Folkhögskolan 6 2012

”För visst har vi en regering som arbetar mot utanförskap?”

Hade fel när han blev glad SCOUTER FALLER FRITT DE GER NAMN ÅT KURSER

Utvärdering vart tredje år

De tror inte på demokrati ASPERGARE FÅR NYTT LIV

6/2012

”ABF äventyrar folkhögskolan!”

Kritiserade bemanningsföretag Nu hyr ABF själva in lärare UTLÄMNADE

Många folkhögskolor saknar policy för studerandrätt DEMOKRATISPEL

En rektor med pedagogiska visioner NORDISK PROFIL

”Nordisk syn på välfärdsstat och demokrati allt viktigare”

SFHLS

tidskrift sedan 1920

Stämmer vårt uppdrag med samhällsutvecklingen?

Ingela har ordet

et är förmånligt att få D!vara ordförande för Det händer spännande SFHL

saker inom den fackliga världen och folkhögskolans värld. Många utmaningar står för dörren och det ger oss många möjligheter! Att få sitta ner en timme och informera, liksom att också få ta emot inspiration för att hitta nya tankebanor, ger energi åt uppdraget.

Ett exempel på detta är mitt möte häromdagen med Bettina Kashefi, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet . Bettina är nyfiken på folkhögskolans verksamhet och har förstått att på folkhögskolan har många kursdeltagare fått goda resultat. Dagarna innan hade vi fått höra att Allmän kurs utökas med 1000 deltagarveckor i regeringens budget.

Självklart är det arbetslinjen som står i fokus under mötet, frågorna är många: Hur ser folkhögskolans framtid ut? Hur ska vi koppla utbildningen till arbetslinjen? Hur ska folkhögskolan bidra? Vad kan vi göra? Vilka kurser kan folkhögskolan genomföra förutom studiemotiverande kurserna? Vilka möjligheter finns på folkhögskolan att ha kurser med praktik? Hur ser folkhögskolan på att bidra med utbildning till bristyrken om 10 år? Stämmer folkhögskolans uppdrag överens med samhällsutvecklingen? Är folkhögskolans kurser samstämmig med samhällsutvecklingen och med människors behov? Genomför folkhögskolan kurser som samhället

2

inte har behov av? Hur ser folkhögskolornas verksamhet ut om 10 år? Kommer samhällsutvecklingen att medföra förändringar på folkhögskolan? Vad har folkhögskolorna för möjligheter att förändra sitt kursutbud?

Det finns möjligheter i förändringar!

Förändringar kan gynna verksamheten och generera kvalitetsutveckling. Folkhögskolan måste fundera över vilken kvalitet den vill leverera. Beställaren värderar om resultatet motsvarar kostnaden för insatsen.

Det omgivande samhället har säkert olika synpunkter på folkhögskolorna. Men SFHL:s medlemmar vill att alla folkhögskolor ska ha ett gott rykte. Det innebär att folkhögskolorna, aktivt och ständigt, måste arbeta med sin kvalitet för att säkra en positiv plats i sitt närsamhälle.

Det räcker inte med att säga att vi vill ha högre statsbidrag! Staten och regeringen begär att få något tillbaka för sin investering. 3,2 miljarder är mycket skattepengar! Är det inte då dags att förklara och kanske visa på att folkhögskolan är beredd att förändras och beredd att möta samhällets krav – också imorgon? ingela zetterberg Ingela.zetterberg@folkbildning.net

UR INNEHÅLLET

Välfärdsstat och demokratisyn allt viktigare

6

Det nordiska perspektivet med välfärdsstaten och demokratisynen blir allt viktigare tycker Nordiska folkhögskolans nye rektor.

10

Här spelar man sig till demokrati

Löftadalens rektor är en eldsjäl med pedagogiska visioner. Som ny rektor introducerade han demokratispelet för först personalen och sen deltagarna.

Skolor saknar policy för studeranderätt

14

Efter två år har bara lite över hälften av folkhögskolorna anslutit sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. 26 skolor har inte ens hört av sig.

ABF kringgår återanställningsskyldigheten

20

Brunnsviks rektor och chefen för ABF Nordöstra Stor-Stockholm är kritiska mot bemanningsföretag eftersom de sätter las ur spel.

Trots det sparkar de och hyr in lärare till sina folkhögskolor.

”Folkhögskollärare är nog ganska snälla”

32

Det är inte alltid så lätt att förstå hur den formella gången mellan arbetsgivare och anställd ska skötas tycker Malin Berglund. . . Det är inte fel att vara samhällsnyttig....................................................................4 . . . cns-regler diskriminerar invandrare ....................................................................5 NOTISER . . . Föreslår utvärdering vart tredje år.......................................................................7 SIFFROR . . . Var tredje ung svensk vill ha stark ledare istället för demokrati.................8 MÅNADENS LINJE . . . Här får aspergare nytt liv .....................................................................8 KRÖNIKA . . . Jag hade fel när jag blev glad åt att jag hade fel ...........................................13 SCOUTER . . . Kjesäter och scouterna fortsätter gå med miljonförluster .......................27 KRÖNIKA . . . Folkbildningen behöver också utmana sig själv............................................29 BÖCKER . . . Kvinnoböcker, vardagsrasism och melakolins förlamande effekt ..............30 TIDSKRIFTEN . . . En ny spännade tidning om estetiska ämnen är född..........................31 PERSONER . . . Juholt på Färgelanda, världsberömd pedagogikprofessor på besök ......31 INSÄNT .

Folkhögskolan

INGÅNG

ANNONSER/PRENUMERATION:

artidningar.se:

Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

ANNONSPRISER

uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr.

PRENUMERATION:

300 kr.

REDAKTÖR/LAYOUT:

Staffan Myr-

bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE:

Staffan Myrbäck.

Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) 229, 102 26 Stockholm.

UTGIVNING:

TEL:

REDAKTION:

ADRESS:

08-737 67 00.

Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net),

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12

HEMSIDA:

www.sfhl.se

SISTA MANUSDAG

29 okt. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år.

OMSLAG:

nr 7/2012: 19 okt.

Foto: Svante Isaksson

3

INSÄNT

Skriv, kommentera, reagera, tipsa, berätta, debattera om tidskriften, artiklar, vad som händer på skolan, politik, pedagogik, klimatfrågor, fackligt, litteratur – allt som känns angeläget! Du kan skriva på tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan eller mejla till: staffan.myrback@lararforbundet.se

Vi måste våga ta ställning i samhällsfrågor! stoltheten och tilltron till folkhögskolan är hög inom rörelsen och med rätta dessutom. Folkhögskolan är en fantastisk kraft – det vet vi som arbetar, studerar och har studerat på folkhögskola. Vi ser hur den gör skillnad för människor, ger nya chanser, nya insikter, ökar självförtroenden och skapar oväntade möten. Men frågan är om vi visar samma självsäkerhet och tilltro i samhällsdebatten och i dialog med det omgivande samhället. Jag tror inte det.

Vågar vi inte ta ställning för att riskera att hamna i politisk onåd?

Vi måste också fundera över om vi gör tillräckligt för att motverka bildningsklyftorna i samhället.

Kanske är det så att det idag finns en risk att vi snarast väntar på att olika samhällsbehov skall dyka upp och att kommunen eller staten frågar efter oss, istället för att vara en egen aktiv kraft. En kraft som förvaltar vår frihet genom att utifrån grundläggande värderingar ta eget initiativ så att folkhögskolan är först och visar vägen.

Jag tror att vi måste intensifiera arbetet runt om i landet och finnas på plats där vi som mest behövs och bjuda in dem med störst bildningsbehov som inte tagit steget själva till folkhögskolan.

Kanske är behovet av en levan-

4

de folkhögskola större än någonsin. Då är det också rätt tillfälle att samordna oss och vara offensiva – både i praktisk handling och i samhällsdebatten.

Traditionellt har den svenska folkhögskolan alltid varit en aktiv del av samhället, med utgångspunkt ur folkrörelseidéer med insikten att vara en del av lösningen på samhällets problem och utmaningar. De som inte tidigare hade möjlighet till utbildning fick nu det. Men inte bara skolorna själva var aktiva, sFhl har som fackförbund värnat sina två roller – att vara fackförbund men också genom att driva opinion om folkbildning. Detta är den tradition sFhl tydligare än idag måste bygga vidare på. bland allmänhet, politiker och

beslutsfattare finns en positiv syn på folkhögskolan men det finns samtidigt en växande ovisshet om vad folkhögskola gör och leder till.

Jag tror vi tjänar på att vara tydligare och visa på vilken nytta vi gör.

Idag finns kanske en viss rädsla för nyttobegreppet – vilket är förståeligt. Men om vi är en offensiv samhällskraft som är med och sätter dagordningen kan vi vara med och omskapa och bredda begreppet ”nytta”. Folkhögskolan är samhällsnyttig, både i ekonomiska som humanistiska termer. Enbart begreppet folkbildning räcker inte, det är ett vackert men i ärlighetens

namn oerhört svårfångat begrepp.

Det folkbildningspolitiska programmet som sFhl arbetar med skulle kunna visa vägen om vi vågar bli mer offensiva och ta tydligare ställning i samhällsfrågor. idag hankar sig många skolor

fram – ofta med konferensverksamhet eller uppdragsutbildning som tvungen ekonomisk stödverksamhet. Vi riskerar att göra oss beroende av intäkter som kanske inte ens går att förena med en folkbildningstradition. En marknadsanpassning är tydlig – men är det rätt väg att gå? Borde vi istället inte lägga mer kraft för att arbeta med vårt pedagogiska och folkbildande uppdrag – där mötet mellan olika människor, frivillighet och delaktiga deltagare är i fokus. Genom att visa i praktisk handling vad vi går för i de kommuner vi verkar i.

Genom att tillsammans höja rösten i samhället, göra ställningstaganden och propagera för folkhögskola och folkbildning.

Jag hoppas att folkhögskolan och sFhl kommer spela en tydligare roll i samhället och i samhällsdebatten. Idag finns flera goda exempel – jag hoppas bara på fler. Vi har en del kvar att göra, både i handling och i debatten.

Martin Humble Ordförande Socialdemokratiska skolföreningen, ledamot i SFHLS distriktsstyrelse 4

Deltagare med diagnos vår vardag när hösten kommer inser jag vilken ynnest det är att få jobba på folkhögskola. Det är fantastiskt inspirerande att möta alla människor som valt folkhögskolan som en väg vidare i livet, oavsett vad de har i ryggsäcken eller vad de har för mål. Men det blir också tydligare varje år att skolorna behöver ökade resurser för att kunna möta behoven hos den växande gruppen deltagare med någon form av funktionsnedsättning. På min skola visste vi förra året vid kursstart att 70 procent av deltagarna på Allmän linje hade någon form av diagnosticerat funktionshinder, att vi under resans gång skulle identifiera ytterligare några stycken. siffrorna är liknande även i år. Många av dessa ser folkhögskolan som sista chansen och många tar sig också vidare men det börjar ta på krafterna ute på skolorna. Det är folkhögskollärarens nya vardag och det fantastiska jobb alla gör på landets folkhögskolor med denna grupp måste lyftas fram i diskussionen. För det här är folkhögskolans framtid.

Tomas Rosengren Strömbäcks folkhögskola

Gilla tidskriften på facebook nu kan du gilla och kommentera vad som står i tidskriften på Tidskriften Folkhögskolans facebooksida. Ge tips eller reflektera över vad som står i tidskriften, om folkhögskolan, samhället, avtal, arbetstider, löner, pedagogik, huvudmännen, vad ni än har på hjärtat. här kan ni också hitta ”extramaterial” som kan vara tankvärt och läsvärt för en folkhögskollärare.

