8 minute read
MIN VISION ANDREAS CERVENKA
from Kupé nr 10.22
Att ha fått reda sig själv i 20 år är skönt, tycker Marianne Mörck. Hon kan åka i väg på jobbresor utan att känna att hon lämnar någon.
En populär party pooper
Ingen gillar en glädjedödare, men ekonomijournalisten Andreas Cervenka har blivit folkkär. Och den senaste tiden har han fått rätt i flera dystra förutsägelser. Är den bokaktuelle 48-åringen finansvärldens motsvarighet till Greta Thunberg, den som varnade för krisen ingen ville se komma?
text JOHN FALKIRK foto FREDRIK HJERLING
Det finns en passage i Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige som beskriver den nya världsekonomin rätt så väl. För fyra år sedan ville den amerikanska centralbanken höja räntan och fasa ut finansiella stöd. Men aktiemarknaden reagerade starkt och flera kurser dök när nyheten kom. Till slut fick centralbanken kalla fötter och valde en mer börsvänlig väg.
Fenomenet har inträffat flera gånger och har fått namnet ”taper tantrum”, eller ”utfasningsraseri” på svenska. Alltså att marknaden beter sig som ett ilsket barn när någon tar ifrån den dess godis.
Det är försommar och Andreas Cervenka har precis talat om sin bok Girig-Sverige på Akademibokhandeln i Stockholm. Boken kom ut i våras och föredraget var välbesökt, publiken tillhörde främst den äldre halvan av befolkningen.
DEN 48-ÅRIGE LUNDABON påminner om en karaktär i en Hollywoodfilm. En rapp journalist som jobbat på börstidningar som Dagens Industri och SvD Näringsliv, men som blivit alltmer frustrerad över en marknad som han anser tappat fotfästet. – Har man varit ekonomijournalist ett tag så har man skrivit en del om hushållens skuldsättning och högt värderade börser. Men det bara fortsätter och fortsätter, och under pandemin blev det ”bananas”, säger han.
Och för den som gillar ekonomisk jämlikhet och sunda finansiella system är Girig-Sverige ingen munter läsning. Enligt Andreas Cervenka har Sverige i dag
Andreas Cervenka började skriva boken Girig-Sverige när konjunkturpilarna pekade uppåt, före krig och inflation, och menar att det nog var tur att han fick rätt.
Vi har blivit mer positivt inställda till entreprenörskap tycker Andreas Cervenka, vilket är bra men gör samtidigt att vi blir mindre benägen att se avigsidan.
fler dollarmiljardärer än Brasilien och Japan, länder som tillsammans har över 340 miljoner invånare.
Samtidigt har hushållen i gamla Folkhemssverige blivit bland världens mest skuldsatta. Vi svenskar har lån på motsvarande 274 procent av BNP (bruttonationalprodukt), vilket har fått OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) att varna för en farlig situation.
Men på sätt och vis är det inte underligt, enligt Andreas Cervenka. Under senare år har det varit väldigt lönsamt att ta lån i Sverige. Eller som han själv formulerar det, i en parafras på Göran Persson: ”Den som inte är satt i skuld är en idiot.”
HUR HAR VI hamnat här? Andreas Cervenka tror inte att det är en medveten strategi från något politiskt parti, utan ett förhållande som byggts upp under lång tid, under flera olika regeringar. Om man ska snudda vid det tekniska, så har en frikostig penningpolitik och en väldigt låg, stundtals negativ, ränta
Han ser inställningen lite som en lottoekonomi: ”Man hoppas bli vinnare, fast man vet att väldigt få kommer att bli det.”
ANDREAS CERVENKA
ÅLDER: 48 år. FAMILJ: Frun Johanna Cervenka, ekonomijournalist, och två barn. UTBILDNING: Naturvetenskapligt gymnasium och ”väldigt oavslutade” studier i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
gjort att priset på fastigheter och aktier skjutit i höjden. Därmed har många svenskar blivit miljonärer på bostadsaffärer, medan en liten grupp blivit miljardärer genom att handla på börsen. Politiken har nämligen gjort att företag, som inte nödvändigtvis går med vinst, värderats till skyhöga belopp. – När räntan är på minus får man betalt för att köpa saker nu. Det blir en konstig effekt där ett företag som Klarna i slutändan blir värderat till 450 miljarder.
Genom att skriva för en bred publik menar Andreas Cervenka att han i bästa fall kan få folk som inte är superintresserade av ekonomi att läsa om det.
3 SAKER ANDREAS CERVENKA GÄRNA LÄGGER PENGAR PÅ:
1. Resor. Att resa är dyrt men ändå väldigt väl använda pengar eftersom det tillför erfarenheter som få prylar kan matcha. 2. Restaurang. Är absolut ingen foodie, men gillar att gå på en bra restaurang av samma skäl som 1. 3. Böcker. Är svag för böcker, vill äga de jag gillar. Drömmer om en bokhylla som svämmar över.
… OCH 3 SAKER HAN INTE GILLAR ATT LÄGGA PENGAR PÅ:
1. Parkeringsböter och förseningsavgifter. Utgifter med minst sagt begränsad förhöjning av livskvaliteten. 2. Räntor. Ett måste i dagens ekonomi men ingen höjdare. 3. Dålig mat. Typ torra ostmacker på kaféer.
