Folkhögskolan 7 2012

”Jag kan vittna om hur mina kurskompisar har gråtit”

Språkstrid på Röda Korset BLEV ARROGANT BEMÖTT GAMMALT SFHL BLIR YNGRE Gör succé i ny teveserie Varnar för sekteristskola ÅRSKURS VESTLUND INVIGD

7/2012

”Brunnsviks ledning har lurat oss” Massiva protester mot flytten av Brunnsvik MILJONSVINNET

Brunnsviks huvudman på ruinens brant –Väddö, Brunnsvik och Södertörn äventyras SOLIDARITET

Det var inte 68-generationen som startade solidaritetsarbetet I RIKSDAGEN

På riksdagens hemsida titulerar hon sig med sitt drömyrke – folkhögskollärare

SFHLS

tidskrift sedan 1920

Slarva inte med demokratin i det fackliga arbetet Ingela har ordet en 18-19 oktober samlaD des sfhls lokalavdelningsordförande för konfe-

rens och för att fira att sfhl fyller 110 år i Lärarnas hus på Stora Essinge i Stockholm. Fokus för konferensen var sfhl och folkhögskolan, nu och i framtiden. Hur ser vår omvärld ut och om den förändras vad gör vi? Hur möter sfhl och folkhögskolan framtiden?

På den fackliga agendan fanns arbetstid och fackligt engagemang.

Så här års brukar förbundsstyrelsen bjuda in till Rådgivande förbundskonferens enligt våra stadgar men i år beslöt förbundsstyrelsen att utöka till en ordförandekonferens för att skapa en mötesplats för alla förtroendevalda i landet och utmana demokratin inom sfhl. Vi hoppade helt enkelt över ett led – distriktsstyrelserna. På det här sättet kom förbundsstyrelsen närmare medlemmarna som självklart alltid står i centrum för sfhls arbete. ed ovanstående nämnda konferens i M bagaget känns det dags att reflektera över sfhls demokratiska ordning. Ordningen är reglerad i våra stadgar och dessa hjälper oss att få en fungerande demokrati. Till exempel talar våra stadgar om hur och när vi skall ha ombudsmöte (sfhls högsta beslutande organ), vilka som har rätt att vara närvarande och har rösträtt.

Vi har en struktur som skapar ordning och reda eftersom våra medlemmar vet när vi ska ta våra beslut. Så är allt väl på den nationella nivån.

2

Kikar vi nu lite mer på basen – d.v.s. på

sfhls lokala fackliga arbete blir jag lite

oroad. På flertalet skolor finns ingen struktur för det fackliga arbetet. Man träffas över ett kort lunchmöte när något är akut, t. ex. arbetstider eller löneförhandlingar. Jag tror många av er känner igen det här och blir kanske lite irriterad på mig att jag vågar ifrågasätta ert fackliga arbete. Bli det gärna men tänk om vi gjorde likadant med våra kursdeltagares demokratiska beslutprocesser?

Jag menar att det är viktigt att ha inplanerade fackliga möten, annars är det lätt att slarva över demokratin. När mötet är känt för alla medlemmar är det upp till varje medlem att välja att delta eller att avstå från sina demokratiska rättigheter – och för den delen också skyldigheter. engt Göransson, som ledde den stora B demokratiutredningen, sa i en intervju: ”en åsikt finns inte, den bildas”.

Det har han rätt i och därför är viktigt med möten för demokratin. Han sa vid samma tillfälle: ”Dagordning och ordförande är ett skydd för mötet mot övergrepp från överheten”.

Strukturer skyddar alltså demokratin och det borde vara viktigt för oss som arbetar inom folkbildningen som bl. a har dessa två syften: • en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

• Bidra att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen ingela zetterberg Ingela.zetterberg@folkbildning.net

UR INNEHÅLLET

6

68-generationen inte ensam om solidaritet

Solidaritetsarbetet förknippas ofta med den så kalla 68-generationen men den fanns redan på 1800-talet berättar Clara Hyldgaard Nankler.

Riksdagsarbetet liknar folkhögskollärarens

10

Hon är en av tre folkhögskollärare i riksdagen. Hon titulerar sig folkhögskollärare och tycker riksdagsarbetet påminner om folkhögskollärarens.

Massiva protester mot Brunnsviks flytt

14

Det är fullt uppror på skolan och i bygden. Lokala politiker i Ludvika vill tvinga bort huvudmannen ABF Nordöstra Storstockholm.

ABF-huvudman äventyrar folkhögskolor

20

ABF Nordöstra Storstockholms utbildningsimperium är på ruinens brant och riskerar dra med sig Brunnsviks, Väddös och Södertörns folkhögskolor.

28

Inspirerande ordförandekonferens

Jättebra upplägg och Inspirerande! Visar att facket inte bara är löner och förhandlingar tycker två som också var med och firade att sfhl fyller 110 år. . . Ingen ska bli arrogant bemött i facket ..................................................................4 . . . ”Flera veckor av vår utbildning har redan gått till spillo” ...............................5 NOTISER . . . Deltagare på Röda Korset vill ha bort svenska som andraspråk ...................7 SIFFROR . . . Svenska lärarlöner ligger 14 procent under snittet inom oecD ...................8 MÅNADENS LINJE . . . De värnar och födjupar känslan för visan.........................................8 KRÖNIKA . . . Folkhögskolan riskerar omvandlas till en sekteriserad skolform ............13 KRÖNIKA . . . Det folkhögskolan skall syssla med är – bildning ........................................29 BÖCKER . . . Idag är det landsbygden, inte orienten, som beskrivs exotisk ..................30 TIDSKRIFTEN . . . Folkbildningen skapar tillit och ekonomisk effektivitet ......................31 PERSONER . . . Gör succé i teveserien Torka aldrig tårar utan handskar.......................31 SFHL-PORTRÄTTET . . . Går till jobbet med lycka i själen ..................................................32 DEBATT .

Folkhögskolan

INGÅNG

ANNONSER/PRENUMERATION:

artidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

ANNONSPRISER

uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr.

PRENUMERATION:

298 kr.

REDAKTÖR/LAYOUT:

Staffan Myr-

bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE:

Staffan Myrbäck.

Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) 229, 102 26 Stockholm.

UTGIVNING:

TEL:

REDAKTION:

ADRESS:

08-737 67 00.

Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net),

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12

HEMSIDA:

www.sfhl.se

SISTA MANUSDAG

12 dec. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år.

OMSLAG:

nr 8/2012: 23 nov.

Foto: Staffan Myrbäck

3

D E B AT T

Skriv, kommentera, tipsa, berätta, debattera om artiklar i tidskriften, skolan, politik, pedagogik, fackligt, litteratur – allt som känns angeläget! Du kan skriva på tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan, eller mejla till: staffan.myrback@lararforbundet.se

Ingen ska behöva bli arrogant bemött i facket! sfhl fyller som bekant 110 år.

Att vara arbetstagare för 110 år sedan innebar ett långt större beroende av arbetsgivarens godtycke vad gäller lön, arbetstider och andra arbetsförhållanden än hur det är idag. Jag tror att den gemensamma styrkan, som en fackförening har, har betytt mer för att förbättra våra arbetsförhållanden än en god vilja från arbetsgivarnas sida. Jag deltog tisdag 2 oktober i lönekonferens med deltaganre från arbetsgivaralliansen och de olika lärarorganisationerna. Där dristade sig Jan Hultman, ordförande för Hjälmar-Östgötadistriktet, till att ifrågasätta det allt överskuggande mantrat för dagen, nämligen ”individuell lönesättning”.

Jag vet inte om jag i folkhögskolesammanhang hört någon bli så arrogant och nedlåtande bemött som Janne blev. Jag skäms faktiskt för att jag höll mig tyst, men jag tror att det mest berodde på den förundran jag kände av att alla de fackliga representanterna i panelen talade så över-

svallande om individuell lönesättning, lönespridningens lov och om vikten av att ha ”harar som springer före”.

SFHL har alltid stått på två ben: 1.

Verka för skolformens utveckling och 2. Verka för medlemmarnas bästa.

Jag arbetar på en skola där vi sätter demokrati och folkbildning som våra viktigaste honnörsord. Vi arbetar i arbetslag. Vi försöker fördela arbetsuppgifter mellan oss på ett rättvist sätt. Vi har i samförstånd utformat ett lönesystem som premierar folkhögskollärarutbildning före annan lärarutbildning; lärarutbildning före ingen lärarutbildning samt erfarenhet före liten erfarenhet.

Jag vill inte att vi ska flytta tillbaks till SFHLs barndom där vem som fick vilken lön ensidigt bestämdes av arbetsgivaren. Jag vill att de skolor som, liksom vi, anser att ett väl genomtänkt tariffsystem bäst gynnar både skolans utveckling och de anställdas arbetsmiljö, även i fortsättningen ska kunna arbeta med detta system. Samt att vi även får SFHLs

helhjärtade stöd för detta.

Jag vill inte heller att någon av mina kollegor i folkbildningssammanhang ska behöva bemötas på det nedlåtande sätt Janne blev. Det budskap jag uppfattade på lönekonferensen var inte i första hand huruvida avtalet var gott eller dåligt, även om alla parter uttryckte sig positivt, huvudbudskapet verkade i stället vara att få till en individuell och differentierad lönesättning överallt. Jag återknyter till SFHL s två huvudmål och ställer mig följande frågor: Främjar ett individuellt lönesystem skolformens utveckling? Främjar det merparten av våra medlemmar?

SFHLs lokalavdelning vid Nyköpings folkhögskola anser inte detta.

En uppfattning vi delar med skolans ledning. Därför vill jag att SFHL inte slår undan fötterna för den lokala fackliga avdelningens möjlighet att sluta löneavtal genom att skriva på centrala avtal som omöjliggör detta.

Staffan Nordberg, Ordförande SFHL:s lokalavdelning, Nyköpings folkhögskola

SFHL måste motsätta sig bemanningsföretag jag blir rent bestört när jag läser att Södertörns folkhögskola hyr in lärare från bemanningsföretag! Visserligen från ett dotterbolag till ABF, men ändå! Vilken sorts lärare är det?

Vilken sorts undervisning blir det, när lärare kommer och går för visstidsuppdrag under kanske bara en termin i enskilda ämnen?

På de flesta folkhögskolor är tillsvidareanställda lärarlag, som ser helheten både på skolan och i kopplingen mellan olika ämnen, en förutsättning för att ge deltagarna det de inte kan få på andra skolor. Det är också en förutsättning för att kunna ge behörighet och samlat studieomdöme genom andra metoder för redovisning av kunskap och studieförmåga

4

än genom (nationella) prov.

Folkhögskolorna bygger på sammanhållna studier varje dag och att vi ska vara ett fullt och eget alternativ till den reguljära gymnasie- eller komvuxutbildningen, eller privata utbildningsanordnare som t.ex. Lernia. Vi ska komplettera annan utbildning genom ett innehållsligt och pedagogiskt perspektiv som bl.a. främjar medborgerlig bildning och demokratiskt inflytande, samtidigt som vi säkerställer att deltagarna får en kunskapsgrund som garanterar att de står på samma nivå som andra sökande till högskola. Detta och vår förmåga att möta studiesvaga deltagare är särskilt viktigt i den nu rådande tiden, med nedskärningar i sfi och

begränsningar i studiestöd för grundvuxstudier.

Kommer vi att kunna göra det med lärare från bemanningsföretag, som kanske inte är utbildade folkhögskollärare och som bara kommer in på kortare anställningar? Dessa lärare kommer dessutom hela tiden att ligga under en press att söka andra och tryggare jobb och således inte vara särskilt pålitliga som en kontinuerlig lärarresurs.

Inte heller gymnasielärare har den folkbildningskompetens och vuxenpedagogiska kompetens som folkhögskollärare besitter. Risken är stor att folkhögskolan anpassar sig allt för mycket efter ”marknadens” och ”beställarens” krav och önskemål.

Gör vi det har vi inget berättigande.

Då kan våra deltagare lika gärna gå på komvux och skaffa sig sina behörighetspoäng med deras pedagogik och innehåll.

SFHL måste sätta ännu mer emot och säga att bemanningsföretag inte har på folkhögskola att göra. Vi måste också vara stolta över att vi kan leverera resultat som ingen annan skoform kan, tack vare vår frihet att genom duktiga, kunniga och kontinuerliga lärares arbete leda våra deltagare mot den kunskap och den personliga utveckling de inte fått i den reguljära skolan. För det krävs folkhögskollärare med adekvat folkhögskollärarutbildning på trygga tjänster inom folkhögskolan. Ersätts dessa med personal från bemanningsföretag är risken stor att folkhögskolan inte kan möta vår tids krav på förnyelse kombinerad med den kontinuerliga kunskapen om folkhögskola som vi folkhögskollärare har. Blir vi en ”vanlig utbildningsanordnare” försvinner säkert också statsbidragen till folkhögskolan så småningom.

Lillemor Norling, Ågesta folkhögskola

Ge byggnadsbidrag till internaten ett statligt byggnadsbidrag för främst underhåll och enegibesparingsåtgärder är nödvändigt om folkhögskolor med stora internat skall överleva.

