Folkhögskolan 5 2017

»Litteraturen kan ställa bra frågor men behöver inte ge några svar« Majgull Axelsson, författare

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 5/2017

OLKHÖGSKOLAN Historisk satsning på folkhögskolan i regeringens budget På Hola lär man sig om drev & häxjakt

Simona Ciuraru, Cassandra Ciuraru & Zinica Ciuraru:

»VI VILL GÅ I SKOLAN OCH ARBETA, INTE TIGGA«

De går i folkhögskola när alla andra är lediga

”Mixen av forskning och lärarerfarenhet gör att antologin bjuder på en intressant bredd. Olika perspektiv ger läsaren möjlighet att utforska en rad aktuella områden inom området digitalisering.”

Marie Leijon, BTJ-häftet nr 6/17

230:-

*

*Frakt tillkommer

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

”

Framtiden är ingen fast destination vi är på väg emot. Det är något vi skapar genom våra handlingar och önskemål.

REDAKTÖREN

Det är bara att ta av sig hatten

Foto Håkan Elofsson

D

et finns tillfällen när någon täpper till truten på en och man känner sig helt tillfreds med det. Med regeringens senaste budget är det väl bara att ta av sig hatten – även om förslaget också väcker en del frågor och problem.

I förra numret landande jag i en kritisk betraktelse huruvida den här regeringen levererat bättre förutsättningar för folkhögskolan och framför allt folkhögskollärarna. Under mandatperioden har det blivit en hel del uppdragsutbildningar i folkhögskolan, där staten bestämmer vilka kurser folkhögskolorna ska ägna sig åt. Inte heller har folkhögskollärarna fått del av något lärarlyft. I förra årets budget satsade man visserligen 187 miljoner kr på 3 000 extra platser i folkhögskolan men det var oklart om det handlade om en tillfällig satsning. Det både huvudmän och lärare önskat sig är en generell höjning av folkbildningsanslaget.

Tidningen hann inte mer än komma i brevlådan förrän regeringen lade ett budgetförslag som innebär en rejäl satsning på folkhögskolan. Utöver de 3 000 extraplatserna folkhögskolan fick ifjol får man ytterligare 380 miljoner kr motsvarande 5 000 studieplatser i allmän och särskild kurs. Det är betydligt mer i bidrag per studieplats jämfört med tidigare. Sammantaget 8 000 platser som dessutom föreslås bli permanenta.

Det innebär att regeringen under denna mandatperiod utökat antalet platser i folkhögskolan från 25 000 till 33 000 platser. En utökning som motsvarar 25-30 folkhögskolor! Nu återstår frågan hur pengarna ska fördelas. Får skolorna själva avgöra hur de mycket som ska gå till allmän respektive särskild kurs? Får de också användas till kortare kurser? Blir det ett lärarlyft i folkhögskolan? Det senaste lär bli nödvändigt. Går förslaget igenom i riksdagen måste folkhögskolorna omedelbart ge sig ut och hitta, i runda slängar, 500 lärare på en arbetsmarknad där det råder en skriande brist på lärare. Fortfarande kan nog de – jämförelsevis – FOLKHÖGSKOLAN

»Men det är kanske en nödvändig inskränkning av folkbildningens frihet att själv fördela alla pengar«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare och har inga problem med höstmörkret.

goda arbetsförhållanden i folkhögskolan väga upp folkhögskollärarnas lägre löner men Folkbildningsrådets senaste undersökning visade en arbetsmiljö med ökad arbetsbörda och mer stress. Nästa fråga blir att fasa in de nya lärarna i folkhögskolornas fria skolform, traditioner och pedagogik.

En intressant iakttagelse är också att det verkar som att regeringen i sin budget följer det råd utredaren Erik Amnå för fem år sedan lade i folkbildningspropositionen Folkbildningens samhällsvärden.

Amnå var kritisk mot att statsbidraget schablonmässig delas på hälften mellan folkhögskolor och studieförbund. Han menade att folkhögskolan borde ha en större andel av folkbildningsanslaget eftersom den har fler deltagare med lägre utbildningsnivå och därmed större förutsättningar att motverka utbildningsklyftorna. Det ser ut som att regeringen nu gör det Amnå föreslog. Istället för en generell höjning av folkbildningsanslaget bestämmer regeringen att det är folkhögskolorna som ska ha huvuddelen av pengarna. Men det är kanske en nödvändig, men försiktig, inskränkning av folkbildningens frihet att själv fördela alla pengar.

Staffan Myrbäck

5 2017 3

14

INNEHÅLL Tio frågor: Folkhögskolan och komvux bidrar idag till att forma individualistiska medborgare, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik. Sid 6 Månadens linje: Kalix folkhögskola satsar på att utbilda framtidens youtubestjärnor. Men frågan är om det är ett framtidsyrke? Sid 8 Siffror: De flesta som gått studiemotiverande folkhögskolekurser har idag ett arbete. Majoriteten av dem som går i studiecirkel är kvinnor, Sid 8 Budget: Regeringen vill utöka antalet platser i allmän och särskild kurs med 5000 platser. Förslaget stöds av Centern och har därmed en riksdagsmajoritet. Sid 10

Omslag: Anneli Hildonen

Jobbar gratis för att lära romer svenska En professor i kemi, en ingenjör och en pensionerad folkhögskollärare lär romska EU-migranter, som tigger för att överleva, att läsa och skriva på svenska. Sid 14

Krönika: Med lång erfarenhet hävdar jag att folkhögskolan också idag skiljer sig från andra utbildningar, skriver Anette Lydén, Sigtuna folkhögskola. Sid 34

20

Här lär man sig allt om häxjakt Sveriges enda häxmuseum har flyttat in på Hola folkhögskola där deltagarna lär sig allt om drev, klappjakt och mobbning, både förr och nu. Sid 20

F

Skriver om maktlöshet och skam

Majgull Axelssons böcker rör sig kring maktlöshet, utsatthet, skuld, och skam, ofta utifrån gömda skamfläckar i vår historia.

Vi har träffat författaren i hennes hem på Lidingö. Sid 30

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se Sista 08–601 25 20 manusdag för Bokningsstopp Folkhögskolan nr 6/2017: Nr 6 /2017: 6/11 PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se 08-737 66 80

6 NOVEMBER

UPPLAGA: � ��� TS-distribution (2015)

Utgivning: 6 december

NYHETER

Lyckad insamling till Tanzania Våren 2017 genomförde 30 folkhögskolor i Sverige kampanjen Glokalt dagsverke. Kampanjen samlade in 151 000 kr där större delen av pengarna går till ett fotbollsprojekt på folkhögskolor i Tanzania. Projektet handlar om att utbilda unga, kvinnliga ledare inom fotboll som vet sitt värde såväl på fotbollsplanen som i samhället.

På folkhögskolorna i Tanzania, Folk Development College (FDC), får kvinnliga deltagare möjlighet att studera med en fotbollsprofil. Yrkesstudierna kombineras med teman kring entreprenörskap, kommunikation och att stärka deltagarnas självkänsla och egenmakt. Projektet genomförs på 25 folkhögskolor i 18 regioner och är ett samarbete mellan folkhögskolesföreningarna Karibu Tanzania, Karibu Sverige samt det Tanzanska fotbollförbundet. Målet är att 1250 unga kvinnor ska delta i fotbollsprojektet.

De insamlade pengarna betalas ut till Karibu Tanzania och ska bland annat användas till en coachutbildning för alla kvinnliga lärare på folkhögskolorna som genomgått en första tränarutbildning.

Det övergripande syftet med kampanjen Glokalt dagsverke var också att uppmärksamma de globala målen Rätt till utbildning med fokus på vuxnas rätt till lärande och jämställdhet. 774 miljoner människor i världen kan inte läsa eller skriva.

Två tredjedelar av dem är kvinnor.

Ett annat mål var att sprida information om folkhögskolornas arbete för en globalt hållbar utveckling, både i Sverige och i världen.

FOLKHÖGSKOLAN

Politiker kräver lönesatsning i folkhögskolan I Kalmar län kräver landstingspolitiker från alla partier pengar till en lönesatsning i folkhögskolan. De menar att löneskillnaden mellan den vanliga skolan och folkhögskolan sned­vrider konkurrensen.

– Vi har ju en pensionsklyfta snart, då många går i pension.

Då gäller det att vi kan ge bättre lön när vi ska rekrytera nya lärare, säger Linda Fleetwood, ordförande i folkhögskolestyrelsen i Kalmar läns landsting.

Det är viktigt att folkhögskollärarna får samma lönelyft som regering och riksdag gett lärarna i den vanliga skolan. Det skriver representanter från de fyra allianspartierna samt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i ett gemensamt debattinlägg i tidningen Dagens Samhälle.

Inlägget är undertecknat av de politiska representanterna i folkhögskolestyrelsen i Kalmar läns landsting, som har fyra folkhögskolor.

– Folkhögskolorna ligger ju lågt lönemässigt jämfört med den vanliga skolan. Vi måste hänga med om vi ska kunna rekrytera lärare, säger Linda Fleetwood, ordförande i folkhögskolestyrelsen till Folkhögskolan.

I debattinlägget skriver man att det är bra att riksdag och regering har satsat på lärarlyft i den vanliga skolan när det gäller kompetensutveckling, fortbildning och löneutveckling men det borde också ha gällt folkhögsko-

lan. Dagens löneklyfta är inte rimlig skriver man: ”De kraftigt ökade löneskillnaderna mellan lärare i den vanliga skolan och folkhögskolan har också snedvridit konkurrensen, vilket gjort att de senare får allt svårare att rekrytera nya lärare.”

Linda Fleetwood: – I och med att regeringen har satsat på lärarlyft i den vanliga skolan är det självklart att lärarna i folkhögskolan också ska ingå i satsningen. Folkhögskollärarna är minst lika viktiga som någon annan lärare. Inte minst med tanke på folkhögskolans roll och hur den har utvecklats på senare tid, att den har fått många statliga uppdrag, allt ifrån integration till att ta hand om långtidsarbetslösa. Folkhögskolan har ju fått ett ännu större och tydligare samhällsuppdrag än tidigare. Då är det självklart att också lärarna ska ingå satsningarna, säger Linda Fleetwood.

Staffan Myrbäck

5 2017 5

10 FRÅGOR

» Folkhögskolan blir allt mer lik komvux« Folkhögskolan och komvux bidrar idag till att forma individualistiska medborgare som främst ska lära sig att ta ansvar för sig själv, sina framgångar, misslyckanden och sin anställningsbarhet. Det menar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik som lett en studie där man intervjuat lärare, elever och deltagare på folkhögskola och komvux. text & foto: staffan myrbäck

1

Ni har gjort en studie där ni jämför folkhögskola och komvux och du skriver att allmän kurs blir allt mer lik komvux. Hur menar du då?

– Lärarna är väldig tydliga med att det här är inte de deltagare som folkhögskolan bör ha, unga som kommer direkt från gymnasiet, som är omogna och inte tar ansvar. Lärarna saknar den bredd på deltagare som de hade för 10, 20 år sedan. Så frågan är: Kan man fortsätta att bedriva samma pedagogiska verksamhet som tidigare med den grupp deltagare som folkhögskolan möter idag?

2

Och vad är svaret?

– Några lärare säger så här: Genom att vi har den här målgruppen tvingas vi in i mer traditionell klassrumsundervisning och kan inte skapa den grund som krävs för deltagarna att jobba demokratiskt, diskussionsbaserat och fritt.

3

Vad menar de med traditionella undervisningsformer?

– Det är inget vi fördjupar oss i utan det handlar mer om att lärarna positionerar sig mot något de å ena sidan vill göra och å andra sidan blir tvingade att göra. De kan inte kan ägna sig åt de kollektiva arbetsformerna utan tvingas arbeta på ett annat sätt

4

I intervjuerna talar lärarna om att den höga frånvaron på lektionerna påverkat pedagogiken. Hur? – Lärarna säger att närvaron har sjunkit så kraftigt att det påverkar allting annat. Är det många frånvarande spricker planeringen och man tvingas bli mer traditionell i sin undervisning.

– Det finns riksdagspartier som tjatar om att folkhögskolor borde få leverera komvux på riktigt för ungdomar som inte passar in i gymnasieskolan, säger Andreas Fejes, professor i vuxen­pedagogik i Lin­köping.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

5

Mer envägskommunikation och individualiserad undervisning?

– Vi grävde inte ner oss i de frågorna men min gissning är att det blev mer klassrumsundervisning.

