SUSANNA ALAKOSKI
»Vi är många som kämpar mot den sortens samhälle som exkluderar«
OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE
nr 6/2019
Förtroendekris på Wik: Förbjuds vara på skolan efter arbetstid
Ida Kaiser och hästen Jocke jobbar ihop.
Fyrfota pedagoger i arbete på Billströmska
Helande hästar
REDAKTÖREN
Konflikten på Wiks folkhögskola
foto Håkan Elofsson
P
å Wiks folkhögskola pågår en konflikt mellan lärarna och kulturdirektören på Uppsala Region, som är skolans högsta chef. Konflikten rör bland annat arbetstider men är också en frontalkrock mellan principiella synsätt på folkhögskola, lärarnas arbete och relationen till deltagarna. Mitt i höstterminen införde kulturdirektören helt nya arbetstider, utan samråd med lärarna. Wiks folkhögskola utanför Uppsala är en skola med kulturutbildningar som teater, musik, konst, skrivarlinje samt en kontakttolkutbildning. De allmänna kurserna är förlagda till filialen Uppsala folkhögskola inne i stan. De flesta lärarna är utövande konstnärer och arbetar deltid. Därför har schemana anpassats så att de kan kombinera sina yrken med lärarjobbet. I våras lämnade linjeledarna sina scheman till rektor och enligt lärare fått dem godkända av rektor, vilket förnekas av kulturdirektören. Lärarna var införstådda med att det gamla arbetstidsavtalet skulle sägas upp men man anade aldrig att kulturdirektören skulle införa helt nya arbetstider, mitt i terminen, som gick stick i stäv mot de scheman och de planer som linjeledarna gjort upp före sommaren. De nya arbetstiderna innebär att de dagar lärarna är schemalagda ska de vara på skolan mellan 8–17, oavsett om de har undervisning eller inte (enligt det gamla schemat). Flera lärare har hamnat i kläm eftersom de utgått från de överenskomna scheman man gjort upp före sommaren. De som inte kan vara på skolan eftersom de planerat utifrån det gamla schemat hotas med löneavdrag och/eller arbetsrättsliga åtgärder. I ett fall har hotet om löneavdrag och arbesrättsliga åtgärder redan framförts. I brev till lärarna har rektor också tagit till en vad som får ses som en unik åtgärd i folkhögskolans historia. Lärarna har förbjudits att vistas i skolans lokaler efter arbetstid. Rektor skriver i samband med ett samkväm att det är olämpligt att umgås med deltagare efter arbetstid eftersom ”denna form av umgänge inte är förenlig med lärarrollen och något som inte ska förekomma i verksamheten på Wiks folkhögskola”. Är det något som varit utmärkande för folkhögskolan 150 år är det just samkvämen och den nära FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
»Rektor skriver att det är olämpligt att umgås med deltagare efter arbetstid eftersom 'denna form av umgänge inte är förenlig med lärarrollen'«
Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.
relationen mellan deltagare och lärare. En lärare säger : ”På folkhögskola är det inte bara lektionstid som räknas, det är ett enda långt samtal om livet även på kvällar, luncher, fikaraster. Plötsligt är det suspekt att vi ville umgås med våra elever!”. Ni kan läsa mer om detta på sidorna 10–12. I oktober fattade Förbundet Folkhögskollärarna ett historiskt beslut på sitt extra förbundsmöte. En överväldigande majoritet beslöt att upplösa det 117 år gamla förbundet med målet att bilda en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet. I februari lägger förbundsstyrelsen fram ett förslag till medlemmarna om hur det ska gå till. Enligt stadgarna ska beslut om upplösning tas av två på varandra följande förbundsmöten. I juni 2020 håller förbundet sitt ordinarie förbundsmöte, då beslutet behandlas en andra gång. På sid 25 kan ni läsa mer om beslutet. Nästa år fyller tidskriften Folkhögskolan 100 år. Sedan 1920 har Folkhögskolan varit en tidskrift för såväl rektorer, lärare och beslutsfattare inom folkhögskolevärlden. Även om Folkhögskolan är en facklig tidning ska den även fortsättningen kunna läsas av rektorer, deltagare, politiker, huvudmän, beslutfattare, och alla som är intresserad av folkhögskolan. Vi ses 2020! Staffan Myrbäck 3
14
INNEHÅLL TIO FRÅGOR. Ojämlikhet är en naturlig och logisk utveckling säger Per Molander, ordförande i regeringens Jämlikhetskommission. SID � FÖRBJUDNA. Lärare på Wik får inte vistas i skolans lokaler efter arbetstid och ledningen anser också att det är olämplig att umgås med deltagare på fritiden. SID � MÅNADENS LINJE. Lärarna på Kvarnby folkhögskola prickade in en av nobelpristagarna, långt innan Svenska Akademien hade presenterat dem. SID � SIFFROR. Var tredje förtroendevald uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2018. SID �
Omslag: Nicke Johansson
KLIMATNÄTVERK. På Folkhögskollärarnas förbundsmöte togs det första beslutet att upplösa förbundet. SID ��
Häststödd pedagogik På Billströmska folkhögskolan lär sig deltagarna mod och tillit med hjälp av hästarna men det är en dyr pedagogik säger läraren Johanna Olsson. SID ��
Alakoski hyllar folkhögskolan Folkhögskolan är bäst i Sverige på att känna av folks behov och drömmar, säger Susanna Alakoski som fick sin författardröm uppfylld på folkhögskola. SID ��
Hit söker den blivande operaeliten Härnösands folkhögskola är Sveriges största leverantör till operahögskolorna i Stockholm och Göteborg. Mellan trettio och fyrtio personer per år söker till Operastudion varje år, cirka tio kommer in. SID ��
F
OLKHÖGSKOLAN
LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE
Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm
4
20
REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� �� �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com
ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 1/2020: 27/1 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 1/2020: 27/1 Utgivning: 19/2
PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015) FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
NYHETER
Den avsatte S-ledaren i Göteborg, Ann-sofie Hermansson, vill ta över Göteborgs folkhögskola som ägs av Västra Götalandsregionen. Förslaget får stöd av regionens direktör. Samtliga anställda på skolan protesterar mot förslaget.
foto: TT
"Soffan" vill ta över Göteborgs folkhögskola - anställda protesterar Ann-Sofie Hermansson avsattes som kommunstyrelsen ordförande i Göteborg efter valet. Hon är ledamot i den nybildade folkhögskoleföreningen Selma i Göteborg som vill utveckla en demokratiprofil som bland annat ska fokusera på arbetet kring hedersrelaterat våld. Ordförande i interimstyrelse är Lisbeth Sundén Andersson, riksdagsledamot för Moderaterna. I styrelsen sitter också skolchefen för Viskadalens folkhögskola, Joakim Hjelm. I ansökan skriver Selma att man vill ”mer aktivt föra in en rad centrala demokratifrågor i folkbildningen.” Särskilt vill man utveckla en demokratiprofil som arbetar med hedersfrågor och betonar samarbete med organisationer som arbetar mot hedersförtryck. Förslaget har fått godkänt i ett tjänstemannautlåtande av regiondirektören som föreslår att regionstyrelsen uttalar sig positivt till att Selma folkhögskoleförening blir ny huvudman och att ”regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
och formerna för att överföra huvudmannaskapet för Göteborgs folkhögskola till den ideella föreningen Selma folkhögskoleförening och återkomma med förslag.” Göteborgs folkhögskola är en landets största folkhögskolor med över 250 deltagare. Samtliga fackförbund på folkhögskolan protesterar i en gemensam skrivelse att man inte önskar att skolan byter huvudman. De anställda är starkt kritiska till att Selma folkhögskoleförening överhuvudtaget inte har kontaktat skolan: ”Selma folkhögskoleförenings hemställan har lagts fram genom en process som helt saknar demokratisk förankring – över huvudet på oss som arbetar på Göteborgs folkhögskola.” Man ifrågasätter också vad Selma folkhögskoleföreningen menar med att Göteborgs folkhögskola brister vad gäller arbetet för demokrati och mot extremism och skriver att Selma ”har varken pratat med personal eller deltagare innan de bildat sig en uppfattning om vår verksamhet.”
Man avslutar brevet med att man vill ha kvar Västra Götalandsregionen som huvudman. I en osannolik förening får personalen stöd av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i regionen. ”Vi ser inga som helst motiv för att överlåta Göteborgs Folkhögskola till någon annan huvudman.”, skriver Vänsterpartiet i ett debattinlägg i gt. I ett annat inlägg skriver sverigedemokraten Håkan Lösnitz: ”Avslå hemställan »Avslå och låt vår personal få hemställan arbetsro och fortsätta och låt vår med det helt fantastiska arbete de gör för våra personal få elever och för vårt samarbetsro« hälle.” Regionen styrs av den borgerliga alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Hittills har socialdemokraterna varit tysta i frågan. Tillsammans med sd och v har de en majoritet och kan därmed avgöra frågan. Beslut fattas på regionstyrelsens möte 17 december. Staffan Myrbäck
5
10 FRÅGOR
»Ojämlikhet är en naturlig och logisk utveckling« Inneboende krafter i människors samspel leder till ojämlikhet, därför behövs politiska och statliga ingripanden för att upprätthålla jämvikten i samhället. Det säger Per Molander, författare och ordförande i regeringens Jämlikhetskommission, som i sina böcker är kritisk till det fria skolvalet och privatiseringar av offentlig verksamhet. text: staffan myrbäck foto: sofia runarsdotter
Per Molander är ordförande i regeringens Jämlikhetskommission och författare till flera böcker om politik och filosofi. I en tidigare bok, Ojämlikhetens anatomi, och i flera rapporter har Molander beskrivit hur ojämlikhet i ett marknadsstyrt samhälle växer av egen kraft i frånvaro av fördelningspolitik. Hans senaste bok är Condorcets misstag.
1
I Condorcets misstag skriver du att ojämlikhet är en logisk och naturlig utveckling. Vad menar du med det? – Jämlikhet är instabil till naturen. En metafor jag använder är två personer som spelar kula. Har de lika många kulor och är lika skickliga avgör slumpen vem som vinner. Har den ena lite fler kulor har denne större chans att vinna. Överfört på marknadsekonomin: vissa har tur för att de råkade välja rätt sparform, i bank, räntepapper eller aktier.
2
Slumpen avgör att några blir mer förmögna? – Ja och de med större förmögenheter kan ta större risker, och belönas med högre avkastning. Det är en självförstärkande mekanism, som finns på en marknad i ett fullt utvecklat marknadssamhälle. Även om vi startar från jämlika samhällen finns inneboende krafter i människors samspel som leder till ojämlikhet
3
Därför krävs statliga ingripanden som ger jämvikt i samhället? – Ja, och som håller ojämlikheten inom rimliga gränser. Om alla från början har samma utgångspunkt kommer alla vilja stödja en mekanism som begränsar ojämlikheten, därför att de i förväg inte vet på vilken sida de hamnar. I verkliga samhällen, där vi har stora ojämlikheter, är det alltid så att de som har en större förmögenhet hittar alla möjliga förklaringar för att legitimera sin förmögenhet, att de har arbetat hårdare, är mer kompetenta.
4
Condorcets misstag var hans tro på att utbildning och kunskap räcker för att värna jämlikhet och demokrati, varför var det ett misstag? – Det var helt korrekt att se utbildningssystemet som centralt för jämlikheten i samhället. Hans överdrivna optimism bestod i att tro att när man fått systemet på 6
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
plats fortsätter det av sig själv. Men ojämlikhetstendenserna påverkar människors livschanser. Föräldrar med mycket resurser utnyttjar dem för att kratta manegen för sina egna barn. Därför måste korrigeringsmekanismer in på alla fronter. De barn som har de sämsta förutsättningarna måste ha mer resurser för att de ska få någorlunda lika livschanser.
5
Det fria skolvalet ökar ojämlikheten. Hur då? – Skolvalet bidrar till segregationen. Det har visats i en färsk rapport av forskare vid ifau i Uppsala. Ökningen i segregation beror till 60 procent på boendesegregation och 40 procent på skolvalet. Det är företrädesvis föräldrar med starka resurser som är aktiva i skolvalet.