Det visar sig att i många fall har folkhögskolor utan internat och inga egenägda lokaler god ekonomi medan internatskolorna går på knäna. Internatet är en viktig del av folkhögskolan.

Här förs diskussioner på kvällstid och här bor eleverna oftast för första gången utanför hemmet. De lär sig att leva tillsammans med andra och tvingas ta hänsyn. Här möts elever från allmänna linjer och speciallinjer.

Utan internat försvinner en stor del av det som varit folkhögskolans själ och särmärke. Vill statsmakterna att inernatfolkhögskolorna skall överleva måste det, som jag ser det, till någon form av byggnadsbidrag eller räntefria lån.

Börje Svensson, S:t Sigfrid

INGÅNG

Evelina Hägglund är elev på Brunnsviks folkhögskola, skrivarlinjen Brunnsvik Ord

”Jag kan vittna om hur mina kurskompisar gråtit” ”det spelar ingen roll vad ni elever gör, vi kommer aldrig att ändra beslutet” säger min rektor till elevkåren.

Vi har bjudit in henne till ett av de möten vi organiserat de senaste dagarna under parollen ”Bevara Brunnsvik”. På just detta möte överlämnar vi ett kravbrev till rektorn där vi vädjar om att man ska ompröva flyttbeslutet. Tyvärr får vi ingen respons, vår rektor lyssnar inte på oss. Hon framför vad styrelsen beordrat henne att säga. Och hur de där styrelsemedlemmarna ser ut, det vet vi inte. De kommer själva aldrig till Brunnsvik, varken för att presentera sig som beslutsfattande makthavare för vår framtid, eller för att ha en dialog med oss.

Hur kan det gå till så här på en av arbetarrörelsens folkhögskolor?

Brunnsvik, där man i över hundra år ingjutit självförtroende och mod i människor som känt sig maktlösa. Brunnsvik, där man uppmuntrat elever att gå samman och motsätta sig förhållanden de upplevt som oetiska. En skola där demokrati och delaktighet funnits.

Hur har beslutsfattarna tänkt att vi elever ska uppleva situationen? Jag kan med sarkasm föreställa mig hur jag borde fundera.

Det har ingen betydelse att ledning och styrelse fört mig bakom ljuset i flera månader. Det spelar ingen roll att jag blivit lovad att utbilda mig i en inspirerande miljö vid en sjö i en rogivande skog och istället ska tvångsförflyttas till en stad. Det är oväsentligt att jag velat bo på internat för att bygga nära relationer till mina kurskompisar och öva mig på att vara en god medmänniska. Det är lugnt att det är meningen att jag ska bo på externat i form av vandrarhem eller hotell där nära tillgång till bibliotek, ateljéer, replokaler och sällskapsrum inte finns. Jag borde tacka beslutsfattarna. De vet vad som är bäst för oss elever. Rektorn säger ju att vi som går skrivarlinjen Ord nu kan få samarbeta med kändisen Göran Greider och att de som går konst och musik nu har möjlighet att synas och knyta bra kontakter. Tack, tack. Precis vad vi vill...

Enligt ledningen borde vi elever begripa att styrelsen gör samhället en tjänst när de flyttar skolan. I stället för att förhandla sig till en överkomlig hyra för Brunnsviks röda byggnader för att vi åtminstone ska få gå klart läsåret vi utlovats, ska fokus efter jul läggas på att utbilda arbetslösa i Borlänge. Jag invänder inte mot att arbetslösa får studera, men jag undrar om det verkligen måste ske på bekostnad av vår utbildning såväl som psykiska hälsa.

För visst offras vi. Jag kan vittna om hur mina vänner och kurskompisar gråtit, fått panikångestattacker och stängt sig inne på sina rum. Flera veckor av vår utbildning har redan gått till spillo på grund av beskedet om flytten.

Nästan ingen har kunnat koncentrera sig på sina studier. Känslan av att ha blivit svikna är stor.

Mitt i allt detta känner jag mig samtidigt väldigt glad. För det första över sammanhållningen som skapats oss elever emellan. För det andra över att det ännu finns människor, lokala politiker och ABF-representanter som kämpar med oss. Som försöker föra vår talan i de sammanhang där vi själva inte har en röst.

EVELINA HäGGLUND

5

T I O F R ÅG O R Clara Hyldgaard Nankler, lärare på Göteborgs Folkhögskola, forskar kring folkhögskolornas internationella arbete. På Göteborg folkhögskola har hon i många år arbetat med kurser om Tanzania och utbyten med vänskolan Anrnatouglu i Dar es Salaam

Inte 68-generationen som startade Hur kom du på att forska om folkhögskolans transnationella arbete?

– När Afrikainriktningen som jag undervisade på lades ner, och internationellt arbete framför allt skulle riktas mot EU, ville jag lyfta det sjunde folkbildningsmålet om hållbar utveckling och global rättvisa som en prioriterad verksamhet. Jag ville också undersöka det internationella rättviseengagemanget på andra folkhögskolor. Och så hade jag en längtan att börja forska. Med åren får man ju en hel del erfarenhet, kunskap och en översikt som det är roligt att kunna göra något av, t. ex. använda till forskning.

Forskar du på arbetstid?

– Jag har tjänstledigt en dag i veckan. Ekonomiskt klarar jag mig genom ett stipendium från Stockholms Arbetareinstituts Förening. I deras villkor ingick också att jag skulle ha en handledare. Jag är glad att Caroline Runesdotter som doktorerat med folkhögskoleinriktning kunde ställa upp, man behöver någon kunnig person att bolla idéer och funderingar med. När jag till våren skall sammanställa projektet får jag nog ta ytterligare tjänstledighet.

Hur ser din huvudfrågeställning ut?

– Jag vill veta varför folkhögskolan varit drivande i transnationellt arbete i samarbete med olika gräsrotsorganisationer. Vem har drivit frågorna, när engagemanget började och i vilket syfte ville man gå över gränserna.

Hur har du gått tillväga?

– Jag har förstås läst litteratur inom området och samlat material från kurser och konferenser. Men framför allt har jag intervjuat personer inom folkhögskolan som aktivt drivit frågor om solidaritetsarbete och globalt engagemang.

Vem har du talat med?

– Gösta Vestlund som på femtiotalet undersökte huruvida folkhögskolorna i sin undervisning gick utanför Sveriges gränser. Han bjöds in av Tanzanias regering och

6

arbetade i Dar es-Salaam på sjuttiotalet för att undersöka förutsättningarna för folkhögskolor i landet. Jag har talat med Irma Carlsson och Stellan Boozon som arbetat med internationella frågor på F-programmet, Monica och Staffan Roselius, pionjärer med u-landskurser på Valla Folkhögskola, Mats Ehn som var med att starta Östra Färnebo, Kerstin Mustel, tidigare SFHL-ordförande med ansvar för internationellt utbyte. Jag har flera intervjuer kvar.

Har något överraskat dig?

– Ja, att det inte var den solidariska 68-generationen som drog igång det transnationella arbetet. Det började mycket tidigare. Redan på 1880-talet arrangerades kurser för blivande missionärer som behövde utbildning. Det var egentligen med samma grundprincip som skolor senare på sjuttiotalet arrangerade kurser för blivande volontärer för sida. Folkhögskolor tog emot flyktingar undan nazism och kommunism från Europa redan under trettiotalet.

– Efter kriget inbjöds folkhögskolerepresentanter till Tyskland för att bygga upp folkhögskolor som en bastion för demokratin. Det hade jag aldrig hört talas om tidigare.

Det var ju intressant att få veta att folkhögskolornas betydelse för en demokratisk samhällsordning hade ett så starkt internationellt rykte att skolformen behövdes för att stärka demokratin i det sargade Tyskland.

Har du särskilt tittat på skolorna i Tanzania?

– Tanzanias folkhögskolehistoria är speciell. President Nyerere insåg folkhögskolornas betydelse som demokratiska fora vid ett besök i Sverige på sjuttiotalet och beslöt att starta folkhögskolor i landet. Idag finns det 53. Men sedan sida och tanzaniska staten drog bort den största delen av stödet 1995 har de haft det ekonomiskt besvärligt. Då har tanken på vänskolor blivit viktig. Många svenska folkhögskolor samarbetar och stöder sina tanzaniska vänskolor på olika sätt genom utbyte av erfarenheter folkbildare emellan men också med ekonomiskt stöd.

Språkstrid på Röda Korset Så finns också frågan om huruvida man egentligen kan exportera ett system som folkhögskolan. Jag tror att vi tidvis varit lite självgoda och tyckt att vi bäst förstår hur jobbet skall göras.

solidaritetsarbetet Har du någon särskild fråga med dig från Tanzania?

– Det finns ju anledning att fundera över huruvida staten kan besluta om skolor uppifrån när tanken är att lokala grupper själv skall ange inriktning och behov. Skolorna försöker motverka uppifrånperspektivet genom att det står i deras statuter att de skall jobba med behovsanalyser bland folket i trakten. Det fungerar ibland, ibland inte, då brist på fordon och bränsle omöjliggör resor.…

Har synen i Sverige på det internationella folkhögskolearbetet ändrats under åren?

– Det fanns tidigare en inställning att vi skulle hjälpa dem. Det gällde både den officiella biståndsverksamheten på sida och inom folkhögskolevärlden. Med tiden har det sättet att se på transnationellt arbete ändrats. Nu talar man mer om samarbete, om att det handlar om partners som är likvärdiga och lär ömsesidigt av varandra. Men resonemanget är långt från problemfritt. Vi vänskolor är ju professionellt jämbördiga – we are in the same business som jag brukar säga – men våra förutsättningar skiljer sig ju åt ofantligt, ekonomiskt sett. Visst spelar det roll för balansen i samarbetet.

– Så finns också frågan om huruvida man egentligen kan exportera ett system som folkhögskolan. Jag tror att vi tidvis varit lite självgoda och tyckt att vi bäst förstår hur jobbet skall göras.… Men kan det vara så att folkbildning är en unik nordisk företeelse? Överförande av lärande mellan generationer finns väl i alla kulturer även om det inte kallas folkbildning?

När skall ditt forskningsarbete vara klart?

– Jag ska vara klar till sommaren med en rapport som jag gärna presenterar på skolor och olika konferenser.

Sedan vore det roligt att kunna fortsätta, kanske genom att titta mer på huruvida inställningen till det transnationella arbetet ändrats efter 1995 när vi gick med i EU. BIRGITTA TINGDAL

deltagare på röda korsets folkhögskola kräver att svenska som andraspråk avskaffas för elever födda i sverige och anser att behovet istället ska prövas individuellt. Förra hösten skrev de ett brev till integrationsminister erik Ullenhag och menade att svenska som andraspråk har en segregerande effekt.

I våras bjöd de in Ullenhag till skolan.

– Det är diskrimnerade att låta barn som är födda i Sverige läsa svenska som andraspråk, sa Nadja el Harrak, deltagare på Röda korset till ministern, som även han är skeptisk till att elever får läsa svenska som andraspråk utan individuell prövning.

Under hösten har deltagarna fortsatt ta upp kravet. I oktober bjöd de in Stockholm stads skolborgarråd Lotta edholm till skolan, som dock hänvisade till den översyn som Ullenhag har utlovat.

Årskurs Vestlund invigd gösta vestlund, 99 år, invigde 2 oktober klassrummet Gösta som ska inrymma allmän kurs Vestlund. Södra Stockholms folkhögskola har nu döpt sina allmänna kurser och klassrum efter, förutom Gösta Vestlund, elise ottossen Jensen, Paulo Freire, Skå-Gustav Jonsson och Moa Martinsson. Dagen till ära hade man ställt en fåtölj i klassrummet i vilken den före detta folkhögskoleeleven, folkhögskolläraren, folkhögskolerektorn, folkhögskoleinspektören och undervisningsrådet Gösta vestlund något motvilligt satte sig i och svarade på frågor från deltagare och läraren Anette Lydén (bilden).

Allmän kurs vill göra skillnad i dagarna är några av deltagarna på Kristinehamns

folkhögskola sysselsatta med en insamling till sin vänskola i Indien. Det är ett inslag i kursen Barn i Världen, en av allmänkurserna på folkhögskolan, men också ett sätt att visa hur de kan göra skillnad.

18 februari nästa år åker de på en tre veckor lång resa till Varanasi i Indien för att bland annat besöka vänskolan, Vidyashram the Southpoint School.

7

SIFFROR

24 svenska lärare har en slut-

lön som ligger 14 procent under snittet för lärare inom oecD-området enligt oecDrapporten education at a glance. Svenska lärarlöner ligger på plats 24 bland 34 oecD-länder. I rapporten noterar man också att den bundna arbetstiden för svenska lärare är bland de högsta i världen.

500 folkbildningsrådet begärde

i sitt budgetunderlag 25 miljoner kronor till försöksverksamhet med förrehabilitering för 500 personer på folkhögskolor och studieförbund.

Folkbildningsrådet skriver på sin hemsida att en genomgång av motioner visar att förslaget har stöd i Sveriges riksdag. Allianspartierna och Socialdemokraterna understödjer i sina motioner förrehablitering inom folkbildningen. Förrehabilitering är ett försöksprojekt som bedrivits vid folkhögskolor. Syftet är att få personer med långvarig sjukskrivning att komma närmare egen försörjning.

