NEDSLAG: PANTARHOLMEN

Mässing och glas är material som dominerar på de klassiska lamporna som tillverkas i Karlskrona Lampfabrik.

Ljusare tider i lampfabrken

Under lång tid fick de kämpa för att överleva – nu är Hantverksbageriet efterfrågan på Hjulsjö 103 vill visa vad som kan skapas med deras klassiska lampor större än någonsin. Karlskrona Lampfabrik traktens egna råvaror och låta gästerna få smaka på landskapet. på Pantarholmen har drivits av samma släkt i över ett århundrade. Här sker tillverkningen med hantverket i fokus, med samma maskiner som använts sedan sekelskiftet.

text MARIA BARD foto FREDRIK HJERLING

Lampfabriken tillverkar också kopior av gamla armaturer till miljöer som Stockholms Centralstation och Grand Hôtel i Stockholm.

»Fler kunder värdesätter produkter som har en historisk bakgrund och man vill veta var och hur det man köper är producerat.«

Att kliva in i fabrikslokalerna från 1899 som ligger på Pantarholmen i Karlskrona är lite som att göra en tidsresa. Det brummar, bankar och gnisslar när hantverkare i overaller arbetar med maskiner som har över 100 år på nacken. På väggarna visar blå emaljskyltar vägen till avdelningar som verkstadshallen, slipen, lödningen och monteringen. Här tillverkas delar av mässing, glas och kablar som slutligen monteras ihop för hand till lampor som har anor som sträcker sig tillbaka till 1880-talet. Och intresset för deras klassiska lampor är nu större än någonsin. Fabriken som under lång tid fört en tynande tillvaro har dubblerat sin omsättning flera år i rad.

– Vi ser att fler kunder värdesätter produkter som har en historisk bakgrund. Det finns också en ökad miljömedvetenhet som handlar om att man vill veta var och hur det man köper är producerat, berättar Valdemar som är den femte generationen Skantze som driver Karlskrona Lampfabrik.

HISTORIEN TAR SIN början under den andra hälften av 1800-talet. Den nya uppfinningen fotogenlampan kom till Sverige och till skillnad från talgljus och oljelampor spred den ett starkt sken som räckte över en större yta. Den skingrade inte bara mörkret i de svenska hemmen, utan innebar en revolution som gjorde att både läskunnighet och den industriella utvecklingen tog fart. Några som tidigt såg potential i uppfinningen var sjökaptenen Herman Skantze och hans kusin, som år 1884

Delarna monteras ihop för hand till lampor som har om har anor som sträcker sig tillbaka till 1880-talet.

begav sig till örlogsstaden Karlskrona för att grunda Sveriges första lampfabrik. De blev snart huvudleverantörer av lampor till den svenska örlogsflottan och år 1897 tilldelas de kunglig guldmedalj för sina fotogenarmaturer på den stora industrimässan på Djurgården i Stockholm. De goda tiderna fortsatte ungefär fram till första världskriget då fotogenlampan konkurrerades ut av glödlampan. – När försvaret lade beslag på all olja under några år gick skiftet till glödlampor väldigt snabbt, berättar Valdemar och fortsätter: – I Sverige var vi ensamma om den avancerade fotogenbrännartekniken, men konkurrenssituationen blev en helt annan när elektriciteten tog över.

En nästan 100-årig period av successiv nedgång

»I dag är det få som ser 90-talets slit-och-släng som en väg framåt.«

påbörjas för fabriken. Mellan 1950- och 1980-talet innebär till exempel skattepolitik och rationaliseringar inom industrin att många småskaliga industriföretag försvinner. Under 1990-talet kommer importen från låglöneländerna i Asien vilket försvårar situationen ännu mer. Valdemars pappa som tog över vid den här tiden får kämpa med att hålla verksamheten i gång. – Intresset för svenskt hantverk var verkligen i botten. Miljöfrågan var det i princip ingen som pratade om, säger Valdemar.