6
Du menar att även etableringsrätten har bidragit till segregationen. – Den fria etableringsrätten har desarmerat försök som gjorts för att minska segregationen. En skola i Malmö hade många barn med lite besvärliga förutsättningar. Skolan skulle repareras och en skola i närheten var villig att ta emot dessa barn. Då skapades en skola som erbjöd föräldrar, som inte ville veta av dessa barn, att flytta sina barn till denna skola. Det ledde till en snedare fördelning än det ursprungligen var tänkt. Samma sak har hänt på andra platser.
7
Du har föreslagit att man begränsar antalet barn med ett annat modersmål i varje skola. Vad vinner man på det? – Barnen får många positiva förebilder och tillräckligt mycket språkövning eftersom kunskaper i svenska är avgörande för hur man lyckas senare i livet. Förebilden är en dansk kommun där det i vissa klasser fanns 80–90 procent barn som hade andra modersmål än danska. KommuFOLKHÖGSKOLAN
6 2019
nen bestämde att varje klass skulle ha mellan fem och 20 procent barn med annat modersmål än danska. Man fick med föräldrarna på det och det fungerade bra.
8
Du är kritisk mot att näringslivets styrmetoder, som npm, urholkar det som kallas ”offentligt etos”. Vad menar du med det? – Det är en norm om likabehandling och objektivitet, som är central för allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning. Ett företag har inga sådana regler utan styrs för att maximera avkastningen. En företagsledning ska bara ha ägarnas intresse i fokus. Startar man en vårdcentral är det ens plikt som företagare att lägga den där betalningsförmågan är störst, inte behovet. Samma sak med skolan. Det är rationellt att locka till sig elever som är ”billiga i drift”och inte kräver extra stöd. Det är en fundamental konflikt mellan olika styrmetoder.
9
Fria skolval, privatiseringar av offentlig verksamhet har starkt stöd, särskilt i de borgerliga partierna. Hur ska man få dem att lyssna till kritiken? – Vi har inga andra maktmedel som utredare än goda argument. Vi får hoppas att de folkvalda tar till sig argumenten om de är bra.
10
Vad tror du det beror på att de inte tar till sig forskning om fria skolval och att privatiseringar av vård försämrat effektiviteten och gjort den dyrare. – Politiker är människor de också. De har ibland svårt att ta till sig forskning som strider mot deras politiska övertygelse. Det kallas för faktaresistens i andra sammanhang. Både privatpersoner, politiker och beslutsfattare inom näringslivet lider av detta. Då är det bara att upprepa fakta och visa på ny forskning som stödjer ens argumentation.
Vill lägga ned populär teaterutbildning på Wik
! Kulturdirektören för Uppsala Region, Kajsa Ravin, föreslås att teaterlinjen på Wiks folkh ögskola läggs ner. Teaterlinjen har funnits seda n 2001 och är Wiks mest populära utbildnin g med sex sökande till varje plats. Det gör den också till en av Sveriges mest sökta teate rutbildningar på folkhögskola. Lärarna har läng e begärt pengar till ett scenrum på skolan då teatereleverna får låna lokaler på olika teatr ar för att kunna spela. Förra året anslogs peng ar från regionen men Kajsa Ravin, som ligger i konflikt med Wik om skolans arbetstider (se sid 10), har dragit i handbromsen och föreslår att linjen läggs ned, för att spara pengar. Förslaget har lett till att bl. a. regissören Suzanne Oste n i en skrivelse till kulturnämnden protesterat tillsa mmans med Teaterförbundets ordförande, den konstnärliga ledaren för Unga Klara och prefekten på Stockholms konstnärliga högskola.
Söker inte bidrag till lärarassistenter Regeringen lade nära en halv miljard kron or i sin budget som kommunerna kunde söka för att anställa lärarassistenter. Inte ens hälften har gått åt. I Stockholm har förvaltningen valt att söka 3,3 miljoner kronor av de avsatta 28,5 miljo nerna, skriver Lärarnas Tidning. Många skolor är positiva till bidraget men kommun erna vill inte tvinga dem att söka eftersom huvu dmännen ska bidra med lika mycket till varje tjänst. I Göteborg har man dock en anna n inställning. Där har man begärt ut i stort set allt som staten har avsatt, 17,8 miljoner kron or.
Moderater kritiska mot yoga på folkhögskola
! Moderaterna i Region Västmanland vill stoppa att Tärna folkhögskola erbjuder korta avgiftsfria friskvårdskurser som yoga, styrk eträning och vattengymnastik. Yogakurserna har funnits länge på skolan som ser kurse rna som ett naturligt folkbildningsinslag. Mod eraterna tycker Tärna konkurrerar på ojäm lika villkor med företag som också erbjuder yoga kurser, eftersom Tärnas kurser är avgiftsfria . Kulturnämndens ordförande Agne Furin gsten (L) säger till SVT att han inte ser kurserna som konkurrens utan som ett komplement efter som skolan ligger på landsbygden.
7
MÅNADENS LINJE
Allmän kurs, Kvarnby
»Vi prickade in nobelpristagaren« Lärarna i allmän kurs på Kvarnby folkhögskola har en egen läsecirkel där de läser och samtalar om skönlitteratur. I början av hösten lämnar man förslag på olika böcker och röstar om vilken bok de skulle läsa. Den 10 oktober, klockan 13.30, en halvtimme efter att 2018 och 2019 års nobelpristagare i litteratur hade presenterats, rådde det en uppsluppen stämning när läsecirkeln träffades första gången för att samtala om den utvalda boken. – I augusti hade jag föreslagit Löparna av Olga Tokarczuk, en bok som vi sedan valde att läsa, säger Beata Zielinska och skrattar vid tanken på att de hade valt en av nobelpristagarna i litteratur. Beata Zielinska är sedan många år studierektor, lärare och pedagogisk ledare för allmän kurs på Kvarnby folkhögskola. Varje termin träffas lärarna för att samtala kring en skönlitterär
Lärarna på Kvarnby prickade in en av nobelpristagarna, långt innan Svenska Akademien hade presenterat dem berättar Beata Zielinska, lärare och studierektor på Kvarnby folkhögskola.
54 %
bok. Från början var läsecirkeln ett led i det pedagogiska utvecklingsarbetet i allmän kurs som började med en läsecirkel för deltagarna. – Vi upptäckte hur lite deltagarna läste och att många var svaga läsare med läs- och skrivsvårigheter, säger Beata Zielinska. Som ett inslag i svenskundervisningen läser deltagarna en roman, där de får möjlighet att i klassen samtala om vad de läst och utveckla sin läsförståelse tillsammans med läraren i svenska. Läsecirkeln har lett till att allt fler deltagare i allmän kurs läser av eget intresse. – Vi ser ju att fler deltagare läser mer själva nu, även utanför skolan. Läsning är ju viktigt för att utveckla det abstrakta tänkandet, både för barn och vuxna. Det kan i sin tur leda till att de också läser tillsammans med sina barn. Men lärarna kände att de
Sedan 2012 har andelen svenskar som upplever att utvecklingen går åt fel håll ökat från 39 till 54 procent enligt SOM-institutets senaste rapport. Andelen som anser att den går åt rätt håll har sjunkit från 30 till 24 procent.
410 MILJONER
Regeringen föreslår 410 miljoner kr i studiestartsstöd till personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov. CSN har gjort en preliminär fördelning för varje län i Sverige.
8
också ville starta en läsecirkel, enbart för lärare. I början läste de mest facklitteratur och essäer som på olika sätt berörde det pedagogiska arbetet, som läsoch skrivsvårigheter, olika slag av funktionsnedsättningar och dylikt. Efter en tid bytte man inriktning och valde skönlitterära böcker. Läsecirkeln utvecklades till ett andningshål där lärarna kunde mötas utan att diskutera skolan, vardagliga problem och dilemman som måste lösas. Istället blev läsecirkeln ett forum för intellektuellt utbyte och stimulerande samtal. Dessutom fördjupar läsningen och samtalen gemenskapen mellan lärarna, – Det är skönt att kunna träffas utan att behöva tänka på och lösa problem i skolan utan bara samtala kring en bok. Att läsa skönlitteratur är avkopplande och stimulerande , säger Beata Zielinska. ■ Staffan Myrbäck
30% Var tredje förtroendevald uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2018, vilket är den högsta nivån sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda. Hot och trakasserier står för den främsta ökningen. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att angreppen mot dem är av sexuell karaktär
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
AVLYSSNAT … I PRESSEN
… I RIKSDAGEN
Biblioteket på Sankt Görans sjukhus inrättades 1938. Det var en tid av optimism. Vi hade fortfarande fötterna i det fattiga bondesamhället men industrialismen tog fart och levnadsstandarden ökade dramatiskt. 1938 infördes den första lagstadgade semestern: två veckor. 1938 kom arbetare och kapitalister överens om Saltsjöbadsavtalet som skapade tydliga spelregler på arbetsmarknaden och därmed fred och tillväxt. Allt hänger ihop. Folkbildningen var en del av framtiden. Det var knappast något som behövde motiveras. Att det ska finnas böcker på ett sjukhus är så självklart att det är chockartat att läsa: ’Biblioteket har upphört’. Det är en skylt i ett fattigt land, fattigt på fantasi och glädje.” Peter Kadhammar, reporter på Aftonbladet
»Folkhögskolorna ska själva bestämma över sin verksamhet«
Jag lämnar en kasse med gamla tyger till återvinning på Hemtex och kvinnan i kassan ger mig leende en rabattkupong på 50 kronor att använda vid köp över 300 kronor inom 30 dagar. Hon ser oförstående ut när jag tackar nej – men någon måtta får det vara. Syftet med återvinningen kan ju inte vara att möjliggöra nya inköp. Stina Oscarsson, dramatiker och kulturskribent, i SvD Vi känner en oro att kunskapen om folkhögskola och dess betydelse för regionerna minskar bland politiskt ansvariga.... Vi får signaler om att det finns politiska- och tjänstemannakrafter som mer ser folkhögskolan som en ekonomisk belastning istället för den tillgång den är för den regionala utvecklingen och möjligheten att ge medborgarna en bra utveckling som kommer kommuner och regioner till gagn. Folkhögskoleföreningen inom SKL, Styrelsen FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Kristdemokraterna värnar folkhögskolornas frihet och skriver i en motion att folkhögskolorna själva ska bestämma över sin verksamhet. Moderaterna vill spara 200 miljoner kronor på folkbildningen. ”Kristdemokraternas anser att folkbildningen fyller en mycket viktig funktion i samhället. Folkhögskolorna ska själva bestämma över sin verksamhet och det finns stort utrymme att anpassa studierna efter olika målgrupper. Därför fortsätter vi att bevaka folkhögskolornas intressen och verkar för att de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolornas verksamhet ska vara goda. Folkhögskolorna bedriver idag en bred verksamhet där eleverna kan läsa allt från estetiska kurser till kurser inom både språk och kommunikation. Att kunna mötas inom ramen för folkhögskolan där det erbjuds en mycket stor bredd av kurser på ett antal olika nivåer fyller en mycket viktig funktion i dagens samhälle. Möjligheten för respektive folkhögskola att erbjuda en flora av kurser är större än inom gymnasiet och högskola och universitet eftersom
det inte finns en centralt fastställd kursplan. Detta medför att folkhögskolorna är mer fria i sitt val av kursupplägg och innehåll. De studiemotiverande kurserna i folkhögskolans regi är mycket framgångsrika och innebär en ny chans för elever som tidigare misslyckats med sina studier i det ordinarie utbildningssystemet.” Kristdemokraterna i höstens riksdagsmotion ”Regeringen har under de senaste åren kraftigt ökat anslagen till folkbildningen. Detta skedde i anslutning till den stora invandringen hösten 2015. Moderaterna anser det nu vara rimligt att något minska detta stöd och föreslår en besparing med 200 miljoner kronor för åren 2020, 2021 och 2022 på folkbildningen.” Moderaterna i höstens riksdagsmotion