110 den 11 oktober firade eslöv att man fyller 110, möjligen 115 år. Skolan startade 1897 som eslöfs Praktiska skola, vilken hade till ändamål att i naturvetenskapliga, matematiska och praktiska ämnen meddela undervisning enligt folkhögskolans arbetsätt.

1901 tillstyrkte Kungl. Majts Befallninghavare, att skolan skulle få statsbidrag. I oktober 1902 startade man om som en ”äkta” folkhögskola.

8

MÅNADENS LINJE

Här fördjupas känslan för visan för tio år sedan kom Ingrid Hogman på idén att starta en Visskola på Gamleby folkhögskola inte långt från Västervik i östra Småland. Tanken kan inte ha varit så överraskande – i Västervik fanns redan då, sedan 1966, den etablerade visfestivalen. Sagt och gjort, Ingrid presenterade idén för skolan och sedan dess har årligen tolv visentusiaster från hela landet i olika åldrar och med – Lasse Övling och Magda Andersson berättar olika slags ambitioner fördjupat om Gamlebys Visskola på Bokmässan. känslan för visan och sin musikaliska framtid på Gamleby. På Bokmässan i Göteborg är Magda Andersson ett levande bevis för kursens betydelse.

– Kursen är egentligen ett år men man kan också gå ett fortsättningsår, som jag gjorde, säger hon.

Nu har hon flyttat till Göteborg för att etablera sig som vissångerska.

– Kursen gav mig stärkt identitet som just vissångerska. Jag känner att jag hittat hem musikaliskt och nu vet jag vad jag vill göra. Nu skall jag skaffa kontakt med andra i den göteborgska visvärlden.

Under sina år på Gamleby har hon jobbat med vistolkningar, haft masterclasslektioner, arbetat med sitt musikaliska uttryck och fått scenvana.

Förutom läraren Ingrid Hogman inbjuds flera gästföreläsare och gästmusiker som Marie Bergman, Christina Kjellsson och Finn Zetterholm.

I utbildningen ingår som en viktig del också branschkunskap, alltså att lära sig hur man tar sig fram inom den tuffa musikvärlden och hur kontaktvägarna ser ut. Deltagarna får också rent konkret planera en turné som en del av utbildningen. Visst samarbete har man också med Nordiska Folkhögskolans viskurs genom att arrangera konserter på varandras skolor.

Nu vid 10-årsjubileet blir det stor konsert och jubileumsfirande. En bok om skolans historia har också kommit ut på initiativ av Lasse Övling, Gamlebyentusiast och ideell supporter.

– Vi lyfter fram röster från vissångare och kursdeltagare, som berättar om sin relation till musiken, om att utvecklas som musiker, kompositör och sångare och förstås skolans utveckling under åren, säger han.

BIRGITTA TINGDAL

Har ett massivt ointresse för internet tillgången till internet i Sverige ökar inte längre i åldern över 18 år.

expansionen för vissa sociala medier som Facebook liksom musik- och videotittandet via Internet har också avstannat, enligt .Se:s årliga rapport, Svenskarna och Internet. Men fortfarande använder 1,2 miljoner svenskar aldrig eller väldigt sällan Internet.

– Som med alla nya tekniker når man en nivå då tillväxten avtar kraftigt eller nästan stagnerar. Sverige har nått den nivån. Många av de som inte alls använder Internet idag har ett massivt ointresse som verkar svårt att vända, säger Janne elvelid, projektledare för rapporten.

AV LY S S N AT . . . I R I K S DAG E N

”Det är väldigt många ungdomar som aldrig någonsin träffar en politiker” Kerstin Engle (S): ”För någon vecka sedan presenterade Litteraturutredningen sitt uppdrag. Bland annat konstateras att ungas läsförmåga och läsförståelse sjunker, framför allt hos pojkar. Det är bra att den allvarliga frågan sätts i fokus.... Så långt är det bra. Problemet är att utredningen föreslår att detta ska finansieras genom att 30 miljoner tas av folkbildningsanslaget. Min fråga till ministern är: Vad anser ministern om detta finansieringsförslag med hänsyn till att vi i Sverige hittills ansett att folkbildningen är fri och frivillig – fri från statlig styrning, frivilligt deltagande – och att det är folkbildningen själv som avgör hur de av staten beslutade målen och syftena ska uppnås?”

Nyamko Sabuni (FP): ”Litteraturutredningen har lämnats till kulturministern, och ärendet bereds. När det gäller frågan om anslag finns inget svar att ge i dag.

Folkbildningen är fri vad gäller mål och verksamheter, men pengarna föreslås av regeringen och sedan är det riksdagen som fattar beslut.

Det får gå enligt den vanliga ordningen. Det är alltså inte folkbildningen själv som föreslår hur mycket pengar som ska utbetalas till den, utan det är regeringen som tillsammans med riksdagen fattar det beslutet. Utredningen bereds i vanlig ordning på Kulturdepartementet.”

Hillevi Larsson (S): ”Det är väldigt många ungdomar som aldrig någonsin träffar en politiker eller kommer i kontakt med politiska partier. Då blir det mycket svårt att göra det här valet. Tyvärr är det en del skolor som helt nekar politiska partier tillträde. Som systemet i dag ser ut måste man inte ta emot politiska partier i skolan så att eleverna får träffa dem. Däremot finns det en regel om att om man tar emot något politiskt parti måste man ta emot alla politiska partier... Jag skulle vilja se en lagändring innebärande inte bara att politiska partier tillåts komma. egentligen borde det också ingå i läroplanen att eleverna under sin skolgång ska träffa de politiska partierna. Tanken är ju att de ganska snart efter att de slutat på gymnasiet – eller till och med under gymnasietiden – ska välja och rösta.”

Birgitta Ohlsson (FP): ”När det gäller frågan om partiernas deltagande i skolan och deras möjlighet att komma in på skolorna är det som det ser ut i dag rektorn som bestämmer vilka som får vistas i skolan – skolan är ingen allmän plats. om rektorn beslutar att politiska partier ska få komma till skolan och bedriva opinionsbildning måste skolan behandla alla partier lika. Så ser systemet ut i dag. När det gäller de skolor som inte respekterar öppenheten och vill se till att det öppna samtalet fortsätter tycker jag att det är väldigt viktigt att vi från de politiska partiernas sida uppmuntrar och är en påtryckande kraft för att gå i riktning mot fler debatter. Det behövs mer debatt, inte mindre, i dagens skolor.”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 18 och 25 oktober 2012)

C I TAT E T ”Tidningen Folkhögskolan har talat med Brunnsviks chef ...

Intervjun ger mig en aning om hur man tänker. Nyckelordet är flexibilitet. Det är en flexibilitet utan gränser. Den tillåter varken fast anställd personal, fasta lokaler eller ordhållighet gentemot de kursdeltagare som trott sig söka till en skola med traditioner. I stället gäller det att snabbt anpassa sig till tidens trender och myndigheternas nycker i Projektsverige. Det är ironiskt. Brunnsvik blev en gång vad det varit just ur bristen på flexibilitet. Skolans grundare vägrade anpassa sig till makten, och skapade på så vis något nytt. Nu bärs det arvet alltså bort och säljs till högstbjudande.

En del av det svenska kulturarvet går i graven.”

Ingvar Persson, ledarskribent i Aftonbladet på sin blogg, 12 oktober 2012. ”Folkhögskolan kom till för att bidra till demokratins utveckling och bestånd. Det skedde i patriarkalisk anda. Men samhället och folkhögskolan har förändrats. Folkhögskolans uppgift har fördjupats. Det gäller inte längre fostran till demokrati uppifrån utan insikt om medmänsklighet inifrån. Det gäller likvärdighet, dialog. Det egendomliga ordet ”tillit”, lika från båda håll. Det är i tillit hoppet stärks, krafterna mobiliseras, självkänslan ökar, men också förmågan till empati och gemenskap. Det är tilliten, fördjupningen du kämpar för. Så förstår jag dig. Jag känner det. Vi seglar i samma båt.”

Gösta Vestlund i nättidningen Folkhögskoleveteranen 3 2012.

9

I R I K S DAG E N

Gunilla Svantorp intill bioaffischen för filmen ”Palme”. Olof Palme, Sveriges sista ecklesiastikminister och första utbildningsminister var också mycket intresserad av utbildningsfrågor långt innan han senare blev statsminister.

”Min dröm att bli folkhögskollärare” et är klart att det är stora skillnader mellan att vara ute och skapa samtal kring vår politik och stå inför en klass på folkhögskolan och beskriva hur samhället funkar på samhällskunskapen, säger Gunilla Svantorp, när vi träffas över en kopp kaffe på Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen.

Hon ger Folkhögskolan en timme innan hon ska delta i arbetet med organisationsutredningen inför den socialdemokratiska partikongressen.

– det jag kan sakna i riksdagen

är whiteboarden, som jag älskar.

Tänk att kunna förklara demokratin och relationen mellan riksdag och regering och eus påverkan och alla fördragen med olika färger. Det behövs faktiskt också utanför folkhögskolan.

Gunilla Svantorp har aldrig varit kursdeltagare på en folk-

10

Påverka samhället Hon hann inte bli mer än klar med sin folkhögskollärarutbildning innan hon hamnade i riksdagen. Men på riskdagens hemsida titulerar hon sig folkhögskollärare. Gunilla Svantorp är en av tre folkhögskollärare i riksdagen och tycker att riksdagsledamotens arbete liknar folkhögskollärarens. holger nilén

högskola och det saknar hon verkligen. Drömmen är att gå en sommarkurs. Däremot har hon arbetat som folkhögskollärare, eller snarare praktiserat som en sådan. Innan hon kom in i riksdagen gick hon folkhögskollärarutbildningen i Linköping och praktiserade på Kyrkeruds folkhögskola. På riksdagens hemsida tituleras hon som folkhögskollärare.

– Att studera till folkhögskol-

lärare har alltid varit min dröm.

Den som slutligen fick mig att slå till var en partikamrat i Årjäng som talade gott om yrket.

En sak är lite lättare i riksdagen än på folkhögskolan och det är att hon där tydligt kan gå ut med sin partifärg. På skolan visste också alla om var hon stod, men hon ville inte agera som politiker där.

– Alla vet ju att jag är ”röd” och det var också tydligt eftersom jag var tjänstledig från min post som landstingsråd.

Men varför ville hon då komma in i riksdagen? hon fick frågan att ställa upp på valbar plats redan 2002. Men då fungerade det inte, för barnen födda 1985-93 bodde hemma och mannen reser mycket i jobbet.

– Någon av oss måste ju vara hemma. Sen flyttade alla fyra barnen ut och det blev dags för mig. I valet 2010 var det dags för mig att ställa upp. Då hängde det på 12 röster, men jag

L Ö F TA D A L E N

– SFI-bonusen borde tas bort. Ju bättre utbildad du är desto mer pengar kan du få. Det är bättre att använda bonuspengarna på ett annat sätt. Foto: Holger Nilén kom in.

Idag sitter Gunilla Svantorp i utbildningsutskottet och är suppleant i socialutskottet. Hon tycker att hon hamnade i rätt utskott. Men som ledamot i utbildningsutskottet kan hon inte skriva egna motioner i just utbildningsfrågor.

Hennes roll blir att påverka andra att göra detta. Däremot har hon formulerat så kallade kommittémotioner med andra i utskottet, motioner som gäller livslångt lärande och situationen för kortutbildade.

– Vi vill betona möjligheterna att kunna läsa vidare och vänder oss därför till Jan Björklund och Nyamko Sabuni. Vår uppgift är också att granska vad de gör. i interpellationerna har det flera gånger handlat om vuxenutbildning och svenska för invandrare sfi. Men inte en enda gång har diskussionerna hon deltagit i handlat specifikt om folkhögskolorna.

– Jag tycker att regeringen sköter sig när det gäller folkbildning och studieförbunden. Staten har behållit en ganska

12

modest nivå i stödet av folkhögskolorna även om beloppen inte höjts.

Samtidigt är det mycket inom folkhögskolans verksamhet som Gunilla Svantorp vill utveckla. Hon tycker att ”nya svenskar” alltså invandrare borde vara skolornas målgrupp nummer ett. sfi har alltid legat henne varmt om hjärtat.

sfi-utbildningens utformning mycket på var deltagarna bor. sfi-deltagarna är inte heller enhetliga. sfi-bonusen borde tas bort. Ju bättre utbildad du är desto mer pengar kan du få. Det är bättre att använda bonuspengarna på ett annat sätt.

Folkhögskolorna bör också göras mera tillgängliga, menar hon. Många skolor ligger så långt utanför samhällena att det är svårt för kursdeltagarna att ta sig dit.

– Se på exemplet Molkom, som startade en filial inne i Karlstad. Så skulle fler göra. Jag vill också förorda mer samarbete med Studieförbunden och undervisning inom Miljonprogramsområdena.

– idag beror

– Folkhögskolorna bör också fundera mera över vilka deras uppgifter är. Om söktrycket nu är lågt vad gör man för att höja det? De 800 000 som bara har gått igenom grundskolan, hur når vi dem? Och tänk på den tredjedel som ramlar ur gymnasiet!

