Folkhögskolan nr 6 2020

»Gör något åt de växande klasskillnaderna« Per Molander, jämlikhetsutredare

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 6/2020

Folkhögskola mister rätten till statbidrag »Pappa levde verkligen sina ideal« NINA VESTLUND OM SIN PAPPA GÖSTA

Åhlin, Natalie re på deltaga kola olkhögs Ålsta F

HAFA RYAN

GEMENSKAP förenar Ålsta Folkhögskolas olika enheter

SKOLMATERIAL OCH LÄROMEDEL FÖR LÄRARE OCH SKOLOR I snart 40 år har vi arbetat akkvt för aa ta fram nytänkande, kreaava och spännande läromedel för undervisning i matemaak, teknik och naturvetenskap med Din nyfikenhet som moovaaon. Sedan starten 1980 har vi samlat på oss ee stort utbud av produkter: Böcker, material för laboraaoner och experiment inom kemi, fysik, biologi, matemaak och teknik.

Under deea året har vi blivit en del av Astrosweden-familjen. Vi har skapat en naturvetenskaplig grupp som utbyter utbildningsidéer, kompetens och produktutbud.

Du är välkommen aa kika runt i vår webbshop och höra av dig om du har frågor, funderingar eller idéer. Du når oss enklast via telefon eller mail.

Telefon: 0511-10411 E-mail: info@alega.se

www.alega.se

DISSEKTIONKIT MED ETUI - FÖR BL.A. MIKROSKOPISKA PREPARAT 429 kr

BYRETT -100 ML 250 kr

BÄGARE - GLAS 100 ML 12 ST 106,25 kr

RACERPAKETET 1 062,50 kr

BRIGHT SCIENCE KIT 2 800 kr

REDAKTÖREN

Folkbildningen och bidragsfusket

Foto Håkan Elofsson

F

olkbildningsrådet har varit utsatt för hård kritik det senaste året. Det hand­ lar om försvaret av det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Kritiker menar att förbundet är navet bland islamistiska organisationer i Sverige. Flera riks­ dagsledamöter från m, kd och sd föreslår nu att Folkbildningsrådet ska förlora rätten att fördela statsbidraget. I motioner och inlägg hänvisar de till kritiken mot Ibn Rushd och Folkbildningsrådets försvar av förbundet. Men man hänvisar också till det systematiska bidragsfusket i Järvaområdet i Stockholm där fyra studieförbund är ålagda att betala tillbaka 5,3 miljoner kr (se sid 10).

Vad gäller statsbidraget till Ibn Rushd anser flera forskare, experter och fria debattörer att Ibn Rushd är kopplade till islamistiska organisationer som det Muslimska Brödraskapet, vilket Folkbildningsrå­ dets utredning delvis medger men säger att kritiken är onyanserad och menar att förbundet fyller en vik­ tig funktion i utsatta områden. (Se artikel sid 10).

Debatten kring Ibn Rushd handlar egentligen om två saker: dels synen på Ibn Rushd och om för­ bundet fyller kriterierna för att få statsbidraget, vil­ ket Folkbildningsrådet anser, dels om själva organi­ sationen kring folkbildningsanslaget.

Folkbildningen är en ”tillitsekonomi”. Staten litar på att folkbildningen fördelar och kontrolle­ rar att folkbildningsanslaget används på ett korrekt sätt utan att staten lägger sig i. Folkbildningsrådet tillsätts av de folkbildningsorganisationer som tar emot statsbidraget och kontrollerar sig själva om det används korrekt på uppdrag av den organisa­ tion som de själva tillsatt: Folkbildningsrådet. Kri­ tikerna menar att det skapar en jävsituation. Det enda försvar man egentligen har är att visa att man verkligen klarar att använda bidraget korrekt.

Med all säkerhet kommer motionerna att avslås men det innebär inte att frågan är död. Det blir en pedagogisk uppgift för Folkbildningsrådet och

FOLKHÖGSKOLAN

»Det är en pedagogisk uppgift att förklara varför dagens organisation kring folkbildningsanslaget ska fortsätta som idag!« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan

folkbildningens organisationer att förklara varför dagens organisation kring folkbildningsanslaget ska fortsätta som idag. ÅR ���� ÄR året då vi våndades över president­

valet i usa, där en amerikansk president visar sitt förakt för demokratin i sitt eget land. Men att Donald Trump försvinner förändrar inte att usa är ett exempel på vad som sker när en liberal mark­ nadsekonomi utan politisk styrning löper amok med växande ojämlikhet som följd. En mycket stor andel av amerikanarna saknar förtroende för politiker, myndigheter och viktiga samhällsfunk­ tioner. I detta nummer säger Jämlikhetskommissio­ nens ordförande Per Molander att det största hotet mot demokratin egentligen inte är de auktoritära högerkrafterna. Han säger att det största hotet mot demokratin – och tilliten – är den liberala mark­ nadsekonomin som skapar ojämlikhet, såvida inte politikerna ser till att tygla företagen bättre än de gör idag.

VI SES NÄSTA år med förhoppningen att vi äntligen

får ett vaccin och så småningom kan mötas utan oro för smitta. Gott slut, trots allt!

Staffan Myrbäck

6 2020 3

INNEHÅLL TIO FRÅGOR: Ojämlikhet leder till lägre ekonomisk tillväxt, minskad tillit och hotar den sociala sammanhållningen säger Jämlikhetskommissionens ordförande. SID � NEDSKÄRNING: SD vill skära ned folkbildningsanslaget med en miljard medan KD vill lämna det orört. SID 7 MÅNADENS LINJE: Fristads folkhögskola startar i vår en yrkesutbildning för biodlare, den enda i landet.

Man hade över 100 sökande till 20 platser. SID �

14

SIFFROR: Göteborgs universitet får 30 miljoner som ska gå till forskning om elever, lärare och rektorer som tar politisk strid mot rasism och nazism i klassrummet. SID � FOLKBILDNINGSRÅDET: Flera riksdagsledamöter riktar skarp kritik mot Folkbildningsrådet och föreslår att rådet fråntas rätten att fördela folkbildningsanslaget. SID ��

Omslag: Mats Andersson

Så behålls gemenskapen mellan Ålstas olika enheter

30

Hur behåller man gemenskapen när man förlägger allmän kurs på filial och kulturlinjen i moderskolan på landet? Ålsta folkhögskola har en strategi för det. SID ��

Hon skrev roman om pandemin ”Hade jag inte hamnat på folkhögskola hade jag aldrig kommit dit jag är nu”, säger Jessica Schiefauer, författare och folkhögskollärare, aktuell med en ny bok. SID ��

F

Nina Vestlund berättar om sin far Hon valde en annan karrär än sin pappa, Gösta Vestlund, och berättar om en far som alltid känt sig utanför. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� ��� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR � WEBB Rabalder Media Sista rabaldermedia.se manusdag för kontakt@rabaldermedia.se, nr 1/2021: 18/1 010-188 09 09 Bokningsstopp för Utgivning: Folkhögskolan nr 1/2021: 18/1 10/2 PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

NYHETER

Folkhögskola mister rätten till statsbidrag

Foto istock

Romska Interkulturella folkhögskolan i Göteborg blir av med statsbidraget och ska betala tillbaka närmare fyra miljoner kr.

Folkhögskolan är nu polisanmäld då man misstänker ­att flera miljoner av statsbidraget har använts felaktigt.

– VI BEKLAGAR ATT folkhög­ skolans ledning inte har tagit sitt ansvar och inte har prioriterat verksamheten och deltagarna, säger Maria Graner, general­ sekreterare på Folkbildnings­ rådet i ett pressmeddelande.

Efter ett tips från en vissel­ blåsare inledde Folkbildningsrå­ det en granskning av skolan som nu är klar. Granskningen visar på ”ett korrupt agerande bland några tongivande personer på folkhögskolan”.

Enligt revisionsbyrån, som granskat skolan, har ledningen blandat ihop sina roller och suttit i styrelsen samtidigt som de varit anställda på skolan. Huvudman för folkhögskolan är Romska Bildningsförbundet Väst. Enligt förordningen för statsbidrag till folkhögskolor ska bidraget inte användas till föreningens ordina­ rie, interna eller organisatoriska verksamhet. Trots det har folk­ högskolan betalat minst 2,8 mil­ joner kr till sin huvudman mellan 2017 och våren 2020.

Enligt skolstyrelsens stadgar får inte heller ledamöter i sty­ relsen vara anställda på skolan FOLKHÖGSKOLAN

6 2020

eftersom det då uppstår jävsi­ tuationer. Men enligt revisions­ byrån figurerade ett litet antal personer i många roller: som anställda, styrelseledamöter och konsulter på skolan. De flesta i styrelsen var anställda på skolan år 2019. Under ett år var rektorn också ordförande i styrelsen.

Rektor och vice ordförande hade dessutom ett gemensamt företag som skolan anlitade och betalade 1,2 miljoner kr till i löner för ett projekt i Tunisen, vilket Folkbildningsrådet anser vara en kommersiell verksam­ het och inte är tillåten. Projektet är numera avbrutet och har kostat skolan­ »Ett litet minst 2,8 miljoner kr.

Enligt revisionsby­ antal persoråns granskning anli­ tade rektorn sitt eget ner figureföretag och anställde rade i många sin hustru som är bosatt i Tunisien. roller: som Revisionsbyrån anställda, skriver att det är oklart vad hustrun styrelselegjort i Tunisien. Det damöter och saknas redovisning och dokumentation. konsulter« En annan omständig­ het är att man inte heller hittar hennes namn nämt i något styrelse­protokoll: ”Vi anser inte att vi fått till­ fredställande svar från folkhög­ skolan som styrker det arbete som (...) uppges ha utfört.”

Som ersättning fick företaget 1,2 miljoner kr i förskott för de verk­ samhetsår som projektet pågick.

Under ett och ett halvt år, från andra halvåret 2018 till och med 2019, fick hustrun ut en lön på drygt en miljon kr. Folkbild­ ningsrådet skriver att transaktio­ nerna ”framstår som mycket för­ månliga för de inblandade”.

LEDNINGEN FÖR SKOLAN har avvisat det mesta av kritiken i en intervju i Göteborgsposten.

De bekräftar att tunisienprojek­ tet kostade 2,8 miljoner kr men säger att pengarna kom från sko­ lans sfi-undervisning och bekos­ tades av Göteborg Stad. I övrigt säger de att de har siffror på allt.

Skolans ledning anser att Folkbildningsrådets beslut beror på det senaste årets kritik mot Folkbildningsrådet för bristande kontroll av statsbidragen.

– Det här handlar om att Folk­ bildningsrådet vill få en fjäder i hatten genom att visa musklerna mot en liten organisation, säger Toni Hagert, styrelseordförande för Interkulturella folkhögskolan till Göteborgsposten.

Folkbildningsrådet har lämnat över ärendet till polisen. Skolan stängs och en plan ska tas fram för att ge deltagarna möjlighet att fortsätta studierna på andra folkhögskolor.

Staffan Myrbäck 5

10 FRÅGOR

1 » Bra utbildning minskar klyftorna« Stora ekonomiska klyftor leder till sämre tillväxt, lägre tillit och minskad social rörlighet. Det är dags för politikerna att göra något åt de växande klasskillnaderna i Sverige, anser jämlikhetsutredaren Per Molander. text karin södergren foto sofia runarsdotter

Varför ska vi bry oss om jämlikhet nu när vi har så många andra problem att tänka på, som pandemin och klimatkrisen?

– Vi har sett att ojämlikheten tenderar att öka som ett resul­ tat av pandemier och andra kri­ ser. De grupper som har gott om resurser när krisen kommer är också de som får ut mest av de åtgärdspaket som sätts ihop för att motverka krisen. De under­ liggande problemen med ojämlik­ heten finns kvar efter en kris och kan till och med öka.

2

Du har kartlagt inkomstskillnaderna i Sverige och sett att ojämlikheten har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Vad är förklaringen till det?

–Det är en följd av en rad politiska beslut som skattesänk­ ningar för höginkomsttagare, minskad skatt på kapitalinkom­ ster och att ersättningsnivåerna för bidrag, till exempel sjukpen­ ning, inte har hållit jämna steg med reallöneutvecklingen. Glo­ baliseringen har också gynnat kapitalet mer än arbetskraften.

3 Per Molander är ordförande i jämlikhets­ kommissionen som nyligen presentera­ de sitt betänkande En gemensam angelägenhet (SOU). Han har arbetat som konsult åt bland annat Sveriges regering, svenska myndighe­ ter, Världsbanken, IMF, OECD och EU-kommissionen.

Vilka risker ser du med att låta ojämlikheten växa obehindrat?

–Det leder till lägre ekono­ misk tillväxt, lägre social rörlig­ het och minskad tillit som i sin tur kan hota den sociala samman­ hållningen.

4

Varför är tilliten viktig?

– I länder där männ­ iskor litar på samhället och på varandra fungerar demokratin bättre. Kriminaliteten är lägre och den ekonomiska tillväxten högre än i länder med låg tillit.

Oavsett vilken välfärdsindikator man tittar på så är hög tillit gynn­ sam för samhällsutvecklingen.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

5

För att råda bot på ojämlikheten behövs en hel kanonad av politiska beslut, enligt förslagen från jämlikhetskommissionen som du varit ordförande för. Vilka är de viktigaste åtgärderna?

– En hög lägstanivå på utbild­ ningen stärker individ och sam­ hälle på flera sätt. Ojämlikhet är ofta lika med outnyttjade resurser. Att få samma chans till utbildning oavsett varifrån man kommer eller vilka föräldrar man råkat få är därför särskilt viktigt.

Generellt kan man säga att ju tidigare i livet man sätter in insat­ ser desto större blir utdelningen i form av ökad jämlikhet. Även bostadspolitiken och integratio­ nen är särskilt viktiga områden för att minska klyftorna.

beslut. När man tar med sig det sättet att fatta beslut på in i en demokrati blir det problem.