Antigonepriset är Ljungskile folkhögskolas pris för visat civilkurage. Priset består av ett konstverk skapat av en av skolans studerande samt 2.461 kronor; en krona för varje år som gått sedan premiären på Sofokles drama Antigone. Maja Rosén får priset för att hon systematiskt frågat folk i sin omgivning hur de tänker kring sina flygresor, och därmed vågat vara obekväm och bryta en Maja Rosén har fått 2019 års Antigonepris för visat civilkurage. Hon är initiativtagare till tystnadskultur. kampanjerna Flygfritt 2019 och Flygfritt 2020, vars syfte är att få 100 000 svenskar att lova att ta ett flygfritt år för klimatets skull. 9
FÖRTROENDEKRIS PÅ WIKS FOLKHÖGSKOLA
Lärare förbjuds vara i skolan efter arbetstid Ett nytt arbetstidsavtal på Wiks folkhögskola har lett till att lärare sjukskriver sig och säger upp sig. Lärare förbjuds att vistas i skolans lokaler efter arbetstid och ledningen anser det olämpligt att lärare umgås med deltagare på fritiden. ”Det känns som att man rycker undan mattan för min identitet som folkhögskollärare”, säger en lärare. text staffan myrbäck Under hösten har det uppstått en konflikt mellan skolans ledning och lärarna på Wik. Det är ingen överdrift att tala om en frontalkrock mellan principiella synsätt på folkhögskola, lärarnas arbete och relationen till deltagarna. Wiks folkhögskola är en regionsägd folkhögskola utanför Uppsala och är enligt Folkbildningsrådets statistik en av de tjugo folkhögskolor i landet med högst söktryck, med populära estetiska utbildningar som konstlinje, musiklinje, skrivarlinje, teaterlinje samt en tolkutbildning. Många lärare har lång erfarenhet och har jobbat på skolan mellan 20–30 år. Mitt under höstterminen ändrar kulturdirektören, Kajsa Ravin, arbetstiderna på skolan. Tidigare har lärarna kunnat förbereda lektionerna hemma och varit på skolan när de har undervisat eller haft gemensam planering, utvecklingssamtal, eller tillsammans med deltagarna gått 10
på författaraftnar, teater eller konserter. Allt sådant har skötts inom linjerna. Kajsa Ravin har beslutat att de dagar lärarna arbetar ska de vara på skolan mellan 8–17. De får inte längre arbeta hemma. Alla förberedelser ska göras på skolan. Ska man gå på författarafton en kväll med deltagarna får man först komma överens med rektor. Deltidsanställda som tidigare var schemalagda i block är jämnt utlagda, t ex två dagar i veckan, vilket inte rimmar med verksamhetens behov och den planering man gjorde i våras, säger lärare. Lärarna har inte heller rätt att vistans på skolan efter arbetstid, om man inte särskilt kommit överens med rektor. Inte heller anses det lämpligt att umgås med deltagarna efter arbetstid. I ett mejl skriver den nya rektorn, Kristin Spolander, i samband med ett samkväm på Wiks slott: Deltagarna är i en beroendeställning till sina lärare och det gör att
denna form av umgänge inte är förenlig med lärarrollen och något som inte ska förekomma i verksamheten på Wiks folkhögskola En lärare berättar att mejlet fick det att svaja till. Umgänget med deltagarna var ju det som utmärkte folkhögskolan. Den nära relationen mellan deltagare och lärare var ju en 150-årig tradition på folkhögskola. – Jag kände att man ryckte undan mattan för hela min identitet som folkhögskollärare. En annan lärare säger: – Är inte det här folkhögskola! Att man umgås lärare och deltagare, att det inte bara är lektionstid som räknas, utan att det är ett enda långt samtal om livet även på kvällar, luncher, fikaraster. Plötsligt är det suspekt att vi ville umgås med våra elever! Bilden av verksamheten på skolan skiljer sig också kraftigt mellan lärare och ledning. Kajsa Ravin hävdar bestämt att verksamheten på Wik inte fungerar, trots att utbildningarna får berömmande utvärderingar och att Wik är en av de folkhögskolor i landet med högst söktryck. Tvärtom menar hon att det är ”en jättedålig arbetsmiljö” och att ledarskapet inte har fungerat. Hon berättar att man har haft fyra rektorer på fem år och antyder att det beror på lärarna. FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
foto: Uppsala Region
NYHETER – Varför har det blivit så vad är det som inte fungerar?, säger hon. Men en lärare som arbetat i många år på skolan säger att i ett fall handlade rektorskarusellen om att man anställde en rektor som bara hade en tillfällig anställning för att kartlägga verksamheten på skolan, och som kom fram till att den fungerade jättebra! I ett annat fall anställdes en rektor som visserligen var kompetent men hon jobbade fortfarande kvar som rektor på den högskola hon kom från, samtidigt som hon skulle fungera som rektor på Wik. Hon brände ut sig. Kajsa Ravin anställdes som kulturdirektör i mars 2018. Varje år görs en medarbetarenkät i regionen. Hon hänvisar till den senaste som visade att det fanns ett stort missnöje bland personalen, mellan kollegor, men också ett stort missnöje med ledningen. Men i båda fallen, säger en lärare, handlade missnöjet om att man saknat en rektor på skolan som tog ansvar för helheten och samlade personalen mot ett gemensamt mål. Det är inte ovanligt att lärare och linjeledare kan vara oense på en skola, därför är det viktigt att det finns en rektor som kan samla kollegiet. Men när enkäten presenterades talade man bara om missnöjet mellan kollegorna på skolan, inte att det var lika stort missnöje med regionsledningen och hanteringen av rektorsfrågan. – Hade vi gjort en medarbetarenkät i våras hade vi fått ett jättebra resultat, då vi fått till ett väldigt bra arbetsklimat. De senaste två åren har en av lärarna varit tillförordnad rektor i väntan på att regionen skulle anställa en ny rektor. Under våren har stämningen på skolan och bland de anställda blivit allt bättre säger läraren: – Det var lugnt och tillsammans såg hon till att vi hade en samsyn mellan alla linjer om vilket håll vi drog. Jag tror inte att man på direktörsnivå har känt till FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
det eftersom man inte är här och ser vad vi gör. Kajsa Ravin tog också itu med arbetstidsavtalet för lärarna på Wik. Avtalet stämde inte med ”höken” dvs det avtal som gäller mellan lärarförbundet och regionen, till exempel finns "”undervisningsskyldighet” inte längre reglerat i avtalet. – Eftersom arbetsgivaren har agerat utifrån det gamla avtalet hade det blivit en praxis som vi formellt måste säga upp när vi inte tycker att det fungerar längre, säger Kajsa Ravin. Lärarna var införstådda med att avtalet skulle sägas upp, även om de gärna hade behållit det. Avtalet innebar att lärarna, utöver 60 minuters lektionstid, hade drygt hundra minuters förtroendetid för förberedelser, efterarbete, utvecklingssamtal, planeringsmöten, gemensamma aktiviteter på skolan eller gå på teater, författaruppläsningar och studiebesök tillsammans med deltagarna – tid som de planerade tillsammans med linjeledarna. Under våren anställdes Kristin Spolander som rektor. Hon gick dubbelt med den tillförordnade rektorn med siktet att ta över helt under sommaren. Samtidigt förberedde alla linjeledare sina scheman för hösten och lämnade in dem för godkännande hos Kristin Spolander. – Scheman var inlämnade och godkända i god tid före höstterminens start, säger en lärare. Kristin sa till och med att det var bra att vi kunde arbeta hemifrån. Men Kajsa Ravin hävdar bestämt att rektor inte haft tillgång till scheman och kursupplägg för de olika kurserna. – Det är något som bara lärarlagen inom de olika enheterna haft tillgång till, säger hon. Men de säger bestämt att hon haft tillgång till dem. – Det är en uppgift som får stå för dina uppgiftslämnare. En uppfattning på skolan är att det egentligen inte är rektor
Kajsa Ravin är ny kulturdirektör på Uppsala Region och högsta chef för Wiks folkhögskola. Mitt i höstterminen införde hon nya arbetstider. De dagar lärarna arbetar ska de vara på skolan mellan 8–17. De scheman och den planering som linjeledarna gjort under våren gäller inte längre .
Kristin Spolander anställdes om rektor på Wik under våren. Enligt lärare godkände hon alla de scheman de planerat för hösten.
som bestämmer utan kulturdirektören Kajsa Ravin. Efter att ha sökt Kristin Spolander på telefon, sms och mejl skriver hon till slut ett sms där hon hänvisar till Kajsa Ravin som får svara på de frågor jag har. Under sommaren sägs det gamla arbetstidsavtalet upp men linjeledarna är helt inställda på att de scheman de lämnat in före sommaren ska gälla. I mitten av september får de beskedet att från 1 oktober gäller nya arbetstider. Allt arbete ska ske på skolan. Alla är schemalagda mellan 8–17 de dagar de är där. Linjeledarna bestämmer inte längre själva hur och när de ska träffa lärarna på respektive linje för möten, utvecklingssamtal, gemensamma aktiviteter och kan inte längre anpassa tiderna utifrån lärarnas konstnärliga verksamheter. Förändringen har skett utan samråd med lärarna. De lärare som planerat hösten utifrån linjeledarnas scheman och inte har möjlighet att vara på skolan enligt de nya tiderna hotas med löneavdrag och arbetsrättsliga åtgärder, även om de inte har några lektioner. – Det har skapats ett väldigt dåligt klimat på Wik med kraftig stress och dålig arbetsmiljö med sjukskrivningar som följd och folk som har sagt upp sig, säger Anders Alling, fackligt ombud på Wiks filial, Uppsala folkhögskola, där den allmänna linjen är förlagd. Anders Alling företräder lärarna i förhandlingarna tillsammans med det lokala ombudet från Lärarförbundet i Uppsala. Han är också ordförande i Folkhögskollärarnas gemensamma 11
NYHETER »Umgänge med deltagare är inte förenlig med lärarrollen« fackklubb för Wik och Uppsala folkhögskola. Kajsa Ravin försvarar dock beslutet om arbetstiderna. – Vi vet att många lärare är konstnärligt verksamma men jag tror att vi dels behöver lärare som är på plats, dels att man behöver lägga upp kurserna på ett annat sätt eftersom man arbetar oerhört många timmar vissa veckor, som går långt utöver arbetstidslagstiftningen, säger hon och återkommer till att det är ett problem att lärarna inte varit i skolan under arbetstid. Lärare å sin sida förstår inte vad hon pratar om. De är på skolan när de undervisar, har linjemöten, utvecklingssamtal, planering och gemensamma aktiANNONS
viteter. Däremot har de ingen möjlighet att vara där enligt det schema som Kajsa Ravin bestämt över huvudet på dem. De har planerat sina liv, sin konstnärliga verksamhet och arbetstid efter de scheman som lades upp under våren. Ser du det inte som ett misslyckande att de nya arbetstiderna fått till konsekvens att lärare mår dåligt, sjukskrivit sig och till och med sagt upp sig? – Det kan man tycka på ett sätt. Men vi tycker att vi har en medvetenhet kring vad som är problemen, vad det är vi vill rätta till och vad vi vill åstadkomma för verksamhet, säger Kajsa Ravin. Trots allt vill lärarna ha en dialog med ledningen, inte kon-
frontation. De hoppas att man ska hitta en lösning som fungerar både för lärarna och som kan accepteras av regionen. – Vi vill ha en dialog. Vi vill ha en rektor som respekterar och lyssnar på professionen. Vi är alla rutinerade pedagoger och folkhögskollärare, flera med över 20 och 30 år i yrket. Vi har linjer som är eftertraktade, gott söktryck och ett gott rykte. Vad är det för skola ledningen tänker sig i framtiden? Den 18 november hade facket lokala förhandlingar om arbetstidsavtalet och man kom överens om att föra upp förhandlingarna till central nivå. ■ Ingen av de anställda vill framträda med namn då man är orolig över att bestraffas av ledningen, även om anställda i en offentligt ägd skola har ett starkt skydd av meddelarfriheten. Det är också straffbart att eftersöka källor och på olika sätt straffa anställda som talat, eller man misstänker har talat, med media.
KRÖNIKA
Icke allt, men det hela – i delen To see a World in a Grain of Sand And a Heaven in a Wild Flower, Hold Infinity in the palm of your hand And Eternity in an hour.