Hon återkommer till folkhögskolans förmåga att lyfta människorna, ge dem större självförtroende och vikten av alla möten.

– jag tror på en särskild ungsats-

ning, upp till 24 år. Satsningen på studiemotiverande kurser på folkhögskolorna är livsviktiga och borde bli fler för de många arbetslösa och icke sysselsatta ungdomarna och yngre vuxna.

Hon vill också få till ett bättre samarbete mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingarna, så att de yngre får sin chans att vara med och påverka såväl sina egna livsvillkor som förhållandena i samhället i stort.

Först nu, efter två år, börjar hon bli varm i kläderna som riksdagsman. Fast hon tror att det behövs ännu en mandatperiod för att komma in i arbetet.

– Första året funderade jag mest på vad jag gör här. I vårt parti har det dessutom varit ett deprimerande svårt läge fram tills nu. Som Socialdemokrat har man också varit långt från besluten. Det är ju helt annat att representera ett parti som leder regeringen Vilka är då hennes hjärtefrågor förutom utbildningen?

– Jämställdheten är också oerhört viktig. Det är en skandal att 83 procent av dem som tjänar över en miljon om året är män! Samtidigt är kvinnorna de mest välutbildade, men deras löner är lägre.

– I riksdagen var det jämställt, ungefär lika många kvinnor som män, innan Sverigedemokraterna kom in. ojämställdheten, som hon

uttrycker det, handlar också om brist på kunskap och behov av utbildning. Som landstingsråd såg hon till att 300 chefer gick en tredagarskurs i just jämställdhet.

– Det finns mycket ojämställdhet inom landstinget och då inte minst inom vården. Det är viktigt att inse att symtomen på samma sjukdom kan vara olika för män och kvinnor. Det finns också exempel på att män diskrimineras när de uppvisar kvinnliga symtom.

Hur mycket talar man då om folkhögskolan i riksdagen?

– Det är sällan man berättar om vad man gjort innan. Det dröjde länge innan jag fick koll på de andra riksdagsmännen som har kopplingar till folkhögskolan.

Däremot återvänder hon ofta till Kyrkeruds folkhögskola. Ibland är hon inbjuden, ibland som för en vecka sedan begav hon sig dit på eget bevåg.

KRÖNIKA

Bernt Gustavsson är professor som skrivit flera böcker om bildning, kunskap och folkbidning.

Förbättras lärande med fler skolor med endast religiös inriktning? ett antal företrädare för olika religiösa samfund argu-

menterar i samband med utredningen för statsanslag till folkbildningen för fler religiösa skolor och studieförbund (DN 9 oktober). De företräder sina särintressen, med all rätt. Men motsvarar det allmänintresset och de många människornas behov? Företrädarna anger som skäl riksrevisionens kritik av folkbildningen ”att inte premiera kvalitet i tillräcklig grad”. Kvalitet är ett minst sagt överanvänt begrepp som oftast betyder mätbarhet och som marginaliserar väsentliga begrepp för all utbildning, som bildning, kunskap och demokrati.

Förbättras lärande och undervisning genom tillkomsten av fler skolor med endast en religiös inriktning? Folkhögskolan riskerar snarast att omvandlas till en alltmer isolerad och sekteriserad skolform. Pluralism, mångfald och människors rätt att bilda sin egen välgrundade mening kan åstadkommas endast om religiösa och ideologiska uppfattningar får möta varandra på en och samma skola. Om samhället faller isär i religiösa och politiska motsättningar, var kommer då det gemensamma, sammanhållande kittet att finnas? Det mesta av forskning om det mångkulturella och postkoloniala visar att detta åstadkoms om olikheter och skillnader får möta varandra. För att låna ett klassiskt uttryck, ”mångfald, inte enfald”, ska känneteckna en skola, ett klassrum eller studiecirkel.

Artikelskrivarna talar om dialog med högskolan för att bygga upp kunskapscentra. Detta strider mot de normer som idag råder inom högskolan.

Vi kan se hur Högskoleverket behandlar Teologiska högskolan och Walldorfskolan, därför att de inte anses motsvara de vetenskapliga kraven.

Folkhögskolans både historiska och samtida uppgift är att ge människor en chans de inte haft i sitt liv eller i andra skolformer. De övergripande ideal som detta bygger på, humanistiska och demokratiska , utvecklas ständigt till sina innebörde. Det kräver pluralism, också inom varje institution, särskilt skolan och alldeles särskilt, folkhögskolan. Folkhögskolans historia kan beskrivas som en kamp driven av folkrörelser för att ge alla den möjligheten.

Folkhögskolan var först tillgänglig endast för bönder. Efter långvarig kamp fick arbetarna tillträde, efter ännu längre tid kvinnorna, och under senare årtionden, olika etniska minoriteter.

Det är ett arbete för jämlikhet och demokrati, för lika rätt till studier för alla. Så sedd har folkhögskolan varit en jämlikhetsskapande institution. Den grundläggande tanken, alltifrån Grundtvigs utsaga ”människa först och kristen sedan”, till senare företrädare, har då varit att av rätten att driva skolor följer en skyldighet om allsidighet i undervisningen och tolerans gentemot oliktänkande. Allmänintresset, allmän medborgerlig bildning, har varit ett nödvändigt villkor för statsanslag. Motivet är att varje människa fritt ska kunna utvecklas från egna förutsättningar. ”Profilen” visar sig då i en genomsyrande anda och inte genom proklamationer, dialog och inte propaganda präglar undervisningen. Pluralismen, en av den allmänna medborgerliga bildningens hörnstenar, ska därmed finnas inom och på varje skola. Fler allsidiga skolor som företräder allmänintresset behövs därmed.

BERNT GUSTAVSSON

13

BRUNNSVIK

Massiva protester mot Brunnsviks ledning För en månad sedan kom beskedet att Brunnsvik lägger ner i Ludvika och flyttar till Borlänge. Det är fullt uppror på skolan och i bygden. Lokala politiker i Ludvika vill tvinga bort huvudmannen ABF Nordöstra Storstockholm, som nu är anmäld till både Folkbildningsrådet och Arbetsmiljöverket. svante isaksson

Örjan Svedberg, SFHLs ombud på Brunnsvik, har tillsammans med Lärarförbundets representant satt samman en skrivelse till arbetsgivaren där man kräver åtgärder. I skrivelsen tar man upp hur lärarnas situation har försämrats med högt arbetstempo, ständiga förändringar, hot, kränkningar, samarbetssvårigheter, personalomsättning och sjukfrånvaro. Foto: Staffan Myrbäck 14

äget är kaotiskt på Brunnsvik just nu säger lärare vi talat med. Även eleverna är upprörda.

– Vi har inget förtroende alls för skolans ledning, säger kursdeltagaren Jon Nilsson.

Han är en av många som organiserar motståndet. Enligt honom finns det knappt någon på skolan som vill flytta och den bilden bekräftas när vi pratar med många fler elever, personal och lärare. Och missnöjet är utbrett långt utanför själva skolan.

Några timmar senare denna fredag 5 oktober hålls ett protestmöte i centrala Ludvika med 200 deltagare.

Talarna står på kö. Kursdeltagaren Lorena Sierra-Gustavsson säger att rektor Sofie Wiklund avfärdat deras protester med att ”de är i chock”.

– Men nog är det väl konstigt att vi kunnat åstadkomma så mycket i chocktillstånd, säger Lorena SierraGustavsson med ironisk udd.

Ludvikas S-ordförande Ingvar Henrikssson går fram till mikrofonen och är sylvass och tydlig i sin kritik: –Vi socialdemokrater i Ludvika är ledsna och förbannade över det som händer med Brunnsvik.

Han kräver att abf Nordöstra ska lämna skolledningen. Han tycker att

det hade varit rimligt om skolledningen först kontaktat Ludvika kommun kring sina planer i stället för Borlänge.

Skrivläraren Örjan Svedberg är sfhls lokala ombud på Brunnsvik, men det är inget fackligt tal han håller. Han beskriver sin situation som kluven. Å ena sidan är han ålagd av skolledningen att verkställa flytten och måste göra det som anställd, å andra sidan gör det ont att lämna Brunnsvik.

– Med min klyvnad går jag vidare i livet till en ny osäker situation och det kommer absolut inte att bli som på Brunnsvik.

SKRÄDER INTE ORDEN

abf Dala-Finnmarkens ombudsman Titti Berg skräder inte heller orden: – Jag vill heller använda ordet ”nedläggning” för det här rimmar så illa med det som abf och folkbildningen ska stå för: deltagarstyrd verksamhet, inflytande och öppenhet.

Hon understryker att varken abf Dala-Finnmark eller förbundet som sådant har något att göra med flytten.

På mötet är missnöjet massivt. För en del är Brunnsvik en viktig del av arbetarrörelsens bildninghistoria. Skolan

– Brunnsviks ledning har gått bakom ryggen på oss. De verkar ha planerat flytten fast de sagt till oss att det var lugnt, säger Anna Forsen, kurseltagare på Brunnsvik. Redan 2 juli var förhandlingana med fastighetsbolaget avslutade men kursdeltagarna fick inget veta förrän 26 september. Foto: Svante Isaksson

16

grundades redan 1906. För andra är skolan en lantlig tillflykt undan staden där man ostört kan arbeta med musik, konst och skrivande. Just läget och omgivningarna är viktiga och en huvudanledning till att man sökt sig hit. Nu tvingas de flytta mitt i läsåret.

GÅTT BAKOM RYGGEN

– Vi har blivit väldigt dåligt informerade kring flytten och ledningen har gått bakom ryggen på oss. De verkar ha planerat den fast de sagt till oss att det var lugnt, säger kursdeltagaren Anna Forsén.

Förhandlingarna med hyresvärden lo avslutades redan 2 juli, innan deltagarna påbörjat sin utbildning. Men det dröjde ända till 26 september innan kursdeltagarna fick veta att man skulle flytta. Nu har kursdeltagare anmält Brunnsvik till Folkbildningsrådets studeranderättsliga råd, fsr, för falsk marknadsföring och kontraktsbrott. fsrs Linda Rosén säger att deras yttrande kommer i början av november. Eleverna har även anmält skolan till arbetsmiljöverket och Lärarförbundet funderar på att göra samma sak. Ända sedan ABF Nordöstra tog

över för tre år sedan har det varit turbulent på Brunnsvik. Den dåliga ekonomin har varit ett återkommande tema och knappheten märks även nu.

Behandlingspedagogutbildningen med dess 20 deltagare sköts av lärare från ett utbildningsföretag. Resten, 90 deltagare, har fyra lärartjänster omräknat till heltider. Bara en av dem har fast tjänst. Resten är visstidsanställda. Biblioteket, som för några år sedan utsågs till Sveriges bästa folkhögskolebibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie, sköts idag av en elev som jobbar gratis på sin fritid. lo var huvudman fram till 2009.

Decenniet dessförinnan präglades av förluster i mångmiljonklassen och ständiga nedskärningar. I oktober 2006 kom Enrico Barile till skolan som verkställande direktör och konsult med uppgift att komma tillrätta med underskotten. Efter hårda nedskärningar vändes resultatet 2007 från en beräknad förlust på 8,7 miljoner kronor till nästan en miljon kronor i vinst. Trots det bestämde sig lo för att koncentrera sina utbildningar till Runö folkhögskola.

Efter många turer tog abf Nordöstra Storstockholm över huvudman-

naskapet 2009 och hyrde fastigheten av lo. I överenskommelsen ingick att lo skulle täcka de tidigare ackumulerade förlusterna och återställa det egna kapitalet. Det innebar i princip att man nollställde balansräkningen så att abf Nordöstra kunde börja på ny kula. Men det hjälpte inte. 2010 var förlusten minus 5,7 miljoner kronor, trots att intäkterna ökade med 4,5 miljoner kronor.

– Det stora underskottet i bokslutet härrör främst från tappet i konferensverksamheten och från nödvändiga investeringar i undervisningslokaler, säger Per-Ola Jansson som var rektor 2009-2011.

Per-Ola Jansson som arbetat i många år inom folkbildningen är omtalad som en traditionell folkbildare. Han säger att verksamhetsplanen för Brunnsvik följde styrelsens beslut och att det var svårt att spara på personalkostnader eftersom nya kurser startade hösten 2010.

– Vi hamnade i en situation där vi samtidigt måste både gasa och bromsa.

SKYLLER PÅ FÖRRE REKTORN

På grund av de stora förlusterna begärde Folkbildningsrådet en förklaring från Brunnsviks styrelse. I en kompletterande bilaga till bokslutet 2010 som skickades in 25 augusti 2011, det vill säga medan Per-Ola Jansson fortfarande var anställd, lades skulden på honom.

Undertecknarna, ordförande Lars Starkerud och den blivande rektorn Sofie Wiklund, påstår att Jansson inte följt budgeten och styrelsens beslut, att han inte hade informerat personalen om det ekonomiska läget, att han lämnat stora rabatter till eleverna på internatet, haft för många lärare och annan personal och brustit i schemaläggningen.