Du har sagt att de auktoritära högerkrafter vi ser växa i dag inte är det största hotet mot demokratin, istället är det den liberala marknadsekonomin. Hur tänker du då?

– Marknaden och företagen är amoraliska till sin karaktär till skillnad från människan. Företag har som enda syfte att få högsta möjliga avkastning på kapitalet.

Den snäva definitionen av målet riskerar att bli katastrofal för den sociala sammanhållningen. Däre­ mot tror jag inte att sannolikhe­ ten för ett fascistiskt maktöver­ tagande i Sverige är särskilt stor.

Det finns forskare som menar att ojämlikheten i ett samhälle växer tills det kommer en kris i form av krig eller pest. När många dör blir det arbetskraftsbrist och jämlikheten ökar. Du håller inte med.

Varför?

– Sveriges utveckling under 1900-talet visar att det är möjligt att med politiska beslut öka jäm­ likheten i ett samhälle utan att ha haft vare sig krig eller pest.

6

7

Menar du att det krävs ett annat ekonomiskt system för att uppnå jämlikhet?

– Vi ska inte göra oss av med det kapitalistiska systemet, men politikerna behöver tygla företa­ gen bättre än de gör i dag. I usa, som ligger före Europa i den här utvecklingen, består nästan hela den politiska ledningen numera av företagare. Men ett före­ tag är en lokal diktatur, det är ledningen som enväldigt fattar FOLKHÖGSKOLAN

8

Du pekar i dina böcker på att ojämlikhet uppstår naturligt i alla större samhällen som producerar ett överskott. Varför?

– Om två jämbördiga parter ska förhandla om hur ett över­ skott ska fördelas får de hälften var. Om någon däremot är lite starkare så kommer den att få lite mer. Vid nästa förhandling kommer den starkare parten vara ännu lite starkare och skill­ naderna tenderar att öka – om det inte finns en korrigerings­ mekanism som återför jämlik­ heten mellan parterna till den ursprungliga nivån.

9

10

För tre år sedan blev du dubbad till riddare av franska förtjänstorden. Hur kom det sig?

– Det är en ära som vederfars personer som gjort insatser för det franska samhället. Det har jag gjort genom olika rådgiv­ ningsinsatser som handlat om utvecklingen av den offentliga sektorn i Frankrike.

AV PER MOLANDER I URVAL: Akvedukten vid Zaghouan (1994) Ojämlikhetens anatomi (2014) Condorcets misstag (2017).

Flera folkhögskolor inför distansundervisning

• Flera folkhögskolor har återigen gått över till distansundervisning sedan regeringe n skärpte restriktionerna i november. Gam leby folkhögskola bedriver nu lärarassistentu tbildningen på distans. Axevalla folkhögskola har växlat över till "fjärrundervisning", där läraren är i klassrummet med studerande som har behov av följa undervisningen på plats , samtidigt som andra deltagare sitter hem ma vid datorn. Bäckedal folkhögskola i Sveg har infört distansundervisning för alla kurs er efter att en personal och en kursdeltagare på skolan bekräftats smittade med covi d-19.

Lärarna kommer att ha möjlighet att jobb ai skolans lokaler, eller hemifrån.

Färre sökande till tolkutbildningarna

• Söktrycket till landets teckenspråkoch dövtolkutbildningar har minskat de sena ste åren trots att antalet utbildningar blivit färre.

Fram till hösten 2017 fanns det sju folkh ögskolor som utbildade teckenspråks- och dövtolkar. Idag är antalet skolor nere på tre.

Det visar en kartläggning som Fellingsbro folkhögskola utanför Örebro har gjort. Anle dningarna tros vara låga ingångslöner och att utbildningarna numera är koncentrerade till mellersta Sverige. Många väljer också att avbryta studierna. Ingångslönen för en nyutbildad tolk ligger på mellan 21 500 kr till 23 500 kr efter fyra års studier.

Konservativt riksdagsbloc splittrad om folkbildningenk

• Sverigedemokraterna återkommer med sina förslag att minska på folkbildningsa nslaget med närmare en miljard kr i den budg et man lägger fram i riksdagen. Tidigare år har man inte fått gehör för sina förslag och lär inte få det nu heller. Moderaterna före slår en nedskärning på 355 miljoner kr medan Kristdemokraterna lämnar folkbildningsanslag et orört. KD beskrivs ofta tillhöra det kons ervativa blocket tillsammans med M och SD. Men i det sällskapet är KD det folkbildni ngsvänliga inslaget som ofta står upp för folkbildningen. I årets budget lämnar de folkb ildningsanslaget orört.

6 2020 7

MÅNADENS LINJE /Yrkesbiodlare

Honung är bara en del av biodling NÄR FRISTADS folkhögskola annonserade ut sin yrkesut­ bildning för biodlare fick man hundra ansökningar till 20 plat­ ser, trots att minimikravet var att man ska ha hållit på med biodling minst ett år och gått en nybörjar­ kurs på hobbynivå.

– Söktrycket var helt otroligt!, säger Inka Horstmann, rektor på Fristad. Vi fick sökanden som precis gått klart en nybörjar­ kurs till personer som hållit på i många år.

Fristad har en klimat- och håll­ barhetsprofil, och det ska mär­ kas i kursutbudet. 2016 startade man en trädgårdsutbildning. En yrkesutbildning för biodlare är ett naturligt komplement, sär­ skilt då båda kurserna följer (bi-) odlingsåret istället för det tra­ ditionella läsåret och har en del beröringspunkter innehållsmäs­ sigt.

– Vi har fyra bisamhällen som ska utökas till sextio bisamhällen när kursen väl är igång. Någon gång i maj kommer vi ha en stor produktionsbigård på skolom­ rådet.

En yrkesutbildning för biod­ ling är viktig för att branschen

ska fortsätta utvecklas.

– Branschen är inne i en spännande förändringspro­ cess just nu. Tidigare har man för det mesta bara fokuserat på storskalig honungsproduktion.

Man kan också erbjuda pollineringstjänster till bönder som ser ett ökat behov av pollinering. Man kan skörda andra biproduk­ ter från kupan än honung som t ex pollen och bibröd. Vissa biprodukter kan användas i tera­ peutiska sammanhang. Det är rätt så stort i andra länder. Bisa­ fari – att få titta i bikupan till­ sammans med biodlaren – blir också allt mer populärt.

Förutom två kursledare anli­ tar man externa yrkesbiodlare som experter inom olika områ­ den, till exempel bihälsa eller drottningodling.

– Det är ganska många olika moment man ska kunna men sen så specialiserar sig en del på vissa moment. I kursen kommer vi att lägga störst fokus på att utveckla biodlingshantverket, att de blir duktiga på att hantera bina på ett yrkesmässigt och rationellt

85%

Av svenska folket anser att de har bra kunskap om hur demokratin fungerar i Sverige, enligt en enkät utförd av Novus på beställning av regeringskansliet. Det första många tänker på när de hör ordet demokrati är folkstyre, frihet, rättvisa och medbestämmande.

2400

av deltagarna i Allmän kurs på folkhögskola fick 2019 behörighet till högre utbildning.

Fristads folkhögskola startar Sveriges enda yrkesutbildning för biodlare.

sätt. Den stora skillnaden mel­ lan att vara hobbybiodlare och yrkesbiodlare är att man ska försörja sig på det. Då måste man vara effektiv i hanteringen av sina bin. Sen har man ett större ansvar för levande varelser som måste ha förutsätt­ ningar för att må bra.

I kursen ingår också hur man sköter ett företag.

– De allra flesta kommer att jobba som egenföretagare, så att planera och förbereda för sitt eget biodlingsföretag kom­ mer att finnas med som en röd tråd under hela kurstiden. Det är däremot ingen starta eget-kurs i första hand. Vi ger de nödvän­ diga grunderna, specifika för en yrkesbiodlare som egenföreta­ gare. Önskar man fördjupning kring företagsekonomi finns andra aktörer.

Kursen är på halvfart och pågår mellan 1 mars och till 26 november. Deltagarna träffas tre sammanhängande dagar per månad, totalt tio träffar.

30

Staffan Myrbäck

miljoner får Göteborgs universitet av Vetenskapsrådet som ska gå till sex forskningsprojekt, bland annat forskning om elever, lärare och rektorer som tar politisk strid och rasism och nazism i klassrummet.

Ett projekt ska bl.a. undersöka hur skolan kan motverka rekrytering till högerextrema grupper.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

För ett par veckor sedan föreslog Kristdemokraterna att modersmålsundervisningen ska tas bort, för svenska kan man lika väl lära sig på andra sätt. Att forskningen tydligt pekar på övriga fördelar förnekas nu av den kristdemokratiska partiledningen.

Kristdemokraterna följer därmed än en gång Sverigedemokraternas snitslade bana att minska alla fördelar som kan tänkas tillfalla invandrare och inte ursprungssvenskar. ­Sverigedemokraterna har i nio år föreslagit att modersmålsundervisningen ska tas bort, nu har de fått sällskap av KD. Lena Lönnqvist, f.d rektor på Sjöviks folkhögskola (med bl.a Equmeniakyrkan som huvudman) i Avesta Tidning, 28 oktober.

Det finns en bild av att inrikes födda jobbar betydligt mer än utrikesfödda. Ebba Busch (KD) hävdar att ”när andelen som inte försörjer sig ökar fortsätter välfärden att urholkas.”

Vi kan i en ny rapport från Arena Idé konstatera att det inte stämmer.

Utrikesfödda gör fler arbetade timmar per person än inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden... På grund av att en ökande andel av inrikes födda är i äldregruppen, som inte arbetar, har antalet arbetade timmar per person fallit det senaste decenniet. Sett till hela befolkningen har detta dock kompenserats av att utrikesfödda på grund av sin gynnsamma ålderssammansättning, ökade sysselsättningsgrad och arbetstid nu arbetar fler timmar än inrikes födda.

Invandringen har kort sagt mildrat den ekonomiska motvinden från ett åldrande Sverige.

Sandro Scocco, chefekonom på tankesmedjan Arena idé mfl. i Expressen 15 okt.

FOLKHÖGSKOLAN

»Flytta över tilldelningen av statsbidraget till befintlig myndighet« Fusket bland studieförbund i Järva har lett interpellationer och riksdagsmotioner från M, KD och SD som förslår att Folkbildningsrådet fråntas uppdraget att fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund.

Arin Karapet (M): ”Fördel­ ningen av statsbidragen som folkbildningsrådet betalar ut bygger på en tillitsmodell, då Studieförbunden både är mot­ tagare och granskare, då det är de själva som sköter att allting går rätt till genom uppföljning, granskning och kontroll. En sådan modell har uppenbara ris­ ker och öppnar för tvivelaktigt beteende och fusk. Vilket blev väldigt tydligt i augusti månad det här året då det uppdagades att flertalet studieförbund i Jär­ vaområdet i Stockholm satt i sys­ tem att inrapportera aktiviteter, som de sedan fått bidrag för, i själva verket aldrig ägt rum...

Genom åren har det även riktats stark kritik mot studie­ förbundet Ibn Rushd som fått otaliga miljoner kronor i stats­ bidrag, 2019 fick de 27 miljoner kronor enligt Folkbildnings­ rådets verksamhetsberättelse.

Folkbildningsrådet beställde på

egen begäran en rapport från professor Erik Amnå som pre­ senterades under hösten 2019. I rapporten kunde man inte fast­ slå att det finns organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet, samtidigt fastlår man att det kan finnas idémässiga anknytningar mellan organisationerna. Vidare har samma kritik mot Ibn Rushd riktats från välrenommerade forskare som är specialister inom områden, bland annat Dr Mag­ nus Norell som skrev en rapport om Muslimska Brödraskapet på uppdrag av msb där man fastslår att det finns kopplingar mellan Ibn och Muslimska brödraska­ pet. Det fastlår även Magnus Ranstorp docent i Statsveten­ skap…

Därför bör riksdagen över­ väga att frånta Folkningsbild­ ningsrådets uppdrag och flytta över tilldelningen av statsbidrag till en befintlig myndighet.”

Svjatlana Tsichanous­ kaja är den belarusiska oppositionens ansikte utåt. Hon är gift med oppositionsledaren Siarhej Tsichanouski som fängslades när han ställde upp i presi­ dentvalet mot Belarus diktator Lukasjenko.

Hundratusentals belaruser demonstrerar mot fusket i presidentvalet 9 augusti och kräver diktatorn Alexander Lukasjenkos avgång. I slutet av oktober deltog anställda vid traktorfabriker, elektronikfabriker, universitet, affärer, caféer, gym – tusentals företag i Belarus i en landsomfattande strejk för att sätta press på Aleksandr Lukasjenko att avgå. Över hundra greps.

6 2020 9

NYHETER

Folkbildningsrådet under stark press Flera ledamöter i riksdagen kräver att Folkbildnings­rådet fråntas kontrollen och fördelningen av statsbidrag med hänvisning till studieförbundet Ibn Rushd, som anklagas för att stödja islamistisk verksamhet, samt avslöjandet att flera studieförbund fuskat med bidrag. Ytterst handlar diskussionen om statens förtroende för att folkbildningen använder statsbidraget på ett korrekt sätt. text staffan myrbäck

foto: istock

DET SENASTE ÅRET har Folk­ bildningsrådet fått utstå hård kritik från statsvetare, forskare och fria debattörer. Främst har kritiken gällt statsbidraget till studieförbundet Ibn Rushd och dess kopplingar till den islamis­ tiska organisationen Muslimska Brödraskapet, som vill skapa en välfärdsstat grundad på Kora­ nen. Ledningen för Ibn Rushd har hela tiden förnekat sådana kopplingar.

