Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 2019 (The Royal Patriotic Society's Annual Report 2019)

Årsber ättelse 2019

Årsber ättelse 2019

Innehåll

Optimism i en svår tid 3 Ett sällskap för det allmänna bästa 4 Sällsk apets medaljutdelningar 5 Medaljarbete: studiebesök, film, bok 6 Belöningsmedaljer i historia och nutid 8

stiftelsen kungl. patriotisk a Sällsk apets understödsfond 33 Bidrag år 2019 – Sociala ändamål 34 Bidrag 2019 – Vetenskap och kultur 38 Sällsk apets ledamöter 47

rshögtid och utdelning av näringslivsÅ och fostrargärningsmedaljer 10

»Folkets välfärd ska vara högsta lag« 48

Tal vid årshögtiden 16

De som gått 53

Kan man vara optimist i en pandemi? 18

Förvaltningsutskottets ledamöter 2019 55

Trädgårdsmedaljer 21

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 56

Hantverksmedaljer 22

år et i siffror 65

Medaljer som löses ut 24

Kungl. Patriotiska Sällskapet 66

stiftelsen fredrik björns donationsfond 25

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 66

Fredrik Björn och hans donation 26

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond 67

Stipendiater 2019 27 En sann trotjänarinna 28 Om glädjen i att arbeta i vården och om hur allt inte blev som man tänkt sig 30 På spaning efter Björn 32

De som kommit 52

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 67 Kungl. Patriotiska Sällskapets revisorer 67 Fotokällor 68 Kontaktuppgifter 69

Optimism i en svår tid

B

l and Kungl. Patriotiska Sällskapets nuvarande verksamheter är utdelandet av medaljer och hedersbelöningar den äldsta.

Under år 2019 har våra medaljer stått i cent­ rum mer än vanligt. I årsberättelsens första avsnitt presenterar vi medaljarbetet och i år är vi glada och stolta över att ha kommit i hamn med flera projekt.

Sällskapet har producerat en film om vår medaljtillverkning hos Svenska Medalj i Eskilstuna. Den presenterades för första gången på Sällskapets årshögtid och finns nu tillgänglig på vår webbplats. Ett stort arbete slutfördes under 2019, nämligen produktionen av Bengt Gustaf Jonshults bok om Sällskapets medaljer. Boken kom av trycket de sista dagarna i december.

Eftersom den släpptes först i februari 2020, kommer den att närmare presenteras i vår nästa årsberättelse.

En uppgraderad variant av Fostrargärningsmedaljen togs under året fram tillsammans med de skickliga medarbetarna på Svenska Medalj; den designades av Stefan Siljemar. Denna medalj kunde delas ut för första gången vid Sällskapet årshögtid och tilldelades Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling. Över deras insats reflekterar vår ledamot Johan Norberg i en essä med den utmanande rubriken »Kan man vara optimist i en pandemi? Om Roslings, possibilism och covid-19«.

När denna text skrivs rasar coronapandemin, och den påverkar givetvis vårt arbete. Men vi kan med glädje se tillbaka på år 2019 då vi med våra sociala

projekt har kunnat göra stor skillnad. Stipendierna ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond har i vanlig ordning kunna bisträckas kvinnor som arbetat med vårdande uppgifter, men som på grund av olika omständigheter fått otillräckliga pensioner. Organisationer som på olika sätt arbetar med funktionsnedsatta eller utsatta barn och ungdomar har kunnat stödjas via Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond.

Och ur samma fond har ett stort antal bidrag utgått till området vetenskap och kultur, oftast populärvetenskapliga insatser och regionalhistoriskt arbete. På dessa våra stöd ger vi ett antal smakprov i det följande.

I föreliggande årsberättelse har vi också glädjen att se flera ledamöter medverka med uppsatser. Johan Norberg har redan nämnts. Därtill belyser tre uppsatser Sällskapets insatser i ett historiskt perspektiv: Stig Strömholm ger en bild av tiden för Sällskapets grundande, Christina von Arbin tecknar bilden av en av de första ledamöterna, sin anfader Axel Magnus von Arbin, och Caroline Krook ger oss minnen av sin morfars trotjänarinna, Fredrik Björnstipendiaten Aina Sofia Larsson.

Vi hoppas att ni ska inspireras av vårt arbete och överlämnar härmed berättelsen om år 2019 till er läsning.

Erik Norberg Ordförande

Kjell Blückert Ständig sekreterare

 3

Ett sällskap för det allmänna bästa

K

ungl. Patriotisk a Sällsk apet är sedan över 250 år en samlingspunkt för personer med engagemang i näringsliv, statsförvaltning, vetenskap och kultur. Det grundades 1766 som ett medborgarinitiativ och fick 1772 kunglig stadfästelse av Gustav III. Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser. »En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning.« Så förtydligar vi vår vision. För att förverkliga denna vision arbetar vi tillsammans – i ett sällskap.

I dag har Sällskapet cirka 300 ledamöter som representerar de intresseområden som är Sällskapets och det leds av ett förvaltningsutskott. Sällskapet förvaltar fonder värda över en halv miljard kronor och delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor i bidrag till spridande och popularisering av forskningsresultat och till sociala ändamål genom de två självständiga fonderna Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond.

Kungl. Patriotiska Sällskapet premierar fortfarande förtjänstfulla insatser i arbets-, närings- och kulturliv genom att dela ut belöningsmedaljer. Med Näringslivsmedaljen uppmärksammas årligen nydanande insatser i näringslivet, med Fostrargärningsmedaljen personer som gjort insatser för att befrämja lärprocesser på olika sätt. Med Medaljen för uppskattad arbetsinsats belönas insatser i arbetslivet utöver det vanliga i företag, organisationer, kommuner och landsting.

Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta. I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande.

Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare och svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som spade, slägga, vävsked och skyttel.

4

SÄ LLSK A PETS MEDA LJUTDELNINGA R Kungl. Patriotiska Sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis.

Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis för exempelvis uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning för sina anställda eller någon annan.

Sällskapet har delat ut medaljer och hedersbevis i över 250 år.

Medaljarbete: studiebesök, film, bok

U

töver det vanliga arbetet med beredning av externa medalj- och hedersbelöningar samt Sällskapets egna utdelningar har kansliet under året arbetat med olika former av marknadsföringsinsatser.

Under våren producerades en film av Bedford Production om arbetsprocessen av medaljerna hos vår leverantör Svenska Medalj i Eskilstuna som visades på årshögtiden och nu återfinns på Sällskapets hemsida.

Medaljmästaren Niklas Qvarnström förevisar ett moment i tillverkningen för ordförande Erik Norberg och ständige sekreterare Kjell Blückert.

Svenska Medaljs ordförande Robin Gustavsson berättar om processen till­ sammans med verkstadschefen Bengt Qvarnström.

T.v. biträdande sekreterare Anette Jonsson.

Niklas Qvarnström i verkstaden.

6

Sällsk apets medaljutdelningar

Under våren gjorde kansliet även ett heldagsstudiebesök på Svenska Medalj tillsammans med ordförande Erik Norberg. På plats fick vi följa medaljtillverkningen från skiss till färdig medalj, med alltifrån dator till hundraåriga verktyg som hjälpmedel. Med på studiebesöket var även litteraturvetaren Bengt Gustaf

Jonshult som under en längre tid hjälpt kansliet att producera en bok om Sällskapets medaljer. Boken Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar trycktes i december och lanserades i februari 2020.

Boken finns tillgänglig på Sällskapets hemsida och kommer att närmare presenteras i nästa årsberättelse.

Medalj­makaren Monica Liberg lägger en sista hand vid medaljerna.

Verktygsmakare/ medaljkonstnär Stefan Siljemar designar den senaste varianten av Fostrargärningsmedaljen.

Den nya medaljbokens författare Bengt Gustaf Jonshult.

Nya medaljboken är ett efterlängtat numismatiskt referensverk.

Sällsk apets medaljutdelningar 7

Belöningsmedaljer i historia och nutid

K

ungl. patriotisk a sällsk apets utdelning av belöningar bygger på traditioner från 1700-talet. Till att börja med delade Sällskapet framför allt ut skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband. År 1802 fick Sällskapet tillstånd av Kungl. Maj:t att dela ut medaljer avsedda att bäras. Man beslöt att dessa medaljer skulle bäras i ett band till hälften halmgult, till häften gräsgrönt, en symbolisk påminnelse om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling, dåtidens huvudsakliga näringsliv.

Sällskapet delar i dag ut egna medaljer och hedersbevis inom olika verksamhetsområden. Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis, såsom armband med miniatyrmedalj, medaljdosa och armbandsur, för uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning.