Per-Ola Jansson hade inte en aning om kompletteringen. När han först nu, ett år senare, får kännedom om bilagan blir han mycket upprörd. I en lång skrivelse, som han tänker skicka

till Folkbildningsrådet, bemöter han kritiken punkt för punkt. Han skriver att han ”varit en rektor på låtsas” som inte hade någon makt att tala om.

Den har legat hos abf Nordöstras chef Tommy Hindrikes. Han anser de utsett honom till en ”syndabock som man tar heder och ära av”. Han skriver att han var naiv som trodde på abf Nordöstras vilja att driva Brunnsvik professionellt. I samma ögonblick som uppgörelsen med lo skrevs under, kopplades han bort från en stor del av beslutsfattandet.

MYCKET KRITISK

Per-Ola Jansson är mycket kritisk till vad som hänt med skolan: ”Brunnsvik är idag inordnad i ett system där skolans styrelse i praktiken är en målvakt för beslut som fattas i ABF Nordöstras styrelse, om ens där, och där det folkbildningsmässiga ansvaret är utplånat till förmån för ett kallhamrat utnyttjande av folkhögskolan för helt andra syften bortom de förväntningar som staten har med sitt bidrag till verksamheten.”

Vi har under lång tid sökt Tommy Hindrikes via sms, mejl och telefon men har inte fått något svar. Däremot har han tillsammans med abf Nordöstra Storstockholms ordförande Lars Starkerud och Brunnviks rektor Sofie Wiklund svarat kritikerna i en debattartikel i Dalarnas Tidning där huvudbudskapet är att Brunnsvik flyttar på grund av höga lokalkostnader.

Genom flytten frigör man sex miljoner kronor till utbildning, skriver de, som annars skulle gå till hyra och uppvärmning, två miljoner till hyra och fyra miljoner i uppvärming. De skriver också att renoveringsbehovet av fastigheterna ligger på mellan 60-90 miljoner kr.

I ett svar undrar los fastighetschef Enrico Barile hur man ska kunna spara sex miljoner kr – får man lokaler gratis i Borlänge? Han skriver att deras påstående att uppvärmningen kostar fyra miljoner kronor inte stämmer med den totala kilowattförbruk-

Lorena Sierra-Gustavsson, kursdeltagare på Brunnsvik inledde och ledde protestmötet mot att Flytta Brunnsvik från den plats Brunnsviks folkhögskola har hållit till på i 106 år. Deltagarna har nu vunnit en delseger. LOs fastighetsbolag är beredda att hyra ut elevrummen till de elever som vill bo kvar på skolan. Foto: Svante Isaksson

17

Ingvar Henriksson, ordförande för socialdemokraterna i Ludvika, kräver att ABF Nordöstra lämnar ledningen för Brunnsvik och kritiserade den för att inte ha kontaktat Brunnsviks hemkommun Ludvika utan att istället gått till grannkommunen Borlänge. Foto: Staffan Myrbäck

18

ningen. Energikostnaderna bör ligga under tre miljoner kronor per år. Han påpekar också att enligt årsredovisningen 2011 var kursgårdsintäkterna nära tio miljoner kronor, en intäkt som försvinner när man flyttar från Brunnsvik. Barile tillbakavisar dessutom påståendet att utbildningslokalerna skulle vara i dåligt skick och att siffran 60-90 miljoner i renoveringsbehov inte kommer från lo.

är yrkesinriktat mot djurhållning och trädgård.

Ett annat område man satsar stort på är utbildningar och aktiviter för arbetslösa. abf Nordöstras dotterbolag Verab utbildar och hjälper arbetslösa som behöver nya jobb. Verab används också som bemanningsföretag och hyr ut lärare till de egna folkhögskolorna.

FÖRTROENDET BORTA

INTE FÖRSTA GÅNGEN

Men det är inte första gången abf Nordöstra påstår att de flyttar en utbildning på grund av för dyra hyror.

Samma argument har återkommit gång efter annan. Så sade de ifjol om Säbyholms naturbruksgymnasium, som man är huvudman till, så sade de när de 2010 flyttade Södertörn från Haninge till lokaler i Gamla Stan med påföljden att hyrorna mångdubblades.

En viktig fråga är vad som händer med de utbildningar som idag finns på Brunnsvik. När vi pratar med deltagare och personal är det få som tror att de kulturinriktade utbildningarna inom konst, skrivande och musik finns kvar efter detta läsår. I en debattartikel i Dalarnas Tidning får man en antydan om hur Hindrikes, Starkerud och Wiklund har tänkt med flytten: "Nästa år startar vi en allmän linje i Borlänge, där eleverna får läsa in kärnämnena. Vi kommer att starta flera yrkesutbildningar som Dalarnas företag och kommuner har behov av. Utbildningarna kommer att utformas i samråd med det lokala näringslivet, fackföreningarna och kommunerna."

I det perspektivet saknas de kulturinriktade utbildningarna. Och dess lärare. Tittar man på abf Nordöstras historia och verksamhet de tio år man varit huvudman för folkhögskolor är det inte kulturen som stått i fokus för deras utbildningar, utan yrkesutbildningar. Södertörn består i huvudsak av tolkutbildningar och Väddö har flera olika yrkesutbildningar. abf Nordöstra är också huvudman för naturbruksgymnasiet Säbyholm som

Hur det nu blir för lärare och deltagare på Brunnsvik är det ingen som vet. Förtroendet för ledningen är borta. Rektorn vill att eleverna ska skriva kontrakt på boende i Borlänge.

Eleverna vägrar eftersom de inte vet vad de ska flytta till. Högste chefen, Tommy Hindrikes, vet möjligen mer, men han svarar inte.

På torget i Ludvika skingrades så småningom mötesdeltagarna. Den lokala abf-avdelningen arbetar hårt inom förbundet för att försöka ändra beslutet. Det är fortsatt debatt i lokalpressen. På Brunnsvik fortsätter eleverna att organisera motståndet.

Strak före pressläggningen har två saker hänt: Deltagarna har vunnit en delseger då LOs fastighetsbolag är beredda att hyra ut elevrummen till de elever som vill bo kvar på skolan.

Det andra som hänt är att två lärare nu är sjukskrivna som en direkt följd av beslutet att flytta. Skyddsombudet på Brunnsvik, Örjan Svedberg, har tillsammans med ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Ludvik satt samman en skrivelse till arbetsgivaren och krävt åtgärder.

De skriver hur lärarnas situation har försämrats med stor arbetsmängd, högt arbetstempo, ständiga förändringar, otrygghet i anställningen, hot, kränkningar, samarbetssvårigheter, personalomsättning och sjukfrånvaro.

Lämnar inte skolledningen sitt svar inom tio dagar (senast den 1 november 2012) vänder sig skyddsombudet till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt arbetsmiljölagen.v

Böcker för dig från Lärarförbundets Förlag

Vill du bli bättre på att hantera konflikter?

I de här böckerna har vi samlat praktisk och teoretisk kunskap samt forskningsrön om konflikthantering, mobbning, rasism, mångkultur och religion.

Böckerna ingår i Pedagogiska magasinets skriftserie, och vänder sig till dig som är lärare eller skolledare – inom alla skolformer.

Läs mer och beställ alla våra böcker i vår webbshop:

www.lararforbundetsforlag.se

Medlemmar i SFHL/Lärarförbundet som lägger upp ett konto och anger sitt medlemsnummer får 10% rabatt!

Håll dig uppdaterad – prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Box 12239, 102 26 Stockholm. 08-737 65 00.

ABF NORDÖSTRA

Utbildningsimperium på ruinens brant Brunnsvik, Väddö och Södertörn äventyras Vidlyftiga affärer, hejdlös expansion och dålig kontroll på ekonomin har lett till att ABF Nordöstra Storstockholms utbildningsimperium håller på att rasa ihop. Tre folkhögskolor, ett gymnasium, tre bolag och moderföreningen är på ruinens brant – trots över hundra extra miljoner i bidrag. svante isaksson

Med olika manövrer i bokföringen gömde ABF Nordöstra flera miljoner i skulder som dolde att verksamheten blöder med miljonförluster och växande skulder hos de tre folkhögskolorna, bolagen och gymnasiet. Lilla bilden: Väddö folkhögskola. Stora bilden: ABF Nordöstras lokaler, Tunbergskolan i Sollentuna, där folkhögskolornas allmäna linjer håller till.

20

et här är historien om ekonomisk fortkörning.

Den börjar på skolgården utanför den före detta Tunbergskolan i Sollentuna som ligger tyst och öde tidigt en morgon i oktober. Den gamla skolbyggnaden i rött tegel är centrum för abf Nordöstras utbildningskoncern. En reklamskylt på fasaden sammanfattar affärsidén: ”Från cirkel till universitet”. I huvudbyggnaden håller de allmänna linjerna från Väddö, Södertörn och Brunnsvik till. I annexet finns deras omställnings- och utbildningsföretag, Verab AB. Planen är att deras naturbruksgymnasium Säbyholm AB också ska flytta hit efter årsskiftet.

Här finns också koncernens managementbolag abf Utvecklingsbolag AB. abf Nordöstras chef är ombudsmannen Tommy Hindrikes. Han är också

VD i alla bolag och firmatecknare för Brunnsvik. ”Det är han som bestämmer” säger alla vi pratat med. Den bild jag får av folk som känner honom är att han är expansiv och företagsam, ständigt på jakt efter nya projekt. Det går fort och det är inte alltid lätt för alla att hänga med i alla turer.

STÄNDIGA FÖRÄNDRINGAR

De senaste åren har det gått särskilt fort. abf Nordöstra tog över Brunnsvik och Säbyholm och flyttade Södertörn från lokalerna i Handen till lokaler i Gamla Stan och Sollentuna. De ständiga förändringarna har slitit på lärare, personal och elever. Vad som hänt och hur det gått till ville jag prata med Tommy Hindrikes om. Jag har ringt, mejlat och skickat sms otaliga gånger under ett par månaders tid och bett om en intervju. Han har ald-

21

Södertörns folkhögskola flyttade från Handen centrum till lokaler i Gamla Stan. Anledningen var för höga hyror i Handen på 600 000 kr.

Efter flytten till Gamla Stan mångdubblades hyran. Den sammanlagda hyreskostnaden de två efterföjande åren blev 8,3 miljoner kr.

ABF Nordöstra vill nu flytta sitt naturbruksgymnasium Säbyholm. från lokalerna i Upplands-Bro till ABFs egna lokaler i Häggvik. Orsaken uppges vara för höga hyror.

22

rig hört av sig. Det har gjort jakten på information besvärlig eftersom det är bara han som vet allt. Nu är ekonomin körd i botten och jag vill veta hur det gick till och vad som händer nu.

Många är ju beroende av honom för sina jobb och studier.

Men det finns ett annat och mer handfast sätt att följa pengarna genom alla år och verksamheter. Traven med handlingar och bokslut från alla skolor och bolag växer på skrivbordet. Och detta är vad de berättar: EN GYLLENE START

År 2001 beslutar den borgerliga majoriteten i landstinget i Stockholm sig för att göra sig av med Väddö och Västerhaninge folkhögskolor. Väddö startades år 1879 och är den äldsta folkhögskolan i Stockholm län. Även Västerhaninge är en anrik folkhögskola som startades 1915.

Två till synes omaka studieförbund, arbetarrörelsens abf Sollentuna och det borgerliga studieförbundet Medborgarskolans Stockholmsregion, ville ta över och gjorde det genom att bilda en stiftelse 2002. Västerhaninge bytte namn till Södertörn och där lades internatet omgående ner. Landstinget lät stiftelsen köpa Väddös fastighet för 20 miljoner kr. Samtidigt fick stiftelsen ett omställningsbidrag på 40 miljoner kr, det vill säga 20 miljoner kr netto. Nu fanns en solid ekonomisk grund att bygga folkbildning på.

Och det skulle bli ännu bättre.

Samma år kom det statliga aktivitetsstödet för arbetslösa. Stiftelsen hakade på med kurser och jobbsökarstöd.

Miljonerna rullade in, fram till 2007 drog de in 113 miljoner kr brutto enbart på aktivitetsstödet. Av detta får stiftelsen behålla 23 miljoner kr.

Resten, 90 miljoner kr, tar de båda huvudmännen hand om säger en som var med.

Pengarna skulle täcka kostnaderna för att ordna kurserna, men hur mycket som blev över till huvudmännen är inte lätt att följa. De passerar åtminstone två bolag som skötte skolornas administration och redovisning men sen går det inte att utläsa mer i handlingarna. För stiftelsen blir det ändå glada dagar. När aktivitetsstödet tar slut år 2007 finns över 21 miljoner kr i samlade vinster hos de båda folkhögskolorna. Men därefter krymper det kapital man byggt upp i rask takt.

Kostnaderna är fortfarande höga medan intäkterna minskar. Sedan 2008 har de båda folkhögskolornas förluster legat på sammanlagt tio miljoner kr, vilket därmed tär på skolornas reserver.

