Folkhögskolan 6 2018

»Digitala verktyg stör inlärningen« Joakim Sveland, lärare

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 6/2018

SOCIALPEDAGOGER STÖD FÖR LÄRARNA

R E P O R TAG E

Sveriges första judiska folkhögskola

TOVE FOLKESSON, FOLKHÖGSKOLLÄRARE

SKREV PRISBELÖNT TRILOGI OM TJEJGÄNG

”

Framtiden är ingen fast destination vi är på väg emot. Det är något vi skapar genom våra handlingar och önskemål.

230:-

*

*Frakt tillkommer

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

REDAKTÖREN

”Trump skulle bli bortröstad på nästa klassråd”

Foto Håkan Elofsson

V

id ett seminarium på Folkhögskoleforum i Stockholm i början av november höll Johan Andersson en kort föreläsning om hur han arbetar med demokratifrågor. Han är lärare på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. I ett panelsamtal efteråt berättade han att flera av hans studerande var lite imponerade av auktoritära ledare. ”Det är ett dilemma vi har i Sverige, att många människor kommer från länder som aldrig haft demokrati. Även om många är andra generationen finns en påtaglig vurm för Vladimir Putin, Saddam Hussein och Erdogan. Trump är en riktigt höjdare bland många. Det är den här auktoritära populisten som ska komma in och ordna till det. Samtidigt som de säger dessa saker kan de bli oerhört irriterade på mig och mina kollegor om man agerar odemokratiskt. Om jag kommer in och bestämmer allt i klassrummet protesterar de direkt. Hur hade de då agerat om Trump kommit in i klassrummet? Jo, han skulle bli bortröstad på nästa klassråd” Johan Andersson tror att ungdomarna inte har tänkt på vad demokrati är samtidigt som de vill leva demokratiskt, att man ska lyssna på vad de har att säga och att det ska ha betydelse.

Det är en sak att sitta på parkett och imponeras av ledare som pekar med hela handen, en annan när man själv blir utsatt för besluten utan att ha något att säga till om. I skolan får de lära sig att demokrati innebär att man måste lyssna på varandra, inse att vi kanske vill olika saker och därför måste hitta en lösning där alla känner att de fått vara med och påverka, en kompromiss.

Den danske filosofen och juristen Alf Ross skrev ett klassiskt verk om demokratin, Varför demokrati?*, som gavs ut direkt efter Andra Världskriget, där han analyserar demokratins väsen.

Demokrati är inte bara formella regler och institutioner kring val och yttrandefrihet. Det är ett

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

»Det är en sak att imponeras av ledare som pekar med hela handen, en annan när man själv blir utsatt för besluten«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan och rekommenderar våra riksdagspolitiker läsning av Alf Ross klassiska verk Varför demokrati?

sinnelag, ett sätt att förhålla sig. En av de centrala saker Alf Ross pekar ut är samtal och ömsesidig förståelse. En annan att samförstånd och fred värderas högre än ett oförsonligt fasthållande av de egna kraven. Den auktoritära ledaren ser kompromisser som en svaghet. Alf Ross menar att kompromisser och samtal över partigränserna är en styrka.

Kompromissen, och respekten för den, är demokratins själva kärnpunkt. Det skapar kontinuitet.

Människor kan lita på att det parti eller block som får majoritet inte vräker allt som företrädaren gjort över ända utan respekterar det man kommit överens om. Man lyssnar och tar hänsyn också till den som är i minoritet.

Men en lika viktig förutsättning för att demokratin ska bestå, skriver Alf Ross, är också stigande jämlikhet. Blir skillnaderna i livsvillkoren för stora, försvinner också känslan av gemenskap och viljan till samförstånd och ersätts med missnöje och fiendskap, vilken är den jordmån auktoritära och populistiska ledare hittar sin näring.

Staffan Myrbäck

*Alf Ross bok har kommit ut i flera upplagor och går att köpa i bokhandeln.

3

14

INNEHÅLL TIO FRÅGOR: Digitala verktyg får deltagare att tappa fokus och stör inlärningsprocessen, säger Joakim Sveland, föreläsare om digitaliseringen och inlärning. SID � MÅNADENS LINJE: I kursen Funkis på Mora folkhögskola får deltagare med lättare intellektuell funktionsnedsättning lära sig ta plats i samhället. SID � SIFFROR: En fjärdedel av landet folkhögskolor har en kurator på halvtid och antalet lärartjänster har ökat enligt siffror från Folkbildningsrådet. SID � FOLKHÖGSKOLEFORUM: Gotlands folkhögskola satsar på en socialpedagog i varje klassrum. På Folkhögskoleforum berättade en av dem hur de arbetar. SID �� FÖRBUNDSRÅD: Folkhögskollärarna har haft sitt första förbundsråd om förslaget att lägga ned förbundet och ombilda det till samrådsavdelning. Ombuden hade många frågor och en avvaktande inställning SID 2�

Paideia en mötesplats för judisk kultur

30

I slutet av november kom beskedet att Paideia folkhögskola får statsbidrag från och med nästa år. Vi har besökt Sverige första folkhögskola med judisk profil. SID ��

Skrev succétrilogi om tjejgäng Hon är folkhögskolläraren som fått Svenska Dagbladets litteraturpris och Albert Bonniers författarpris för sin trilogi om ett tjejgäng i Kalmar. SID ��

F

Trogen folkhögskolan Som ung folkhögskollärare fick Ingela Tengberg agera både kamrat och moralens väktare. 86 år gammal håller hon fortfarande i kurser på folkhögskola. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� ��� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

Omslag: Leonarda Arcidiacono

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 1/2019: 28/1 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 1/2019: 25/1 Utgivning: 20/2

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

NYHETER

Komvuxutredning har hög tilltro till folkhögskolan Komvuxutredningen lovordar folkhögskolan för sitt inkluderande arbetssätt med deltagare som har en intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt visar statistik att denna grupp har minskat med en tredjedel på folk­ högskolorna.

I början av september lämnades den omfattande komvuxutredningen till ministern för vuxenutbildningen, Anna Ekström. På en presskonferens beskrev utredaren Roger Mörtvik komvux som en ”lågprioriterad sidovagn” i utbildningsväsendet, trots att den omfattar 235 000 elever motsvarande 100 000 heltidsstuderande, samt 163 00o som studerade sfi i komvux regi.

Utredningen vill stärka forskningen om vuxenutbildning eftersom den är mer eller mindre obefintlig jämfört med annan pedagogisk forskning. Man vill också stärka utbildning och fortbildning för lärare i vuxenutbildningen. Den enda lärarutbildningen idag för att undervisa vuxna är Folkhögskollärarprogrammet i Linköping.

Utredningen lägger inte några förslag om folkhögskolan eftersom folkhögskolorna är fria att självständigt utforma sina egna utbildningar och kurser. Men man pekar ut ett område där man anser att folkhögskolan spelar en viktig roll: efter särskolan är FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

folkhögskolan idag den största anordnaren av utbildning för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, både med allmän kurs och särskilda kurser.

I år är det 15 folkhögskolor som erbjuder kurser till denna grupp.

Folkhögskolan är idag det vanligaste valet för elever som vill studera vidare efter gymnasiesärskolan eller särvux, skriver utredningen. En förklaring är att det finns ett särskilt utbildningsstöd som i första hand är avsett för folkhögskolan och denna grupp deltagare. I folkhögskolan finns både profilutbildningar och allmän linje på gymnasial nivå som är särskilt anpassad för deltagare med intellektuell funktionsnedsättning: Sammantaget gör det att utredningen bedömer att folkhögskolorna har stora möjligheter att spela en viktig roll även i det fortsatta lärande för individer med intellektuell funktionsnedsättning.

Men utredningen visar också att antalet deltagare med intellektuell funktionsnedsättning har minskat på folkhögskola

sedan 2011, från 609 till 390 deltagare. Trenden är densamma för både korta och långa kurser.

Enligt uppgifter från Folkbildningsrådet är det sannolikt att minskningen beror på att det är en grupp som kräver mycket personal. »Folkhög­Då utredningen förordar ett inkludeskolan lämpar rande förhållningssig särskilt sätt i studierna anser man att folkhögskoväl för dessa lan lämpar sig särdeltagare« skilt väl för dessa deltagare eftersom man redan kombinerar speciella pedagogiska lösningar och särskild gruppindelning med inkludering i folkhögskolans miljö. Man menar också folkhögskolans frihet att utforma utbildningar och kurser gör den särskilt lämpad för att utveckla utbildningar för enklare jobb, eftersom man kan erbjuda en smidig övergång från t. ex. allmän kurs till både en gymnasial yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning.

Staffan Myrbäck 5

10 FRÅGOR

» Digitala verktyg skapar stress och stör inlärningen« Bildning kräver koncentration medan de digitala verktygen idag används så att de stör bildningsprocessen. Det säger Joakim Sveland, lärare på Birkagårdens folkhögskola som föreläser om hur de digitala verktygen påverkar inlärningen. text: staffan myrbäck foto: hannes isaksson

Joakim Sveland, och kollegan Elias Granath, har det senaste året fördjupat sig i digitalisering och lärande.

Tillsammans har de bildat Informationspedagogerna som föreläser och handleder på skolor och folkhögskolor: informationspedagogerna.se

1

Du fick problem när alla deltagare i din kurs fick en iPad. Vad hände?

– Jag är lärare i en allmän kurs som heter Film och Berättande.

Vi fick igenom att alla deltagare i kursen skulle få varsin iPad. I teorin är det ett lysande verktyg för att kunna filma och redigera, anteckna och, med tanke på vår profil, kolla filmer på Youtube.

Det gick ganska snabbt innan jag insåg att lika mycket som det var ett fantastiskt verktyg blev det en enorm koncentrationsförlust i klassrummet.

2

Hur då?

– Problemet var att de också använde det till en massa andra saker. Men jag gick också till mig själv. Jag är litteraturvetare som ägnat mig i flera år att öva mig i att koncentrera mig men jag vet att om jag sitter med min iPad eller dator på ett möte och det blir tråkigt, då gör jag något annat. Det var det här som väckte mitt intresse. Jag och en kompis, Elias Granath, som också är lärare, började undersöka ämnet. Var det bara vi som upplevde detta eller finns det något stöd i forskningen?

3

Och vad kom ni fram till?

– Rapporter från skolverket, utbildningsutskottet och andra visar att digitaliseringen driver upp arbetstempot och stressar både elever och lärare. Det finns inte heller någon vetenskaplig evidens för att digitaliseringen förbättrar skolresultaten. Snarare påpekar man att den riskerar att störa inlärningsprocessen.

4

På vilket sätt?

– Bland annat Microsoft visade i en stor studie att förmågan att hålla fokus och slutföra en arbetsuppgift blev sämre ju mer internetbaserad media man konsumerade.

Samma sak säger också minnes6

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

forskare och neuropsykiatriker: hjärnan formas utifrån vad vi tränar på och internet tränar oss på att skifta fokus och göra saker snabbt. Det gör att vi exempelvis läser digitala texter slarvigt, vilket påverkar läsförståelsen.

5

Vad får det för följder?

– För att vi ska kunna lära oss krävs att arbetsminnet transporterar det vi upplever här och nu till långtidsminnet.

Det är långtidsminnet som gör att vi kan problematisera, analysera och vara kritiska. Problemet med de digitala verktygen är att de stör denna process. Arbetsminnet kan bearbeta högst fyra saker samtidigt. Blir det mer överbelastas arbetsminnet och då transporteras inte det vi lär oss vidare till långtidsminnet.

Och internet är ingen plats för långtidsminnet. Där sprutar alla informationskanaler med full kraft hela tiden, vilket gör att vi lätt förlorar fokus och tappar koncentrationen. Problemet är att vår hjärna älskar att byta fokus!

6

Hur menar du då?

– Vi har samma hjärna idag som för 40 000 år sedan. Då användes den till att läsa av savannen för snabba skiftningar och faror. När hjärnan skiftar fokus får den en dopaminkick, vilket en gång i tiden kunde vara livsavgörande. Men hjärnan är inte skapad för en multitaskande värld. Hjärnan får kickar av att skifta fokus, avbryta vad man håller på med och påbörja en ny uppgift. Multitaskande gör

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

att hjärnan blir sämre på att koncentrera sig.

7

Vilket krockar med bildningsarbetet?

– Exakt. Idag är våra hjärnor mer upptagna än någonsin tidigare, med sms, mejl, sociala medier. Bildning kräver att vi är koncentrerade och fokuserade. Allt som tar bort fokus försämrar den förmågan.

8

Vad är då lösningen?

– Det positiva är att vi kan träna på att koncentrera oss och hålla fokus. När jag och Elias är ute och föreläser pratar vi om att begränsa, planera och samtala. En vanlig kommentar från lärare när vi får feedback på våra föreläsningar är att ”ni satte ord på något vi alla i kollegiet har upplevt”. Ofta påpekar de att skolan har köpt in datorer och smartphones utan att man ställt sig frågan: På vilket sätt hjälper detta vår undervisning?

9

Borde vi dra ner på användningen av digitala verktyg?

– Vi måste forma en pedagogik där verktygen anpassas efter våra bildningsideal. Idag är det tvärtom. Vi måste börja med att fråga: Vad är det jag vill göra?

Hur kan de digitala verktygen förbättra lärandet? Har man en mobiltelefon i klassrummet påverkar den koncentrationen, även om den ligger avstängd i fickan.

10

Vad kan man göra åt det?

– Det funkar ju inte att bara förbjuda. Man måste hitta former för att föra en dialog med deltagarna. Och det handlar inte bara om att planera pedagogiken utan också skapa en itplan för hela skolan, i lärarlagen och på ledningsnivå se över hur och varför man använder de digitala verktygen .

Folkbildningsrådet granskar Ibn Rushd

• På ett styrelsemöte i oktober beslutade Folkbildningsrådet att granska det mus limska studieförbundet Ibn Rushd som får stats bidrag för sin verksamhet. Enligt beslutet ska man göra en fördjupad studie av Ibn Rusd hs verksamhet i förhållande till Folkbildningsr ådets demokrativillkor. Bakgrunden är en forskningsrapport från Myndigheten för samh ällsskydd och beredskap om islamistisk aktiv ism.