Flera av medaljerna är formgivna av skulptören, medalj- och myntformgivaren Ernst Nordin. Sällskapets medaljer tillverkas av företaget Svenska Medalj i Eskils­tuna.

Medalj för uppskattad arbetsinsats delas ut i två storlekar, andra och tredje storleken (motsvarande 9:e och 8:e storleken). Den större medaljen delas ut efter anställning i 20 års tid. Den mind­ re medaljen delas ut efter anställning i 15 års tid. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning samt kommunal eller landstingskommunal myndighet, hos vilken den föreslagna är eller har varit anställd.

8

Emmerymedaljen delas ut som belöning för långvarig uppskattad tjänst till sjöss i första storleken (motsvarande 11:e storleken). För att komma ifråga för denna medalj erford­ ras en tjänstetid av minst 15 år i befälsställning till sjöss inom samma företag. Förslag kan inges av den arbetsgivare hos vilken den föreslagne varit anställd.

Medalj för betydande gärning delas ut i två storlekar, första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken), som belöning för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller annan ideell verksamhet som är av långvarigt slag och särskilt betydande för det svenska samhället. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning eller offentlig institution.

Näringslivsmedaljen – för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Den delas ut i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis utdelas årligen efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Sällsk apets medaljutdelningar

Kulturarvsmedaljen – för bevarande av svenskt kulturarv delas ut av Kungl. Patriotiska Sällskapet sedan 2012 och ges i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Sällskapet vill lyfta fram betydelsen av de många oegen­nyttiga och engagerade arbetsinsatser som görs i syfte att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Medaljen utdelas efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Trädgårdsmedaljen – för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) efter förslag av hushållningssällskap eller berörd intresseorganisation.

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar sedan många år ut medaljen i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård.

Hantverksmedaljen – för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) på förslag av styrelsen för branschorganisation (såsom exempelvis Stockholms Stads Hantverksförening).

Fostrargärningsmedaljen – för betydande fostrargärning År 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form med Sällskapets emblem som motiv.

Den senaste varianten av denna version är designad av Stefan Siljemar. Medaljen utdelas i första storleken (motsvarande 11:e storleken) inom »uppfostrans och lärandets områden« efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Emmerymedaljen. Årets enda utdelade medalj för uppskattad arbetsinsats inom sjöfart mottogs av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus kanslichef Christer Nordling. Läs mer på s. 24.

Sällsk apets medaljutdelningar 9

Årshögtid och utdelning av näringslivsoch fostrargärningsmedaljer

K

10

ungl. patriotisk a sällsk apet höll sin årshögtid den 15 maj på Riddarhuset. Årsmötet behandlade på sedvanligt sätt Sällskapet och dess stiftelser. Under avsnittet »Året i siffror« finns ett sammandrag av Sällskapets års­redovisningar. Ledamöterna Gunnel Engwall och Susann Silfverstolpe avtackades för deras engage-

mang i Förvaltningsutskottet och dess stiftelsers styrelser. Under året har ledamoten professor Karin Helander invalts i utskottet.

Efter förhandlingarna delade H.K.H. Prins Carl Philip ut årets näringslivsmedaljer samt två fostrargärningsmedaljer. Därefter höll fostrargärningsmedaljörerna Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling

H.K.H. Prins Carl Philip flankeras från vänster av fostrargärnings­ medaljörerna Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling, närings­ livsmedaljörerna Björn Löfstedt, Fredrik Lundberg, Sten och Björn

Brandt, Maud Spencer, Ayad Al-Saffar, Charlotta och David Zetterström samt Bo Hilleberg som inte kunde närvara vid utdelningen 2018.

Sällsk apets medaljutdelningar

ett föredrag. På sidorna 18–20 presenteras Roslings arbete och tänkande av Sällskapets ledamot författaren Johan Norberg. Under ceremonin presenterades medaljörerna i kortfilmer producerade av Bedford Production. På Sällskapets webbplats finns en film med ett sammandrag av ceremonin med medaljörfilmerna interfolierade.

Ceremonin inramades av musik utförd av en stråkkvartett med Andreas Forsman, Madeleine Johansson, Anna Manell och Hanna Wiklund. Efter årsmötet samlades Sällskapet till middag för medaljörerna med sällskap i Lantmarskalksalen. Det tal som ledamoten professor Stig Strömholm höll under middagen återfinns på sidorna 16–17.

Sällskapet delade i år ut åtta näringslivsmedaljer. Årets medaljörer kom från sex olika företag. Därtill överlämnades en medalj till Bo Hilleberg, grundare av Hilleberg the Tentmaker, som var förhindrad att delta i högtiden förra året. Två fostrargärningsmedaljer delades även ut till Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling, Gapminder, efter förslag från Förvaltningsutskottet.

Näringslivsmedaljerna delas ut efter ett särskilt nomineringsförfarande, där alla ledamöter i Sällskapet har möjlighet att nominera. Därefter bereds de inkomna förslagen, tillsammans med goda förslag från tidigare år, av en kommitté ur Förvaltningsutskottet bestående av Hans Eric Brodin, Bo von Stockenström, Eva Swartz Grimaldi samt med Sällskapets kamrerare Hans Ahlin som ordförande och ständige sekreteraren Kjell Blückert som sekreterare. På förslag från denna kommitté fattar sedan Förvaltningsutskottet beslut.

I det följande presenteras medaljörerna med de motiveringar som lästes upp i de filmer som presenterade medaljörerna vid årshögtiden.

Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund Gapminder Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund grundade år 2005, tillsammans med Hans Rosling, stiftelsen Gapminder. Den har som syfte att bidra till att skapa en mer faktabaserad världsbild som alla kan förstå och att undanröja missuppfattningar och fördomar om global utveckling. Anna och Ola har utvecklat en rad dataverktyg för att på ett pedagogiskt lättillgängligt sätt visualisera statistik i detta arbete. De vill få oss alla att tänka på ett nytt och mer välgrundat sätt om världen. Med liv och lust har de satt igång lärandeprocesser som korsar alla gränser.

Förslagsställare: Förvaltningsutskottet.

Sällsk apets medaljutdelningar 11

Björn Brandt och Sten Brandt Bröderna Brandt Bil har i dag närmare 500 anställda och omsätter tre miljarder kronor. Det drivs nu framgångsrikt i tredje generationen av tvillingbröderna Björn och Sten Brandt. Företaget är en av de största privata Volvoåterförsäljarna i Sverige, och har även försäljning av andra märken. Brandtkoncernens an-

12

märkningsvärda tillväxt har möjliggjorts genom förvärv av andra företag i branschen, men också genom en finansmodell som kombinerar förtjänsten på bilförsäljningen med lån av kapital till kunden som köper bilen.

Förslagsställare: Lars Bäckström.

Sällsk apets medaljutdelningar

Fredrik Lundberg, L E Lundbergföretagen Fredrik Lundberg är en av Sveriges ledande företagare. Han utgör den andra generationen i ett familjeföretag, där den tredje generationen redan är säkert installerad. 1983 börsnoterades företaget med Lundberg som vd. Sedan dess har utvecklingen och omvandlingen gått i en snabb fart till ett investeringsföretag med olika intresseområden i svenskt näringsliv.

Lundberg har karakteriserats som en näringslivsdoldis. Han verkar utan att nödvändigtvis synas. Och det har gett resultat.

Förslagsställare: Hans Eric Brodin.

Ayad Al-Saffar »Grunderna i försäljningsteknik lärde jag mig på torgen«, har Ayad Al-Saffar sagt. Som flykting från Libanon på 1980-talet startade han efter fem år i Sverige en egen klockbutik Watch. Tillsammans med Konstfack specialdesignades produkter under varumärket Axcent of Scandinavia. 2002 köpte han Ur & Penn och vände företaget till vinst genom breddat sortiment. Sonen Abed har nu tagit över ledarskapet i familjeföretaget. Koncernen omsätter i dag 900 miljoner kronor med drygt 700 anställda och har även verksamhet i Nederländerna.

Förslagsställare: Marianne Reuterskiöld

Sällsk apets medaljutdelningar 13

Björn Löfstedt Redan som civilingenjörsstudent tog Björn Löfstedt fram en prototyp till en blindskriftsmaskin med kopieringsfunktion, och efter några år fanns en färdig produkt och ett nygrundat företag, Index Braille. I dag har man fyra högteknologiska produkter, som transformerar text från 150 språk till punktskrift.

Företaget omsätter 50 miljoner kronor, har 15 anställda i Gammelstad och exporterar till ett 60-tal länder.

Under rubriken »Literacy for all« utvecklar Löfstedt sin företagsidé: »För mig är det självklart att de blinda ska ha samma möjligheter som de seende«.

