på Marieborgs folkhögskola. 29

PORTRÄTT

»Att motarbetas gör det ännu viktigare att fortsätta« FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

JOAKIM MEDIN Yrke: Författare, frilansjournalist och föreläsare. Före detta gymnasielärare. Ålder: 34. Bor: Uppsala. Familj: Föräldrar, två småsyskon.

När Joakim Medins bok om Ungern släpptes i somras kom det ungerska ambassadrådet och protesterade på releasefesten. I boken skildrar han ett land som ofta lyfts fram som ett föregångsland av Sverigedemokraterna. text martin röshammar foto: jezzica sunmo

et är dagen efter det svenska valet och det är som om vädret påverkas av den osäkra politiska situationen. På väg till stadsbiblioteket i Uppsala konstaterar Joakim Medin att nu går det nog inte att välja bort jacka längre. Regnet hänger i luften i det som är författarens hemstad sedan snart femton år tillbaka. Boken Orbánistan – Rädsla och avsky i det illiberala Ungern, kom ut i början av sommaren. Reportageboken skildrar hur den en gång liberala Viktor Orbán och hans parti Fidesz på kort tid ritat om den politiska kartan i Ungern. De har numera så kallad supermajoritet och kan göra ändringar i grundlagen, vilket de också gärna gör. År 2012 mötte Joakim Medin en ungersk oppositionspolitiker som då fortfarande var aktivist. Han blev nyfiken på den politiska utvecklingen och bjöds till Ungern av politikern. – Det var så intressant och oroväckande. Redan då, för sex år sedan, gick det som hände där emot det jag lärt mig när jag läste statskunskap: att i Europa har vi demokrati. Plötsligt var det inte självklart längre, när det dök upp en politik som underminerar

demokratiska principer. Joakim Medin uttrycker sig noggrant, lugnt och behärskat. Håret är kortklippt med en liten rockabillylugg. En tatueringshyllning till mor och far pryder vänsterarmen, där han även har ett rött, lite kantnaggat tygband, plockat på toppen av Sinjarberget i Irak. Joakim Medin flyttade från en arbetarklassuppväxt i Mölndal till Uppsala för att plugga till gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Han jobbade ett tag som vikarie men kände att han ville resa. Framförallt lockade Latinamerika, där han tidigare hade varit. –Jag lämnade allting. Bostad, flickvän och vänner. Men också olika musikengagemang och lärarjobb. Han tillbringade ett år, 2009, i Centralamerika och i södra Mexiko. Han mötte folk som varit inblandade i inbördeskrigen och som sedan blivit aktiva politiker eller engagerade i människorättsorganisationer. – Jag hamnade mitt i statskuppen i Honduras. Där fick jag mitt första jobb. På hotellet träffade jag en amerikansk journalist som behövde hjälp med att göra intervjuer och att fotografera. Jag hade en bra kamera och han hade blivit av med sin. Vi teamade ihop oss och skildrade protesterna.

PORTRÄTT Hemma igen började han skriva för olika tidningar, men gick också tillbaka till lärarjobbet en tid, innan han bestämde sig för att plugga journalistik på Uppsala universitet. Han ser inte någon större skillnad mellan att vara gymnasielärare eller att arbeta som journalist. Det handlar om folkbildning och som journalist når han ut till fler människor. – Drivet och engagemanget är detsamma. Jag vill gärna berätta för folk som inte själva har möjlighet att sätta sig in i ett helt skolämne eller att resa till en plats någon annanstans. Underifrånperspektivet finns alltid där när han skriver om demokratifrågor, fattigdom och flyktingar. – Mediabilden är inte sällan rätt så svepande när den handlar om avlägsna platser. Det är intressant att åka dit och upptäcka hur stor gråzonen kan vara ibland.

UTGIVNING: I somras kom boken Orbánistan – Rädsla och avsky i det illiberala Ungern. År 2016 skrev han om Syrien och kurdernas kamp i boken Kobane: Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS.