Staffan Myrbäck

INGÅNG

Anette Lydén är lärare på Södra Stockholms folkhögskola

CsN-regler diskriminerar invandrare ”vad ska jag göra anette?” frågar Anna. Om sex veckor är hennes CsN slut. Överklaganden och många kontakter med CsN har inte förändrat något. En kortutbildad kvinna från Kosovo har hamnat i den återvändsgränd som många vuxna invandrare gör. Trots stort utbildningsbehov är det nu stopp. Anna har inte nått ”gymnasienivå” i svenska. Det finns ingen egen ekonomi för att studera vidare på grundnivå. Nästa stopp blir arbetsförmedlingen som sannolikt hänvisar Anna till Jobbtorg som sannolikt … ja hur ska Anna lyckas få jobb i konkurrens med tusentals arbetslösa med svenska som modersmål och svenska gymnasiebetyg?

Utlandsfödda vuxenstuderande omfattas av samma CsN-regler som alla andra. 9-årig grundskola räknas från sju års ålder. Den som inte har nioårig grundskola kan maximalt få studiemedel för 80 veckor på grundnivå, d v s max två års heltidsstudier. Den som inte har färdigheter att läsa, skriva, räkna och digitala kunskaper kan beviljas studiemedel för 20 extra veckor, så kallad extra färdighetsträning.

Men motsvarar 6, 7 eller 9 års grundskolestudier i Irak, Afghanistan, Kosovo, Etiopien eller Bangladesh 6, 7 eller 9 svenska grundskoleår? sällan.

Men regelverket blundar för detta. samma regler betyder inte alltid ”rättvist.” CsN-reglerna följer givetvis bara politiska beslut. Är det en framsynt integrations- och utbildningspolitik som visar sig i CsN-reglerna? Knappast.

I folkhögskolan möter vi många invandrade deltagare som inte hinner med/klarar den grundutbildning de behöver på 4-5 terminer. hinner man inte är återvändsgränden ett faktum.

Utvecklingen i svenska språket tar tid. Kort grundutbildning i hemlandet, en avbruten skolgång p g a krig, konflikter och traditioner, krävande familjeansvar och livssituation, och modersmål som är helt olika det svenska språket påverkar utvecklingen. sfi påverkar också våra invandrade deltagare. Inger lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, menar att sfi stympats och att resultatutvecklingen inte går i positiv riktning. Marknadens påstådda behov har satts före individens långsiktiga behov av mångskiftande språkkunskaper för delaktighet i samhällslivet. lindberg menar också att sfi ofta bedöms utifrån orealistiskt höga förväntningar. Få inser vilken tid och ansträngning som krävs för en vuxen att lära sig ett andraspråk i ett nytt land. Modern forskning talar om minst 510 år för att lära sig det nya andraspråket för ett fullvärdigt liv i det nya hemlandet. I sverige är riktvärdet för den sfi man kan få 525 timmar (15 timmar/vecka). I UsA, Kanada och Australien är undervisningstimmarna för vuxna invandrare mycket högre. För att uppnå en nivå där man klarar grundläggande kommunikativa behov, klarar sig hjälpligt på en arbetsplats och ett begränsat socialt liv är deras ”sfi” mellan 600-1800 timmar!

Både CsN-reglerna och sfi:s utveckling påverkar utlandsfödda vuxna studerande negativt. Frågan är: måste vi fortsätta att säga nej till de som behöver mer tid och inte har ekonomisk möjlighet att studera hos oss på rätt nivå? Eller kan vi se fram emot några radikala initiativ från regeringens sida inom en nära framtid? För visst har vi en regering som arbetar mot ”utanförskap”?

ANETTE lyDéN

5

T I O F R ÅG O R Hans-Åke Höber, rektor på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv sedan november, ser fram mot att jobba mer med nordiskt samarbete.

– Det finns ett allt större intresse för det nordiska perspektivet nu.

Men det är svårt att hitta finansiering för att kunna locka elever och starta nya kurser med nordisk profil.

Svårt hitta finansiering för nya kurser Varför sökte du rektorstjänsten?

– Jag hade jobbat som biträdande rektor på Kristinehamns Folkhögskola i några år och gått RIO:s utmärkta rektorsutbildning. Det lockade mig att få leda och utveckla en folkhögskola. Min fru och jag hade länge pratat om att flytta till vårt sommarhus på Orust. så fyllde jag 50 och funderade på om jag skulle trappa ner eller göra en ny satsning. Jag har också alltid varit intresserad av nordiska frågor. När rektorstjänsten på Nordiska blev ledig var det precis vad jag önskade.

Din tidigare folkbildningsbakgrund?

– Efter lärarhögskolan jobbade jag med sociala kooperativ i Värmland, bland annat med personer som hamnat utanför arbetsmarknaden, och kom då i kontakt med Kristinehamns Folkhögskola. Min kompetens visade sig passa deras behov så jag fick jobb där. Under 19 år jobbade jag mest med fritidsledarutbildningen och jag var också ordförande i Fritidsledarskolornas förening i många år.

Vilka är Nordiska folkhögskolans styrkor?

– Vi har en mycket kompetent engagerad styrelse av personer med förankring i nordisk folkhögskola och rutinerad personal. skolan har tre ben som vi står stadigt på – allmän kurs som rekryterar så det knakar, den nordiska profilen med viskurs, journalistkurs, teaterkurs och foto/film och teckenspråksdelen med tolkutbildning och kortkurser. Vi bedriver också hemundervisning och kurser i teckenspråk bland invandrade svenskar i Göteborg som har hörselskadade barn. Dessutom har vi en stor ekortkursverksamhet och Bed & Brakefast på sommaren.

Nordiskas utvecklingsmöjligheter?

– Jag tror att vi skall kunna bli en ännu viktigare mötesplats där folk från olika verksamhetsgrenar i Norden träffas och knyter erfarenheter. Kungälvs kommun visar ett allt större intresse att profilera sin historiska position som nordiskt centrum och jag hoppas vi kom-

6

mer att kunna samarbeta med dem i sådana frågor.

Och problemen?

– styrelsen – och vi på skolan också – ser gärna fler nordiska deltagare på våra kurser och fler kurser med nordisk profil. Men vi har svårt att hitta pengar för att jobba med det. Vi får ett litet bidrag från Danmark och Norge för att kunna anställa deltidslärare från länderna men vi har inga anslag för att jobba mer konkret med att locka deltagare. Dessutom räcker inte våra deltagarveckor till fler nya kurser – vi måste lägga ner en befintlig kurs för att starta en ny. Vi har funderat på att söka sponsorpengar och olika former av projektmedel för att kunna uppnå våra nordiska ambitioner.

Varför är det nordiska samarbete viktigt?

– Jag tror att det nordiska perspektivet med våra huvudfrågor – välfärdsstaten och demokratisynen – blir allt viktigare i den regionaliseringens tid vi lever i. Allt fler inser vikten av att vi förstärker det positiva i den nordiska traditionen. Och med vi menar jag då alla som bor i Norden idag, inte någon gammal vikingromantik.

Likheter och skillnader mellan de nordiska skolorna?

– Den grundläggande tanken om att växa med kunskapen tillsammans med andra har vi självklart gemensamt. Den finska skolan är pragmatisk, den danska mycket flexibel, det är lätt att starta men också lätt att lägga ner en skola.

Den norska har utvecklats till en skola för personer som vill studera något de är intresserade av efter gymnasiet.

Den har också den säkraste positionen gentemot staten.

Vad kan vi lära av danska, norska och finska folkhögskolor?

– Det svenska anslagssystemet är rätt stelbent, vi skulle se mer på det danska systemet som gör det lättare att experimentera. Ett slags pröva-på-anslag skulle jag gärna se. Den finska skolan har gått i riktning mot att bli mycket av en yrkesskola med folkbildningsförtecken – vi kan lära

Utvärdering var tredje år – ni behöver inte vara rädda, sa Erik Amnå

Jag tror att det nordiska perspektivet med våra huvudfrågor – välfärdsstaten och demokratisynen – blir allt viktigare i den regionaliseringen tid vi lever i.

med nordisk profil oss av hur de hanterar detta. Norska skolor har ofta en stark förankring lokalt och jobbar mycket med internatet.

Samarbetar ni också med grönländsk, färisk och isländsk folkhögskola?

– Vi har elever från både Färöarna och Grönland i år, det har vi inte alla år men ganska ofta. Det finns till och med en förening på Färöarna för deltagare som gått på Nordiska. De färiska och grönländska skolorna – en i varje land – tjänar mycket som centrum för kultur och nationell identitet. Island har ingen folkhögskola men vi är inbjudna dit i höst för att diskutera med en lärargrupp som vill starta en folkhögskola och vill ha goda råd. Det vore roligt om den första isländska skolan kunde öppnas.

Nordiska bjuder in till en konferens om nordiskt samarbete i höst. Varför?

– Björn-Erik Brobäck, tidigare lärare på Göteborgs folkhögskola och lärare på F-linjen bland annat, och jag har kallat till ett tvådagarsseminarium i november för särskilt inbjudna som under åren varit engagerade i nordiskt samarbete. Den numera nedlagda Nordiska Folkliga Akademien startade en gång här på Nordiska innan den flyttade till Nya Varvet i Göteborg. När Nordiska Ministerrådet slutade ge anslag fick den läggas ner och mötesplatsen försvann. Vi är många som saknar en sådan arena. Nu skall vi i två dagar lyssna till varandras syn på folkhögskolans ställning och vägval just nu och se vad vi bör göra för att vidaeutveckla det nordiska folkhögskolesamarbetet.

Vad hoppas du skall komma ut av konferensen?

– Vi hoppas att det som kommer fram under de två dagarna blir en grund för en större EU-ansökan för fortsatt utbyte och nordiskt samspel. Jag hoppas att Nordiska Folkhögskolan kan bli ett nav för ett nytt och ökat nordiskt samarbete, inte bara för folkhögskolan utan för många olika branscher och intresseorganisationer.

BIRGITTA TINGDAl

när han presenterade sina tankar om hur folkbildningen ska utvärderas i framtiden på en hearing i Folkbildningsrådet lokaler på Rosenlundsgatan. Erik Amnå är regeringens särskilde utredare som skall utvärdera det statliga stödet till folkbildningen, bl. a. föreslå en ny modell för utvärdering av folkbildningen och, om så behövs, föreslå förändringar av syftena.

Förmodligen föreslår utredningen en utvärdering var tredje år. Fråga är vem som ska utvärdera, formulera frågorna och, inte minst viktigt, vem ska ta hand om svaren? Tre alternativ diskuteras: att utvärderingen görs av en parlamentarisk kommitté, en forskningsinstutition eller av en myndighet. Men det gäller dock att finna en balans. Amnå varnade för en övertro på att utvärderingar ger hela svaret – nyckeltal och resultatindikationer kan snedvrida uppmärksamheten från det som är viktigt.

Likaså kan folkhögskolor och studieförbund ha viktigare saker för sig, t.ex. överleva i konkurrensen på skol- och kulturmarknaden. Utredningen lämnar sitt förslag i slutet av oktober.

Folkbildare namnger kurser södra stockholms folkhögskola i skärholmen

har tagit ett radikalt grepp och döpt om sina allmänna kurser. Istället för att kalla dem årskurs 1, 2, 3 eller grundkursen, temakursen eller projektkursen döper man kurserna och klassrummen efter folkbildare: Allmän kurs Ottesen i hemklassrummet Elise. Allmän kurs Jonsson i hemklassrummet Gustav efter skå-Gustav. Allmän kurs Vestlund i hemklassrummet Gösta (som invigs med deltagande och bandklippning av Gösta Vestlund själv), Svenska2Grund Freire i hemklassrummet Paulo och Baskursen Sv2 Martinsson i hemklassrummet Moa. så vill man förnya kurserna och hålla de gamla folkbildarna levande.

Satsar på unga mammor landstinget i norrbotten har beviljat pengar

till ett projekt för unga mammor som drivs av Älvsby folkhögskola, Projekt Q. Älvsbyn är mottagarkommun för asylsökande flyktingar och folkhögskolan har tidigare bedrivit verksamhet för integration. Linda-Marie Gabrielsson är lärare på skolan och en av drivkrafterna bakom projektet – Traditionellt är det kvinnorna som tar hand om barnen och det finns risk för att de fastnar i hemmet, säger hon till norrbottenskuriren.

