INRE HÄLSA: VARAKTIG VÄNSKAP

En ryckig bild av ett aningen oskarpt ansikte i grodperspektiv skapar inte mycket till intimitet. Under pandemins digitala möten stod det klart vilken skillnad det är mot att ses öga mot öga. I synnerhet i kontakten med dem som står oss nära, som de goda vännerna – om man har några.

Men vad är vänskap, egentligen? Hurdan är en vän?

Det har man alltid grunnat på, och det har skiftat över tid. Under antiken skilde man inte på vänskaps-, familje- och kärleksrelationer, vänskap har också betytt förbund och allianser, och på 1700-talet var det liktydigt med kurtis och svärmeri. Först i mitten av 1800-talet etablerades vad vi i dag menar med vänskap, utan svallande känslor och sexualitet. Den italienske sociologen Francesco Alberoni menade att vänskap handlar mer om respekt än om passion.

Men begreppet vattnas ur, inte minst i sociala medier. Och vi har vänskaper av olika grader och djup, som till exempel i föreningen eller bokcirkeln, på krogen, jobbet eller gymmet. Kanske är det sant att vi bara har resurser för fem nära vänskapsrelationer.

En definition av vänskap kan vara ”en frivillig närhet mellan personer som litar på varandra och vill varandra väl”, hämtad ur historieprofessorn Eva Österbergs bok Vänskap. En lång historia. Eller är en vän någon som vet allt om dig men ändå tycker om dig? Någon som lyssnar även om du ringer i vargtimmen? Den du kan sitta tyst tillsammans med utan att det blir besvärande? Och vem är man i vännens sällskap – ett slags ”äkta” version av sig själv?

MAN KAN OCKSÅ begrunda att vänskap korrumperar – vi ser mellan fingrarna med vänners felsteg som vi inte skulle göra med andras. Och ”vänskapskorruption” i vidare bemärkelse förekommer överallt.

Men att ha vänner får oss att trivas bättre med livet. En stor studie vid Michigan State University visar att vänskap kan vara viktigare än familjeband, särskilt när man kommit upp i åren. Vänner är människor vi tycker om och träffar av fri vilja, vilket inte alltid är fallet med

»Vänner är människor vi tycker om och träffar av fri vilja, vilket inte alltid är fallet med släktingar.«

släktingar, då tradition, plikt, konvenans eller strategiskt tänkande kan finnas i bilden. Att ha vänner ger status, särskilt att ha en gammal bästa vän.

Men varför blir man vän med somliga och inte med andra? Det är svårt att finna goda vänner – för att inte tala om hur svårt det kan vara att vara en god vän. Kanske är humor en viktig faktor. Att skratta åt samma saker är äkta känslouttryck, ingen är hycklare i sina nöjen, som det heter.

VÄNSKAPER SER OLIKA ut och förändras. Bästisen från tioårsåldern försvann när familjen flyttade, tonårspolarna skingrades på grund av utbildningsvägar, och vems vänner kommer man att umgås med sedan man bildat familj? Vanligen kvinnans, visar statistiken. Baksidan av att ha turen att bli gammal är att liksom bli ensam kvar på en fest när alla man känner har troppat av.

Före familjebildning har män ofta vänner i grupp, som fotbolls- och pubgänget, men längre fram är det många som ser hustrun som sin bästa vän. Det omvända är betydligt ovanligare, noterar Joseph Epstein i boken Friendship: An Exposé. Kvinnor har vänner utanför äktenskapet i högre utsträckning än män.

Var femte man har ingen nära vän, mot var tionde kvinna, enligt Statistiska centralbyrån. Men hur mycket tid är det okej att tillbringa med vänner om man också har familj? Och vänner av motsatt kön? Det är nog ämne för diskussion i åtskilliga parförhållanden. Enligt en kanadensisk studie börjar sju av tio kärlekar som vänskap. ”Vänskapen är kärlekens farstu”, hävdade den franske författaren och Nobelpristagaren André Gide.

Män har svårare än kvinnor att behålla gamla vänskapsband, och att knyta nya i mogen ålder. Frånskilda män blir ensamma i högre utsträckning än frånskilda kvinnor. Men det är också förbluffande hur lätt somliga gamla vänskaper kan tas upp på nytt efter åratal av sparlåga.

Att män har svårt att få nya vänner på äldre dagar kan bero på ett mått av homofobi. Verkar det inte lite bögigt att föreslå en fika? Många män är fostrade i att vakta på manligheten och är fast i en jargong.

Vilka som är ens vänner säger också något om vem man själv är. Vi kan ha åsikts- eller smakskillnader, men inom vissa gränser. Vänskapen djupnar knappast om man måste blunda för den andras brist på moralisk kompass. Vänskap är också klassbundet, mellan bästisar finns sällan dramatiska skillnader i ekonomisk eller social status. Vi söker oss till människor som liknar oss själva.

MEN OCKSÅ VÄNSKAPER ebbar ut, härsknar, blir giftiga. Man börjar röra sig i olika kretsar, det uppstår nya familjebildningar, ideologiska klyftor vidgas, man får ekonomiska mellanhavanden – en välkänd vänskapsdödare. Man förstår plötsligt den franske 1600-talsförfattaren La Rochefoucaulds påstående att man ”i sina bästa vänners motgångar alltid finner något som inte är en obehagligt”. Men hur gör man slut med en vän?

Somliga begränsar vänkretsen av andra skäl. Influencers som propagerar för en minimalistisk livsstil kan rekommendera ”decluttering” också av relationer, alltså utrensning av vänner man inte har tillräcklig nytta av. •

DJURBÄSTISAR?

Kan man vara vän med djur? Ja, kanske, även om det blir på lite andra villkor. Enstöringen Catherine Raven skildrar i Räv och jag (Norstedts) hur hon umgås med diverse djur, i synnerhet en ung representant för arten vulpes.

KÄNSLIGT OM VÄNSKAP

Under vinjetten Känsligt läge i P1 ledde Uje Brandelius en serie om att vara dålig på sådant som det inte är riktigt okej att vara dålig på. Avsnittet ”Att vara dålig på vänskap” finns på sverigesradio. se/avsnitt/1606068.

LÄS DIG TILL BÄTTRE VÄNSKAP

Det har skrivits mängder av böcker om vänskapens väsen, hur man får vänner och behåller dem. •Vänskap. En lång historia (Atlantis) av historieprofessorn Eva Österberg är en exposé över västerländsk vänskap sedan antiken. •Vänskap (L’amicizia) (Korpen) av Francesco Alberoni är en klassiker i genren. •On Friendship (Basic Books) är en annan på temat, av den grekisk-amerikanske filosofen Alexander Nehamas.