Förra året gav Folkbildnings­ rådet statsvetaren och profes­ sorn Erik Amnå i uppdrag att utreda Ibn Rushd, vilket landade i utredningen När tilliten prövas.

Utredningen slog fast att det fanns tydliga ideologiska kopp­ lingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet och att man i sin studiecirkelverksamhet undvek att ta upp antisemitism och homofobi.

Utredningen konstaterar att Ibn Rushd ”bjudit in personer med antisemitiska, homofobiska och demokratifientliga idéer” och att ”några ledare inom studieförbundets medlems- och samarbetsorganisationer hävdat sådana åsikter”.

Utredningen skrev också att det fanns ”en underlåtelse att bearbeta den typen av frågor."

Tilläggas kan att intresset för ämnet ”våldsbejakande extremism” varit minimalt, trots att man verkar i områden där den mest aggressiva rekryteringen av soldater för islamistisk våldsam aktivism pågått. Mellan åren 2015 och 2019 ägnades totalt 284 timmar till våldsbejakande extre­ mism, av flera hundratusen stu­ dietimmar, under den tid som is var som mest aktiv med att utöva terror och mord i Mellanöstern och propagera för att muslimer världen över skulle ansluta sig till is .

Likaså var utredningen kritisk mot att makten över verksamhe­ ten var begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk. Däre­ mot hävdade man att det inte FOLKHÖGSKOLAN

finns några organisatoriska kopp­ lingar till Muslimska Brödra­ skapet, en slutsats som fick hård kritik av forskare och statsvetare som är experter på terrorism och religiös extremism.

Magnus Ranstorp är expert på terrorism vid Försvarshög­ skolan och Aje Carlbom, biträ­ dande professor vid Malmö universitet, är specialiserad på etnisk och religiös identitet och mångkulturalism. I en studie hävdar de att det även finns orga­ nisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslim­ska Brö­ draskapet och de menar att Ibn Rushd är navet i den islamistiska verksamheten i Sverige.

Utredningen fick också kri­ tik för att den inte granskar Ibn Rushds ekonomi, då man menade att det inte finns någon kontroll över var pengarna ham­ nar, och att utredningen inte hade använt tolk för att kunna granska dokument skrivna på arabiska.

EN ANNAN KRITIKER och opini­ onsbildare är Nalin Pekgul, före detta socialdemokratisk riks­ dagsledamot och själv praktise­ rande muslim som bor i Järvaom­ rådet. I flera inlägg är hon starkt kritisk till att Ibn Rushd får statsbidrag och menar att det är en liten islamistisk organisation vars medlemsorganisationer inte är representativa för majorite­ ten muslimer, något även Amnås utredning konstaterade. Nalin Pekgul jämför det med att det är som att låta den kristna högern representera alla kristna.

Trots utredningens kritisk mot Ibn Rushds verksamhet landade den i slutsatsen att för­ bundet inte använt statsbidraget felaktigt men att det fanns ett antal områden som Ibn Rushd behövde utveckla. Man ansåg att kritiken mot Ibn Rushd bort­ såg från att det fanns progressiva inslag i förbundets verksamhet och att ”Ibn Rushd har inlett ett

»Utredningen slog fast att det fanns ideologiska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska Brödraskapet«

Magnus Ranstorp är en av forskarna som menar att Ibn R ushd har klara kopplingar till Muslimska Brödraskapet.

självkorrigerande lärande med en hårdare förhandskontroll av samarbetspartner, arrangemang och medverkande”.

Men sedan utredningens till­ komst har det framkommit fler händelser som uppmärksammats i media, där Ibn Rushd och dess medlemsorganisationer varit inblandad i verksamhet med anti­ semitiska inslag och samarbete med islamistiska organisatio­ ner. Senast gäller det Arabiska bokmässan i Malmö där det fun­ nits med antisemitisk litteratur, vilket fick Malmö kommun att backa ur samarbetet. En av Ibn Rushds lokala medlemsorgani­ sationerna i Göteborg, Bellevu­ emoskén, hade bjudit in förelä­ sare som ”uppmanat att judar ska dödas, slaktas och utrotas”, vil­ ket ledde till att Göteborgs stad drog in stödet till Ibn Rushd.

FOLKBILDNINGSRÅDETS gene­ ralsekreterare Maria Graner har i media svarat kritikerna och försvarar Ibn Rushd med hänvis­ ning till Erik Amnås granskning: ”Professor Erik Amnå kon­ staterade i sin utredning att Ibn Rushd gör många goda insatser, bland annat genom att de når ut till marginaliserade grupper i samhället”.

Hon skriver också att man granskat Ibn Rushds verksam­ het mer än någon annan folkbild­ ningsverksamhet: ”Vår bedömning är att Ibn Rushd tar den här kritiken på stort allvar och vill fortsätta utvecklas som studieförbund. De har på uppdrag av Folkbildnings­

6 2020 11

NYHETER rådet tagit fram en åtgärdsplan, och vi kommer fortsätta att följa studieförbundets arbete för att komma tillrätta med problemen”.

BAKOM KRITIKEN mot Ibn Rushd finns en annan diskussion som handlar om huruvida Folk­ bildningsrådet har kontroll över hur statsbidraget används. Det senaste exemplet är fusket med bidrag i Järvaområdet i Stock­ holm. Fyra studieförbund visade sig ha dubbelrapporterat delta­ gare och redovisat falska kostna­ der. Det gäller Medborgarsko­ lan, Studiefrämjandet, nbv och Ibn Rushd. Sammantaget ska de betala tillbaka 5,3 miljoner kr i felaktigt utbetalda statsbidrag.

Folkbildningsrådet har påpe­ kat att det var studieförbunden själva som slog larm om eventu­ ellt fusk och att det var Folkbild­ ningsrådet som gav studieför­ bunden i uppdrag att undersöka saken. Ett annat exempel skedde för två år sedan då Västerbot­ tens-Kuriren avslöjade ett omfat­ tande fusk i Studiefrämjandets verksamhet i Umeåregionen med påhittade personer, studiecirk­ lar och kulturprogram som inte existerade samt att man använt ett dataprogram som underlät­ tade fusk.

För några år sedan avslö­ jade Folkhögskolan turerna kring Brunnsviks folkhögskola vars huvudman i flera år hade använt statsbidraget på ett sätt som inte var förenligt med villkoren för statsbidraget.

Det senaste exemplet är romska Interkulturella folkhög­ skolan i Göteborg som nu mister sin rätt till statsbidrag (se sid 5).

Nalin Pekgul är före detta socialdemokratisk riksdagspolitiker och själv praktise­ rande muslim, som är mycket kritisk till Folkbildningsrådets stöd och försvar av Ibn Rushd och menar att det är ett islamistiskt studieförbund.

DEN KRITIK SOM riktas mot Folkbildningsrådet handlar ytterst om organisationen kring folkbildningsanslaget. Folkbild­ ningen är vad man kallar en ”til�­ litsekonomi”. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Styrel­ sen tillsätts av folkbildningens huvudmän, dvs studieförbunden, regionsfolkhögskolornas och rörelsefolkhögskolornas organi­ sationer. Varje år får man över fyra miljarder kr att fördela till studieförbund och folkhögskolor.

Kritikerna menar att det leder till en jävsituation och att kon­ struktionen med fördelningen och kontrollen innebär att man saknar insyn och inte har kon­ troll över hur pengarna används eftersom Folkbildningsrådet överlåter kontrollen till dem som tar emot statsbidraget.

NU HAR ALLTSÅ frågan nått riksdagen och i höstens motions­ flod föreslår flera riksdagsleda­ möter från m, kd samt sd att bidragsfördelningen och kontrol­ len ska skötas av en myndighet istället för Folkbildningsrådet, alternativ att man gör om Folk­

»Ytterst handlar frågan om organisationen kring folkbildningsanslaget.«

bildningsrådet till en renodlad myndighet. sd föreslår i en partimotion att en ny eller befintlig myn­ dighet får i uppdrag att fördela bidragen till folkbildningen.

Den moderata riksdagsleda­ moten Ann-Sofie Alm vill att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka om Folkbild­ ningsrådet kan bli en statlig myn­ dighet alternativt inordnas under en befintlig myndighet. Modera­ ten Boriana Åberg föreslår i sin motion att man stoppar all finan­ siering av Folkbildningsrådet.

Kristdemokraten Mikael Oscarsson föreslår att regeringen utreder en annan typ av organi­ sation som handlägger statsbi­ draget till folkbildningen. Alla motionärer hänvisar till kritiken kring Ibn Rushd och bidragsfus­ ket i Järvaområdet.

På Folkbildningsrådets repre­ sentantskap i november, där medlemsorganisationerna väljer styrelse och beslutar om verk­ samheten, beslöt man att skjuta till mer pengar till Folkbildnings­ rådet, som ska användas till fler tjänster för att intensifiera arbe­ tet med uppföljning, granskning och kontroll av hur statsbidraget till folkbildningen används.

Om det räcker för att övertyga kritiker och riksdagsledamöter återstår att se.

12 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

KRÖNIKA

Är morgondagen redan här?

D

et frågar statsvetaren Ivan Krastev i en bok med den titeln som analyse­ rar pandemins verkningar i Europa.

En pandemi av det slag vi genomle­ ver var visserligen av vissa förvän­ tad, men ändå högst osannolik. I litteraturen har den framställts som en ankommande dystopi. Det är inte ovanligt att beskriva själva arten av en sådan hän­ delse genom att använda bilden av svarta och vita svanar. Pandemin är beskriven som en händelse där svanen är grå, den är en ”gråsvanehändelse”. Den vita svanen står för vaneseendet, det normala, allt är sig likt. Den svarta svanen står för det exceptionella undantaget. Den grå svanen gör det möjligt för oss att lägga om våra invanda perspektiv. Pandemin blev till en chock när den inträffade, men ter sig i efter­ hand alltmer sannolik. Ja, den är ett faktum, men det fulla erkännandet av den har tagit tid. Den beskrivs som besannandet av en rad olika dystopier på en och samma gång, som cirklar som går i varandra i ett så kallat Venndiagram. Orwells 1984 läggs till Huxleys Du sköna nya värld, som läggs till Atwoods Tjänarinnans berättelse.

Enligt Krastev ligger kon­ stens och litteraturens bety­ delse i att få oss att se det alltför bekanta och invanda med nya ögon, att se det osannolika som mer sannolikt. Politiken verkar i sådana tider i en annan riktning, att få det obekanta att verka nor­ malt. Vilka horribla förslag en makthavare än lägger fram ver­ kar de efter ett tag som normala och får oss att se dem så. Med litteraturens och konstens hjälp kan vi se det vi tidigare inte sett, att tolka om vår tillvaro utifrån nya existentiella villkor.

Den dubbla kris vi upplever, pandemi och klimatförändringar, beskrivs ofta som en existentiell kris, vilket innebär att villkoren för vår existens ställs ifråga. Det finns en dubbelhet i ordet ”existens”, den kan på ett sätt beskrivas som en fråga om överlevnad rent fysiskt och biologiskt. Detta skildras på ett överväldigande sätt i den lilla romanen År, månader, dagar, av den kinesiske författaren Lianke Yan. Här skildras en gammal man som är ensam kvar i sin by efter det att alla flytt för torkan och för att maten är slut. Hans FOLKHÖGSKOLAN

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedago­ gik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

enda sällskap och trygghet är hans blinda hund.

En annan sida av våra existentiella villkor är hur vi överlever som människor, med bevarande av vår mänsklighet, som etiska varelser. Det är vad Albert Camus beskriver i romanen Pesten. Camus tillhörde på sitt sätt den grupp av intellektuella, ”existentia­ listerna”, vars bärare var filosofer som Sartre och Beauvoir. Det gemensamma för dem är att se män­ niskan som fri att handla, vi är ”dömda till frihet”.

För Camus, som mer såg sig som författare än filo­ sof var solidariteten i ett sådant krisläge mer bety­ delsefull, ett sätt att protestera och revoltera mot meningslösheten i tillvaron. Läkaren och huvud­ personen i boken, Bernhard Rieux, som ägnat all sin kraft och kunskap åt pesten diskuterar mot slu­ tet av tragedin med sin vän hur vi kan vinna frid i en sådan värld. Att visa solidaritet och låta andras väl gå före egenintresset är en början, men måste man inte vara ett helgon för att klara detta, frågar kamraten Tarrou som tror på medkänsla med de som lider. Rieux svarar: ”Jag känner mer solidaritet med de besegrade än med helgonen. Jag tror inte jag har någon smak för heroism och helighet. Det som intresserar mig är att vara människa”. En män­ niska ser till andras väl, bortom egenintresset. Rieux och Camus är i den meningen humanister.

Camus bok om pesten i den algeriska staden Oran har bli­ vit en av de mest lästa texterna i Coronans tid. När jag läste boken för andra gången nu i sommar påminde en kamrat mig om att jag faktiskt har varit där, i Oran i slutet av 1960-talet, åratal efter det att pesten utspelar sig där. Vi var några äventyrare som kas­ tade oss ut i världen på ett lov och hamnade på den nordafrikanska kusten. Minnet utspelar sig mel­ lan den verkliga upplevelsen av staden och berät­ telsen, de förstärker varandra. Kanske var det där­ för berättelsen kändes så bekant? Vi kastar oss ut i det obekanta som vid ett återvändande kan kännas bekant. Så är det väl lärprocesser går till? Därav kan många pedagogiska slutsatser dras. En är att pendla mellan det bekanta och det obekanta. Vi behöver både uppleva och ta del av berättelser.