7

SIFFROR

1000 i regeringens ungdomssatsning på 18 300 utbildningsplatser till yrkesvux, lärlingsvux ,högskolor, gymnasium mm, utökas antalet platser på Allmän kurs med 1000 platser per år i två år – i snitt 6,6 platser per folkhögskola, till en kostnad på sammanlagt 198 miljoner kr i två år. Folkbildningsrådet hade begärt 2000 platser till Allmän kurs för att möta behovet efter satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurser.

Regeringen avsätter också 57 miljoner för att utöka studiemotiverande folkhögskolekurser till att även omfatta deltagare över 25 år. Totalt kostar paketet 8,1 miljarder tiden 2013-2016.

1050 enligt regler om studielån får studerande på folkhögskola som är under 20 år klara sig på 1050 kr i månaden i studiehjälp. Mer får de inte ut. socialdemokraterna vill se en ändring. Även moderaterna vill se över reglerna. Det har nu kommit ett lagförslag om ändringar i diskrimineringslagen när det gäller just olika åldersgränser. Men i studiestödet föreslås 20-årsgränsen vara kvar.

6,8 svenska lärares slutlön ligger i genomsnitt 14 procent under kollegorna i OEcD visar rapporten Education at a glance. svenska lärarlöner ligger på plats 24 av 34 länder. OEcD varnar för att 41,2 procent av lärarna på gymnasienivå är 50 år eller äldre medan 6,8 procent är yngre än 30 år.

8

MÅNADENS LINJE

På Ågesta får aspergare nytt liv – det är tufft att höra kursdel-

tagarnas ofta fruktansvärda berättelser från skoltiden, när ibland nästan ingen velat förstå dem utan bara sagt att ”alla har samma svårigheter som du har,” berättar Eva Lilja Ekström om sina elever, som diagnosticerats med Asperger syndrom. Hon är kursansvarig för Asperger informatör/mentor, – Det är roligt höra anhöriga som får se sina en av tre kurser med inriktning på barn bli förebilder, säger Eva Lilja Ekström. kursdeltagare med Asperger, som bedrivs på Ågesta folkhögskola i Älvsjö.

Inriktningen på Asperger inleddes 1998, när två föräldrar hörde av sig, efter att deras barn gått på Danderyds gymnasium. Ågesta nappade direkt. Det kändes naturligt för huvudmannen Frälsningsarmén att ta initiativet. Skolan hade tidigare haft kurser för barn med andra mentala funktionsnedsättningar. Den första kursen var inriktad på arbetslivet. På den tiden samarbetade folkhögskolan med arbetsförmedlingen och två SYO-konsulenter, som hjälpte till att hitta praktikplatser till kursdeltagarna.

– Senare drog sig arbetsförmedlingen ur, de tyckte inte att verksamheten var särskilt lönsam. Men det tyckte vi och beslöt oss för att behålla inriktningen. Idag är det vi lärare som ordnar fram praktikplatser som kan vara på Willys, ICA, Myrorna etc.

Grundkursen Arbetsliv vänder sig till dem som har Asperger i åldrarna 18-25. Antagningen förutsätter att kursdeltagarna gått ut gymnasiet. I kursen ingår fem veckors praktik och så skriver alla för webbtidningen ”Aspera”.

Nytt för i år är Ämneslinjen som är en gymnasiekurs som hjälper kursdeltagarna att komplettera sina betyg.

Informatörskursen, som startade på försök 2005, har nu också utvecklats till en mentorlinje. Deltagarna går då ut och informerar bland andra anhöriga. Kursens deltagare är mellan 20 och 40 år.

– Jag hade ingen erfarenhet av Aspergare tidigare, men har arbetat med yngre vuxna med hjärnskador eller lindrig utvecklingsstörning. Samtidigt är det fantastiskt att en i personalen, som är både lärare och assistent, har diagnosen själv.

I varje kurs går åtta elever. Det är en lagom grupp så att alla kan komma till tals. De är stresskänsliga och behöver mycket tid.

– Det är roligt att höra anhöriga som nu ser sina barn eller barnbarn bli förebilder för andra och att de verkligen har möjligheten att leva ett rikt liv.

HOLGER NILÉN

Vill ha stark ledare istället för demokrati nästan var tredje svensk mellan 18 och 29 år tycker det vore bra eller

mycket bra om sverige styrdes av en stark ledare istället för att ha demokrati. Var femte kan tänka sig att sälja sin röst och var fjärde tycker inte det är så viktigt att få leva i en demokrati. Detta är en helt ny trend som inte kunnat ses tidigare och är kopplad till skolans avreglering säger forskaren staffan I. Lindberg, Göteborgs universitet, som gjort undersökningen tillsammans med Richard svensson.

AV LY S S N AT . . . I R I K S DAG E N

”Människan är i behov av mer än materiella tillgångar” Tina Ehn (MP): ”Vi behöver de estetiska ämnena som en pusselbit... I dag utgår vi från att unga människor ska lära sig att kritiskt granska och bli kreativa samhällsmedborgare. De ska bli empatiska och kunskapssökande. Men vi får inte minska på möjligheten att ge dem alla verktyg som finns... I grundskolan är det okej, men när man hamnar i gymnasiet är de estetiska ämnena inte nödvändiga. Det är inte ett tillräckligt tydligt verktyg för att ministern ska kalla det för ändamålsenlig utbildning. ”

Jan Björklund (FP): ”Vilka ämnen ska bort från skolan för att vi ska kunna prioritera de estetiska ämnena?... skolans kulturella uppdrag är vidare än de här ämnena. Det är att eleverna lär sig vår gemensamma historia, religionernas historia och deras påverkan på vårt samhälle... Många ämnen i skolan, i synnerhet de humanistiska, är till för att stärka ett kulturellt bildningsideal i skolan. Det är inte bara när man har estetisk verksamhet på schemat som man ägnar sig åt kultur.”

Isak From (S): ” Den svenska musik- och kulturskolan... skördar fortfarande stora framgångar, inte bara för att den har erbjudit många svenska barn... möjlighet att utvecklas inom musik, teater och dans utan också för att (den) möjliggjort för generationer av framgångsrika, unga människor att göra karriär både nationellt och internationellt.... I många kommuner höjs avgifterna, och stora elevgrupper tvingas bort från musik- och kulturskolan av ekonomiska skäl. sveriges Musik- och Kulturskoleråd har statistik som redovisar allt högre avgifter och allt längre köer till den kommunala musikskolan.”

Bengt Berg (V): ”För oss som engagerar oss i kultur hör biblioteken till våra absolut nödvändigaste oaser... friskolorna ligger långt efter när det gäller att ha bra bemannade bibliotek, med kunnig personal. Jag känner en hel del bibliotekarier och har fått bilden att det ibland kan komma en hel skara elever från en friskola till det kommunala biblioteket och arbeta med ett specialarbete. Friskolorna har sina kommunala bidrag, men de används kanske inte till skolbibliotek.”

Roland Utbult (KD): ”Människan är i behov av mer än materiella tillgångar för att uppleva välbefinnande och leva ett gott liv. För att växa och bli hel krävs en immateriell, andlig och kulturell dimension liksom relationer och gemenskap med andra. Det handlar om att skapa ett inre utrymme för annat än ting och yta hos människor. Det är lika självklart för oss som att garantera hennes materiella behov.

Genom kulturen kan människor finna mening i tillvaron och utvecklas som individer.”

(Redigerat urval från riksdagens debatter 9 december 2011 och 21 mars 2012)

C I TAT E T ”I utvecklandet av undervisningen sker en mognad hos läraren i det att hon allt bättre förstår sin version av ämnet. Hon kan därmed undervisa allt bättre och tydligare, svara på frågor, associera, göra utvikningar etc... Undervisning handlar således inte bara om att göra en korrekt framställning av ett visst innehåll. Innehållet måste levandegöras av läraren, som genom sin personliga entusiasm och kunnighet kring sin version av ämnet drar med sig eleven på resan. Att utveckla en sådan kompetens tar emellertid ett antal år och processen är ömsesidig i det att man för varje gång man undervisat kring ett visst innehåll ... blir allt bättre på att få eleven att begripa.”

Stefan Sellbjer, lektor i pedagogik, Göteborgsposten 31 augusti 2012. ”Skolan har avintellektualiserats och det finns en misstro mot det som måste vara varje god utbildnings motor – kunskap. Med intellektualitet menar jag inte någon elitistisk variant utan varje persons möjlighet till bildning för att kunna läsa, skriva, tänka logiskt, delta i samhället och sköta ett jobb. Skadliga myter som bygger på falska dikotomier repeteras: bättre att kunna analysera än att bära stum kunskap, bättre att vara kreativ än att bara upprepa saker och eftersom vi inte vet vilka kunskaper framtiden kräver bör vi lära oss flexibilitet hellre än fakta. Men allt det som önskas går inte att direkt lära ut och kunskap står inte i motsättning till uppfinningsrikedom, skapande och ett kritiskt sinne utan är en förutsättning för att det alls ska uppstå.”

Jenny Maria Nilsson i Helsingborgs Dagblad 25 augusti 2012.

9

L Ö F TA D A L E N

Förutom rektor på Löftadalens folkhögskola är Michael Deubler styrelseledamot i Simnet, ett nätverk och kooperativ för pedagoger som arbetar med aktivt lärande som utformar så kallade samarbetsspel. Foto: Birgitta Tingdal.

Rektor med pedagogiska visioner

är Michael Deubler, tidigare elev vid fritidsledarlinjen på Sigtuna folkhögskola, blev rektor på Löftadalens folkhögskola ringde han sin gamla rektor i Sigtuna.

– Det var roligt att kunna berätta för honom att jag också fått ett rektorsjobb, säger han.

Att leda en folkhögskola hade varit drömjobbet för mig sedan jag själv gick där som elev och in på skinnet kunde erfara vad som han hända med en ung människa om man blir rätt bemött och sedd av omgivningen. michael hade med tiden blivit gymnasielärare i Örebro och rektor på först en kommunal skola och senare på en friskola.

Under tiden i Örebro hittade han en utbildning vid Sandö Kursgård, där Sida bland annat utbildade volontärer för biståndsarbete. Michael och några lärarkompisar åkte dit. Veckan i

10

All personal På löftadalen spelar lärare och deltagare för att lära sig demokrati. Michael Deubler introducerade spelet för skolans personal när han anställdes som rektor i våras. Under hösten har metoden införts på skolans alla linjer. birgitta tingdal

Sandö kom att påverka hans pedagogiska framtid.

Inspiratören bakom kursledarna var David A. Kolb, universitetslärare och psykolog från USA som hade börjat fundera över varför bara en del av hans studenter verkade hänga med på hans föreläsningar.

– han beslöt att testa att göra

undervisningen mer praktiskt inriktad med konkreta övningar och upptäckte till sin förvåning att även då var bara hälften av studenterna riktigt alerta. Men

det var den andra hälften.

Det blev början till Kolbs teori om olika lärstilar och vikten av att använda sig av flera stilar i arbetet med studentgrupper. Kolb fann att de fanns fyra grupper av studenter – de praktiska, de reflekterande och analyserande, de känsloinriktade och de mer pragmatiska.

– Utmaningen för honom och hans efterföljare blev att hitta konkreta metoder där alla gruppers inriktningar och förmågor kommer bäst till sin rätt, summerar Michael.

Konkreta exempel blev olika former av samarbetsspel som tex Världshandelsspelet som introducerades på åttiotalet.

– tanken i Världshandelsspelet

är att undersöka om fattiga länder kan bli rika genom handel.