r 2016 skrev han om Syrien och kurdernas kamp i boken Kobane: Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS. I sin nya bok skildrar han ett ungerskt samhälle som han menar har polariserats kraftigt, och det är kanske det som händer även i Sverige nu, flikar han in. – I princip halva befolkningen röstar på Orbán. Den andra halvan är splittrad, det rör sig om många olika ideologier och inriktningar. De tycker att Orbán är en auktoritär och maktgalen ledare. Polariseringen har skapat konflikter i familjer och på arbetsplatser. Han säger att det fortfarande råder yttrandefrihet i Ungern. Folk kan säga och publicera i princip vad de vill. Men rädslan för att det kan straffa sig gör att många drar sig för att skriva kritik mot regeringen i sociala medier. Du blir inte fängslad. Du blir inte straffad men du blir kanske av med ditt arbete för att regeringen kan påverka din arbetsgivare. Det kan också vara så att dina barns utbildningsvägar kanske blir begränsade. – Det är till och med så illa att folk är rädda för att delta i demonstrationer för att det alltid finns någon där som fotograferar. Polisen till exempel. Många oppositionella mår också dåligt för att de vet att de bor i ett land som har fått ett mycket sämre anseende. Han säger att situationen blir snabbt värre, inte minst för att människorättsorganisationer får allt mindre utrymme att hjälpa flyktingar och andra i behov av bistånd. – Dessutom är Ungern idag sannolikt det land i eu som har allra sämst mediepluralism då en mycket stor andel av landets medier har köpts upp av regeringslojala affärsmän, med konsekvensen att de blivit maktens megafoner. Efter Viktor Orbáns makttillträde blev även public service-medierna förvandlade till megafoner 32

KURIOSA OM JOAKIM: Joakim Medin samlar på saker som minner om det han har sett under sina resor. Inte sällan otäcka saker som exempelvis en huva av samma sort som den IS-bödlar använder i sina Youtubevideor och en IS-krigares scarf.

för regeringen, anser Joakim Medin. I både dessa och i kommersiella medier censurerar många journalister sig själva, av rädsla för att förlora sina jobb. Runt tusen journalister fick sparken från public service-medier alldeles efter att Orbán kom till makten. Om och om igen har eu-kommissionen och Venedigkommissionen kritiserat de medielagar som antogs för åtta år sedan. Numera kontrolleras ungerska medier av ett medieråd som står nära regeringen.

ort efter att Orbán kom till makten väcktes intresset för landet hos många Sverigedemokrater för Fidesz och dess nationella politik, att nationalismen avspeglade sig i kulturpolitiken, dess tankar om fosterlandet och patriotismen, det tyckte Sverigedemokraterna om, menar Joakim Medin. – Samtidigt fascinerades de av hur ett parti kunde få en sån makt då de fick supermajoritet i parlamentet och kunde genomdriva det som man bara hade pratat om tidigare. Sen har flyktingkrisen tillkommit, och Orbán har blivit ett av de viktigaste språkrören för det flyktingfientliga och europaskeptiska lägret i eu. Ungern har utvecklats till en nation som Sverigedemokraterna ser upp till. Joakim Medin hänvisar till hur vissa av deras politiker säger att retoriken måste anpassas efter rådande klimat i Sverige. I ett omskrivet facebookinlägg skrev Sverigedemokraternas partisekreterare, Richard Jomshof, till den före detta SD-riksdagsledamot Erik Almqvist, som var inblandad i den så kallade järnrörsskandalen och numera bor i Ungern: ”Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget.” Dagarna efter det svenska valet beslutade eu-parlamentet att granska om Ungern bryter mot grundläggande fri- och rättigheter. En liknande process har aldrig genomförts i eu tidigare. Sverigedemokraternas eu-parlamentariker Kristina Winberg var ensam svensk att rösta emot. Hon menar att EU ger sig på Ungern för att man ogillar landets migrationspolitik. En granskning som gjorts av nyhetssajten Europaportalen visar att Sverigedemokraterna också i den svenska riksdagen flera gånger försökt stoppa EU-kommissionens åtgärder, mot Polen, vars regering har genomfört lagändringar som ökar politikers inflytande över landets domstolar och undergräver rättsväsendets oberoende. Det Joakim Medin ser som mest oroande är att den ungerska regeringen, som från första början haft som mål att demontera demokratiska funktioFOLKHÖGSKOLAN