Bernt Gustavsson

6 2020 13

Alla möts på Ålsta

Natalie Åhlin och Fridolf Svelander går på Ålsta Folkhögskola

Vad händer med gemenskapen när det finns fler folkhögskolefilialer än det finns moderskolor, där kulturlinjer förläggs till moderskolan på landet och allmän kurs i stan? Ålsta folkhögskola har sedan länge en strategi för att upprätthålla gemenskapen mellan sina två enheter. text ingela hofsten foto: mats andersson FOLKHÖGSKOLAN

6 2020

15

R

Roströda, blekgröna, svarta. Utanför fönstret i musiksalen i Ålsta folkhögskola lyser ett gytter av färggranna och falsade plåttak i förmiddagssolen. Det här är den så kallade Stenstan i Sundsvall, en stadsdel som byggdes upp av rika ”träpatroner” efter den stora stadsbranden 1888 och där de äldsta husen överträffar varandra i pampighet; höga, utsirade, bemålade.

Just nu är musikpedagogerna ute på praktik.

Men salen står öppen ändå.

– Alla som går här ska ha tillgång till instrumen­ ten, säger Malin Svensson Draxten.

Hon är rektor för Ålsta folkhögskolas Sunds­ vallsenhet, som alltså ligger mitt i staden, på gångavstånd från såväl tåg- som bus�­ station. Det var hösten 2019 som under­ visningslokalerna flyttades hit, till en av de lite nyare byggnaderna i Stenstan – ett tegelhus från 60–talet som utöver folkhögskolelo­ kalerna hyser såväl en banks administration som två gymnasieskolor.

– Det är värdefullt att ha annan skolverksam­ het i huset. Våra deltagare och gymnasisterna möts i trapphuset och gymnasiernas skolledningar har verkligen förstått vilka vi är. Den ena rektorn har redan aviserat att några av eleverna där kommer söka till oss sen, säger Malin Svensson Draxten.

Hon visar runt i de nyrenoverade lokalerna med deras behagliga linoleumgolv, fräscha möbler i uppiggande färger och vackra konstverk – med Region Västernorrland som huvudman får folkhög­ skolan ta del av det offentliga konstutbudet.

Men folkhögskolan är inte ny här inne i stan, tvärtom. Den har haft ett flertal adresser i närheten.

– Det började 1969 som ett sätt för att nå hem­ mafruar i stan, och blev succé direkt, säger Malin Svensson Draxten och berättar att skolverksamhe­

Malin Svensson Draxten är rektor för Sundsvallsen­ heten på Ålsta folkhögskola

Daniel Gafforelli är rektor för Fränstaenheten.

Hans Olov Furberg, verksamhetschef och Malin Svensson Draxten, rektor på Ålsta Folkhögskola.

ten här länge löd under namnet Sundsvalls folkhögskola, trots att den i själva verket var en del av Ålsta folkhögskola.

Förra året var det alltså femtio år som undervisningen inne i Sundsvall drog i gång.

– Vi hade ett litet jubileum, men egent­ ligen var jag tveksam till att fira, jag tyckte inte det kändes relevant, säger Malin Svens­ son Draxten.

När Ålsta folkhögskola firar 150 år 2023 är det en annan femma, tycker hon.

– Det ska firas med pompa och ståt!

För, säger hon med eftertryck: – Ålsta är en folkhögskola – men med två enhe­ ter. Vi använder inte ordet filial längre!

DET VAR ���� som Ålsta folkhögskola och Region Västernorrland beslöt sig för en tydlig strategi för att markera att de två enheterna hör ihop: gemen­ sam marknadsföring, gemensamt varumärke, gemensam inre struktur.

Vilket innebär att den skolenhet som lig­ ger i Fränsta, sju mil väster om Sundsvall, inte heller kallar sig för huvudskola eller något liknande.

– Vi jobbar ju tillsammans, med ett gemensamt uppdrag och slutredovisning av ekonomin. För övrigt har vi fler delta­ gare i stan än här, säger Daniel Gafforelli, rek­ tor för Fränstaenheten.

Han står och blickar ut över det dimhöljda jord­ brukslandskap som gav Ålsta folkhögskola dess namn då den öppnade som Norrlands första 1873.

Då hade den samma huvudambition som alla folk­ högskolor på den tiden, nämligen att erbjuda utbild­ ning till bondsöner. I dag är det framför allt speci­ alkurser i konst och musik som erbjuds här, men också allmän kurs och allmän kurs stödbiträde. De som går smf respektive etableringskurs brukar också ha några dagar per vecka förlagda hit. ÄVEN DETTA ÄR led i den nämnda strategin. För med enheter både i stan och på landsbygden gäller det att tänka till om man vill värna om det som bru­ kar kallas folkhögskolans själ, konstaterar de båda rektorerna.

– Om vi inte erbjöd allmän kurs på båda ställen tycker jag inte vi vore en riktig folkhögskola. Det handlar om att värna folkbildningsidealet, säger Malin Svensson Draxten, medan Daniel Gafforelli konstaterar att Fränsta rent krasst hade kunnat strunta i att ha allmän kurs i Fränsta, sett till antal deltagarveckor.

– Men det vore inte något bra sätt att bygga folk­ högskola på. Blandningen berikar, säger han och

16 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

Tommy Norlén och Jessica Aspfors går på Ålsta Folkhögskola inne i Sundsvall…

… och Ellsy Landqvist går på Ålsta Folkhög­ skola i Fränsta där grannkatten Truls ofta hälsar på.

berättar att söktrycket till den allmänna kursen i Fränsta ökat de senaste två åren.

Att Fränsta ligger bara fyra mil från Ånge, och dessutom i den kommunen, är ytterligare ett argu­ ment för att ha allmän kurs här. Gabriel Lindbom, som bor i Ånge med fru och tre barn såg möjlighe­ ten i att pendla hit varje dag för att äntligen få gym­ nasiebetyg.

– Det här är första gången i mitt liv som jag trivs i en skola.

Ellsy Landqvist, däremot, har flyttat hit ända från Växjö. Hon är inne på sitt fjärde år i Ålsta och konstaterar att skolans lantliga läge varit en förut­ sättning för henne att klara studierna.

– Om jag hade gått i stan hade jag inte klarat att passa tiderna. Och så gillar jag kylan här – jag kanske blir kvar i Norrland, säger hon med ett stort leende.

Det förekommer också att deltagare byter från det ena stället till det andra, något som det täta samarbetet enheterna emellan kan resultera i. Del­ tagare i Fränsta som får klart för sig att de kan bo FOLKHÖGSKOLAN

»Med enheter både i stan och på landsbygden gäller det att tänka till.« kvar hemma i Sundsvall och ändå gå på folkhög­ skola och vice versa – Sundsvallsdeltagare som behöver lugnet på landet och internatmiljön för att få fart på studierna.

– Eftersom vi rektorer samarbetar så nära är sånt lätt att ordna, säger Malin Svensson Draxten.

MEN RÄCKER DET med att ha bägge typerna av kurser på båda enheter? Vad är det som säger att personer som går på artistlinjen tar kontakt med del­ tagarna i allmän kurs? Inget, om man inte anstränger sig, konstaterar Daniel Gafforelli och berättar att skolan ser till att blanda deltagare från olika kurser i internaten, ordnar gemensamma friluftsdagar och temadagar med tvärgrupper.

6 2020 17

Malin Svensson Draxten, rektor på Ålsta Folkhögskola och verksamhetschefen Hans Olov Furberg går runt på skolan. Amanda Larsson Nordén och Olivia Miller är elever på Ålsta Folkhögskola i centrala Sundsvall.

– Och så har vi infört något vi kallar ”vardags­ byte” en dag per termin, då alla får prova att gå en annan kurs än sin vanliga. Det har faktiskt lett till att deltagare bytt linje och att deltagare på konstlin­ jen fått hålla drejningskurser på kvällstid.

Han påpekar att även lärarna påverkas av var­ dagsbytet, eftersom …

– … de blir varse varandras uppdrag och förut­ sättningar.

Några av lärarna på Ålsta folkhögskola undervi­ sar i båda enheterna.

Skolledningarna jobbar också aktivt med att hitta fler sätt att få deltagarna att känna att de hör till en och samma skola. I Sundsvall är klassrummen pla­ cerade så att deltagare från allmänna och särskilda kurser möts, och friskvårdstimmarna varje vecka är gemensamma. I uppehållsrummen finns också musik­ instrument utplacerade för att alla som vill ska ha chans att använda dem, och i vanliga fall (läs corona­ fria tider) är det inte ovanligt att musikpedagogerna anordnar gemensamma kvällsaktiviteter av musika­ lisk karaktär, berättar Malin Svensson Draxten.

– Det roliga är, att det ibland lett till att deltagare från allmän kurs sökt vidare till någon av skolans musiklinjer.

I Fränsta är det främst i internatboenden och uppehållsrum som deltagarna blandas, liksom vid friluftsdagar – i alla fall under pandemifria tider.

– Sen har vi planer på att åka på studieresor till­ sammans, när det går igen, säger Malin Svensson Draxten.

På personalsidan rör sig samarbetet också om gemensamma planeringsdagar.

Att bibehålla verksamhet i Fränsta är också ett regionalpolitiskt ställningstagande, påpekar HansOlof Furberg, som är verksamhetschef för Region Västernorrlands samtliga tre folk­ högskolor (Ålsta, Hola och Örnsköldsvik).

– Det är viktigt att det finns folkhög­ skolor på landsbygden. Ånge och Kram­ fors kommun skulle se annorlunda ut utan sina folkhögskolor. Samtidigt måste man se verkligheten som den är, och då finns det ju grupper som av olika skäl inte har möjlighet att resa långt eller bo på internat.

Hans-Olof Furberg, som är verksamhetschef för Region Väster­ norrlands samtliga tre folkhögskolor.

ÅLSTA FOLKHÖGSKOLA HAR alltså sju mil mellan sina enheter, vilket givetvis underlättar samarbetet.

Men det går utmärkt att samarbeta med ett avstånd på femtiofem mil också, enligt Gunnar Elvin, rek­ tor på Södra Stockholms folkhögskola, som härom året startade en filial i Helsingborg, utifrån ett öns­ kemål från huvudmannen Folkuniversitetet att kunna erbjuda folkhögskoleverksamhet även i sin region syd.

– Att de frågade just oss tror jag beror på att vi var i ett expansivt läge. Jag kände att det var en spännande möjlighet. Helsingborg hade ingen cen­ tral folkhögskola, samtidigt som vi bedömde att det fanns ett stort deltagarunderlag. Dessutom hade Folkuniversitetet ett hus mitt i stan där ett vånings­ plan stod helt tomt. Och så fanns det personal på plats som hade känsla för folkhögskolestrukturen och redan jobbade med målgruppen.

Filialen, som tagit namnet Södra Folkhögskolan i Helsingborg, såg också till att anställa pedagoger med folkhögskoleerfarenhet till filialen. Rent prak­

18 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

»Det är viktigt att det finns folkhögskolor på landsbygden.« tiskt är det hela organiserat så, att Gunnar Elvin formellt är rektor för båda enheterna, med en biträ­ dande rektor på plats i Helsingborg. Syv och kura­ tor finns också vid båda enheter.

– Sen är vi fortfarande i en fas då vi håller på att fortbilda den administrativa personalen i den folk­ högskolespecifika administrationen så att de kan ta över den. Det är lärorikt för oss också, för de ställer frågor som vi kanske inte har reflekterat över.

Gunnar Elvin är övertygad om att det går att upp­ rätthålla den så kallade folkhögskolesjälen trots det långa geografiska avståndet och trots att filialen i Helsingborg bara har allmän kurs.

– Ända från början har jag känt att det finns en enormt stark lust hos personalen där nere att skapa folkhögskola – inte bara ett nytt utbildningsben. De har bemödat sig att lära sig sånt som grupprocesser, kreativa moment och den särskilda folkhögskolepe­ dagogiken.

Tillhörigheten då? Känner personal och delta­ gare verkligen att de är en del av Södra Stockholms folkhögskola?

– På personalsidan känns det absolut så och när det gäller deltagarna tycker jag nog att jag märkt en nyfi­ kenhet på moderskolan när jag varit där på besök.

Antalet filialer är fler än antalet moderskolor Folkbildningsrådet håller koll på utvecklingen vad gäller filialer. Härom året gjorde rådet en enkätundersökning vars resultat redovisades i rapporten Folkbildningsrådets samlade bedömning 2019. Den visade bland annat att det i dag finns fler filialer än ”huvudfolkhögskolor”. Av rappporten framgår att 91 av landets 154 skolor har sammanlagt 176 filialer.

Jan Jonsson, handläggare för folkhögskolefrågor på Folkbildningsrådet, ser den utvecklingen som naturlig och viktig.

– Folkhögskolorna behöver finnas där deltagarna finns. Det är en ekonomisk fråga också, många deltagare har inte möjlighet att resa. Men det betyder inte att vi inte ska ha några traditionella folkhögskolor utan att vi måste hitta ett bra sätt att kombinera de två typerna av verksamhet. Det stärker folkhögskolan.

Tidigare var Jan Jonsson rektor på Åsa folkhögskola i Sörmland.

– Där gjorde vi faktiskt tvärtom. Vi la ner filialen och satsade de hyrespengar vi fick över på att ge deltagare som reste från stan busskort. Ingen trodde på det, men det fungerade, säger han och påpekar att lantligt läge och internatboende utgör en lockelse för vissa deltagare, bredden är en styrka!

Hur ser du på risken att det blir ett slags klasskillnad mellan deltagare, genom att allmän kurs oftare bedrivs i städerna medan särskilda kurser finns i de lantligt belägna folkhögskolorna?

– Det kan vara ett problem. En av folkhögskolans grunder är ju mötet mellan de olika deltagarna, så det mest givande är ju så blandade grupper som möjligt utifrån bakgrund intressen, ålder, kön och så vidare.