DET FÖRSVUNNA HUSET

abf Sollentuna ägnar sig även åt fastighetsaffärer. Den ena är köpet av Tunbergsskolan i Sollentuna. En vänlig dam på lantmäteriet berättar att abf Sollentuna köpte skolan i juni 2005 för nio miljoner kronor av kommunen. Den andra affären är ett stort gammalt hus på Bergsbogatan 15 nära Sollentuna centrum. Jag åker dit.

Huset är tillbommat och ser dött ut.

Persiennerna är neddragna. Enligt offentliga register bor här sex personer med utländska namn. Hos lantmäteriet får jag veta att huset är en skolbyggnad som ägs av ett av abf:s bolag. Men en kontroll i bolagets bokslut visar överraskande att de sålde huset i oktober 2006! En dubbelkoll med lantmäteriet igen men damen står på sig: abf:s bolag äger huset.

Men huset finns inte längre i bokslutet. Den som vet vad som hänt, Tommy Hindrikes, svarar inte.

I Väddö-Södertörns bokslut finns fler märkligheter kring fastigheter:

Huvudmannen ABF Nordöstra har beslutat att flytta folkhögskolan i Brunnsvik till Borlänge.

Orsaken uppges vara för höga hyror i Brunnsvik.

Den som vill låna pengar kan ta ut en inteckning i ett hus som säkerhet för ett lån. Inteckningen registreras på lantmäteriet. Och där säger man att fastigheten på Väddö folkhögskola är intecknad med 13 miljoner kr. Men, i Väddös eget bokslut finns bara tio miljoner kronor noterade. Samma sak med Tunbergsskolan i Sollentuna.

Lantmäteriet säger att den är intecknad med 15 miljoner kronor, men i abf:s bokslut står det sju miljoner kr.

Förutom att årsredovisningar enligt lag måste vara korrekta betyder det att utrymmet för att låna pengar med fastigheterna som säkerhet är mycket mindre än vad ABF talar om. Som vi strax ska se kommer det att få betydelse.

DRÄNERAR KASSAN

Under åtta år, mellan 2002-2010, stiger inteckningarna på de fastigheter som abf Sollentuna kontrollerar, direkt eller indirekt via bolagen eller stiftelsen, till sammanlagt 30 miljoner kr. Frågan är varför de belånas med så mycket när både föreningen och folkhögskolorna under dessa år av allt att döma borde ha det gott ställt? Både stiftelsen och abf har ju haft mycket höga inkomster under många år. Vad skulle de ha lånepengarna till?

Under 2009 snurrar affärerna och expansionen allt snabbare. Förutom

Säbyholms naturbruksgymnasium tar

abf Nordöstra över Brunnsvik.

Säbyholm ligger i Upplands-Bro, även den en anrik skola som startade 1910. Säbyholm går dåligt redan från början och förlusterna dränerar kassan som minskar från tre miljoner kr till nära noll på bara tre år. För att rädda sig bestämde man sig ifjol för att flytta till Sollentuna. Men flytten går snett. Skolinspektionen säger nej och det blir många turer med både överklagande och en ny ansökan. Samtidigt hoppar många elever av. abf Nordöstra lovar skolinspektionen att skjuta till pengar om det behövs. Problemet är att de inte har några egna pengar. I ett brev till skolinspektionen i mitten av oktober påstår de att de kan få loss kapital genom att belåna sina fastigheter.

Och här kommer den felaktigt låga inteckningen på sju miljoner kr av Tunbergskolan in. abf Nordöstra har nämligen bifogat sin årsredovisning där det står att inteckningen är på sju miljoner kr. Men enligt lantmäteriet är inteckningen alltså på 15 miljoner kr, vilket minskar låneutrymmet med åtta miljoner kr och därmed möjligheten att låna pengar för att hjälpa Säbyholm att komma på fötter. Men det får alltså skolinspektionen inte veta.

Samtidigt som abf Nordöstra tar

23

Det ”försvunna” huset på Bergbogatan 15 är registrerad som skolbyggnad. ABF Nordöstra säger att de sålde fastigheten 2006, därmed upphörde den att existera i ABFs årsredovisning. Men hos lantmäteriet säger man att det fortfarande är ett av ABF Nordöstras bolag som äger fastigheten. Enligt offentliga register bor här sex personer med utländska namn. Foto: Staffan Myrbäck. över Säbyholm tar man också över Brunnsviks folkhögskola, arbetarrörelsens äldsta folkhögskola som startade 1906. abf Nordöstra lovade hyra hela anläggningen av LO:s fastighetsbolag – trots att LO bestämt sig för att flytta alla sina utbildningar till Runö folkhögskola. Det innebar att en stor kund försvann redan innan starten.

I överenskommelsen ingick att LO skulle täcka de tidigare förlusterna vilket innebar att abf Nordöstra kunde börja på ny kula. Men det hjälpte inte. De följande åren blev de sammanlagda förlusterna för Brunnsvik 10,5 miljoner kr. Då bestämmer sig skolledningen för att flytta Brunnsvik till Borlänge.

HYRAN MÅNGDUBBLADES

Detta är tredje gången i abf Nordöstras historia, förutom Brunnsvik och Säbyholm, där de säger att hyran är för hög och att de därför måste flytta.

Den första flytten, den av Södertörn, är en märklig historia: En av orsakerna till att man 2010 flyttade Södertörns folkhögskola från Handen sades vara de höga hyreskostnader. Därför hamnade tolkutbildningarna i Gamla Stan medan den allmänna linjen flyttades till lokalerna på Tunbergsskolan i Häggvik i Sollentuna. Där slogs de i praktiken ihop med Brunnsviks och Väddös allmänna lin-

24

jer. Årshyran i Handen var 600 000 kronor per år. Men de två åren efter flytten steg stiftelsens hyreskostnader till sammanlagt 8,3 miljoner kr! Det mesta av ökningen har med valet av lokaler i Gamla Stan att göra. Tolkutbildningarna håller till i ett stenhus på Stora Nygatan 27. Här hyr Södertörn två våningsplan om sammanlagt 1345 kvadratmeter. Det är ett av Stockholms dyraste lägen. Resten av Södertörns hyror går till abf som äger Tunbergsskolan.

I M P E R I U M I G UN G N I N G

Jag har i flera veckor försökt få tag på Tommy Hindrikes. Jag har ringt, skrivit sms, skickat mail utan att få något livstecken från honom. Så nu chansar jag och beger mig till skolan i ännu ett försök att få tag i honom.

Men han är upptagen. I sammanträdesrummet på Tunbergsskolan sitter abf Nordöstras styrelse. Jag tittar in genom dörren och det är idel sammanbitna ansikten. Medelåldern är hög, de flesta är pensionärer eller näst intill. Tommy Hindrikes är i det sammanhanget en junior på 49 år.

Här sitter alltså de som är ytterst ansvariga för hela abfs utbildningsimperium. Jag vet att det är det andra styrelsemötet på bara några veckor.

– De håller audition, skämtar en kvinna jag möter utanför.

Auditionen innebär att varje bolag och skola i sfären har fått varsin stund till att redogöra för just sin situation.

Medan jag väntar på att mötet ska ta slut går jag runt och pratar med andra som arbetar på skolan. Frågar om de vet något om ekonomin, om hur allt fungerar och hur det kommer att bli.

Alla skakar på huvudet. Jag sätter mig i bilen, väntar till sen kväll men tvingas ge upp och åka hem till mina bokslut medan styrelsen sitter kvar. Jag misstänker att de haft en jobbig dag.

VERKSAMHETEN BLÖDER

När man lägger ihop bokföringen för alla företag och skolor blir bilden tydlig. Verksamheten blöder, miljonförluster, tillgångarna minskar och att skulderna växer. Alla kurvor pekar åt fel håll. Hur ska de klara sig? undrar jag och åker ännu en gång till Tunbergsskolan.

– Det är vår stora utmaning, säger abf Nordöstras ekonomichef Håkan Heglert. Utgångspunkten är att varje del måste bära sina egna kostnader, eftersom det inte finns någon kapitalstark ägare eller huvudman som kan täcka upp.

Inte bra med tanke på hur stort behovet av ytterligare pengar till verksamheterna är. Jag frågar hur stora ekonomiska reserver föreningen har?

– Inga större reserver. Vi har inga upparbetade överskott på banken som vi kan ta av. Det vi har är vår löpande verksamhet, så det finns ju inga värden på det viset.

Moderföreningen själv lever alltså ur hand i mun. abf Nordöstra årsredovisning visar att även föreningens egen verksamhet går med förlust, ett minus på totalt 3,4 miljoner kr de senaste två åren. I kassan och på banken finns inte en krona. Men det är värre än så: de har lånat ut 4,5 miljoner kr till Brunnsvik. Men när och hur ska skolan kunna betala tillbaka det?

Brunnsvik har knappast råd med några amorteringar.

Klart är dock att det enda av fast värde i föreningen är fastigheten Tun-

bergsskolan. Men den är som sagt intecknad med 15 miljoner kr – inte sju miljoner som det står i abf Nordöstras bokslut. Det är mycket som inte stämmer eller är oklart i alla skolors och bolags årsredovisningar.

En sak är ändå mycket tydlig: abf Nordöstras hela utbildningsimperium är i stark gungning. abf Nordöstra lånar ut pengar, flyttar verksamheter och försöker rädda det som går med fler och fler lån. Varken Nordöstra eller någon av skolorna eller bolagen har några större reserver och de som finns krymper i rask takt. ”STABIL

EKONOMI”

När jag till slut får tag i abf Nordöstras ordförande, Gunnar Sahlin, ger han en helt annan bild än sin ekonomichef: – Vi har en stabil och bra ekonomi.

Sen är det ju som det är med alla utbildningsinstanser, det vet vi, att man kan aldrig säga exakt därför att elevantal och allt….men vi har en stabil och bra ekonomi.

Det är ju inte direkt den bild man får när jag läser boksluten?

– Nej det kan ju vara så att det skiljer sig år från år sådär, men vår totala finansiering som helhet, den är stabil och bra.

Men ni har ju gått med förlust i de här verksamheterna rätt mycket, både i Säbyholm och i Väddö.

– Det ligger lite i sakens natur så att säga. Det är ju så att elevantalet skiftar, det vet vi ju att det är olika årgångar, det blir starkare ibland och svagare ibland och vi har genomfört olika åtgärder det senaste året som på ett mycket förtjänstfullt sätt har gett oss en bra framförhållning, vi har genomfört olika besparingar och marknadsföring. I dagsläget känner jag ett förtroende som vi har det.

En annan sak som jag vill ta upp med Gunnar Sahlin är en affär som redovisas i abf Nordöstras årsredovisning. Där står att de köpt ”substansvärdet” i stiftelsen Väddö-Södertörn för 11,5 miljoner kr. Affären är märk-

Tommy Hindrikes är ombudsman, chef för ABF Nordöstra Storstockholm, firmatecknare för Brunnsvik och VD i ABF Nordöstras alla bolag. Vi har sökt honom i två månader för att få svar på frågor men han svarar inte när man ringer, skickar sms eller mejl.

25

lig eftersom en stiftelse juridiskt sett inte har någon ägare, den ”äger sig själv” brukar man säga, så den går inte att köpa.

GÖMDE

ABF Nordöstras ordförande Gunnar Sahlin tycker att föreningen har en stabil och bra ekonomi.

26

11,5

MILJONER KR

För att förstå vad affären handlar om måste vi titta tillbaka på VäddöSödertörns historia. Stiftelsen bildades 2002 av det omaka paret abf och Medborgarskolan. Samarbetet sprack och så småningom lämnade Medborgarskolan styrelsen. I stiftelseurkunden/stadgarna som finns på länsstyrelsen står numera att alla ledamöter ska föreslås av abf Sollentuna. Uppenbarligen var det inte gratis att få kontroll över stiftelsen. Men abf Nordöstras ordförande Gunnar Sahlin vill inte berätta hur affären gick till.

– Nej, jag går inte in och berättar exakt hur den affären genomfördes.

Men du är ordförande och det var du som skrev under bokslutet?

– Hela den här övergången skedde innan min tid som ordförande.

Den tidigare ordförande Britta Lejon säger att affären blev slutgiltigt klar efter hennes tid, men att beloppet 11,5 miljoner är i närheten av vad hon förhandlade om då.

–Medborgarskolan ville flytta Väddö till Stockholm och det ville inte vi. Vi betalade Medborgarskolan för att de skulle kliva av, absolut, det gjorde vi och vi skiljdes åt som goda vänner.

Affären var abf Nordöstras i särklass största utgift under 2011, men den nämns inte med ett ord i verksamhetsberättelsen som gick ut till abf Nordöstras 109 medlemsorganisationer.

Affären "gömdes" undan i redovisningen så att bara den som har ekonomiska specialkunskaper kan förstå vad som hänt. I normala fall redovisas årets inkomster och utgifter i resultaträkningen. Efter lite plus och minus ser man vad som blev kvar det året. I Nordöstras fall blev det minus 641 000 kronor. Så här gjorde man för att inte underskottet skulle bli större:

Utgiften för ”substansvärdet” i Väddö, 11,5 miljoner kr, noterades inte som brukligt i resultaträkningen.