6

Det förvånande är att deltagarna beskriver en mer kollektiv arbetsform än vad lärarna gör. Hur kommer det sig?

– Den slutsats vi drar, lite tillspetsad, är att folkhögskolans historiska självbild av en plats för personlig utveckling är så stark att både lärare och deltagare plockar upp det i sin beskrivning av verksamheten idag. Sen är jag övertygad om att enskilda deltagare upplever att man blir sedd, får delta i samtal och så vidare.

Men det intressanta är att lärarna säger att de inte på samma sätt som tidigare kan jobba med kollektiva arbetsformer eftersom dessa deltagare är så omogna och dåligt förbereda.

7

Är det lärarna som missar något eftersom de är fast i en historisk bild av hur folkhögskolan och deltagarna ska vara?

– Den kritiska frågan är att man har de deltagare man har, och då måste man utifrån den kunskap och erfarenhet man har av folkhögskolan som pedagogisk praktik forma metoderna utifrån den målgruppen. Då kan man inte ha nostalgiska tillbakablickar.

8

Du skriver att folkhögskolan och komvux utbildar en allt mer individualistisk medborgare. Hur menar du då?

– Det är ett slags nyliberal strömning kring hur vi tänker kring medborgare idag, vad jag kallar The individualized citizen. Som organisationsform är Komvux upplagd för människor som skapar sina individuellt valda vägar genom livet och som FOLKHÖGSKOLAN

blir ansvariggjorda för både sin lycka, sina misslyckanden och anställningsbarhet. Folkhögskolan är annorlunda i sin pedagogiska utformning, ofta med sammanhållna grupper och kurser.

Men, lite tillspetsat, eftersom deltagarna beskrivs som så individualistiska känner sig lärarna tvingade att söka mer traditionella undervisningsformer. Vad blir folkhögskolan då? Leder det till att man skapar pedagogiska former som uppmuntrar och stödjer en individualistisk utveckling?

9

En kritik mot studien är att man inte kan dra så långtgående slutsatser av att ha undersökt en folkhögskola.

– Våra tolkningar skall inte generaliseras. Dessutom tittar vi på hur deltagare och lärare talar om sammanhanget, inte hur det verkligen är. Utifrån den här studien finns det tendenser som är viktiga att diskutera. Det man kan lägga till är att folkhögskolan idag får en mängd uppdrag som man tar på sig. En del folkhögskolor ger sig i viss mån in på komvuxmarknaden, t ex sfikurser, språkintroduktioner för nyanlända ungdomar i kommunernas regi, som ju är en reguljär gymnasieutbildning. Hur ska folkhögskolan möta den utvecklingen, samt dagens målgrupper i relation till pedagogiska praktiker och olika ideal som ryms inom folkhögskolan?

10

Vilka råd har du att ge lärare som upplever samma sak som lärarna i undersökningen?

– Jag kan inte ge specifika råd men vad man kan säga är att inte stanna kvar i dåtiden utan utgå från den verksamhet och de deltagare man har idag och utveckla den pedagogiska praktiken utifrån de mål man har med utbildningen, och det är jag övertygad om att man redan gör ute på folkhögskolorna.

Vill bli lärarassistent – får inget studiestöd

• Ålderstaket på studiemedel gör att personer som vill utbilda sig till lärarassistente r inte kan få studiestöd. Två arbetslösa kvinnor som sökte Östra Grevies folkhögskola lärarassistentutbildning är båda 57 år. Eftersom Centrala Studiestödsnämnden, CSN, satt ett ålderstak på just 57 år kan inte kvinnorna få studielån. På CSN motiverar man ålde rsgränsen med att återbetalningar varje mån ad för den som är äldre än 56 år blir för stora för de flesta om man ska hinna betala av hela lånet.

Helena lind, en av de sökande, säger till Sydsvenskan att reglerna är förlegade: – Vi kommer att jobba i minst tio år till.

Samhället förväntar sig att vi ska jobba till vi blir närmare 70 år. Att man stänger oss ute från en sådan här möjlighet är otroligt dåligt.

Räddas i sista minuten

• Det ser ut som att Furuboda folkhögsk ola räddas i sista minuten av regeringens höst budget. Förra året gick skolan minus med två miljoner kr. Året dessförinnan låg unde rskottet på tio miljoner kr. Furuboda tar emot många deltagare med funktionsnedsättni ng och får extra pengar för detta av Spec ialpedagogiska Myndigheten. Men de sena ste åren har anslaget till Furuboda minskat, eftersom allt fler folkhögskolor har sökt och konkurrerar om anslaget. Men i regeringe ns budget föreslås en höjning med 30 miljo ner kronor av det särskilda stödet, som är öronmärkt för deltagare med funktionshind er.

– Jag blev jätteglad för detta. Men sen undrar jag hur pengarna ska fördelas, säger Jenny Anderberg, skolans rektor.

Psykologstudenter hjälper e-sportare att samarbeta

• E-sportutbildningen på Strömbäcks folkhögskola tar till ett ovanligt grepp för att skapa laganda. Deltagarna på e-sportu tbildningen få handledning av psykolog studenter på Umeå universitet i samarbet e och lagkänsla. I sex veckor ska de studeran de på psykologprogrammet hjälpa till med att bygga upp lagandan för e-sportarna på Strömbäck.

5 2017 7

MÅNADENS LINJE: YOUTUBE

Ska utbilda nya youtubestjärnor »Hälften av de som sökt är kvinnor« Youtuber – är det ett framtidsyrke? Det återstår att se, men intresset blev stort när Kalix folkhögskola aviserade sin nya utbildning, 45 personer ansökte till de 15 platserna.

– Fast ska jag vara ärlig kom de flesta ansökningarna först efter den sista ansökningsdagen, säger Anders Durvall, kursansvarig för youtubeutbildningen, som startade 2 oktober.

Han konstaterar att det var svårt att nå ut till rätt personer med information om den nya utbildningen. Men då media fick nys om det hela tog det fart och i slutet av september fick han och kursens lärare, Pia Nyberg, sålla. 45 personer mellan 18 och 74 år, varav hälften kvinnor, hade då skickat in sina ansökningar, inklusive ett personligt brev om varför de ville gå den.

– Vi försökte skapa en grupp som är ganska bred både i fråga om ålder och förkunskaper, säger Anders Durvall, som är lite överraskad över att flera av

3 8 m

de sökande redan hade jobbat med Youtube, trots att det enda kriteriet för att söka till utbildningen var avklarad grundskola.

Andra sökande hade lång yrkeserfarenhet av bland annat journalistik. Utbildningen går på distans på heltid i i fyra månader och leds av Pia Nyberg, lärare i webbföretagande och marknadsföring vid Kalix folkhögskola.

Det var också hon som fick skolan att göra satsningen, eftersom hon sett ett stort behov av mer kunskap i sociala medier och rörlig bild. Inte minst behöver den tekniska nivån ”där ute” bli bättre. Utbildningen innehåller grunderna inom manus, film och filmredigering, men också marknadsföring, reklam och finansiering.

När utbildningen började omtalas i media fick Anders Durvall samtal från ett nytt,

För första gången på mer än tio år ökar svälten i världen. Det konstateras i en ny FN-rapport. 2016 bröts trenden med minskat antal hungrande i världen. Nu beräknar FN att elva procent av mänskligheten lider av undernäring eller olika grader av svält. Förra året var det 815 miljoner människor som regelbundet inte kunde äta sig mätta.

Det är 38 miljoner fler än 2015. 155 miljoner av de hungrande är barn under fem år.

iljoner

Tre av fyra deltagare, 75 procent, som gick studie­ motiverande folkhögskolekurs år 2010 förvärvsarbe­ tar idag. Det visar en ny rapport från Folkbildnings­ r­ådet. Rapporten visar också att närmare fyra av tio unga arbetslösa som har gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs väljer att studera vidare.

8

– Vi har inte Inte hunnit fundera på hur vi ser på det rent folkhögskolemässigt. Men att jobba med företagare är väl inte direkt folkbildning, säger Anders Durvall, kursansvarig för Kalix youtubeutbildning.

oväntat håll: företagarföreningar.

– De har väl börjat inse att ju duktigare du är på digitala medier, desto bättre förutsättningar kommer du att ha att nå din målgrupp. Men vi har inte inte hunnit fundera på hur vi ser på det rent folkhögskolemässigt.

Man vill ju hela tiden hitta nya vägar, men att jobba med företagare är väl inte direkt folkbildning. Är youtuber verkligen ett framtidsyrke? I den digitala världen går allting så snabbt, att det kanske är helt ute med Youtube om några år?

– Så kan det vara. Men jag tror att kraven på att kunna sådant här rent generellt kommer att finnas kvar för den vill ta sig ut i arbetslivet. Så folk kommer att kunna ha nytta av den här utbildningen även om de inte blir youtubers.

Av Ingela Hofsten

58%

Det är mest kvinnor som deltar i studiecirklar, såväl bland utrikes födda som dem som är födda i Sverige. Det visar Folk­ bildningsrådets rapport, Cirkeldeltagare från andra länder. Av de som var utrikes födda var sex av tio deltagare kvinnor, 58 procent. Bland inrikes födda var det något fler, 62 procent.

7 5 pro

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

» Den frågan är ovanligt lätt att besvara«

När nu identitetshögern återtagit de idéer som alltid varit deras kan man lätt tro att det är fakta, källkritik och sanning som ska rädda oss ur det här eländet. Men också det går galet. Fakta är stumma, blinda och omöjliga att komma till tals med. De kan vara falska eller sanna men de är inte sanningen, och de vägleder oss inte. Om vi får veta hur det står till med våldsbrottsligheten i förorten så är dessa statistiska fakta inte ett svar på varför, eller på hur man ska förhålla sig till individers rätt att migrera. Fakta behöver ett dialektiskt förnuft för att få liv och mening. Kunskapen behöver klokskap och värderingar för att bli något annat än en rabblande encyklopedi.

Lena Andersson, DN, 15 september 2017 I den vanliga skolan har riksdag och regering gjort satsningar på lärarlyft både när det gäller kompetensutveckling, fortbildning och löneutvecklingen. Det är nu viktigt att även folkhögskolans lärare får samma lyft. Det behövs så att våra medarbetare kan fortsätta ge deltagarna de bästa förutsättningarna för att lyckas uppnå sina mål.

Folkhögskolestyrelsen för Landstinget i Kalmar läns folkhögskolor med representanter från alla partier, utom Sverigedemokraterna.

18 september 2017 Bildning ryms inte i en bur. Bildning är frihetslängtan, en strävan efter fortgående förändring, en manifestation av viljan att vidga världen och det egna jaget.

Per Svensson, journalist och författare. 29 september 2017 i Sydsvenska Dagbladet FOLKHÖGSKOLAN

Den socialdemokratiske riksdagsmannen Björn Wiechel frågar det likaledes socialdemokratiska statsrådet Anna Ekström på vilket sätt folkhögskolan spelar en viktig roll i själva kunskapslyftet.

Björn Wiechel (s): ”Herr talman!

Min fråga går till statsrådet Anna Ekström. Regeringen har under mandatperioden satsat stort på Kunskapslyftet, dels för att människor ska kunna ta de jobb som finns, dels för att arbetsgivare ska få tag på den kompetens de behöver. I den senaste budgeten har det aviserats ytterligare satsningar på totalt över 80 000 platser. Av dem är det ungefär 5 000 som ska gå till folkhögskolorna. Den fria och frivilliga folkbildningen och folkhögskolorna har en särprägel i samhället jämfört med exempelvis komvux.

På vilket sätt anser statsrådet att folkhögskolan och folkbildningen med sin särprägel har en viktig roll att spela i just själva Kunskapslyftet?

Statsrådet Anna Ekström (s): ”Herr talman! Den frågan är ovanligt lätt att besvara. KunskapslyfDen kongolesiska människorättsförsvararen Gégé Katana Bukuru får regeringens Per Anger-pris för sin kamp för kvinnors rättigheter i det våldsdrabbade DR Kongo.

Per Anger-priset är svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati.

Priset delas ut vid en ceremoni i Stockholm 19 oktober.

tet är brett, ska vara brett och ska innefatta många olika former av utbildningsinsatser. Här spelar folkhögskolan en mycket viktig roll. Regeringen har under mandatperioden byggt ut folkhögskolan ordentligt, och vi avser att fortsätta den utbyggnaden.

Vi avser också att se till att den utbyggnaden kan åtföljas av en kvalitetssatsning.