I
boken, Ålevangeliet: Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson, återfinner vi så gott som alla dimensioner av livet på jorden, beskrivna genom ålen, dess vandringar och människans försök att få kunskap om den. Det är på samma gång litteratur, vetenskap, filosofi, existensfrågor och sanningsfrågor. Den grundläggande frågan i boken är vad vi kan veta och vad som förblir hemligt, en gåta. Är det vi inte vet, det ”ännu inte kända”, något vi kommer att få kunskap om med vetenskapliga metoder, eller kommer det att förbli en hemlighet och beskrivas på annat sätt, som i konst, religion och filosofi? Citatet i rubriken står som inledande devis i en av Hans Larssons skrifter, Om bildning och självstudier. Uttrycket ”det hela i delen” är ett exempel på en klassisk retorisk figur, synekdoke, som uttrycker något stort och helt med hjälp av något mindre, delen. Ett exempel är en lärare som genom att hålla upp en vit krita beskriver hela geologins historia. Andemeningen hos folkhögskolläraren och filosofen Hans Larsson, ”kloke Hans” är att vi varken ska eller kan läsa allt, men det vi läser ska vi läsa grundligt. Berättelsen om ålen börjar med författarens fiske som barn tillsammans med fadern. Vi får följa ålens transformationer på dess vandring från Sargassohavet där den lägger och befruktar sina ägg. Ålens existens och vandring på jorden beskrivs i jämförelse med människans. Ålens liv börjar som en liten larv, inte större än ett asplöv, då den börjar sin färd, från Sargassohavet till Europa. Den kan bli hur gammal som helst och har en enastående överlevnadsförmåga. När den i sin fullbordade existens som glasål återvänder till Sargassohavet för att fortplanta sig så dör den, det är fullbordat. Ålens existens blir en sinnebild för människan: Författaren menar att ålens gåtfullhet blir ett eko av de frågor alla människor har inom FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.
sig: Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vart är jag på väg? Vad är meningen med denna långa och tröstlösa resa och alla dess umbäranden och metamorfoser? Vad är det ålen finner i Sargassohavet?” Existensen kommer först, att vi finns, sedan kommer frågorna om vad vi är. Camus Myten om Sisyfos genljuder i boken: ”Världen är en absurd plats full av motsägelser och existentiell förvirring men bara den som har ett mål har också möjligheten att finna en mening. Man måste tänka sig ålen lycklig”. Historien igenom, från Aristoteles gissning att ålen föds i lera, över Freud som genom ålens gåtfullhet inspireras till psykoanalysen, fram till samtida forskning, har vetenskapen sökt svaret om ålens fortplantning. Vi vet en del men långt ifrån allt. Ibland återstår det en metafysisk sanning som lämnar utrymme för fantasin, genom berättelser och genom konsten. Sanningen om ålen har sökts genom historien, men ännu har ingen sett en ål i Sargassohavet. Den har delvis förblivit en hemlighet, en gåta, som levande skildras i litteraturen. Det sker något med oss under livets gång, transformationer som är svåra att exakt bestämma. Men det sker ändå. Ålens ormliknande slemmiga gestalt kan vi kontrastera mot den rökta eller kokta ålen som delikatess på tallriken. Den väcker dubbla känslor som förstärks inför hotet mot dess existens, ålen har börjat försvinna, ”den dör ifrån oss” och hotar att bli till ett exotiskt minne, som sjökon och dronten. En av de första att upptäcka det och skriva om det var Rachel Carson, som skrev Tyst vår. Idag är den följd av Tyst hav, av Isabella Lövin. Jag känner yrkesfiskare som i Östersjön planterar in ålyngel, inte för att få omedelbar avkastning, dom vet att det kommer att ta hundratals år att få igen, men gör det för att behålla och återskapa den ekologiska mångfalden. ”Evangelium” betyder ”budskap”, oftast som i kristendomen, ett glädjande budskap. Ålens evangelium är dubbelt, hotet om dess försvinnande står mot att det finns en rikedom av språk och kunskapsformer som kan beskriva tillståndet på jorden genom ålen och att människans nyfikenhet och vetgirighet är outsläcklig. Bernt Gustavsson 13
Tiden i stallet på Tjörns ridklubb varje tisdag förmiddag innebär en paus i den vanliga skolvardagen. Det är en valbar kurs för Leija Paues och de andra på Billströmska folkhögskolan. 14
Ida Kaiser, deltagare på Billströmska folkhögskolan:
– Hästen lär mig att
vara i nuet
På Billströmska folkhögskolan på Tjörn jobbar man sedan flera år tillbaka med hästunderstödd pedagogik. Just nu en förmiddag i veckan på valbar kurs. Tillit är ett ledord. Tillit gentemot hästen, gentemot pedagogerna och gentemot kompisarna. text martin röshammar foto nicke johansson
H
avet ligger blankt nedanför Tjörns ridklubb. Solen har gått upp men höstljuset är blekt. Johanna Olsson blickar ut över den hyfsat torra paddocken där de tre hästarna Troja, Wilma och Jocke leds runt. Det är tisdag och Billströmska folkhögskolan är här. Eller rättare sagt, fem av åtta deltagare från de allmänna linjerna är här och de två lärarna Anna Robertsson Petersén och Johanna Olsson. En förmiddag i veckan åker de hit, Ranjdar, Elliott, Ida, Leija och Wilma. För rörelseträning och samvaro med hästarna. För att slappna av och arbeta med kroppsmedvetenhet. En håller i hästen och en sitter på, barbacka. Johanna Olsson ger instruktioner. ”Försök att slappna av. Försök att vara så tysta som möjligt och känn att hästen är varm, att den andas. Våga lita på att ni kommer att överleva det här”. D et är en valbar kurs och är en släkting till den allmänna linje med vanliga ämnen men med hästunderstödd pedagogik, som drogs igång hösten 2018. Den kursen är pausad nu. – Vi fick verkligen goda resultat. Vi blev inte förvånade, inte alls. Eftersom vi har haft det här som valbar kurs länge så har vi sett hur mycket det påverkar, säger Johanna Olsson.
På skolan finns också en sommarkurs, Må bra till häst. Den kursen kom till efter en idé om metoden med hästunderstödd pedagogik. För sju-åtta år sedan började hon gå bredvid på en ridskola där hon var instruktörselev. Där handlade mycket om handikapp- och rehab-ridning och många som var där hade fått ridning på recept. Själv hade Johanna en nackskada som hon rehabiliterade sig ifrån och hon började tänka på vad som skulle kunna användas i undervisningen. Hästarna som hjälpmedel för att ge lust att orka gå upp ur sängen och lusten att ta sig ut. Sommarkursen ledde till den valbara kursen. ”Gör gärna så i början att ni andas ut genom munnen så att hästarna hör er. Andas in. Håll. Och andas ut. Lyssna på ljuden omkring er. På det harmoniska skramlet från Hasse där borta, fåglarnas kvittrande”. Johanna Olsson dirigerar med armarna, pratar tydligt och vandrar runt i mitten när de tre hästarna lotsas runt. Då och då säger deltagarna att de inte kommer att klara det de ska göra, som att släppa tyglarna. För att nästa sekund släppa och se helt avslappnade ut. Ibland peppar de sina kompisar, ropar att det inte är farligt. Johanna Olsson undervisar i svenska, samhällskunskap och historia på en annan allmän linje och förra året kunde hästeleverna vara med i de tre 15
»xxxx xxxxxx xxxxxxxxx«
»Stunden med hästen gör mig lugn. Det mildrar min ångest som jag lever med« Deltagarna får göra en form av ryttaryoga. Det handlar mycket om att andas, känna in, och vara ett med hästen. Läraren Johanna Olsson tror mycket på hästunderstödd pedagogik, men det är en dyr verksamhet.
16
ämnena, men också i stallet. Då byggdes en allt starkare relation upp som satte spår även i klassrummet. – Det handlar om personer som har mycket taskiga skolminnen med sig. Det handlar om tillitsfrågor, sånt som måste övervinnas. Men så är det ju generellt, kommer man till en folkhögskola gör man det av en anledning. Men under det året hade vi möjlighet att jobba mer en till en, än vanligt och det gör stor skillnad. Det var både roligt och ansträngande. Och givande.Men någon fortsättning blev det alltså inte, främst av ekonomiska skäl. Inte minst krävs det två pedagoger för varje lektionstillfälle med hästarna. Om något händer måste en kunna åka och en annan stanna kvar och ta hand om de andra deltagarna. Och om hästarna. Hon påpekar att det är farligt med hästar, det är alldeles nödvändigt att ha ett väl inarbetat säkerhetstänk. Dessutom kan deltagarna få panikattacker och ibland behöver de gå undan. Det finns rum där de kan ta en paus, vila ut lite. Ytterligare tre lärare på skolan har varit med och jobbat med metoden: Eva Green-Fredriksson, Susanna Aronsson och Kerstin Andersson. – Vi skulle behöva en säck med pengar och vi skulle behöva klona oss. Men det som sker här, det som händer med deltagarna, det är ju vinster
som inte går att mäta. Många av våra deltagare har antingen en spektrumdiagnos eller någon typ av adhd, det är många neuropsykiatriska varianter och om de får en bra skolupplevelse så påverkar det jättemycket. Oavsett om det är genom hästar, konst eller musik, säger Johanna Olsson. –Nu har vi två övningar kvar. Båda är frivilliga. Om ni vill kan ni prova att lägga er ner bakåt. Jag skojar inte med er. Jag har ingen humor. Det måste ni ha märkt vid det här laget.
N
är Billströmska folkhögskolan på Tjörn har hästpedagogiken som en valbar kurs når de en helt annan deltagargrupp. – Det är väldigt tydligt hur inställningen till hästtjejen fortfarande lever kvar väldigt mycket. Är det en valbar kurs då är de här stunderna ett sätt att göra något annat. Det är inte pluggigt, det går att rättfärdiga för sig själv på många andra sätt än att du måste tycka mycket om att vara med hästar, tror Johanna Olsson. I de valbara kurserna är det blandade grupper, både språkmässigt och när det kommer till kön. Skillnaden är markant, när det var en linje var det nästan bara unga tjejer med ”gammalsvensk bakgrund” som sökte. Det är så Johanna Olsson FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
uttrycker det. Till den valbara kursen däremot har det tidigare varit många unga killar med utomeuropeisk bakgrund, ofta nyanlända. Morgonen inleddes med att Anna Robertsson Petersén hade lite avslappningsövningar uppe i fikarummet. – De brukar få sitta på stolar och göra sina yogaövningar, en variant som vi kallar för ryttaryoga. Det kräver mycket av dem att i grupp lägga sig på en matta, än så länge. Det är bara fjärde gången och det är lite trösklar för det, säger Johanna Olsson och lägger till att hon gör ungefär motsvarande övningar på hästryggen. Ida Kaiser går Allmän kurs 1 och är den enda som är van vid att rida. Hon rider varje lördag och konstaterar att tisdagsförmiddagarna i stallet på Tjörns ridklubb är lite annorlunda, att här skrittar man mest. Det går långsamt. Men det är bra det också. – Jag är här för att jag tycker om hästar. Det är mysigt. Jag är förväntansfull innan och stunden med hästen gör mig lugn. Det mildrar min ångest som jag lever med. Efteråt känner jag mig avkopplad, säger Ida Kaiser. I samma klass går Ranjdar Abdullah som alltid har tyckt om djur, speciellt hästar. Han beskriver känslan av att befinna sig i närheten av en häst som FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
både lugnande och spännande. Just där och då är de bästa vänner, han och hästen. – Timmarna här påverkar mig jättemycket. Jag blir lugnare. Jag har haft häst en gång i tiden, men sen flyttade vi hela familjen, sålde allt vi hade. Jag red i grundskolan också, men nu har jag börjat igen. Gamla minnen vaknar till liv, säger Ranjdar Abdullah som försöker ta dagen som den kommer men han drömmer om att bli sjuksköterska. Han sitter still mycket på dagarna och övningarna på hästryggen ger honom bra och nödvändig träning. Det känns i hela kroppen efteråt. Han lyser upp när han tänker på hur avslappnande det var att luta sig bakåt på hästryggen, hur mjukt och skönt det kändes.
Ida Kaiser vågar sträcka upp armarna trots att hon sitter på hästryggen. Den hästunderstödda pedagogiken bygger på att de lär sig lita på hästarna och i förlängningen på människor i sin närhet.