MEN TROTS ATT samhället runt omkring dem förändrades har fabriken fortsatt att tillverka sina lampor på samma sätt. Det handlade dels om stolthet, att man inte ville göra sämre produkter, dels om att man inte hade råd att investera i ny utrustning, berättar Valdemar. När han tog över efter sin pappa år 2006 lät han sig inte avskräckas av det senaste 100 årens svårigheter. I stället såg han en potential i hantverket.

Med gamla produktkataloger till sin hjälp gick han igenom sortimentet för att återställa sådant som rationaliserats bort och för att höja kvaliteten ytter-

»Inriktningen byggde mycket på vad jag själv gillar: kvalitet, tradition och en klassisk estetik.«

Efter uppsvinget i försäljningen har man kunnat köpa tillbaka sina gamla fabrikslokaler, de som Valdemar Skantzes pappa sålde för att klara de svåra åren.

ligare. I dag består en tredjedel av deras produktion fortfarande av fotogenlampor och elarmaturen går i samma klassiska stil. Många känner förmodligen igen bankirmodellen som med sitt gröna glas och mässingsfot ofta förekommer i läsesalar. Fotogenlampan Lyckeby med sin karakteristiska bläckplåt ser likadan ut som när den kom ut i handeln i slutet av 1800-talet. Materialet till produkterna väljs ut noga. Mässingen köps främst in från Italien och Tyskland och ingenting inhandlas utanför Europa. – Den inriktning som jag styrde in företaget på byggde mycket på vad jag själv gillar: kvalitet, tradition och en klassisk estetik. Då var jag kanske före min tid, men i dag är det få som ser 90-talets slit-och-släng som en väg framåt, säger Valdemar.

VI GER OSS ut till verkstadshallen där de gamla maskinerna står med fönsterutsikt över det blänkande havet och Karlskronas skärgård. Leif Egesand som har arbetat i fabriken i 16 år visar oss till en av de äldsta som använts sedan slutet av 1800-talet. Han sätter fast en mässingsdel i den stora kolossen som med ett smattrande ljud gallrar ur ett kronmönster som ska sitta runt brännaren på Karlskronalyktan. – Man får gå mycket på känsla när man jobbar med det här maskinerna. Det finns inget som går av sig själv, säger han.

VID EN ANNAN avdelning arbetar Zhera Pejanovic med att pensla gips på Koholmen – en lokförarlampa som funnits med sedan slutet av 1800-talet, men som fick sitt stora genomslag när fabrikör Björn-Orvar Skantze relanserade den i flera färger på 50-talet. – Det här är fina grejer. Jag har köpt Koholmen i present till både släktingar och vänner, berättar hon.

Kunderna är framför allt unga personer med engagemang för miljöfrågan och som tilltalas av den tidlösa designen. Inredningstrenden har gått från vitt och fräscht till en mer ombonad stil, där färg och form och inte minst mässing uppskattas, berättar Valdemar. Framgångarna har inneburit att de haft råd att köpa tillbaka sina gamla fabrikslokaler på Pantarholmen, som Valdemars pappa sålde för att klara de svåra åren. Nu pågår ett intensivt arbete med att återställa miljön till hur den såg ut under 1800-talet. På gården ska det anläggas en trädgård och startas upp ett kafé. En del av lokalerna ska också byggas om till museum, där historien om lamporna och familjen berättas. Förhoppningen är att fabriken ska bli ett besöksmål i sig. – Vi vill visa att lamporna verkligen tillverkas här. Folk blir ofta förvånade när vi berättar det. •

KARLSKRONA LAMPFABRIK

I örlogsstaden Karlskrona finns Sveriges första lampfabrik, grundad 1884, som fortfarande ägs och drivs av familjen Skantze. Adress: Långgatan 11 A i Karlskrona. Mer info:lampfabriken.com. Försäljning: Finns inte i själva fabriken, men däremot finns en egen butik, Karlskrona Byggnadsvård & Inredning, i fabrikens gamla disponentbostad, med en egen ingång mot Långgatan. Mer info om butiken: karlskronabyggnadsvard.se.