Man delar in klassen i mindre grupper som representerar fattiga och rika länder och ger vissa grupper verktyg (saxar) och andra råvaror (papper) som behövs för att tillverka värdefulla produkter. Sedan gäller det

L Ö F TA D A L E N

Michael Duebler, vars farfarsfar satt i Bruno Kreiskys regering i Österike efter kriget, vill att demokratiarbetet skall genomsyra Löftadalen men också bli ett centrum för pedagogisk utveckling för alla skolformer och personalutvecklare. Foto: Birgitta Tingdal att samarbeta så att tillgångarna kommer att användas på ett sätt som gagnar alla. Jag har använt spelet både i skolor och i personalgrupper inom t.ex. psykvården och sett hur deltagarna förutom att få tankar kring hur det ekonomiska maktspelet fungerar också kom att använda metoden till att fundera över resurstilldelning inom den egna verksamheten. samarbetsspel kan sedan ha

varje tänkbart fokus – genus, grannsamverkan, generationsmotsättningar osv osv. Michael och hans kollegor i Simnet, ett nätverk och kooperativ för pedagoger som arbetar med aktivt lärande (Sim för simuleringsövningar) har vid sina årliga träffar utarbetat många nya former av samarbetsspel. Spelen finns på nätet.

– Där kan en pedagog köpa ett spel för någon hundralapp men också kontakta oss i nätverket för att arrangera utvecklingsdagar för olika grupper av personal, säger Michael.

Michael jobbade som konsult i många år vid sidan av det ordinarie jobbet och såg hur samar-

12

betsspelen kunde användas på de flesta arbetsplatser och skolformer. Han befästes i sin uppfattning om hur metoden fungerade som en grundbult för att bygga ett dynamiskt demokratiskt samhälle; den visar hur samarbete kan skapa öppningar som gör det lättare att se problem och situationer ur olika perspektiv och på så sätt våga se och pröva nya lösningar i olika konflikter.

– Men så kände jag att jag allra bäst trivdes med att vara på ett och samma ställe och utvecklas på en skola tillsammans med all personal. Det var därför jag sökte mig till Löftadalen. på Löftadalen har han redan introducerat den nya metoden i fortbildningsdagar för all personal under hans första termin som rektor i våras.

– Alla linjer har bestämt sig för att använda spelmetoden i höst med de nya eleverna, säger Michael. Det är ju ett tecken att de sett vissa möjligheter den ger.

Det blir också ytterligare en utbildningsdag för personalen i

höst.

– Det är viktigt att all personal är med. Som jag ser det är alla på skolan del av den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att alla är involverade i vad som händer. Att alla blir och känner sig sedda, önskade och behövda. Grunden i Kolbs metod är ju att man använder alla människor och deras resurser på bästa sätt. Det gäller inte bara i skolsammanhang utan vitsen är att det skall föras vidare till vardagslivet och arbetslivet. michaels pedagogiska credo är

en del av hans djupt grundade demokratiska samhällssyn.

Strävan efter att skapa ett demokratiskt samhälle är också orsaken till att han överhuvudtaget finns i Sverige. Farfarsfar Oskar, engagerad fackföreningsman, flydde med familjen från Österrike 1937 när Hitlers Machtübernahme närmade sig.

Hans son, Michaels farfar, blev kvar i Sverige medan Oskar själv efter kriget reste tillbaka och blev medlem i Bruno Kreiskys interimsregering.

– Oskar satt i samma mottag-

ningsläger i Sverige som Kreisky och Willy Brandt. Deras tankar på samhället har gått i arv i vår familj. Jag skulle gärna vilja vara mer politiskt aktiv men tiden räcker inte till allt även om jag tycker om att ha mycket att göra.

Att demokratiarbete skall genomsyra Löftadalen är en av nye rektorns visioner. Men han vill mer än så:

KRÖNIKA

Ebbe Andersson var tidigare förbundsordförande i och är numera pensionerad folkhögskollärare.

SFHL

Jag hade fel när jag var glad över att jag hade fel två dagar efter att förra Folkhögskolan gick i tryck

– jag hoppas att Löftadalen

också skall bli ett centrum för pedagogisk utveckling och aktivt lärande. En början är att vi kommer att lägga Simnets höstmöte här. Sedan hoppas jag också att vi i vår startar en tradition där olika yrkesgrupper som arbetar med människor – personalansvariga på företag, lärare i olika skolformer, socialarbetare med flera – kan mötas under en pedagogvecka där man dels får ta del av aktivt lärande men också andra pedagogiska nyheter. Dels kommer vi att bjuda in intressanta forskare och pedagoger men vi har också många duktiga pedagoger här på skolan som kan inspirera sina kollegor.

Tanken är en vecka i stil med sfhls utbildningsvecka men med ett tydligare fokus på pedagogik.

– Folkhögskolan som skolform skall ju ligga i framkant vad gäller den pedagogiska debatten, säger Michael. Jag tycker väl inte att vi axlat det ansvaret. Nu hoppas jag att Löftadalens pedagogvecka, Pedagogiskt Forum, skall ändra på det och bidra till att skapa en mer levande pedagogisk debatt.

Fotnot: Läs mer om Aktivt lärande och simuleringsövningar på www.simnet.se

blev jag glad av att ha fel. Ibland kan det vara väldigt skönt att bli överbevisad och det trodde jag att jag var i flera timmar. Regeringen gjorde ett stort utspel om en storsatsning mot ungdomsarbetslösheten i en satsning på utbildning. Glad var jag tills jag fick reda på innebörden av satsningen, jag hade inte fel i min förra krönika, jag hade fel när jag var glad över att ha fel. satsningen visar sig innebära en storsatsning på yrkesutbildning, bra så, men var är satsningen på de tusentals som inte har någon gymnasieutbildning och de många som står i kö till folkhögskolan för att ta del av både utbildning och bildning? Det blev 1 000 platser till allmän kurs av totalt 18 300 utbildningsplatser, sådär en sex platser per folkhögskola om man slår ut det lika på alla. så blir det nog inte, behoven är olika på olika platser i landet. Och behovet är mycket större än 1 000 platser.

Tyvärr så understryker utspelet min teori om att satsning på ett bredare mänskligt behov av bildning för att komma vidare i livet inte är gångbart idag. läs Mikael Näregårds Ingång i förra numret av Folkhögskolan, där finns svaret på var behoven finns. så behöver vi argumentera vidare för att försvara och utveckla det demokratiska uppdrag folkhögskolan har. Tyvärr är inte demokratisk utveckling särskilt gångbar i utbildningssammanhang, demokratiskt bildande räknas inte in i huvudtesen om att bli anställningsbar så snabbt som möjligt.

Vi saknar ett tungt argument i vår strävan efter en folkhögskola som kan ge fler möjlighet till studier på egna utvecklande villkor. Vi som finns i folkhögskolevärlden kan alla räkna upp många lyckade studiesatsningar hos enskilda deltagare, satsningar som gett människor en ny inriktning på livet, som funnit sin plats och utifrån det kunnat gå vidare. Men det är bara vi som vet det, och deltagarna som gick vidare. Politikerna vet inte det här hur mycket vi än tjatar om det, vi är inte betrodda att tala om vår egen verksamhet så länge vi anses prata i egen sak. Med andra ord saknas forskning som visar vad som händer med kursdeltagare som startat med dåliga odds och senare gått ut i arbete eller högre studier. Det finns många historier ur verkligheten, men så länge de inte får en vetenskaplig presentation i forskning kommer våra politiker inte att tro oss fullt ut.

Frågan är bara varför en så viktig praxisforskning inte görs. Det är en forskning som skulle få en annan fart på allmän kurs och flera särskilda kurser. Är det något som politiker förstår är det rapporter som visar på samhällsekonomiska vinster. här är den samhällsekonomiska vinsten stor, för individen och för samhället. Och för folkhögskolan som äntligen får ett erkännande för sin bildningsinsats.

EBBE ANDERSSON

13

S T U D E R A N D E R ÄT T

”Studerande är väldigt utlämnade” När Linda Rosén började arbeta med studeranderättsliga frågor trodde hon att alla folkhögskolor inom ett år skulle ha undertecknat en överenskommelse om anslutning till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Två år senare är bara lite över hälften anslutna. 26 skolor har inte ens hört av sig. text och foto: staffan myrbäck

december förra året arrangerade Sveriges förenade studentkårer, sfs, ett möte i Stockholm med representanter för folkhögskoledeltagare. Sammantaget kom det 36 deltagare från 16 folkhögskolor från norra och södra Sverige. Under mötet fick de frågan vilka problem en studentkår på folkhögskola kan arbeta med. Svaret kom snabbt: Avskiljning av elever, bristfälligt utbildade lärare, favorisering, avsaknad av kursplaner, dåligt kursmaterial, felaktig kursinformation, dåliga hyreskontrakt. När en deltagare nämnde mobbing och kränkande behandling var det många som hummade instämmande. Linda Rosén satt med under mötet och lyssnade.

– Jag får i genomsnitt ett samtal i veckan från deltagare som känner sig mobbade eller kränkta, säger Linda Rosén när vi träffas ett halvår senare i Folkbildningsrådets lokaler på Rosenlundsgatan i Stockholm.

Linda Rosén är sedan två år hand-

14

läggare för Folkhögskolornas Studeranderättsliga råd, fsr, som tillkom som ett svar på Folkbildningsrådets utredning om folkhögskolestuderandes rättsskydd, eller rättare sagt, avsaknad av rättskydd. När folkhögskolorna avreglerades år 1991 upphörde möjligheten för deltagare att överklaga till Skolöverstyrelsen. Deltagarna hamnade i ett "rättsligt vakuum", som det stod i utredningen, vilket var en försiktig omskrivning för att de i praktiken var rättslösa. Det fanns inte längre någon instans dit deltagarna kunde överklaga om de ansåg sig felaktigt behandlade.

INTE HÖRT AV SIG

När regeringen lade fram sin proposition om folkbildningen år 2006 skrev den att man förväntade sig att folkbildningen själv skulle lösa frågan, d.v.s. de som i detta fall representerade folkhögskolornas huvudmän: rio (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och skl (Sveriges kommuner och landsting)

– Många skolor tar studerandes rätt på jättestort allvar och hanterar dem så gott det går men det är upp till skolans goda vilja! Det finns ingen rättssäkerhet, inget självklart system, säger Linda Rosén, handläggare på Folkhögskolornas studeranderättsliga råd.

– Ska man ha gruppsammansättningen som ett urvalskriterium måste man kunna beskriva varför man har det, så det blir begripligt för världen utanför.

16

Av 150 folkhögskolor har ett hundratal ansökt om att få ansluta sig till fsr och den checklista på studeranderättslig standard som man har tagit fram. I juni hade 78 skolor fått godkänt, 20 skolor skulle komplettera sina skrivningar. När vi ses i mitten av juni har fsr skickat ett brev till ett femtiotal folkhögskolor som inte hört av sig. I brevet uppmanas skolorna att ansluta sig till rådet. Sedan dess har hälften av dem sagt att de är på gång.

Men fortfarande har 26 skolor inte hört av sig.

När jag ber henne summera intrycken från sina två år som handläggare för rådet med det tungvrickande namnet ger hon ifrån sig en lätt suck. Det är inte bara att det går mycket långsammare än hon trodde från början. Det är också denna tveksamhet från en del skolor. De kan tycka att den checklista rådet tagit fram är för omfattande och innebär en centralstyrning av folkhögskolan, trots att den egentligen bara består av rubriker på vad skolorna kan ta upp.

Innehållet får skolorna själva fylla i utifrån sina behov och förutsättningar. Hon beskriver ytterligheterna: – En del är väldigt positiva och undrar varför vi inte kan ta fram någonting som gäller för alla. Det finns t.o.m. skolor som ser det ur de studerandes perspektiv och tycker att den checklista vi tagit fram inte är mycket att komma med medan andra blir provocerade och tycker att den är alldeles för omfattande och innebär en detaljstyrning. Sen finns det många där emellan som tycker att det här fungerar ganska bra.

INTE ÖVERPRÖVNINGSINSTANS

Det svåra är balansen att å ena sidan vara ett stöd för skolorna, å andra sidan vara en instans dit studerande kan anmäla en skola. Det som väcker uppmärksamhet är ofta det senare, att studerande kan anmäla skolan och att rådet i vissa fall varit kritisk mot hur en skola har hanterat ett ärende.

– Vi uppfattas som en överpröv-

ningsinstans fast vi inte är det. Min upplevelse är att det är denna andra del skolföreträdare ser, att det studeranderättsliga rådet är något man ska akta sig för.