Folkhögskolor som vill starta verksamhet i en annan region än den där den nuvarande verksamheten bedrivs måste utifrån gällande statsbidragsvillkor ansöka hos Folkbildningsrådet om detta. Folkbildningsrådet gör då en bedömning om av behovet av filialen: Finns det utrymme deltagar- och lokalmässigt, vilken funktion kommer utbildningen att fylla, och så vidare.

Men allra viktigast är att det finns en tydlig anordnare av verksamheten, påpekar Jan Jonsson.

– Det är ett av villkoren för statsbidraget. Vi måste kunna garantera hög kvalitet.

I december i år kommer Folkbildningsrådet skicka ut en ny enkät till landets folkhögskolor.

– Det är viktigt för oss att ha en aktuell helhetsbild av verksamheten för att kunna göra ett bra arbete och stödja folkhögskolorna.

Frost Håkansson, Amadeus Nilsson och Markus Wågström övar på sina instrument.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2020 19

»Så länge man lever har man ett uppdrag« GÖSTA VESTLUND 1913–2020

Nina Vestlund om sin pappa Gösta

När vi gjorde upp om att träffas för att samtala om Gösta Vestlund ville hans dotter, Nina Vestlund, att jag skulle skriva upp tre ord som hon förknippar med sin far: framtiden, demokrati och tillit. Sedan lade hon till: hans känsla av att stå utanför gemenskapen. text staffan myrbäck foto jezzica sunmo, håkan elofsson FOLKHÖGSKOLAN

6 2020 21

E

tt par veckor före Gösta Vestlund död samlades familjen i en av trädgårdarna vid Danvikshems äldreboende. Gösta Vest­ lund satt bakom en plastskiva med en keps på huvudet. Håret var långt eftersom det inte var klippt på länge. Det hade gått sex måna­ der sedan han flyttade till Danvikshem då nedsatt syn och problem med balansen gjort det svårt för honom att klara sig själv.

– Till vår stora förvåning hade han förberett ett litet tal, säger Nina Vestlund när jag besöker henne i lägenheten i Hammarby sjöstad en vecka efter begravningen av hennes far.

I hallen ligger några travar med böcker och var­ dagsrummet är klätt med bokhyllor. Många böcker handlar om historia, ett intresse hon delade med sin far och sin bror Lasse.

– Vi är alla väldigt intresserade av historia och läste ofta samma böcker som vi sedan kunde tala om, säger hon när vi slår oss ned vid köksbordet.

Ett panoramafönster släpper in ljuset i både kök och vardagsrum. Nedanför fönstret rinner Sickla Kanal. På bordet ligger att anteckningsblock, några papper och en dosa med påssnus.

N

ina Vestlund valde att göra en egen karriär inom reklam- och informationsbranschen eftersom hon inte ville stå i skuggan av sin far, även om han försökte uppmuntra henne till att bli folkhögskollärare.

– När han talade med mig om min framtid lan­ dade det alltid i att jag skulle bli folkhögskollärare.

Som enda kvinna i Sverige startade hon och drev en egen reklam- och informationsbyrå. Hon jobbade också med att samla in pengar till välgö­ renhetsorganisationer och informera olika myn­

Nina Vestlund växte upp på Tollare folkhögskola när Gösta Vestlund arbetade där.

– Pappa levde verk­ ligen sina ideal. Han tog aldrig betalt för extra uppdrag och miljömässigt var han också tidigt ute, med kompostering, bergvärme och vad man åt.

digheter om jämställdhetsplaner och planer som förbättrade arbetsmiljön.

– Det blev en diskussionspunkt mellan pappa och mig. Han som lärare ville bibringa eleverna all sin kunskap. Jag som utvecklades till reklam- och informationsperson ville ge folk det de kunde ta emot. Det hade vi en ständig diskussion om, hur man skulle göra för att få fram sitt budskap.

Det gick bra i många år till hon brände ut sig. Då skrev hon en bok tillsammans med en god vän, Bar­ bro Bronsberg, Bränn inte ut dig – när hon fortfa­ rande låg på sjukhus. Bränn inte ut dig var den första boken om utbrändhet i Sverige och har sålts i flera hundratusen exemplar och används på universitet och högskolor.

– Den höll mig med bil i tjugo år och översattes till åtta olika språk – inklusive farsi!

Som pensionär blev Nina Vestlund headhuntad till ordförande i Årsta Folket hus där hon nu varit ordförande i två år. Men även om hon inte ville göra karriär i folkhögskolan gjorde hon några inhopp på sextiotalet som vikarie på Tollare. Hon jobbade också ett år på Forsa folkhögskolas enhet i Delsbo, Dellenborg, där hon undervisade kursdeltagare som vare handikappade.

– Tack vare min bror som är cp-skadad är jag ju väldigt bekväm med att umgås med handikappade.

N

är jag träffar Nina Vestlund för att sam­ tala om hennes pappa hade jag just läst klart hennes exemplar av Gösta Vestlund självbiografi, Klassresa utan kupébyte. Under sitt liv skapade han ju många gemenskaper i form av olika organisationer och sammanhang där människor kunde samlas för möten och samtal. Det som för­ vånade mig var att han själv aldrig kände sig som en del av den. I sin självbiografi, som gavs ut till hans 85-årsdag, skrev han om sin känsla av utanförskap och det slog mig hur lik han också var många av dagens kursdeltagare på folkhögskola: ”Jag var ett utanförbarn. Jag dög inte. Det kräv­ des något särskilt av mig att få räknas.”

– Pappa har alltid burit på den där känslan av utanförskap. Han har aldrig vuxit upp i någon familj. Det var hans farfar och farmor som tog hand om honom, säger Nina Vestlund.

Han inleder självbiografin med att det i Gagnefs församlingsbok efter hans namn står ”uä”. Gösta Vestlund var född som tvilling utom äktenskapet av en ung fattig piga. Då hans mor förmodligen inte hade råd och möjlighet att ta hand om båda barnen blev Gösta bortlämnad till en fosterfamilj medan systern fick stanna hos modern. Tre år senare läm­ nade fosterföräldrarna tillbaka honom, till hans far­ föräldrar som tag hand om honom.

– Han var 13–14 år när han fick klart för sig att hans farmor och farfar inte var hans föräldrar. Då

22 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

Gösta införde elevdemokrati på Tollare och det var det inte alla folkhögskolor som gillade men efterhand spreds det i hela landet. Och han hade respekt för SFHL och var som en av oss."

Kesrtin Mustel, ordförande i SFHL, 1987–2001

Det som fascinerade mig med Gösta var han ständiga nyfikenhet, på unga människor och deras erfarenheter, samtiden och samhällsutvecklingen. Mycket av det han förmedlade kan ses som kärnvärden i folkhögskolan"

Gerhard Holmgren, generalsekreterare i RIO

fick han också veta att han hade en tvillingsyster och blivit bortlämnad av sin mor, men också av sin fosterfamilj. Senare fick han veta att hans mamma fått ytterligare ett barn med en annan man, som hon behöll. Det var väl då han kunde sätta ord på tvivlen på sig själv och känslan av att vara oönskad satte in.

När farföräldrarna var borta blev han adopterad av en faster. Hon såg att Gösta hade läshuvud och tog med honom till en frenolog som bedömde intelligen­ sen utifrån skallformen. Året var 1929 och Gösta var 16 år. Rasbiologin var fortfarande allmänt accepte­ rad i samhället och fasorna till följd av nazismen låg ännu i framtiden. Gösta Vestlund, som senare skulle bli en kompromisslös motståndare till totalitära ideo­ logier som nazismen och kommunismen, hade ingen aning om vad en frenolog var, men skallmätningen innebar att frenologen skrev ett intyg som ledde till att Gösta fick studera på realskolan.

E

fter studierna på realskolan lånade byns präst honom pengar så han fick möjlighet att studera på Sigtuna folkhögskola, där han kom i kontakt med Manfred Björkqvist, som skulle få en stor betydelse för honom. Manfred Björk­ qvist såg till att han fick studera vidare efter folk­ högskolan, både på Sigtuna Humanistiska läroverk och senare på universitetet i Uppsala.

– Manfred fick tidigt syn på pappa och såg till att förnya hans stipendier och att han fick låna pengar så att han kunde studera vidare.

Under sin tid på Sigtuna, 1937, träffade han sin FOLKHÖGSKOLAN

Om jag ska lyfta fram en sak är det hans förslag till omdöme i folkhögskolan och att deltagare på folkhögskola fick en egen kvot till högskola och universitet. Med det förslaget räddade han nog folkhögskolan från att läggas ned."

Bernt Gustavsson, idéhistoriker och professor i pedagogik

På våravslutningarna höll han de mest uppskattade talen till eleverna.

Ingen kunde som Gösta trollbinda sin publik och ingjuta livsmod och framtidshopp".

Tollares före detta rektorer Björn Höjer, Rune Nilsson, Eva Önnesjö

blivande fru och Ninas och Lasses mamma, Vesla Devik från Norge. De skulle senare gifta sig under brinnande krig i Norge, när landet var ockuperat av nazisterna, i ett grannhus till Gestapos högkvarter.

Nina Vestlund växte upp på Tollare folkhög­ skola som Gösta Vestlund startade 1952 när hon var fyra år. Själv föddes hon i Norrköping när hen­

6 2020 23

»Min brors handikapp gav oss en respekt för liv i alla former« nes far arbetade som lärare på Marieborgs folkhög­ skola, en av många platser de bodde på under hennes uppväxt. Hennes äldre bror Lasse, som föddes med en svår cp-skada, är född i Kramfors när Gösta Vest­ lund arbetade som studiecirkelledare på Studiehem­ met, som grundades av konstnären Axel Erdmann som tagit djupt intryck av skotten i Ådalen och ville göra något för att mildra motsättningarna.

– När jag var fem sex år ställde jag en fråga till pappa: Du är från Dalarna, mamma från Norge, Lasse från Kramfors och jag är från Norrköping.

Hur träffades vi? Jag fick det inte att gå ihop, skrat­ tar Nina Vestlund!

Lasse Vestlunds handikapp styrde ofta familjens beslut. När Gösta Vestlund arbetade i Sundsvall och Lasse Vestlund skulle börja skolan fanns det ingen skola som kunde ta emot någon som var svårt handikappad.

– Det var därför pappa tog jobbet som rektor på Tollare. Här fick Lasse möjlighet att gå i skola.

Lasses handikapp var också skälet till att pappa, mamma och några andra familjer tog initiativet till att bilda Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, rbu. Pappas styrka låg ju inte i att fysiskt ta hand om Lasse. Det var det mamma som gjorde. Hans styrka var att bilda organisationer och sammanhang där människor kunde mötas för att stärka människors rättigheter.

Lasse Vestlund studerade själv vidare och har senare arbetat som lärare och elevassistent på Furu­ boda folkhögskola.

– Lasses handikapp har ju präglat hela familjen.

Vi har fått en respekt för liv i olika former. Jag har fått lära mig att ett liv kan se så annorlunda ut. Man måste inte vara en produktiv samhällsenhet. Man har fullt berättigande ändå.

P

å Tollare införde Gösta Vestlund flera nymo­ digheter som till en början inte var så popu­ lära i folkhögskolevärlden. Han införde skolstämma, där lärare och deltagare tillsammans diskuterade och beslutade om gemensamma ange­ lägenheter, något som var helt nytt i folkhögskolan.

Deltagarna fick dessutom välja en representant till skolstyrelsen, vilket också var nytt. Han genom­ förde en ”du-reform” på skolan, tio år före soci­ alstyrelsens chef, Bror Rexed. Till en början var många, båda utanför och i folkhögskolan, skeptiska och ogillade hans idéer men efterhand började även

– Pappa har ju varit med om många vänner och bekanta som gått bort. Men med tiden utvecklade han en fridfull syn på åldrandet och döden. Det var aldrig svårt att prata med honom om det.

andra skolor ta efter.

– Du-reformen fick han från sin tid som lärare på Brunnsviks folkhögskola i början av fyrtiota­ let. Där sa man du till varandra. Han kom dit direkt från universitetet i Uppsala då Alf Ahlberg var rek­ tor på Brunnsvik. Mötet med Brunnsvik och Alf Ahlberg blev en aha-upplevelse för honom. Där lärde han sig en helt annan studieform än på den han mött på universitetet, att även eleverna hade en röst. Många av de erfarenheter han fick där tog han med sig genom åren, säger Nina Vestlund.

Gösta Vestlund gick också konkret tillväga i utformningen av klassrummen och såg till att till­ verka skolbänkar som gick att sätta i en cirkel så att alla lärare och kursdeltagare kunde se varandra, ansikte mot ansikte. Som jämlikar.

– Som pappa var han också en ganska god lyss­ nare och kunde vara väldigt pedagogisk. Han och jag hade många konfrontationer, där jag krävde olika saker av honom. Vid ett tillfälle, när jag var 19 år fick jag klart för mig att både han och jag behövde bilen samma kväll. Jag blev hetsig och sa att jag behövde bilen mycket mer än vad han gjorde.

Då föreslog han att vi skulle skriva ned våra argu­ ment varför vi behövde bilen. Sen lade han dem bredvid varandra och sa: ”Vet du jag tycker att det

24 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

syns tydligt att du behöver bilen bättre än jag.” Att han kunde vara så storsint! Tror du att jag någonsin propsade på att få bilen efter det? Han var så smart!

E

fter fyra år som rektor tog Skolöversty­ relsen kontakt med honom och anställde honom som folkhögskoleinspektör och som sådan skulle han göra en av sina viktigaste insatser för folkhögskolan.

Under femtiotalet stod folkhögskolan inför en identitetskris med allt färre sökanden. Sedan länge pågick en het debatt i folkhögskolan om betygens vara eller icke-vara inom folkhögskolan. En majo­ ritet av folkhögskolorna hade infört betyg. Samti­ digt förbereddes stora reformer inom skolvärlden med grundskola, gymnasium, yrkesutbildningar och andra vuxenutbildningar. Folkhögskolans roll var högst oklar inom utbildningsväsendet och det var många som ifrågasatte varför den skulle finnas kvar.