Ä
ven Johanna Olsson får med sig mycket av förmiddagen utomhus och i stallet. Det är ett skönt sätt att vara på jobbet, utomhus och dessutom i rörelse. – Jag är inte en person som är jättebra på att sitta still. Mest av allt är det ett relationsbygge som jag har jättemycket nytta av i klassrummet, oavsett om det är deltagare jag har till vardags eller ej, menar Johanna Olsson. Det som är så bra med stunden med hästarna är 17
»Det som händer med deltagarna är vinster som inte går att mäta« språkpåverkan. För att vi måste byta information med varandra, säger Johanna Olsson. Det är nödvändigt att vara här och nu, fokus måste vara på det du gör. Hon lyfter också fram att de jobbar två och två och måste kommunicera och därmed tränar de på att samarbeta och tillit. De lägger bokstavligt talat sina liv i Johannas händer. – Klarar de det och överlever vi den stunden, då är det inte så jäkla farligt att prata om Karl xii sen. Då vet de att jag inte vill ha ihjäl dem. De vet att vi inte gillrar fällor. Så många av dem kommer hit med inställningen att lärare i synnerhet och vuxenvärlden i allmänhet gillrar fällor, berättar Johanna Olsson.
D
att ”de kommer åt så mycket”, som hon säger det. Forskning visar att det är lättare att reglera affekt i relation till ett djur än till en människa. – Du tränar också balansen. Som påverkar proprioception, att veta var man är i rummet, som påverkar inlärningsförmågan. Du får oxytocin, för det är beröring. Det är inte ofta som de här deltagarna går runt och tar i varandra på det sättet som de skulle behöva. Men att stå och andas med en häst och bli varm av päls, det påverkar dig i kroppen. De som inte har språket med sig från början får en 18
– Timmarna här påverkar mig jättemycket. Jag blir lugnare, säger Ida Kaiser.
e kliar och borstar hästarna, de kratsar hovar. Arbetet i stallet är tydligt. Det är bra för personer med diagnoser. Stallet är så att säga fyrkantigt och det måste vara det. ”Nej, du får inte gå bakom hästarna och vifta med armarna”. ”Är du arg måste du gå ut. Ta en promenad och ta ansvar för dina reaktioner”. Det är kortfattat och väldigt rimligt, det finns en mening med det som händer hela tiden. – Men det ställer höga krav på hästarna som är med. Klubben har tre-fyra hästar som vi kan använda. Framförallt när deltagarna ska sitta på hästarna krävs det en ganska stor klantmarginal. De måste få tappa balansen utan att hästarna gör det också, säger Johanna Olsson. Hästarna är vana att följa den som står i mitten av manegen, att den ska ropa: Nu ska ni trava! Nu ska ni galoppera! Men inte de här tisdagsmorgnarna. Då ska deltagarna sitta och känna och känna efter: Vad händer om du lutar dig häråt? Vad gör hästen då? Hur känns din häst, vilket humör är den på i dag? Hästarna är vana vid att leverera oavsett, som Johanna Olsson uttrycker det. Efteråt varvar de ner i fikarummet. Med smörgåsar, kaffe och lite fniss. De pratar om hur hästarna betedde sig. Som ”den nya stjärnan Jocke, honom har vi inte haft med oss tidigare”. Ida Kaiser tycker att det gick bra, att han var snäll. Snart åker de tillbaka till Billströmska folkhögskolan, sju kilometer bort. Stämningen är mycket spralligare, mer tillfreds nu än för ett par timmar sedan. Johanna hade rätt: ”Jag sa ju att alla skulle överleva”. FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Opera ”Försök att låta tonen komma liksom bakifrån och uppifrån och utan tryck”, instruerar sångpedagogen Karin Bengtsdotter sopranen Phoebe Dinga.
20
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
på schemat På Härnösands folkhögskola finns landets enda operautbildning på folkhögskolenivå. I år har hälften av förstaårsstudenterna på landets operahögskolor först gått Operastudion, som linjen heter. text ingela hofsten foto frida sjögren
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
21
S
tår du ut med denna urkraft, är hon besvärlig? Simon Grindbergs tenor fyller Röjåssalen i Härnösands folkhögskola med den sjungna frågan. I sin roll som Ruggero i Puccinioperan La Rondine är han förälskad i kammarjungfrun Lisette och vill veta hur hennes matmor Magda ser på henne. Men nu avbryter regissören Märit Bergvall: – Tänk inte på hur du ser ut, utan hur det känns i dig när du ställer frågan. När scenen tas om har Simon Grindberg ett helt annat uttryck i både röst och mimik. Det hörs och syns att Ruggero är upp över öronen förälskad i Lisette och hoppas att Magda, spelad av sopranen Phoebe Dinga, ska svara just det hon gör, nämligen Nej, hon är som solen. – Bravo, ropar Märit Bergvall och klappar i händerna. Så fortsätter repetitionen. Fler personer kommer in i handlingen och Märit Bergvall går noggrant igenom scen för scen, med diverse omtag. Det gäller att göra handlingen i denna 1800-talsopera så giltig som möjligt för den publik som om knappt två veckor kommer sitta framför dem vid en så kallad spagettioperaföreställning. Att deltagarna får medverka i riktiga scenproduktioner är en av grundtankarna med Härnösands folkhögskolas operastudio. Så har det varit sedan Helén Lundqvist-Dahlén kom hit till skolan som utbildningsledare för musiklinjen Kapellsberg. Då var utbildningen i scenisk sång nedläggningshotad, eftersom skolan inte kunde ta emot fler än sju, åtta deltagare och linjen därmed hade väldigt få deltagarveckotimmar. – Men söktrycket var stort och jag såg potentialen, säger Helén Lundqvist-Dahlén, som lyckades få loss pengar till just produktionsarbetet från såväl Region Västernorrland som Härnösands kommun. Genom att dessutom ”möblera om” i lokalerna
Phoebe Dinga är från Novatu utanför San Fransisco och har redan en kandidatexamen från Los Angeles.
Phoebe Dinga, Saga Fribyter och Alva Olsson repeterar en scen ur operan La Rondine .
kunde skolan året därpå ta in dubbelt så många deltagare till utbildningen i scenisk sång – och därmed öka statsbidraget. Något år senare bytte linjen namn till Operastudion. – Dels ville vi rikta in oss ännu tydligare på just opera, dels är operastudio det internationella ordet för den här typen av utbildningar, säger Helén Lundqvist-Dahlén. Enligt henne är linjen numera ”Sveriges största leverantör till operahögskolorna i Stockholm och Göteborg” och hon kan stolt berätta att flera i dag verksamma operasångare som Malin Byström och Pär Lindström började sina operastudier här. Mellan trettio och fyrtio personer per år söker till Operastudion varje år, cirka tio kommer in. De flesta går sedan här i två-tre år, medan vissa stannar längre och andra nöjer sig med ett år. Varje år har utbildningen en eller flera utländska deltagare. I år är en av dem Phoebe Dinga från Novatu utanför San Fransisco. Hon har redan en kandidatexamen från Los Angeles och har också haft några scenengagemang, men ville fortsätta utveckla sin sångteknik. Hon lovordar utbildningen i allmänhet (”bara det att skolan är öppen nästan jämt så man kan öva till sent på kvällarna!”) och sångpedagogen Karin Bengtsdotter i synnerhet. – Hon har inga förutfattade meningar om hur man borde låta utan jobbar med det man har. Hon har hjälpt mig hitta en naturlig ton i rösten och vad som är mina styrkor och svagheter. Att skolan ligger i lilla Härnösand med sina 17 000 invånare ser hon bara som en fördel. – You can always search the noice somewhere else when you need it. Hennes klasskamrat Saga Fribyter från Hässleholm håller med. – Här kan man gå in i bubblan. Något som förstärks genom att de flesta av Operastudions deltagare också bor i skolans internat. – Vi har verkligen fått inpräntat i oss att det här är en lyx, som vi ska ta vara på, säger Saga Fribyter.
S
amtidigt är Härnösand en stad med vitalt kultur- och musikliv, konstaterar hon och några av de andra deltagarna då de tar paus i repetitionerna. Szulc Bartolomiej, som närmast kommer från jämtländska Bräcke berättar att han brukar gå på konserter som Härnösands musiksällskap arrangerar, och när Piteå kammaropera besökte stan tidigare i höst var han och de andra förstås och tittade. Härnösandsbornas kulturintresse är förstås också en viktig förutsättning för Operastudion. Det gör att det finns publikunderlag till hela tre spagettioperaföreställningar på hösten, följda av en konsert med några av linjens andra deltagare bara en vecka senare. I maj bänkar sig några hundra
22
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Märit Bergvall är frilansande operaregissör och regisserar alla uppsättningar på Operastudion. Här jobbar hon med Simon Grindberg och Phoebe Dinga
Anders Falbe, Märit Bergvall och pianisten Pia Giger i samspråk kring en passage i noterna.
»Man blir aldrig fullärd som operasångare« FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
23
härnösandare för att se Operastudions slutproduktion och någon gång på senvintern brukar det vara fullsatt vid de offentliga föreställningarna av årets barnopera, som utöver det spelas för skolbarn runtom i länet. – Så i den här stan kan skolbarnen jämföra olika operaföreställningar. Det är ju fantastiskt, säger sångpedagogen Karin Bengtsdotter med ett stort leende där hon står och lutar sig mot flygeln i Operastudions rum för enskilda sånglektioner.
K
arin Bengtsdotter har jobbat här på folkhögskolan sedan 1987 som lärare i klassisk sång. Hon och hennes dåvarande sångpedagogkollega märkte snart att deltagarna utvecklades mycket av att jobba sceniskt. De började satsa på större scenproduktioner och 2005 fick Karin Bengtsdotter gehör för sin idé att starta en särskild utbildning i scenisk sång, alltså föregångaren till Operastudion. Hon berättar att antagningen till Operastudion sker utifrån flera olika parametrar, där grundläggande musikkunskaper, gehör och det hon kallar ”bra röstmaterial” är väsentliga, men där också till exempel samarbetsförmåga tas hänsyn till. De som söker sig hit har alla någon form av musikalisk grundkunskap och har som minst nosat på operasång, men i övrigt är det alltså mycket stor spännvidd – från ungdomar som kommer direkt från gymnasiet till personer som Phoebe Dinga, med både operautbildning och erfarenhet i bagaget. Detta är givetvis en utmaning för lärarna, men också en tillgång, tycker Karin Bengtsdotter. – Det finns en väldig kreativitet och energi i det! De gröna delar med sig av sin nybörjarentusiasm och de som hållit på länge kan bidra med sin erfarenhet och kvalitet. 35-åriga Anders Falbe, baryton, är en av de sist-
24
nämnda. Han är härifrån Härnösand och började på utbildningen i scenisk sång direkt efter gymnasiet 2003, utan att ha sett opera annat än på teve. Men han fick mersmak och kom så småningom in på operahögskolan i Oslo. Efter att ha frilansat som operasångare i några år beslöt han sig härom året för att återvända till det som nu var en renodlad operautbildning. – Man blir aldrig fullärd som operasångare. Men nu är planen att komma ut och jobba så fort som möjligt, säger han.
P
å operautbildningens schema står, förutom sångteknik och scenisk gestaltning, sådant som gehörslära, grundläggande kunskap i de vanligaste operaspråken och musikhistoria. En lektion i veckan är också vikt till ”Tid tillsammans”, med aktiviteter ihop med deltagare från skolans övriga linjer. – Sen får vi mycket undervisning i stresshantering, övningsrutiner och sånt, som är jättebra att kunna om man söker vidare till högre utbildningar, säger Alva Olsson från Stockholm. Och söker sig vidare gör många av deltagarna, inte bara till de svenska operahögskolorna. En grupp deltagare har just återvänt från intagningsprov i Glasgow, och snart åker ett gäng till London i samma ärende. Som den enda folkhögskolelinjen i Sverige med operautbildning ser musiklinjen Kapellsberg framtiden an med tillförsikt – så pass att folkhögskolan nu ligger i startgroparna för nästa stora satsning: Ett eget scenhus som ska stå färdigt 2021, där skolans samtliga musikutbildningar, liksom dess danslinje, kan ge konserter och föreställningar. Ritningar finns, men finansieringen är inte klar. Helen Lundqvist-Dahlén är ändå övertygad om att det blir verklighet. – Vi har inget val, vi är så trångbodda. Och så vill vi fortsätta utvecklas!