De ser inte dess stödjande funktion?

– Nej, men det är viktigt att säga att det är många som också hör av sig och vill ha råd och stöd. Och jag vill ju verkligen se det som att vi är skolornas verktyg och att vi ska jobba på skolornas uppdrag.

Linda Rosén betonar att fsr är ett medlemsuppdrag. Uppdragsgivare är skl och rio och hennes huvudsakliga uppgift är att stödja skolorna så att de kan stärka sitt studeranderättsliga arbete.

– Men det faktum att man kan anmäla en skola gör att det inte lika uppenbart uppfattas som ett medlemsuppdrag som andra, till exempel fin (Folkhögskolornas informationstjänst). De upplever det studeranderättsliga rådet som en inskränkning av folkhögskolornas frihet. Men vi finns till för folkhögskolornas skull! Vi är skolornas verktyg för att bli bättre på studeranderättsliga frågor.

FANNS MYCKET ATT GÖRA

Att alla ännu inte har anslutit sig tolkar Linda Rosén som att det egentligen fanns mycket mer för skolorna att göra än vad hon trodde från början.

– Jag trodde att det mest skulle handla om att samla ihop styrdokument som reglerade deltagarnas studeranderätt, kanske komplettera lite här och där. Men det verkar som att många skolor behövde göra mycket av jobbet från början. Det var mer oreglerat än vad jag trodde. Det är åtminstone min tolkning av varför det tar så lång tid. Det finns säkert mycket rutiner som sitter i väggarna men det är brist på nedskrivna tydliga riktlinjer. De ärenden vi hittills haft visar att det råder en stor oklarhet.

Varje vecka tar hon emot samtal från deltagare som kan klaga på att lärare kan sakna behörighet, eller att

de inte får en vikarie när en lärare är sjuk, eller att de känner sig mobbade eller orättvist behandlad, eller tycker att klasskamraterna uppträder på ett hotfullt sätt.

– Om jag bedömer att de är diskrimineringsgrundande hänvisar jag dem till Diskrimineringsombudsmannen.

Om jag bedömer att det är en arbetsmiljöfråga ber jag dem i första hand att tala med sin klassföreståndare eller rektorn. Om de svarar att det inte är någon som lyssnar brukar jag fråga om det finns ett studerandeskyddsombud – men det är det långt ifrån alla skolor som har. Då säger jag att de har rätt att vända sig till arbetsplatsens skyddsombud. Men det kan också vara komplicerat eftersom skyddsombudet kan vara just den lärare man känner sig illa behandlad av.

Det måste vara en svår bedömning.

Upplevd mobbing kan ju handla om andra saker.

– Det är därför det är så viktigt att det finns ett system, eftersom det handlar om subjektiva upplevelser. På samma sätt som anställda kan vända sig till skyddsombud och facket att få stöd, om jag upplever att min arbetsgivare inte tar min situation på allvar, borde det finnas ett motsvarande system som stödjer studerande. Det kan vara så att nittio procent av de som ringer själva orsakat situationen. Men det är inte relevant. Man har ändå rätt att bli tagen på allvar och att få sin sak hanterad på ett rättssäkert sätt.

Vi saknar ett väl fungerande system för hur vi ska hantera den här typen av situationer. Det är det jag tycker är oroväckande.

ARBETSMILJÖLAGEN IHÅLIG

Inte heller arbetsmiljölagen fungerar som skydd säger Linda Rosén, eftersom den bygger på facklig representation.

– Att säga att arbetsmiljölagen också gäller för studerande är en ihålig sanning. Motsvarande organisation finns inte för de studerande. De är ju inte organiserade.

17

– När det gäller avskiljande och närvaro får jag intrycket att man med lite större tydlighet hade kunnat undvika en hel del tjafs och diskussioner.

En annan typ av samtal är deltagare som klagar på att de måste betala för maten på skolan.

– Som regel ringer de för att de tror att de ska få bekräftat att man inte får göra så och då svarar jag att det får man visst, bara skolan informerar tydligt om det inför kursstarten. Det är många som har svårt att förstå att de får göra så.

Man det är inte alldeles enkelt att vara tydlig. En skola ansåg att de varit väldigt tydliga när den skrev att "du kan äta och bo på" skolan.

– Det tycker jag inte är tydligt, säger Linda Rosén. Det tyckte inte heller det studeranderättsliga rådet.

Att skriva "kan" är ett erbjudande.

Men om det är en förutsättning för att du ska gå kursen är det inte ett erbjudande. Efter det ändrade skolan sin information.

Linda Rosén tror att en hel del av otydligheterna och missuppfattningarna beror på att skolorna inte vill berätta vad som kan hända när det uppstår tråkiga situationer.

– När det gäller avskiljande och närvaro får jag intrycket att man med lite större tydlighet hade kunnat undvika en hel del tjafs och diskussioner.

Men jag tror också att det handlar om att man inte vill starta med att berätta om tråkiga situationer som kan uppstå och vad som kan hända när man börjar en kurs, att det kan uppfattas som ett hot och skrämma iväg folk. Men vi är ju ändå pedagoger! säger Linda Rosén som arbetade som lärare på Färnebo folkhögskola innan hon anställdes som handläggare.

FUNGERAR INTE DÅLIGT

– Sen menar inte jag att det fungerar dåligt ute på skolorna. Jag vet många skolor som tar dessa frågor på jättestort allvar och hanterar dem så gott det går men det är upp till skolans goda vilja! Det finns ingen rättssäkerhet, inget självklart system. Om skolan just den gången inte orkar eller inte prioriterar ärendet finns det inget säkerhetssystem som slår till. Som

18

studerande är du väldigt utlämnad.

Men Linda Rosén får inte bara samtal från klagande deltagare. Hennes huvudsakliga arbete är framför allt att vara ett stöd för folkhögskolorna i deras hantering av studeranderättsliga frågor. Ett område där hon får många samtal från lärare och rektorer gäller antagningsfrågor. Hur ska man formulera sina antagningsprinciper? Samtalen är så pass vanligt förekommande att styrgruppen för fsr har beslutat att tillsammans med företrädare för skolor ta fram exempel på hur man kan formulera antagningsprinciper och urvalskriterier. Förhoppningsvis har man en grupp som kan börja jobba i början av hösten.

UNIKT URVALSKRITERIUM

– Många skolor beskriver sin antagningsprocess väldigt ingående men för sökande som inte får plats på en kurs har de ofta svårt att förstå varför man inte kom in. De får bara veta att det var många sökande till den kursen men varför just de inte antogs har de inte förstått.

Det beror väl också på att det kan vara svårt att förklara. Även om en person formellt sett kan vara behörig kanske du bedömer att den här personen kan skapa problem i gruppen.

– Nyckeln i detta är folkhögskolans pedagogik, att vi har erfarenhetsbaserat lärande i grupp. Vi måste bli mycket bättre på att beskriva varför gruppsammansättningen är så viktig och vad det innebär för att vi ska få använda det som ett urvalskriterium.

Det är ju en rätt vi förbehåller oss på folkhögskola och som inte finns på gymnasium och högskola. Det är ett unikt privilegium. Men ska man ha den typen av privilegium måste man kunna beskriva varför man har det så det blir begripligt för världen utanför.

Det är det jag saknar när jag läser skolors beskrivningar av antagningsprinciper och urvalskriterier. Om du inte tar in någon för att de inte fungerar socialt, så får du kanske lov att vara ärlig och säga det.

Erbjudandet gäller beställningar gjorda under oktober 2012!

MĂĽnadens erbjudande oktober

%AJQO=N>APA E LN=GPEGAJ $HE?GKN D=N IU?GAP =PP REJJ= Lœ APP CAJQO=N>APA +AJ LKFG=N k R=@ D=N @A =PP REJJ= Lœ F¾IOP¾HH@ DAP K?D DQN FK>>=N I=J IA@ @AI 4=@ CœN APP CAJQO=N>APA ACAJPHECAJ QP Lœ +A@ DF¾HL =R IœJC= LN=GPEOG= ATAILAH BNœJ OEPP ACAP HER K?D @AJ ACJ= BÇNOGKH=J >AHUOAN NEPP= -HKBOOKJ CAJQOPAKNEAN K?D GÇJOIÇJOPAN &KJ >AOGNERAN DQN IK@ANJ CAJQOBKNOGJEJC G=J KIO¾PP=O E LN=GPEOG LA@=CKCEG Oœ =PP >œ@= GÇJAJ >HEN REJJ=NA R NEPP= -HKBOOKJ 'HHQOPN=PEKJAN !=NEJ= )œCOPNÇI Ur innehüllet: j PP R¾N@AN= GÇJ j )ÇJO>HEJ@DAP j 1¾N=NPOP¾JG=J@A K?D HEGDAPOP¾JG=J@A j )H=OONQIOBKNOGJEJC j %AJQOBKNOGJEJC E BÇNOGKH=J j PP FK>>= GKILAJO=PKNEOGP

+K@EC= LNEJOAOOKN ÇIOEJP= GEHH=N CAJQOIA@RAPAJ LA@=CKCEG E BÇNOGKH=J Boken har mjuka pärmar, 128 sidor. Ordinarie pris är 164 kr inkl moms, plus frakt. Münadens specialpris kan inte kombineras med Üvriga medlemsrabatter och gäller endast vid beställning per mejl under aktuell münad.

+ÂśJ=@AJO LNEO

129 kr inkl moms, frakt tillkommer

+AFH= @EJ >AOPÂľHHJEJC PEHH KN@AN H=N=NBKN>QJ@APOBKNH=C OA

Box 12239, 102 26 Stockholm

ABF

ABF hyr istället för att anställa lärare Rektorn vid Brunnsvik och högste chefen för ABF Nordöstra Stor-Stockholms utbildningar är mycket kritiska mot användandet av bemanningsföretag eftersom de sätter LAS ur spel.

Trots det sparkar de lärare och hyr istället in lärare till sina folkhögskolor via ett företag som ABF Nordöstra själv äger. svante isaksson

– Man bakbinder folkhögskoletanken säger Peter Svernby som blev uppsagd som lärare vid Södertörns folkhögskola allmänna linje i Häggvik.

ABF kan gå runt återanställningsskyldigheten i LAS genom att istället hyra in lärare.

Foto: Svante Isaksson 20

rbetarrörelsen, som ABF är en del av, har varit emot bemanningsföretag i över hundra år. Ursprungligen användes privata, vinstdrivande bemanningsföretag som strejkbrytare. Konflikterna kring användandet av dem avlöste varandra ända tills de förbjöds 1936. Den utlösande orsaken var skotten i Ådalen 1931. Förbudet mot bemanningsföretag bestod till 1993 då det avskaffades av den regeringen Bildt. tco, Arbetsmarknadstyrelsen och hela arbetarrörelsen var emot det, eftersom de ansåg att bemanningsföretagen urholkade anställningstryggheten.

Det är ett motstånd som, åtminstone på papperet, även finns inom ABF Nordöstra Stor-Stockholm som är huvudman för Brunnsvik, Södertörn och Väddö folkhögskolor. Ombudsmannen Tommy Hindrikes och Brunnsviks rektor Sofie Wiklund skrev i Dalademokraten 19 december 2011 att ”bemanningsföretagen dumpar löner och försämrar arbetsvillko-

ren för de anställda” och att “flera stora företag har satt i system att plocka in bemanningsföretag när de behöver folk. Det är ett sätt för arbetsgivarna att slippa anställa sådana som vågar sätta ner foten.”

UPPSAGD TVÅ GÅNGER

Peter Svernby var fast anställd som lärare vid Södertörn folkhögskolas allmänna linje i sex år. Under den tiden blev han uppsagd två gånger – av samma arbetgivare. Peter Svernby har en akademisk examen och pedagogiskt utbildad i Linköping vid universitetets folkhögskolelärarprogram.