Det var då Gösta Vestlund föreslog införandet av ett omdöme, som inte var ett ämnes- eller kurs­ betyg, utan ett omdöme om förmågan att studera vidare. Han menade också att folkhögskolan stod på två ben, både var en del av utbildningsväsendet – och var en del av folkrörelsen. Det är flera som menar att förslaget förmodligen räddade folkhög­ skolan från att läggas ned.

– Han hade klurat länge på det, hur man skulle få till en särskild kvot i högskola och universitet som folkhögskoleelever skulle kunna söka vidare på.

Och han lyckades formulera det så att det inte kolli­ derade med dem som gått gymnasiet.

Gösta Vestlund skulle arbeta som folkhögskole­ inspektör och senare undervisningsråd fram till sin pensionering 1978. Efter pensioneringen fick han ett erbjudande från Tanzanias president Julius Nye­ rere att starta folkhögskolor i Tanzania, som rådgi­ vare på utbildningsministeriet i Tanzania. Det hann bli 37 folkhögskolor under hans tid. Idag har Tanza­ nia 55 folkhögskolor.

Den som kom hem till Gösta Vestlund kunde notera två fotografier på en byrå. Fotografierna var bilder på hans båda fruar, Vesla Devik och Ebba Thörn. I början av sjuttiotalet fick Vesla Devik levercancer och dog, endast 53 år gammal. Efter några år träffade han Ebba Thörn som skulle bli hans andra hustru, som dog 2009.

Själv skulle han leva i ytterligare elva år. Med sti­ gande ålder växte hans popularitet. Han fick flera förfrågningar att besöka folkhögskolor. Han sa ofta att hans liv gått ut på att skapa gemenskaper. Trots hans känsla av utanförskap var han en människa många gärna samlades kring och lyssnade på.

Han fortsatte att läsa och skriva artiklar, böcker, diskuterade med människor, bilda nya organisatio­ ner och samla människor för att diskutera framtids­ frågor. Ibland beklagade han att han var så gammal.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2020

När synen försämrades skaffade Gösta Vestlund en förstoringsapparat som han använde när han läste och skrev artiklar och krönikor.

Gösta Vestlund Yrken: lärare, rektor, undervisningsråd, rådgivare i Tanzania, författare.

Organisationer som han medverkat till att skapa: Tollare, RBU, folkhög­ skollärarutbildningen, Nordens Folkliga Akademi, Föreningen för folkbildningsforskning, vänskapsföreningen Karibu Sverige –Tanzania.

Utmärkelser: Manfred Björkquistmedaljen, hedersdoktor vid Linköpings universitet, invald i The Hall of fame for international adult and continuing education, Kungens medalj för kulturella och vetenskapliga insatser.

Som många av folkhögskolans deltagare var han var en klok kämpe trots en tuff start i livet."

Anette Lydén, lärare i allmän kurs på Sigtuna folkhögskola

Han ville veta hur samhället skulle utvecklas. Hans syn på livet och samhällsutvecklingen var ljus.

Många har vittnat hur ett samtal med honom kunde förvandla en pessimistisk syn på samhällsutveck­ lingen till en mer optimistisk när de gick därifrån.

Kanske var det känslan av att livet började nå sitt slut som Gösta Vestlund efter ett 107-årigt liv en sista gång ville förmedla sina tankar om framtiden.

I en intervju i Folkhögskolan för tre år sedan sa han att ”så länge man lever har man ett uppdrag”. Och där, inför sin familj i trädgården på Danvikshems äldreboende ett par veckor före sin bortgång, tyck­ tes han ha förberett sig för ett sista uppdrag.

– Egentligen borde jag inte varit förvånad. Han höll en lysande liten föreläsning om hur vi skulle behålla tilliten och fortsätta slåss för ett öppet och demokratiskt samhälle. Det gjorde han väldigt bra.

25

KRÖNIKA

Kort om …

Folkhögskolan och samhällsengagemanget

Ljusmanifestation, utställning och filial i Växjö • Söderhamns centrum sken upp av levande ljus när studeranderådet på Bollnäs folkhögskola i Söderhamn arrangerade en ljusmanifestation för att minnas de som gått bort i drogrelaterade dödsfall skriver Söderhamns-­ Kuriren. Det är tredje gången som studeranderådet på folkhögskolan samlades i Söderhamns stadskärna för att rikta uppmärksamheten till dem som dött till följd av missbruk. Mellan 2012 och 2019 har 34 personer i Söderhamn dött av förgiftning av läkemedel eller droger enligt Rättsmedicinalverket. Här har dödligheten ökat under 2010-talet och risken att dö i en överdos är dubbelt så stor som i övriga Gävleborg.

P

å Folkhögskoleforum fick jag tillfället att moderera en föreläsning utifrån en pågående studie om folkhögsko­ ledeltagarnas samhällsengagemang. Studien är ännu inte klar, men forskarnas resonemang väckte funde­ ringar hos mig om folkhögskolans roll i unga vuxnas samhällsengagemang. Jag kom att tänka på vad jag själv som lärare fått erfara kring hur folkhögskolan jobbar med att skapa intresse och engagemang för just samhällsfrågor och hur detta återspeglades i deltagarnas egna formuleringar.

Som exempel jobbade jag på en folkhögskola som årligen ord­ nade ett välgörenhetsevenemang. Varje klass skulle själva, med stöd av oss lärare, planera vad de ville bidra med i relation till dagens syften och mål. När klassen informerades om evenemanget, blev responsen tudelad. För några deltagare upplevdes aktiviteten som spännande och engagerade, för andra helt meningslös. Varför ska vi syssla med detta? Är inte detta en utbildning? Kan man få göra något annat istället? För att nämna några kritiska frågor. Kanske var det just deltagarnas olikheter, både i erfarenheter och inställ­ ning som sedermera resulterade i en väl genomförd dag. Dock blev det en viktig lärdom för mig.

Vi möter idag deltagare med vitt skilda ingångar och förhåll­ ningssätt till frågor kopplade till samhällsengagemang, demokrati, klimat och hållbarhet. Det finns till och med de som inte har någon tillit till samhället och kanske inte ser sig själva som en möjlig aktör för samhällsförändring.

De deltagare som jag mött har själva berättat hur värdefullt det har varit att tillsammans med andra verka för något gott, som gör att man mår bra, där varje bidrag är lika mycket värt. Folkhögskolans arbetssätt skapar utrymme för social interaktion och ger deltagarna utrymme att växa. I samtal med andra kursdeltagare skapas en form av helhet och vidare perspektiv om hur engagemang kan se ut och hur alla dessa samhällsfrågor hör samman. En process som i sig för med nya tankar och förhållningssätt. De erfarenheter som deltagarna erfa­ rit på folkhögskolan ansågs vara en tillgång för framtiden.

De erfarenheter och värde­ ringar som deltagarna bär med sig ut i samhället är viktiga för samhällets framtid. Genom att folkhögskolan aktualiserar dessa frågor skapas ett engagemang som lever sitt eget liv efter studi­ erna. Kan en utveckling av den tanken vara att folkhögskolan är möjliggörare för ett hållbart engagemang?

Ambika Hansell Ek

Ambika Hansell Ek arbetar som handläggare på RIO och har tidigare varit lärare på flera folkhögskolor i Skåne samt handläggare på Folkbildningsrådet.

Studeranderådet på Bollnäs folkhögskola arrangerade en ljusmanifestation för dem som dött i drogrelaterade dödsfall.

• Under hösten har ett 20-tal kursdeltagare på Bäckedals folkhögskola jobbat med en utställning om FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Arbetet presenterades i Ljushallen i Medborgarhuset i Sveg, där vart och ett av de 17 målen beskrevs utförligt.

"Vi vill att de som kommer ska lära sig mer om vad målen handlar om", säger Nina Ekelund, kursdeltagare på Bäckedals folkhögskola.

• I januari öppnar Grimslövs och Ädelfors folkhögskolor en gemensam folkhögskolefilial i Växjö: Växjö folkhögskola som erbjuder förgymnasiala utbildningar och ska kunna ta emot 120 elever. "Vi hade inte mäktat med att göra den här satsningen själva". säger, styrelseordförande för Grimslövs folkhögskola till lokaltidningen Magazinet i Växjö.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

LÄRARFÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLA

Arbetet med vår nya organisation går stadigt framåt Vi står på tröskeln till november och vintern börjar visa upp sig i delar av vårt långa land. Arbetet med att utveckla vår nya organisation går stadigt framåt. Vi hoppas att ni känner att ni har fått det stöd och den hjälp ni behövt under hösten. Behöver du fackligt stöd eller vägledning ska du gå via Lärarförbundets kontakt på telefon (se nedan) eller via lararforbundet.se/kontakt De hjälper dig att få kontakt med någon av oss inom styrelsen, där vi gjort en regional ansvarsindelning, eller med ett av våra regionkontor där vi har ombudsmän som kan hjälpa till i svårare frågor.

Vi arbetar på att skapa utbildningar för er som är ombud på folkhögskolor och ber om lite tålamod så återkommer vi med former för detta. Vi kommer att arrangera utbildningsveckan fysiskt på någon folkhögskola vecka 17/2021 men även erbjuda möjligheten att vara med digitalt på olika sätt.

Behöver du facklig vägledning eller har andra frågor kan du ringa 0770-33 03 03

Kontakta kansliet OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark @lararforbundet.se FOLKHÖGSKOLAN

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Vårt viktigaste uppdrag är att försvara folkhögskolan ���� KLEV JAG in på Västerbergs folkhögskola som nyanställd

lärare. Jag visste inte riktigt vad jag gett mig in på mer än att jag ville arbeta med undervisning på ett annat sätt än vad jag gjort hitintills.

Att börja ett nytt jobb är alltid nervöst, men jag kände snabbt att här ville jag stanna. Jag kände mig välkommen, fick jobba med det jag tycker om; möta och följa deltagare i deras lärande och utveckling. Jag kunde släppa ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav och istället fokusera på individen – och gruppen.

Jag upptäckte också att jobbet på folkhög­ skola är så mycket mer än undervisning och mötet med deltagare, samarbetet med kollegor är annorlunda. Vi stöttar varandra, diskuterar och samtalar med varandra, vi är inte alltid över­ ens men taket är högt och tillåtande. Att prova nya lösningar och ämnesområden tillsammans är inget främmande, det är ju det vi vill göra.

Lärarförbundet har varit mitt fack sedan jag blev lärare 1993 och på folkhögskolan lärde jag känna Förbundet Folkhögskol­ lärarna som jag automatiskt blev medlem i som ”Lärarförbundare” och senare vald till arbetsplatsombud. Det här gjorde att jag i möten och utbildning fick mer förståelse för och kunskap om både folk­ högskolan och det fackliga arbetet.

Utan folkhögskolan och dess arbetssätt förlorar vi en viktig del i samhället oavsett om det handlar om studier eller utveckling, både den personliga och samhällsutvecklingen och här spelar vi medlem­ mar en viktig roll i att värna och försvara folkhögskolans existens och utveckling.

Sommaren 2019 togs ett historiskt beslut och Förbundet Folk­ högskollärarna upplöstes och ersattes av en samrådsavdelning i Lärarförbundet. Vad ska hända nu, tänkte säkert fler än jag. För­ svinner vi i den stora organisationen? Mitt svar är att mycket beror på oss medlemmar (och kommande medlemmar). Vi kommer inte att försvinna, vi är en egen organisation i en större, och vi medlem­ mar bestämmer hur vårt arbete och påverkan ska se ut. Vi är fort­ farande folkhögskollärare och det ska vi fortsätta vara genom att arbeta för att vårt yrke stärks, vårt arbete uppskattas och med fler medlemmar. Att tillsammans värna och försvara folkhögskolan som den unika särart den är känns idag som en av de viktigaste uppdra­ gen Lärarförbundet Folkhögskola har, oavsett om jag är medlem, ombud eller förtroendevald.

Ju fler vi blir, desto mer kan vi påverka Ingela Börjesson, lärare och ledamot i avdelningsstyrelsen

6 2020 27

LÄSNING

Mästerverk om stroke GLOSSARIUM Per Odensten • 1981 gjorde förfat­ taren och folkhögskol­ läraren Per Odensten sin lovordade debut med Gheel, de galnas stad. I år, 82 år gammal kommer Odenstens Glossarium, en oänd­ ligt inlevelsefull bok om kampen för att återfinna livet efter en stroke.

Det är ingen fallbeskriv­ ning, mer en berättelse om en kamp tillbaka med hjälp av, som Odensten uttrycker det med ett Aspenströmcitat, ”en obeak­ tad kraft, ett hemligt argument, en sändare och mottagare som är bättre underrättad om livets mening och världens möjligheter än du själv”.

När Ina, 36-åring frånskild enbarnsmor och lärare, drab­ bas av stroke försvinner hennes minne, hennes tal och förmåga att känna igen ens sin dotter och mormor. Hon minns inte ens sitt eget namn. Gradvis, mycket långsamt och med hjälp av logo­ peder, språkterapeuter, kura­ torer, boendeträning i grupp­ boende och arbetsträning i ett bibliotek närmar hon sig lång­ samt sitt gamla liv. Odensten låter hennes minnen från barn­ domen och moderns död, bäs­ tisen i skolan, mötet med bli­

vande maken under lärarutbildningen, den hemliga förbjudna kär­ leksrelationen med mera dyka upp som fragment som långsamt tillsammans bygger upp en inre bild av det som var hennes liv.

Likaså är hennes väg tillbaka till det förlo­ rade språket en väg genom frag­ ment, nu av ord och bokstäver.