Förslagsställare: Sven-Erik Österberg

Maud Spencer Maud Spencer leder i andra generationen familje­ företaget Svalson, som utvecklar, tillverkar och säljer skjutluckor, sådana som vi ser i korvkiosker, Diors modebutiker och på grannens balkong. Man har framför allt varit pionjär inom segmentet eldrivna skjutluckor. Spencer tvekar inte att sticka ut hakan i olika sammanhang. Härom året rörde det professionell klädsel. Hon sitter i styrelsen för Svenskt Näringsliv. Svalson växer stadigt, omsätter 90 miljoner kronor och har ett 50-tal anställda.

Förslagsställare: Eva Ortmark.

14

Sällsk apets medaljutdelningar

Charlotta Zetterström och David Zetterström Fabrique är ett ungt företag, väl känt i Stockholm. De bakar surdegsbröd med rena, naturliga råvaror på ett traditionellt och hantverksmässigt sätt. Bröd har blivit en livsstilsprodukt i linje med att vi mer och mer uppskattar en rad olika sorters hantverk och gediget tillverkade vardagsprodukter. För tio år sedan satte Charlotta och David Zetterström igång. Nu har man över 100 miljoner i omsättning med ett 100-tal anställda och ett tjugutal butiker. Konceptet har blivit en succé.

Förslagsställare: Gunilla Engelbert.

Sällsk apets medaljutdelningar 15

Tal vid årshögtiden Stig Strömholm

Å

r 1766, då Kungl. Patriotiska Sällskapet inledde sin verksamhet, är ett årtal som många goda svenskar drar sig till minnes med fosterländskt välbehag. Det var då som riket begåvades med världens första tryckfrihetsförordning, och länge en av de mest radikala. I övrigt är nog de flesta svenskar, som ju inte just är hemfallna åt något påträngande intresse för vare sig historia eller årtal, nöjda med att låta 1766 vila i ostörd frid i det idylliska och rokokosiratliga pastellrosa töcken som tack vare Carl Michael Bellmans, filmens och populärlitteraturens insatser kringsvävar 1700-talet i nutidsmänniskornas föreställningsvärld. Året 1766, och i ännu högre grad år 1772, då vårt sällskap kom i åtnjutande av kungligt beskydd, hör i själva verket hemma i en tid som i hög grad liknar vår egen i många viktiga hänseenden. Visserligen odlades idyllen flitigt som litterär genre, och visserligen fanns det utrymme för vad Olof von Dahlin kallade »stilla levnads nöjen«, men i ett bredare perspektiv var tiden allt annat än idyllisk. Det stora sjuårskriget, med England och Frankrike som huvudaktörer, hade slutat tre år tidigare. Kriget hade för första gången i historien haft hela världen till skådeplats. Sverige hade varit inblandat, men utan vare sig framgång eller ära för de svenska vapnen.

Här hemma hade kampen mellan hattar och mös�sor nått en våldsamhet som gjorde 1765 och 1766 års riksdagar intensivt dramatiska, och under den öppna, så att säga officiella men ideologiskt ännu oklara kraftmätningen mellan riksdagspartierna mullrade redan krafter som på längre sikt skulle förändra samhällsordningen mer långtgående än partierna kunde föreställa sig. Ute i Europa rådde skarpa motsättning-

16

ar mellan den alltmer radikala upplysningsfilosofin, med Voltaire som främste banerförare, och den kyrkliga och världsliga överheten.

Liksom man i dag, år 2019, ser hur den liberala demokratin och det välfärdssamhälle som den under ett århundrade byggt upp i västvärlden allt häftigare angrips av rörelser som ifrågasätter dess grundläggande principer, på samma sätt tycktes de centraliserade statsapparater och ambitiösa förvaltningsmaskinerier som, med Frankrike som förebild, växt fram i Europa ha nått vägs ände under senare hälften av 1700-talet.

De hade trots de bästa föresatser upphört att övertyga medborgarna om sin förträfflighet och snart också om sin legitimitet. Det hade börjat dåna alltmer hörbart i rättens krater.

En av de vägar som samhälleligt aktiva medborgare i Europa på 1700-talet sökte sig till för att komma ut ur det vakuum som hotade att inträda genom den hårt styrda och förändringsobenägna statsmaktens vanmakt och förfall var att verka genom frivilliga sammanslutningar som tog till uppgift att komplettera och bygga ut sådana funktioner som staten inte mäktade eller inte ville ägna sig åt. Man vågar påstå att det som kommit att kallas »civilsamhället« i modern mening föddes vid denna tid. De som bar upp dessa oegennyttiga rörelser kallades på 1760-talet »patrioter«.

Frivillig samverkan mellan människor utan inblandning av officiella myndigheter har självfallet alltid förekommit, men organiserad samverkan, föreningar och möten motarbetades länge på många håll av både stat och kyrka. Låt mig erinra om konventikelplakatet, som upprätthölls till mitten av 1800-talet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet är ett klart exempel på det civilsamhälle som växte fram under 1700-talet, Sällsk apets medaljutdelningar

Stig Strömholm assisteras under sitt tal av H.K.H Prins Carl Philip.

och det är med tillfredsställelse och tacksamhet som vi konstaterar att den svenska statsmakten redan från början var tillräckligt klok och mogen för att acceptera och till och med uppmuntra detta civilsamhälles medverkan i samhällsbygget. Det är inte mer än rätt att en stor del av hedern tillkommer den kontroversielle teaterkungen Gustav III. I dag, i den djupa kris som den demokratiska rätts-

staten genomgår i västvärlden, är det all anledning att betrakta ett starkt, aktivt och väl fungerande civilsamhälle som ett oskattbart komplement till det politiska systemet. I den övertygelsen kan vi i dag med någorlunda gott samvete avnjuta denna förträffliga middag och som sig bör framföra vårt hjärtliga tack för den med en traditionell skål.

Sällsk apets medaljutdelningar 17

Kan man vara optimist i en pandemi?

Johan Norberg om Roslings, possibilism och covid-19

Den som vill komma till rätt plats behöver en tillförlitlig karta och en välfungerande GPS, och den som har ambitionen att förbättra världen måste först förstå hur den faktiskt ser ut. Det har varit utgångspunkten för Ola Roslings och Anna Rosling Rönnlunds hyllade folkbildning för en faktabaserad världsbild, för vilken de har belönats med 2019 års fostrargärningsmedalj.

Tillsammans med sin far respektive svärfar Hans Rosling skapade Ola och Anna 2005 stiftelsen Gapminder, för att sammanställa statistik och berätta om världens verkliga tillstånd. Med rörlig grafik, stigande och sjunkande grafer, hoppande bollar och ibland till och med legobitar har de levandegjort statistik för världsledare och näringslivstoppar, och för en bred allmänhet över hela världen. Även om Hans före sin bortgång 2017 var ansiktet utåt – föreläsaren på scen som någon gång till och med slukade ett svärd för att dra uppmärksamheten till budskapet – var det ett grupparbete redan från början, där Ola och Anna skapade programvaran, analyserade statistiken och utvecklade iögonfallande sätt att presentera den på.

Det hela började med att Hans under sin verksamhet som läkare och föreläsare om internationell hälsa insåg att vår kunskap om världen ofta begränsade sig till vad vi en gång läst i Tintinalbum och nu gissar oss till utifrån braskande rubriker om kriser och katastrofer. När 12 000 personer i 14 länder 2017 fick besvara flervalsfrågor om världens utveckling hade de i genomsnitt bara rätt på 2 av 12 frågor.

Inte en enda person fick alla rätt. Hela 15 procent fick alla fel.

En saklig blick på statistiken visar att världens tillstånd är fantastiskt mycket bättre än de flesta rubriker ger intryck av. Sedan 1990 har den extrema fattigdomen i värl18

den minskat från 37 procent till mindre än 9 procent, enligt Världsbanken. Under samma tid har den globala barnadödligheten halverats, medan an­delen som lider av analfabetism eller hunger minskade med ungefär 40 procent.

Aldrig förr har världen upplevt så stora framsteg som under de senaste decennierna.

Eftersom fakta sprakar i så ljusa färger har Gapminders folkbildning spridit optimism till miljontals människor i Sverige och internationellt. Men hur kan man vara optimist i en tid när det nya coronaviruset skadar och dödar i kolossal skala och stänger samhällen världen över?

