SAMTID: BASTUBAD

Svettkultur

MED HÄLSOEFFEKT

Vad kan passa bättre i vintermörker, inflation och kristider än bastu? Livets rum där vi möts avklädda och svettiga i hettan – som jämlikar. Från norr till söder. Och förutom njutningen finns en hel rad hälsoeffekter.

text ANDERS MATHLEIN

Historiskt har bastun använts praktiskt, att föda barn och röka livsmedel i. Nu bastar vi för njutningen – och en bättre hälsa.

FOTO: HANS BERGGREN/JOHNÉR Med tanke på hur mycket av det njutbara här i världen som är antingen ohälsosamt, dyrt, svåråtkomligt eller förbjudet, är det skönt att bastun finns. Där i hettan och dunklet finner många djupt och välgörande välbehag för både kropp och psyke. En yttre och inre rening. Kanske frihet.

Det är bara i Sverige och Norge man säger ”bastu”. Ordet är en förkortning av ”badstuga” eller på norska: ”badstue”. I resten av världen är det finskans ord ”sauna” som gäller för bastu. Badstugor förekom i Sverige redan på 1200-talet men småningom ansågs de osedliga och förbjöds. I Tornedalen och bland inflyttade finnar fortsatte man med ångbad, men det dröjde till efter andra världskriget innan bastur blev på modet igen.

På den svenska landsbygden var det på 1700- och 1800-talet vanligt att man badade bara en gång om året, till jul. Och en bastu på gården brukades i stället för andra praktiska ändamål som rökning och torkning. Överdrivet tvättande ansågs ohälsosamt. Den tidens kroppsodörer varken kan eller vill vi föreställa oss.

MEN MÄNNISKOR HAR njutit av svettbad i årtusenden – i grottor, tält och hus. Spår finns på Orkneyöarna, i Nordamerika, i Japan och Kina och förstås hos greker och romare. Nu förknippas saunan med Finland. Där är den en del av den kulturella identiteten, hade en viktig roll i Kalevala-eposet och gavs världsarvsstatus 2019. ”Bastudiplomati” odlades av bland andra Finlands gamle president Urho Kekkonen som ett sätt mötas på ett mer avspänt sätt. Nästan alla badar bastu. Också smålägenheter i hyreshus kan ha en sauna.

Bastun kan ses som den klasslösa fristaden, en omhuldad och romantisk bild. Och visst, nakna och svettiga där i hettan förefaller vi jämlika, men det varar oftast bara till omklädningsrummet.

Historiskt har saunan inte bara varit en plats för bad och njutning. Man födde i bastun och där svepte man de döda, den var sjukstuga, man rökte livsmedel och torkade lin, avhandlade viktiga frågor. Pojkar blev män när de besteg den högsta och hetaste laven. I krigstid hade finska soldater en fördel tack vare mobila fältbastur, då de fick tillfälle att hålla sig rena och syna sina kroppar.

Ursaunan är rökbastun med rötter i ryska Karelens jordbastur. Man eldar kraftigt i timmar under rösugnens sten. Då bastun saknar skorsten blir den rökfylld och väggarna täcks av sot. Så vädrar

FOTO: MICHAEL JÖNSSON/JOHNÉR BASTU I FYRA VÄDERSTRECK

NORR

Kukkolaforsen utanför Haparanda. Bastumuseum, hotell med mera. Bybastu med plats för 65 personer. Mer info:kukkolaforsen.se.

BASTU SOM KULTUR

Jo, det finns förstås en egen akademi. Svenska bastuakademien bildades 1988 och har sin bas vid Kukkolaforsen utanför Haparanda. Verkar för spridning och utveckling av bastukulturen. Instiftat Nationalbastudagen som firas andra lördagen i juni. Mer info: bastuakademien.se.

2:a lördagen i juni firas Sveriges Nationalbastudag. Men bastar gör vi lika gärna året om.

»Lämplig bastuvärme är 65–70 grader. En del vill ha det varmare och vid bastu-VM i Heinola 2010 nådde man 110 grader.«

man ut röken innan det är dags att gå in i en sval bastu som blir varm när de heta stenarna begjuts med vatten. Det kallas att ”kasta bad”, finskans ”löyly” betecknar både skopandet och ångan. Det är god bastuetikett att fråga andra badare innan man öser på mer vatten.

Men uppförandekoderna eroderar. Att vara naken inför andra kan kännas problematiskt för många. Inte minst bland unga och i badhusbastun behåller tonårskillar ofta kalsongerna på under badbyxorna. Något som inte tolereras bland bastukonnässörer, som efter rökbastubad och en uppfriskande omgång med späda björkruskor doftar gott om hela kroppen av tjära och tvålämnet som björklöven avsätter.

Efter rökbastun kom den vedeldade med skorsten och ugn med sten ovanpå, så småningom elektrifierad men utan björkvedens speciella hetta och doft. Man talar om våt- eller torrbastu, men ortodoxa bastuälskare avfärdar gärna torrbastu som hotellens torkrum för fuktskadade exemplar av Dagens Industri. För dem är ångan själva själen i bastubadet.