Till vänster: Alva Olsson botaniserar i Operastudions klädförråd, som mest består av plagg inköpta i second handbutiker. Till höger: Anders Falbe framför "inspoväggen", med foton av stora operastjärnor från då och nu.
Musiklinjen på Kapellsberg startades 1961, som filial till Framnäs folkhögskola i Piteå men nu hör till Härnösands folkhögskola. Förutom Operastudion erbjuder musiklinjen bla utbildning i folkmusik, komposition, saxofon, kör och dirigering. Utbildningarna har gott renommé i musikvärlden.
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
NYHETER
Beslut att upplösa Folkhögskollärarna På Folkhögskollärarnas extra förbundsmöte i oktober togs ett första steg att upplösa organisationen och påbörja processen att ombilda Folkhögskollärarna till en nationell samrådsavdelning inom Lärarförbundet. text & foto staffan myrbäck I mitten av oktober samlades 51 ombud från hela landet för ett extra förbundsmöte. Det fanns en punkt på dagordningen. Upplösning av det 117 år gamla förbundet. En överväldigande majoritet, 43 röster för och åtta röster emot, beslutade att upplösa förbundet med målet att bilda en rikstäckande samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Enligt stadgarna måste ett beslut om upplösning tas av två på varandra följande förbundsmöten. I juni 2020 håller förbundet sitt ordinarie förbundsmöte, då beslutet ska tas en andra gång. Det är nio år sedan förbundet ingick ett nära samarbete med Lärarförbundet. Samarbetet innebär att Lärarförbundet formellt äger medlemsregistret och tidningen Folkhögskolan, tar in medlemsavgifterna som betalar för en ombudsman, en heltidsanställd ordförande, kurser och
– Det är förmodligen nödvändigt att lägga ned förbundet. Vi är bara 2 500 medlemmar, så vi har nog inget val, och då vill det till att lösningen med en nationell avdelning blir så bra som möjligt. Tomas Tjäderborn, Vindelns folkhögskola: FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
– Jag tycker det var förhastat att säga ja till att upplösa förbundet innan vi har ett konkret förslag att ta ställning till, Mikael Näregård, Fornby folkhögskola:
konferenser. Genom samarbetet har man tillgång till Lärarförbundets regionala ombudsmän i landet och den juridiska expertis man har centralt. På vägen har man dock upptäckt administrativa och juridiska hinder. Ett par exempel: eftersom Lärarförbundet och Folkhögskollärarna är två skilda organisationer har inte Folkhögskollärarna tillgång till sitt eget medlemsregister på grund av dataskyddsförordningen. Likaså måste förbundet betala hundratusentals kronor i moms för de tjänster man köper av Lärarförbundet. Genom att ombilda sig till samrådsavdelning försvinner dessa hinder. Men trots den stora majoriteten som röstade för en upplösning av förbundet fanns det en avvaktande hållning. Några ansåg att förslaget bara lyft fram positiva fördelar och saknade en
risk- och konsekvensanalys. Mikael Näregård, Fornby folkhögskola, hade velat ha en konkret organisationsplan, stadgar och en konsekvensbeskrivning att ta ställning till. – Beslutet innefattar inte bara att ta fram ett underlag utan också ett första ja till att upplösa organisationen. Det tycker jag är förhastat innan man vet vad man säger ja till. Tomas Tjäderborn, Vindelns folkhögskola, sade ja till förslaget eftersom han såg det som en nödvändighet och tyckte det var viktigt att förbundsstyrelsen fick möjlighet att arbeta fram ett konkret förslag hur organisationen skulle se ut. Han sammanfattade ganska väl stämningen på förbundsmötet: – Att lägga ned känns inte alls bra men det är förmodligen nödvändigt. Även om vi blir en del av Lärarförbundet är det viktigt att vi lyckas behålla vår särart och vår skolform och våra värderingar, som ibland har varit motsatta Lärarförbundet. Men många gånger har vi en samsyn också. Vi får göra det bästa möjliga men det är med lite sorg i hjärtat.
– Jag tycker nog att vi inte har något val. Däremot är det viktigt att vi jobbar på det lokala planet, så att vi inte försvinner. Ingrid Dehlbom, Ölands folkhögskola
Förbundsstyrelsen ska nu arbeta fram organisationsplan, stadgar och konsekvensbeskrivning som presenteras på distriktens årsmöten i vår. Förbundsmötet uppmanade bl. a: Behåll en tydlig hemsida för Folkhögskollärarna. Slå vakt om folkhögskolans särart. Utforma regionala råd. Behåll utbildningsveckan. Utbilda kontaktpersoner i Lärarförbundet i folkhögskolefrågor. Behålla namnet Folkhögskollärarna och en egen ombudsman.
25
KRÖNIKA
Kort om …
Fickfakta från folkhögskolefronten
25-årsfirande, musikhjälp och en namninsamling ! Vårdinge by folkhögskola, strax utanför Gnesta fyller 25 år 2019. Folkhögskolan har fokus på konst, konsthantverk, mathantverk och ekologisk odling. Den åttonde oktober var det 25 år sedan skolan startade. Detta firades med en jubileumslunch med skolans deltagare och personal, övriga verksamheter och inbjudna gäster. Det hölls tal och och bjöds på sång av en av skolans första deltagare.
FRÅGA: Försök förklara folkhögskoleformens främsta
framgångsfaktorer! Fakta: Frihetsförkunnelsen förtjänar faktiskt fullt förtroende. Folkbildningen förutsätter frihet från förtryck. Framtidsfokus föder flödesförståelse. Folkrörelsernas föreningsformer förblir fast förankrade. Fast folkbildningsforskningen förfaller. FRÅGA: Finansierar Folkbildningsrådet falska frälsare? Fakta: Framgångsförblindade folkhögskolor får förelägganden. Få filialföreståndare förnekar fläckfritt förflutet. Färdigförberedda fördyringar för fysiskt funktionshindrade får förfärande följder för Furuboda folkhögskola. Folkbildningsrådets felformulerade frågeformulär försenar flera faktiska förlopp för folkbildningens fotfolk. FRÅGA: Fungerar folkbildningens fluffiga fraser? Fakta: Fasader fejas förvisso. Formfulländade freudianska felsägningar friseras förvisso. Floskelfyllda förhoppningar förfelas förvisso, fast fria från fromma förhoppningar flyttas frihetsfronten fram fackla för fackla. FRÅGA: Fyller fredagsfikat flera funktioner? Fakta: Fastän fettförbränningen försämras föredrar folkflertalet filfrukost framför Fairtrade-fikats fiberfyllda frukostflingor. Fruktfat fraktas försenat från Farsta. FRÅGA: Förlorar folkhögskoleförordningen från förr fotfäste? Fakta: Folkbildningsrådets fördelningsmodell förutsätter flexibelt fixande. Fritt fabulerande förekommer fläckvis. Folkhögskoleföreträdares femfingrade formuleringsförmåga förbluffar. Folkhögskolorna förtjänar fördelningsmodellens finfördelade filtreringsfunktion. FRÅGA: Faller förtroendet för Fridolin? Fakta: Folkhögskollärarnas fackföreningsfunktionärer förordar full fackföreningsfrihet framför Fridolins framtidsfrågor. FRÅGA: Föredrar folkhemmets förlorare folkhögskolans flum framför finfina friskolor? Fakta: Förortsfilialernas finansieringsflöden förefaller fylla friskförklarade folkhögskoleföreträdarnas fickor. Fängelser fostrar frustrerade fanatiker. Fruktan föder fruktan. Framgång föder framgång. Fattiga förblir fattiga. Folk förlorar fattningen, fast folkhögskolan finns fortfarande för fattigfolket. FRÅGA: Förekommer främlingsfientlighet? Fakta: Fejkande folklig förtrolighet föder fascister fram falska frälsarformler. Fast folkhögskolan förblir förhållandevis fördomsfri. Frontfigurer från Fridhem fixar folkhögskolefeeling. Fartfyllda feminister från Färnebo finslipar färdigheter. Flyktingar från fjärran fyller folkhögskolans flödande flod.
Full fart framåt! Benton Wolgers 26
Vårdinge By folkhögskola firar 25 år i år.
Benton Wolgers är lärare på Birkagårdens folkhögskola och utbildare i mänskliga rättigheter samt ordförande i föreningen Ordfront.
! Den 11 december arrangerar årskurs 3, inriktningen Människans villkor på Göteborgs folkhögskola, en egen Musikhjälp tillsamman med musikklassen. Varje hel och halvtimme spelar musikklassen ett stycke mot betalning som går till Musikhjälpen. Efter 10 minuter musik följer ett scenprogram i 20 minuter. Då bjuds det på föreläsning, frågestund, inbjudna gäster, dikter och annat på årets tema som är sexuellt våld i krig och konflikter, sanmma upplägg som i SR och SVT. Det är andra året i rad man arrangerar en Musikhjälp på skolan ! Deltagare och lärare på Fristads folkhögskola har startat en namninsamlig mot att Västra Götalandsregionen vill flytta skolan från det gamla militärområdet, där man befunnit sig i 100 år och göra den till en dagfolkhögskola. Regionen har sex folkhögskolor. Enligt styrelsen blir intäkterna tio miljoner kr mindre nästa år. En flytt skulle spara fem miljoner. Minskningen beror på något lägre statsbidrag, mindre pengar från regionen och färre uppdrag från arbetsförmedlingen. FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA
Kallelse till Förbundsmöte Enligt Förbundet Folkhögskollärarnas stadga kallas härmed till Ordinarie Förbundsmöte 10–12 juni 2020 på Liljeholmens folkhögskola, Rimforsa Ombud ska utses på distriktsårsmöten 2020. Antal ombud/distrikt meddelas distrikten under januari månad. Förslag rörande upplösande av förbundet samt bildande av avdelning sänds ut till samtliga medlemmar, lokalavdelningar och distriktsstyrelse i början av februari 2020. För att Förbundet Folkhögskollärarna ska upplösas krävs två beslut enligt stadgan. Det första beslutet togs i oktober 2019. Förbundsstyrelsen föreslår att det andra beslutet tas på förbundsmötet 2020 samt att en avdelning inom Lärarförbundet bildas. Motioner till förbundsmötet ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 10 mars 2020, enligt stadga. Maila ingela.zetterberg@lararforbundet.se. Handlingar ska sändas till ombuden senast sex veckor innan förbundsmötet. Valberedningens förslag sänds senast 2 veckor innan förbundsmötet. Förbundsstyrelsen
Nominera!