Han var ansvarig för undervisningen i naturkunskap och undervisade även i lättare svenska, engelska och matematik. Första gången han blev uppsagd var 2010 från den Södertörns allmänna linje som då låg i Handen söder om Stockholm. Anledningen var att ledningen bestämt sig för att flytta hela skolan.

– Vi fick sparken allihop, säger Peter Svernby. Folk grät. Några hade

När ABF Nordöstra Storstockholm beslöt att flytta Södertörns folkhögskola sades Peter Svernby och alla hans kollegor upp. ”Folk grät,” berättar Peter Svernby. ”En del hade arbetat där i 30 år.” Foto: Svante Isksson

ju jobbat där i 30 år.

Tolkutbildningarna flyttade till Gamla Stan och den allmänna linjen flyttade till Häggvik i Sollentuna. Dit flyttades också Väddö folkhögskolas och Brunnsviks folkhögskola allmänna linjer och ett samarbete inleddes mellan skolorna. Några lärare fick följa med på flyttlasset och Peter Svernby var en av dem. Men nu hade han inte längre en fast anställning utan en visstidsanställning.

– Ledningen sa att det bara skulle vara så i början, säger berättar Peter.

Men tiden gick och inget hände.

Alla var fortfarande visstidsansällda.

Till sist satte Peter Svernby ned foten och sa ifrån till den dåvarande ledningen. Då fick han en fast anställning. Men det var han ensam om.

Tiden i Häggvik har varit turbulent sedan flytten med återkommande förändringar, byten i ledningen, brist på information och otydliga besked om framtiden.

22

– Det var helt kaotiskt ett tag. Och det ökade så klart stressen för både lärare och deltagare.

I mitten av juni 2012 fick deltagarna nog och kontaktade lokaltidningen Mitt i Sollentuna. De klagade på att det har varit brist på lärare hela året.

De hade haft ”jättemånga håltimmar” och inte fått den hjälp de behövde i till exempel matteundervisningen.

Alla deltagare var mer eller mindre stressade.

– Det är jobbigt att inte kunna lita på sin egen skola, berättade en av dem för tidningen.

NYA BESKED

–

IGEN

Samtidigt kom det nya besked från ledningen. Skolan skulle byta inriktning från och med hösten. De visstidsanställda lärarna fick gå, trots att alla hade hög kompetens och lång erfarenhet av folkbildning. Precis som de som tidigare fick gå i Handen.

– Jag fick veta av Sofie Wiklund att

Sofie Wiklund till Folkhögskolan. sfhl ställde frågan om detta inte var ett sätt att ”nedmontera den kompetens som folkhögskolelärarna besitter” och ansåg att det finns ”mycket stor risk att skolorna tappar kontrollen över den viktiga basverksamheten och på så sätt riskerar sitt statsbidrag.”

Anders Dahlin var sfhls fackliga ombud vid förhandlingarna: – Vi reserverade oss hårt och ställde också frågan huruvida detta följer folkbildningens idé. Vi ställde frågan hur man kan bedriva folkbildning i privata företag men arbetsgivaren svarade att det kunde de bedöma.

KÖPER IN LÄRARE

de ville ha med mig i höst, säger Peter Svernby som tog det som ett positivt besked eftersom han just hade fått fast anställning.

Och Sofie Wiklund bekräftar att det var så: – Ja det var tanken då, säger hon.

En månad senare fick Peter Svernby sparken för andra gången.

I protokollet från mbl-förhandlingen sa skolledningen att de ville förändra organisationen på grund av vikande elevtillströmmning och att de ville öka ”flexibiliteten” genom ”extern förhyrning av lärarkompetens istället för med egen lärarkompetens.”

På så sätt satte ABF återanställningsskyldigheten enligt las §25 ur spel, genom att skolan formellt sett inte längre skulle vara arbetsgivare.

Peter Svernby hade därför inte rätt till återanställning, trots att utbildningen vid allmän linje fortsätter.

– Vi vill ha en flexibel organisation och det här är bästa lösningen, säger

Brunnsviks rektor Sofie Wiklund försvarar beslutet att säga upp och istället hyra in lärare med att man måste ha mer flexibilitet då elevkullarna går ned.

I klartext betydde det att från och med nu skulle folkhögskolornas gemensamma allmänna linje köpa lärare via bemanningsföretag. Företaget som anlitades var ABF Nordöstras eget dotterbolag Verab, som egentligen är ett utbildnings- och omställningsföretag men i det här fallet användes som ett bemanningsföretag.

ABF Nordöstras dotterbolag hyr alltså ut lärare till ABF Nordöstras folkhögskolor. Och rundar på så sätt las.

I artikeln i Dalademokraten skrev ABF:s ombudsman Tommy Hindrikes och rektor Sofie Wiklund att bemanningsföretag ”ser till att Lagen om anställningsskydd, LAS, sätts ur spel.”

Men Sofie Wiklund försvarar beslutet att hyra in lärare.

– Ibland måste man gå emot sina långsiktiga mål och principer. Just i det här fallet är det ett övervägande om vad som är bäst just nu. Det handlar om ett ansvar mot verksamheten. Vi måste ha en mer flexibel verksamhet just nu utifrån att elevkullarna går ned och annat, men långsiktigt står jag för det det som stod i debattartikeln, säger Sofie Wiklund.

ABFs omställningsföretag Verab har en devis som lyder: ”Att leva som man lär är byggstenen för vår värdegrund”. I artikeln i Dalademokraten skrev Wiklund och ABFs ombudsman Tommy Hindrikes att de tyckte att

23

– Historiskt har lärarna haft ett stort inflytande i folkhögskolan. Genom att hyra in lärare avyttras lärarnas inflytande från folkhögskolan som instutition och det är ett stort steg, säger Bernt Gustavsson, som leder forskningsprojketet Folkhögskolans praktiker och är professor i utbildning och demokrati vid Örebro universitet.

24

fackföreningar som anlitar omställningsföretag, som är dotterföretag till bemanningsföretag, gör fel. I stället borde de anlita omställningsföretag som ägs av arbetarörelsen. Annars “dör arbetarrörelsen inifrån”. Verab är alltså ett sådant omställningsföretag.

Men auktoriserade bemanningsföretag med kollektivavtal har en skyldighet att vid behov försöka omplacera sina anställda hos alla sina kunder. Det möjligheterna är större hos ett stort och väletablerat bemanningsföretag som har många skolor som kunder.

Verab är ett litet företag som egentligen inte sysslar med bemanning.

Deras möjligheter att hitta alternativa arbetsgivare är således av allt att döma rätt små. Men hur Verab arbetar kan bara de svara på.

FÅR INTE SVARA PÅ FRÅGOR

Folkhögskolan försökte ställa frågor till Verab:s chef Monica Jalke, men hon sa att hon inte fick svara på några frågor och hänvisade till Tommy Hindrikes. Folkhögskolan har utan resultat vid flera tillfällen sökt Tommy Hindrikes per telefon, lämnat meddelanden, mailat och bett honom ringa upp. Vilket han inte gjort.

Eftersom det ytterst är Hindrikes som bestämmer det mesta inom ABF Nordöstra och de skolor och företag man äger och är huvudman finns det ytterligare frågor som bara han kan eller får svara på. Folkhögskolan skulle vilja få svar på frågan om tanken är att i framtiden hyra in ännu fler lärare och personal? Vi vill också veta om han står fast vid sitt principiella motstånd mot bemanningsföretag eller om han nu ändrat sig?

Redan tidigare har personalen skurits ner på flera håll inom ABF Nordöstras folkhögskolor. Nu ökar man ”flexibiliteten” genom att köpa lärartjänster via bemanningsföretag och kan därmed säga upp lärare utan förhandling, flytta dem inom koncernen, anpassa timmar och antal lärare efter behov. Är det ytterligare ett sätt att försöka skära ner kostnaderna? Men

hur blir det med anställningstryggheten?

– Vi ställer krav på att de vi köper arbetskraft av ska ha kollektivavtal och att det ska vara tydligt vilka ramar som gäller, säger Sofie Wiklund.

Hon säger också att lärarna inte ska behöva hoppa runt mellan olika utbildningar utan att de som jobbar åt folkhögskolan ska vara där och ingen annanstans.

– Sedan är ju alla medvetna om vilka villkor de anställts på. Det är ju ett val man gör. ”MARKNADISERING”

Sett överlag i landet är personalomsättningen bland folkhögskollärarna låg. Det innebär att det finns en långsiktig stabilitet på utbildningarna och en stor ackumulerad kunskap om folkbildning. Frågan är vad som händer om lärarna, som ju är basen för all verksamhet på folkhögskolorna, blir lätt utbytbara i framtiden?

– Utifrån folkbildningens tradition är det främmande att göra så, säger Bernt Gustavsson, professor i utbildning och demokrati vid Örebro Universitet.

Han säger att lärarna historiskt haft ett stort inflytande i folkhögskolan genom bl. a lärarråden. När folkhögskolan avreglerades år 1991 flyttades makten över verksamheten till rektor och huvudmännen.

– Det här är ju ett steg till, här avyttras inflytandet från själva institutionen, säger Bernt Gustavsson om anlitandet av bemanningsföretag. Det ingår väl i en slags ”marknadisering” och det är ju ett rätt stort steg.

Peter Svernby är naturligtvis inte heller glad åt att bemanningsföretagandet nu gjort entré i folkhögskolevärlden eftersom det ledde till att han fick sparken. Men bortsett från det ser han stora risker om undervisningen ska skötas av inhyrda lärare: – Man bakbinder folkhögskoletanken. Bildning är en lång och långsam process. Nu äventyrar ABF den.

Sfi-konferensen 2012 Stockholm 15 november Malmö 29 november

Sfi - språkutbildning som tar tempen på Sverige Hur blir man svensk? Vad innebär det att anpassa undervisningen till deltagarnas behov och förutsättningar? Kan man verkligen prata om allt inom språkutbildningens ramar? Årets konferens visar varför sfi förmodligen är den mest intressanta språkutbildningen i det svenska skolsystemet i dag. Tv-folk, sfi-lärare, forskare, utbildare och läromedelsförfattare ger svar som pekar framåt.

Välkommen!

Läs mer och boka: www.lararfortbildning.se 08-737 68 00

Information om samarbetet SFHL och Lärarförbundet sfhl och lärarförbundet samarbetar SFHL och Lärarförbundet har ett samarbetsavtal sedan 1.7.2010. Samarbetet avser att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen. medlemskap SFHL:s medlemmar är fullvärdiga medlemmar i både SFHL och Lärarförbundet.

Lärarförbundsmedlem som arbetar på folkhögskola är fullvärdig medlem i både SFHL och Lärarförbundet. lokalavdelning Medlemmar på folkhögskola kan

bilda egen lokalavdelning med styrelse. förhandlingsrätt Lokalt är det SFHL som van-

ligtvis äger förhandlingsrätten och att företräda medlemmarna. Vill folkhögskolans lokalavdelning ha/behålla sin förhandlingsrätt, utser lokalavdelningens styrelse en firmatecknare och sänder skriftlig information om detta beslut till Lärarförbundets avdelning i samma kommun facklig utbildning Lärarförbundet ansvarar för facklig utbildning och fackligt stöd till SFHL:s medlemmar medan SFHL, både lokalt och centralt, fokuserar på att stärka skolformen och folkhögskollärares yrkesfrågor. kollektivavtal SFHL tecknar branschavtalet

”Utbildning och Folkbildning” med Arbetsgivaralliansen för Samverkansrådet, medan Samverkansrådet tecknar det kommunala kollektivavtalet för SFHL:s räkning. Detta förhållande rådde även före samarbetsavtalet mellan förbunden och alltså är oförändrat och opåverkat av samarbetsavtalet. medlemsavgifter och verksamhetsmedel Lärarför-

bundet administrerar medlemsavgifterna. Verksamhetsmedlen till Lärarförbundets avdelningar beräknas på alla medlemmar - inklusive SFHL:s medlemmar. SFHL:s medlemmar är fullvärdiga medlemmar i Lärarförbundet, vilket innebär att avdelningens inbjudningar till aktiviteter, möten,

utbildningar osv ska riktas även till medlemmar som arbetar på folkhögskola. förtrondevalda SFHL:s förtroendevalda har status och rättigheter som förtroendevalda i Lärarförbundet. SFHL:s medlemmar är valbara även i Lärarförbundets organisation. fackligt stöd Medlem på folkhögskola vänder sig till lokalavdelning på folkhögskolan. Vill medlem eller folkhögskolans lokalavdelning ha biträde av Lärarförbundet får man det av Lärarförbundets avdelning i samma kommun.