ANDRA BASTUVARIANTER ÄR till exempel så kallad aufguss- eller arombastu, liksom infraröd bastu som är ett slags mikrovågsugn i rumsformat där kroppen blir varmare än den omgivande luften. I dimman i en ångbastu är luftfuktigheten så hög att svetten inte dunstar, och då kan temperaturen vara lägre.

Mellan och efter bastubaden finns många valmöjligheter – dusch, dopp i sjön, rulla sig i snö eller stiga i en vak – allt efter situation och lynne.

Lämplig värme i en bastu är 65–70 grader. En del vill ha det varmare, somliga mycket varmare. Vid bastu-VM i Heinola 2010 nådde man 110 grader, men det slutade i tragedi och stopp för vidare machotävlande. Ryssen Vladimir Ladysjenskij dog, och den femfaldige världsmästaren, finländaren Timo Kaukonen, fördes till sjukhus med brännskador. Vittnen såg huden falla av de tävlandes kroppar.

Njutningen i bastubadet är egentligen kroppens reaktion på värmestress, där endorfiner frigörs. Det slags kroppsegna morfin som också kickar in vid hård träning.

DE FLESTA STUDIER kring bastuns hälsoeffekter – och i synnerhet om de är utförda i Finland – visar att det är nyttigt på en rad olika sätt. Urho Kekkonen-institutet har funnit många goda effekter, och studier vid Östra Finlands universitet visar att risken att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom är dramatiskt mycket lägre för den som bastar fyra till sju gånger i veckan än för den som bara bastar en gång i veckan eller inte alls. Här måste man

SYD

Pålsjöbaden i Helsingborg. Klassiskt kallbadhus kärleksfullt återuppbyggt efter stormskador. Skilda nakenbad, torr- och våtbastu med utsikt över Öresund och Helsingör. Mer info:helsingborg.se/ palsjobaden.

VÄST

Kallbadhuset Varberg. Olika bastur i anrikt badhus som återuppstått flera gånger efter våldsamma stormar. Njut och blicka ut över Kattegatt. Mer info:kallbadhuset.se.

ÖST

Finnhamn i Stockholms skärgård. Vandrarhem, stugby, tältplats samt en bastu vid havet som nu är under renovering. Mer info: finnhamn.se.

CENTRALT

Stockholm. Mitt i staden, längs Drottninggatan finns det klassiska Centralbadet från 1904 med fem olika typer av bastubad. Mer info: centralbadet.se.

FOTO: SHUTTERSTOCK

GE-BORT-BOK OM BASTU!

Bastu, av Jens Linder och Stefan Wettainen (Polaris), är en bred och djup genomgång i text och bild av bastuhistoria och dess kultur, traditioner, hälsoeffekter samt mycket annat som rör det urgamla och vitt spridda svettbadandet. En bra julklappsbok för bastuälskare i alla åldrar.

FOTO: SHUTTERSTOCK

»Bastun kan ses som den klasslösa fristaden, en omhuldad och romantisk bild.«

Lisa Gerholm Luhanko ger praktiska tips från första hammarslaget till den första skopan vatten på stenarna i boken Bygga bastu.

SUGEN PÅ EN EGEN BASTU?

Har du alltid drömt om att bygga en bastu med egna händer är den nyutkomna Bygga bastu (Natur & Kultur) perfekt. Snickaren och byggnadsvårdaren Lisa Gerholm Luhanko hjälper dig i alla moment, från ritning och första hammarslaget till den första skopan vatten på stenarna i din färdiga bastu. Dessutom finns ett inspirationskapitel med kreativa bastubyggen, från rökbastur i den finska skärgården till flytande bastu i Stockholms innerstad. Allt med foto och formgivning av Jonas Cramby.

dock reservera sig för att andra livsstilsfaktorer också har betydelse.

Hans Hägglund är professor i hematologi och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset – liksom hängiven bastubadare och ledamot av Svenska bastuakademien. I Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa tar han upp det mesta man vet om de positiva – och några negativa – hälsoeffekter som bastubadandet har.

TILL DET SOM inte kräver laboratorieförsök hör det självklara: njutningen, avslappningen, gemenskapen. Men dessutom kan bastubad stärka immunförsvaret, lindra smärta, motverka trötthet och depression och gynnsamt påverka blodsockret. Bastu efter träning förbättrar både snabbhet och muskelstyrka. Ett bastubad motsvarar en hyfsat intensiv promenad.

Regelbundet bastubadande tycks också minska risken för stroke och demenssjukdomar. En teori är att värmen gör blodkärlen mer elastiska och vidgade, vilket är bra för blodtryck och blodfetter.

Det finns förstås en del avigsidor. Värmen kan minska mäns spermieproduktion och därmed fertilitet. Äldre, överviktiga och små barn bör vara försiktiga med stark värme. Och i Finland dör fler i bastur än i cykelolyckor. Oftast finns alkohol med i bilden, man somnar och dör av uttorkning eller för hög kroppstemperatur. Att försöka lindra baksmälla med bastubad kan sluta illa eftersom kroppen redan är försatt i svår stress.

Men i grunden är bastun ett livets rum. Finland placerar sig ofta i täten eller på första plats i internationella lyckoundersökningar, och det är inte en sjövild gissning att det i alla fall till en del har med saunan att göra. •