Inför förbundsmötet i juni 2020 vill Valberedningen ha in förslag på ledamöter till Förbundsstyrelsen. Namnförslag kan skickas till valberedningens representanter: Christer Tegemo, Västra Götaland: tegemo@telia.com Per Eriksson, Övre norrland: per.eriksson@framnas.nu Maria Holmgren, Nedre norlland, maria.holmgren@regionjh.se Jenny Blom, Bergslagsdistriktet, jenny.blom@geijerskolan.se Johan Andersson, Stockholmsdistriktet, johan.andersson@hagaberg.fhsk.se Tobias Ehlin, Hjälmar-Östgöta-distriktet, tobias.ehlin@regionsormaland.se Christine Franzén, Småland, christine.fransen@folkbildning.net Johanna Fredriksson, Södra Sverige, johanna.fredriksson@furuboda.se
Friheten att vara lagom nyttig Folkhögskolan är något av en frihetens ö i samhället. Vi har ramar men inom dem har vår utbildningsform stor frihet. Vi utformar våra kurser och gör egna kursplaner och arbetar med mindre grupper, där människor börjar se nya vägar i livet. Många får en ny chans att skaffa sig behörighet som kan leda in på högskola och universitet. Det är stort att som folkhögskollärare vara med om det och faktiskt ha förmånen att medverka till att det blir så bra för så många av våra deltagare. Folkhögskolan gör stor nytta. För allmän kurs är det motsvarandebegreppet som är styrningen. Vi ska ge våra deltagare ett ämnesinnehåll motsvarande gymnasiets ämnen och det gäller att vara kunnig i kursplaner för att sen fritt kunna lägga upp sitt eget. Vi är nyttiga. Vi gör insatser för deltagarna och klarar mycket som andra skolformer inte klarar. Men hur ska kvaliteten i det folkhögskolan gör mätas? Ändå finns det krav på att det ska uppskattas i siffror, eftersom det mätbart nyttiga oftast är grunden för ekonomiska anslag och vilka uppdrag vi får. En av folkbildningens främsta gestalter, folkhögskolläraren och filosofen Hans Larsson, varnade för nyttighetstänkandet redan i 1900-talets början: ”...vår tid är hemsökt av nyttighetsmasken, den mask som gnager varje friskt blad som vill slå ut...” . Nyttighetsmasken ska vi akta oss för. Vi vill göra det som förväntas, av staten, av kommunen, av olika samarbetspartners. Folkhögskolan har överlevt genom att vara idérik, snabb med omställningar, med korta beslutsvägar och med kunniga och mångsidiga lärare. Kanske folkhögskolans frihet idag är att säga nej? Just för att värna om vår utbildningsform och dess identitet. Folkhögskolans lärare är traditionsbärare. Då behövs mycket kunskap och kompetens och möjligheter till fortbildning och tid att diskutera och reflektera tillsammans med kollegor kring vad folkhögskola är och kan vara, nu och framåt. Folkhögskolan är unik som utbildningsform. Den får inte bli tunn och fransig i kanterna. Inte ätas av nyttighetsmasken. Vår frihet måste också vara att få vara lagom nyttiga. Lena Svensson Lärare på Ölands folkhögskola, ledamot av förbundsstyrelsen
LÄSNING
Överblickar åren efter 1989 VÄRLDEN SEDAN 1989 Annika Ström Melin ! När muren mellan öst och väst i Berlin hackades sönder 1989 kom det oväntat, också för de östtyska soldater som bevakade gränsövergångarna. Harald Jäger arbetade som gränsvakt i 24 år och ansvarade för gränsstationen vid Bornholmer Strasse. På tv talades det om att östtyskarna kunde passera gränsen utan problem. Harald Jäger ringde sina närmaste överordnade, som konstaterade att allt var som vanligt. Samtidigt rapporterade Jägers vakter att tusentals människor samlats och krävde att få ta sig till Västberlin. Han ringde sina chefer, som ifrågasatte hans duglighet. Jäger blev irriterad och meddelade att han tänkte upphöra med alla kontroller och släppa ut alla. Historien om murens fall inleder Annika Ström Melins bok Världen sedan 1989. Att hennes nutidshistoria inleds så är självklart för henne. För den f.d. detta brysselkorrespondenten och dn-journalisten var det självklart. ”Sällan har en historisk period fått ett så tydligt slut”, skriver hon. De 30 åren efter 1989 beskrivs tematiskt i tio kapitel om kommunismens sammanbrott, migra-
tionen, klimatet, terrorhoten, digitaliseringen och metoo. Varje kapitel känns som underlag för fördjupning, vilket en litteraturlista i slutet kan hjälpa till med. I boken finns några ahaupplevelser. När Ungerns och Österrikes utrikesministrar klipper av taggtråden vid gränsen tänker jag på Ungern idag som sätter upp ny taggtråd. Att Margaret Thatcher var en av de första politiska ledarna som varnade för följderna av växthusgaserna är också oväntat. Dagen innan Berlinmuren raserades talade hon i fn om ökningen av koldioxiden i atmosfären och förstörelsen av tropisk skog som tar upp koldioxiden ur luften. Annika Ström Melin hjälper oss attt överblicka historien samtidigt som hon försöker analysera det som hänt. Hon visar på att den sammanlänkade världen som växt fram efter kalla krigets slut har lett till nya gränsöverskridande problem, som länderna har svårt att göra något åt på egen hand. Samtidigt vill nationalisterna slå vakt om självbestämmandet på hemmaplan. Hon skriver om den globala paradoxen. Kapitalet rör sig fritt men det finns ingen internationell konkurrensmyndighet, ingen global centralbank och ingen global demokrati. Mest påtaglig är globaliseringens paradox när det gäller klimatpolitiken. ”Aldrig har gapet varit så stort mellan kunskapen om ett allvarligt globalt problem och förmågan att göra något åt det”, skriver hon. Holger Nilén Annika Ström Melin är journalist och författare och har arbetat som EU-korrespondent för Dagens Nyheter i Bryssel.
28
HOTET MOT DEMOKRATIN Martin Gelin & Erik Åsard ! Alltsedan början av 2000talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orb án i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA. Martin Geli ns och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skildring av högerpop ulismens återkomst. Hur påverkas den liber ala demokratin i Europa och USA? Är höge rpopulismen ett reellt hot mot demokra tin? VÅR TID ÄR NU Svante Axelsson ! Det största hotet mot klimatet är inte att de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Det är istället den pessimism och uppgivenhet som sprider sig. Tvärtemot vad många tror är det möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Men vi måste agera nu. I Vår tid är nu ger Svante Axel sson sin bild av hur övergången till ett hållbart samhälle kan se ut. Han är övertygad om att det är lättare än vi tror, och att det går att genomföra utan att hota jobb och välfä rd. TILL BILDNINGENS FÖRSVAR Sverker Sörlin ! Bildning har varit ett centralt begrepp för det moderna framstegets tidevarv – en väg för den enskilda människan att lära och växa. Den gör att vi kan överskrida de begränsningar som ryms i nation, kön, religion, etniskt ursprung eller andra identiteter. Bildning har blivit än mer viktig, i en tid när mörka skuggor drar över världen. När sanningen privatiseras och allt fler stängs inne i åsiktsburar. Vi har mer kunskap än någo nsin – men vi vet allt mindre tillsammans. Gilla de du Tara Westovers roman Allt jag fått lära mig? Då kommer du att uppskatta den här boke n, den har ett nästan provocerande angeläget ärende: Det behövs en uppdaterad först åelse – en bildning om det som angår oss alla och som gör oss friare och samhällen säkrare. FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
PEDAGOGIKENS PIONJÄRER Katarina Bjärvall
Program om funktionshindrade UR
Pedagogiska idealister ! Katarina Bjärvall har valt ut 21 pedagogiska pionjärer som alla utmanat det som Grundtvig kallade den svarta skolan, andra korvstoppningspedagogik eller utantillinlärning. De gick emot en pedagogik som mest ville fylla på och förmedla kunskap utan att fundera över hur eleverna hanterade den. Bjärvall garderar sig i ett sammanfattande efterord och presenterar några som inte fick plats tex Rudolf Steiner, annars given i samlingen. Det är fascinerande att följa dessa pedagogiska idealister, var och en presenterad med personhistoria och pedagogisk ideologi, som röjt väg för en skolgång där delaktighet, aktivitet, aktivering av olika sinnen får en viktig plats, från Comenius som framhävde teaterns betydelse i skolan till Freires befrielsepedagogik, som vann stort gensvar i folkhögskolevärlden på 70-talet. Vi möter Rousseau, Pestalozzi, Montessori, Dewey, Freinet
PERSONER
och Piaget men också Mary Wollstonecraft som drev frågan om flickors rätt till utbildning. Alla var de, med Bjärvalls ord ”särskilt fritänkande, särskilt framtidsorienterade och hakar i varandra på ett sätt som varit centralt för pedagogikens utveckling”. Just hur dessa pionjärer hakar på, stimuleras och även utmanas av varandra är spännande att följa. Om än i grunden med gemensamt budskap propagerar de för olika metoder och går i klinch med både samtida och föregångare. Vare sig deras konkreta pedagogiska experiment blev framgångsrika eller inte levde deras tankar vidare. Boken Pedagogikens Pionjärer är en självklar lättläst uppslagsbok för blivande lärare. Ett och annat misstag kan man överse med som t.ex. när författaren skriver att den svenska tidiga folkhögskolan inte hade fokus på böndernas barn. Birgitta Tingdal
Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma
Aja Pettersson, lärare på Bäckedals folkhögskola har tilldelats mästarbrev i Garvaryrket/hantverk. Aja Pettersson undervisar skinngarvning och skinnsömnad på Bäckedal, där man jobbar med gamla och miljövänliga recept för att garva skinn och hudar med bark och fett. Mästarbrev utfärdas av Sveriges Hantverksråd och är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke och garanterar stort kunnande och erfarenhet.
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Städerskan som har fått en minnesplats i Karlskoga.
! Mer än en miljard människor i världen lever med någon form av funktionsnedsättning. De tillhör ofta de fattigaste bland de fattiga och mest sårbara. De osynliggörs och förhindras att delta i samhället, utbilda sig och försörja sig. I fem korta program, Alla funkar olika - min berättelse på ur.se möter vi barn och ungdomar från fyra länder som berättar om hur det är att leva med funktionsnedsättningar. Daniela är 17 år och bor i Moldavien. Hon föddes med en cp-skada. Om hon fötts 20 år tidigare hade hon antagligen tagits ifrån sin familj och fått växa upp isolerad på en institution. Daniel från Rwanda gick i andra klass när han var tvungen att sluta skolan eftersom han inte längre kunde se vad som skrevs på tavlan. Efter det höll han sig hemma och länge trodde han att han var ensam om att inte kunna se. Lasta föddes döv och hade tur och fick börja på en av de få skolor för döva som finns i Nepal. Det var första gången hon fick vänner som hon kunde prata med på riktigt. När Sara från Syrien var åtta år gammal träffades hon av bombsplitter och fick svåra brännskador på kroppen och i ansiktet. Hon har svårt att äta och förlorade det mesta av synen på ena ögat. Familjen flydde till Libanon, där hon har genomgått flera operationer. Staffan Myrbäck
Jörgen Hammarin är sedan september rektor på Brunnsviks folkhögskola. Han arbetade som folkhögskollärare på Brunnsvik mellan 1991 till 2009 och undervisade bland annat i samhällsorientering och folkrörelsekunskap i allmän kurs. De senaste åren har han arbetat som förläsare och utvecklare inom folkrörelsen, framför allt inom hyresgästföreningen, Region Mitt. Han är också vice förbundsordförande i ABF.
Maja Ekelöf var städerskan som satte yrket på kartan när hon skrev Rapport från en skurhink. I höstas avtäcktes en plakett utanför biblioteket i Karlskoga, då en plats till hennes minne invigdes. Under sextiotalet studerade hon kvällstid på Karlskoga folkhögskola, samtidigt som hon städade och ensam tog hand om fem barn. Avtäckningen gjordes bland annat av Elaine Lindblom, rektor på folkhögskolan då Maja Ekelöf studerade där.
29
SUSANNA ALAKOSKI Född: 1962 i Vasa i Finland. Bor: Gustavsberg utanför Stockholm. Bakgrund: Utbildad socionom och genusvetare. Arbetat bland annat som fiskfabriksarbetare, socionom samt pressekreterare åt Gudrun Schyman. Aktuell med: Bomullsängeln del ett i en kvartett. Tidigare titlar i urval: Svinalängorna, 2006, Håpas du trifs i fengelset, 2010, Oktober i fattigsverige, 2012, April i anhörigsverige, 2015.
– Impulsen till att skriva denna romansvit var nog att jag gillar min släkt. Jag gillar fabriksfolket. Jag gillar att sitta och gräva i arkiven. 30
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
PORTRÄTT
»Jag har aldrig upplevt ett större gensvar« Folkhögskolan var det första rum där Susanna Alakoski kunde uttala sin oformulerade önskan att bli författare i. Där mötte hon andra människor med samma önskan och lärare som tog deras drömmar på allvar. text beata hansson foto sara mac key
S
usanna Alakoskis senaste bok Bomullsängeln handlar om hårt arbete, som något man inte pratar högt om. Men hon såg ändå en historia värd att berättas. Även om dessa kvinnor i fabriken själva inte precis ropat på någon uppmärksamhet. –Om min mormor hade fått veta att jag skulle skriva om hennes fabriksliv hade hon protesterat. ”Susanna, om mitt liv vill ingen läsa!” Men trots det fåordiga hade hon snappat upp något som hon inte kunde lägga ifrån sig. Sina kvinnliga släktingars historia. Jag förstår att hennes mormor inte var en kvinna av stora ord. Susanna berättar om en relation som mest bestod av vykort där det stod ”Grattis på födelsedagen.”. –Min mormor arbetade femtio år i en bomullsfabrik i norra Finland. Jag var arton år då hon dog. Och idag sitter jag här med första delen av ett episkt projekt om fyra generationers kvinnoliv. De hon talar om är Hilda, Greta, Kathrine och Barbara som alla kom att lämna sin bygd Österbotten, att titta ut på boksidorna.