Folkhögskolan kan erbjuda unika förutsättningar för de tyvärr alltför många som i dag saknar en fullständig gymnasieexamen med en välkomnande pedagogik och engagerade lärare i en unik miljö. Med en tradition av sann folkbildning kan folkhögskolan verkligen betyda en skillnad för många människor. Regeringen har för avsikt att stärka folkhögskolan så mycket det går utan att dess unika särart går förlorad.

Riksdagens frågestund 14 september I över trettio år har Gégé Katana Bukuru arbetat för att minska det sexuella våldet mot kvinnor. Hon lever under ständiga dödshot.

– Utmärkelsen bidrar till att öka synligheten för kvinnors kamp under väpnade konflikter, och kan ge mig ökat skydd mot olika former av hot, säger Gégé Katana Bukuru.

5 2017 9

B U DG E T E X T

RA

Historisk satsning på folkhögskolan Regeringen föreslår en permanent utbyggnad av antalet platser i folkhögskolan med sammanlagt 8000 platser i allmän och särskild kurs. En ökning som motsvarar 25–30 folkhögskolor.

Men utökningen väcker också frågor om hur mycket pengar det egentligen blir per studieplats. text: staffan myrbäck foto: istock

10

NYHETER Det är uppenbart att regeringen har lyssnat på folkhögskolornas huvudmän och lärarnas representanter, som länge har önskat en höjning av anslaget till folkhögskolornas långa kurser. I många år har regeringarna valt att ge anslag som gått till olika typer av uppdragsutbildningar, där staten bestämt vilka kurser skolorna ska bedriva. Men nu uppfyller regeringen önskemålen och höjer anslaget till folkhögskolornas långa kurser.

Budgeten innebär att den rödgröna regeringen under sin mandatperiod utökar antalet platser i allmän och särskild kurs med över 30 procent, sammanlagt 8 000 platser. I fjolårets budget sköt regeringen till 187 miljoner kr som gick till 3000 extra platser i allmän och särskild kurs, utöver de 25 000 platser skolorna har. I höstens budget skjuter man till ytterligare 380 miljoner kr som ska gå till 5 000 platser i allmän och särskild kurs.

– Jag tycker att det är fantastiskt. Det är roligt att staten ser att folkhögskolan är en utbildningsform att räkna med. När jag började för sju år sedan gick det inte att utveckla skolan, vi hade vårt tak med deltagarveckor. Nu har vi ju möjlighet att utveckla skolan, säger Lars Johansson, rektor vid Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå.

Många skolor har slagit i taket när det gäller antalet platser. I medeltal har folkhögskolorna 1,8 sökande till varje plats. I Folkbildningsrådets uppföljningar svarar mer än hälften av skolorna att de har två eller fler sökande till varje plats i de långa kurserna.

Regeringens förslag innebär också att ökningen av antalet platser blir permanent, åtminstone till år 2021, så långt budgetplanen sträcker sig.

Men även om folkhögskolorna kan glädja sig åt en utökning av FOLKHÖGSKOLAN

– När jag började för sju år sedan gick det inte att utveckla skolan, Vi hade vårt tak med deltagarveckor. Nu har vi ju möjlighet att utveckla skolan, säger Lars Johansson med anledning av regeringens budget.

antalet platser är det mycket som är oklart. Budgeten tas i december och på mindre än en månad ska man alltså rekrytera deltagare, anställa lärare och hitta lokaler till en skolsatsning som motsvarar 25–30 folkhögskolor.

– Det är naturligtvis positivt att man satsar på folkhögskolorna. Det som är problematiskt är att det är så snabba startsträckor. Det här ska införas från 2018 och vi vet inte hur det blir förrän budgeten tas i december.

Det här är inget vi kan genomföra förrän nästa höst, säger Pethra Bixo Larsson, rektor på Sundbybergs folkhögskola.

Ett annat orosmoment är hur regeringen beslutar om fördelningen av platserna, hur mycket som ska gå till allmän kurs och hur mycket som ska gå till särskild kurs. Av de 3000 extra platserna som skolorna fick förra året gick 2000 till allmän kurs. Och även bland de återstående platserna gick en del till allmän kurs.

Då kan det bli svårt menar Krister Ramström, rektor på Albins folkhögskola i Landskrona:

– Det här är avhängigt hur pass mycket man kommer att styra dessa 5 000 platser. Säger man att de ska användas till allmän linje kan det bli svårare att få tag i tillräckligt många deltagare. Men är man öppen för profillinjer och speciallinjer, och kanske även kortare utbildningar, då är det inget som helst bekymmer. Då har vi många idéer om vad man kan göra.

En annan fråga är hur mycket pengar skolorna egentligen kommer att få för varje studieplats eftersom de hittills varit värda olika mycket. Problemet uppstod när regeringen lade sin förra budget, år 2016. Dittills hade skolorna fått 60 000 kr för var och en av de 25 000 platserna i allmän och särskild kurs. Förra året sköt regeringen till 187 miljoner kr till de 3 000 extra platserna i allmän och särskild kurs, vilket innebar att man höjde värdet till 62 300 kr för varje extra studieplats.

I höstens budget föreslår man ytterligare en höjning av anslaget med 380 miljoner kr, som motsvarar 5 000 extra platser.

Centern säkrar anslaget till folkbildningen Centerpartiet stödjer regeringens folkbildningsanslag rakt av och därmed utbyggnaden av folkhögskolan på 380 miljoner kr. I sin skuggbudget skriver Centern att folkhögskolans uppdrag (bör) utökas genom möjlighet till fler att studera på folkhögskola, samt möjlighet för fler folkhögskolor att bedriva språkintroduktionsprogram för nyanlända på gymnasienivå.

Står centerpartiet fast vid sitt stöd har regeringens anslagshöjning till folkbildningen en majoritet i riksdagen. Liberalerna säger däre-

mot nej och avslår pengarna till utbyggnaden av folkhögskolan. I sin skuggbudget skriver partiet att Liberalerna avvisar i huvudsak denna utbyggnad då vi bedömer att den är alltför stor och snabb för att kunna genomföras utan urholkad kvalitet.

I kristdemokraternas budgetmotion framgår inte hur man ställer sig till just utbyggnaden av folkhögskolan utan skriver bara att man avvisar vissa andra satsningar från regeringen inom folkbildning och minskar hela utgiftsområ-

det med 790 miljoner kr 2018.

Sverigedemokraterna avslår regeringens utbyggnad och minskar budgetposten med 298 miljoner kr. Likaså minskar SD regeringens folkbildningsanslag med 770 miljoner och avslår även regeringens förslag på 170 miljoner kr till särskilda insatser inom folkbildningen som riktar sig till asylsökande.

Moderaterna har i skrivande stund inte lämnat in någon motion.

5 2017 11

NYHETER »Det är problematiskt att det är så snabba startsträckor« Det innebär en höjning av värdet på de extra studieplatserna till 76 000 kr. Värdet på varje plats styr ju hur mycket resurser skol­ orna kan lägga på undervisningen.

– Det som är problematiskt är att dessa 5000 extra platser är mer värda än våra övriga deltagarveckor. Det hade varit bra om vi hade samma kronor per deltagarvecka. Nu blir det olika taxor och det funderar jag över hur det blir, säger Pethra Bixo Larson.

På Folkbildningsrådet svarar Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare, att det ska fördelas lika mycket till varje plats.

– Folkhögskolorna får lika mycket oavsett om det är en grundplats, en extraplats eller en extra extraplats. Vi kan inte ha

olika nivåer för platserna.

Sannolikt blir det alltså en höjning av värdet på varje studieplats, om och hur mycket beror på vilka prioriteringar Folkbildningsrådets styrelse gör. Pengarna kan också behövas till annat menar Anna-Carin Bylund.

– Vi ska nu gå ut och fråga folkhögskolorna hur många deltagare de kan ta emot och göra en fördelning utifrån det. Hur det kommer att se ut i slutändan ska Folkbildningsrådets styrelse diskutera efter att vi talat med folkhögskolorna. Det finns ju många olika uppfattningar om hur pengarna ska användas. En del kanske vill lägga hela höjningen på förstärkningsbidraget medan andra vill fördela rakt av.

ANNONS

Engagerade och kommunikativa REKTORER sökes till

Södra Stockholms Folkhögskola och Skarpnäcks Folkhögskola Vi söker dig som vill leda i en kreativ miljö där människor växer genom att jobba närvarande och inkluderande tillsammans med deltagare och personal. På våra folkhögskolor möter du en mångfald människor med olika bakgrund, olika behov och olika drömmar.

För mer information ring ordföranden Gunnar Danielsson, telefon: 08-7894170 eller gå in på Folkuniversitets hemsida www.folkuniversitetet.se/jobb

– Jag undrar hur det blir med värdet på varje studieplats.

Idag är det olika taxor på dem, säger Pethra Bixo Larsson, Sundbybergs folkhögsskola,

KRÖNIKA

Sökes: 500 lärare till folkhögskolan

Om regeringens budget går igenom innebär det att folkhögskolorna måste rekrytera hundratals nya lärare. Räknar man en lärare på tio, elva deltagare är det fråga om 450-500 lärare.

Men konkurrensen är hård. Det råder en skriande brist på lärare i grundskola och gymnasium. På Albins folkhögskola i Landskrona fick man i år problem för första gången.

– Den senaste omgången hade vi två lärare som var intressanta men vi kunde inte matcha dem lönemässigt, trots att vi är en av de folkhögskolor som generellt betalar mest. För första gången hade vi en lärare som sa nej. Även Pethra Bixo Larsson, rektor på Sundbybergs folkhögskola, tycker att det har blivit lite tuffare: – Jag annonserade efter en specialpedagog i somras och fick inte en enda sökande. Andra lärare sökte men vi lyckades inte rekrytera en specialpedagog som var vår önskan, Inte ens en speciallärare.

Men bilden blir en annan om man ger sig norrut. Johan Taavo är biträdande rektor på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå.

– Vi har ganska bra med lärare, och jag vet de som har jobbat hos oss som vill tillbaka, så det är inget större problem, åtminstone inte just nu.

Inte heller Lars Johansson, rektor på Strömbäcks folkhögskola ser några problem med att få tag i lärare: – Jag har inte sett det som något problem överhuvudtaget. Förutsättningen att arbeta som lärare här är betydligt bättre än i den kommunala skolan. Lönerna är inte alltid i topp men här vet lärarna att de har ett arbetstidsavtal som är betydligt bättre än i den kommunala skolan. Å andra sidan ligger vi inte heller så långt efter gymnasielärarna lönemässigt. Jag har jobbat mycket med löneutvecklingen sen jag började här för sju år sedan.

Staffan Myrbäck FOLKHÖGSKOLAN

Sanningar och alternativa sanningar

I

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi. Bredvidstående text finns i en längre version på Folkhögskolans hemsida och i Folkbildarforums tidning FOFO nr 2/2017.

den turbulenta samtiden diskuteras vad sanning och fakta är.

Den massmediala dramaturgin fångar ständigt in oss i snäva ramar som består av ett antingen eller – ”Vetenskaplig sanning eller alternativ sanning” Finns det då inte en tredje möjlighet som ger oss chansen att se på vad sanning och fakta är på ett vidare sätt?

I ett radioprogram uttryckte en vetenskapens företrädare att sanning är liktydigt med ”evidensbaserad kunskap”. Det är livsviktigt inom områden som medicinen. Ser vi dock vidare på den inomvetenskapliga diskussionen, så finns ett antal kriterier för sanning. Kravet på exakthet gäller inte i humanvetenskapen som tolkar och försöker förstå människans och livets komplexitet. Vad gäller faktakunskap kan vi tänka på hur kunskap har formulerats i skolans förordningar: Faktakunskap, färdighetskunskap, förståelsekunskap, förtrogenhetskunskap.

Vad innebär det då att tänka kritiskt? Allmänt sett innebär det att kunna skilja det trovärdiga från det otroliga, det hållbara från det ohållbara. Den kritiska förmågan behöver även användas på det till synes en gång för alla definitivt sanna. Att direkt använda gårdagens eller dagens mallar och erfarenheter på morgondagen kan leda fel. Immanuel Kant uttryckte det så här: ”Erfarenheten lär oss visserligen hur något är beskaffat men inte att det inte skulle kunna vara annorlunda”. Att tänka kritiskt är alltså att tänka ur ett annorlunda perspektiv. Kunskapen öppnar alltid perspektiv mot något helt annat, något som ännu inte finns eller som vi vet. Det säger oss något väsentligt om det kritiska, förmågan att tänka annorlunda. Sanningen måste prövas, både med erfarenheten, med logiken och, med våra handlingar, i praktiken.