5 2018

»Ungern leder den auktoritära utvecklingen i regionen«

ner, har kunnat följa den inslagna vägen i mer än åtta år. Utan att stoppas av EU. Medin menar att Ungern är det första landet i EU som har övergett den liberala demokratin. – Med det har man banat väg för fler politiker och regeringar som saknar tillräckligt djupa rötter i demokratin att följa i deras fotspår. Ungern är också en viktig symbol eftersom landet sågs som en bastion för demokratiseringen av Östeuropa efter systemskiftet, efter murens fall. Nu leder landet den auktoritära utvecklingen i regionen. Joakim Medin har fått utstå en hel del hat och hot, både på nätet och utanför, inte minst i samband med sin bok om Ungern. På bokreleasefesten i Stockholm i somras dök bland annat Ungerns förste ambassadråd upp och kritiserade boken. I ett hörn stod en klunga Orbán-anhängare som försökte avbryta och störa samtalet. – Att jag motarbetas gör det bara ännu viktigare att fortsätta. Jag känner att jag har ett slags skyldighet, nästan ett kall, att grotta ner mig och att få veta mer. Den här måndagen då ingen ännu vet hur den svenska regeringen ser ut, visar Joakim Medin istället vägen till biblioteket, till utställningen med hans bilder från kriget i Irak och Syrien. De ska snart ska publiceras i en kommande bok. Och om några dagar åker han till Ungern igen. FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

KRÖNIKA

Demokrati är att kämpa för ett VI Historikern Henrik Arnstad lutar sig fram över scenen och frågar åhöraren längst fram vad hon heter. – Magdalena. – Hej Magdalena! Ett möte. Två främlingar öga mot öga som skapar ett vi. Lite skämtsamt lägger han till: – Nu blir det mycket svårare för Magdalena att döda mig! Skratt i publiken. Men vad vill han säga med detta? Jo: mötet som leder till samhörighet motverkar extremism. Grunden för all extremism är polarisering och isolering. Det är därför kidnapparen sätter huva på sina offer, för att lättare kunna döda dem. Jag lyssnar på Henrik Arnstad under bokmässans första dag. Han är aktuell med boken Hatade demokrati, uppföljare till Älskade fascism. I den pläderar han för ett återupprättande av demokratin som ideologi, som något mer än bara stel val-matematik och administration. ”Demokratins bultande hjärta är inkludering”, skriver han. Av alla – majoriteten, minoriteter, alla utsatta grupper. Demokrati är att kämpa för att alla ska få plats i vi:et. Därför hatar extremister demokratin. Detta inkluderande vi återkommer som ett tema under dagen. Under rubriken Hur mycket intolerans tål vi? serveras en konturskarp bild av den ultranationalistiska miljön – från de nästan rumsrena Sverigedemokraterna till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. På ett plan hatar de varandra, men de förenas i idén om nationens renhet – ett exkluderande vi. I denna vurm för det homogena finns en logik som leder till utrensning. Orden är Daniel Pohls, chefredaktör för den antirasistiska tidningen Expo. Det var inte så, menar han, att nazisterna på 1930-talet hade en färdig plan för Förintelsen. Det var en massa små beslut, där det ena ledde till nästa, och nästa – och slutligen till det mest ofattbara. Utrensningens logik. Hatet mot föreställningen om att man kan vara olika och ändå ett vi. Årets bokmässa är förskonad från Nya Tider och nazistdemonstrationer. Men ute på Göteborgs gator vandrar hemlösa ensamkommande, och utanför matbutikerna sitter fattiga eu-migranter. Får de vara med i vårt vi? En globaliserad värld ställer utmanande frågor om gränsen mellan oss och dem. Svaret finns inte i nationalismens falska vi. Men frågan är hur starkt vårt demokratiska hjärta bultar, och om vi på allvar är beredda att söka ögonkontakt med dem som idag lämnas utanför. Stefan Johansson 34

Kort om …

Marsipangrisar, kokbok och vinterrevy • I över 30 år har deltagarna på Sunderby folkhögskola bekostat sina studieresor genom att sälja marsipangrisar. På tre dagar tillverkar deltagarna på Sunderbys konstlinje 2 530 marsipangrisar. Grisarna fraktas sedan ut till butiker i Luleå och Boden, där de säljs för 100 kronor styck . – Senast åkte vi på studieresa till Skottland och Barcelona men vi har inte bestämt vart vi ska åka den här gången ännu, säger deltagaren Julia Sundqvist till Norrländska socialdemokraten.

• Stefan Johansson är lärare på Ljungskile folkhögskolas Journalistlinje.