I sitt glossarium – i Inas fall en bok av henne nedskrivna ord och meningar som inte kräver sam­ manhang – skriver hon orden som de kommer till henne utan att tänka på betydelse eller logik och låter dem visa vägen mot något slags nytt sammanhang och ett nytt liv. Orden blir en vägvisare som för framåt och inåt.

I ordlösheten, otryggheten och i ibland på gränsen till pani­ kångest finns först inte utrymme för uttalade eller synliga käns­ lor. Odensten låter Ina konsta­ tera fakta och handla i relation till dem som finns för att hjälpa henne. Känslorna är stumma och vaknar bara långsamt, mycket långsamt. Den drivande käns­ lan som hon tidigast förnimmer är en ordlös odefinierad men mycket påtaglig längtan efter dottern Mette som blir en viktig del i Inas gradvisa återhämtande.

Ur skildringen av denna kamp ut ur begränsningen låter Odensten starkt hopp, stor kär­ lek och ljus värme skymta fram och gradvis växa sig starkare och tydligare.

Miljön är helt neutral, när­ mast oväsentlig i denna inre resa.

Språkets korta men­ingar under­ stryker sinnesstämningen. Glos­ sarium är ett litet mästerverk.

Birgitta Tingdal Per Odensten är prisbelönad författare och folkhögskollärare.

BILDNING OCH PRAKTISK KLOKHE T I SKOLA OCH UNDERVISNING Ruhi Tyson • Ruhi Tyson är lektor i pedagogik och bokbindningslärare på Kristofferskolan i Bromma och utkom ifjol med Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning som handlar om att i praktiken gestalta undervisning så att den blir bildningsorienterad. I boken utgår han från verkliga berättelser och tar upp områden som bildning och förståelse, praktisk bildning, yrkesbildning och moralisk bildning. Frågor som ”Vad är en bra ledare och en bra förebild?” och ”Vad är det som gör att en elev upplever skolan som meningsfull?” Hans bok vänd er sig till blivande och verksamma lärare.

UNDERVISNINGENS ÅTERKOMST Gert J.J. Biesta • Gert J.J. Biesta är världens mest inflytelserika utbildnings­ filosof. I boken Undervisningens återkomst diskuterar han graden av lärarstyrning i skolan och gör det med vad han själv kallar ”progressiva argument för en konservativ idé”.

Lärarstyrd undervisning är för Biesta inte ett självskrivet maktutövande som begr änsar elevens frihet, skriver förlaget i sin presentation av boken. Det är tvärtom när man blir tilltalad av sin omvärld som elev en kan bli ett fritt subjekt och överskrida den egna världsbilden – och det är här den undervisande läraren behövs eftersom denne kan utmana eleven.

FOLKVANDRINGSTID Dick Harrison • Människan har alltid varit i rörelse på flykt eller sökande efter bättre livsförutsättningar. I Folkvandringstid undersök er Dick Harrison migrationens historia, med fokus på den period som kallas folkvandringstiden. Hur förändrades Europa av de människoflöden som rörde sig över kontinenten? Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta historiska författare och har gett ut flera historiska böcker, bland annat Stora döden som belönades med Augustpriset år 2000.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

Binder samman person och liv

EN KIBBUTZ I FALUN Kaj Schueler

Kärlek under brinnande krig • Att vara ung och kär under andra världskriget och tänka mer på sig själv än på sina föräldrar, som hamnat i koncentrations­ läger och känna skuld för att man inte kunde rädda dem från nazismen. Kaj Schueler har läst breven mellan sin mor och hennes föräld­ rar i Tyskland, och kärleksbreven mellan sina blivande föräldrar i Sverige. Breven ingår i En kibbutz i Falun med undertiteln Historien om hur min familj gick sönder.

Som 15-åring lämnade Schue­ lers mamma Ruth Tyskland till­ sammans med sin lillebror. I janu­ ari 1939 kom de till Sverige med en grupp andra judiska ungdomar.

Motståndet mot judar var starkt.

Den svenska staten oroade sig för att många judiska flyktingar skulle leda till ökad antisemitism och därmed fara för en växande nazistisk rörelse. Det ”var tur och slump att mina blivande föräld­ rar fick skydd i Sverige”, skriver Schueler.

Ungdomarna skapade en kib­ butz på Hälsinggården i Falun.

PERSONER

Ledorden var punktlig­ het, ordning och spar­ samhet. Målet var att bli självförsörjande. Några år senare födde de upp grisar och började till­ verka leksaker. Då kom klagomål om att Luciorna var alldeles för mörkhå­ riga och att figurerna såg osven­ ska ut.

Morföräldrarna deporterades till koncentrationslägret There­ sienstadt. Ruth var 19 år när hon tvingades inse att föräldrarna försvunnit för alltid.

Ruth blev kär i Stefan, som bodde i Stockholm. De skrev brev till varandra flera gånger i veckan och utbytte fotografier. ”Det gör ont när jag tänker på det … men utan Hitler och nazis­ ternas våldtäkt på den tyska nationen hade mina föräldrar aldrig träffats," skriver Schueler vars bok gjort att han kommit närmare sin mamma och läsarna kommit närmare både kärleken och ondskan i Sverige och Tysk­ land under brinnande krig.

Holger Nilén

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Greta Thunberg har tilldelats Elin Wägnersällskapets Väckarklocka 2020 med följande motivering,: "Greta Thunberg fortsätter Elin Wägners kamp för miljö, fred och mänsklighet. Det är med glädje, tacksamhet och självklarhet som Greta blir årets mottagare av Väckarklockan. Elin Wägner ler nog stolt i sin himmel.” Utdelningen brukar ske på S:t Sigfrids folkhögskola men har pga. pandemin ställts in.

FOLKHÖGSKOLAN

Hon har gjort en dokumentär om sex pesoner som påverkats av pandemin.

VEM VÄNDER I LJUS MITT MÖRKER Dick Claésson • Det är inte ofta jag känner en så oförfalskad glädje och entusiasm för svensk poesi. Och det är inte i och för sig för poesins skull. Nej, det är för de närmast fulländade för- och efterorden; en text som binder samman personalia och liv med dikterna utan att förfalla till ältande av konsumkvitton och hemliga hotellrum. Dick Claésson har på Norstedts gett ut två digra och vackra band med Anna Greta Wides samlade och efterlämnade dikter till 100-årsminne av hennes födelse.

Dikterna är naturligtvis bra – och det vore på tiden att en sådan röst återkommer till samtidsdiskussionen – men det är Dick Claéssons kreativt spännande, chosefria, spänstiga, och högklassiga språk som är den stora behållningen, hans förmåga att levande (och ibland närmast humoristiskt) teckna större sammanhang och miljöer.

Jag vet inte när jag läste en så gedigen beskrivning av författarliv och gärning senast. Det är en text utan åthävor, men kryllande av uppslag och idéer och formuleringar som får en att avbryta läsningen för att sitta, och verkligen tänka efter."

Stewe Claeson

Stefan Andersson har utsetts till Årets formbärare av Svensk Form, tidigare Svenska Slöjdföreningen, som arbetar för att stimulera designutvecklingen. Motiveringen lyder: "I en tid då vi digitaliseras drar han oss ner på jorden och gör oss påminda om vad hantverk generellt, och keramiken specifikt, handlar om."

Stefan Andersson har studerat keramisk form på Leksands Folkhögskola, som har ett stort antal hantverksutbildningar.

Karin Jansson är aktuell med en dokumentär i SVT om sex personer som påverkats av coronapandemin: Hundra dagar – sex personers liv, en timme lång dokumentär som finns att se på SvtPlay. Karin Jansson är utbildad på Ljungskile folkhögskolas journalistutbildning. Filmen gjordes ursprungligen för Göteborgsposten, där Karin Jansson arbetar. Dokumentären kan ses på SvtPlay tom. 27 september 2021.

6 2020 29

PORTRÄTT

»Det ska göra ont att utvecklas« På folkhögskolans skrivarlinje insåg hon att hon kunde skriva, det är det hon ska göra. Nu lever hon på sitt författande.

Och på att själv vara lärare på skrivarlinjen på Ölands folkhögskola.

Den här hösten kommer boken Bärarna, en berättelse om en framtid där en pandemi har gjort att samhället har delats upp i vi och dem. text martin röshammar foto ola kjelbye

E

n postapokalyptisk vision, det är det hon har skrivit på i tio år. Nu har den nått läsarna, boken om ett sam­ hälle som för länge sedan drabbades av en pandemi.

Nu lever de hårt separerade, bärarna och spridarna. Spri­ darna, männen, är illa sedda, faktiskt livsfarliga, trots att bärarna, kvinnorna, aldrig ens har sett några spridare.

Men rädslan för de andra präglar livet och vardagen.

Jessica Schiefauers bok Bärarna utspelar sig hundra år från nu och är, som alla hennes böcker, resultatet av en långsam process där hon, som hon säger det, hanterar och knådar ett stort tankegods.

– Hur skulle vi konstruera om samhället om vi drabbades av ett slags meteorkrasch, något som slår ut allt, något som gör att vi måste tänka om, när det gäller precis allting, säger hon.

30

STÄMNINGEN I TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN , den gröna oasen mittemellan Avenyn och Drottning­ torget i Göteborg, är inte särskilt apokalyptisk den här hösteftermiddagen då solen fortfarande ger värme, i alla fall innan himlen mörknar och det bör­ jar blåsa upp till ett oväder som sedan ändå inte kom­ mer. Jessica Schiefauer ger ett oblygt intryck och är väldigt verbal, pratar gärna i bilder. Ibland kommer hon på att hon vill förtydliga, andra gånger vill hon lägga till.

I boken Bärarna, i sin fantasi, har hon byggt ett samhälle utifrån funderingar kring hur vi arbetar, hur vi tjänar vårt uppehälle, hur en familj ska leva tillsammans och hur den konstrueras. Hon har tänkt mycket på marknadsekonomi, är det bra eller dåligt? Och hon har frågat sig hur vi människor lever tillsammans med miljön, med naturen.

– Hela poängen var att ha en utgångspunkt, en premiss: Okej, vi släpper ner en pandemi: woof.

Män och kvinnor kan inte leva tillsammans som vi gör nu, vi måste separera samhället helt och hållet.

Jessica har gått skrivarlinjen på tre olika folkhög­ skolor, Fridhems folkhögskola, Bona folkhögskola och Nordiska folkhögskolan.

JESSICA SCHIEFAUER Är: Författare och folkhögskollärare Född: I Kungälv 1978.

Bor: I Göteborg.

Aktuell: Med sin roman Bärarna. Är också en av tre lärare på skrivarlinjen på Ölands folkhögskola.

Skriver story och dialog för ett (än så länge hemligt dataspel som ska komma ut nästa år.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2020 31

För Jessica Schiefauer är bokskrivandet en lång och utdragen process från ax till limpa. Den senaste boken Bärarna tog tio år att skriva.

»Folkhögskolan är en av få platser där olika sorters människor med olika bakgrunder möts och tvingas lära sig samarbeta.« Jag ville ha ett blankt blad och nu sitter vi på riktigt i den premissen, att samhället separeras, konsta­ terar Jessica Schiefauer apropå att 2020 blev året då vi alla lever mer eller mindre nära Covid-19, en världsomfattande pandemi.

Hennes vision, där bärarna, kvinnorna som bär på och föder barn, står i centrum, är inte alls påver­ kad av det som händer nu, men hon ser paralleller mellan de två verkligheterna, en påhittad och en i allra högsta grad reell.

– Likheten finns i hur vi möter andra människor, att du känner en viss ständig skepsis och ständig

misstänksamhet. Kommer någon för nära läser man lätt in ont uppsåt. Särskilt i början, i våras, var det så. Rörelseutrymmet blev så himla litet. Men för mig är det viktigt att boken inte handlar om corona.

Jag har inte heller känt något behov av att skriva in det i efterhand.

MAN KAN SÄGA att Jessica Schiefauer skriver för att få sina många frågor ur kroppen eller ur huvu­ det. Först då får hon frid, när hon har formulerat sitt tankegods, vänt på så många mynt som möjligt, som hon uttrycker det. Några svar har hon inte hit­ tat men hon har ”geggat” så mycket med frågorna som hon bara har kunnat.

– Nästa gång kommer jag att skriva om nya frå­ gor. Men nu har jag börjat träna på att prata om den här boken. Jag pratar om den här boken i huvudet hela tiden och du är den första journalisten jag pra­ tar med så jag provar lite nu, säger hon och tystnar en stund innan hon fortsätter: – Den andre som begrepp tycker jag är intres­ sant, att främmandegöra någonting. Som i världen jag skapade. Bärarna har aldrig träffat en man, det enda de har att gå efter är myter, föreställningar om en kanske mänsklig gestalt. De är ju inte ens säkra på det, hur mycket monster eller människor de där spridarna faktiskt var. Eller är.

En stor roll i Jessica Schiefauers bok spelar Neon, en queer gestalt, en så kallad Xerxes som har manligt utseende men som varken är man eller kvinna.

– De går omkring som jokrar i leken i ett sam­ hälle där manligt utseende betyder: Var rädd, akta dig och där tycker jag att det finns en, om än tunn, parallell till samhället i dag. För den som är kvinna går ofta en liten del av tankeverksamheten i det offentliga rummet, åt till att fundera över hot. Det hotet har vi stoppat in i den manliga gestalten.

Mäns våld är ett stort problem men som kvinna kan jag inte ålägga varje mansgestalt med att han ska innehålla våld. Jag måste se en människa framför mig, säger Jessica Schiefauer.

Hon trycker på vikten av nyanser, på nödvändig­ heten av att polariseringen i debatten minskar, det gäller även många andra samhällsdebatter.

Det hon faktiskt har kommit fram till under arbe­ tets gång är att vi människor alltid måste ”hålla på”.

Vi tar ett steg framåt och två steg tillbaka för att sedan ta två steg framåt och ett steg tillbaka.