På Lärarförbundets regionkontor finns ombudsmän som biträder medlemmar och avdelningar.

Lärarförbundets regionkontor kan underlätta och stödja kontakterna mellan folkhögskolans lokalavdelning och Lärarförbundets avdelning, samt verka för att alla förtroendemän får adekvat utbildning.

Lokalavdelning på landstingsägd (regionägd) folkhögskola kan möta arbetsgivaren i samarbete med Lärarförbundets medlemmar hos samma arbetsgivare, och detta samarbete kan formaliseras, exempelvis som en underavdelning till en av Lärarförbundets avdelningar inom landstingets område. Ombudsmännen på Lärarförbundets regionkontor kan biträda i detta arbete. folkhögskolornas huvudmän Cirka en tredjedel av folkhögskolorna har landsting (region) som huvudman. För dessa gäller det kommunala kollektivavtalet (AB) och dess löneavtal. Obs dock att Bil M inte gäller på folkhögskola! För lärarna gäller att de är offentliganställda. Övriga tvåtredjedelar av folkhögskolorna är sk ”rörelsefolkhögskolor”, och följer Arbetsgivaralliansens branschavtal. Dessa lärare är privatanställda. lokala avtal Flertalet folkhögskolor – oavsett

huvudman - har lokala arbetstidsavtal.

Olle Petter Melin, Ombudsman

Miljonförluster för Scouterna

KRÖNIKA

Gunilla Svantorp är riksdagsledamot för socialdemokraterna och folkhögskollärare från Årjäng i Värmland

scouternas folkhögskola, före

detta Kjesäter, har fortsatt stora ekonomiska problem. Enligt bokslutet för Stiftelsen Kjesäter som formellt driver skolan var förlusten 2,7 miljoner kronor ifjol, trots att Svenska Scoutförbundet sköt till 5,5 miljoner kronor för att undvika konkurs.

Alla fastigheter och lösöre i Kjesäter överfördes till Svenska Scoutförbundet i samband med det. Fastigheterna ligger ute till försäljning, men är fortfarande osålda. Driftskostnaderna för de tomma husen belastar Svenska Scoutförbundet som också redovisade en mycket stor förlust för 2011, 13 miljoner kronor. Enda ljusglimten står Svenska Scoutrådet, som är samtliga scoutförbunds paraplyorganisation, för. Överskottet blev 10,7 miljoner kronor. Överskottet beror enbart på att World Scout Jamboree, ett internationellt scoutläger med 40 000 deltagare, hölls i Sverige.

Lägret skapade en engångsintäkt som räddade Svenska Scoutrådet från förlust. Den ordinarie verksamheten visade på punkt efter punkt väsentligt sämre resultat än budget.

Från och med 2012 ingår samtliga scoutförbund och även scoutrådet i den nybildade organisationen Scouterna. Inte mycket talar för att läget blir bättre framöver. År 2006 antogs en gemensam utvecklingsstrategi, då scoutrörelsen tappat medlemmar under många år.

Då var antalet medlemmar 100 000. Målet var en fördubbling till år 2015. Strategin och åtgärderna har misslyckats kapitalt. Scouterna har tappat ytterligare medlemmar till dagens nivå på 65 000 scouter. svante isaksson

Folkbildningen behöver också utmana sig själv det bästa med att vara förtroendevald är möjligheterna till möten med människor runt om i landet. Den röda tråden jag ser när jag åker runt och träffar människor är betydelsen av att ha höga förväntningar på alla. har man det lyckas man. Där är folkhögskolan helt outstanding. ”Klart att alla kan lyckas, det handlar bara om att börja bygga från rätt ställe” som en folkhögskolelärare sa till mig en gång. Det tror jag också. När jag för länge sedan jobbade i barnomsorgen och var på en av många fortbildningar så sa föreläsaren att vi skulle sluta använda ordet ”nej” och istället säga ”försök” till barnen. Det har jag burit med mig alla år, genom jobb och utbildningar och i lärarpraktik och i positioner som förtroendevald på olika nivåer. Inga stängda dörrar och absolut inga förutfattade meningar, det är bra utgångspunkter.

För oss socialdemokrater är det självklart att alla kan och vår politik ska bidra till att kompensera för de olikheter man har med sig i bagaget. Vi sätter höga mål och menar att alla självklart ska ha möjligheter att nå sina drömmars mål, oavsett vem man är och oavsett var man kommer ifrån. Allt annat är inte okey. Därför känns det bra att vi prioriterar utbildning och bildning. Att vi ser de över 800 000 personer i vårt land som slutade skolan efter grundskolan och att vi förstår att det mycket väl är så att de har jobb idag, men vad händer när deras jobb rationaliseras bort eller kräver mer kompetens? Och vad kan vi göra för de 400 000 som just nu befinner sig i arbetslöshet och där många saknar den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar?

Jo, då behövs vidareutbildning och där är all vuxenutbildning lika viktig och då måste det finnas både platser och rimlig studiefinansiering till människor som varit borta från utbildningssektorn lång tid samt en förväntan på att alla kan. Där är folkhögskolorna viktiga aktörer med sin människosyn och sin förmåga att bygga på bildningen utifrån deltagarnas unika förutsättningar.

Men folkbildningen behöver också utmana sig själv, är man där människor i behov av folkhögskolan är? Till exempel i förorterna och i miljonprogrammen, och jo, de finns inte bara i de största städerna utan nästan alla kommuner har just sin form av miljonprogram. Jobbar man med rätt målgrupper? har man en bra mix av deltagare? satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurs är viktig för att fånga de många arbetslösa och icke sysselsatta ungdomar vi just nu ser växa för varje dag. Det behövs fler platser och det behövs bättre samarbete mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingen så att alla ungdomar verkligen fångas upp och får en chans att vara med och påverka de egna livsvillkoren samt påverka och förändra förhållandena i samhället.

I det borgerliga sverige är konkurrens nyckelordet. Jag skulle önska att det var samarbete som var nyckelord istället. Människan i centrum och samarbete för att alla ska nå sina bästa stämningars längtan – hur svårt kan det egentligen vara?

GUNILLA SVANTORP

27

Ö R N S KÖ L D S V I K

Installation och tavlor målade av Speciallinjen för begåvningshandikappade deltagare. Den översta bilden visar en pedagogisk tidslinje med Gustav Klimts liv.

Begåvningshandikappades hyllning till Gustav Klimt under sommaren 2011 flyttade Hampnäs folkhögskola från Hampnäsudden in till centrala Örnsköldsvik. Sedan ett år är vi på plats i det nyrenoverade Rådhuset mitt i stan. Och huset fullkomligen sjuder av folkbildning, liv och kultur. Huset rymmer just nu Allmän linje, Teaterlinje, Världens kvinnor, Teaterspecial och en kurs för Nysvenskar. Tillkommer gör också en hel del distanskurser och en kurs i Postproduktion.

Speciallinjen för personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar har det vackraste rummet i Rådhuset och tillgängligheten är god. I våras var rummet ombyggt till utställningshal då Speciallinjen varje år gör ett Konstdyk.

Den första utställningen i Rådhuset blev ”En Glimt av Klimt”. Deltagarna har studerat den österrikiske konstnären Gustav Klimts liv och verk och sammanställde sina kunskaper och konstnärliga tolkningar i en vacker och pedagogisk hyllningsutställning. Meningen var att besökarna verkligen ska kliva in i ett lärandetillfälle.

Ett av redskapen för det var den tidslinje som vi skapade under arbetet. Där hade vi konstnärens liv och satte in viktiga händelser i form av text och

28

Konstdyk Varje år gör Speciallinjen för begåvningsmässigt handikappade på Örnsköldsviks folkhögskola (f.d Hampnäs) ett konstdyk där de uppmärksammar en särskild konstnär. Ifjol, det sista året på Hampnäsudden, hade de Cornelis Vreeswijk som tema. I våras, första året som Örnsköldsviks folkhögskola, gjorde de målningar och skulpturer inspirerade av Gustav Klimt. kristina stånacke

Örnsköldsviks folkhögskola illustrationer vartefter vi lärde oss om dem. Deltagarna valde sedan bilder ur konstnärens produktion som de gjorde sina egna versioner av. ett av de mest kända verken av

Gustav Klimt är målningen Kyssen. Målningen färdigställdes 1908 och finns idag på museet Belvedere i Wien. Till öppnandet av utställningen efterlyste vi dikter inspirerade utifrån Klimts Kyssen. Vi fick in 300 nyskrivna Kyssar som vi förseglade och sedan tillsammans med bubbel

delade ut under vernissagedagen.

Deltagarna i Speciallinjen har alla varit med och skapat bilder utifrån sina egna förutsättningar. Ibland har de hjälpts åt med att färdigställa en bild. Ett exempel på det är bilden Klimts guldklimpar. Bakgrunden till bilden är Klimts minst 14 barn på byn. Barn som konstnären faktiskt verkade bry sig om.

Fonden i bilden är Klimts egen, Hoppet II, föreställande en gravid kvinna. sedan har våra deltagare byggt

på, Alexandra doppade sin tumme i guldfärg för att göra barnens kroppar, men rörligheten räckte inte för precisionsarbetet som krävdes för att förse barnen med ögon, mun, armar och ben. Då ryckte Erik in som med stor noggrannhet fortsatte jobbet. Att klippa är inte självklart enkelt men Staffan som kan hantera saxen klippte ut barnen som sedan fästes på fonden. Och så alla hjärtan hundratals hjärtan som Nina oförtrutet målar och klipper. Hennes hjärtan passar alltid in någonstans och särskilt bra här bland Gustavs Guldklimpar.

Vi har en titel till på verket, Tillsammans är ett sätt att finnas till.

Sen har vi en och annan deltagare som man nog skulle kunna kan kalla för fullfjädrad konstnär. Thomas Neuendorff är en av dem. Thomas är en produktiv deltagare som genom folkhögskolan har fått en möjlighet att fortsätta utveckla sin konstnärliga talang. man brukar säga att det är ”resan som gör mödan värd”, men vår vernissage är ett angeläget mål och en otroligt viktig dag. Att visa upp sina alster och få uppskattning får varje människa att växa. Men här räcker det inte med det utan vid den här utställningen är det de utvecklingsstörda som inte bara bjuder på en estetisk upplevelse utan dessutom på riktigt ger av sin kunskap. Det är en härlig omvänd ordning.

Och då är det roligt att få förmånen att vara delaktig, riktigt roligt.

Landstinget Dalarna Kultur och bildning söker en

Rektor

till Mora Folkhögskola

som ska driva och utveckla skolans omfångsrika verksamhet tillsammans med 40 medarbetare på Mora Folkhögskola och i Ĵ ¢ ǯȱ Sista ansökningsdag 15 oktober.

Läs mer om tjänsten på: www.ltdalarna.se/jobb ȱ ǯ ǯĢ ǯ

KULTUR OCH BILDNING

29

L I T T E R AT U R

Tvingar oss att se att inget är givet

– skall vi inte skriva en bok om intressanta halländska kvinnor? frågade en journalistkollega i april förra året.

– Visst, sa jag, men först måste vi förstås se vilka böcker som redan finns i ämnet. sagt och gjort, vi scannade den halländska bokutgivningen för att hitta boken eller böckerna om halländska kvinnor som utmärkt sig på olika sätt. Den fanns inte.