De sanningar vi kan uppdaga i skönlitteraturen är också de av annat slag än de strikt vetenskapliga. De förutsätter att livets och människans komplexitet inte kan fångas i enkla formler. Berättelsen är kanske den mest allmänmänskliga formen att framställa ”min sanning”, våra egna tolkningar och vår förståelse av tillvaron.

Min tro är att sökandet av sanning förutsätter att vi har tillgång till olika perspektiv och för det behöver pluralismen försvaras. Det är för att vi kritiskt ska kunna granska vad som är hållbart och trovärdigt, och för att kunna bilda oss en egen välgrundad uppfattning. Det förutsätter en ständigt upprätthållen dialog, både med oss själva och med andra. Det om något, är folkhögskolans och folkbildningens centrala uppgift.

Bernt Gustavsson

5 2017 13

» Vi lär oss läsa för att överleva« En professor i kemi, en ingenjör och en folkhögskollärare.

De arbetar alla ideellt för att lära ut svenska till romska EUmigranter som tigger pengar på gatorna. Sundbybergs folkhögskola lånar ut lokaler gratis. Tollare folkhögskola gav en tid ekonomiskt stöd till en lärare. Men fler folkhögskolor måste ställa upp, säger Tiina Chenon som är pensionerad folkhögskollärare. text : holger nilén foto: anneli hildonen

K

lockan är runt åtta en torsdagsmorgon i början av september. Sex romer i åldrarna 20 till 30 år släntrar in på iogt-nto-gården på Klara Södra Kyrkogata, nära t-centralen. Daniel Butnariu välkomnar dem alla på rumänska och alla säger hej.

Det märks att det inte är första gången de kommer. Alla letar fram sina anteckningsböcker med röd pärm och svart rygg. Det ligger fler pärmar i ett skåp, som tillhör romer som åkt tillbaka till Rumänien eller som inte kunnat komma.

– På morgnarna är vi vanligtvis sju, åtta stycken, berättar Daniel Butnariu.

Själv har han varit i Sverige i sex år och hunnit studera till ingenjör. Hans inriktning har varit kreativitet och team building och han har också genomfört flera kurser i sitt ämne. När han stötte på tiggare på gatan och märkte att han kunde kommunicera med dem på rumänska ville han göra något annat. Många sa till honom att de ville lära sig läsa, skriva och svenska språket. Han kände att han gärna ville ställa upp.

Det är kvinnorna som hämtar kaffe till männen Grafian och Cristi, som också passar på att ladda sin mobil. Zinica och Grafian är gifta. Båda har under perioder arbetat för en svensk städfirma. De har också tillsammans med tio andra romer deltagit i föreställningen Förklädd Gud på Folkoperan. De delade då ut gratisbiljetter till förbipasserande, när de tiggde. Men endast två nappade.

Zinica hade skrivit en skylt där texten började med att hon kommer från Rumänien och behöver pengar till mat. Fortsätt-

Simona Ciuraru, Cassandra Ciuraru och Zinica Ciuraru tränar att skriva på svenska under överinseende av Daniel Butnariu i Stadsmissionens lokaler i Stockholm.

»Vi vill hellre komma hit till skolan än att tigga«

»Många ville lära sig läsa, skriva det svenska språket. Jag kände att jag gärna ville ställa upp«

Daniel Butnariu kom till Sverige för sex år sedan och utbildade sig till ingenjör. När han träffade de tiggande romerna på gatan kände han att han ville göra något för att hjälpa dem.

16

ningen var följande: ”Jag gissar att ingen kommer att läsa detta, men jag kommer att spela i Förklädd Gud på Folkoperan och jag vill gärna ge dig två biljetter gratis, som tack för att du ser mig.”

Cazandra, Zandra och Sofica bläddrar i sina böcker och försöker svara på Daniels frågor: ”Hej, vad heter du? Är du hungrig?” De har alla börjat lära sig läsa och skriva. För de är alla analfabeter. Daniel berömmer dem, de har nu lärt sig alfabetet.

– Vi har aldrig gått i skolan. Så vi måste lära oss läsa och skriva för att kunna överleva. Vi vill hellre komma hit till skolan än att tigga. Vi vill inte tigga utan arbeta.

De föreslår att de ska få putsa fönstren på iogtnto-gården, men har inte fått något gensvar ännu.

– Vi vill inte vara nomader som flyttar hela tiden. Då måste vi starta från noll i varje nytt land.

Förr fanns mycket mer jobb. Men nu har flera arbeten ersatts av robotar och automatiserade fabriker, säger Grafian.

Tidigare har Tollare folkhögskola gett stöd till verksamheten, som drivs av Föreningen Hem, som bildades 2014 för att hjälpa hemlösa eu-migranter som tillfälligt befinner sig i Sverige. Daniel arbetar vidare, men hoppas på fortsatt stöd av Tollare även framöver.

– Det handlar förstås inte enbart om språket. De behöver också hjälp i vardagen, tillägger han.

Zinica berättar att hon blivit bestulen både på sitt id-kort och på sina pengar. De har ibland fått hjälp av organisationer, bland andra Filadelfia, som driver ett boende vid Globen.

– De tycker vi ska sova där och inte på gatan.

Om de inte talat romska med oss hade vi nog inte nappat på det, säger Zinica.

– Vi har erbjudit flera sovplats. Men många känner sig blyga och vill inte störa, de vill hellre sova ute med andra romer, inflikar Daniel.

De sex bläddrar i böcker med bilder. Grafian stavar sig fram: sallad, kikärtor, äpple, melon och kött.

De andra skrattar och försöker själva: soffa, bibliotek, lampa och Jag vill ha en glass.

Efter en timme drar de iväg.

D

et är söndag och klockan är 12. Dags för kursen i svenska på Cyklopen, ett föreningsstyrt kulturhus nära Högdalens centrum, en av Stockholms söderförorter. I receptionen sitter Tiina Chenon: – Det här är folkbildning på riktigt, att vi tar ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Tiina Chenon är folkhögskollärare och gick i pension förra året. Nu är hon engagerat sig i Föreningen Hem och undervisar rumänska romer i svenska. De första romerna anländer, de blir mer än tjugo. De går uppför trapporna och bär med sig FOLKHÖGSKOLAN

– Folkhögskolorna skulle göra mer. I folkbildningen ligger ett ansvar. Vissa har aldrig kunnat läsa eller skriva, säger Tiina Chenon, folkhögskollärare som gick i pension förra året och numera är frivilligarbetare åt Föreningen Hem och undervisar romer i svenska.

fika. Det ska bli fikapaus efter första lektionen.

– De brukar vara 20–25. Antalet beror på polisen. Har det varit en razzia nyligen kommer inte så många. Då har de tvingats flytta till en annan skog längre bort.

– De romer som kommer hit får inget jobb och måste tigga. De bor alla i närheten. Sen försvinner dom efter avhysningarna. De kommer hit också för att ladda mobiltelefonerna, vatten och kaffe, berättar Tiina Chenon.

Gigica Maruntelu vill ta hand om kaffet och bära det uppför trapporna. Hon klagar också på att hon har problem med ögonen. Det är Daniel som tolkar.

Tiina och Daniel har intervjuat flera av del­ tagarna om livet i Rumänien och i Sverige. Här är ett utdrag: ”Vi äger ingenting, varken hus, häst eller jord. En del har tur och får ett jobb och tjänar som mest 100 kr per dag i Rumänien. Det räcker inte långt. Under sommaren finns jobb som byggnadsarbetare. För att få jobb måste man ha gått i skolan minst i tio år. De flesta av oss har inte det.

Några har bara gått i tre år.”

Många återvänder trots allt till Rumänien för att det blivit svårare att hitta jobb i Sverige och för att tiggeriet ger för lite pengar. Till Frankrike är det möjligt att ta med sig barnen som också kan gå i skolan där och det är något lättare att hitta bostad.

Om man får jobb är det många gånger hyfsat betalt.

Men polis och myndigheter är brutalare än i Sverige. Det är trots allt tryggare i Sverige. Men romer får ibland skulden för brott som andra begått, till exempel balter, marockaner och bulgarer, men också brott som svenskar är skyldiga till.

– Hur kan man förbjuda tiggeri? De har ingen vettig bostad, ingen skola för barnen, får inget arbete. Rumänien är ju medlem i eu, så hur kan eu förhålla sig så passivt? Formellt får migranterna

5 2017 17

»Lär jag mig mer så kan jag prata med folk och hitta jobb« bara stanna i tre månader. Sen måste de åka hem, men många kommer tillbaka, säger Tiina Chenon.

– Folkhögskolorna skulle göra mer. I folkbildningen ligger ett ansvar att ge dessa romer ett slags värdighet genom dessa kurser. Vissa har aldrig kunnat läsa eller skriva.

– Vi hjälper till med andra saker också. En hade fått ett utbetalningskort från Stadsmissionen som skulle lösas in i en butik. Men butikerna tyckte att beloppet var för stort. Då gick vi till Skatteverket. Vi måste skicka tillbaka blanketten och sen får de sätta in pengarna på mitt konto. Hon kan inte skriva. Så jag ger henne pengarna sen.

Kursen i svenska på Cyklopen kommer snart igång. De är nu 21, tolv kvinnor och nio män. De delas in i tre grupper, beroende på kunskaper. Sven Hovmöller, professor i kemi på Stockholms universitet, talar först inför de församlade. Han är också aktiv inom Föreningen Hem. – Ni får lättare jobb om ni kan svenska, vill ni det?

Alla säger ett rungande: Ja. Han berättar om romer som lever på en dollar om dagen i Rumänien. Världsbankens existensminimum är 1,9 dollar. De lever alltså alla under existensminimum.

– Det är bättre att panta än att tigga, säger en rom. Nu är det fler barn som går i skolan i Rumänien. Men arbetslösheten är 80 procent.

– Våra föräldrar hade inte råd att muta lärarna i Rumänien. De kom i början av lektionen men sen gick de hem och kom tillbaka strax innan vi slutade.

Då lär man sig inget, berättar en av kvinnorna.

– Ni måste lära er svenska. Då kan ni få 20 000 kr i månaden, betydligt mer än en lärare som får 3 000 kr eller en läkare som får 4 000 kr i Rumänien. Den som vill studera svenska kan också följa med till Sundbybergs folkhögskola.

En rom som kallar sig Stefan och är 35 år lägger upp högar av gamla enkronor. Föreningen Hem säger att de ska hjälpa honom att växla in pengarna, så att de går att använda.

En yngre romsk kvinna säger att hon gått åtta år i skolan, men att hon inte lärt sig nåt: – Våra föräldrar hade inte råd att muta lärarna, som kom i början av lektionen, men sen gick de hem och kom tillbaka strax innan vi slutade. Då lär man sig inget. En annan lärare slog oss med linjal.

Gigica Maruntelu, som varit i Sverige i tre år, säger att hon har ont och problem med ögonen.

I Rumänien kostar det att gå till doktorn. Tiina berättar för henne, att varje onsdag kan man gå till Centralen kl 18 om man har ont och behöver söka upp läkare. Föreningen Hem lotsar dem dit.

– Doktorn talar rumänska och det kostar ingenting. Det är Läkare i världen som ställer upp.

Lektionen fortsätter. Sven Hovmöller ställer frågorna: Vad heter du? Hur många barn har du? Var bor du? Vad talar du för språk?

En rom har svårt att säga ordet språk. De andra skrattar. De yngre verkar ha lärt sig mest.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

Snart kryper Sven Hovmöller ned på golvet för att visa att ordet han vill ha är ”hund”. Han reser sig upp och skriver katt på tavlan. Sen blir det Karavani som är husvagn på rumänska och Casa som betyder hus.

– Flera av dem jag har här kan inte skriva sitt eget namn.

Han visar sedan stolt upp ett papper där en kvinna skrivit sitt namn för första gången.

D

et var när Sven Hovmöller åkte tunnelbana för fyra år sen, och han för första gången såg att folk tiggde, som han bestämde sig för att dra sitt strå till stacken. Som (s)-ledamot tog han upp frågan i fullmäktige i Sollentuna och hade möte med Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets Kommissionär för mänskliga rättigheter och Hans Caldaras, som länge har debatterat och engagerat sig för romers rättigheter i Sverige.

När 200 romer skulle avhysas hjälpte han dem att flytta och hitta en bättre plats att sova på.

– Nu känns det som om jag jobbar heltid med frågan. Just nu överklagar jag en faktura från Stockholms stad för att de forslat bort en husvagn som vi erbjudit romerna att bo i. Vi har fått en faktura på flera tusen kronor, berättar Sven Hovmöller.