Vi ska strax återkomma till den frågan, men låt mig ta en omväg till svaret. I juli 2017 publicerade den brittiska tidningen The Guardian en lång essä av Oliver Burkeman om de allt mer inflytelserika »nya optimisterna«, som argumenterar för att världen inte är så mörk som de flesta tror. Till denna krets räknade Burkeman forskare och författare som Roslings, vetenskapsskribenten Matt Ridley, den kognitive psykologen Steven Pinker, Oxforduniversitetets Max Roser, som ligger bakom den viktiga databanken Our World in Data, samt undertecknad, då jag skrivit boken Framsteg: Tio skäl att se fram emot framtiden (Volante 2016).

Burkemans essä är respektfullt skriven, men han tangerar ändå vanföreställningen att det som förenar oss är någon slags tro på att allt till slut ska gå bra, på något sätt. Det är ett missförstånd. Det som förenar denna disparata krets är inte någon föreställning om att vi ska undgå problem, utan att vetenskap, teknik och välstånd ger oss bättre förutsättningar att lösa dem – samt uppfattningen att vi ska lita mer på statistik än på magkänsla när vi bedömer hur världen lyckas med det. Om vi tror att allt är nattsvart kommer vi aldrig kunna urskilja de verkligt mörka delar av den som verkligen måste åtgärdas.

Sällsk apets medaljutdelningar

Hur har till exempel denna krets av »nya optimister« betraktat den pandemi som just nu hemsöker planeten? I boken Factfulness (Natur & Kultur 2018), motbevisar Hans, Ola och Anna, många vanliga farhågor om världen, men avslutar ändå med rubriken »De fem globala hoten som vi borde oroa oss för«.

Det första av de fem hoten råkar vara, just det, risken för en global pandemi. Författarna skriver: »Att på alla upptänkliga sätt skydda oss mot ett mycket snabbt överförbart virus som bryter igenom alla försvar är, milt uttryckt, värt besväret.« När världen började få kunskap om det nya coronaviruset skrev Matt Ridley att han gjort det till en livsgärning att visa att pojken som ständigt ropar varg har fel – men tillade att poängen i den gamla fabeln var att det till slut faktiskt kom en varg och då blev pojken inte trodd på grund av alla falsklarm. »Enligt mig är covid-19 en verklig varg«, konstaterade Ridley.

Steven Pinker skrev vid samma tid att även om vi har kal�lats nya optimister är det inte optimism som driver oss, utan fakta. Och allt vi har lärt oss om historia, medicin och matematik tvingar oss att ta just pandemier på största allvar. Max Rosers Our World in Data bytte samtidigt fokus till att dokumentera statistik om förekomst och dödsfall av covid-19 från hela världen.

De så kallade optimisternas hoppfullhet bygger inte på någon föreställning om att vi ska undgå katastrofer. Det kommer vi inte att göra. Naturen kommer ständigt att bjuda oss på nya obehagliga överraskningar, och ibland ställer vi till det för oss själva på fatala vis. Hoppet kommer i stället av insikten om att vi blir allt bättre på att hantera sådana olyckor. Naturkatastroferna har inte försvunnit, men tack vare bland annat bättre ingenjörsvetenskap, sjukvård och varningssystem har risken att dö i en naturkatastrof minskat med mer än 90 procent de senaste hundra åren.

Människan har drabbats av pandemier i alla tider. Även om mikroorganismerna färdades långsammare utan bussar och flygplan så färdades de obehindrat tills de gått över jorden upprepade gånger och skördat vartenda sårbart liv.

Sakta – men obarmhärtigt säkert. Tack vare den moderna

världens välstånd, digital kommunikation samt medicinvetenskapens och medicinteknikens genombrott kan mänskligheten för förs­ta gången ta upp kampen med farsoterna.

Efter att länge ha dolt utbrottet meddelade kinesiska myndigheter den 2 januari att de upptäckt ett nytt coronavirus. Tack vare den genetiska revolutionen kunde kinesiska forskare på bara en vecka avläsa virusets arvsmassa och publicera den online. Genom den informationen kunde forskare i Berlin på bara sex dagar utveckla ett test för att upptäcka infektioner. Det är detta som nu används för att spåra smittade i hela världen.

När någon väl har avläst virusets mekanismer kan fors-

Sällsk apets medaljutdelningar 19

50% 8

7

6

5

4

Barn per kvinna

3

Källor: UN-IGME & UN-Pop[1,3,4]

Bild/diagram 7

En saklig blick på statistiken visar att världens tillstånd är fantastiskt mycket bättre än de flesta rubriker ger intryck av.

De senaste femtio åren har exempelvis familjerna blivit mindre även i de så kallade u-länderna och färre barn dör.

Diagrammet är hämtat från Roslings bok Factfulness, s. 40.

I-LÄNDER

U-LÄNDER

90%

Små familjer och få barn dör

80%

70%

60%

Stora familjer och många barn dör

50%

8

7

6

5

Barn per kvinna

4

2017 3

2

Bubblans storlek visar landets folkmängd

Andel barn som överlever till fem års ålder

100%

2

1

Källor: UN-IGME, UN-Pop[1,3,4] & Gapminder[6]

Bild/diagram 9

kare och algoritmer över hela världen omedelbart skrida RESULTAT andel som rätt. tre till verket att FAKTAFRÅGA finna dess svaga1:punkter.

Densvarade 2 april, bara I alla låginkomstländer i världen, hur många flickor går idag ut grundskolan? månader efter att coronaviruset upptäckts, listar enbart (Rätt svar: 60%.)

USA:s National Library of Medicine hela 282 mediciner och Sverige 11% vaccinUSA mot det, där kliniska prövningar pågår eller förbe10% Sydkorea 10% reds.

Tyskland 9% Aldrig förr har mänskligheten agerat så snabbt på en Ungern 9% ny sjukdom. Vi bör minnas att det tog mer än 3 000 år för Australien 8% mänskligheten att utveckla vaccin mot polio och smittkopJapan 7% por.Storbrit.

6% 6% I Belgien Ingemar Bergmans Det sjunde inseglet, som utspelar 6% Finland digerdöden, sig under är människan dödsmärkt. Max von

Sydows korsfarare Antonius Block förhalar bara det oundvikliga genom att spela schack med Döden. Dagens riddare – verksamma vid sjukhus, universitet, läkemedelsbolag och hälsomyndigheter – använder i stället all sin kunskap, kreativitet och energi till att ta upp kampen med Döden, och driva den på defensiven.

Att inse och peka på sådant hopp är inte att vara »optimist«, utan – för att använda ett Roslingord – att vara »possibilist«. Det är att se världens framsteg och utifrån det lära sig att fortsatta framsteg är möjliga.

6%

Norge

Kanada

5% 4%

Frankrike

4%

Spanien 0%

100% Källor: Ipsos MORI[1] & Novus[1]

20

Sällsk apets medaljutdelningar Free graphs from gapminder.org

Trädgårdsmedaljer

K

ungl. Patriotisk a Sällsk apet samarbetar sedan många år med Riksförbundet Svensk Trädgård om medaljer »för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling«.

Förbundet är Sveriges största trädgårdsorganisation med över 33 000 medlemmar och närmare 160 lokalföreningar i hela landet, som främjar fritidsodlingen och förbättring av trädgårdskultur och boendemiljö.

Traditionsenligt delas dessa medaljer ut under Riksförbundet Svensk Trädgårds sommarmöte till personer som bidragit till att främja trädgårdskonst, odling eller forskning om trädgård. Årets möte arrangerades av Huddinge-Botkyrkas Trädgårdssällskap den

17–18 augusti. Medaljutdelningen skedde i samband med invigningen och medaljerna tilldelades: Tommy Ahnby, Munkedal, trädgårdsmästare. Sedan 80-talet driver han Gullmarsfjordens småskaliga specialplantskola tillsammans med sin hustru Vivi.

Kenneth Lorentzon, Kågeröd, trädgårdsingenjör (post­ umt). Han var verksam vid Göteborgs Botaniska Trädgård och på SLU i Alnarp och var medförfattare i flera trädgårdsböcker.

Gerben Tjeerdsma, Mölnlycke, trädgårdsmästare. Han har varit verksam vid Göteborgs Botaniska Trädgård och på Universeum och har en egen plantskola.

Gertrud Larsson var, som represen­tant för familjen, på plats vid ceremonin och mottog Kenneth Lorentzons postuma utmärkelse. Här tillsammans med medaljören Gerben Tjeerdsma och Riksförbundet Svensk Trädgårds förbundsdirektör Inger Ekrem.

Sällsk apets medaljutdelningar 21

Hantverksmedaljer

U

nder år 2019 utdelades vid två tillfällen hantverksmedaljen ”för utmärkt yrkesskicklighet” av första storleken i silver. Sällskapet vill på detta sätt premiera händernas skicklighet och blicken för färg, form och skönhet samt uppmärksamma hur gamla hantverkstraditioner förs in i samtiden och framtiden.