I rapporten nämns Ibn Rushd som en av flera muslimska organisationer med rötter i Muslimska brödraskapet, som vill skapa en islamisk välfärds­stat grundad på Koranen.

Rapporten ifrågasätter att sådana organisat ioner ska få statsbidrag. På sitt styrelsemöte i april 2018 diskuterade Folkbildningsrådet inne hållet i rapporten. I en debattartikel i DN dagen efter beslutet skrev representanter för IBn Rushd, som är kritiska mot rapporten, att de begär att bli granskade av Folkbildningsr ådet.

Miljonsatsning på folkbildning om demokrati

• Regeringen beslutade i augusti att ge 4,4 miljoner kronor till folkbildningen för dem okratifrämjande åtgärder. Det är sju proje kt, två nationella och fem lokala, som geno mförs i samverkan med andra studieförbund eller folkhögskolor. Det största bidraget går till initiativet #vimåsteprata, ett nationellt folkbildande initiativ för grundläggande frioch rättigheter med åtta folkhögskolor och tio studieförbund inblandade.

Lärarförbundet blir professionsförbund

• Lärarförbundets kongress beslöt att ändra i sina stadgar och gå från att vara ett fack ligt yrkesförbund till ett fackligt professio ns­ förbund för utbildade lärare. Stadgeändringen innebär inte några ändringar vad gäller folkhögskollärarnas medlemskap. I ett svar till Folkhögskollärarna skriver Lärarförb undet att för t.ex. folkhögskollärare, yrkeslära re, modersmålslärare, musik- och kulturskol lärare och vissa högskolelärare är inte lärarutbil dning ett krav för medlemskap. För dessa med lemsgrupper handlar relevant utbildning om andra utbildningar, som t.ex. andra högskoleutbil dningar, estetiska och konstnärliga utbildnin gar.

7

MÅNADENS LINJE/FUNKIS

» På Funkis lär man sig ta plats i samhället« Minna Nilsson är lärare i Funkis, en allmän kurs på grundskolenivå och uppåt på Malungs folkhögskola för deltagare med lättare intellektuellt funktionshinder. Funkis är en populär deltidskurs som har funnits i åtta år.

De flesta deltagare kommer från Malung.

– Vi har en som är från Stockholm. Han har autism och åker från Stockholm varje onsdag och hem på fredag.

Två dagar i veckan, 50 procent, har deltagarna samhällskunskap, språk, får lära sig var­dags­ekonomi, friskvård, livskunskap, musik.

– Det viktigaste tycker jag är livskunskap och motion. Man tränar, lär sig att äta rätt och att sköta om sig.

Ett problem för personer med intellektuellt funktionshinder är att många människor inte ser dem som individer som är olika och har olika förutsättningar.

–Vi har två deltagare med Downs syndrom. De är som natt och dag, både i sättet och kun-

skapsnivån. En del har en lättare utvecklingsstörning. Sen har vi autismspektrat, där både adhd och aspergers ingår.

Kursen är personalkrävande, tre lärare och två pedagogiska assistenter. De sistnämnda betalas av Specialpedagogiska skolmyndigheten, spsm.

Minna Nilsson arbetar tillsammans med skolans musiklärare och idrottslärare. Förutom vissa ämnen, som musik och fysiska pass, har man alla ämnen tillsammans.

– Vi alla arbetar för att stärka dem som går kursen, hitta styrkorna hos varandra och få ökad självkänsla och självförtroende.

I kursen ingår att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter man har i samhället. Inför valet fick de t. ex. träna på att rösta, vilket inte alltid är så lätt. En del har aldrig röstat tidigare.

– De får lära sig att kan man

50%

– Mycket av samtalen handlar om att våga fråga, våga vara ute i samhället och vilka rättigheter och skyldigheter vi har som vuxna människor, säger Minna Nilsson, lärare på kursen Funkis, Malungs folkhögskola.

… av deltagarna i allmän kurs fick ett omdöme satt förra läsåret.

Totalt fick 6 600 av 13 200 deltagare ett En förklaring till rapport. en i omdöme skriver Folkbildningsrådet grundskolepå de studeran andelen att så få ges omdöme är att g är att stuförklarin annan En procent.

29 till 22 nivå har ökat från . frånvaro stor med e deltagar på sättas kunnat inte dieomdöme

2 7 81

folkhögskolor av 154 har en kuratorstjänst på mer än 50 procent visar Folkbildningsrådets senaste rapport om lärartjänster på folkhögskola.

Det är en kraftig ökning sedan Folkbildningsrådet införde som stats­ stöd". bidragsvillkor att varje folkhögskola ska ge deltagare "tillgång till kurativt . procent 50 till upp Resterande folkhögskolor har en kuratorstjänst

8

inte läsa har man rätt att få hjälp, att någon läser upp vad som står på valsedeln. Alla blir inte informerade om det.

Man gör också studiebesök ute i samhället, t. ex polisen och brandkåren men även folkhögskolan blir en social arena att träna på, där de får möta och umgås med andra deltagare på skolan.

Den största delen av kursen handlar om att stärka självförtroendet, att komma ut i samhället, våga fråga, våga prata med andra människor och våga vara självständig. Även om man har en funktionsnedsättning har man samma rätt som andra att få rösta, gå ut och dansa och gå på puben.

– Det är det absolut viktigaste tycker jag. Att de får komma ut och vara som vi andra, att de ska kunna ta plats och bli lika accepterade som andra människor.

Staffan Myrbäck

lärartjänster räknat i helår finns nu på folkhögskola, en ökning med 503 helårs­tjänster på tio år.

För tio år sedan var lärar­ tätheten i snitt 2.0 per tusen deltagarveckor. År 2017 var lärartätheten något högre, 2.15.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

» Värna civilsamhället från för mycket statligt ingripande«

Förr i tiden när man skulle skaffa sig kläder gick man till en skräddare och tog mått, och så fick man kläder som passade på kroppen.

Numera är allting standardiserat.

Du ska vara så lång, så bred, så tjock. Man går och letar och hittar inget som passar. Det är precis det jag tror att många av våra deltagare har upplevt. Det är som att de inte passade in i den föreskrivna mallen.

Det är där folkhögskolan kommer in och kan ge dem det de behöver.

Vi ser dem i ögonen, frågar vad det är de behöver och var de vill börja.

Sagt av Thomas Nilsson, rektor på Gotlands folkhögskola, på Folkhögskoleforum 1/112018.

Med resultatet på bordet är Sverigedemokraterna inte det största partiet och nazisterna fick inte ett mandat i kommunvalet i Ludvika.

Det är att ses som framgångar för den fria åsiktsbildningen... När det finns ett konstant sökarljus på den här typen av uppenbara hot mot demokratin behöver man också fira framgången av demokratins försvarare, traditionella partier och väljare visade motståndskraft.

Brita Stakson, författare och debattör i #FOFO nr 2 2018 Marknadskrafterna dödar planeten.

Det är slutsatsen i ett bakgrundsdokument till ett utkast av FNrapporten Global Sustainable Development Report 2019 … I FNdokumentet frågar sig forskarna retoriskt hur det med tanke på hur mycket som står på spel kommer sig att vi inväntar att marknaden på något mirakulöst sätt styr världen bort från en katastrof.

Nyhetsartikel i Veckans affärer, 17 september 2018 FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

Jonas Andersson (SD) varnar för statligt ingripande mot civilsamhället.

Samtidigt återkommer SD om att de vill införa betyg på folkhögskola och är kritiska mot att deltagare kan välja bort att få ett omdöme.

Jonas Andersson (sd): ”Det är viktigt för Sveriges riks­dag att värna civilsamhället från för mycket statligt ingripande.”

Riksdagens protokoll 7/11-2018

”I nuläget får elever som studerar på folkhögskolor endast ett studieomdöme efter avslutad kurs. Eleverna kan dessutom välja huruvida de vill få ett studieomdöme eller inte. Det innebär att det finns elever som kan studera på folkhögskola under flera år utan att varken få ett omdöme eller ett betyg, som bekräftar de kunskaper som de har tillgodogjort sig under studierna. Detta är olyckligt då det kan leda till att eleverna inte har möjlighet att söka in till högskolor eller universitet eftersom man inte har ett betyg att visa upp som bekräftar den kunskap man besitter.

I El Salvador är abort totalförbjudet. Teodora del Carmen Vásquez anklagades för abort och dömdes till 30 års fängelse för mord efter att hon fött ett dött barn. Efter tio år släpptes hon. Trots den fara det innebär har hon fortsatt att kämpa för andra kvinnor som drabbats och för en ändrad abortlagstiftning.

Vi anser att detta är orättvist då det kan drabba elever som kanske i ett senare skede vill söka sig vidare till högskola eller universitet. Därför vill vi införa frivilliga betyg för de elever som vill få betyg. Av de lärare som undervisar på folkhögskolor är ca 70 procent utbildade och legitimerade.

Det finns sålunda lärare som kan betygssätta eleverna. Vi väljer att börja med att introducera frivilliga betyg eftersom vi anser att man bör skynda långsamt med att genomföra denna förändring.

Detta för att försäkra oss om att reformen får önskad effekt. På detta sätt kan vi möjliggöra för de elever som har studerat på en folkhögskola att kunna söka sig vidare till studier på högskola eller universitet.”

Motion från SD till riksdagen 2018/19:375 om svensk gymnasieskola och vuxenutbildning

8 november tog Teodora del Carmen Vásquez emot regeringens pris för mänskliga rättigheter, Per Anger-priset, vid en ceremoni på Göta Lejon i Stockholm.

Hon får priset för sin kamp för kvinnors sexuella rättigheter i El Salvador.

9

FOLKHÖGSKOLEFORUM

En socialpedagog i varje klassrum På Gotlands folkhögskola har man anställt fem socialpedagoger som stöttar såväl deltagare som lärare och är både ett pedagogiskt och ett psykosocialt stöd. Little Mangard är socialpedagog och var en av dem som byggde upp verksamheten. text staffan myrbäck foto: mona melin dubrehed Little Mangard slappnar av och ser lite lättad ut. Hon har hållit två kortare föreläsningar om sitt arbete på Gotlands folkhögskola.

Little Mangard är 63 år, socialpedagog och har arbetat på Gotlands folkhögskola i 14 år.

Vi befinner oss i Lärarhuset på Stora Essingen i Stockholm.

360 folkhögskollärare, rektorer och styrelserepresentanter från folkhögskolor i hela landet har samlats till Folkhögskoleforum.

De är första gången man genomför en nationell gemensam samling för att lyssna på föredrag och tala om folkhögskolan och dess pedagogik. Många av föreläsarna är personal från olika folkhögskolor som berättar om sin verksamhet. Under en dag bjuds alla på ett smörgåsbord av föreläsningar, seminarier och möjligheter till nätverkande.

I ett av sju parallella seminarier berättar Little Mangard och Per Olof Sahlberg, linjeledare och biträdande rektor, om hur man arbetar på Gotlands folkhögskola. Skolan har idag fem socialpedagoger på allmänna linjen.

Varje socialpedagog arbetar tillsammans med en lärare och följer deltagarna i en klass i allmän kurs under tre år. Lärare och socialpedagog delar på mentorskapet.

10

Läraren ansvarar för att förbereda lektioner och undervisa. Socialpedagogen är med klassen hela veckan i alla ämnen. Både i och utanför klassrummet hjälper och stöttar socialpedagogerna deltagarna att strukturera sina studier men också mycket av sina liv.

– Eftersom jag är med hela veckan får jag en bild av klassen och har koll på vad de gör och inte gör och om det har hänt något under veckan, berättar Little Mangard för det dryga femtiotalet åhörare.

En del lärare kanske möter deltagarna två, tre timmar i veckan. Socialpedagogen finns där hela tiden.

– För eleven är det jätteskönt.

Jag kan hjälpa dem som behöver

någon som känner dem väl att få en tydligare struktur, både på sina studier och i sina liv.

Per Olof Sahlberg berättar att en del av bakgrunden till att Gotlands folkhögskola satsar på socialpedagoger var att antalet avhopp i allmän kurs hade ökat och att allt fler i allmän kurs var deltagare med neuropsykiatriska diagnoser. Flera har också med sig ett socialt bagage av svårigheter i sin livshistoria. Istället för att satsa på elevassistenter för enskilda deltagare valde Gotlands folkhögskola att anställa socialpedagoger.

När jag ett par veckor senare ringer jag upp Little Mangard berättar hon att den socialpedagogiska verksamheten har en lång historia och att den har växt fram underifrån. Det började för 13 år sedan. Hon var anställd halvtid som pedagogisk assistent och skulle hjälpa deltagare med läxor.

– Vi var två som jobbade som pedagogiska assistenter. Jag och Mona Melin Dubrehed, som jobbade på fotolinjen. Hon hade även

Första nationella folkhögskoleforumet Den 1 november genomförde huvudmännens organisation, Sveriges folkhögskolor, och Förbundet Folkhögskollärarna en gemensam nationell samling där 360 folkhögskollärare, annan personal på folkhögskola, rektorer och skolstyrelseledamöter samlades för att lyssna på föreläsningar och seminarier med exempel på hur folkhögskolor arbetar med demokrati, hälsa, ledarskap, lärarstöd, global rättvisa och folkhögskolans roll som demokratibärare och kreativ bildningsmiljö för konstnärer. Det är

första gången man genomför en gemensam samling där all personal på folkhögskola samlas.

– Jag tror att det här är ytterligare en viktig del för att vi ska vara folkhögskola, att vi har den här kommunikationen och mötet mellan alla som är involverade i folkhögskolan kring idé och pedagogik. Då behöver vi det här mötet, sade Gerhard Holmgren, organisationschef på RIO, i samband med en paneldiskussion på Folk­högskoleforumet.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

40 procent på allmänna linjen.

Det här var under en tid när deltagarunderlaget började förändras. De var yngre och hade behov av mer stöd och hjälp, både pedagogiskt och psykosocialt.

– Eleverna hade ”läxtid”, där jag hjälpte till, och självstudier.

Men det blev inte så mycket självstudier. De hade ett sånt oerhört behov av att prata, om allt från kärlek till alla andra saker. Mer och mer tid gick till psykosociala frågor, så Mona och jag utvecklade det, att vara både pedagogiska assistenter och ha individuella samtal där vi talade om psykosociala frågor.