Det är söndag och klockan är 15. Dags att börja svenskalektionerna på Sundbybergs folkhögskola.

FOLKHÖGSKOLAN

Zinica Ciuraru och Cassandra Ciuraru var med i Folkoperans föreställnning Förklädd Gud tillsammans med tio andra romer.

Tre romska kvinnor anländer. De är noga med att de inte vill fotograferas. Nina Falkestav, Föreningen Hems sekreterare, håller i kursen tillsammans med Tiina Chenon. Nina kan rumänska och lite romani.

Gabi, 24, Maria 30 och Nicoletta 24 har alla barn. Det är mormödrarna som tar hand om barnen hemma i Rumänien. De brukar vara sex deltagare och träffas en gång i veckan på folkhögskolan.

– De ska lära sig läsa och skriva. Och det kan inte Maria, säger Nina.

– Jag kan inte svenska. Lär jag mig mer så kan jag prata med folk och hitta jobb, säger Nicoletta.

Också min dotter hoppas få lära sig svenska och komma hit.

De andra instämmer. Nicolettas man har jobb och själv har hon städat för Hemfrid.

– Men det är svårt att skriva på kontrakt för mer än tre månader. Vi får ju inte stanna längre. Och så är det svårt att hitta bostad, säger Nicoletta.

– Det finns en del rasister, som säger fula saker.

Ibland spottar de på oss. Vi sover inte ute idag, säger Gabi.

– Det är svårare att tigga idag. Svårt att få ihop pengar och kunna skicka hem till barnen. Nu i september börjar skolan och barnen ska ha skoluniform, skolväska, pennor, och ibland hyra för bänken, säger Maria.

Nina skriver på tavlan och de tre försöker läsa: Vilken är din favoritmaträtt? Vilka ingredienser behövs för at laga den? Hur gör man?

Så ringer Nicolettas mobil. Hon vill inte svara, säger att det är Papusa som ringer. Papusa Ciuraru, 83, blev skadad under attentatet på Drottninggatan den 7 april. Det var ett stycke av ett betonglejon som for iväg över Papusas fotled, som gick av på två ställen. Hon fick då läkarvård, men blev nyligen sjuk igen. Fast nu blir hon utkörd från sjukhuset så hon har ingenstans att sova i natt. Hon vill tillbaka till Farsta. Hon får stöd via sms och lektionen fortsätter.

Hur länge stannar ni i Sverige?

– Tills vi får ett jobb. Det finns inga jobb i Rumänien om man bara har åtta år i skolan och vi har inte ens det, säger Gabi.

Märker ni av att det kommit många flyktingar till Sverige, känner ni er utkonkurrerade?

– Vi förstår flyktingarnas situation och vill inte ta något från dem. Men det finns svenskar som säger: ”Du är rom, du får inget”. Även om man vill ge pengar till tiggarna, så kan man ju inte ge till alla. Hur ska man göra?

– Se oss! Hälsa på oss! Det är viktigt.

Om ingen gav några pengar, vad skulle hända då?

– Att resa tillbaka till Rumänien är inget alternativ. Tidigare fick vi lätt jobb i Italien, Spanien, England och Tyskland. Men så är det inte längre. Så vi vet inte vad vi ska göra.

5 2017 19

20 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

Häxkonst på Hola Mobb, drev, klappjakt.

Det hände på 1600-talet och det händer i dag.

Vilket är ett av skälen till att det numera finns ett häxmuseum i Hola folkhögskola. text: ingela hofsten foto: izabelle nordfjell

FOLKHÖGSKOLAN

5 2017 21

E

En liten platå högst uppe på ett berg. Längs stigen hit upp har vi sett klarröda lingon och stenskravel, känt doften av mossa. Men också föreställt oss den procession som gick här en dag för knappt trehundrafemtio år sedan, första juni 1675.

Då: Skir grönska, små skott på granar och tallar, nyutslagna blommor och – så måste det ha varit – en sådan öronbedövande fågelsång som skogen kan frambringa i början av sommaren. Och femtiosex kvinnor, två män och fyra pojkar på ett led.

De är utmärglade efter att ha suttit fängslade i flera månader. Runtom dem går deras familjemedlemmar, släktingar, vänner och grannar med långa påkar som de fört ihop i en spetsgård, för att hindra eventuella flyktförsök. Fem kilometers vandring mot döden, i försommarkvällen.

Det så kallade Bålberget i ångermanländska Torsåker är platsen för den största avrättningen i Sverige i fredstid. Den där junikvällen halshöggs de sextiotvå människorna för att sedan brännas på ett av tre bål som gjorts i ordning på berget. Några månader tidigare hade ytterligare nio personer fått sätta livet till på samma sätt och samma ställe.

– Vad kan de ha tänkt, människorna som drog av sina halshuggna släktingar deras kläder innan de skulle brännas, för att själva kunna använda dem?

Och hur kändes det att komma hem igen sen? Det var nästan en tiondel av befolkningen i byarna här runtikring som försvann.

Putte Roos blir lika tagen varje gång han kommer hit upp. Sedan han blev lärare på Hola folkhögskolas behandlingsassistentutbildning 2014 har han blivit allt mer intresserad av häxprocesserna här i bygden. För sitt eget historieintresses skull, men också för att han tycker det är självklart att använda i undervisningen. Folkhögskolan ligger bara några kilometer härifrån, i Prästmon.

Han pekar på inskriptionen på den stora minnesstenen på bergsplatån: Här brändes häxbål 1675 kvinnor dog män dömde tidens tro drabbar människan.

– Just detta med tidens tro drabbar människan är en bra utgångspunkt. Som pedagog tar jag upp frågan om vad vi tror på i dag.

O Holas rektor HansOlov Furberg kom överens med kommunen att flytta Häxmuseet och förlägga den till folkhögskolan.

Museet låg tidigare i en gammal industribyggnad som bara var öppet sommartid . Nu är det öppet året runt.

Och nu är det än mer självklart att använda kunskapen om häxprocesserna i undervisningen. Sedan i somras finns nämligen ett häxmuseum i skolan. Det var härom året som Hola folkhögskolas rektor HansOlov Furberg och Kramfors kommuns kulturchef Ninni Melander kom att tala om häxmuseet. Det låg då i en gammal industribyggnad i Sandslån och var bara öppet sommartid. Kommunen ville göra museet mer tillgängligt och pedagogiskt och så föddes idén att placera det i en filial till folkhögskolan. Här kan det hålla öppet nästan alla årets dagar, och i skolrestaurangen intill går det att köpa både lunch och fika.

Dessutom kunde lokalen tillgänglighetsanpassas.

Efter några vändor med politiska beslut kunde flytten påbörjas med stöd av projektpengar från landstinget. Men det handlade inte bara om att flytta den befintliga utställningen utan om att bygga om den från grunden, berättar HansOlov Furberg.

– Det kändes väldigt viktigt att göra museet intressant också för skolungdom. Planen är att alla sexor och nior i kommunen ska komma hit en dag under höstterminen för att gå på museet och besöka Bålberget, säger han.

Dessutom ville de göra tydliga kopplingar till nutiden. Så medan en del av museet berättar om häxprocesserna på 1600-talet visar den andra halvan exempel på liknande företeelser av i dag, som mediedrev och ryktesspridning på sociala

22 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

Putte Roos, lärare på Hola, blir lika tagen varje gång han kommer upp på Bålberget. I dag andas platsen frid men minnesstenen vittnar om det fasansfulla som en gång utspelade sig här.

»Nästan en tiondel av befolkningen försvann«

FOLKHÖGSKOLAN

5 2017 23

medier. Där finns också exempel på konstnärliga verk utifrån häxprocesserna och möjlighet att se filmer, till exempel Jan Guillous tv-dokumentär om häxprocesserna från 2004.

– Den är svår att hitta någon annanstans, vi fick specialtillstånd, säger HansOlov Furberg nöjt.

H

Häxprocesserna, som i Sverige gick under benämningen Det stora oväsendet, går till stor del att skylla på kyrkan. Under katolicismen kunde munkar och nunnor anlitas för att driva ut demoner. De odlade också medicinalväxter. Men i och med protestantismen förbjöds allt sådant.

Under Stormaktstiden blev regelverket än hårdare, samtidigt som Sverige upplevde åratal av kall väderlek, missväxt och en hungersnöd som var allra värst i Ångermanland. Och inte nog med det. Trettioåriga kriget (1618–1648) innebar att landsbygden tömdes på arbetsföra män och pojkar.

Missnöjet bredde ut sig och riktade sig mot kyrkan och makten som förstås ville styra det åt ett annat håll. Nu kom folktron till användning. Kunde det finnas övernaturliga förklaringar till missväxt

I ett integrationsprojekt i Kramfors har flyktingkvinnor broderat namn på gardinerna i museet. Namnen tillhörde de människor som avrättades på Bålberget.

och annat? Vad höll de så kallade kloka gubbarna och gummorna på med?

Häxprocesser förekom redan tidigare i andra länder. I Sverige tog de fart 1667 då en tolvårig flicka från Lillhärdal i Härjedalen berättade om hur hon varit på fest i Blåkulla. Snart sammankallades trolldomskommissioner som reste runt och höll rättegångar mot människor som anklagades för trolldom. Trolldomskommissionen för Norrland utsågs 1674 och lutade sig bland annat mot bibeln: En trollkvinna skall du icke låta leva (Andra mosebok 22:18).

Unikt för Sverige var, att kommissionerna, lät barn vittna mot egna familjemedlemmar: Pelle hennes Son bekiände att sin moder förde honom på en ko till blåkulla (utdrag ur domstolsprotokoll).

Kommissionsmedlemmen prästen Laurentius Horneaus hade också en egen metod att få barnen att berätta: han hotade att dränka dem i iskalla vakar eller kasta in dem i brännheta ugnar.

Det hela slutade alltså med att sjuttioen personer togs av daga efter att först ha suttit i fängelsehålor.

Händelsen har varit känd genom de domstolsprotokoll som finns bevarade. Men att det var just på detta berg det skedde uppdagades av en tidigare

24 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

lärare på Hola folkhögskola, Jan Stattin. Som den amatörarkeolog han var tog han prover ur jorden på berget, som i folkmun kallades Häxberget. Och ja, när jorden analyserades visade den spår av stora mängder brända människokroppar.

U

Under de senaste åren har alla kursdeltagare på Hola folkhögskola fått göra besök här på Bålberget.

– Jag var där med min klass i juni. Det skapar en viss känsla att gå dit vid samma tid på året som det där hände, säger Putte Roos och ryser till.

En annan gång, i december, gick de i fackeltåg från skolan till Torsåkers kyrka, där en straffpredikan inför avrättningen hölls. De som erkände fick nattvarden och skulle därmed undgå att hamna i helvetet. Men alla avrättades.

– Att få höra berättelsen där i kyrkan en mörk vinterkväll … That’s the shit!

Han har också tagit med sig deltagare till det ställe någon mil från skolan där man tror att fängelsehålorna låg.

Eftersom behandlingsassistentutbildningen i hög grad handlar om bemötande, etik och moral brukar han koppla ihop Det stora oväsendet med dagens diskussioner kring till exempel normkritik.

– Det handlar om att prata värderingar och hur lätt vi sätter etiketter på ”de där”.

Också andra lärare på Hola folkhögskola använder händelserna på Bålberget som utgångspunkt i undervisningen, berättar Putte Roos. Till exempel har deltagarna på kurserna i musik- och ljudproduktion fått skapa musik utifrån händelserna på Bålberget.

– Självklart finns det med i so- och historieundervisningen på allmän linje också, säger HansOlov Furberg.

Ja, till och med kursen i läkeväxter har kunnat göra kopplingar till museet. I några små provglas på en hylla finns lilja, akleja, ros och salvia – de fyra blommor som enligt myten och sången Uti vår hage ska fungera som abortmedel.

I anslutning till museet finns också ett referensbibliotek och möjlighet att köpa såväl sakprosa som skönlitteratur som behandlar häxprocesser då och nu. HansOlov Furberg har också planer på programverksamhet kopplad till museet. I september anordnade skolan ett offentligt arrangemang, I spåren av trolldomsprocesserna, med inbjudna talare från universiteten i Tromsö och Stockholm samt länsmuseet Murberget.

I arbetet med att färdigställa museet tog Hola folkhögskola hjälp av länsmuseet Murberget i Härnösand, ett par forskare och en researcher. De satsade också på ett så digitalt museum som möjligt.