Under Stockholms Hantverksförenings gesäll- och mästarbrevsutdelning i Stockholms stadshus den 6 november fick två hantverkare ta emot denna hantverksmedalj efter nominering av Hantverksföreningen.

Medaljerna delades ut av Sällskapets vice ordförande Christina von Arbin till: Bengt Pettersson, tapetserarmästare, Stockholm. Han

tog över sin fars tapetserarfirma, grundad redan 1915, på 1970-talet och har arbetat som tapetserare i drygt 70 år. Han delar gärna med sig av sina kunskaper och har tagit emot många lärlingar genom åren.

Mats Qvarfordt, tapetmakare, Stockholm. Han har en träutbildning i botten med vidareutbildning till tapetmakare på Hantverksakademin. 2011 tog han över tapetmakeriet Handtryckta Tapeter Långholmen, där han erbjuder rekonstruktion och nytryck av tapeter efter gamla tapetfragment.

Vid Sällskapets decembermöte den 5 december på Nya Sällskapet i Stockholm delades efter förslag från Sällskapets ledamöter Susann Silfverstolpe (tidigare intendent vid Bukowskis) och Johan Cederlund (chef

Konferencier Li Pamp och vice ordförande Christina von Arbin Mats Qvarfordt från Handtryckta Tapeter Långholmen mottar hyllar tapet­serarmästare Bengt Pettersson som efter 75 år i hantverksmedaljen för sitt kunnande, engagemang och sin öppenhet. yrket fortfarande arbetar aktivt i och för sin bransch.

22

Sällsk apets medaljutdelningar

Medaljörerna Johan Ekström och Jan Rosenlund omgivna av de förslagsställande ledamöterna Johan Cederlund och Susann Silfverstolpe.

för Zornmuseet i Mora) ut två hantverksmedaljer.

Medaljerna delades ut av Sällskapets ordförande Erik Norberg till: Johan Ekström, snickarmästare, Uppsala.

Jan Rosenlund, snickarmästare, Örbyhus.

Den gemensamma motiveringen löd: Kungl. Patriotiska Sällskapets Hantverksmedalj år 2019 tilldelas snickarmästarna Johan Ekström och Jan Rosenlund. Årets hantverksmedaljörer har under närmare fyra decennier ägnat sig åt möbelkonservering på högsta internationella nivå. Otaliga klenoder i museisamlingar och privat ägo har under deras varsamma händer fått fortsatt liv och räddats från förgängelse. Deras erfarenheter har tagits till vara i ut-

bildningen av blivande finsnickare och deras kunskap om äldre möbler har av institutioner och museer nyttjats för att bestämma ålder, äkthet och upphovsman.

Johan Ekström och Jan Rosenlund har på ett konkret sätt bidragit till bevarandet av svenskt kulturarv.

– Det känns hedrande och roligt att få en sån utmärkelse, men framförallt är det positivt för en bransch som sällan uppmärksammas men som i dessa tider av återvinning och kulturarvsdiskussion borde ha en större plats, säger de båda medaljörerna Johan Ekström och Jan Rosenlund om utmärkelsen. De var bland de första i Sverige att avlägga gesällbrev inom möbelrestauration och hade mellan 1985 och 1993 en gemensam möbelverkstad.

Sällsk apets medaljutdelningar 23

Medaljer som löses ut

U

nder 2019 utdel ades totalt 135 belöningsmedaljer och gåvor varav 118 som ansökts om, och löstes ut, av företag, församlingar, kommuner, regioner och organisationer. Av belöningarna beviljades åtta medaljer för betydande gärning, en em­merymedalj och 109 medaljer eller annan heders­ gåva, såsom guldarmband med miniatyrmedalj eller guldklocka, för uppskattad arbetsinsats.

En av årets ansökningar om medalj för betydande gärning kom från Vårdförbundet Sörmland. Sällskapets ledamot Liselott Hagberg, Sörmlands dåvarande landshövding, överräckte våren 2019 medaljen till avgående vårdförbundsordförande Torgerd Jansson för hennes engagemang och initiativ för missbruksvården. Hennes gärning har under 30 år bidragit till att förbättra livssituationen för cirka 3 000 invånare genom lättillgänglig och effektiv vård för missbrukare.

Inspirationen till detta framgångsrika upplägg med öppna intag hittade Torgerd Jansson på Island.

När Stiftelsen Sveriges Sjömanshus mångårige kanslichef Christer Nordling gick i pension under hösten 2019 hedrades han med årets enda utdelade emmerymedalj, som ges för uppskattad arbetsinsats till sjöss. Han har ett förflutet som kommendör i örlogsflottan. Själva ansökan kom från Sjöbefälsföreningen som sett hur Christer Nordlings arbetsinsats utvecklat och moderniserat stiftelsen vilket hade varit till stort gagn för sjömännen, sjöfartshögskolorna och för sjöfarten i Sverige (se bild s. 9).

Bland de övriga beställarna finns ABB, Ask & Embla, Borås stad, Folktandvården Sörmland, GAC Skipping, Gamla Hvitfeldtares Årsbok, Gålöstiftelsen, Haneberg Säteri, Heby kommun, Hebyfastig­

24

Ledamoten Liselott Hagberg, Södermanlands dåvarande landshövding, tillsammans med medaljören Torgerd Jansson, avgående ordförande för Vårdförbundet Sörmland.

heter, Hooks Herrgård, Hushållningssällskapet Skaraborg, Hushållningssällskapet Skåne, Investor/Claes Dahlbäck, JM, Jäts Juridiska Byrå, Kungälvs sjukhus, Landstinget Sörmland, Löftadalens pastorat, Malmö Frivilliga Brandkår, Moderata Samlingspartiet, NCC, Nordiska museet, Nya Sällskapet, Rederi AB Soya, Region Sörmland, Region Västerbotten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SKF Sverige, Stockholm Konserthusstiftelse, Stiftelsen Danviks hospital, Stiftelsen Skansen, Svensk Fastighetsförmedling, Svenska Kennelklubben, Södra Älvsborgs Sjukhus, Uddevalla kommun, Vara folkhögskola, Västra Götalandsregionen, Wallfast, Ystad Tattoo vänner.

Riksarkivet i Arninge har Sällskapets arkivhandlingar dit den som söker information om äldre utdelade medal­jer kan vända sig.

Sällsk apets medaljutdelningar

STIFTELSEN FR EDR IK BJÖRNS DONATIONSFOND Donationsfondens stipendium går till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en pension eller inkomst under fyra prisbasbelopp.

Fredrik Björn och hans donation

S

tiftelsens donator Karl Fredrik Björn ägnade sig efter en medicinsk examen i Uppsala 1875 åt fortsatta privata studier. Han kom småningom att arbeta med drogsamlingen, det vill säga läkeväxterna, på Karolinska Sjukhuset där Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare professor Severin Jolin var verksam. Fredrik Björn hade även en botanisk mönsterträdgård med bland annat läkeväxter i det som i dag kallas Björns trädgård på Södermalm i Stockholm – en trädgård som så småningom uppläts åt Stockholmsbarn att leka i. Fastigheten hade gått i arv på hans mors sida. Fadern, Carl Gustaf Björn, var en framgångsrik trädgårdsmästare och riksdagsman.

Fredrik Björn testamenterade av sin efterlämnade förmögenhet 200 000 kronor till Uppsala universitets botaniska trädgård och samma belopp till Ersta diakonissanstalt, 150 000 kronor till Sophiahemmet, 100 000 kronor till Röda korset, samma belopp i resestipendier vid Kungliga Tekniska högskolan, 265 000 kronor till andra välgörande inrättningar samt återstående 1 265 000 kronor att lika fördelas mellan Kungliga Operan och Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Från och med 1920-talet utdelades avkastningen av donationen till Sällskapet som pensioner på 800 kronor till »ålderstigna trotjänarinnor, som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj«. Fortfarande delas stipendium ut till denna kategori av bidragsmottagare.

Med åren minskade antalet mottagare som passade in på beskrivningen i Björns testamente. Därför kom stadgarna att ändras 1986. Sedan dess går stödet även till »diakoner samt behövande kvinnor som under

26

Fredrik Björn, 1855–1915.

minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner« i Stockholms län och som har en årsinkomst understigande fyra prisbasbelopp. År 2020 firar stiftelsen hundraårsminnet av ut­ delandet av de första stipendierna.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Stipendiater 2019

S

tipendier ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond delas ut till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en inkomst under fyra prisbasbelopp och med ett kapital som understiger ett prisbasbelopp, det vill säga Skatteverkets gränser för den som räknas som behövande.