– Det ska göra ont att utvecklas. Jag är rätt för­ tjust i den här frustrationen som man känner när man får sina gamla föreställningar ställda på ända.

Det gör ont, det är skitirriterande men det är också jävligt gött. Det är egentligen det jag gör när jag skriver, jag gör det jobbigt för mig själv. Men vad

32 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020

PORTRÄTT finns det för alternativ till att sluta fundera? Det är så jag navigerar.

NÅGON DRÖM OM att bli författare hade Jessica Schiefauer inte.

I hennes familj och släkt är ”alla” språklärare.

Att bli författare var liksom bortom hennes hori­ sont och hennes morfar, lärare i engelska, franska och latin, höll de stora svenska och brittiska och amerikanska författarna högt.

– Bara män, minns jag. Han visste nog inte ens att det fanns kvinnliga författare. Det var nästan som om hans respekt för litteraturen och förfat­ tarna, skapade ett avstånd mellan mig och skapan­ det av litteratur. Det är sorgligt, särskilt med tanke på att han själv ville bli författare.

Jessica har alltid haft lätt för att formulera sig.

Hon har alltid haft nära till att gestalta, väga ord och hitta rätt ord. Men i gymnasiet var hon inne på att fotografi var rätt väg för henne. Så här efteråt har hon förstått att hon ville berätta med bilder, hon ville göra studiouppställningar med rekvisita och människor, nästan som snapshots i en teaterpjäs.

Senare började hon läsa svenska på universite­ tet och såg framför sig samma bana som alla andra i släkten. Hon visste att pluggar hon språk, då blir alla nöjda. Hon skrev dagbok och i den ”blev det lite novellutkast” och när de i kursen fick i uppgift att skriva en novell, sa läraren till henne: ”Hördudu, du har nåt”. Läraren berättade för Jessica att det fanns något som hette folkhögskola och skrivarlinje.

– Skriva hela dagarna, det ville jag gärna göra och det gick att bo billigt på internat.

DESSUTOM VAR JESSICA SCHIEFAUER lite trött på Göteborg dit hon flyttat från hemstaden Kung­ älv. Så det passade henne bra. Andra året kom hon in på Fridhems folkhögskola i Svalöv.

– Där upptäckte jag att det jag ville göra med kameran det kunde jag göra med språket. Jag kunde måla med språket och få folk att se saker som hände genom att jag kan skildra, visa, blåsa liv i. Sedan det väl hade fått fäste i mig har jag varit fruktansvärt motiverad. Detta är vad jag gör. Den insikten har inte alltid tjänat mig väl, jag har varit otroligt sliten i perioder. Men jag har aldrig ångrat mig en sekund.

Efter Fridhem har hon också gått på Bona folk­ högskola i Motala och på Nordiska folkhögskolan i Kungälv och cirkeln har numera slutits eftersom hon själv är lärare på skrivarlinjen på Ölands folk­ högskola.

– Hade jag inte hamnat på folkhögskola hade jag aldrig kommit dit där jag är nu. Att hitta sin stomme tillsammans med andra som också är inne på något FOLKHÖGSKOLAN

»Jag kunde måla med språket och få folk att se saker som hände genom att jag kan skildra, visa, blåsa liv i.«

Jessica fick Augustpriset för både Pojkarna och När hundarna kom­ mer. I barn- och ungdomskategorin.

– Bärarna är en vuxenroman men för mig finns det inte någon begriplig skillnad mellan att skriva för vuxna och för yngre. Det enda som styr mig är vilka som är huvudper­ soner och deras erfarenhetshorison­ ter, säger hon.

som är så osäkert och vagt som en konstnärlig bana, det betydde mycket för mig. Folkhögskolan är en av få platser där väldigt många olika sorters männ­ iskor med olika bakgrunder möts och tvingas lära sig samarbeta och kompromissa. Det påminner inte så lite om att leva i en familj.

Andra chansen, den lyfter Jessica Schiefauer också fram, som viktig. I folkhögskolans värld kan även 50–60-åringar komma till skrivarlinjen efter ett långt arbetsliv och få en plats där de kan få utrymme och stöttning.

– Men det är också en plats om man inte har klarat grundskolan eller för de nyanlända som måste börja om från början eller de som har diagnoser, de som har hamnat mellan stolarna i de här strömlinjeformade uppfostringsanstalterna som samhället har. På ett positivt sätt är folkhögskolan en uppsamlingsplats.

Alla de nära vänner Jessica har i dag har hon träffat när hon själv gick på folkhögskola eller så har de någon gång i livet gått på folkhögskola. Nu är hon anställd på Ölands folkhögskola och kommer att ta över Stefan Gurts roll som huvudlärare när han går i pension.

– I år var jag med och antog, det var både roligt och svårt att gå igenom den här högen på näs­ tan hundra personliga brev med cv:n, projektbe­ skrivningar och textexempel. Åh vad trött jag var efteråt: ”Har vi gjort rätt?”.

Men klassen blev jättebra, menar Jessica Schie­ fauer som dock suckar över det ständiga problemet på de konstnärliga utbildningarna, att det är svårt att få spridning när det kommer till in- och utrikes­ födda och socioekonomisk bakgrund.

– Så det är en ganska privilegierad vit och inhemsk samling deltagare. Vi kan inte göra så mycket mer än att berätta att vi finns och hoppas att man ska våga söka även om man inte har svenska som modersmål.

Hon tackar för intervjuträningen och konstate­ rar att hon nog inte har pratat för lite. Med ett högt skratt förklarar hon att väldigt få tycker att hon pratar för lite.

6 2020 33

Vinjett / Vinjett

Ditt medlemskap De har svar på dina frågor!

Har du frågor om ditt medlemskap, fakturor eller hur du uppdaterar din information? Hör av dig till Kontakten och få svar!

– Vi finns här för alla medlemmar, oavsett ärende, säger Marie Folheim.

Lärarförbundet Kontakt ger facklig vägledning och service till dig som medlem. I det här avsnittet berättar Marie Folheim, facklig vägledare vid enheten för medlemskap, vad du kan få hjälp med när du hör av dig och vilka frågor som är vanligast.

Vad gör ni på enheten för medlemsservice?

– Vi gör många olika saker, men primärt svarar vi på frågor som rör medlemskapet. Det kan till exempel röra sig om fakturafrågor, uppdatering av personlig information, och hur medlemskapet påverkas av föräldraledighet och sjukskrivningar.

Vilka är de vanligaste frågorna från medlemmarna?

– På min enhet får vi mest frågor som handlar om ändring av personuppgifter, om man exempelvis har bytt jobb eller ska gå upp eller ned i arbetstid. Vid avdelningen för profession och villkor är frågor om lön och lönesamtal vanliga frågor.

– Det händer att vissa ringer in bara för att prata av sig, vilket också

är välkommet. Vi finns här för alla medlemmar oavsett ärende!

Vad bör man tänka på innan man hör av sig till Kontakten?

– Vi rekommenderar att man först kollar om svaret på ens fråga går att hitta på webben. Förutom det skulle jag önska att fler använde Mobilt Bank ID när de ringer in, eftersom det sparar mycket tid och minskar köerna. Är det något särskilt du vill uppmana alla medlemmar till att kolla upp?

– Jag vill rekommendera alla medlemmar att se till att informationen om medlemmen är uppdaterad och korrekt. Det är extra viktigt för dig som är sjukskriven eller tjänstledig att informera oss om det, eftersom medlemsavgiften i så fall ska sänkas.

Det är nämligen många som inte vet att man får en sänkt avgift som tjänstledig eller som sjukskriven.

– Som student är det också viktigt att man uppdaterar sina uppgifter eller ändrar examenstermin.

Vanliga frågor från medlemmar

• Arbetsrättslig vägledning i frågor om din anställning • Frågor om lön • Arbetsmiljö fysisk eller psykisk • Avtal och lagar: vad gäller?

• Sjukskrivning • Föräldraledighet • Semester • Arbetsbelastning och annat om arbetsmiljö.

• Frågor om uppsägning Lärarförbundet Kontakt Vi ger dig som medlem vägledning, stöd och service. Tel 0770 – 33 03 03.

Lararforbundet.se/kontakt

Marie Folhem, facklig vägledare vid enheten för medlemskap.

Öppettider: ardagar kl. 8-17

Bollplank för din yrkesutveckling En jobbexpert ger råd, svarar på frågor och kan utmana dig att tänka i nya banor när det gäller att söka nytt jobb och utvecklingen av ditt arbetsliv. Här kan du få ett utifrån perspektiv på en situation, utmaning eller problem du står inför. Hur vet jag att jobbet jag är erbjuden är rätt för mig? Jag vet mitt mål men hur kommer jag dit? Hur formulerar jag mina styrkor i ansökningsbrev? Rådgivningen, som är kostnadsfri för medlemmar, görs via telefon. Samtalet tar ca 20 minuter och det är du som bestämmer innehållet! Karriärrådgivningen genomförs av Lärarförbundets samarbetspartner Go Monday. Boka tid online.

Kryssa förmånligt Som medlem i Lärarförbundet kan du kryssa med Viking Line och Tallink Silja till förmånliga priser.

Erbjudandet gäller både konferens- och privatresor.

För att läsa mer om och ta del av dina medlemsförmåner och rabatter gå in på lararforbundet.se/ medlemskapet

Lärarförbundet Kontakt Medlemstjänster som stöd och service, prenumerationsärenden och övriga frågor: Ring 0770 - 33 03 03 Lararforbundet.se/kontakt

”Lärarförbundet skulle välkomna en nationell reglering där musik- och kulturskolans särart värnas. Ingen kommun borde tillåtas smita ifrån ansvaret att göra musikoch kulturutövande möjligt för sina ungdomar.” /Johanna Jaara Åstrand

Har vi dina aktuella kontaktuppgifter?

Rabatt på bolån Känns det jobbigt att förhandla med banken? Vi har gjort det åt dig!

Som medlem erbjuds du förmånliga lån hos Danske Bank och SEB. Läs mer om medlemslån och övriga bankförmåner på vår webb.

För att inte missa facklig information, kompetensutveckling och medlemsförmåner är det viktigt att vi har rätt uppgifter om dig. Du ändrar lätt dessa på lararforbundet.se/minsida

2 620

I september klev Mark Levengood upp på Lärarförbundets digitala scen och föreläste för 2 620 medlemmar. Vi bjuder på nio olika inspirationsföreläsningar för alla medlemmar i höst.

Välkomna!

POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Erik Sellgren

» Deltagarna är skörare nu« ERIK SELLGREN VAR ung när han anställdes på folkhögskola, 25 år.

Han är ännu inte 50 år fyllda men har hunnit jobbat på Högalids folkhögskola utanför Kalmar i 23 år. Jag intervjuade honom för elva år sedan, då hade han redan job­ bat på skolan i 13 år. Sedan dess har mycket förändrats: – Det mest påtagliga är natur­ ligtvis att mina barn blivit stora.

Den yngsta går nu sista året i gymnasiet. Allt det som hände efter jobbet har förändrats, hämta på dagis, laga mat, köra till trä­ ningar. Det ger ett helt annat tempo i vardagen som också påverkar arbetet.

Men det har också blivit stora förändringar när det gäller delta­ gargruppen.

– Deltagarna är skörare nu.

Många mår sämre. Undervis­ ningen har blivit mer atomiserad och mindre holistisk. För tio år sen kunde man fokusera på att man har en grupp, och visste att några behövde man tänka lite extra på. Nu är det svårt att tänka utifrån gruppen utan man måste tänka på varje enskild individ.

Idag tycker han att det är svå­ rare att låta någon få göra ett ”dåligt år”, där det inte går så bra med studier till en början utan får möjlighet att långsamt växa, få självförtroende och känna sig del­ aktig i ett sammanhang.

– En av våra styrkor i folkhög­ skolan är ju att vi kan ge deltagare den tid de behöver för att hitta någon form av självförtroende och börja plugga och kunna blicka framåt. Det går kanske inte så bra med studier och närvaro i början men det finns ändå någon form av små framgångar, närvaron ökar och man blir bättre. Det ka ta ett år för någon att komma igång.

– Men de senaste åren har det utvecklats till att man måste stämma av med närvaro, kolla av med csn efter bara några måna­ der. Faller man utanför ramen kan man inte gå kvar. Det är svårare att tänka långsiktigt. Och det gör det svårare för de mest sargade.

Känslan är att man måste vara mer tråkig byråkrat istället för en stöttande lärare: nu har du de här procenten närvaro, och riskerar åka ut. Jag vill hellre kunna säga

– Jag har jobbat i 23 år här Jag kan tänka mig att jobba här i femton år till, . Bara det säger något om helhetskänslan att jobba som lärare på folkhögskola, säger Erik Sellgren, lärare i historia, religion och samhällskunskap på Högalids folkhögskola.

att ”vad bra att du har varit här två dagar den här veckan”.

Men trots det tycker han att det är fantastiskt att jobba på folkhögskola och kan tänka sig fortsätta jobba på Högalid i minst femton år till.

– Många kan tycka att det är dumt att man är kvar på samma arbetsplats så länge men jag har haft möjlighet att göra saker som ger mig energi: fortbilda mig och undervisa nya grupper i nya ämnen.

I somras valdes han in avdel­ ningsstyrelsen för Lärarförbun­ det folkhögskola, den nybildade nationella avdelningen för folk­ högskollärare i Lärarförbundet.

– Lite handlar det om att hitta nya utmaningar som inspirerar och ger energi. Jag tänkte att jag testar och ser om det är något för mig. De möten vi hittills haft har varit väldigt givande. Jag känner mig som total nybörjare i fackliga sammanhang och har mycket att lära. Jag har ju erfarenhet men på ett annat sätt. Och det gör att jag tror att jag kan bidra i styrelsen.

Staffan Myrbäck

36 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2020