FOLKHÖGSKOLAN

Stora delar av utställningen består av pekskärmar och den som betalar inträdet på 50 kronor i skolans reception får en nyckeltagg för att själva ta sig in i byggnaden. Genom skolans wifi får man också tillgång till en ljudaudioguide.

Det har Yonas Teshome gjort. Han gick allmänna linjen på Hola folkhögskola på 1980-talet.

Nu bor och jobbar han i Sandviken, men har åkt till Prästmon för att besöka änkan till sin gamla lärare Jan Stattin (ja, just han som tog de där jordproverna) och samtidigt besöka sin gamla skola.

Museet blev en bonus.

– En hemsk historia. Bra att den kommer fram.

Fotnot: Häxmuseet drivs som ett samarbete mellan Hola folkhögskola och Kramfors kommun.

»Det handlar om hur lätt vi sätter etiketter på 'de där'«

Medan en del av museet berättar om häxprocesserna på 1600-talet visar den andra halvan exempel på liknande företeelser av i dag, som mediedrev och ryktesspridning på sociala medier.

5 2017 25

Vi har bytt namn!

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Hur har ni det på er folkhögskola egentligen?

I ungdomsskolan har Lärar­ förbundet genomfört en granskning av hur det ser ut när AFS 2015:4 varit i bruk i strax över ett år. AFS 2015:4 är en arbetsmiljöföreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Undersökningen visar att 40 procent av lärarna inte hinner med stora delar av sina arbetsuppgifter under sin ordinarie arbetstid.

Föreskriften togs fram för att förtydliga Arbetsmiljölagen och som en följd av det komma tillrätta med bland annat det höga antalet sjukskrivningar där läraryrket sticker ut. Ännu märks inte någon tydlig effekt av föreskrifterna för lärarna. Samvetsstressen är fortfarande orimligt hög. Rapporten visar att lärare fortfarande känner sig stressade

och inte har tillräckligt med tid att utföra sina arbetsuppgifter.

Arbetstiden är slut långt före arbetsuppgifterna.

Här följer en sammanfattning av rapporten: Lärares arbetsbelastning är mycket hög jämfört med de flesta andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Orsaken är obalans mellan krav och resurser. Detta är sannolikt en av de viktigaste förklaringarna till varför antalet sjukskrivningar i stressrelaterade sjukdomar tillhör de absolut högsta på arbetsmarknaden: • 38 procent av lärarna svarar att de inte hinner med stora delar av sitt uppdrag under ordinarie arbetstid, mot 12 procent av allmänheten och 15 procent

bland högskoleutbildade • Bara 8 procent av lärarna svarar att de hinner med hela sitt uppdrag inom ordinarie arbetstid, mot 38 procent av allmänheten och 32 procent av de högskoleutbildade • Alla lärargrupper är betydligt mer ofta sjukskrivna i stressrelaterade sjuk­domar än andra på arbetsmarknaden.

OCH PÅ VÅRA FOLKHÖGSKOLOR DÅ?

Att vara folkhögskollärare är en rapport som Folkbildningsrådet gav ut 2013 som ger liknande signaler. Där framgår att folkhögskollärare generellt arbetar ca 50 timmar i veckan och att det finns en stress, särskilt i allmän kurs där det finns en

”gymnasifieringsrädsla” på folkhögskolan. Samtidigt finns en professionell frihet i folkhögskolan som inte finns i ”ungdomsskolan”.

En del av folkhögskolans utmaning ligger i att balansera denna professionella frihet gentemot den arbetsbelastning som finns. OSA lägger stor vikt vid att arbetsgivarna ska se till att skapa balans mellan kraven och de resurser som finns att tillgå för att arbetstagare inte ska riskera sin hälsa. Åter till den inledande frågan, hur har ni det på er folkhögskola? Hur jobbar ni med OSA hos er? Hur ser kraven ut? Är ni beredda på att arbets­givaren går in och styr om det behövs?

INGELA HAR ORDET

MIN SIDA

Vi behöver ett lönelyft som matchar skolvärlden

Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgifter.

NY OMBUDSMAN Ombudsmannen Jonas Bergman har sagt upp sig för att gå mot nya utmaningar. Ny ombudsman på Förbundet folkhögskollärarna är Bengt Wensmark som började den 1 oktober. Bengt var tidigare regionombudsman på Lärarförbundet och har även arbetat på Vision. På Lärarförbundet var Bengt ansvarig för bland annat folkhögskolorna i Distrikt 8.

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark bengt.wensmark@lararforbundet.se 040-393915

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Sommarens sista varma dagar har passerat och hösten knackar på dörren. Nu skördas tomater och kryddor. Svampskogen har öppnat sitt skafferi som aldrig förr. Och båten tas upp för vinterförvaring och utemöblerna ställs in. Man är helt enkelt sysselsatt med en hel del praktiskt för att få livet att fungera.

Samtidigt med allt detta pyssel släpper regeringen sin budgetproposition 2018 som innehåller en satsning på 500 miljoner kr till folkbildningen. Vi gläds och känner att regeringen har stor tilltro till folkhögskolorna. 5000 nya deltagarplatser till folkhögskolan som är ett led i det kunskapslyft som regeringen vill genomföra för att ge människor chans till ett jobb. Totalt föreslår regeringen en sammanlagd utbyggnad av folkhögskolan med ca 8000 deltagarplatser! En ökning med 30 procent!

Vad innebär det här för oss folkhögskollärare? Svårt att säga men troligtvis växer flera folkhögskolor, vi kan få nya arbetskamrater och vi kan få vara med och utveckla folkhögskolan. Några kommer kanske få vara med att få starta nya kurser (det gör vi redan nu – t.ex youtubekurs), utveckla allmän kurs och forma om folkhögskolan utifrån dagens behov så att folkhögskolorna överlever i en konkurrensutsatt värld. Dock är det sista inte syftet med budgettillskottet utan att ge människor en chans till jobb. Vårt primära syfte är ju att ge folkbildning och utbildning.

Nu undrar ni förstås om det blir ett extra tillskott till Folkhögskollärarnas löner? Det säger inte budgetförslaget något om. Vi står som vanligt utanför lärarlönelyftet, till vår stora besvikelse. Återigen släpar vi efter och vi får tuffa löneförhandlingar centralt och lokalt, både för fackliga representanter och skolledare.

Folkhögskolorna och dess ledningar ställs också inför ett rekryteringsproblem: om inte lönerna hänger med övriga skolvärlden kommer folkhögskolorna inte få några lärare till utlysta tjänster. En och annan har redan blivit erbjuden högre lön och lämnar folkhögskolan.

Om regeringen har så stor tilltro till folkhögskolorna som de säger så tycker jag det är dags att bevisa det!

Det är folkhögskollärarna och skolledningarna som gör jobbet och vi behöver ett lönelyft som matchar övriga skolvärlden!

Er ordförande

LÄSNING

Ständigt nyfiken blick på samhället LIVET Åsa Moberg • Journalisten och författaren Åsa Mobergs första krönika för snart femtio år sedan, 1968, var en kritik av professor Gunnar Myrdals text om unga vietnamdemonstranter som han tyckte var lata.

I stället borde de åka till Vietnam och kriga. Hon skrev: ”Vi som är unga idag måste vara uppmärksamma på den stora fara, som åldrandet hos inflytelserika i samhället innebär… Vi ska inte behöva välja mellan att dö för våra åsikter, eller att tiga med vad vi tycker, om det inte passar de gamla”.

Artikeln fick ett enormt genomslag. Några dagar senare kallades hon upp till Aftonbladet och skrev kontrakt om två krönikor i veckan. Hon var 20 år och inte myndig. Det var en tid när Aftonbladet hade en upplaga på en halv miljon exemplar om dagen. Det var ungdomsrevoltens tid. Åsa Moberg lämnade gymnasiet i förtid, flyttade från det borgerliga hemmet på Lidingö och var så inriktad på att Åsa Moberg är journalist, översättare och författare till ett flertal böcker, bland annat gjorde hon den första svenska översättningen av Simone de Beauvoirs Det andra könet, vilket gav henne rykte som en av Sveriges främsta Beauvoirkännare.

revoltera att hon inte hann fundera över vad hon egentligen ville. Åsa Mobergs Livet är en personlig beskrivning av utvecklingen i Sverige från 50-talet. Feminismen får ta stor plats.

Hon översatte Simone de Beauvoir, som också blev ett slags förebild. Liksom Beauvoir umgicks hon mest med män: ”Om någon berusad manlig medarbetare la en hand över mitt bröst när vi var ensamma uppfattade jag det snarast som en klumpig komplimang”.

Begreppet ”sexuella trakasserier” hade ännu inte uppfunnits.

På 80-talet blev hon sex- och samlevnadsexpert i Veckorevyn och debatterade frågorna i tv. Åsa Moberg var aldrig revolutionär, utan socialdemokrat.

Men även Åsa Moberg har blivit gammal och hennes man oroar sig för hennes minne. Själv visar hon ingen sådan oro.

– Jag kan bli en av allt fler som hinner fylla 100, eller varför inte 112?”

Holger Nilén

BILDNINGEN PÅ BARRIKADERNA Per Svensson m.fl • Bildningen på barrikaderna består av 15 korta texter om bildning av Per Svensson, författare och journalist på Sydsvenskan samt Thomas Steinfeld, kulturjournalist på Süddeutsche Zeitung.

En stor del av boken är en vidareutveckling av Steinfelds artikel 13 missuppfattningar om bildning, som publicerades i Svenska Dagbladet. Mer ut innehållet: Tjugo missförstånd om bildning. När man talar om bildning är det för att man misstänker att den inte längre finns. Bildningens verkliga fiender.

Bildningsrevolutionen: tjugo tips och teser .

FRAMTIDEN ÄR HISTORIA Masha Gessen • I Framtiden är historia tecknar den ryske journalisten Masha Gessen ett porträtt av ett Ryssland som inom loppet av en generation återskapat en totalitär stat. Putin har demonterat valsystemet, tagit kontroll över ekonomin, medierna och den lagstiftande makten. Masha Gessen följer fyra personers liv, kamp, drömmar och förluster i den nya statens framväxt. De föddes under den period som skulle bli demokratins början i Ryssland .

Nu tvingas de istället se hur den forna Sovjetunionens ordning återinförs och utvecklats till en maffiastat.

SIDENVÄGARNA Peter Frankopan • Med den omtalade Sidenvägarna skriv er historikern Peter Frankopan en ny värld s­ historia där västvärldens inflytande minskar och Asien åter blir världens centrum, och det sker längs samma vägar som för tusen år sedan. Det var i öst den mänskliga civilisationen tog sin början och världens stora religioner föddes och fick fäste, varor utväxlades, språk och idéer började spridas. "Det har skrivits många böcker som gör anspråk på att vara en ny världshistoria.

Den här förtjänar fullt ut den titeln", skrev The Times i en recension.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

Ung förebild

KANSLERN SOM KOM IN FRÅN KYLAN Jan Lewenhagen

En ovanlig politiker • I Kanslern som kom in från kylan tecknar Jan Lewenhagen ett porträtt av Angela Merkel och en bild av tysk politik sedan återföreningen mellan dess västra och östra delar. Jan Lewenhagen var Dagens Nyheters korrespondent i Tyskland i tio år och väl förtrogen med tysk politik.

Redan när jag läste DNs specialtidning om Tyskland gav Lewenhagen en nyanserad och överraskande sympatisk bild av Angela Merkel. I boken skildrar han en ovanlig politiker och beskriver henne som hederlig, ärlig och prestigelös. Genom intervjuer låter han dem som känner Merkel beskriva henne: avvaktande, iakttagande, eftertänksam och väntande tills alla sagt sitt.

När det är dags för förhandlingar är hon den som är mest och bäst påläst, inriktad på kompromisser och vad som ger bäst resultat.

Det är inte oviktigt att hon, som Europas mäktigaste politiker, står emot de nationalistiska högerkrafterna i Ungern, Polen, Ryss-

PERSONER

land, Turkiet och i sitt eget land.

I samband med den demokratiska revolutionen 1989 förhöll sig Merkel avvaktande innan hon engagerade sig i det oppositionella partiet Demokratischer Aufbruch. Direkt efter återföreningen tog cdus ordförande, förbundskansler Helmuth Kohl, in henne i regeringen som minister för kvinno- och ungdomsminister. När Kohl anklagades för att ha tagit emot två miljoner euro i mutor vände sig Merkel emot honom. Trots att cdu är en mansdominerad och konservativ organisation blev hon vald till dess ordförande och senare förbundskansler.