• Deltagarna på etableringskursen på Skeppsholmens folkhögskola har skapat en kokbok med recept från sina hemländer. Syftet med projektet är att deltagarna ska få möjlighet att träna svenska. Kokboken fungerar också som ett integrationsprojekt, där deltagarna får bidra med delar från sin egen kultur. Kokboken innehåller 38 recept från bland annat Syrien, Afghanistan och Irak. • För sjuttonde året i rad sätter deltagarna vid show- och musikallinjen på Markaryd folkhögskola upp en vinterrevy. Temat i år är dagens samhälle och jakten på lycka. Årets vinterrevy heter Happyland och kommer att spelas för allmänheten men också för skolor och företag, skriver tidningen Smålänningen.. Fotnot: Samtliga notiser är hämtade från Sveriges folkhögskolors hemsida FOLKHÖGSKOLAN

5 2018

Boken ger en bred och lättillgänglig översikt av de möjligheter och utmaningar som tekniken för med sig. Den ger viktig grundkunskap om det digitala samhälle som lärare i grundskola och gymnasium förväntas undervisa om.

230:-

*Frakt tillkommer

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

”

Det är en otroligt bra bok. Borde vara obligatorisk läsning för alla. Reflektionsfrågorna efter varje kapitel får mig att tänka efter – hur ska jag förhålla mig till det digitala samhället, privat och i undervisningen? Karin Nygårds, lärare i svenska och programledare på UR

POSTTIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

» Den gemensamma kulturen är rolig att upptäcka« År 2003 tog Daniel Svensson sin lärarexamen för gymnasiet i ämnena historia, samhällskunskap och religion. Eftersom han gått tekniskt gymnasium har han också undervisat en del matematik. Sedan sex år är han samordnare och undervisar i allmän kurs på Hyllie Parks folkhögskola i Malmö, en dagfolkhögskola med 170 deltagare i allmän kurs. – Vi har 50 deltagare som undervisas på grundläggande nivå, resten på gymnasienivå, säger Daniel Svensson. Som så ofta på folkhögskola får lärarna undervisa i andra ämnen. – Jag har även jobbat med svenska och filosofi. Vi jobbar mer ämnesövergripande i arbetslag där man stöttar varandra. Men i år, efter 15 år som lärare, har han själv satt sig på skolbänken. En gång i månaden tar Daniel Svensson och en kollega från skolan tåget till Linköpings universitet där de går en 15- poängskurs tillsammans med lärare från andra folkhögskolor. Kursen, Folkhögskolan som särskild utbildningsform och didaktisk verkstad är på kvarts-

fart, pågår ett år och vänder sig till lärare och annan personal som jobbar på folkhögskola och ger en introduktion till folkhögskolan som en särskild utbildningsform. Daniel Svensson och hans kollega påbörjade kursen i våras. – Vårterminen handlade mycket om folkhögskolans historia och särart, de olika huvudmännen och riksdagens mål med folkbildningen. Det är bra att få en bredare bild av folkhögskolan. Men det är inte bara att man får en djupare kunskap om folkhögskolan. Kursen innebär också en möjlighet att ta ett steg tillbaka och reflektera över sin vardag, särskilt när man går tillsammans med en kollega. – Vi har ju tre timmar på tåget, i vardera riktning, och kan prata om jobbet, någon uppgift inför dagen och sedan reflektera över hur dagen varit. Till exempel hade vi en föreläsare som pratade om processen i en grupp. Han använde begreppet brus, om vad som händer när en grupp tar in ny information. Är det för likt det man redan vet, stänger man

En del av Daniel Svenssons vardag i höst handlar om en fortbildningskurs på Linköpings universitet som vänder sig lärare och annan personal på folkhögskola: – Jag kan verkligen rekommendera alla att gå den, särskilt tillsammans med en kollega, säger han.

Foto: Staffan Myrbäck

Daniel Svensson

av. Är det för annorlunda, stänger man av. Han gick igenom metoder om hur man kan göra när man jobbar med ett nytt ämne. Har man jobbat några år som lärare är det lätt att relatera till, som bruset, när man är för tjatig eller pratar över huvudet på deltagarna och ser hur de stänger av. En extra bonus tycker han är att de är två från samma skola som går kursen. – Det kan jag verkligen rekommendera, att gå kursen tillsammans med en kollega. För då kan man stå med ena foten i sin vardag och reflektera över den tillsammans. – Och så är det roligt att få möta lärare från andra folkhögskolor med andra huvudmän och se hur pass lika vi ändå tänker. Jag kommer ju från en folkhögskola som har ett frikyrkosamfund som huvudman medan flera andra har arbetarrörelsen som huvudman. Men det finns en gemensam kultur som det är väldigt roligt att upptäcka. Staffan Myrbäck