Hade man gjort det hade ABF Nordöstra redovisat en förlust på hela 12,4 miljoner kr! Då hade hela kapitalet förbrukats och därmed hade man tvingats begära sig i konkurs – eller vara tydliga med att de tvingats låna 11,5 miljoner kr för att överleva. För att slippa det noterade de istället de 11,5 miljonerna kr i balansräkningen som en tillgång – och – som en låneskuld. De båda beloppen tog därmed ut varandra.

Och vad det verkligen handlade om formulerades kryptiskt längst bak i redovisningens Not 3, under rubriken ”Immateriella anläggningstillgångar” som Årets inköp Substansvärde Stiftelsen Väddö. Det fattade antagligen ingen utanför den innersta kretsen.

Inte heller att de antagligen intecknat både Tunbergsskolan och Väddö för att få låna – det finns överhuvudtaget inte med i någon årsredovisning – eftersom det "fattas" inteckningar för tre miljoner kr i Väddös och åtta miljoner kr i ABF Nordöstras bokslut.

NÅGRA HAR VUNNIT

Hittills redovisar boksluten stora förluster och skulder men det finns några som vunnit. En man på Skatteverket berättar att Tommy Hindrikes tjänade 932 400 kronor år 2010. Det är nästan dubbelt så mycket som en genomsnittlig abf-ombudsman i Storstockholm. Han är inte ensam i abf Nordöstras topp som tjänar bra.

Med några få undantag är inkomsterna för de ledande personerna inom sfären mycket goda, minst 500 000 kronor per år.

Så svaret på frågan var alla pengar tog vägen är att de försvann på grund av hejdlös expansion, vidlyftiga affärer och dålig kontroll på ekonomin. Det sägs att den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Ska det bli till priset av tre hundraåriga folkhögskolor och ett anrikt hundraårigt naturbruksgymnasium?v

iinTresserAd? nTresserAd? ikation etik Kommun Lärande Est 1.2012

Extra tort sto i r-iär miä em p pr pre r numme

uttrycukttryc k Lärande Este tik Kommun ikation

pprEnumereRa! rEnumereRa! GF E D "C

En tidning rbundet frün LärarfÜ

A E F 88 A E F 8 A E : %9 A E %9 C!; =< !; :: %9 C > =< C!; @ ?A > =< BA 5 3 $5 4 3 $ ?A > 6 AA !B BBAA @@ ?A 55 A4 !B" AA !B 6 8 " F 8"" 8 " F 7 D 8 E 1 5

7 D

7 D " F E 22 8 1 5 > C A > 1 5 : 2 A > C ( : 2 C A : ; ( : 2

( / << #: ; B@ : ; / A 0 #: B@@ #: ; A 0 B@ A 0 1) H 5 1) C * ) ' H GF C * 11) ' B F2 GF C * G+ !

F2 GF

- , B F2 B !

+ < G

G+ !

,

.& ?

- ,

< #C & ? < DC% #C ..& ? #C DC% BA BA BA @@# ? # ? @# ? > = > = > = < ; : < ;; :# : < ; : ##9 9 :##99 8B 7 8BB 78B 7 C 6 C 6 C 6 ; 5 ; 5 ; 4 3 4 3 ; 8 ; 8 ; 2 2 2 /< ? < 4 " 1 " 1 " 1 /<

> 8" ? < 4 > 8" > 8" C .

? > - ! ? ?

0 C . > - !

0 0 0 , 1 > , 1 > 1 > En tidning +# % +# @% +# % D B D B D B frün LärarfÜ C C C * = rbundet * = * = .B < .B * = = .3 $ / // ?

> ? > ? && & 6 E = )%

6 E /B - < - <= ; % ? ? ( (

1 <5 '

2.2012

jaPp,p, jag Blev NNyfikEn! jaPp yfikEn!

utTryck äR LLäraRfÜRbundEts utTryck äraRfÜRbunddEts nY nYa Yaa tiDning Om bibiLd, Ld, dans, drama, me dia, mmusik, usik, SlÜJd ocH tea atE tEr. media, teatEr. 204 658 6 57

Postnummer ....................................... Ort ........................................................................................ ........................................................................................

Gäller t o m 2012-12-31

Medlemsnr/personnr........................................ ...................................................................................................................... ..............................................................................

110 12 1 Stockholm

Svarspost S Svar rspost

Fakturaadress Fakturaadr ess ....................................................... ..................................................................................................................................... ..............................................................................

LärarfÜrbundet Lära arfÜrbundet Adress Adr ess ....................................................................... ..................................................................................................................................................... ..............................................................................

PORTO POR TO BE TA ALT BETALT

....................................................................................................................................................... ..............................................................................

Namn .........................................................................

i LärarfÜrbundet oc och h vill prenumerera prenumerera pü Uttryck och betalar dü endast 15 kr/mün fÜr tid dningen. (Beloppet dras i samband tidningen. med medlemsavgiften.)

jaG äR medle medleMM

Vii fĂĽr 6 nummer och betalar 320 krr inkl moms.

V

ja, tta tack! ack! VVii vill passa pĂĽ att pr prenumerera enum merera pĂĽ Uttryck till arbetsplatsen.

Jag tar gärn gärna a en provprenumeration provprenumeration pü 3 nummer fÜr 99 kr inkl moms.

LLäS äS

Ny bok pĂĽ LAGUN fĂśrlag

Pü upptäcktsfärd i folkhÜgskolans värld

En lustfylld och färgstark skildring av resor till de svenska folkhÜgskolorna

435 sidor rikt illustrerad Pris 300 kr inkl. moms. Frakt tillkommer

Beställes via info@lagunforlag.se eller 070-2952947

www.lagunforlag.se

27

SFHL

– Att åka på sådana här fackliga träffar avdramatiserar det fackliga arbetet säger David Eriksson, Wendelsberg.

Paula Karlsson, Kvinnofolkhögskolan, känner sig inspirerad att jobba mer i facket efter konferensen. Foto: Staffan Myrbäck

– Inspirerande att möta kollegor Inspirerande Jättebra upplägg! Inspirerande! Visar att facket inte bara är löner och förhandlingar. Det säger David Eriksson och Paula Karlsson som deltog på SFHLs ordförandekonferens i Stockholm, samtidigt som förbundet firade att SFHL fyller 110 år. staffan myrbäck

är man träffar andra – N och jämför arbetssätt får man också syn på sin egen skola, vad vi gör bra och mindre bra, säger Paula Karlsson.

Den 18-19 oktober deltog David Eriksson, Wendelsbergs folkhögskola, och Paula Karlsson, Kvinnofolkhögskolan, på sfhls första ordförandekonferens. I vanliga fall har förbundet rådgivande konferens två gånger om året. Denna gång bjöd man in ordförande i sfhls lokalavdelningar. Ett femtiotal hörsammade kallelsen och representerade en tredjedel av landets folkhögskolor. Syftet med konferensen var att diskutera de

28

fackliga förutsättningarna på skolorna, de lokala arbetstidsavtalen, hur man kan förbättra rekryteringen och öka engagemanget i det fackliga arbetet.

– Jag trodde att vi skulle lyssna till föreläsningar hela dagarna men det har varit ett bra upplägg där vi suttit och diskuterat i grupper. Jag har lärt mig jättemycket av hur arbetet i sfhl fungerar, säger Paula Karlsson.

Båda tillhör de yngsta deltagarna på konferensen och representerar den snabbt växande andelen yngre lärare i folkhögskolan. David Eriksson, 31 år, har arbetat ett år på Wendelsberg. Paula Karlsson, 34 år, har arbetat två år på Kvinnofolkhögskolan.

– det handlar om att mötas och

snacka med varandra, inte om att traggla lagparagrafer och förhandlingar. Det finns annat att jobba med i facket än löner och förhandlingar. Det har varit väldigt roligt och inspirerande, säger David Eriksson.

En av diskussionspunkterna handlade om hur facket kan förändra sitt arbete så att det lockar fler att engagera sig.

– Jag tänker att man också behöver bevara och inte ta facket för givet, säger Paula Karlsson. I vår diskussionsgrupp var det en som sa att vi också måste förvalta den kollektiva känslan, det viktiga med det kollektiva.

Ett av skälen till att jobba med förändringar är bland annat att öka anslutningsgraden till facket. sfhl har idag en anslutningsgrad på en bit över 80 procent, något de flesta fackförbund bara kan drömma om. För sfhl handlar det snarare om att arbeta för att behålla den höga anslutningsgraden till facket.

– Det är kanske lättare att abeta med förändring om anslutningsgraden är låg. Det kan bli svårt när vi redan har en så hög anslutningar.

På kvällen firade förbundet att man fyllde 110 år i det betydligt yngre Lärarförbundets lokaler på Stora Essingen. Två tidigare ordförande i sfhl, Kerstin Mustel och Ebbe Andersson var inbjudna. Den färöiska sångerskan Eivør Pálsdóttir uppträdde och gav ett mycket uppskattat prov på sina olika musikstilar, som jazz, folkmusik, country och pop.v

Löneavtalet för landstingsskolor klart lärare i landsting, regioner och

kommuner har fått ett fyraårigt avtal som innehåller en löneökning med minst 4,2 procent det första året. År två är Lärarförbundets medlemmar i en kommun garanterade minst samma löneökningar som andra grupper och följs av två sifferlösa år.

Det fjärde året är uppsägningsbart. I snitt ger avtalet 1 100 kronor mer per månad. Lönerna höjs retroaktivt från 1 april 2012, och ger drygt 9 000 kronor som ett engångsbelopp.

Temadag & folkbildarmiddag 30 november!

13.00 Varning för ras utställning på Mångkulturellt centrum i Fittja.

17.00 Välkomna in i Ateljén på Ågesta folkhögskola. Middag & samtal om utmaningar & möjligheter för folkbildningen.

Föreningen Offensiv Folkbildning

Folkhögskolan i litteraturen 27 november kl. 10-16 anordnas ett seminarium om hur folkhögskolan skildrats i bokform i Folkbildningsrådets lokaler på Södermalm i Stockholm, Rosenlundsgatan 50 (nära Södra station). Syftet är att med utgångspunkt i skriven text lyfta fram erfarenheter av folkhögskolan i historien och samtiden.

Folkhögskolans veteranförening

KRÖNIKA

Stewe Claeson är prisbelönt författare och har arbetat 41 år i folkhögskolan – varav 34 år som rektor. I augusti gav han ut sin 15:e bok, ”Den tjugotredje dikten: instruktion för överlevnad”

Om värdegrunden 2: Samtalet det Finns trots allt några grundläggande idéer rörande pedagogiken i vår skolform. När man ser vad som händer runt om på de svenska folkhögskolorna kunde man tro att hela den nya generationen folkbildare fått för sig att folkhögskolan tillhör det officiella svenska skolsystemet. Och när jag med förtvivlan läser vad styrelsen – och rektorn! för Brunnsvik skriver om värdet av att lägga ett av skolformens flaggskepp i graven för att ”utbildning” behövs i en annan del av länet, då kryper det över ryggen. Vaddå – utbildning?! Har vi inte ett skolväsen, från förskola till universitet, som skall ta hand om den saken? Folkhögskolan har väl i herrans namn inte med utbildning att göra?! Folkhögskolan har sedan starten för snart 150 år sedan försökt få den trögfattade svenska befolkningen att förstå skillnaden mellan utbildning och – bildning. Och det folkhögskolan skall syssla med är – bildning. Inte utbildning. Att skolformen under lång tid tvingats göra gymnasiekurser eller verksamhet avsedd att hjälpa dem det vanliga skolsystemet systematiskt kastar ut, d v s hjälpa dem att återkomma till något slags rimlig livsfåra – det är inte detsamma som att det är sådant folkhögskolan skall syssla med. Sådan verksamhet har uteslutande varit frågan om att rätta till andra skolformers misslyckanden. Under mina sista tio femton år som rektor betraktade jag sådant som varianter av nödhjälp till Rumäniens barn. Det som är skolformens verkliga uppdrag – och stora värde – handlar om något helt annat.

Jag inledde ovan med att säga att det faktiskt finns några grundläggande idéer i skolformen. Man hittar dem hos gediget genomtänkta skoltänkare, från Grundtvig till Bernt Gustavsson. En av dessa idéer har vid ett tillfälle formulerats av den danske filosofen K E Løgstrup: ”Formålet med at holde skole er tilværelsesoplysning.” Och som den gamle sa: man kan inte ”oplyse” någon om man inte först ”opliver” honom/henne. Det är detta det gäller. Att ”oplive”. Det bygger på en mycket enkel sanning: att man aldrig kan lära någon annat någonting. Det är alltid denne andre som lär sig – själv.

Materialet kan vara mångahanda, det kan vara poesi eller Matte B... Metoderna kan också skifta. Men redan från skolformens start formulerades en ovärderlig grundregel: det är det muntliga som är verktyget, samtalet. Inte föreläsningen, inte uppifrån och ned. Det långsamma samtalet, på jämställd fot. Elev och lärare har två saker gemensamt (fælles) sa en gång en annan klok folkhögskoleman. ”Lærer og elev er fælles om livet og fælles om uvidenheten.” Försök att formulera en starkare demokratisk grundsats. Detta är hälleberget. Och ett samtal är något som växer, man återkommer, det djupnar, det går några dagar och man ses igen och man kommer allt närme - tilværelsesoplysningen. Det tar tid. Det förutsätter frihet. Frihet från utbildningens tvångströjor: läroplaner, prov, betyg. Samtal. Och nu skall Brunnsvik leva upp till sitt grunduppdrag med hjälp av – bemanningsföretag!

