INRE HÄLSA: BÖRJA OM IGEN

Börja om igen

Ofta skrattar vi åt nybörjarna. Amatörer! Och glömmer att vi alla någon gång varit där. Och visst, att vara nybörjare kan vara både besvärligt och genant – men också vara alldeles, alldeles underbart.

Minns du din första kyss?

Jo, det gör du nog. Då gungade jorden, då slogs porten upp till en ny värld. Sannolikt kände du dig osäker och klöstes av oro för att inte göra rätt. Få av oss hade fått pedagogisk och klargörande undervisning i kyssandets konst när det plötsligt var dags.

Du var, kort sagt, nybörjare.

Vilket vi alla har varit i allt vi någonsin företagit oss från det att vi började krypa, sedermera gå och prata. Första dagen i skolan, första dagen i gymnasiet, första barnet, första dagen som lärare, sjuksköterska, hissmontör eller programmerare – ständigt nybörjarens nervositet och osäkerhet.

Ögonkirurgen, piloten, astrofysikern och datasnillet – alla har de en gång varit nybörjare och inte haft en susning. Nu är de specialister, och experter hyllar vi eftersom vi tror oss leva i en meritokrati, alltså ett samhälle där befattningar besätts av de kunnigaste och bäst lämpade. Det är uppenbart en illusion, men den föreställningen kan vara en bidragande orsak till den ofta nedlåtande synen på nybörjare.

De erfarna skrattar gärna åt nybörjaren, som om de glömt att de själva varit i precis den positionen. Blåbär, säger man. Gröngöling. Amatör. Dilettant. Det kan ta sig tråkiga uttryck, som till exempel i så kallade nollningar då nya elever under förment skämtsamma former utsätts för olika grader av förnedring. Ibland går det alldeles överstyr, som i Lindeskolan i Lindesberg där det blev rättssak och sju personer dömdes av tingsrätten för ofredande till ungdomstjänst, samt att betala skadestånd till brottsoffren. Till lustigheterna i den nollningen hörde att nybörjarna skulle gå nakna och bära kakor mellan skinkorna.

ATT VARA NYBÖRJARE kan vara besvärligt, kanske lite genant, men kan också vara alldeles underbart. Att lära något nytt! Nya insikter, nya bekantskaper, nya färdigheter – varför finns ett sådant motstånd mot detta när vi kommit en bit upp i åren? Se på föräldrar som följer sina barn till kurser i aikido, schack eller gitarr. Vad gör de medan de väntar? De glor på Youtubeklipp, nätbutiker eller spelar Candy Crush på sina telefoner.

Barnen bör lära sig allt möjligt som inte ligger inom skolans ram, men de vuxna håller sig inom sin bekvämlighetszon där de är trygga med det de redan någorlunda behärskar. Nya fakta kan de tillägna sig, men inför att lära nya färdigheter är motståndet större.

Det kan förstås kännas besvärande att som vuxen vara nybörjare i sådant man förmodas kunna. Ska

[Neuroplasticitet]

Hjärnan är plastisk. Det betyder att den ändrar sin struktur under hela vårt liv och anpassar sin struktur efter den miljö vi lever i och de uppgifter vi ställs inför. Vår hjärna omorganiserar sig så att vi som individer hela tiden lär oss nya saker och kan förbättra vår hjärnas funktioner.

LÄSNING MED

NYBÖRJARLUST Den amerikanske journalisten och författaren Tom

Vanderbilt ger i boken

Beginners. The Curious Power of Lifelong Learning (Atlantic Books) hur många skäl som helst till att lära sig någonting nytt. Han beslöt att under ett år tillägna sig en rad nya färdigheter, och man följer honom genom vedermödorna med bland annat sång, surfning och teckning.

Man får veta en hel del om hjärnan och inlärning, och inte minst glädjen i att behärska någonting nytt. Han poängterar särskilt alla de oväntade bieffekter i form av nya bekantskaper och insikter som nybörjarskapet bjuder på.

»En av de mest verkningsfulla metoderna mot nedstämdhet är att lära sig någonting nytt.«

NYSTART SOM NYBÖRJARE

MEN TÄNK PÅ …

”Se upp med den unge läkaren och den gamle barberaren” är ett talesätt som vad beträffar barberaren anspelar på att man på äldre dagar kanske inte är tillräckligt stadig på handen för att hantera rakkniven. Och den unge läkaren – ingen vill väl vara den första patienten, men man får förlita sig på att nybörjarens överdrivna noggrannhet kompenserar för bristen på erfarenhet …

man som medelålders lära sig cykla eller simma vill man helst inte ha publik. Men att lära sig jonglera, spela schack, teckna kroki, sjunga i kör? Då förvånas ingen över brist på kunskap i början. Att visa sig besitta någon oväntad och lite udda färdighet gör dig speciell i andras ögon. Vem kunde tro att den lite småtråkige morbror Kurt kan plocka spelkort ur tomma luften! I en tid som präglas av en pandemi, när så många människor tyngs av isolering och ensamhet, kan det vara värt att påminna om att en av de mest verkningsfulla metoderna mot nedstämdhet är att lära sig någonting nytt. Och aldrig har möjligheterna varit större än nu – tack vare nätet. De traditionella kursverksamheterna går på sparlåga eller distans, men i stort är utbudet av kurser, föreläsningar och instruktionsfilmer närmast gränslöst. Lektioner i allt från hur du trollar bort ett mynt till hur du filear en gös, skulpterar i lera, bygger en sommarstuga eller utför plastikkirurgi (jo, faktiskt, men inte att rekommendera) erbjuds bara några knapptryck bort. »Somligt kan bara läras genom att försöka igen och igen … det är inte lätt att till exempel lära sig cykla utifrån en skriftlig instruktion.«