Stipendierna utlyses under hösten och kan sökas på särskild blankett som finns på Sällskapets hem­ sida. Stiftelsen har gått ut med en bred annonsering i lokalpress i Stockholms län för att få in så många ansökningar som möjligt och är även i kontakt med organisationer som kan hjälpa till med att sprida information om stipendiemöjligheten. Sista dag för ansökan är varje år i slutet av oktober. Sedan fattas beslut vid stiftelsens decembersammanträde och stipendierna, som är skattefria, betalas alltid ut före jul. År 2019 inkom 335 ansökningar till stiftelsen. Av dessa ansökningar var 266 behöriga och kunde därför bifallas, därtill beviljades 4 kvinnor som arbetat som hembiträden stipendier. Sammanlagt beviljades cirka 7 miljoner kronor detta år.

Vi kan konstatera att behovet av dessa stipendier är stort och att vi får många förfrågningar från personer som tyvärr inte är behöriga men ändå i stort behov av bistånd på grund av otillräckliga pensioner och olyckliga levnadsomständigheter. Responsen från dem som får bidrag är översvallande stor.

Några av alla de tacksamma hälsningar som kommit till Sällskapets kansli från stipendiaterna. Mycket glädjande och inspirerande att läsa.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 27

En sann trotjänarinna Caroline Krook

Ledamoten Caroline Krook berättar om sin morfar Alrik Kjellgrens trotjänarinna Aina Sofia Larsson (1903–1990), som så småningom kom att motta pension ur Fredrik Björns Donationsfond.

Det var de unga som drabbades värst.

Ungefär 5 procent av den dåvarande världsbefolkningen dog. Min mormor var en av spanska sjukans offer. Hon dog 31 år gammal den 21 december 1918 två dagar efter det att hon fött sitt tredje barn.

Nu stod den unge lovande skådespelaren Alrik Kjellgren ensam med ett Törnsholmen 1946: Morfar Alle och Aina (till vänster i bild) på väg tillsammans med Annnyfött barn, en tvååring och en flicka på Mari och Ture Rangström den yngre. åtta år, min mamma. Gratulationsbuketbara två år gamla och hennes mor väntade sitt elfte och terna till den lyckliga födelsen förvandlades till kondolesista barn. Modern var då 43 år. Hur orkade hon?! Äldste ansbuketter. Barnen togs tillfälligt om hand av släktingar sonen lärdes upp till snickare och det var självklart att baroch så småningom fick barnsköterskor och hushållerskor nen fick ta stort ansvar för hemmet, för varandra och för sig anställas. Ibland var nog tillvaron rätt så kaotisk för de tre själva. Aina var väl rustad att först bli barnflicka och senare små flickorna med olika damer som kanske var mer intreshusföreståndarinna hos min morfar. serade av att vinna den unge änkemannens hjärta än flickHemmet på Tyskbagargatan var generöst och gästfritt. ornas. Min morfar gifte aldrig om sig. Hans genomsnälla Det var en vacker våning med tre ganska stora rum och kök syster Anna Cumlin blev en bestående trygghet för barmen med den tidens standard. Kakelugnar. Toalett med ett nen. Vad gäller hemmets skötsel och dagliga omsorg om litet handfat och kallt vatten. Ingen dusch, inget badrum. barnen kom tryggheten med Aina Larsson som anställdes Enkel gasspis i köket. Här bodde fyra kvinnor och min morsom husföreståndarinna i slutet av 1920-talet. far. Alla har bara berättat goda minnen. Flickorna Kjellgren Aina Larsson kom från Torö på Södertörn. Hennes far växte upp, gifte sig och fick barn. Ainas goda handlag som var snickare. Modern födde elva barn på 25 år, tre döttrar sömmerska blommade upp och flickornas rum blev henoch åtta söner. När Aina föddes hade hon två äldre bröder nes syateljé. och en syster. Hon var 17 år då hon skickades till Stockholm Tant Aina blev en självklar del av vår släkt och morfars för att försörja sig själv. Då var hennes små tvillingbröder 28

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

Morfar Alle med släkt 1947: Aina i mitten med författarens syskon framför.

Bilutflykt påsken 1946: Aina Larsson och Ture Rangström med författarens kusin Ture, morfar Alrik Kjellgren med dottern Ann-Mari Rangström.

sex barnbarn var alltid välkomna ut i köket där vi kunde få en godbit. Spännande var det att sitta i hennes rum och bläddra i modetidningar från de stora modehusen. Fina klänningar har hon sytt åt oss flickor! Hon var alltid medbjuden på våra stora släktkalas och var tillsammans med morfar, då han gästade sina döttrar på deras sommarställen. När morfar blev gammal vårdade hon honom på ett kärleksfullt sätt. Han dog 1964. Våningen renoverades och tant Aina bodde kvar till sin död 1990. Då hade hon bott där i 60 år.

Jag bad mina kusiner berätta några minnen och kusin Ture Rangström berättar: – Jag minns en episod när jag som tioåring kom hem från en scouthajk. Jag hade övernattat utomhus för första gången. När jag kom hem i skymningen var ingen hemma.

Inte en kotte. Jag fick panik och trodde att mina föräldrar var döda. Farmor svarade inte i telefon. Jag ringde morfar.

Tant Aina svarade. Hon hör att jag är förtvivlad och har börjat acceptera att jag sannolikt är föräldralös. Hon förstår situationen och sätter sig på spårvagnen från Östermalm till Mälarhöjden. Hon tar reda på mina föräldrar som missbedömt tiden. Så sitter hon på en stol i barnkammaren och berättar om sin barndom tills jag somnar. Och nu har jag glömt allt hon berättade men jag har inte glömt att hon ställde upp för mig.

Ja, sådan var tant Aina. Hon ställde upp för min morfar, för hans tre döttrar och för oss barnbarn. Hon var den sanna trotjänarinnan.

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 29

Om glädjen i att arbeta i vården och om hur allt inte blev som man tänkt sig Kjell Blückert i samtal med Monica Wursé, stipendiemot­tagare från Fredrik Björns Donationsfond

T

axen Loka sniffar nyfiket på mig och som alltid öppnar hundar upp för en omedelbar kontakt. Monica, Loka och jag har stämt träff på Thelins konditori i Fältöversten och vi sätter oss mitt i vimlet av gäster. Vi börjar att tala om den digitala världen och den analoga och kommer av en händelse in på handstil och namnteckningar, när jag tar fram papper och penna för mina samtalsnoteringar.

Monica kommer ihåg hur hon själv förlorade sin förmåga att skriva, när hon fick en stroke för fem år sedan. Hon sörjer över följderna och begränsningarna: att inte behärska sin kropp, att inte kunna använda sina händer som förr. Även om hon glädjer sig åt att ha återvunnit de flesta av sina kroppsliga förmågor.

När Monica drabbades av sin stroke, var hon ensam ute på barnens sommarställe och åkte inte omedelbart in till sjukhuset. Hon som arbetat i sjukvården i hela sitt liv, och sett det mesta, kunde inte, ville inte diagnosticera sig själv. Det sörjer hon över nu, eftersom hon troligen hade kunnat bli fullständigt återställd om hon inte dröjt på steget. Nu blev det två veckor på Karolinska Universitetssjukhuset och sedan tre veckors intensiv rehabilitering på Stockholms Sjukhem.

– Vården var helt fantastisk, vilket bemötande, säger Monica Wursé med värme i rösten. Nu blev hon som vårdat i hela sitt liv själv vårdad på det bästa sätt.

Men sedan fick hon på köpet bli assistent åt en medpatient som tydde sig till henne. Hon kunde bara inte

30

låta bli att hjälpa till, även om det kanske var utanför protokollet.

Rehabiliteringstiden blev lång. Fortfarande äter Monica många mediciner, som begränsar hennes liv, och går på många läkarkontroller.

– Jag hade tänkt arbeta vidare efter pensioneringen för att kompensera för min dåliga pension och för att det är så roligt, så givande att arbeta i sjukvården, säger Monica med en viss uppgivenhet i rösten. Men det blev inte som hon tänkt sig. Likt många andra kvinnor i hennes generation har hon arbetat deltid för att ägna mer tid åt familjen och har nu därför som ensamstående en låg pension – alltför låg. Och så kom blixten från den klara himlen – stroken.

Vi konstaterar nu båda två att man kan tycka att det var naivt att inte tänka på följderna av deltidsarbete, att inte förutse hur situationen skulle kunna bli. Men för efterkrigsgenerationen blev allt bara bättre, så hur kunde någon tänka sig att inte en pensionärstillvaro också skulle bli så mycket bättre – för alla. Alla kurvor gick ju bara uppåt. Men vårt samtal präglas inte av denna sorg utan av allt ljust och gott som yrkesliv och familjeliv gett henne.