Ja, då var det bara att sätta igång. Vi, Inger skantze Ärlemalm och jag scannade vidare tillsammans med tre kollegor: Ingrid höglind, Anna-Pia Åhslund och Mymmel Blomberg och hittade fyrtiotalet fascinerande politiker, företagare, fotografer, författare, skådespelare, musiker, äventyrare, hertiginnor m.m. som alla kommit att gå sina egna vägar och ha gjort vad de kunnat för att utifrån sina förutsättningar töja på gränserna. Det blev första kvinnliga landshövdingen Karin starrin, poeterna Elsa Grave och Ingela strandberg, skådespelaren Ika Nord, professorerna Bodil Jönsson och Eva Österberg, drottning Blanka, politikerna Ingegärd sahlström och Anna-Karin hatt för att bara nämna några i boken halländsk Kvinnokraft på CAl-förlaget som kom ut lagom till Bokmässan.

För oss skribenter har det varit ett verkligt lyft att få möta så många inspirerande, kloka och djärva kvinnor. De hade inspirerat oss på samma sätt som vi ville att de skulle inspirera andra kvinnor i alla åldrar. Det var ju det som var själva syftet med boken.

Det som förundrat oss är att det verkar finnas så glest med liknande böcker. Jämlikhetsdebatten har ju pågått i decennier. Förutom de kvinnor som stuckit ut finns ju dessutom alla som gjort storverk i det mer anonyma vardagslivet som lika mycket förtjänar att hamna under luppen.

Med mig efter avslutat skrivjobb bär jag kloka pingisstjärnan Ann-Christin hellman som efter en karriär i världstoppen idag arbetar som idrottspedagog på särskolan i Varberg. hon konstaterar att samma regler gäller för all idrott oberoende av nivå – man skall utgå från sina förutsättningar, göra så gott man kan och ha roligt. Kan man bättre sammanfatta vad skola och livet går ut på?

Nu är det bara att hoppas på fler böcker med fler intressanta kvinnoöden.

den japanska armén använde kannibalism som ett medvetet vapen under andra världskriget.

Tidigare har det antagits att det handlade om enskilda övergrepp, men militärhistorikern Antony Beevor visar att den ingick i ett system av monstruösa grymheter. Detta är bara en av de förfärliga historiska nyheter Beevor presenterar i sin nästan 1000 sidor tjocka bok. Att den och annat kommit fram först nu beror på att japanska, ryska och kinesiska källor först på senare år blivit tillgängliga. han går grundligt tillväga, är noga med detaljerna men tappar ändå inte det övergripande perspektivet. För mig som i likhet med många simmat långt i floden av böcker om detta krig, framstår Beevors verk som ett av de mest kompletta och mest pedagogiskt upplagda. Författaren tar oss med på en kronologisk resa runt jorden och låter läsaren känna, se och uppleva vad människan i värsta fall är kapabel till. Och där ligger en av bokens största förtjänster: Den tvingar oss att inse att inget är givet och att allt som inte försvaras kan förloras., inklusive människovärdet hos både offer och förövare.

BIRGITTA TINGDAl

sVANTE IsAKssON

Glest med böcker om kvinnliga förebilder

På gång... vardagsrasism, amerikansk höger och bortglömd feministisk författare Främling, vad döljer du för mig?

Marcus Priftis

Den amerikanska högern Martin Gelin

denna bok handlar

i sin reportagebok

inte om Breivik eller sverigedemokraterna.

Den största delen av rasismen utförs av sådana som du och jag. Det handlar om rädsla och makt, svenskhet och segregation och hur även antirasister riskerar att glida ut på rasismens villovägar. (leopard)

30

skildrar Martin Gelin hur UsA:s konservativa, som ansågs uträknade när Obama vann valet för fyra år sedan, inför presidentvalet 2012 dominerar den politiska debatten i UsA, starkare och mer fundamentalistisk än någonsin. Martin Gelin förklarar varför. (Natur&Kultur).

sanningens vägar Monica lauritzen varför firar vi August strindberg men har glömt bort Anne Charlotte leffler? På 1880-talet skrev hon om den verklighet en kvinna från hennes egen miljö mötte och om kvinnors rätt till självständighet, arbete, egendom, utveckling och kärlek – men också om klassklyftor. (Bonnier)

Melankolins förlamande effekt när anmälaren undervisade i psy-

kologi på 60-talet hände det att en kunnig elev förvånade sig över att vi så snabbt lämnade de normala ungdomarna för att dyka ner i komplex, trauma, psykiska avvikelser, psykiatri. Ja, de undervisningsfilmer som stod till buds bidrog nog också till detta. Nu har denna kritik blivit högst aktuell genom bland andra amerikanen Martin seligman, som lanserat positiv psykologi som ”en paraplyvetenskap för forskning om psykologiskt välbefinnande, lycka och tillfredsställelse i livet”.

Denna rörelse presenteras av kulturjournalisten Johan Wennström i Dygdens glädje där han beskriver hur problem och elände dominerar inte bara psykologin utan hela konst- och kulturvärlden. samtidigt som västvärlden visar upp allt högre siffror för depression har idealiseringen av den psykiska ohälsans bidrag till kulturen ökat. I själva verket har depression, melankoli och utanförskap en förlamande effekt på vår konstnärliga kreativitet. Wennström och den positiva psykologin vill peka på de klassiska dygderna, vishet, tapperhet, humanitet, rättrådighet och återhållsamhet som hörnstenar i ett liv värt att leva. I kapitlet ”Manhattanprojektet” ger han en inspirerande översättning av dessa dygder till ett modernt språk i en modern värld.

Detta är ett budskap helt i linje med folkhögskolans pedagogik, där uppsatsrättning mer är ett försök att påtala de goda formuleringarna än att stryka under felen, där intresset för sociala problem kombineras med gruppsamtal och projekt för bättre samhällen.

En spännande liten bok. Varför inte ta upp den i en läsecirkel i ditt lärarlag ?

BJÖRN hÖJER

TIDSKRIFTEN

Ny spännade tidning om estetiska ämnen det var inte tekniken som gjorde att Apple idag är ett av de högst värderade företagen i världen. Hemligheten med Apple var att steve Jobs förstod att förena tekniken med användarvänlighet och skönhet.

Innehållet måste ha en form som gör den enkel att använda, skön att se på och hålla i. Estetik, form och innehåll hänger ihop. Men den nya gymnasiereformen innebär att du inte längre får poäng för att studera estetiska ämnen i gymnasiet. De anses inte som "nyttiga," såvida du inte kan motivera dem ekonomiskt.

Det var vad som hände när miljöpartisen och riksdagsledamoten Tina Ehn försvarade de estetiska ämnenas plats i en riksdagsdebatt med Jan Björklund. Hon fick använda ekonomiska argument, som

musikexporten, för att försvara de estetiska ämnena. Men forskning visar att estetiska ämnen skapar läreffekter i ämnen långt utanför de egna. De hjälper eleverna att utvecklas som människor, säger Bernt Gustavsson, professor vid Örebro universitet, i en intervju i det första numret av lärarförbundets nya tidning Uttryck, en sammanslagning av förbundets tre tidningar om estetiska ämnen. Mitt spontana intryck är att läsarna har tjänat på sammanslagningen och fått en spännade tidning med angelägna ämnen som jag tror breddar läsekretsen och borde intressera många lärare på folkhögskola, inte bara i estetiska ämnen.

Och så är den snygg.

STAFFAN MYRBÄCK

PERSONER

john hattie, professor

i pedagogik i Melbourne, Australien, kommer till stockholm 23 november för att tala om synligt lärande och skolutveckling. I en unik forskningsöversikt om ca 50 000 undersökningar och över 80 miljoner elever har han undersökt vad det är som påverkar elevernas studieresultat. Hans viktigaste budskap är att inget slår en skicklig lärare, med särskild betoning på samspelet mellan lärare och elev.

maria arnholm, ny statssekreterare till folkbildningsministern nyamko sabuni, besökte Folkbildningsrådet 30 augusti för en dialog om folkbildningen. Hennes egna erfarenheter av folkbildningen är Vuxenskolan under sin tid i Folkpartiets ungdomsförbund.

Hon sjunger i en kör i samarbete med ett studieförbund och kommer från Kungälv där nordiska Folkhögskolan är en viktig del av stadsbilden.

håkan juholt besök-

te Färgelanda folkhögskola 2 september och talade om demokrati.

– ni kan vara den första generationen där demokratin försvinner, sa Juholt, enligt tidningen Bohuslänningen och hänvisade till att allt färre engagerar sig i partier. Han hade inget svar på hur man ska få fler engagerade men sa att han trodde på en förstärkt elevdemokrati, boendedemokrati och folkrörelsedemokrati.

31

S F H L - P O R T R ÄT T – Vi måste slå vakt om bildningen. De flesta på allmän linje kommer för att de måste, för att de har misslyckats i det vanliga skolsystemet. De är ganska illa behandlade och tuktade när de kommer till oss. Foto: Staffan Myrbäck

”Folkhögskollärare är nog ganska snälla och vill gärna lita på folk” – Så länge det rullar på med en rektor som som vet hur det fungerar på golvet går det ju bra. Men när vi en tid fick en rektor som rationaliserade och flyttade om folk utan vidare vaknade vi till som facklig organisation. staffan myrbäck malin berglund var 27 år när hon kom till Vindelns folkhögskola för 15 år sen. Hon var utbildad gymnasielärare i biologi och kemi och hade möjligen trott att hon skulle få avsluta sin karriär som lärare på folkhögskola, inte börja där.

Som ung relativt nyexaminerad lärare kunde hon vara lite ifrågasättande och ville diskutera. Men i fikarummet blev hon lite ställd när hon fick höra argumentet att det var ”folkhögskolemässigt” att göra på det ena eller andra sättet, vilket var svårt att säga emot eftersom hon inte var så säker på vad det var. Ibland tyckte hon att de använde folkhögskolemässigheten för att de inte hade annat

att komma med.

– Nu sitter jag själv där och säger ”att det är folkhögskolemässigt att göra så.” som på många folkhögskolor är en yngre generation på väg in också på Vindeln. Malin Berglund tillhör snart de som varit där längst.

– Det hände mycket under mammaledigheten. När jag kom tillbaka var många nyanställda.

Flera i den äldre generationen som slutade var jämngamla.

Plötsligt tillhörde jag dem som var äldre och varit här länge.

Den fackliga aktiviteten i lokalavdelningen var länge ganska låg. De första sju åren i Vindeln var Malin Berglund med i lr, Lärarnas Riksförbund.

– Jag gick med som studerandemedlem och fick mycket hjälp av dem i början så jag tänkte att jag blir kvar till jag vet hur det blir. Sen har jag insett att LR har väl ingen aning om vad folkhögskola är. Vi kan ju inte jämföras med någon annan skolform, säger Malin Berglund som sedan två år är

ordförande i sfhls 15 medlemmar starka lokalavdelning.

Det som fick lokalavdelningen att vakna till liv var när landstinget anställde en rektor som genomförde förändringar med en hastighet som fick facket att ifrågasätta om man fick göra så. Efter bara drygt ett år, för fyra år sedan, ersattes rektorn av Anna Sjödin.

– Idag är det väldigt bra stämning på skolan. Annas dörr står alltid öppen på vid gavel. men facket FInns ju särskilt till för de gånger när det inte fungerar bra. Då gäller det att ha kläm på när, hur och i vilken ordning saker och ting ska skötas mellan anställda och arbetsgivare, t.ex. när samverkansavtal ersätter mbl-förhandling. Vilket inte alltid är så lätt. Malin Berglund var med på sfhlveckan i våras då hon gick de fackliga kurserna men trots det tycker hon att det kan vara svårt med den formella gången.

– Jag går kurs efter kurs och ibland känns det som att jag förstår allt mindre. Det är så självklart för våra ombudsmän.

Det är en sak att förstå det teoretiskt men när det kommer till det praktiska kan det bli rörigt.

Malin Berglund är gift med en metallare som är strikt fackligt skolad i vilken ordning saker och ting ska göras.

– Han tycker vi är jätteflummiga och säger ”ni går ju med på vad som helst.” Det är nog så att vi folkhögskollärare är ganska snälla och vill gärna lita på folk. Så länge det fungerar är det jättebra.v