Nätet svämmar över av kurser, föreläsningar och instruktionsfilmer på Youtube. Mycket är gratis. Se till exempel • kurser.se • natkurser.se • skillsonline.se Här finns naturligtvis ett problem i att teoretiska kunskaper låter sig förmedlas på distans, men när det gäller praktiska färdigheter är det en stor brist att inte ha en handledare som kan korrigera handgreppen och finnas till hands för alla frågor som dyker upp. Och somligt kan bara läras genom att försöka igen och igen utan att låta sig nedslås av misslyckandena. Det är inte lätt att till exempel lära sig cykla utifrån en skriftlig instruktion. ATT MAN INTE kan lära gamla hundar sitta är inte sant, men inlärning tar längre tid när vi blir äldre. Men då kan å andra sidan den ungdomliga otåligheten ha mognat till en större uthållighet. Man bör dock tänka på att okunniga människor ofta inte förstår hur okunniga de är och därmed överskattar sina tidiga insatser. Inte bara sätter nya kunskaper bokstavligen spår i hjärnan – man talar om dess ”strukturella plasticitet” – de kan vidga perspektiven åt oväntade håll och leda till nya upptäckter. En målarkurs kan få dig att betrakta konst på ett helt nytt sätt, lär dig surfa och du kanske blir fascinerad av hydrologi och vågors uppkomst. Alla är vi barn i början, och för att lära något nytt är det bra att åtminstone delvis gå i barndom genom att bejaka sin nyfikenhet och vetgirighet, försöka vara fördomsfri och, inte minst, lägga prestigetänkandet på hyllan. •

Här odlas ett 20-tal olika tomater, i gårdsbutiken säljs de på lösvikt likt plockgodis. Mycket av skörden används i kaféköket men merparten går till vipkunderna: andelsägarna.

Karin Sjöstedts favorit är minikumato, en grönröd körsbärstomat med mycket smak.

ANDELSJORDBRUK Odlande für alle

Att prenumerera på grönsaker är ett enkelt sätt att få njuta av nyskördat, direkt från bonden. Och nu växer intresset för andelsjordbruk i Sverige och de blir allt fler. Vi besökte några av veteranerna i ekologiskt odlande på Hornuddens trädgård intill Mälarens strand.

text & foto ANNIKA GOLDHAMMER

Det är som att gå genom en djungel av tomater. Det fuktiga växthuset dignar av tomater i gult, grönt, orange och olika nyanser av rött. Karin Sjöstedt knipsar av en grönrödrandig körsbärstomat. – Det här är minikumato, min favorit, säger hon. De smakar allra bäst så här direkt från plantan, när de är mogna och solvarma.

Vi befinner oss på Hornuddens trädgård, som ligger vackert vid Mälaren mellan Enköping och Strängnäs. Här får tomaterna växa i långsam takt, utan bekämpningsmedel. I den intilliggande gårdsbutiken säljs ett 20-tal olika tomater på lösvikt likt plockgodis, tillsammans med andra nyskördade grönsaker, gårdens egen äppelmust och andra egenförädlade godsaker. Trädgården drivs av Karin och Mats Sjöstedt sedan drygt 30 år. Paret har blivit kända för sina tomater, men odlar en uppsjö olika grönsaker och frukter enligt kravprinciper. Vi fortsätter förbi vinbärs- och krusbärsbuskar, jordgubbsland, rosenkvittenträd och långa rader med olika sorters kål. Bakom det prisbelönta träd-

HORNUDDENS TRÄDGÅRD

Ekoodling med kafé, restaurang, gårdsbutik och stor uteservering vid Mälaren. Att bli andelsmedlem hos Hornudden kostar från 4 500 kr och ger 20 grönsakskassar. Ta dig hit: Tåg till Strängnäs eller Enköping, följt av buss 876 till Morrarövägen. Två kilometers skyltad skogspromenad fram till gården. Mer info: hornudden.net. gårdskaféet finns en stor köksträdgård med örter, vitlök och purpurröd trädgårdsmålla. – Mycket av det vi odlar används i kaféköket, säger Karin. Men en stor del går till våra vip-kunder: andelsägarna.

ANDELSJORDBRUK ÄR EN företagsmodell som har vuxit snabbt i popularitet bland småskaliga ekobönder de senaste åren. Det kan beskrivas som en förbetald prenumerationstjänst där andelsägarna får nyskördade grönsaker och frukter varje vecka under odlingssäsongen. Systemet kräver inga mellanhänder och gör det enkelt för kunderna att äta lokalproducerat och det som är i säsong, samtidigt som den garanterade avsättningen gör det lättare för producenterna att planera odlandet. Men det handlar också om att konsumenterna får vara med och dela på riskerna med ekologisk odling, vilket skapar bättre förutsättningar för en hållbar livsmedelsproduktion. – På tyska kallas det solidarische landwirtschaft, solidariskt lantbruk, det tycker jag är ett bra namn som förklarar vad det handlar om, säger Mats Sjöstedt.