INRE HÄLSA: FÖRUNDRAN

Förtrolla vardagen med FÖRUNDRAN

Förundran förklaras enklast som en förvåning som ger upphov till tankfullhet. Men man kan också läsa in att bli förbluffad, fascinerad, nyfiken. Känna vördnad, ödmjukhet och bävan inför det gåtfulla och underbara. Att se på omvärlden med förundran kan faktiskt göra vardagen lite mer magisk.

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

Ta bara en sådan sak som mobiltelefonen – inte undra på att människor blir tokberoende av den trollerilådan.

Om någon för bara ett par decennier sedan hade förutspått att alla snart skulle ha en dosa i fickan med de funktioner vi nu tar för självklara – kontakta människor på ett ögonblick utan att veta var i världen de befinner sig, precisionsnavigering, sköta bankärenden, shoppa, filma, surfa, översätta, träffa en ny partner och ha tillgång till oceaner av film och musik – skulle man nog ha skakat på huvudet.

Mycket få av oss begriper hur det fungerar, tekniken framstår som något av ett underverk, men vi använder den utan att gripas av den förundran som vore en naturlig reaktion.

Å andra sidan – världen är smockfull av sådant som väcker förundran.

Det är ett vackert ord, ”förundran”. ”Förvåning som ger upphov till tankfullhet”, säger ordboken, men man kan också läsa in sådant som att bli förbluffad, fascinerad, nyfiken. Känna vördnad, ödmjukhet och kanske bävan inför det okända, det gåtfulla och underbara. Att förundras kan sägas vara ett tillfälle då man känner upplevelsens vikt utan att förstå dess mening eller sammanhang. En utomvardaglig erfarenhet.

DET HAR OCKSÅ visat sig att förundran inför i synnerhet naturupplevelser minskar stress och oro, bland annat för att ens tankar leds till annat än självcentrerat grubblande och ältande.

Och överallt kan förundran vakna, mellan stjärnhimlens svindlande oändlighet och det till synes ofattbara som sker på subatomär nivå. Tele och mikroskopet är två besläktade uppfinningar som dramatiskt vidgat våra möjligheter att lindra den osläckliga kunskapstörsten, den som var drivkraft

under upplysningen och finns med i all vetenskaplig utveckling.

Vad som helst som man betraktar tillräckligt ingående kan väcka förundran. Hur känner man inför uppgiften att jorden rör sig runt solen med 100 000 kilometer i timmen, till exempel? Hur kan myrorna veta hur man bygger en stack? Vad är förälskelse, utöver signalsubstanser och elektriska impulser? Och var kommer musiken ifrån, som Ingmar Bergman undrade i sitt omtalade Sommarprogram.

BARA DET ATT finnas till är en mycket märklig sak – och att dessutom ha ett medvetande och kunna reflektera över att finnas till.

Svårigheten i att behålla ett slags barnasinne och se på världen med förbluffad upptäckarlust kanske beror på att det är tryggare att vistas i sin kompetenskokong där man tror sig veta och förstå. I vuxenblivandet tycks ingå en tilltagande liknöjdhet.

Religion kan ses som försök att i mytens form ge tröst för vår dödsskräck och erbjuda svar på det obegripliga. Kreationister anser att livet på jorden är alltför komplicerat för att vara sprunget ur evolution, lika osannolikt som att en storm över en soptipp skulle resultera i en komplett jumbojet. Det måste finnas en skapare som svarar för ”intelligent design”. De bortser då bland annat från de enorma tidsrymder som förflutit under det att olika livsformer utvecklats genom variation, urval och ärftlighet. Och är kreationisternas alternativ mer trovärdigt? ”Eftersom jag vägrar att införa en organiserande gudom, vars handlande skulle te sig än gåtfullare än mysteriet självt, får jag alltså finna mig i att leva i ett visst dunkel” skrev den spanske regissören Luis Buñuel i sin självbiografi.

Konstnären René Magritte, som gärna ruckade på vår uppfattning av omvärlden, formulerade det som att ”verkligheten är ett mysterium, dolt av vad det visar fram”. Om religionen inte kan ge tillfredsställande svar kanske man kan nöja sig med att vara undrande i stället för troende. Som undrande kan jag gå med på att vi bara kan skrapa på ytan till förståelse och förklaring, men uppskatta vad vi trots allt finner där.

Att vetenskap, modernisering och intellektualisering skulle ”avförtrolla” världen är en syn som förknippas med sociologen Max Weber. Hans resonemang är mer mångbottnat än så, men idén att vetenskapsbaserade förklaringar av fenomen skulle göra dessa färglösa och platta är svår att förstå.

Regnbågen, till exempel, var länge häpnadsväckande och gåtfull och gavs många mytologiska förklaringar, bland annat att den var ett förbundstecken från Gud. Men att man småningom förstod att det rörde sig om ett ljusbrytningsfenomen och en optisk illusion gör väl inte regnbågen mindre prakt och gåtfull?

GÅTOR, VAR VI än ser. Det är svårt att tänka sig ett svar som en gång för alla stoppar ännu ett ”varför?”. Men många tycks ändå önska sig världen mer gåtfull och mystisk, kanske ”återförtrollad”. Sökandet i sådant som nyandlighet, astrologi och mysticism grundas i vetenskapsskepsis och en öppenhet för ”alternativa sanningar”. Det ligger oroväckande nära ”alternativa fakta”, då man väljer att tro på det som passar. Här bör man tänka på att till skillnad från trosuppfattningar säger sig inte vetenskapen sitta inne med sanningen. Vetenskapliga rön är öppna för omprövning när ny kunskap kommer fram, men vad biter på religiösa dogmer?

Hur man än ser på saken finns mycket att förundras över, överallt. ”Universum är inte bara konstigare än vi föreställer oss”, skrev biologen och matematikern J.B.S Haldane. ”Det är konstigare än vi kan föreställa oss.” •

»Vad som helst som man betraktar tillräckligt ingående kan väcka förundran.«

UNDRENS TID

Utifrån vetenskapliga rön visar den brittiske författaren Caspar Henderson hur ”förtrollad” världen kan förefalla. I boken A New Map of Wonders. A Journey in Search of Modern Marvels (Granta) tar han upp ämnen som livets uppkomst, ljuset och medvetandet.

FRISK FÖRUNDRAN

I boken Förundranseffekten av Sara Hammarkrantz och Katrin Sandberg (Bonnier Fakta) beskrivs bland annat förundrans förunderliga hälsoeffekter.

VÄCK DIN FÖRUNDRAN

3 x tankar som sätter i gång en förtrollning i vardagen. √ Ta ett andetag. Så. Nu aktiverades 500 miljoner lungblåsor i dina lungor. Breder man ut alla dessa täcker de cirka 90 kvadratmeter.

√Hur kan myrspoven klara att utan uppehåll flyga mellan Alaska och Nya Zeeland, en sträcka på över 1100 mil? √ Vad väger ett moln? Ett typiskt, fluffigt sommarmoln, cumulusmoln, består av luft och mycket små vattendroppar. Vattnet i ett sådant moln väger cirka 250 ton.