Låt oss ta det från början. Monica Wursé kommer från Strängnästrakten. Hon talar med värme om sin mor som var Rödakorssjuksköterska. Att hon själv sökte sig till vården var naturligt. Hon har arbetat som undersköterska i en rad olika sammanhang. Den förs­ ta längre arbetslivserfarenheten var från ålderdomshemmet Siktoniagården i Vansö utanför Strängnäs. stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

äldrevård. Jag frågar vad det var som gjort att hon sökt sig till vården och stannat kvar där.

– Det är den riktiga vården, den som inte är papper och administration utan möte med människor och att få hjälpa och stödja på alla plan. Svaret kommer snabbt och utan att Monica söker efter orden och tankarna. Det är och var den riktiga vården som var värt allt slit och släp; den var det betydelsefulla.

– Jag saknar arbetet som bara den, säger hon med eftertryck. När Monica rekreerat sig från sin stroke besökte hon arbetskamraterna på sin gamla arbetsplats.

Då sa hennes tidigare chef: – Gå och byt om och sätt i gång; här finns hur mycket som helst att göra.

Vården har behov av personal och Monica skulle så hemskt gärna vilja bidra, men det går inte. Kroppen lägger hinder i vägen.

Monica Wursé med taxen Loka.

Här blir samtalet muntert eftersom Vansötrakten och Siktoniagården märkligt nog är bekanta miljöer för oss båda. Sedan blev det giftermål, två söner och nu fyra barnbarn, som gläder henne ofantligt »även om de tycker att farmor är alltför gammaldags ibland«.

Monica har arbetat på en rad olika avdelningar på S:t Görans och S:t Eriks sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har arbetat med det mesta från akutsjukvård, kirurgavdelning till

Monica har taxen Loka, och delar »vårdnaden« med en av sönerna. Hon och hunden motionerar varandra. Om hon inte hade haft Loka och inte behövt ägna så mycket tid åt uppföljningen av sin sjukdom, som även åtföljts av en del andra, hade hon engagerat sig mer ideellt och då gärna i Röda korset, en verksamhet som står henne mycket nära.

– Hur fick du höra om Fredrik Björns Donationsfond, undrar jag nyfiket.

– Det var genom en annons i tidningen. Och sen blev jag så himla glad när jag fick Sällskapets tjusiga brevpapper med logotypen vackert präglad och blanketten som öppnade vägen till stipendiet, som betyder så mycket för mig. Vem var denne Fredrik Björn? Tänk att han fått betyda så mycket för så många kvinnor!

stif telsen fr edrik björ ns donationsfond 31

På spaning efter Björn

D

e flesta stockholmare känner till Björns trädgård, som ligger granne med Medborgarplatsen på Söder. Men varför heter parken så? Den äldre byggnad som finns i parken i dag är resterna efter en malmgård med anor från 1600-talet.

Fredrik Björn ärvde huset och marken efter sina föräldrar och bodde själv där till sin död 1915. Trädgården kom så småningom att av Stockholms stad iordningsställas till en offentlig park med lekplats för barn. Den före detta malmgården är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att den har »ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde«. Parken har genomgått skiftande öden, men är alltjämt en plats för barn med förskola och lekplatser av olika slag, och namnet på parken finns fortfarande kvar som en påminnelse om den generöse donatorn.

Många av de kvinnor som får stipendier ur Björns

Björns malmgård, målning av John Kindborg 1881.

32

Ordförande Erik Norberg och ständige sekreterare Kjell Blückert besöker Björns trädgård vårvintern 2019.

Donationsfond är nyfikna på personen Fredrik Björn.

Många frågar helt enkelt: vem var han?

Om man bara läser de runor som skrevs i dagspressen efter hans död 1915 förstår man att han var en mycket tillbakadragen person. Han behövde tack vare sin familjs stora förmögenhet aldrig vara permanent yrkesverksam utan kunde en stor del av livet ägna sig åt sina medicins­ka och botaniska intressen. När han sedan donerade sin kvarlåtenskap till en rad olika institutioner, var han en typisk representant för sin samtids välgörenhetsiver. År 2020 delar Fredrik Björns Donationsfond ut sina stipendier för hundrade året i rad. Med anledning av det kommer vi att söka vaska fram mer information om den obemärkte upphovsmannen och avser att presentera detta i nästa årsberättelse. stif telsen fr edrik björ ns donationsfond

STIFTELSEN KUNGL. PATR IOTISK A SÄ LLSK A PETS UNDERSTÖDSFOND Understödsfonden beviljar medel inom två huvudområden: Sociala ändamål – särskilt barn och ungdom samt Vetenskap och kultur.

Under år 2019 har cirka 7,5 miljoner kronor delats ut i projektmedel.

Bidrag år 2019 – Sociala ändamål Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till sociala insatser, i första hand för barn och ungdomar.

Det ska vara projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i

gemenskap med andra. Under år 2019 har Understödsfonden utlyst medel i fyra ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 2,6 miljoner kronor i projektmedel.

Astma- och AllergiförenSommar-/seglarläger för barn ingen för lägerverksamhet med allergi/astma på Barnens Ö

30 000

Föreningen Norden Inter- Ludvika-modellen: en metod för national att skapa demokratiaktivister

96 000

Astma- och Allergiföreningen Mellansverige

Allergiläger för barn och ung­ domar

30 000

Föräldraföreningen mot narkotika Malmö

Rikstäckande grundutbildning för nya rådgivare

10 000

Autism & Aspergerföreningen Västernorrland

Norrlägret Dalkarlså Folkhögskola

15 000

Grundsärskolan 7–9 Vallaskolan Sollefteå

Studieresa till Kiruna och Luleå för grundsärskoleklass

10 000

Bufff Värmland (Barn och Familjeläger för familjer med ungdom med förälder/ frihetsberövad familjemedlem familjemedlem i fängelse)

50 000

Göteborgs Handikapp­ ridklubb

Häst för terapiridning

30 000

11 500

Göteborgs Räddnings­ mission

Lövgärdesdagen – ett upplyftande och samlande evenemang i särskilt utsatt område

25 000

Burgården GS Hotell- och Skolresa till Stockholm restauranprogrammet DHR Malmö

Läger för funktionshindrade barn och ungdomar

30 000

Hushållningssällskapet Väst

Tryck: MatGlad och MatGlad-heltenkelt, Studiehandledningar

17 850

Dövblind Ungdom

Dövblinda Ungdom (DBU) 25-årsjubileum

20 000

Insamlingsstiftelsen Star for Life

35 000

Erikshjälpen

Läger för ungdomar i riskzonen för utsatthet inkluderande ensamkommande flyktingungdomar

25 000

Tryck: Star for Life’s Jubileumsskrift – 15 års fokus på barn i södra Afrika

Johannesbäcksskolans grundsärskola

Klassresa för elever i grund­ särskolan

Essunga Ryttarförening

Bidrag till ny handikapphäst

30 000

Karlavagnens fritidshem

10 000

Forum – Idéburna organisationer med social inriktning

Årets initiativ

40 000

Utflykter för barn med funktionsvariationer

Katrinelund GS

Upplevelseresa till Marstrand

18 000

KFUM KIOSK

20 000

Forum – Idéburna organisationer med social inriktning

Civilsamhällestipendiet

40 000

Utflykt och utbildning för barn med särskilda behov

KFUM Malmö

30 000

Förbundet Ung med psoriasis

Utbildningshelg för barn (6–14 år) tillsammans med förälder som lider av psoriasis och psoriasis­ artrit

40 000

BUMS: Ett utvecklingsprojekt för barn och ungdomar mot segregation 2019

Kraniofaciala Föreningen i Sverige

Kraniofaciala Föreningens årsträff

15 000

Kronberg, Cecilia

Segling med ungdomar i utanförskap

25 000

Studieresa till Polen mot rasism och främlingsfientlighet

10 000

Föreningen Briggen Tre Kronor

Linköpings Fontänhus

Utveckling för personer med förvärvad hjärnskada

Mötesplats med gemensam odling som ett första steg mot ett fontänhus i Linköping

15 000

Föreningen Furuboda Föreningen Hela Människan i Eslöv

Skolföreläsningar om alkoholism och drogberoende

34

250 000

5 390

15 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Utveckling för personer med förvärvad hjärnskada Föreningen Furuboda driver en folkhögskola i Åhus. Första året av ett treårigt anslag är beviljat för att man ska kunna etablera en verksamhet för skötsel av hund i rehabiliteringssyfte för personer med förvärvad hjärnskada – ett hunddagis. Målet är att verksamheten ska finansiera sig själv efter tre år.