Efterhand insåg lärarna i de olika årskurserna att verksamheten var ett bra stöd för dem i undervisningen och talade med linjeledare och rektor om behovet av pedagogisk assistans.

För tre år sedan beslutade skolan att inrätta en ny typ av tjänst: socialpedagog, eftersom man jobbade med både pedagogiska och psykosociala frågor.

– Jag är också den person i klassrummet som kan vara rörlig. Det kan ju uppstå konflikter, någon får ett telefonsamtal, någon blir ledsen. Då är det jag som kan lämna klassrummet och ha ett samtal med dem medan läraren kan fortsätta hålla sin lektion utan att andra bli störda.

Little Mangard har också en del enskilda samtal med deltagare. Vid behov slussar hon dem vidare till kuratorn, som kommer till skolan en gång i veckan.

– Men det finns också de som absolut inte vill gå till en kurator, FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

då kan jag ha samtal med dem en gång i veckan.

När en deltagare uteblir från lektionen, t. ex. försover sig, kan Little Mangård ta kontakt med dem. Ett sms med frågan om allt är okej och att man saknar dem i klassen.

– Deltagare har själva berättat att det fått igång dem och att de svarat att de kommer till kaffet.

Det är bättre att de bara är borta en timme än hela dagen.

Om deltagaren bor på skolan

kan hon knacka på dörren och fråga hur det är.

– De flesta blir glada att få det här stödet att komma upp på morgonen, säger Little Mangard.

Genom att de träffas mycket bygger de upp en relation. De lär känna varandra och deltagaren känner sig trygg.

– Det höjer motivationen och tron på sig själv. De inser hur viktigt det är att vara med att lära sig och framför allt att tro på sin förmåga att klara kursen.

–Jag kan hjälpa eleven att få en tydligare struktur, både på sina studier och i livet, säger Little Mangard, socialpedagog på Gotlands folkhögskola.

11

Vill fortsätta som folkbildningsminister Nyköpings Folkhögskola söker rektor Nyköpings Folkhögskola söker dig som brinner för folkhögskolan och vill göra det möjligt för människor att utvecklas. Du har goda ledaregenskaper och är en engagerad, drivande och modig pedagogisk ledare med folkbildningsmässiga ideal.

Vi vill att du ska kunna organisera, prioritera och delegera till dina medarbetare. Skolan präglas av sammanhållning och arbetsplatsdemokrati och vi vill att du delar dessa värden.

Bland dina kvalifikationer märks erfarenhet av folkhögskola eller folkbildningsarbete och att du jobbat med budget- och arbetsmiljöansvar.

Meriterande är personalansvar, erfarenhet från idéburen verksamhet och att du gått utbildningen för folkhögskolerektorer. Du får gärna också ha erfarenhet från lokalt påverkansarbete.

Välkommen med din ansökan senast 18 januari 2019.

Anna Ekström tackade folkhögskolorna för deras arbete när det första nationella Folkhögskoleforumet genomfördes i Stockholm. Hon berättade att som minister i en övergångsregering får hon inte tala om framtida visioner men hon hoppades att nästa folkbildningsminister skulle bli hon.

Förra året avsatte regeringen 40 miljoner kr till studieförbunden som nådde 3500 utrikesfödda kvinnor som kunde delta i studier och arbetslivet. I år har folkhögskolan byggt ut med 8000 platser, något hon varit orolig för. Skulle det bli för mycket allmän kurs och skulle den bli en variant av komvux?

– Men av mina besök har jag kunnat se att ni fixat det. Jag har träffat un ­domar som berättade att de inte skulle ha trott att de kunde genomgå en utbildning på det sätt de gjorde där. Med denna utbildning känner de att det finns en framtid också för dem.

Tack för det ovärderliga arbete som ni gjort, avslutade Anna Ekström.

–Anna Ekström talade på Folkhögskoleforum i Stockholm och hoppas att hon ska få fortsätta som folkbildningsminister.

23-26 oktober

Kort om kongressens viktigaste beslut Ny vision: En stolt profession, samlad i en stark facklig organisation. Med gemensam kraft bygger vi framtid.

Lärarförbundet – ett fackligt professionsförbund för lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstuderande.

Organisation för fristående: Medlemmar i fristående verksamhet kan bilda egna avdelningar eller tillhöra riksorganisation inom förbundet.

Ny medlemsavgift för yrkesaktiva: 290 kr/mån om du arbetar 75% eller mer, 150 kr/mån för övriga.

Ta del av alla beslut på lararforbundet.se/kongress

Nu händer det – rätt kurs för framtiden! #rattkurs

Kongress_MANUS 11_FHS1806_179x113mm.indd 1

2018-11-05 15:08

Kultur som skvaller

S

kvaller utgör enligt forskning på området ca två tredjedelar av våra konversationer. Den vedertagna definitionen på skvaller är ”löst prat som sprids från person till person”, med tillägget att det oftast rör privata saker om en person som inte är närvarande. Mest har skvaller en negativ klang, men enligt vissa forskare så har det en central socialt sammanhållande funktion, ja till och med så att språket växt fram ur skvallrandets funktioner och att sociala normer upprätthålls med dess hjälp. Men hur blir det om kultur och kulturellt skapande till en allt större del kommer att handla om och bygga på skvaller?

Första gången tanken slog mig om förhållandet mellan kulturellt skapande och skvaller var när jag försökte utröna vad Sartre och Beauvoir hade skapat i sina böcker. Vilket slit! Den kultur som skapas i litteratur, filosofi, musik och konst är till stor del framställt med stor vånda, kraftfulla ansträngningar och mycken möda. Flertalet kommenterande böcker och artiklar jag läste om dessa nyskapande författare och filosofer handlade till mindre delen om innehållet och meningen med deras författarskap, tankar de haft och hur dessa gestaltats.

Nej, utan om deras kärleksrelationer, om vem som avskyr vem och vem som ligger med vem. Inte så att jag tror att det liv vi lever är utan betydelse för vad som skapas. Men det väsentliga de försökt säga minskar i uppmärksamhet och omfång, eller försvinner i det intima skvallrets värld. Det var bättre att läsa det de själva skrivit, vilket nästan alltid är

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

KRÖNIKA

det bästa. Särskild uppmärksamhet får skvallret när det gäller offentligt kända personer, eller helt enkelt de som kallas ”kändisar”. Vilka är det och varför?

För några veckor sedan gick jag på Karl Johann i Oslo, på väg upp mot musikhögskolan vid Majorstuen, förbi Nationalteatret och Litteraturhuset.

Plötsligt möttes jag av skyltar där det stod, ”Bli känd”. Jag stannade och frågade vad som menades, varför och hur skulle man bli känd? Ja, känd bara, för ingenting, bara hur man bär sig åt för att bli det. Jag sa att jag har flera kamrater uppe på musikhögskolan som skulle behöva ett erkännande för den musik de skapar och framför, inte för att bli ”kända”, utan för att det är bra och att de brinner för sitt skapande. Det var här ointressant, det centrala var att ”bli känd”. Kändisar ger i en allt ökande utsträckning ut böcker och blir publicerade just därför att de är kända. De säljer. Priset på en vinflaska stiger ansenligt om ett känt namn står på etiketten.

Kanske kan det vara så att allt tal om ”kändisar” och ”ikoner” tjänar just skvallrets värld, den värld där det pratas runt om vad folk har för sig, men man vet inte riktigt, har bara hört att… Ju mer det pratas desto fler kändisar blir mera kända. Det förvirrande i detta är att det blir svårt att skilja ut vad som är något att ha och vad som är utan egentligt eller bestående värde. Skvallret är ju dagsländor, kultur är i bästa fall av bestående värde eller något som ger oss en mening. Det allvarliga för kulturellt skapande är att det meningsfulla och varaktiga försvinner. Det finns undersökningar på hur länge ett medialt kändisskap varar, i runda slängar kanske några månader, ibland kortare.

Jag har länge funderat över varför det kulturella skapande som sker på landets alla folkhögskolor nästan aldrig finns representerat i media, eller i en vidare diskussion om kultur och bildning. Ett svar jag får av de journalister jag frågat är att det ”ingår inte i den massmediala dramaturgin”. Ett annat svar kan vara att sådan allvarligt syftande verksamhet inte ingår i skvallrets värld. Se bara den fina rapport som just publicerats – Kulturell bildning i folkhögskolans regi. Här ser vi vad som åstadkoms.

Det kanske räcker med att vi vet det? Det andra får mala på i sin egen kvarn och behöver inte skymma det väsentliga, vad människor skapar och den mening de finner i det. Det gäller bara att utveckla sin urskiljningsförmåga för att kunna bedöma vad som är vad.

Bernt Gustavsson 13

Att välja en konstkurs just på Paideia folk­ hög­skola kändes naturligt för Bitte.

– Man är den man är och be­höver inte stoppa sin Davidstjärna under tröjan, säger hon.

Mötesplats för judisk kultur Den första folkhögskolan med judisk profil har precis beviljats statsbidrag.Vi har besökt Paideia folkhögskola och träffat personer som tar del av den judiska kulturen på olika sätt. Men där finns också en påtaglig påminnelse om det hårdnande klimatet i samhället: säkerhetsdörrarna man måste passera för att komma in i byggnaden. text: matilda shayn foto: anneli hildonen 14

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

I slutet av november meddelade Folkbildningsrådet att Paideia folkhögskola beviljats med statsbidrag. Noa Hermele är rektor för Paideia som verkar för att stärka judisk folkbildning i Sverige. Många av kursdeltagarna på profilkurserna är judar eller har en koppling till det judiska – men inte alla.

– Idag ska vi göra självporträtt med palettkniv.

Ni kan jobba med gouache, akvarell eller akryl, säger Judith Baecklund Federmann.

Hon arbetar som lärare på kursen Konstnärligt gestaltande här på Paideia folkhögskola, som har sina lokaler i det judiska aktivitets- och kulturhuset Bajit på Östermalm i Stockholm. De drygt tio deltagarna, som går kursen varje tisdagskväll, plockar fram plastpaletter med färger och sprider ut sig i klassrummet där bänkarna har satts ihop till två stora öar. Med varsin liten rund spegel till hjälp skapar de på kort tid självporträtt i sprakande färgkombinationer. Vid första anblick är det kanske inte mycket som skiljer den här konstkursen från andra. Men mycket av det som deltagarna gör ska på något sätt kopplas till judiska teman; i dagens uppgift ingår att förena självporträttet med någon judisk symbol.

– Ni kan till exempel måla en enorm menora. Ni FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

får gärna överdriva vilt, säger Judith.

Hon pratar livfullt, med mycket känsla och yviga gester.

– De flesta på kursen har judisk bakgrund, men inte alla, berättar hon. Många har inte målat något sedan skoltiden.

Judith, som även arbetar som konstlärare på en gymnasieskola, föreslog själv konstkursen för Paideia eftersom hon tyckte att en sådan saknades. Tanken är att man ska närma sig det judiska genom skapandet. Förra terminen målade de på temat ”Israel 70 år” och gjorde parafraser på kända judiska konstnärers verk.

– Den judiska kulturen är som ett fundament, men man väljer själv hur mycket av den man vill ta in i kursen, förklarar Judith.

I ett hörn står makarna Bitte och Tomas vid varsitt staffli. Båda är relativt nyblivna pensionärer och ville ägna sig åt ett gemensamt projekt.

15

Makarna Bitte och Tomas går kursen Konstnärligt gestaltande och kommer till Paideia lika mycket för den judiska sammanhållningen som för konstskapandet i sig.

Judith Baecklund Federmann är lärare på kursen Konstnärligt gestaltande på Paideia folkhögskola. Judiska teman utgör grunden för skapandet, men deltagarna själva väljer hur mycket av det judiska de vill ta med.

16

Bitte och Tomas är med i Judiska församlingen och besöker många evenemang som äger rum här i Bajit.

Att välja en konstkurs just på Paideia folkhögskola kändes därför naturligt – de kommer lika mycket för den judiska sammanhållningen som för konstskapandet i sig.

– Man är den man är och behöver inte stoppa sin Davidsstjärna under tröjan. Man slipper konstiga diskussioner som lätt kan uppstå i andra sammanhang, säger Bitte.

– Jag tycker om att vara här, vi känner många i huset. Det är en trevlig miljö, säger Tomas.

Under vårt samtal har han målat av mig; det är ett livfullt porträtt med starka färger. Han har valt att måla till en stor Davidsstjärna i ett halsband.

Han säger: – Det är kul här, du kanske också ska börja någon kurs?

Bitte tillbringade mycket tid här förra året. Hon studerade nämligen heltid på ettårsprogrammet i judiska studier på utbildningsinstitutet Paideia,

som har funnits i 18 år och kan beskrivas som en systerorganisation till Paideia folkhögskola. Det mer akademiskt inriktade ettårsprogrammet, som lockar deltagare från hela världen, håller dock på att införlivas i folkhögskoleverksamheten och man kan numera läsa vissa delar av programmet separat.

Noa Hermele gick på utbildningsinstitutet första året som det startade – nu är han folkhögskolans rektor. Vi träffas i samma klassrum som konstkursen, men en annan dag. Det mest framträdande i rummet är de hebreiska tecknen på tavlan som kvarstår från en kurs i språket. Nästa år kommer Paideia att flytta till egna lokaler – också på Östermalm. Så länge man har bedrivit försöksverksamhet – sedan 2016 – har man hållit till här i Bajit, där det bland annat finns ett judiskt bibliotek, ett café och den judiska grundskolan Hillelskolan. Även Judiska församlingen ordnar många aktiviteter i huset. För att komma in i byggnaden måste man passera ett antal säkerhetsdörrar – det känns som en isolerad värld på ett sätt som är väsensskilt från FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

Jiddischläraren Jean Hessel berättar att många av kursdeltagarna har haft släktingar som har pratat jiddisch och att de har en känslomässig koppling till språket.

andra folkhögskolor som jag har besökt.

– Det kommer att finnas ett skydd även i de nya lokalerna. Vi vill vara öppna, men ändå ha en fysisk säkerhet för deltagarna – det är något som man får balansera. Just nu tror jag att säkerhetsfrågan finns ännu mer i folks medvetande på grund av det som hände i Pittsburgh, säger Noa Hermele.

På sin hemsida skriver Paideia folkhögskola att de vill vara en mötesplats för lärande, tänkande och kreativitet och att de verkar för att stärka judisk folkbildning i Sverige. Men vad är egentligen judisk folkbildning?