Lewenhagen ger också en spännande inblick i det politiska spelet i vårt södra grannland, som inte rör sig på samma högeroch vänsterskala som i Sverige, vilket också gör boken mer intressant. Det är en välresearchad bok som låter fakta tala utan att det blir tråkig redovisning.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Benton Wolgers valdes under föreningen Ord­­fronts årsstämma 2017 till styrelseord­ förande. Han är folk­ högskollärare som har jobbat med folkhögskolor kopplat till håll­ bar utveckling, internationella frågor och mänskliga rättigheter i 25 år. 1991 var han med och startade Färnebo folkhögskola och 2002 började han på Röda Korsets folkhögskola. Innan han valdes till ordfö­ rande arbetade han på Folkbildningsrådet.

FOLKHÖGSKOLAN

Han fick årets Oscar!

SILVANA – VÄCK MIG NÄR NI VAKNAT Film • Bakom den omtalade och bioaktuella dokumentären om rapartisten Silvana Imam, Silvana – Väck mig när ni vaknat, står tre unga kvinnor som träffade varandra när de studerade film vid Fridhems folkhögskola: Mika Gustafsson, Christina Tsiobanelis och Olivia Kastebring. Sommaren 2014 lärde de känna Silvana Imam och spelade in en kort musikvideo med den då relativt okände men uppåtstigande rapstjärnan. Men de insåg att där fanns något mer och ville göra en film som gick bakom schablonbilden av en "stark kvinna" och ge en mer komplex och mångsidig bild. Filmen skildrar en ung kvinna som försöker passa in, med föräldrar från Litauen och Syrien. På mindre än ett år blev Silvana Imam hiphop-artisten på allas läppar. Som kvinna, invandrare och lesbisk bröt hon ny mark, en förebild som rappar från jättescener och håller antirasistiska, feministiska brandtal på galor. Det ovanliga med filmen är att den har tre regissörer, något filmkritiker sett som en svaghet. Själva såg de det som en styrka.

– Man måste komma överens, bestämma hur man jobbar. Det som är positivt är att alltid ha tre inputs, säger de till tidningen Metro- Stockholm.

Staffan Myrbäck

Heléne Lööw har mot­ tagit Elin Wägnersäll­ skapets pris som Årets Väckarklocka på S.t Sigfrids folkhögskola.

Helén Lööw är docent i historia och lektor med särskild inrikt­ ning mot extremism och samhällsskydd vid Uppsala universitet och har skrivit flera böcker om nazismen i Sverige. Vid prisut­ delningen höll hon en föreläsning där hon bland annat sade att hon inte tror på ett förbud mot nazistiska organisationer.

Martin Nihlgård får årets Oscarspris i svensk folkbildning av Oscar Olsson Museet i Malmö. Martin Nihl­ gård är chef för orga­ nisationen Individuell Människohjälp, IM. Han var tidigare rektor på Sundsgårdens folkhögskola och får priset för modigt och nytänkande ledarskap i civilsamhälle, studieförbund och folkhögskola med mänskliga rättigheter och folkbildning som ledstjärnor.

5 2017 29

»Majgull Axelsson hoppas att hennes böcker kan hjälpa oss att se, att inte vända bort våra blickar«

30 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

PORTRÄTT

Empati, bildning &klass

Maktlöshet, utsatthet, skuld, skam. Majgull Axelssons böcker rör sig kring dessa teman, ofta utifrån gömda och glömda skamfläckar i vår historia. text: ingela hofsten foto:tt

B Litteraturen kan ställa bra frågor men behöver inte ge några svar, säger Majgull Axelsson.

FOLKHÖGSKOLAN

ara en sådan sak: Att inte själv få bestämma hur man vill ha sitt hår. Det är 1950-tal, elvaåriga Majgull går hem­ ifrån med sitt långa, tjocka hår utsläppt. Men modern ser, öppnar fönstret, ryter. Hästsvans ska det vara.

Det låter kanske inte som någon världskatastrof, men Majgull Axelsson minns tydligt känslan av att inte få bestämma själv och tror att den kan ha bidragit till hennes livslånga intresse för just maktlöshet.

Några år senare sätter hon, som många unga kvinnor i början av 60-talet, upp håret som den iranska drottningen Farah Diba – i en hög luftig volm. Hon står vid diskbaljan när fadern får syn på henne: ”Du ska inte tro att man blir drottning bara för att man har Farah Diba-frisyr”.

Men den här gången biter hon tillbaka: ”Du ska inte tro att man blir Hjalmar Branting bara för att man läser Aktuellt i Politiken”.

Detta andra minne har hon berättat om många gånger, som illustration till det faktum att det fanns fördelar med att växa upp i ”ett hem med fullständig yttrandefrihet”, som hon säger, med ironisk udd i rösten. Egentligen är det en förskönande omskrivning av det faktum att hon växte upp i en familj där ordväxlingarna ofta var hårda och högljudda.

– Man var helt enkelt tvungen att lära sig svar på tal.

N u sitter Majgull Axelsson i vardagsrumssoffan hemma i tegelvillan på Lidingö. Ett harmoniskt rum i vinkel, fönster mot trädgården, öppen spis. Nikotintuggummit är hämtat, tvååriga Svea av rasen West highland white terrier har fått en bit bulle och klipp-

5 2017 31

PORTRÄTT

Som tidigare romaner bygger Majgull Axelsson senaste roman, Ditt liv och mitt, på en omfattande research. Det är en berättelse om en systers sökande efter sanning och upprättelse, vars bror hamnade i en massgrav för så kallade sinnesslöa i Lund.

rat i väg på sina korta ben. Vi är på väg att förlora oss i hundsnack, men vänder i stället blicken mot de tavelbehängda väggarna och Majgull Axelsson berättar att hon använde pengar hon tjänade på Augustprisbelönade genombrottsromanen Aprilhäxan till konstinköp.

Behovet att omge sig med konst har hon med sig från barndomen i Nässjö, där hon växte upp som den yngre av två döttrar till en servitris och en lokförare. I hemmet fanns ett kulturintresse, som bland annat yttrade sig i besök på utställningar och konstinköp. Hon förklarar det med det bildningsideal som präglade stora delar av arbetarklassen under denna tid.

– Inte nödvändigtvis för att omsätta i yrkesverksamhet, utan för bildningens egen skull. I dag finns det ju inte alls sådana ambitioner i samhället. Det är djupt olyckligt, för jag tror det vidgar klyftorna.

– Kunskap och information, som det trycks så mycket på, är inte samma sak.

Majgull Axelssons pappa var aktiv i abf och läste tyska på kvällarna, modern var storläsare. En gång i veckan cyklade hon och döttrarna till biblioteket.

– Det var veckans högtidsstund.

I hemmet fanns också ett tydligt samhällsintresse.

– Våra samtal rörde ofta de stora politiska händelserna.

Vilket slipade förmågan att diskutera och argumentera.

– Farsan och jag hade en ständigt pågående diskussion om vad folkhemmet var. Den där idén som Per-Albin Hansson framförde i sitt så kallade folkhemstal, om att samhället inte skulle ha några kelgrisar och inga styvbarn är ju lysande. Men det fungerade ju inte. Det försökte jag få farsan att fatta.

Hon påpekar att hon själv tillhörde kelgrisarna, de som fick äta sig mätta på bra mat, som fick presenter av samhället (”jag har fortfarande kvar en atlas och en antologi”) och förmånliga studielån, som så småningom möttes av en god arbetsmarknad. Men Majgull Axelsson hade alltså tidigt insett att det fanns mörkare sidor under den vackra ytan.

»Visst är hon präglad av sin arbetarklassbakgrund. Vid sidan om bildnings­ambitionen fanns också Jantelagen: 'Du ska bli något, men du ska inte tro att du är något'«

Saker som skedde i det fördolda och människor som var just ”styvbarn”.

Som den romska flickan i hennes förra roman Jag heter inte Miriam, från 2014. Och som Lars, den utvecklingsstörda pojken i hennes senaste roman, Ditt liv och mitt. När Lars var liten skickades han till Vipeholm, en anstalt för ”svårskötta sinnesslöa” i Lund.

Romanen utgår från Lars syster Märit och hennes skuldkänslor kring brodern. Lars och Märit är förstås påhittade gestalter, men det som skedde på Vipeholm hör till de mörkare berättelserna ur vår historia. De intagna på anstalten utsattes för grov förnedring i form av elchocker, spännbälten och kalla bad. De fick också vara försökspersoner, till exempel då de dagligen fick tugga en extra söt och kladdig kola, i syfte att undersöka sockrets påverkan på tänderna.

Och inte nog med det. Vipeholmspatienter som dött sändes till Lunds universitet för att dissekeras i utbildningssyfte.

I boken för huvudpersonen Märit en oupphörlig diskussion med ”Den andra”, en inre röst som hela tiden ifrågasätter Märits göranden och låtanden.

Jag var för ung när det hände. Bara fjorton år. Jag kunde inte … (…)

Snicksnack! Skulle du ha tagit hand om Lars om det hade hänt nu, när du är nitton år?

Jag vet inte. Åjo. Visst vet du. Skulle du det?

Nej. Varför inte?

För att … Nej, jag vet inte. För att jag vill ha ett liv.

Ett eget liv.

Och det är den ömma punkten, inte sant?

Jo. Det är därför du känner dig skyldig. För att du vet att du innerst inne är en svikare. Dessutom en dubbelsvikare. Svek honom då och sviker honom nu.

Ja. Bra, då vet vi det. Du är en dubbelsvikare.

Sådär håller det på. Ett effektivt sätt att resonera kring skuld, skam, makt.

– Jag har själv motstridiga röster i huvudet även om jag inte hör dem på riktigt, som Märit.

Om femtiotalets föräldrageneration ofta fick nöja sig med bildning för sakens egen skull satsade många av deras barn på högre utbildning. I det sammanhanget spelade förstås folkhögskolorna en viktig roll.

Majgull Axelsson berättar att hennes fem år äldre syster Gun började på Jära folkhögskola, med planen att så småningom bli socionom. Men så blev hon med barn. Och tvingades sluta, trots att barnet inte skulle födas förrän under sommarlovet. Även föräldrarna blev upprörda över graviditeten, (”far-

32 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

san skrek och smällde i dörrar”) eftersom Gun var ogift. Detta trots att modern själv, liksom hennes mor, hade varit i samma sits.

– Det är ju så dumt så man blir nervös!

Majgull Axelsson själv lämnade gymnasiet efter första ring och började så småningom på Poppius journalistskola. För trots uppmuntran från en svensklärare som sa att hon inte bara hade förmåga att bli journalist utan till och med författare, hade hon inte tillräckligt stort självförtroende för att satsa på det senare.

– Det drömde jag om i hemlighet. Inte ens Janne fick veta det.

Jan Axelsson och hon möttes redan i gymnasiet.

Nu har de varit gifta i 46 år. De har två söner och i våras kom första barnbarnet.

Tanken svindlar lite, säger hon, då hon tänker på att sondottern kan leva till nästa sekelskifte och på hur mycket som förändrats i fråga om livsbetingelser sedan hennes egna föräldrar växte upp i början av 1900-talet, under påvra förhållanden.

Den klassresa hon själv gjorde gick smärtfritt, vilket hon förklarar med att hon och maken gjorde den tillsammans och ”kunde snacka ihop oss om det”. Men visst är hon präglad av sin arbetarklassbakgrund. Vid sidan om bildningsambitionen fanns också Jantelagen: ”Du ska bli något, men du ska inte tro att du är något”.

– Den dubbelheten tror jag många klassresenärer bär med sig. Och så föll det mig aldrig in att jag skulle ägna tid åt barnens läxor. Det har jag upplevt som ett handikapp av att vara född i en arbetarfamilj.

I dag intresserar hon sig för sådana faktum som att barn från arbetarfamiljer blev längre och längre fram till omkring 1972. Sedan stannade det av, trots att barn med annan familjebakgrund fortsatte att växa på längden.

– Sådant avslöjar väldigt mycket om den sociala utvecklingen i samhället. Ämnen som journalister ägnar sig åt. Majgull Axelsson gjorde det också. Men hela tiden längtade hon efter ett friare sätt att skriva. Hon berättar om en Indienresa hon gjorde på 70-talet, för att skildra fackförbundsrörelsen inom textilindustrin.

– När jag berättade för morsan att jag skulle resa sa hon att ”du får göra allt jag drömt om”. Så jag föreslog att hon skulle hänga med.