De senaste åren har en mindre armé unga svenskar börjat handla på börsen. Många tar smslån för att kunna köpa aktier. Och i storstäderna pratas det ständigt bolåneräntor och kvadratmeterpriser. Pengar har blivit en mer central del av vardagen i Sverige, uppfattar Andreas Cervenka. – Jag tror att vi blivit mer positivt inställda till entreprenörskap och företagande. Det tror jag är bra. Men det gör nog att man blir mindre benägen att se avigsidan.
Han menar att det är lite som ”the american dream” i USA. – Jag kan se det lite som en lottoekonomi. Man hoppas bli vinnare, fast man vet att väldigt få kommer att bli det.
Trots att flera ekonomer flaggat för riskerna med skuldsättningen – riksbankschefen Stefan Ingves har jämfört den med en vulkan som kan få ett utbrott – så har politiken hittills, fram tills nyligen, inte varit så sugen på att strama åt ekonomin. För ingen vill ta ifrån svenskarna deras godis. Den som gör det riskerar att bli bestraffad med ett minskat väljarstöd, tror Andreas Cervenka. – De som köper bostad, inklusive mig själv, kanske tycker att det är dyrt och att man måste låna mer än man är bekväm med. Men man gör det ändå. – I det läget kan man känna ”vadå, ta bort ränteavdraget, det slår ju mot mig!”. Det är rationellt utifrån individens situation, men irrationellt för samhället.
ATT EN LITEN grupp svenskar tjänat allra mest på utvecklingen har accepterats eftersom den breda massan också fått en del av kakan, uppfattar han. Även om de fattigaste halkat efter, så har de flesta svenskar fått mer pengar att röra sig med.
Som pappa försöker Andreas Cervenka uppfostra sina två barn i att se pengars värde. Men han tycker inte att han lyckats sådär superbra.
»Pengar är positivt, jag gör gärna av med pengar men har aldrig haft som drivkraft att samla på pengar.«
SVERIGE I SIFFROR
542 miljardärer finns i Sverige i dag. Tillsammans äger de motsvarande 3 514miljarder kronor. Pengamängden i Sverige har ökat från 749 miljarder kronor år 1995 – till 4 784 miljarder kronor år 2021.
– Många har blivit rika på bostadspriserna, och då ser man det inte som ett problem. Man har skapat ett läge där många i Sverige är väldigt solidariska med miljardärer.
Men den som kan något om barnuppfostran vet att småttingar inte kan få godis varje dag. Till slut kommer konsekvenserna.
BOKEN GIRIG-SVERIGE SLÄPPTES strax efter att Ryssland invaderade Ukraina. Efter det har inflationen stigit kraftigt i stora delar av världen. Riksbanken har snabbt fått höja räntan och många högt belånade svenskar kan få en knaper höst. Samtidigt har flera techbolag fått stora problem och fallit på börsen. Med andra ord går vi mot ett läge som Andreas Cervenka varnat för.
Hur kändes det att du fick rätt i det?
– Det var nog tur. När jag började skriva pekade alla pilar uppåt. Det var före kriget och inflationen, så allting har egentligen hänt efter att boken blev klar. Först tänkte jag att saker kanske blir inaktuella, sedan kom jag på att de blir ännu mer aktuella.
Lunchruschen är över och kaféet intill bokaffären har börjat tömmas på människor. Kaffet är uppdrucket och våra små punschrullar är uppätna.
Om Girig-Sverige varit en aktie så hade 48åringen kunnat skratta hela vägen till banken. Över 30 000 exemplar har sålts, i alla olika format. Boken har legat högt på DN Kulturs boklista och har hyllats av både borgerliga och socialdemokratiska debattörer.
SJÄLV LEVER ANDREAS Cervenka som en ganska vanlig medelklassvensk. Han bor i en villa i Lund tillsammans med frun Johanna Cervenka, ekonomijournalist på SVT, och deras två barn. Sedan i fjol jobbar han på Aftonbladet, en tidning som inte gjort sig känd för sin bevakning av näringslivet. – Jag skriver i princip samma sak som jag gjorde på Svenska Dagbladet, men bara för att det är olika färg på tidningarna är det många som försöker att stämpla det som något annat.
Dock finns en annan skillnad. – En väldigt rolig sak med Aftonbladet är att det är en så stor publik. I bästa fall kan man få folk som inte är superintresserade av ekonomi att läsa om det.
Vad har du själv för relation till pengar?
– Pengar är positivt. Man kan inte säga att pengar inte betyder något. Det är en trygghet, och jag gör gärna av med pengar. Men jag har aldrig haft som drivkraft att samla på pengar.
Hur uppfostrar du dina barn om pengar?
– Jag försöker att få dem att se pengars värde. Har inte lyckats superbra. Men det är intressant, de har ett annat förhållande till pengar. Kontanter finns inte för dem. För den yngste är pengar mer valutan som finns i Fortnite, som heter vbucks. För den kan man köpa ”skins” och grejer. •