– Mycket av det vi gör och kallar för judisk utbildning sammanfaller väldigt väl med svensk folkbildning. I den judiska tolkningstraditionen ger man inte ett svar utan för ett samtal och en dialog – det finns alltid många tolkningar.

Paideia erbjuder ett brett spektrum av profilkurser som oftast äger rum en gång i veckan kvällstid.

Populära kurser är Kreativt skrivande, Judisk dans samt Judisk ensemble. Man kan även läsa exempelFOLKHÖGSKOLAN

6 2018

»Vi vill vara öppna, men ändå ha en fysisk säkerhet för deltagarna« vis Judisk bön, Att tolka Toran och En timme talmud – men Noa är noga med att betona att skolan inte står på någon religiös grund.

– Ur ett utbildningsperspektiv tycker vi att det vore begränsande att låta religion vara den grundläggande byggstenen för det judiska. De kurser som du och jag vid första anblick kanske tänker är religiösa behöver inte vara det. Även om man pratar om religion ska det inte vara en normativ undervisning; kursen ska inte säga till dig hur du ska leva ditt liv.

Det vi ser som en möjlig grund för samtal är istället judiska texter och idéer och hur varje person tolkar och förstår dem utifrån sin egen situation.

En annan populär profilkurs är jiddisch. När jag kommer till jiddischlektionen 20 minuter innan den 17

18-åriga Astrid Strömstedt och 28-åriga Alejandro Duquesne går allmän kurs med interkulturell profil.

De tänker inte så mycket på att Paideia folkhögskola har judisk profil

18

börjar sitter flera av kursdeltagarna redan på sina platser och antecknar flitigt. Läraren Jean Hessel är i full färd med att skriva upp veckans nya grammatik på tavlan. Klassrummet består av tre rader av vita bord och gröna stolar; på väggarna sitter affischer med judiska motiv.

– De flesta på kursen har haft jiddisch i släkten – många har hört språket pratas hemma, men har aldrig själva talat det, säger Jean som är språkvårdare i jiddisch på Språkrådet. En del kan faktiskt jiddisch – även grammatiken – bra utan att själva veta om det.

En stor del av kursdeltagarna är pensionärer, men bland studenterna finns exempelvis en pappa och en son samt två yngre kvinnor som läser jiddisch för att deras mormödrar pratade det. För mig blir det särdeles intressant att besöka en lek-

tion i just jiddisch; mina morföräldrar – som jag aldrig träffade – talade jiddisch men bara polska med min mamma.

– Många har en känslomässig koppling till jiddisch, så det finns ingen anledning att inte odla den, säger Jean. Det finns säkert ett par som inte är judar också – alla är lika välkomna.

Han beskriver det som att deltagarna med skilda bakgrunder ”får se olika delar av det judiska genom varandra”.

– Att läsa jiddisch blir ett sätt att hitta eller skapa en judisk identitet som bygger på något annat än Tora, synagogan och Israel men som ändå är judiskt.

Lektionen tar sin början och deltagarna tränar såväl grammatik, högläsning som att skriva på jiddisch. När Jean går igenom veckans ord analyseras varje glosa på mikronivå och kursdeltagarna frågar mycket. Hur används det? Vad har ordet för ursprung? Jean i sin tur ställer också många frågor.

Deltagarna med polska som modersmål – känner de igen ordet? Han anknyter till judisk kultur, historia och traditioner, berättar en och annan anekdot.

Han pratar engagerat och stämningen är hjärtlig.

Till varje vecka har en av kursdeltagarna förberett ett föredrag om sig själv. Idag är det Halina Wajntraubs tur. Hon berättar om sitt liv och klassen applåderar.

– Jättefint, personligt och bra, säger Jean. Jag har egentligen bara några enstaka grammatiska anmärkningar.

Halina är läkare, men sedan två år tillbaka pensionär. Hon växte upp i Polen men lämnade landet 1969 på grund av en antisemitisk kampanj.

– Båda mina föräldrar pratade jiddisch med varandra fast de kunde perfekt polska. Men med mig pratade de bara polska. Man lärde sig att förstå ändå; jag kan jiddisch passivt men har aldrig någonsin använt språket eller studerat det tidigare. Jag vill lära mig jiddisch för att jag vill återanknyta till det gamla. Även Madeleine Propst, som arbetar som boendehandledare för personer med neuropsykiatriska diagnoser, hörde jiddisch i sitt barndomshem.

– Min farmor, farfar och pappa flydde från Wien. Jag har aldrig träffat min farfar men min pappa och min farmor pratade jiddisch med varandra, så jag förstår mycket.

För Madeleine blir onsdagskvällarna också ett sätt att få ett judiskt sammanhang och träffa andra med judisk bakgrund.

– Hemma lyssnar jag på musik på jiddisch och förstår mycket av texterna. Men jag har ju ingen att FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

prata med, det blir svårt att öva mellan gångerna.

Halina nickar. Det är svårt att träna språket hemma, för det är så otroligt få som pratar det.

Intervjun övergår flera gånger till ett samtal sinsemellan deltagarna. När jag sedan pratar med Leo, som med sina 26 år är en av de yngsta deltagarna, lyssnar såväl Madeleine som Halina intresserat och ställer själva frågor. Leo läser en master i internationella relationer. Ett stort språkintresse i kombination med en vilja att knyta an till sitt judiska ursprung fick honom att börja studera jiddisch; han hade inga som helst förkunskaper. Han kan bland annat tyska och lite hebreiska samt flytande ryska eftersom hans föräldrar kommer från Ryssland.

– Min mormors och farmors generation, som bodde i Moskva, pratade inte jiddisch. Men mormor brukade alltid sjunga en sång för mig, Tumbalalaika, som jag först i efterhand förstod var på jiddisch.

Han stannar upp och funderar.

– Några generationer bakåt kan de mycket väl ha talat jiddisch. Jag försöker släktforska.

Efter lektionens slut säger jag till Jean att jag inte uppfattar hans kurs som ”klassisk språkundervisning”, det här känns som en mer dynamisk version.

– Många på kursen kommer från den akademiska världen och tror att undervisningen ska vara mer som på universitetet, vilket den inte är. Men den skiljer sig kanske från den klassiska folkhögskoleverksamheten. Här blir det mer som ett samtal.

Kan det inte vara problematiskt att kursdeltagarna är på så olika nivåer?

– Nej, de som kan mer lär de som kan mindre.

Nybörjarna tillför saker om sig själva till de andra.

Att lära sig av varandra är också i fokus på Allmän kurs. Sedan i höstas driver Paideia den i egen regi. Tidigare hade man en samarbetskurs med fadderskolan Kista folkhögskola som har muslimsk profil. Skolorna har gemensamma temadagar och man har planer på föreläsningar och workshops tillsammans. Det officiella samarbetet kommer snart att ta slut, men det finns ett ömsesidigt intresse av att fortsätta och det blir en del av den allmänna kursens så kallade interkulturella profil. Än så länge håller man till i abf-huset, beläget på den hårt trafikerade Sveavägen, drygt en kilometer från Paideias övriga verksamhet. Även Allmän kurs kommer dock att flytta med resten av folkhögskolan till de nya lokalerna. När jag kommer har samhällskunskapslektionen precis börjat.

– Hur förklarar man normer? frågar läraren Anna Furevik klassen.

– Det är oskrivna regler, säger en kursdeltagare.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

»Mycket av det vi kallar för judisk utbildning sammanfaller väl med svensk folkbildning« Just nu håller de på med ett projekt om identitet.

Inom ramen för den interkulturella profilen jobbar de extra mycket med frågor som exempelvis mångfald, diskriminering, mänskliga rättigheter och fördomar. När jag frågar hela klassen visar det sig att det lika mycket som inriktningen var den välkomnande stämningen som gjorde att de valde att gå här. Ingen av dem har själva judisk bakgrund och att det är en judisk skola är inget som de direkt reflekterar över. När kursdeltagarna berättar om vad de uppskattar med skolan återkommer de till det faktum att många i klassen är födda i andra länder, exempelvis Tadzjikistan, Gambia och Irak.

28-åriga Alejandro Duquesne flyttade till Sverige från Kuba för fem år sedan.

– Att folk kommer från olika kulturer är det roligaste. När jag sökte hit tänkte jag inte på att det är en judisk skola. Kanske kommer det att märkas mer när vi är i samma byggnad som de andra kurserna, säger han.

Inte heller 18-åriga Astrid Strömstedt funderade så mycket över den judiska biten när hon sökte till Paideia.

– Jag fastnade för beskrivningen av skolan.

Jag märker inte att det är en judisk skola, bara när lärarna tar upp att de har judisk bakgrund, säger hon.

Läraren Anna Furevik, som även är utbildningsansvarig för Allmän kurs, har arbetat som folkhögskolelärare i över tio år. Tidigare jobbade hon på Kista folkhögskola, där hon var ansvarig för samarbetskursen.

– Det är spännande att få bygga upp något från början. Själv har jag ingen judisk bakgrund men jag tycker att det är rimligt att både den judiska och den muslimska gruppen har egna folkhögskolor, det finns ju många kristna folkhögskolor.

Hon fortsätter: – I klassrummet pratar vi hela tiden om varandras olikheter och bakgrunder. Om jag som lärare visar nyfikenhet för deras olika tro, värderingar och livsstil så blir de mer öppna. Vi måste mötas och samtala, det är nyckeln till kunskap men också till utveckling.

19

20

Ingela är trogen folkhögskolan Slumpen förde henne till folkhögskolan 1953. Sedan dess har Ingela Tengberg varit den trogen och på nära håll upplevt förändringar och de ideologiska strider som förts. Trots att hon är pensionär sedan många år är hon ännu engagerad i folkhögskolan. text: ingela hofsten foto: emil malmborg

A – Man skulle vara kamrat samtidigt som man var moralens väktare, säger Ingela Tengberg om sina första år som lärare på folkhögskola.

lla vägar bär till Rom brukar det ju heta. För Ingela Tengbergs del gick den vägen via en folkhögskola. Den unga Göteborgsstudenten behövde pengar till resan och fick nys om ett lärarvikariat på Jära folkhögskola utanför Nässjö.

Hon hade aldrig hört talas om folkhögskolor, men tog chansen, som också innebar en möjlighet att lämna föräldrahemmet och få stå på egna ben. En höstdag blev hon hämtad vid tåget och skjutsad till skolan som var inhyst i ett före detta kvinnofängelse och, med Ingela Tengbergs ord, låg ”utkastad i skogen”, med en och en halv kilometer till närmaste granne.

Den unga lärarinnan blev anvisad ett rum i en av ”flickkorridorerna”. Toa och handfat med kallvatten i korridoren, dusch två gånger i veckan, i källaren.

Gemensamma måltider och städdagar (”jag minns när vi putsade alla fönster med tidningspapper”).

Hon blev genast förtjust i folkhögskolans undervisningsmetoder, och de elever hon mötte: – En fantastisk begåvningsreserv! De var fulla av läslust och kunskapshunger och det var så roligt att undervisa dem!

Dessutom var det lärorikt för 20-åringen att umgås med många olika slags människor, varav

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

flera var äldre än hon själv och hade större livserfarenhet.

– Jag tror de lärde mig mer än jag dem under de där tre månaderna. Jag kom ju från en ganska skyddad värld och hade gått i flickläroverk. Ändå var det hon som, i egenskap av lärare, skulle hålla ordning i korridoren, som hon delade med ett tjugotal kvinnliga elever.

– Man skulle vara kamrat samtidigt som man var moralens väktare.

Vilket bland annat innebar att hålla koll på att inga möten med pojkar skedde efter sju på kvällen.

– Vad de gjorde före dess var det tydligen ingen som brydde sig om.

Ingela Tengberg skrattar till, där hon sitter i sitt hus i centrala Eslöv – en pampig stenvilla från 1922 med högt i tak, kakelugnar och köksingång som skvallrar om en tid då sådana här hem höll sig med husjungfru. Kristallkronor, äkta mattor, möbler från äldre tidsepoker. Och historier i väggarna: Under andra världskriget användes huset som markententeri för Eslövs flygflottilj och ibland gick här vilt till.

– En gammal general berättade för oss att när officerarna hade tagit ett glas åkte de bricka nerför trappan. Efter två glas tog de gungstolen.

Här har Ingela Tengberg bott sedan 1969. Hon 21

– Lärarna var helt i händerna på sina rektorer och deras nycker. Det var många lärare som råkade illa ut, säger Ingela Tengberg . Hennes man såg till, som facklig representant, att många rektorer blev avsatta.

22

och hennes make flyttade till Eslöv 1960 och började båda jobba på folkhögskolan som lärare. Skolan syns genom vardagsrumsfönstret, där den ligger tvärs över gatan. Det var förstås smidigt på många sätt. Men sedan Eric Tengberg blivit rektor i början av 80-talet innebar det också mer eller mindre dagliga besök av såväl lärare som elever, som ville dryfta olika saker.

– Det var allt från krossade hjärtan till att de ville låna pengar, minns Ingela Tengberg, som i sin roll som både rektorshustru och lärare ibland hamnade i kniviga dilemman: Skulle hon vara lojal med sin man eller med sina kolleger?

– Eric och jag tyckte i och för sig om att gräla!

Men oftare var de överens: Som i de frågor som stundtals delat folkhögskolevärlden i olika schatteringar: utbildning kontra bildning, till exempel.

Men först en liten utflykt till 1930-talets Långedrag i Göteborg, där Ingela Tengbergs liv börjar med att hon slipper bli döpt till Davida Lavendia.

– Släktingar grep in.

Hon växer upp som ensambarn i ett borgerligt hem, med stort intresse för musik och litteratur (”det lästes kolossalt mycket”), och med en liberal världsåskådning.

– Pappa var inte politiskt aktiv, men han beunrade Torgny Segerstedt.

Efter att ha gått ut flickläroverket överväger Ingela att bli jurist. Men då det inte finns någon juristutbildning i Göteborg väljer hon att satsa på läraryrket, inspirerad av några av sina egna lärare, varav i synnerhet latinläraren är en förebild.

– Hennes lektioner var så livliga, så till och med latinsk grammatik blev intressant.

Efter universitetsstudier i latin, fornkunskap

och grekiska och tremånadersvikariatet på Jära hägrar den där resan till Rom, där hon vill fördjupa sina kunskaper.