Resan blev mycket lyckad, bland annat för att mötet med sewa, Self Employed Women’s Association, fick modern att minnas sin farmor som försörjde sig genom att sälja kläder på torget. Och som dövade sina barns skrik med brännvinssuddar. Alla barnen blev alkoholister.

– Det är sådant som fattigdom gör med människor.

Dessa insikter om sin egen bakgrund, kombinerade med upplevelserna från Indien, gömde Majgull FOLKHÖGSKOLAN

Axelsson i sin minnesbank, för att senare ta fram i sin skönlitterära debut, Långt borta från Nifelheim.

Att skriva skönlitterärt passar henne bättre än journalistiken.

– En fördel med litteraturen är att du kan gömma dig. Ingen människa kan veta vad som är sant och vad som är påhittat. Och så kan du gå in i en annan människa, medan journalisten bara kan vara ett öga utifrån.

– Litteraturen kan dessutom ställa bra frågor men behöver inte ge några svar.

Hon får ofta frågan vad det gör med henne själv att skriva om dessa ämnen men säger att det inte tynger henne.

– Jag lägger tyngden på läsaren.

Problemet är snarare ett annat.

– Det finns ju en laddning i att vara den som pekar på det onda, och en risk att man blir moraliserande. Det är något jag tycker djupt illa om.

I stället hoppas hon att hennes böcker kan hjälpa oss att se, att inte vända bort våra blickar. Se människorna i tiggarna, se lögnerna vi berättat om oss själva.

Fundera över varför vi resonerade som vi gjorde.

– Men också se det som är och var bra.

Det finns så många angelägna berättelser att ta sig an, konstaterar Majgull Axelsson, utan att avslöja vad hon just nu skriver på.

– Den frågan svarar jag aldrig på.

Majgull Axelsson har försökt skriva andra sorters böcker också, om kärlek, till exempel.

Det gick inget bra.

– Jag somnade bara.

5 2017 33

KRÖNIKA

Folkhögskolan är en motståndsrörelse ”Vi kan bara bli till i en värld som är befolkad av andra som inte liknar oss.” skriver Gert Biesta i Bortom lärandet.

Självklart betonas och odlas olika kulturer på landets 154 olika folkhögskolor. Kärnan är dock densamma: allmän kurs. Med lång vardagserfarenhet på golvet vill jag hävda att folkhögskolan också idag skiljer sig från andra utbildningsplatser. Vi talar ibland om ”avskolifieringsprocesser” – att ta makten över sitt eget liv, sin utbildning, bildning och kliva in i den medborgerliga vuxenrocken.

Detta tar tid och möda. Både för individen, studiekamraterna och pedagogerna. Kursdeltagarna kan upplevas infantila för den allt skickligare och åldrande folkhögskolläraren. Vissa dagar är jobbet tungt. För alla. Men. Det går att träna aktivt medborgarskap i folkhögskolan. På vilket sätt är då folkhögskolan en annorlunda utbildnings- och bildningsform idag, i instrumentalismens, brutalkapitalismens och funktionsnedsättningarnas tidevarv?

Vi gör demokrati i vardagen. Vi har den friheten. Deltagarna kan vara med oss – inte mot oss eller utanför oss – och bygga innehåll och metoder för meningsfulla studier.

Vi ser och bejakar deltagarna. Vi har fortfarande ganska små studiegrupper, vi har vår kompetens och vårt engagemang.

Vi har det viktiga begreppet motsvarande. Vi är inte ett slags Komvux eller postgymnasium ”light” – och vi ska inte vara det.

Vårt uppdrag är ett annat. Vi utforskar verkligheten och varandra.

Vi samtalar. I ögonhöjd och med respekt. Vi väljer att arbeta med frågor som är aktuella och meningsfulla. Vi lär fortfarande av varandra. På olika sätt. För kollektivet och individen. För en hållbar framtid i dess bredaste betydelse.

När särskilt storstadsregionernas ”adel, präster, borgare och bönder” inte längre möts, på grund av bostadssegregation och avarten statsfinansierade privata friskolor, behövs folkhögskolan mer än någonsin.

Klasstillhörighet blir synlig. Varenda kotte viktig. En värld av pluralitet och skillnad. I matsalar, på internat och temadagar möts både allmänkursare, teaterstuderande och blivande fritidsledare. Några blir förälskade, andra vänner. Det är vackert.

Vi ger alternativ till den som inte är ”högpresterande”, till den som blev ”skadskjuten” tidigt i livet.

En studerande kan få vara i fred och utvecklas i sin takt. Vi tvingar ingen men vi uppmuntrar alla. Vi är en motståndsrörelse, ett nu och ett framtidshopp!

Kort om …

Kulturluncher, fritidsgård, Barnens värld, nyhetsmusik…

• Sörängens folkhögskola arrangerar kulturluncher i höst, som också är öppna för allmänheten. 24 oktober talar Psykologen Ulf Karl Olov Nilsson om sin bok Glömskans bibliotek, en essä om demens, vansinne och litteratur. 8 november bjuder komikern Anna-Lena Brundin på en monolog.

• Deltagare på Fritidsledarutbildningen Ädelfors folkhögskola i Småland har öppnat en fritidsgård i i skolans lokaler. Närmsta fritidsgård ligger i Vetlanda, 8 km från Holbybrunn, där Ädelfors ligger. De 13 deltagare som går utbildningen turas om att vara på plats under fritidsgårdens öppna timmar.

* *

*

*

*

Anette Lydén

• Anette Lydén är lärare och samordnare i allmän kurs på Sigtuna folkhögskolan

• Deltagare och lärare på Högalids folkhögskola i Kalmar län utmanade de andra folkhögskolorna att ställa upp i Världens Barn-loppet, en dag för Världens barn. Loppet genomfördes 7 oktober i Kalmar. Den som deltog betalade 100 kr för att få delta.

Avgiften gick till Radiohjälpen.

• Konstnären Josefine Borgström läste Fri konst i två år på Östra Grevie folkhögskola. Nu visar hon sin utställning Bodies på Litorina folkhögskola i Karlskrona. I sin konst undersöker hon den kvinnligt kodade kroppen och den kvinnliga sexualiteten. Det är hennes första egna utställning.

• Musiklärarna på Oskarshamns folkhögskola bjöd in till en konsert inspirerad av utrikesnyheterna med rubriken Hallå världen. Utrikesnyheterna dominerar både i mediernas rapportering och i allmänhetens samtal. Lärarna spann vidare på det temat och bjöd på musikstycken från stora delar av världen som var knuten till dagsaktuella händelser: Kurdistan, Norge, USA, Mexiko, Frankrike och Syrien, England, Balkan och Sverige.

34 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2017

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

6 tips: Så får du mer tid att vara lärare Frågan är om någon yrkesgrupp har så höga förväntningar på sig som lärarna.

Arbetstiden är begränsad och det är svårt att få arbetet att rymmas inom den utsatta tiden. Hur ska en lärare hinna vara lärare? Här får du några kortfattade tips.

1

4

2

5

Budgetera tid och arbetsuppgifter Allt arbete ska rymmas inom arbetstidens ram. Fundera över dina arbetsuppgifter. Hur lång tid tar de? Vad är viktigast? Behöver du göra allt? Prata med kollegerna. Prata med din chef.

Beskriv konsekvenser kring vad som händer när du inte hinner med allt och diskutera vad som ska prioriteras mest. Uppdrag och förutsättningar ska vara i balans.

Ha koll på hur du mår – lyssna på din kropp Sömnproblem och svårigheter att koppla bort jobbet är tydliga varningssignaler på att ditt arbete påverkar ditt välmående.

Din chef har ansvaret för din arbetsmiljö men ser inte alltid det du ser eller vet vad du vet. Goda rutiner och dokumentation är viktiga förutsättningar för att lyckas. Finns de inte – börja arbetet med att skapa dem redan idag.

Se över din arbetsdag – minimera stressen Din arbetsdag ska fungera praktiskt. Du ska kunna vara på plats, förberedd och i tid utan att tvingas stressa. Då krävs att ditt arbetstidsschema är balanserat och håller höjd för variationer. Med hjälp av Lärarförbundets webbverktyg ”Min arbetstid”, som du hittar på lararforbundet.se/minarbetstid, kan du kartlägga din tid och ha som ett viktigt underlag vid ditt medarbetarsamtal.

Gör det tillsammans – du är sällan ensam Vi pratar gärna med kolleger om elevers utveckling och arbetssituation, men pratar vi på samma vis om oss själva? Är ni flera som delar samma upplevelser och behov kan det vara stärkande men även förenkla åtgärder. Chefen kan också vara en stark allierad. Även om ansvar och roller skiljer sig åt har ni många intressen gemensamma.

3

6

Koll på arbetstidsschemat – nyckeln till välmående Att ha ett fungerade arbetstidsschema är en viktig nyckel till ditt välmående.

Du har rätt till ett schema som visar din arbetstid. Det är chefen som fastställer ditt arbetstidsschema även om du lägger delar av det själv. Kom ihåg att ta rast och paus, och att eventuell övertid hanteras enligt avtalet.

Om planeringen spricker – säg ifrån!

Du som anställd och kollega har ett ansvar att säga till om planeringen spricker eller någons hälsa påverkas negativt av arbetet. Då kan du prata med din chef men också med ditt ombud. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att rutiner och åtgärder vidtas för att lösa situationen.

Illustration: AMANDAH ANDERSSON

lararforbundet.se/tidattvaralarare

POSTTIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

» Det är läsningen som är grejen för mig« I fjol fick Peter Björkman svensk biblioteksförenings pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet. I våras fick han Svenska Akademiens bibliotekariepris. I höstas, efter sju år som bibliotekarie, började han arbeta som lärare på Botkyrka folkhögskola.

Peter Björkman är 40 år och hade det blivit som föräldrarna ville skulle han inte ha börjat läsa filosofi på universitetet. Han var 28 år, hade jobbat på lager, posten, i matvaruaffär. Han hade fast jobb och lön. Att börja studera utan några säkra framtidsutsikter tyckte inte föräldrarna lät så bra. Men han ville något mer och läste så småningom till bibliotekarie, som ledde till biblioteket i Botkyrka, en kommun med den lägsta medelinkomsten i Stockholms län och som är en av de kommuner i Sverige med den högsta koncentrationen av personer med utländsk bakgrund.

– Redan från början blev det min uppgift att utveckla sam-

arbete med vuxenutbildningen i Botkyrka, sfi. Biblioteket är ju en verksamhet som ska nå alla, ska jobba inkluderande och sänka trösklar.

Han startade läsecirklar tillsammans med människor inom psykiatrin, äldreomsorgen och arbetsmarknaden där man läste skönlitteratur och facklitteratur.

Inspirationen fick han från en kollega i Norrköping.

– Hon arbetade med läsecirklar för missbrukare, tillsammans med socialtjänsten. Man behöver inte bara snacka, det är bara att sätta igång och få saker att hända, skapa ringar på vattnet.

Men skälet till att han sökte jobbet som lärare är att arbetet som bibliotekarie inte bara handlar om litteratur och läsecirklar.

Det är administration, inköp, posthantering, möten.

– Det är läsningen som är den stora grejen för mig. Det jag uppskattade mest var studiecirklarna och språkcaféerna.

Steget till Botkyrka folkhög-

– Efter sju år på biblioteket i Botkyrka kände jag att jag behövde en ny vinkel på de frågor jag är intresserad av.

De verksamheter jag uppskattat mest är gruppverksamheten, studiecirklarna, läsecirklar i skönlitteratur och facklitteratur, säger Peter Björkman, prisvinnande bibliotekarie som i höst började arbeta som lärare på Botkyrka folkhögskola.

Foto: Niklas Elzén

Peter Björkman:

skola och som lärare i svenska och svenska som andraspråk var inte heller så långt, varken geografiskt eller pedagogiskt. Vid intervjun har han bara jobbat två veckor på folkhögskolan. Han försöker få in läsning så mycket som möjligt på sina lektioner men det blir också andra saker, som grammatik.

– Där har jag massvis att lära mig av mina kollegor. Det är verkligen ett lärande för min del från morgon till kväll. Det är otroligt intensivt eftersom terminen just har startat.

Naturligtvis kommer han att få arbeta en del med Botkyrka folkhögskolas eget bibliotek.

– Jag ska lägga fokus på tillgängligheten, att fånga upp dem med läs- och skrivsvårigheter och registrera konton på Legimus.se, tidigare Tal och punktskriftsbiblioteket. Det är speciellt anpassat för personer med dyslexi eller andra former av läsoch skrivsvårigheter.

Staffan Myrbäck