Jag kan höra rektor Sofie Wiklunds telefonsamtal. ”Vi skulle behöva någon som kan tala om livet fyra gånger fyrtiofem minuter på onsdag. Vad kostar det?”

STEWE CLAESON

29

L I T T E R AT U R

Vill du berätta om en bok? Skriv en recension eller varför inte bokkrönika. Kontakta: staffan. myrback@lararforbundet.se

Hur blev landsbygden exotisk?

Så stärkte högern greppet om USA valet i usa emotses med spän-

dragit nästan en full sal. Uppenbart att ämnet lockar till nyfikenhet. Bara ansatsen är ju intressant. Exotiskt var ju tidigare Orienten, Afrikas djungler, Söderhavsöarna och Indiens tempel, alla platser låg långt bort och var svåra att nå. Nu är det alltså landsbygden några mil från storstäderna som är exotisk. Visst är det märkligt! Här är det inte avståndet utan livsstilen som är exotisk för stadsborna inte så långt därifrån. På scenen sitter tre författare som alla låter sitt persongalleri leva och utvecklas på landsbygden. Det är Katarina Fägerskiöld med boken Åsen, Augustbelönade Thomas Bannerhed med Korparna och Stewe Claeson med Den tjugotredje dikten. Särskilt roligt för tidskriften är förstås att Katarina skolats i skrivande på Skurups Folkhögskola och att Stewe i decennier funderat över landsbygden och mycket annat från sina rektorsstolar på olika folkhögskolor. Gemensamt för de tre är att de kämpar med tillhörighet och längtan både bort och tillbaka – Som ung bondson tyckte jag att allt stod stilla – odlingen, fåglarna, naturen – och jag flydde från min småländska hembygd ut i världen så fort jag kunde, säger Thomas. Nu känner jag hur just det jag flydde från pockar på.

Han talar varmt om landsbygdens utsatthet som en inspirerande miljö för skrivande.

– All god litteratur handlar om utsatthet. Därför passar landsbygden som miljö för existentiella romaner.

Stewe lyfter den nya landsbygdens brytning mellan nedmontering av service och den samtidigt ökade kontakten med omvärlden genom nätuppkopplingen.

En av scenerna i Åsen beskriver ingående en slaktscen.

– Det är det mest naturliga hantverk för alla icke-vegetarianer, säger Katarina. ändå tycker många att det är exotiskt och obehagligt.

Det är ju okunskapen om andras villkor som gör främlingen exotisk. Därför har idag det mest naturliga – slakten, årstiderna, odlingen, växtlighetens egna lagar och djurens ständiga behov av tillsyn – blivit exotiskt i modernitetens ögon. Och exotismen är farlig då betraktaren ger den andre – vare sig det är en person eller en miljö – sina egna hopfantiserade egenskaper och därmed förhindrar den andre en egen identitet. De moderna landsbygdsskildringarna behövs med de insikter av de eviga och ursprungliga sambanden de förmedlar.

ning i en stor del av världen. Vad som sker i världens mäktigaste land påverkar oss alla. I Martin Gelins Den amerikanska högern berättar han varför Mitt Romney kan vinna även om majoriteten av befolkningen i USA vill ha Barack Obama som president. I flera republikanska delstater har t. ex. vallagarna ändrats så att studentlegitimation inte gills (röstar på demokrater) medan vapenlicens duger (röstar republikanskt). Man har stoppat möjligheten att rösta på söndagar då svarta och fattiga (demokrater) kan rösta. Martin Gelins reportage visar hur en gräsrotsrörelse av bl. a. kristna fundamentalister med stöd av starka ekonomiska krafter sedan sextiotalet målmedvetet stärkt sitt inflytande. Idag finns en medieindustri som ses av en tredjedel av USAs befolkning, och som ger en förvriden bild av verkligheten, där att vara liberal är liktydigt med att vara kommunist. Martin Gelins bok är en av de bästa jag läst för att förstå varför republikanerna tagits över av – bland annat – denna höger.

En nödvändig bok för att förstå de politiska strömningarna i världens mäktigaste land.

BIRGITTA TINGDAL

STAFFAN MyRBäCK

bokmässans seminarium om den exotiska landsbygden har

På gång... läsandet magi, exploatering av rädsla och grundämnen Läsandets lust och magi hur lockar man

unga människor till läsning? Förutom föräldrarna har ofta skolan en stor och ovärderlig betydelse för att upptäcka läsningens behag.

Läsandets lust och magi är en antologi som erbjuder inspirerande skönlitterära texter om hur läslusten kan väckas i klassrummet. (Brombergs)

30

Krutdurk Europa Anna-Lena Lodenius & Mats Wingborg boken handlar om

kulturer, religioner, minoriteter, flyktingar och asylsökande i Europa och politiska partiers försök att exploatera rädsla och osäkerhet inför dessa företeelser. Författarna reflekterar kring motåtgärder som kan bidra till att minska rasism och främlingshat. (Bilda förlag)

Grundämnenas sällsamma liv Hugh AlderseyWilliams en underhållande

bok om alla grundämnen som är sammanvävda med vår vardag, kultur, historia och vårt språk och bygger en bro mellan naturvetenskap och humaniora.

Populärvetenskap när den är som bäst skriver förlaget. (Norstedts)

Rättsväsendets största skandal mycket talar idag för att Tho-

mas Quick inte begått ett enda av de mord han blev dömd för och att detta är svenskt rättsväsendes största skandal genom tiderna.

Att den blev avslöjad är Hannes Råstams förtjänst, denne lysande journalist som dessvärre avled i cancer tidigare i år. I den nyutkomna Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare pulveriserar han de förundersökningar som ledde till att tingsrätt efter tingsrätt fördes bakom ljuset. Quick hade fri tillgång till tunga narkotiska mediciner varpå han fantiserade ihop osannolika mordbekännelser under psykoterapin på Säters sjukhus. De efterföljande utredningarna manipulerades av polis och åklagare och advokaterna försvarade inte sin klient. Alla ville få honom dömd, inklusive Quick själv.

Det är en förfärlig historia och många oskyldiga har fått lida alldeles i onödan. De felaktiga domarna innebär också att ett antal mördare fortfarande går fria.

Boken sätter också fingret på några av det svenska samhällets ömmaste punkter, bland annat på hur svårt det är att rubba rättsväsendet även när det är uppenbart att något gått snett och på hur svårt det är att utkräva ansvar i efterhand av de som felat. Boken har mycket att berätta även om sådant. Varför gjorde de som de gjorde, denna lilla krets av välutbildade och intelligenta advokater, läkare, psykoterapeuter och åklagare? Den frågan väntar ännu på sitt fullständiga svar.

Tills vidare får vi nöja oss med det Hannes Råstam nu berättat.

Och det räcker långt. Boken borde vara obligatorisk läsning på alla journalist-, jurist-, och polisutbildningar.

SVANTE ISAKSSON

TIDSKRIFTEN

Folkbildningen skapar tillit och effektivitet ”att mäta effekter och bara välja

det som är mätbart innebär en risk.

Att börja se folkbildningen som ett affärsdrivande företag är också en stor risk. Det tar tid och kraft från kärnverksamheten.” Det säger Agneta Gustafson i en intervju i Studiefrämjandets tidning cirkeln 4/2012. Hon är ekonom och forskare vid Örebro universitet och har studerat folkbildningens dolda samhällsnytta ur ett ekonomiskt perspektiv, Folkbildningens samhällsnytta.

Hon har undersökt samhälleliga mervärden som social nytta, hälsonytta, kulturell nytta och teknologisk nytta. Forskning visar att människor som umgås i t.ex. föreningar och studiecirklar skapar tillit. Aktiva och tillitsfulla medborgare gynnar

såväl ekonomi som demokrati. en organisation där det finns tillit blir effektivare. Med detta synsätt har Agneta Gustafson räknat på vilken ”effektivitet” och ”produktivitet” studiecirklarna har haft ur ekonomiskt perspektiv. Den genomsnittliga kostnaden för en studietimme per deltagare var drygt 16 kronor.

Kostnaden för en motsvarande kommunal verksamhet var 146 kr.

Agneta Gustafsons studie borde läsas av landets kommunala politiker: 84 procent av dem säger att studieförbunden är viktiga i samhälle samtidigt som det kommunala stödet till studieförbunden sedan 1992 halverats från 643 miljoner kr till 335 miljoner kr.

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

simon j berger, gör succé i teveserien Torka aldrig tårar utan handskar där han spelar den homosexuelle Paul.

Han spelar även i politiska thrillern call girl som har premiär på bio i höst. Simon J Berger är utbildad på teaterlinjen vid Fridhems Folkhögskola 2002-2004.

Genombrottet kom när han gick utbildningen på Teaterhögskolan i Malmö och blev erbjuden en av huvudrollerna i tv-serien Upp till kamp.

ingrid hogman, lärare och initiativtagare till Visskolan på Gamleby folkhögskola och sångerska, kompositör och körledare, har utsetts som en av årets kulturstipendiater av regionförbundet i Kalmar län. Stipendiet är ett belöningsstipendium som delas ut som uppskattning för värdefulla insatser som har eller har haft betydelse för länets kulturliv. Belöningasstipendiet till Ingrid Hogman är på 10 000 kr.

STAFFAN MyRBäCK

PERSONER

bim de verdier, teaterlärare vid Wiks folkhögskola reste 14 oktober till São Paulo för att leda arbetet med brasilianska skådespelare och teaterarbetare baserat på ett Drömspel. Hon har i ett år medverkat vid utformandet av programmet för det brasilianska Strindbergsjubiléet. Utöver Fröken Julie, Fadren, Leka med elden spelas även P-o enquists Tribadernas natt för första gången i Brasilien.

31

S F H L - P O R T R ÄT T – Många tror att om man ska engagera sig fackligt måste man kunna så mycket. Men vi är ju både ett fackförbund och en intresseorganisation för folkhögskolan. Man kan engagera sig utifrån det man redan är intresserad av.

Foto: Staffan Myrbäck

Jag går till jobbet med lycka i själen varenda dag – Förr hade vi folkhögskolemänniskor i riksdag och regering men idag finns inte så många kvar. Därför måste vi bli bättre på att tala om för våra riksdagspolitiker vad vi kan. staffan myrbäck lena fredin har just kommit hem från två dagars facklig konferens i Stockholm. Hon har arbetat i fem år på Fornby folkhögskola i Borlänge och är sedan två år ordförande sfhls lokalavdelning på Fornby. Förbundet hade bjudit in ordförande i sfhl lokalavdelningar till konferens i lärarförbundets lokaler i Stockholm. Lena Fredin är påtagligt nöjd med konferensen.

– Det var väldigt givande att vara med. Det var intressanta diskussioner och bra föreläsare.

Nu när jag kommit hem känner

jag att jag fått tankar och idéer från kollegor på andra folkhögskolor. Det är jätteviktigt att kunna mötas och få lyssna på hur andra jobbar på sina skolor.

En av de frågor man diskuterade var folkhögskolans framtid.

– Det är viktigt att behålla folkhögskolans själ samtidigt som vi måste nå ut till nya grupper i samhället. I Borlänge har vi många invandrare med skral skolgång, en grupp människor där folkbildningen inte är lika förankrad som hos oss som vuxit upp med folkbildningen i vår närhet. en fråga man hade lite olika åsikter om var hur stor allmän kurs ska vara på folkhögskola.

– Vi var rörande överens om att blandningen med särskilda kurser och allmän kurs är bra, men vi var inte överens om storleken på blandningen.

– En del tycker att minimikravet på 15 procent allmän

kurs är lite klent. Frågan är om vi ska vara till för de som redan är jätteduktiga på något och vill bli ännu bättre eller om ska vi ägna oss åt dem som faktiskt behöver en grundutbildning.

Ska man leva i en demokrati måste man ha kunskap för att förstå ett demokratiskt system.

Jag personligen tycka att vi gör mer samhällsnytta med att satsa på dem. fornby är en landstingsskola och just nu är det aktuellt med lönerna sedan avtalet mellan Lärarnas Samverkansråd och arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Landsting blev klart. Avtalet är fyraårigt och innehåller en löneökning med minst 4,2 procent det första året. Lönerna höjs retroaktivt från den 1 april 2012.

– Men just nu tittar vi också på nyanställningar av lärare eftersom flera går i pension.

Det är viktigt att det sker med god framförhållning så att det inte blir brandkårsutryckningar.

En annan fråga är att distrikt 3 sedan ett par år saknar en distriktsstyrelse.

– I princip finns inget sfhldistrikt idag. Det är något jag skulle vilja jobba med. Vi missar ju mycket när vi inte träffas i distriktet. De äldre lärarna på skolan får något lyriskt i ögonen när de berättar om pedagogdagarna man hade förr och hur fantastiskt det var. Det är något vi måste göra något åt. Vi måste se till att någon tar i itu med det, om det blir jag eller någon annan.v