– Jag drev omkring där ett tag och studerade staden på egen hand, men åkte hem tidigare än det var tänkt.

Varpå hon blir erbjuden anställning på Jära folkhögskola igen. Denna gång blir hon kvar i fyra år.

Som ogift lärare får hon även denna gång bo i en av flickkorridorerna. Och, precis som eleverna måste hon be om lov om hon ville resa bort på helgen.

– Internatet betydde mycket för mig, som hade växt upp som ensambarn. Det är en förlust för folkhögskolorna idag att så många inte har internat, för jag tror inte det blir samma intensiva känsla av samhörighet och engagemang i själva folkhögskoleidén.

Vilken den nu är. Under de många år som Ingela Tengberg tillbringat i folkhögskolevärlden har hon upplevt flera ideologiska debatter och stridigheter kring sådant som bildning kontra utbildning (”jag och Eric ansåg att allmänbildning kräver kunskap i botten”), som mellan olika sorters pedagogik, framför allt under 70-talet.

– Vi talade föraktfullt om flumskolorna. Men visst, en del av deras idéer kring omdömen, till exempel, fanns det nog en del i.

G

enom att Eric Tengberg var redaktör för fyrabandsverket Folkhögskolan 100 år, som gavs ut till 100-årsjubileet 1968, diskuterades också folkhögskolehistoria livligt i hemmet.

– Gruppen som jobbade med det var här rätt ofta.

Eric Tengberg har varit död i drygt tjugo år, men hans hustru vill gärna framhålla hans betydelse för arbetsvillkoren inom folkhögskolan. Bland annat var han drivande i att bygga upp Svenska folkhögskolans lärarförening, sfhl , som den hette då (idag Förbundet Folkhögskollärarna).

– Innan dess var lärarna helt i händerna på sina rektorer och deras nycker. Det var många lärare som råkade illa ut. Till exempel kunde man bli avskedad utan motivering inom tre år från att man blivit ordinarie.

Hon berättar hur han, bland annat genom att engagera riksdagsledamöter som var före detta folkhögskoleelever, lyckades utarbeta ett regelverk.

Han såg också till att en rad rektorer blev avsatta.

– Han brukade kallas rektorsmördaren, säger Ingela Tengberg med ett leende och berättar om hur telefonen i det tengbergska hemmet ringde mest varje dag, när lärare sökte stöd och hjälp.

Ingela och Eric Tengberg möttes på Jära folkhögskola, där båda var lärare.

– Det var vanligt med folkhögskoleförlovningar FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

på den tiden. Fast jag var den enda som hittade en lärare. Tre av mina kvinnliga kolleger blev tillsammans med elever.

På Eslövs folkhögskola var paret Tengberg med om att införa landets första språklabb, liksom att starta folkhögskolevärldens första långa pensionärskurser, i början av 80-talet, något som inte var okontroversiellt.

– Det fanns ett motstånd som gick ut på att det inte var lönt att satsa på gamla människor. Men vår tanke var att ge människor som aldrig hade fått chansen att studera möjlighet att göra det. Det är ju en rättvisesak. Och deltagarna är så otroligt tacksamma. De suger i sig!

1964 fick paret Tengberg sonen Lars, som så småningom likt sin far, blev rektor på Eslövs folkhögskola och numera arbetar inom Folkbildningsrådet. Genom honom har Ingela Tengberg fortsatt inblick i folkhögskolevärlden. Dessutom är hon fortfarande själv en del av den. Efter att ha levt pensionärsliv i några år längtade hon tillbaka och fick möjligheten att hålla i litteraturkurser för pensionärer, något hon fortfarande gör. Hon berättar om den första gruppen, varav hälften var personer med sexårig folkskola i bagaget, andra hälften akademiker.

– Det blev ett fantastiskt utbyte och var så trivsamt och lärorikt för oss alla!

Som lärare strävar Ingela Tengberg efter att göra sina lektioner lika livliga och lustfyllda som de latinlektioner hon mindes från sin egen skoltid. I höstas fick hon ett kvitto på att hon brukade lyckas: I en skrift från Eslövs museiförening beskriver en av hennes före detta studerande henne som ”den bästa lärare jag haft genom alla år”. Han skriver bland annat att hon uppmuntrade honom att skriva om Kuba, trots att hon själv var känd som moderatpolitiker. ”Jag älskar uppkäftiga elever!” hade hon sagt.

Hon nickar och ger blandrastiken Lassie en kaka från kaffebrickan.

– Så är det. Man ska uppmuntra folk att tänka fritt och sätta sig över sina egna ideal.

S

om ”ivrig Fredrika”, det vill säga engagerad i Fredrika Bremerförbundet, har Ingela Tengberg i alla år också värnat om kvinnors rättigheter. Men även om det tog tid innan folkhögskolevärlden blev jämställd i fråga om antal lärare – 1942 var till exempel endast fem av 106 ordinarie folkhögskollärare i landet kvinnor – har hon aldrig upplevt några skillnader i fråga om behandling eller arbetsvillkor.

– Vi kvinnliga lärare hade samma lön som våra manliga kolleger och på Jära var vi nog ungefär lika många kvinnliga lärare som manliga. Fast, det är FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

»Näst bröd är utbildning folkets största behov« klart, av de ordinarie var nog bara män. Och så var det ju väldigt mansdominerat på rektorssidan. Jag är nog lite gammalmodig som inte reagerade på det.

I politiken däremot, har hon erfarenhet av sådant som hon kallar ”metoo-händelser”, även om hon slår bort det med att tidsandan var sådan. I stället berättar hon gärna om en episod då hon och en kvinnlig politikerkollega hade lyckats få ett förslag från den ”rätt röda” skolchefen nedröstat.

– Då gick han ut i korridoren och sa att ”det borde vara skottpengar på såna jävla fruntimmer”.

Hon skrattar nöjt och berättar att hon senare blev god vän med nämnda politiska motståndare.

Att hon valde att engagera sig i just Moderaterna var lite av en slump, eftersom hon i grunden kände sig liberal. Men det var från det partiet som frågan kom. Och för övrigt: Om hon hade blivit politiker som ung hade hon lika gärna kunnat välja ett parti till vänster, konstaterar hon.

– Jag är en rätt ljusblå moderat. Med ganska många röda prickar.

Men mer än politiker ser hon sig nog som lärare.

– Jag har hängt upp mig på ett citat från upplysningstiden, av Danton: ”Näst bröd är utbildning folkets största behov”.

– Jag är en rätt ljusblå moderat.

Med ganska många röda prickar.

23

NYHETER – Vi tar organisationen som sådan och lyfter in den i Lärarförbundet, säger Tomas Rosengren, vice ordförande i Folkhögskollärarna.

» Tekniskt är det ingen stor förändring« Folkhögskollärarna har haft sitt första förbundsråd om förslaget att lägga ned förbundet och ombilda det till en samrådsavdelning inom Lärarförbundet. text & foto: staffan myrbäck Det kom som en överraskning när förbundsstyrelsen i slutet av augusti i ett brev till medlemmarna föreslog att man lägger ned det 116 år gamla förbundet och ombildar det till en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet.

– Det låter dramatiskt men vi tar organisationen som sådan och lyfter in den i Lärarförbundet och kallar det istället för samrådsavdelning, säger Tomas Rosengren, vice ordförande i Folkhögskollärarna.

Det är åtta år sedan ombudsmötet beslöt att ingå ett samarbete med Lärarförbundet. Beslutet innebar att alla medlemmar i Folkhögskollärarna blev dubbelanslutna till Lärarförbundet.

Medlemsavgifterna går direkt till Lärarförbundet, som betalar För24

bundet Folkhögskollärarna för dess kostnader, t. ex en heltidsanställd ordförande, en ombudsman, administration, kurser, konferenser och tidningen Folkhögskolan. Medlemsregistret togs över och ägs av Lärarförbundet. Även tidningen Folkhögskolan ägs numera av Lärarförbundet. Genom samarbetet fick man också tillgång till en del av de resurser Lärarförbundet har: t. ex Lärarförbundets ombudsmän ute i landet och den juridiska expertis man har centralt.

Efterhand har man dock upptäckt hinder i samarbetet som skapar problem.

– Dels har vi inte tillgång till vårt eget medlemsregister, dels betalar vi väldigt mycket moms på våra tjänster inom Lärarförbundet. Det är flera hundra tusen

kronor per år.

Varför kan man inte lösa det med nuvarande organisationer?

– När det gäller medlemsregistret beror det på dataskyddsförordningen gdpr, som gäller i hela eu och skyddar enskildas rätt till personuppgifter. Eftersom vi är två organisationer och registret ägs av Lärarförbundet stoppas vår tillgång till medlemsregistret av förordningen. När det gäller momsen är det våra professionella revisorer som lyft problemet. Skattereglerna är sådana att vi måste betala moms.

– Men vi tror också att vi vinner en demokratisk närhet till medlemmarna med förslaget, att det blir kortare ledningar till förbundet.

Förslaget innebär att varje lokalavdelning på folkhögskolorna istället kallas klubbar medan de åtta distrikten och distriktsstyrelserna läggs ned, eftersom distriktsindelningen inte finns inom Lärarförbundet. Även ombudsmötena vart fjärde år försvinner. Istället har man årsmöte varje år dit alla medlemmar kallas. I princip skulle alltså över 2 000 medlemmar kunna komma till årsmötet.

– När vi kallar till medlemsmöten utser ju varje skola i praktiken en representant som för lokalavdelningens talan. Men skulle två åka så… fine. Vill alla medlemmar på varje skola åka får vi lösa det men det tror jag inte är realistiskt. Men inga former är ju klara.

Men frågan om distrikten visade sig vara viktig för flera på förbundsrådet. De ville ha kvar distrikten.

– Alla är vi nog överens om att vi bör ha någon form av regionala träffpunkter men formerna för det måste vi diskutera.

Ni talar också om ett större inflytande i Lärarförbundet, hur skulle det se ut, som Samrådsavdelning?

– Nu finns vi inte som en FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

naturlig del i Lärarförbundet när man kallar till möten eller som remissinstans. Blir vi en avdelning inom Lärarförbundet får vi exakt samma information, samma inbjudningar, vilket vi inte får idag. Jag tror också att vi skulle få mer kraft att jobba med våra frågor. Då skulle vi ännu mer kunna luta oss fackligt mot Lärarförbundet men lägga den största kraften mot folkhögskolans särart.

För åtta år sedan var du och flera i förbundsstyrelsen skeptiska till ett samarbete. Idag föreslår en enig styrelse att man tar steget fullt in i Lärarförbundet.

– Det är ju för att vi har lärt oss på vägen. Personligen var jag ganska färsk på den tiden. Jag har sett att det fungerar väldigt bra och att det var ett bra avtal vi skrev med Lärarförbundet.

Men sen har det flutit upp saker på vägen. Vi är ju ändå dubbelanslutna, så det är inget stort steg. Vi tar organisationen som sådan och lyfter in den i Lärarförbundet och kallar det en samrådsavdelning. Tekniskt sett är det inte någon stor organisationsförändring.

Detta innebär förslaget

• Förbundet läggs ned som eget förbund och ombildas till rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet: Samrådsavdelning Folkhögskollärarna.

• Samrådsavdelningens styrelse väljs på ett årsmöte.

• Istället för ombudsmöte vart fjärde år har man årsmöte varje år dit alla medlemmar kallas.

• Distrikten med dess distriktsstyrelser försvinner, istället kan man skapa regionala nätverk.

• Lokalavdelningen på varje folkhögskola kallas klubb och har förhandlingsrätt.

• En ombudsman kommer vara knuten till Samrådsavdelningen och förhandlar om nationella kollektivavtal.

• Idag är ordförande i Folkhögskollärarna anställd av Lärarförbundet. Hur det blir i framtiden bestäms av medlemmarna i Samrådsavdelningen.

• Samrådsavdelningen får ett direkt förhandlingsmandat gentemot landstings- och regionsfolkhögskolor.

Avvaktande om att lägga ned förbundet Det var många frågor och en avvaktande inställning till förslaget att ombilda Folkhögskollärarna till en samråds­a vdelning.

– Jag tror att många var oförberedda på förslaget, säger Maria Lindkvist, ordförande i lokalavdelningen på Edelviks folkhögskola i Västerbotten.

Ombuden hade med sig många f­ rågor till förbundsrådet i mitten av oktober i Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm, särskilt berörde man förslaget att de åtta distrikten läggs ned. Distrikten ses som en viktig kontaktyta mellan olika folkhögskolor.

Maria Lindkvist tillhör förbundets nordligaste distrikt som omfattar Norrbotten och Västerbotten, en tredjedel av Sveriges yta med 14 folkhögskolor – Vi är ett stort distrikt, från Umeå till Kiruna. Vi upplever att distriktet är en viktig träffpunkt. Varje år har vi årsmöte då lärare från hela distriktet träffas, säger Maria Lindkvist som deltog på förbundsrådet.

I hennes diskussionsgrupp var flera skeptiska.

– Man har många frågor. Det är svårt att veta hur mycket som är ekonomi och hur mycket som handlar om möjligheten att bli starkare att driva frågor.

En fråga gällde lokalavdelningarna, som enligt förslaget ska kallas klubbar: Hur gör man med folkhögskolor som har flera filialer? Några uttryckt en rädsla för att folkbildningsfrågorna skulle försvinna genom att man gick upp i Lärarförbundet. Man ansåg också att förslaget behövde tydliggöra konsekvenser och skillnader mellan förbund och samrådsavdelning.

Maria Lindkvist tycker dock att hon kan komma tillbaka till sina medlemmar på Edelvik med lugnande besked: – Jag upplever att jag fått grepp om de frågor vi har oroat oss över.

Om jag ska tolka det som sagts ordagrant av bland annat representanten från Lärarförbundet tror jag de kommer bli lugnade.

En som vill att förbundet fortsät-

– Jag tycker att jag fick grepp om de frågor vi oroat oss över, säger Maria Lindkvist, Edelviks folkhögskola.

ter vara självständigt är Björn Viberg, lärare på Skarpnäcks folkhögskola.