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
– Bomullsängeln är nog min viktigaste bok, säger Susanna Alakoski.
Bomullsängeln var till en början tänkt som en roman. Alltså en bok, förtydligar Susanna. Men textmassan blev bara större och större. Materialet växte och växte och historien hade liksom inget slut. –Jag var till slut tvungen att sätta punkt och börja tänka att det jag skrev på var den första delen. Av fyra. Minst. Jag läser ett reportage om henne daterat för närmare fem år sen. Det är så mycket som har hänt i hennes liv. Men ändå inte. Hon berättade då att hon var så tacksam över sin tillvaro. Sin framgångssaga. Sin klasskarusell, som hennes dotter kallat det. Där hon hade kvar privilegiet att använda sitt underifrånperspektiv trots att hon nu blivit en etablerad författare. Men hon beskrev också i texten hur bra hon mådde av att arbeta, att få formulera sig. Att skriva. Hela tiden. Värdefulla tankar som inte fick försvinna i glömska. Förr var det gula post-it lappar. Idag är det samma uppenbara glädjeblandade ilska, fast skrivideerna samlas numera i mobilen. Att hennes tid som elev på Skurups Folkhögskola har betytt mycket för hennes skrivande råder ingen tvekan om. 31
PORTRÄTT »Om min mormor hade fått veta att jag skulle skriva om hennes fabriksliv hade hon protesterat. 'Susanna, om mitt liv vill ingen läsa'« – Folkhögskolan var det första rum jag kunde uttala min djupa oformulerade önskan att bli författare i. Jag mötte andra människor med samma önskan och lärare som tog våra drömmar på allvar. Det var viktigt. Jag förstod också att det gick att bli bättre på att skriva genom att både öva och att läsa. En värdefull egenskap hos en författare är arbetsglädje. Man ska tycka om att arbeta. Och det gör Susanna. Hon är som en fabriksarbeterska. Uthållig. Lojal. Disciplinerad. Men det är inte bara det. Här finns det också humor. Värme. Nyfikenhet. Berättarlust. Allt sånt som kan skapa en bok. Som folk vill läsa. –Jag älskar att jobba. Och jobbar mycket. Liksom en så stor del av arbetarklassen så har jag aldrig haft tid för några direkta hobbies även om jag är en hängiven fjällvandrare. Och det blir inte mycket fester för min del. Skrivande handlar även mycket om att forska. I över tio års tid har hon rest, suttit på museum, bläddrat i arkiven, träffat människor. Och ambitionen har inte varit blygsam. – Jag ville berätta om industrihistorien ur ett kvinnligt perspektiv i romanens form. Jag ville låta historien flöda genom flera generationer och berätta både om vardag och världshistoria.
D
agens samtal med Susanna sker på Göteborgs årliga bokmässa. Jag har fångat henne under ett litet tomrum i det annars så späckade schemat. Efter ett litterärt samtal på Svenska Dagbladets scen ska hon strax ila iväg till abf:s monter och tala folkbildning. Vi har letat oss
PRISER � UTMÄRKELSER I URVAL 2006 Augustpriset för Svinalängorna 2012 ABF:s litteraturpris 2013 Tidningen Vi:s litteraturpris 2014 Ivar Lo-priset 2013 Avböjde Jan Myrdals stora pris – Leninpriset då hon "inte ville förknippas med totalitära ideologier” 2015 Hedersdoktor, Malmö högskola, fakulteten för hälsa & samhälle 2015 Bengt Börjesons pris för viktiga insatser på det sociala området, Ersta Sköndal högskola 2016 Stockholms stads hederspris i litteratur 2019 Göran Palmstipendium 32
mot ett lite lugnare mötesrum. I kölvattnet har vi en dokumentärfilmare som håller på att göra en film om fotografen Jean Hermansons bilder från den tunga industrin. Det känns i luften. Bomullsängeln har tagit Susanna ännu längre ut i litteraturens allemanssalong. Hon låter nästan chockad när hon visar ett uppslag med julklappstips från ett heminredningsmagasin och utbrister att ”Bomullsängeln goes feelgood”. Samtidigt finns allvaret kvar. – Bomullsängeln är nog min viktigaste bok. Jag har på riktigt aldrig upplevt ett större omedelbart gensvar från mina läsare. Jag vet inte hur många jag redan mött som säger ’mamma jobbade på strumpfabriken’, pappa var tillskärare i Norrköping’, ’mormor var sömmerska hela sitt liv’. Men roligast var nog när jag igår fick höra om de åtta äldre männen som ska läsa Bomullsängeln på sin skrivarcirkel. Det var otippat. Hon erkänner. Hon är stolt. Oerhört stolt. Hennes nytillskott är kaxigt. Unikt. Viktigt. – Impulsen till att skriva denna romansvit var nog att jag gillar min släkt. Jag gillar fabriksfolket. Jag gillar att sitta och gräva i arkiven. Och jag älskar dessa möten med läsare som säger att jag har öppnat upp deras historia. Jag har fäst blicken på saker i deras förflutna de inte har tänkt på. Saker de först nu kommit på att de fattats. Det är det bästa.
V
ar man än har sett Susanna denna bokhelg i Göteborg så har hon varit omgiven av människor. Hon har stått i mitten, lyssnat, svarat och strålat som en sol. Det är idag svårt att tänka sig den andra Susanna, författaren som stängt in sig i fyra månader bara för att skriva. Inte har umgåtts med någon utanför familjen. Som snart ska stänga dörren om sig igen. En balanserad mix av det tillgängliga och det osociala. –Jag trivs nästan för bra med min ensamhet ibland. Tillsammans med sin man Mats Söderlund håller hon även i skrivutbildningar. – Glädjen att få vara en del av andras formuleringslust, att ge dem feedback och locka dem att gå vidare, det ger mycket tillbaka. Hon vill lära dem att de duger. Att alla duger. Att det inte finns något som heter ”Du kan” eller ”Du kan inte”. –Man kan sakna vacker sångröst och ändå träna sig till att sjunga. Eller titta på Zlatan och fotbollen. FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
Han har under hela sitt liv oavbrutet tränat sin förmåga. Så är det också med skrivande. Övning ger färdighet. Det benhårda budskapet igen. Strängt arbete. Disciplin. Träna. Om och om igen. Det låter inte ens tråkigt när de kommer ur Susannas mun. Men att vara lärare i skrivande. Kan det inte lätt bli att trampa skrivaren på tårna? Att lämna ifrån sig en text kan ofta vara en väldigt läskig sak, även för en journalist som skriver ett personporträtt. Och i din situation som professionellt skrivande, hur mycket lyssnar du på de som får läsa dina texter innan publicering? –För mig handlar det numera om att våga visa upp även det som inte känns riktigt klart. Att blotta sitt arbete för andras ögon för att få nödvändig respons.
M
en att vara författare är också att ta intryck, bli inspirerad av andra. Nyligen fick Susanna ett Göran Palm-stipendium. Hans författarskap har på många sätt präglat hennes skrivande. – När jag som ung läste dikten Själens furir förstod jag att poesi kunde vara både berättande och rolig. Jag känner mig också inspirerad av och besläktad med hans sätt att närma sig människors liv och berättelser. Hans nyfikenhet. Allvaret och önskan att förmedla stort som smått. När hon mottog hans stipendium på Jakobsbergs folkhögskola samtalade hon och jag en stund på scenen bland annat om vad det betydde för henne att det var just en folkhögskola hon fick stipendiet av. Svaret kom utan tvekan. – Folkhögskolan är bäst i världen i Sverige på att känna av folkets behov och drömmar. Att se svårigheter och ge tillåtelse för människors lite krokigare vägar genom livet. De startar utbildningar före andra, inte minst skrivarskolor, som vi ju var så många som längtade efter. Men skrivande handlar om så mycket mer för Susanna. Yttrandefriheten. Demokratin. Att se möjligheter. Hon ser sig idag som en folkbildningens stora försvarare. –Om det är något jag är trött på hos politikerna. Inte minst hos vänstern så är det negationerna. Om man ser tillbaka så är det så mycket vi uppnått. Vi blev av med apartheid i Sydafrika. Vi slog tillbaka nazisterna under andra världskriget. Många sociala
FOLKHÖGSKOLAN
6 2019
reformer har genomförts tack vare vänstern. Kampen för rösträtt blev lyckad. Man ska absolut inte förneka att det finns enorma hot, det gör det. Och vi behöver synliggöra hoten. Men också att det finns ofantligt många motkrafter. Hon möter motkrafterna varje dag när hon är ute och läser och pratar kring sina böcker och nämner hur exempelvis Sölvesborgsborna slog tillbaka när sd förbjöd Prideflaggorna. Så många visade ilska och solidaritet. – Vi är många som kämpar mot den sortens samhälle som exkluderar, och den kraften är mäktig.
– Folkhögskolan är bäst i världen i Sverige på att känna av folkets behov och drömmar. Att se svårigheter och ge tillåtelse för människors lite krokigare vägar genom livet.
33
POST TIDNING B
MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA
Hugo Hultqvist »Folkhögskolan har nog alltid funnits i bakhuvudet« Hugo Hultqvist kom till Birka folkhögskola i Jämtland för ett år sedan där han undervisar på Allmän linje Grundkurs, en linje för deltagare som har svenska som andraspråk. – Vi startade linjen för ett år sedan där man kan läsa in årskurs 9, eftersom det sökte personer som hade svenska som andraspråk. Det vart enklare att samla hela gruppen som har svenska som andraspråk. Det gjorde att vi fick bättre flyt i undervisningen och ge dem chansen att få prata och ta för sig på lektionerna. – Men vi har faktiskt en del som är födda i Sverige och som inte helt gått ut med godkända betyg från grundskolan men som går i de vanliga allmänna kurserna. De är inte jättemånga men det är fler än man kan tro som inte har läst klart grundskolan. Hugo Hultqvist undervisar i historia, engelska och svenska. – Men man kan säga att jag gick om grundskolan förra året, säger han och skrattar. Då fick jag undervisa i alla ämnen i årskurs nio, utom no.
När Hugo Hultqvist talar hörs det att han är från Stockholm, så frågan är hur han hamnade i Jämtland på den vackert belägna folkhögskolan ovanför Storsjön och med fjällen på andra sidan? – Det var min sambo som hade lägenheten kvar i Östersund när vi bodde i Stockholm. Hon har i bott Östersund från och till i tio år när hon pluggade. Vi var väl sugna på att flytta från Stockholm. När vi kunde få jobb och redan hade en lägenhet flyttade vi hit. Jag fick jobb på Hermods i Krokom. Efter två år fick jag jobb på folkhögskolan som också ligger i Krokom, en mil utanför Östersund. Men det är inte första gången han arbetar på folkhögskola. I Stockholm jobbade han ett år på Röda Korsets folkhögskola. Men innan dess arbetade han ett par år på – migrationsverket. – Jag jobbade som handläggare i två år och slutade 2015 när det var som mest att göra för att studera på folkhögskollärarprogrammet. Inriktningen mot folkhögskola
– Min pappa var folkhögskollärare, så jag hade väl alltid med det när jag pluggade, vetskapen om att man kan läsa folkhögskollärarprogrammet, säger Hugo Hultqvist, som undervisar på Birka folkhögskola utanför Östersund.
var ingen tillfällighet. Det hade alltid funnits där i bakhuvudet. – Min pappa har varit folkhögskollärare hur länge som helst. Han jobbade på Jakobsbergs folkhögskola. Jag hade väl alltid med det i tanken när jag läste kulturantropologi istället för vanlig statsvetenskap och idéhistoria istället för historia, just med vetskapen om att man kan läsa folkhögskollärarprogrammet. Hugo Hultqvist var ombud på Folkhögskollärarnas förbundsmöte i oktober, då en stor majoritet av ombuden, 43 mot 8, beslöt att upplösa förbundet. – Det var en lite svettig diskussion. Jag trodde nog att det skulle bli jämnare, att fler skulle vara emot. Men jag tror att det är bra att man bildar en samrådsavdelning inom Lärarförbundet. Vad har dina kollegor på skolan sagt om beslutet? – Vad jag vet är det är ingen som tyckt något annat. De har nog sett det som ganska positivt, allihop. Jag tror de flesta är ganska nöjda med beslutet. Staffan Myrbäck