– Lärarförbundet är en stor organisation med en bred agenda som ibland står i direkt konflikt med Förbunde Folkhögskollärarnas uttryckliga vilja, t.ex. när det gäller möjligheten att skapa lokala avtal. Som exempel kan vi ta frågan om individuell lönesättning som på flera folkhögskolor påtvin ats uppifrån utan något stöd från de anställda, säger Björn Viberg.

Han ingick i en diskussionsgrupp som bland annat var kritisk mot att distrikten försvinner. Man ansåg också att det var orealistiskt att kalla alla medlemmar till ett årsmöte. Man tyckte även att folkhögskolans särart är ett starkt skäl när man rekryterar medlemmar och såg en risk att man tappade det genom att lägga ned förbundet.

– Vad det egentligen handlar om är ett förslag att lägga ner ett fackförbund som står upp för folkhögskolans särart och folkhögskollärarens unika uppdrag och låta Lärarförbundet ta dess plats, säger Björn Viberg.

INSÄNT

Bygg innanförskap!

2015 stod vi på centralen och välkomnade de som flytt undan krig och förföljelse. Restauranger och caféer kom med mat. Andra med filtar och värmande kläder. Honnörsorden var ”Vi har plats. Vi hjälper er.

Lite på oss.”

Och det gick att lita på Sverige. I ett år ungefär. Boenden startades, skolor tog emot. Språkcaféer kom igång. Samhället tog ansvar. Minns första natten på ett boendet. Jag var själv med åtta nyanlända unga som inte kunde ett ord svenska. Vi spelade domino och kort. Vi drack te. Vi skrattade. En oro fanns i blicken – det viktiga var att ge trygghet. Kände respekten.

Denna respekt möter jag än idag när jag som pedagog träffar unga från Afghanistan eller från Syrien, Marocko, Kurdistan, Eritrea, Nigeria och Tanzania. Alla vill komma in i samhället. De är ambitiösa.

När politiker pratar om kravet på att lära sig svenska så förblir jag frågande till varför kravet lyfts. De unga vill lära sig svenska. De hyllar demokratin och jämställdhet. ”Först i Sverige började jag leva”. ”Det bästa med Sverige är kvinnors självständighet”. ”I Sverige kan vi diskutera samhällsfrågor utan att dödas”. Det är svårt att se de unga som ett hot ens för dem som hyllar svenskhet.

Min oro ligger inte i att vi tagit emot för många unga. Min oro ligger i att Sverige för två år sedan la grunden till ett utanförskapssamhälle. Asylattityden hos våra beslutfattare ändrades.

Lagar skrevs om. Klokskap rann ur. Unga fick lämna trygga boenden. Asylprocesser drog ut på tiden. »Problemet Avslag kom på tveksamma grunder. Bistånd uppligger hos oss« hörde. Då är den organiserade brottslighetens och drogvärldens nätverk farligt nära. I denna verklighet kämpar idag frivilligsamhället med att ordna tillfälliga boenden och skolgång. Med att samla in pengar till mat och det viktigaste i vardagen. Med att vinna över de som vill utnyttja de unga.

Tänk om vi fått arbeta tillsammans. Då hade vi kunnat satsa våra resurser på att få nya samhällsbyggare i landet. Grundskola på ett par, tre år (ibland 9 årskurser), gymnasier, universitet. Därefter nyutbildad arbetskraft. Tandläkare, bilmekaniker, polis och fotbollsproffs.

Ja, drömmar och mål så lika alla andras.

Integrering ropas det högt om. De unga som anlänt till Sverige vill inget hellre än att inkluderas. Så problemet ligger snarare hos oss.

Utanförskapet bygger vi som stänger ute. Låt oss bygga innanförskap.

Det behövs inte så mycket. Någon vuxen som bryr sig. Någon som sätter gränser och tröstar. Någon som ger stöd och uppmuntran.

Låt oss ropa högt på varandras medmänsklighet istället för på hårdare lagar och polis. Poliser behövs, lagar är viktiga, regler skapar ordning. Den mänskliga omsorgen är en nödvändighet för det goda samhället. 2018 är året då ett kallt och farligt samhälle är på väg att byggas. Låt oss kliva tillbaka till 2015 års devis men nu omformulerad; Vi bygger plats tillsammans. Vi hjälps åt. Vi litar på varandra.

Låt Sverige vara ett öppensinnat land. Fortfarande och framåt. Vi blir alla rikare då.

Gudrun Romeborn, lärare Ljungskile folkhögskola 26

Vi är mitt i en kris… … En kris som mänskligheten aldrig stått inför tidigare. FN:s klimatrapport 2018 visar att läget är mer akut än vad många trott. Uppvärmningen behöver hållas till under 2 grader.

Vi måste börja prata på allvar om det och rikta uppmärksamheten mot den fråga som borde vara den största.

Klimatförändringarna är ingenting som händer sen. Vi måste vända utsläppskurvorna och värna den biologiska mångfalden.

Den akuta kris vi befinner oss i kräver storskalig, kraftfull och snabb handling och vi måste visa våra politiker att vi vill att de agerar. Vi behöver hjälpas åt i den omställning som vi ändå kommer att tvingas till.

Jag anser att vi, folkbildningen, ska ta en aktiv roll som samhällsaktör och kliva fram för att säga att vi erbjuder oss att göra vad vi kan. Vi är folkbildare och vi kan pedagogik. Det finns ett glapp mellan forskning och allmänhet och all kunskap och forskning når inte fram. Varför använder vi inte vårt pedagogiska kunnande till att sprida det? Vi ska kräva en folkbildningskampanj i klimatfrågan!

Vi som arbetar på folkhögskolorna är vana att möta olika människor, att vara i samtal där olika människor stöter och blöter sina värderingar och tankar – den arenan behövs. Att jobba för hållbarhet på ett ekonomiskt, socialt och klimatmässigt plan ligger i vårt uppdrag. Och vi har börjat, men vi kan göra ännu mer. Även om vi som individuella organisationer kan göra medvetna val gällande hållbar mat, slopade flygresor, cirkulär ekonomi osv. så måste politiska beslut till. Vi behöver prata om en annan framtid, tillsammans. Det ska folkbildningen vara med och göra.

Låt oss gå samman, alla folkhögskolor, organisera oss. Lokalerna är iordningställda, personerna på plats.

Vi är redo att dra vårt strå till stacken!

Elin Stenberg Brate Ölands folkhögskola FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Vi talar om att bli en annan människa

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark bengt.wensmark@lararforbundet.se 040-393915

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

MIN SIDA Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgifter.

Plötsligt gav hon sig in i ringdansen, hon som hade varit så blyg när hon kom till skolan. Nu var hon glad, mitt i gemenskapen med sina kurskamrater och lärarna. Något hade hänt. Vi talar om att ”bli en annan människa”, men det handlar ju om att bli mer sig själv, tänkte jag. Jag stod en stund i kanten av festen och insåg att jag betraktade något som varken går att kvantifiera eller värdera.

Det var fest, dagen före höstlovet, på folkhögskolan där jag arbetar. Några veckor senare samlades 350 folkbildare till Folkhögskoleforum på Lärarnas Hus, och stärktes i tron på det vi gör, bland annat i ett seminarium med Kerstin Mustel, Lena HjelmWallén och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete.

Folkhögskolan har alltid varit en plats för drömmar, sa Dahlstedt, ett rum där svaga får en andra chans. Det demokratiuppdraget finns även idag, när vissa säger att marginaliseringen folkhögskolan alltid har kämpat emot inte är problemet, utan de marginaliserade själva.

Samtidigt manas vi av en individfokuserad samtid att söka vår egen nytta. Någon frågade om kursdeltagare med den egna nyttomaximeringen – högskolebehörigheten– som mål. Hur gör vi, tvingar vi på dem våra folkbildarambitioner, och går vi då emot våra demokratiska ideal?

Nej, ser vi deltagaren som kund och beställare missförstår vi vårt demokratiuppdrag. Och jag tror faktiskt inte kursdeltagarna är så olika oss själva. Vi ger oss in i sammanhang – utbildning, jobb – inte primärt för att söka bildning, och samtidigt finns den personliga utvecklingen ändå där som ett parallellt stråk, en allmänmänsklig längtan.

I en trygg kontext där vi delar erfarenheter och möter andras perspektiv händer något med oss människor. Och de som lämnar skolan efter några terminer med stärkt självkänsla är knappast besvikna över att de inte fick vad de beställde. Däremot står många stadigare på jorden, med tilltro till sin egen förmåga och vilja att delta i nya sammanhang. Där någonstans finns folkhögskolans bidrag till vårt gemensamma samhällsbygge. Det är ett vackert och viktigt uppdrag.

Och så tänker jag på den där skolfesten igen. På henne som hade varit så blyg, men som nu vågade ge sig in i dansen. ”Om jag inte får dansa vill jag inte vara med i er revolution”, sa Emma Goldman.

Men det kanske är det som är folkhögskolan? En bildningens och demokratins revolution, där vi alla ger varandra mod att vara med i dansen?

Mats Tängermark Ledamot i Förbundsstyrelsen

LÄSNING

Många sidor av Vilhelm Moberg MANNEN I SKOGEN Jens Liljestrand • En och en halv miljon svenskar utvandrade från mitten av 1800-talet till 1920talet. De flesta till usa.

Författaren Vilhelm Moberg skulle ha varit en av dem. Resekostymen i blå cheviot var inköpt och pengarna till båtbiljetten hade ordnats via bättre bemedlade släktingar i Amerika.

Men Mobergs mor ville inte att sonen skulle åka, i stället fick han studera på Grimslövs folkhögskola.

Om detta skriver Jens Liljestrand i Mannen i skogen, som med sina dryga 730 sidor anses vara den första fullständiga biografin över författaren och journalisten Vilhelm Moberg.

Moberg lärde sig läsa tidigt och plöjde hela Bibeln som tioåring. Skönlitteratur ansågs syndigt i hemmet. Han började skriva tidigt och då med kolbitar. Blyertspennor var för dyra.

Berättelsen om Utvandrarna fanns tidigt i hans tankar. När han fick tag på en samarbetspartner i usa som var redaktör för svenskspråkiga tidningen

Nordstjernan, som han läst som liten, gick det undan. I usa hittade han en svensk farmares dagböcker och där fann han också ord och namn som han kunde använde sig av, som sättlament och vota. Sedan kom Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista ­brevet till Sverige . Tillsammans med Din stund på jorden gavs de ut i en upplaga på en miljon.

Böckerna trycks fortfarande.

När Jens Liljestrand skrev förordet till pocketutgåvan av Sista brevet till Sverige 2012 jämförde han Karl Oskars resignation med den åldrade Vilhelm Mobergs trötthet. Det medförde hård kritik från läsarna som inte ville veta hur romansviten slutade i ett förord. Det visade att Moberg är en i högsta grad levande författare, eftersom hans verk fortfarande blir lästa, skriver Liljestrand.

Moberg hade många sidor.

Moberg var fantastiskt bra på att dansa. Kvinnor vittnar om hur han höll dem tätt intill sig, hade stora händer och höll takten. Det blev många förälskelser och en av älskarinnorna fick ge namn till Kristina i Utvandrarna. Återkommande i boken är Mobergs depressioner. Fyllda 60 talade han ofta om självmord.

Några dagar innan han fyllde 75 hoppade han från grannens brygga. På sitt skrivbord hade han lämnat en lapp: ”Jag går att söka i sjön sömnen utan slut.”

Holger Nilén Jens Liljestrand är journalist och biträdande kulturchef på Expressen. År 2009 disputerade han på en avhandling om Vilhelm Mobergs utvandrarserie.

28

UNDERVISNINGENS ÅTERKOMST Gert J. Biesta • Enligt Gert J. Biesta är utbildningsväsendets främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att bli ett självständigt, fritt subjekt som kan möta omvärlden på ett vuxet sätt. Gert J. Biesta är inflytelserik utbildningsfilosof. I Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan. Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskriv et maktutövande som begränsar elevens frihe t.

Det är när man blir tilltalad av sin omvärld som man kan bli ett fritt subjekt och över skrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs efter som denna kan utmana eleven.

GREJEN MED ORDFÖLJD Sara Lövestam • I Grejen med ordföljd ­återvänder författaren, SFIläraren och språkvetaren Sara Lövestam till språkets minsta beståndsdelar. Hon har ­tidigare skrivit de hyllade Grejen med verb och Grejen med substantiv. Här djupdyker hon i konsten att foga ihop satsdelar. Ordföljd är sammanhang, intrikata mönster och den livsavgörande skillnaden mellan ”är inte det där ett stup?” och ”det där är inte ett stup ”.

MINA HJÄLTINNOR – ELLER VAD JAG LÄRT MIG AV ATT LÄSA FÖR MYC KET Samantha Ellis • När folkbildningsministern besökte Folkhögskoleforum i november rekommenderade hon Samantha Ellis bok Mina hjältinnor. Efter en utflykt till heden där favoritromanen Svindlande höjder utspelar sig, började Samantha Ellis läsa om sin uppväxts favoritböcker. Gemensamt för dem är att de har en kvinnlig huvudperson som Samantha Ellis identifierade sig med. Mina hjältinnor är en personlig memoar om att växa upp, att hitta sin identitet med hjälp av skön litteraturen och en bok som får en att vilja läsa om alla sina gamla favoriter tyckte ministern.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

TV-serie om det nutida slaveriet

MARTIN LUTHER KING – HANS DRÖM OCH VÅR VERKLIGHET Lars Åke Augustsson

Arvet efter King • Det är 50 år sedan Martin Luther King mördades, en av de viktigaste personerna i usa:s historia. Författaren Lars Åke Augustsson har i flera år rest i usa och tecknar i en ny bok ett porträtt av King och arvet efter honom. Första delen är mer av en politisk biografi av King där Augustson sätter in honom i det politiska sammanhanget och kampen mot apartheidpolitiken i södra usa. Det är både kända och mindre kände berättelser. Den andra delen är ett reportage där Augustson har sökt upp platser, människor, nutida medborgarrättsrörelser och berättar om situationen för svarta i usa både nu och förr.

Ett exempel från förr är när man experimenterade med botemedel på 399 svarta män som 1932 diagnosticerades för syfilis. Vid den här tiden fanns inget effektivt botemedel, mer än riskfyllda kvicksilverkurer. I slutet av 1940 hade man utvecklat ett penicillin mot syfilis. Men dessa män fick inget penicillin och fick hel-

PERSONER

ler inte veta att botemedel fanns, eftersom forskarna ville fortsätta sin cyniska forskning med att undersöka hur syfilis på­verkade dem. Männen fortsatte därmed att smitta sina makar och barn.

Först när en reporter 1972 började skriva om projektet lades det ned.

Nutida exempel är när Augusts­son skriver om hur kraven på id-handlingar skärps som försvårar för svarta och andra minoriteter att rösta. Var fjärde afrikan-amerikan saknar idag av myndigheter godkända identitetshandlingar. Myndigheter drar in kontor som försvåra registrering och möjligheten att rösta och man ritar om valdistrikt som missgynnar de svarta.

Det finns ju alltid en fara i att berätta om en så omskriven person som Martin Luther King.

Men Augustsson har inte tagit den lätta vägen och vi får veta mycket nytt, om både King och om situationen för svarta och andra minoriteter i usa.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärk-

Jonas Malmberg får 2018 års Fredrik Roos stipendium på 600 000 kr. Han får stipendiet ”för ett konstnärskap som utgår från en nordisk, romantisk tradition – en tradition han problematiserar på ett synnerligen intelligent sätt”.

Jonas Malmberg har målat sedan 2008 då han började på Bild- och formlinjen på ­Lunnevads folkhögskola. Hösten 2012 blev han antagen till Konsthögskolan i Bergen där han studerade i tre år.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

Hon har anställts som eventproducent på Skurup

VARFÖR SLAVERI? Svtplay • Varför slaveri? är en serie på sex dokumentärer om modernt slaveri i olika former som kan ses på svtplay fram till 22 april 2019.

Hemhjälp i helvetet, handlar om tusentals kvinnor som lever som hushållsslavar utan möjlighet att fly Libanon, Jordanien, Qatar och ­Saudiarabien.

Fängelserna i USA har vuxit till en mångmiljardindustri. I Amerikas förenta slavar avslöjas ett system som producerar slavar för en ny tid.

I Barn till Salu skildras hur barn säljs som arbetskraft till fabriker och medelklasshem i Indien.

I den brittiska Jag var sexslav hos IS följer vi Dalal som efter månader av systematiska våldtäkter lyckades fly.

Nu vill hon ha upprättelse.

En fångad kvinna är en studie i ­slav­eriets mekanismer. Marish har arbetat i tio år utan lön hos Eta, som behandlar Marish som sin ägodel.

I Nordkoreas okända slavar får vi följa nordkoreaner som arbetar under slavliknande förhållanden i Kina, Ryssland och Polen för att tjäna pengar åt diktatorn Kim Jong-Un. Staffan Myrbäck

Sara Mohammad tog emot Årets Väckarklocka av Elin Wägner-sällskapet, som traditionsenligt delades ut på S:t Sigfrids folkhögskola. Väckarklockan går till organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, en organisation som grundades av Sara Mohammad. Utifrån FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen arbetar GAPF för att synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Elin Hörberg har anställts som eventproducent på Skurups folkhögskola. Hon ska ordna evenemang och göra skolan mer synlig.

Det första eventet blev mycket lyckat skriver Lokaltidningen: en visning av filme Gudrun – konsten att vara människa. Efter filmen var huvudpersonen inbjuden. ”J mer människor ses och pratar med varandra, desto mer kan vi lära av och om varandra”, säger Elin Hörberg till Lokaltidningen.

29

» Folkhögskolorna är forfarande en plats för ärligt växande« Hennes omtalade romantrilogi har beskrivits som en höjdpunkt med stilistisk elegans. Författaren och folk­hög-skolläraren Tove Folkesson ger genom sina böcker läsarna en chans att se världen med tjejgängets ögon. text & foto: leonarda arcidiacono

T

ove Folkesson är 37 år. Vi sitter vid köksbordet i hennes hus på Ölands östra sida. Det var elva år sedan som vi gick i samma folkhögskoleklass.

Hon befann sig i musikkretsar under några år. Hon hördes sjungandes i kyrkor, sågs på scener med micken i hand, ibland vid pianot. Och på yogafestivaler. Någonstans där mittemellan började Tove Folkesson skriva det som hon på den tiden kallade för pinsamma dikter. I dag är hon en prisbelönt författare.

Tove Folkesson debuterade med romantrilogin: Kalmars Jägarinnor, Sund och Ölandssången som kom att bli en kritikerhyllad och uppmärksammad prosasamling. Den svidande och svindlande ungdomstiden som hon skriver om låg till grund för Svenska dagbladets litteraturpris och Albert Bonniers författarpris, som hon tilldelades under 2017.

– Det ger mig trygghet att veta att folk tror på mig. Tidigare när jag satsade på musiken spelade jag in demos hit och dit, det var aldrig någon som plockade upp mig. Man kan bli trött av att gå i motvind hela tiden. Att få priser innebär att folk förstår vad man försöker göra, det är en stark känsla av att man är förstådd i världen.

I den första boken, Kalmars Jägarinnor, skildras det längtansfulla och rastlösa tjejgänget som är beredda att göra allt för att inte vara som alla andra. Fastän de är fastmurade i småstadens begränsningar så saknas inte hungern på livet. De söker tröst hos varandra när vuxenvärlden sviker, samlar killpoäng och enas om att man aldrig kan ha för mycket ögonskugga.

I den andra boken Sund fortsätter Tove Folkesson med sin poetiska prosa att skildra Eva Zachrissons liv och vägval. Hon har flyttat från Kalmar och tjejgänget. På arkitekthögskolan känner hon sig inte alls hemma och hoppar av. Jakten efter lyckan börjar, till fjärran länder och på kreativa kurser på folkhögskola.

När det blir väldigt tyst så kommer ett språk som går mycket djupare, det kan komma till utryck i poesi, måleri och genom min musik.

Att vara ute och gå i den här tysta naturen där bara fåglarna och havet hörs får mig att komma in i min egna rytm. Mitt egna språk.

30

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

PORTRÄTT

31

PORTRÄTT

Folkhögskolorna ligger Tove Folkesson varmt om hjärtat. Hon har själv gått på folkhögskola och är idag utbildad follkhögskollärare.

»Böckerna har jag till viss del skrivit med inspiration från mitt eget liv«

TOVE FOLKESSON Ålder: 37 Yrke: Författare och lärare i skrivande på Ölands folkhögskola Familj: Frun Hanna Nilsson Bor: Gärdslösa, Öland Läser just nu: Eednan, Linnea Axelsson 32

Ölandssången, den sista boken i trilogin beskrivs som ”den mäktiga spröda kronan på verket” av SvD. Eva Zachrisson flyttar hem till Öland. Släktingar som i de tidigare böckerna legat mer i bakgrunden kliver nu fram. Eva Zachrisson gräver i det förflutna, lyssnar på gamla hemligheter och får slutligen syn på sig själv.

Man skulle kunna tro att det var en dröm som gick i uppfyllelse, men rikligt så var det inte. Tove Folkesson drömde aldrig om att bli författare.

Hon föddes i Rinkeby och växte upp i huvudstaden tills hon var tio år. Som vuxen flyttade hon runt en del, bodde på folkhögskolor, reste i världen och arbetade som skidlärare i fjällen. Det är nu fyra år sedan som hon och hustrun landade på Öland. I samband med flytten började hon skriva.

– När jag skriver äger jag min kreativa process.

Det är en stor drivkraft att inte behöva samla ihop bandet och fixa replokal, jag var less på det. Och började skriva om jägarinnelivet.

– Totalt blev det trettio refuseringar när jag försökte ge ut första boken, men jag ville inte ge upp.

Jag kände att den här berättelsen om jägarinnorna

ville höras och få ta plats en plats. Till slut reagerade Weylers förlag på manuset och jag kände en lättnad över att inte vara ensam med att försöka få ut berättelsen.

Sen kom efterföljarna ut i bokhyllorna och trilogin landade så som jägarinnorna, i händelsernas centrum. ”Precis som i Kalmars jägarinnor är språket i Sund genomarbetat, kreativt och präglat av lekfullhet och stilistisk elegans. Få unga författare av i dag fångar stämningar och känslolägen som Tove Folkesson”, skriver GP i en recension.

Hon började skriva under en period i livet som cirkulerade kring vilsenhet. En tid då hon själv bar på en känsla av att vara trasig. ”Jag skrev för läkningens skull och så småningom föddes huvudkarraktären Eva Zackrisson”. Mellan raderna återberättas modifierade och icke-modifierare fragment från Tove Folkessons egna liv.

– Jag började skriva om min tonår, för det var där som något gick väldigt snett. Ju mer jag skrev så förstod jag att ”den tiden” är en del av mig och inte bara något ångestladdat. Jag tog tag i det – det som jag tidigare sett som något mörkt och ensamt. Och jag hittade kärleken till mig själv och de vänner jag hade omkring mig på den tiden. Det har en läkande effekt att gestalta de smärtsamma livserfarenheterna med ett lustfyllt språk, säger hon och fortsätter: – Jag började skriva dialogerna mellan jägarinnorna och märkte att det var väldigt roligt att skriva FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

prosa. Något jag aldrig gjort tidigare. Och det var när jag skrev som jag fann min egen röst i jägarinnornas rus, och kärleken till det svenska språket.

Under uppväxten kände hon att det fanns stora förväntningar utifrån och det var inte självklart att välja en kreativ utbildning eller att ha visioner om ett kreativt yrke. Precis som Eva Zakrisson, påbörjade Tove Folkesson utbildningen på Arkitekthögskolan och hoppade av. Kraven som hon levde upp till var inte hennes egna. Nu var den duktiga flickans tid över.

– Min uppväxt gick ut på att polera bort allt som faktiskt var jag. Livet är så mycket mer än att göra karriär och skaffa sig ett fint yrke. Jag påbörjade en annan process som kändes viktigare, att finna min egna inre kompass och att återerövra min kreativitet.

Hon gick på olika folkhögskolor, en låtskrivarlinje, ett år i fysisk teater, modern dans och hon pluggade franska i Aix en provence.

Folkhögskolan ligger henne varmt om hjärtat.

– De är de bästa platserna som finns i samhället, säger Tove Folkesson som i dag är utbildad till folkhögskolelärare i svenska och kreativt skrivande. ”Jag har det i blodet” säger hon och ler innan hon avslöjar att hennes mormor var folkbildare på Öland. Tove Folkesson anser att man i folkhögskolan får chansen att utvecklas som människa på ett utforskande och nyfiket sätt.

–Det handlar inte om att prestera något särskilt på folkhögskolorna. Det är en syn på människan som i vår värld är hotad. De är forfarande en plats för ärligt sökande och växande, i det som vi tycker är mest spännande av allt – att vara människa. Det kan låta klyschigt men det är så det är.

Tove Folkesson skriver i en krönika att tjejgänget förstås inte är en rosenskimrande saga, men likväl en plats där existensen vidgas och får mening.

Och därför är det värt att berätta om. Med ett poetiskt litterärt språk beskriver hon banala miljöer från en epok i livet där tjejgänget för någon är en livboja, och för någon annan, tvångströjan som kväver och håller en fast. ”Att få slippa sig själv, att lösas upp, glida ned i en vit skinnsoffa med gilettelena ben med en drink i handen, vara en jägarinna, vem som helst av oss, när hon inte orkade med sig själv” skriver hon vidare i krönikan som publicerades i Expressen.

– Böckerna har jag till viss del skrivit med inspiration plockat från mitt egna liv. Jag har blandat verklighet och fiktion och skapat poetiskt. De där jobbiga tjejerna blir oftast beskrivna utifrån som de elaka tjejerna i rökrutan. Jag ville gå in i tjejgänget inifrån, beskriva de trasiga miljöerna på ett vackert sätt. Det har varit min överlevnadsstrategi, att se det vackra i det som faktiskt inte är speciellt vackert egentligen.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

»Folkhögskolorna är de bästa platserna som finns i samhället I den andra boken, Sund, speglas det där med att gå sin egen väg och uppfylla sina drömmar. Men också ensamheten som många unga upplever. Och skörheten som kan följa med en när man bryter sig loss från gänget så som Eva Zachrisson gör innan hon lämnar Kalmar.

– Boken handlar om bräcklighet och att hitta sitt sammanhang. Huvudkaraktären är väldigt självupptagen, rastlös och besatt av att fylla sina drömmar till varje pris. Hon kommer ingenstans men kraschar istället på samma ställe där hon började.

Hon har definitivt varit en del av mig som ställt till det för mig själv.

Ett stenkast bort bor Tove Folkessons mormor som också har en stor roll i böckerna. Hon är inte en typisk mormor som bakar bullar och uppmuntrar.

Nej, hon är mer skeptisk till alla och deras planer.

Och morbrorn, han sitter mest vid datorn och säljer varor till världsmarknaden.

– Min släkt och andra jag träffar bär på viktiga berättelser som säger något om människor. Ofta har de som bär på dessa berättelser ingen röst i samhället. Landsbygden blir ofta naivt skildrad och romantiserad som när bönder skildras i populärkulturen.

Tove Folkesson skriver jättemycket, hela tiden.

Berättelsen om jägarinnorna kom till henne och hon kände att ”det här kan jag göra något av”. Hon trodde att det skulle bli en berättelse som skulle handla om extrema tjejer. Men det visade sig att väldigt många kände igen sig i Kalmars Jägarinnor.

– Jag tyckte gänget jag växte upp med skiljde sig från mängden. Men när jag började dela med mig av berättelserna så var den allra vanligaste reaktionen, att personer kom fram och sa att de kände igen sig och då blev det väldigt intressant tyckte jag.

– Det finns många berättelser om unga män som planlöst lever livet, super och ligger med tjejer. När tjejer lever på det viset så blir det ofta problematiskt och den typen av gäng skildras sällan. Tjejgängen jag läste om under min uppväxt skildrades mest snällt och gulligt, som Tvillingarna på Sweet Valley High till exempel.

Kanske kan man likna den naiva skildringen av landsbygden och bönderna med hur tjejgängen skildrats tidigare?

– Absolut. Jag är intresserad av att ge röst åt människor som finns men som sällan fått höras, ur sitt eget perspektiv.

33

KRÖNIKA

Vår uppgift är att stärka demokratin Kan folkhögskolan

KRÖNIKA

Kort om … killmiddagar, Kort om...

valdebatt och Zombies, 150-årsmanusutbildning… firande & veteranbesök

stärka demokratin?

•

Vi kan aldrig nog uppmärksamma att den svenska demokratin firar • Mer än dubbelt så många män, jämfört med kvinnor, begår självmord 100 år 2018. Den gamla ordningens försvarare motarbetade den demokratiska ideologins fundament, inkluderingen. Arbetare och varje år. På Strömbäcks Folkhögskola kvinnor sågs inte som tillräkneliga. 37 000 svenskar dog i spanska började man i höst med killmiddagar sjukan. I Europa slutfördes det krig man hade snubblat in i genom där de ska få möjlighet att prata om Att stärka demokratin och förmå människorEfter att aktivera sig är förlust inte ultimatum och missbedömningar.

Tysklands föddes hjärtefrågor. Syftet är att få möjlighet bara folkbildningens själ och hjärta utan lämpligt nog också statens den livsfarliga konspirationsteorin dolkstötslegenden.

Allt var judaratt prata om saker och att uttrycka sina syften. Hur ska demokratin levandegöras och förverkligas på golvet? nas fel. I Sverige var det hungerkravaller och den ryska revolutiokänslor, säger en av initiativtagarna, Genom erfarenhet, yrkesskicklighet och medvetenhet svingar nen skrämde högern till att ge efter. Veckan före jul baxade libeLars Fagernäs till Sveriges Radio. folkhögskollärarna sina trollspön av tillit. Kursdeltagarna synligralen Nils Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting igenom görs och bekräftas. Relationer byggs och befästs. Kittet som binder rösträtten.

De stod på axlarnasvängrum. av baptisten Fredrik Nilsson, Ellen samhället samman vidgar demokratins Broar av sammanKurser i hur man överlever en Key, Anna Whitlock alla som kämpat i decennier. hållning gör att deltagarna oftaoch betraktar folkhögskoleåret som en naturkatastrof har växt fram på folkdetVad att avskaffa demokratin med hjälp av demokratin? höjdpunktGår i livet. gäller socialt kapital är folkhögskolan svårhögskolor det senaste året. Ädelfors slagbarVärldshistoriens som demokratibyggare. viktigaste text, den allmänna förklaringen om de folkhögskola och Hola folkhögskola Låt oss vidga demokratibegreppet oss hur folkhögskomänskliga rättigheterna, läroch ossfråga att ingen genom utövandet av räthar i sommar varsin överlevnadskurs lan skulle försvara kan demokratin i ett läge där en högerpopulistisk som de kallar för »zombieöverlevtigheterna omintetgöra desamma.

I klartext innebär det att världsbild fårsamhälle fäste? Orosmoment i eumåste saknasmobilisera inte. Förintelseövernad«, kurser som ska öka chanserna varje med all kraft mot de krafter som levaren Hèdi Fried känner igen mönster. I Ungern grasserar antiseatt överleva katastrofer och långa vill rasera demokratin. Fascismens återkomst utgör en akut fara, mitisk och islamofobisk propaganda och vurmas för illiberal demoströmavbrott. Men man kommer enligt välkänt recept: Välj ut en syndabock. Prata om kaos, •natioBenton Wolgers krati. Polen kriminaliserar uttalanden om polsk delaktighet för också att prata omUppdukat zombiekulturen, för killmiddag nens undergång och degenerering.

Släpp lösatt våldet, hatet och hoten är lärare på folkhögnazistiska brott. Är det ställt utom varje rimligt tvivel folkhögvarför zombien och apokalypsen hör men distansera dig halvhjärtat var resonlig utåt. skollärarprogrammet skolan från skullesvansen, utgöra ett bålverk för demokratins försvar och om vi glider Benton ihop Wolgers ochärvarför zombien är så popuvid Linköpings • Som del av folkhögskolans Träd inscenario och erbjud dig att återställa ordningen, en ordning som lämin i ett liknade i Sverige? folkhögskollärare, lär idag och vilka som är deen realistiska Universitet och Eskildemokratiarbete arrangerade nar våldet orört. tillitenför och rädslan.

Trappa Populistforskaren Cas Krossa Mudde varnar attgöd stirra oss blinda på efter makti mänskliga mot vår civilisation. stuna folkhögskola utbildarehoten högerpopulismen, utan manar oss steg att fokusera mainstreamparAllmän kurs på Sigtuna folkhögskola övertagandet upp våldet för stegpåinom lagen. Försäkra dig om rättigheter, lärare samt ordförande tierna. att Upptakten till den svenska bådar inte gott.

Det • Önnestad folkhögskola fyller 4 september valdebatt mellan samtupptrappningen ökar ivalrörelsen exakt samma takt som avtrubbningen. på folkhögskollärarför Ordfront. Hans pågår ett storskaligt fiske ibehöver högerpopulistiska fokus i demokrati 150 år, Hvilan och Lun- Kursdeltagare vidtillsammans Linliga riksdagspartier.

Folkhögskolor rusta sig vatten genomgenom fortbildning pappa var författa- programmet på kriminalitet, stängdarättigheter. gränser, krav på invandrare och hårdhet folkhögskolor. Önnestad Universitet ren,motpoeten, konstä-köpingsnestads bidrog med frågor om bl. a. ungas och mänskliga Hoten måste uppmärksammas och mot tiggare. Tiden mellan september 2015, då vi inte skulle bygga tänker fira det med fyra event under ren och underhållaoch Eskilstuna folkrätt och möjligheter till jobb, bostäder arbetas. Ställ Raoul Wallenberg, Folke Bernadotte, Dag Hammarren Beppe Wolgers högskolaåret. murar i ”vårt Europa” till den 24 november då vi la oss på en europeSkolan startade 1 november samt ordoch utbildning men också om klimaskjöld, Olof Palme och Anna Lindh bredvid Lasermannen, Behring isk mininivå, anger färdriktningen in i normaliseringen av tidigare av kontraktsprosten Carl Abraförande1868 för Ordfront. tet, psykisk ohälsa och satsningar på Breivik, Mangs, Akilov och Lundin Pettersson. Du får rysningar otänkbara påståenden och positioner. Vi måste även mobilisera mot hamvar Bergman.

Den 18 maj har man Hans pappa förfolkhögskolan.

Deltagarna på Allmän av insikten att terrorister agerar fejkade nyheter och trollfabriker. Då Sverigebilden kalas där allmänhet, politiker och fattaren,stort konstnären kurs genomgick på hatpropaganda och skräms av röner global uppmärksamhet saknas utrymme för andra folkhögskolor bjuds in, bland Valmyndighetens och underhållaren utbildning för röstmottagare så skolrättighetsförkämpar.

Inte en naivitet.

Inför valet kan vi förvänta ossenda nätatannat deltar folkbildningsministern Beppe Wolgers mänsklig rättighet eller demokratacker av krafter som inte vill demokratin Anna Ekström. valet kunde genomföras på ett sätt väl. Sverige används som har ett slagträ med som liknar det riktiga. tisk landvinning vunnits utan • I januari hade Folkhögskolans en verklighetsfrånvänd retorik, exempelkamp. Din främsta uppgift som veteranförening ett• seminarium på vis om no go zoner. Efter Trumps famösa: En ny internationell manusutbildfolkhögskollärare är att stärka Skeppsholmens folkhögskola. Ebbe ”Look what happened last night in Swening startar nästa höst på Litorina demokratin genom att aktiAndersson och Clara Hyldgaard rapden” la tusentals människor med humorn folkhögskola. Man strävar efter att få vera kurs­deltagarna. Att stärka porterade från föreningen Karibus som vapen upp klipp med svenska vardagsdeltagare från hela Östersjöregionen demokratin, bidra till att verksamhet och Tanzanias folkhögbilder. Ett lysande exempel på hur folkoch även utanför aktivera kursdeltagarna genom skolor. På eftermiddagen mötte de den. Utbildningen bildningen skulle kunna mobilisera för riktar till människor som vill arbeta att samtala fram en ny värld är ett tiotal aktiva lärare ochsig styrelseledemokratin. professionellt som manusförfattare, din folkhögskolan främsta uppgift somdemokradamöter i ett samtal om folkhögskoFörmår stärka lans möjligheter. Man konstaterade Regissören Hannes Holm, som bland tin när folkhögskollärare. det börjar blåsa iskallt? Jag önskar att mötet mellan generationerna varregisserade En man att jag var övertygad om svaret. annat skrev och givande och veteranerna uttryckte Benton Wolgers som heter Ove, ska ingå i den nybilintresse för att medverka på fler fol Benton Wolgers dade referensgruppen för ”Litorina högskolor.

International Art of Screewritings”.

34

34

FOLKHÖGSKOLAN

2 2018

FOLKHÖGSKOLAN

6 2018

DITT Hjäl koll

När det finns och stressen – Det är che bromsa i tid!

Lärare blir al sjuka av stre kommer det lärare är en s yrkesgrupp?

– Många lärare h alltför hög arbet under lång tid. A terna ryms inte tiden och återhä blir lidande. Må drabbas av samv frustration över räcka till för bar elever, vilket kan sjukskrivning.

Vad är viktiga det inte ska g som till sjuks

– Det bästa är om finns ett förebyg och ”luft i system sedda händelser som kompletter tydliga om att de balans mellan k resurser. Prata p

9 § Arbetsbelast

Arbetsgivaren ska se befogenheter som ti upphov till ohälsosam att resurserna ska a

Ur AFS 2015:4 ”Org

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Var med och renodla läraruppdraget!

Nu samlar Lärarförbundet röster för ett renodlat läraruppdrag. Var med och berätta vad som behöver rensas bort i din arbetsvardag – i skolan, förskolan eller fritidshemmet. Tillsammans kan vi förändra!

S

täda. Skaffa vikarie. Kopiera. När lärare berättar vilka arbetsuppgifter som skulle kunna rensas bort eller utföras av andra yrkeskategorier – blir listan lång.

Tänk så mycket lärarkompetens vi går miste om i Sverige. Och det i en tid när eleverna behöver de lärare som finns – som just lärare.

Det är dags att renodla läraruppdraget!

Tillsammans ska vi synliggöra det som lärare gör men inte borde göra, och ställa krav på skolans huvudmän: → Skriv på vårt upprop. → Vad ska bort? Lägg till på vår lista! → Sprid det till fler och använd hashtaggen #renodlaläraruppdraget i sociala medier.

Vilka arbetsuppgifter bör inte utföras av lärare?

De som inte har med undervisningen att göra – till exempel att kopiera papper, ringa in vikarier, städa och rapportera närvaro. Det är också onödigt dyrt att använda lärare till den typen av arbetsuppgifter.

Kan lärare vägra utföra en arbetsuppgift?

Det avråder vi från. Men om du får en arbetsuppgift som du anser eller tror ligger utanför lärares arbetsskyldighet, bör du säga det till din chef och dessutom snarast ta kontakt med Lärarförbundet.

Vad kan man göra för att ta tag i problemet?

Förutsätt inte att chefen vet hur din arbetssituation ser ut, utan lyft problemet och visa på att arbetstiden inte räcker till. I tider av lärarbrist är det extra viktigt att lärares arbetstid används för läraruppdraget.

Läs mer: lararforbundet.se/renodla

”

att vara lärare är inte att vara vad som helst. lärare som får använda sin tid och kompetens till rätt saker framtidssäkrar sverige.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

POST TIDNING B

Foto: Staffan Myrbäck

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

minna paananen

»Det är jätteviktigt att värna folkhögskolan« Trots att det bara är ett drygt år sedan Minna Paananen anställdes på Kalix folkhögskola är hon inte den senast anställde läraren.

– Sedan jag kom har man anställt fem nya medarbetare.

Ytterligare tre är på gång. De flesta har bara jobbat ett fåtal år.

För ett par år sedan pausade Kalix journalistutbildningen.

Nu ska man göra ett nytt försök med en utbildning som kallas Digital kommunikatör, en utbildning som ska innehålla journalistiskt skrivande, filma och redigera med mobil, publicera sig i olika medier etc. Det har varit Minna Paananens jobb att utforma den, och leda den när den sparkar igång till hösten.

– Vi har precis lagt upp den på hemsidan. Tanken är inte att starta en ny journalistutbildning utan det blir en utbildning till digital kommunikatör och informatör med inriktning på skrivande.

Minna Paananen är utbildad arkeolog och författare och är bland annat kursansvarig för

kursen Morgondagens influencer och undervisar i Framtidens Youtuber. Hon är också lärare i den nystartade lärarassistentutbildningen och har undervisat svenska i etableringskursen. I februari drar hon igång en distanskurs i kreativt skrivande.

Och vid sidan av skolan är hon alltså författare. Hon har tidigare gett ut sju barnböcker.

– Det var en slump. Den första boken, Hon tänder stjärnorna nu, kom till när jag hade en dotter i magen som dog. Min son var ett par år gammal. När vi skulle prata om vad som hänt sökte jag efter barnböcker om det men det fanns inga. Det är viktigt att barn får läsa om sådant som är jobbigt också.

Och så har det fortsatt. Ytterligare sex barnböcker med olika teman som sorg och sjukdomar.

– Tanken var att det bara skulle bli en bok. Sen skulle jag fortsätta med mina noveller och romanprojekt. Men min syster blev hjärttransplanterad när hon

Minna Paananen är mångsysslare, ­både på Kalix folkhögskola och vid sidan av: Arkelog, författare och lärare.

väntade sitt barn och jag märkte att det fanns ett behov av sådana här böcker. De har hjälpt familjer som varit med om liknande saker. Men nu får det räcka. Nu ska jag fokusera på mitt andra skrivande.

Minna Paananen deltog på Folkhögskollärarnas förbundsråd där man diskuterade förslaget att lägga ned förbundet och ombilda det till en samrådsavdelning inom Lärarförbundet.

– Jag har ju jobbat i den kommunala skolan och varit delaktig i Lärarförbundet från det hållet.

Jag tycker att det är jätteviktigt att värna folkhögskolan. Vi jobbar på ett helt annat sätt. Jag förstår att vi kanske behöver styrkan i ett större förbund, samtidigt är jag lite rädd att vi tappar medlemmar. Om det nu blir så att vi tar steget fullt in hoppas jag att man är tydlig med att vi som folkhögskollärare får ha våra åsikter och inte drunknar i Lärarförbundet.

Staffan Myrbäck