Sommarridläger för ryttare med flerfunktionsnedsättning Rett Syndrom I Sverige (RSIS) anordnar ridläger under somrarna för ryttare med flerfunktionsnedsättning. Rett syndrom innebär störningar av hjärnans utveckling, vilket leder till svåra funktionsstörningar.

Syndromet som huvudsakligen finns hos flickor och kvinnor visar sig vanligen vid 6–18 månaders ålder. I Sverige föds i genomsnitt omkring 6 flickor per år som utvecklar syndromet. Ridningen tränar balansen och stärker bålens muskulatur.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 35

Alla barn längtar inte till sommarlovet Skåne Stadsmission anordnar sommarläger för barnfamiljer med begränsade ekonomiska resurser och olika former av sociala bekymmer. Syftet är att under tre dagar skapa fina och roliga sommarminnen och att ge ett andrum i en vardag som för många av deltagarna är väldigt tung.

Studieresa till Polen mot rasism och främlingsfientlighet I oktober 2019 besökte 24 skolelever och sju pedagoger från Alftaskolan i Hälsingland Polen. På programmet, som hade tagits fram av Svenska kommittén mot antisemitism, stod besök på det judiska centret i Oswiecim och det kombinerade koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Resans syfte var att motverka och sprida kunskap om antisemitism och andra former av rasism.

36

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Lära med Djur

Sommarläger för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsskillnader

30 000

Malmabergsgruppen

Ge elever i behov av extra stöd sådant de inte får men som ger dem otroligt mycket

10 000

Musikskolan Lilla Akademien

Tryck: Lilla Akademiens 20 årsjubileumsfolder

30 000

Område GS Burgården

Utflykt till Akvarellmuseet

10 000

PIO, Primär immunbristorganisationen

Barn- och ungdomsläger 2019

20 000

Projekt S/S Orion

Verksamhet för att förebygga missbruk och våld

30 000

Rett Syndrom i Sverige

Sommarridläger 2019 för ryttare med flerfunktionsnedsättning Rett S

30 000

RG Aktiv Rehabilitering

Familjeläger för barn med fysisk funktionsnedsättning 9–13 år

50 000

Riksföreningen för kulturinitiativ och samhälls­ gemenskap

Projektverksamhet för kultur och 200 000 integration

Stiftelsen Roya Foundation

Ny modell för samverkan mellan skola och arbetsliv

300 000

Stiftelsen Teskedsorden

Genomförande av föreläsningar om flykt och mänskliga rättig­ heter i lågstadieklasser

40 000

Stiftelsen Trygga Barnen

Gruppstöd och individuellt stöd för barn i familjer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa

40 000

Stockholms Dövas Ungdomsråd

Lovverksamhet för döva ung­ domar

20 000

Stockholms Schackförbund

Schackfyran och Schack56:an

25 000

Stockholms Scoutdistrikt Vässarö

Rullstol fram till kanoten!

40 000

Sturge-Weber föreningen Sverige

Sommarläger

30 000

Svenska Downföreningen

Babyläger för barn med Downs syndrom

30 000

Svenska med baby

Öppna föräldragrupper

50 000

Teater Sagohuset

Teaterkollo för barn och unga med funktionsvariationer

30 000

Riksgymnasiet i Göteborg, Vinterresa för ungdomar med Bräcke Diakoni funktionsnedsättning

30 000

Tjejjouren Väst

Utveckling av tjejjourens stödverksamhet

40 000

Rosenborgskolan

Rommeresa 2020

25 000

Triangelkyrkan

15 000

RSMH I samma båt

Sommarläger en vecka för 14 medlemmar

15 000

Läxhjälp och språkcafé för ensamkommande ungdomar

25 000

Läger för att bryta ensamheten vid psykisk ohälsa

10 000

TSC Sverige (Tuberös Skleros Complex)

Familjeläger för TSC Sverige

RSMH Viljan vid Siljan

Unga Forskare

S:t Thomas av Aquinos katolska kyrka Lund

S:t Thomas Samarit-Själaboden

50 000

Vetenskapligt seminarium för gymnasieungdomar: Stockholm International Youth Science Seminar

Skåne Stadsmission

Sommarläger för barnfamiljer

25 000

Spädbarnsfonden

Familjeläger med fokus på barns och syskons sorgebearbetning

30 000

Unga med Synnedsättning Vinterläger 2020 Stockholm

20 000

Stamningsförbundet

Barnläger 2019

30 000

Unga med Synnedsättning Sommarläger 2020 Stockholm

20 000

Stiftelsen Barnens Dag – Ungdomscrew Barnens Ö

Ungdomscrew Barnens Ö – ett ungdomsjobbsprojekt

60 000

Vallbacksskolan grundsärskola

Besök i huvudstaden för elever i grundsärskolan

5 800

Stiftelsen Fryshuset

Aktiviteter för barn till ensamma mammor

30 000

Vara Hästsportklubb

Prova-på-ridning för målgruppen funktionsnedsatta barn och ungdomar

11 000

Vision Center Sweden

Sommaraktiviteter för ungdomar 13–18 år

30 000

Stiftelsen Göteborgs Kyrk- Sommarläger för barn och föräldliga Stadsmission rar som lever i social utsatthet

15 000

100 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 37

Bidrag år 2019 – Vetenskap och kultur Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostna-

der, symposier samt utställningar. Under år 2019 har Understödsfonden utlyst medel i fyra ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 4,9 miljoner kronor i projektmedel.

ABF Norr

Tryck: Törefors sågverk – det bortglömda industrisamhället

20 000

Billing, Nils

Tryck: Unis pyramid – En resa mot ljuset

20 000

Adelswärd, Viveka

Tryck: Theodor Adelswärds biografi

40 000

Birath, Ulf

Tryck: Göteborgs Gymnastik Sällskap 150-års minnesskrift

14 000

Ahlbom, Jens

Tryck: Faktabilderbok för barn om Gustav Dalén

25 000

Björklund, Bo

Tryck: Bondesamhälle i förvandling

20 000

Tvärvetenskapligt symposium: Birgittine Circles – people and saints in the medieval world

50 000

Boëthius, Ulf

Tryck: Vart längtar min fot. Barbro Lindgrens författarskap

30 000

Bremmer, Magnus

30 000

Andersson, Kent

Tryck: Öga mot öga med järn­ åldern

30 000

Tryck: Kvinnor bakom kameran 1845–1945

Broberg, Gunnar

Tryck: Biografi över Carl von Linné

30 000

Andersson, Lars-Erik

Tryck: Norrvikens Båtvarv. En berättelse om ett varv i Roslagen och dess båtar

25 000

Brügge, Anne

Tryck: Den funktionalistiska kvinnan, arkitekt Ingrid Wallberg (1890–1965).

20 000

Andersson, Maj-Britt

Tryck: Till gårdens prydnad

20 000

Brytting, Tomas

30 000

Andersson, Maria

Tryck: Rätt till röst? Mognad och medborgarskap i svenska flick­ böcker 1832–1921

25 000

Tryck: Livets mening – frågan och svaren

Burén, Carl-Gustaf

Tryck: Carl Daniel Buréns dagbok 1790–1815

25 000

Ankert, Kerstin

Tryck: Trasryor och andra små mattor

20 000

Bäckström, Hanna

Bildkostnader för avhandling om manualer för stickning och virkning på 1800-talet

25 000

Carelli, Peter

Tryck: En synnerligen vacker och blomstrande stad. Norrköpings äldre historia

20 000

Carlquist, Erik

Tryck: Erikskrönikan

23 000

Carlstedt, Anna

Tryck: Renässansrebeller

30 000

Cavalli-Björkman, Görel

Tryck: Maria Magdalena i konsten

30 000

Dahlén, Rune W.

Tryck: Brukspatron Adamsson

20 000

Ahlbäck Åkestam, Maria

Artos & Norma bokförlag Tryck: Bakom bilderna – Biskopsporträtt i Strängnäs

30 000

Attius Sohlman, Margareta Tryck: Sibirien

20 000

Balzamo, Elena

Tryck: Utgivning av handskrifter av Julius Lagerheim

20 000

Tryck: Filosofi och fantasi. Existentiellt motstånd och vägen till pluralism i västra Sovjet

20 000

Berg, Magnus

Tryck: Romanen och tattaren.

Bilden av resandefolket i svensk skönlitteratur

30 000

Dahlsten, Ulf

Tryck: Sex misstag som bäddat för högerpopulism och undergrävt tilltron till demokrati och marknader

30 000

Bergström, Sten

Tryck: Sverige vid rinnande vatten

30 000

Dalarnas Spelmans­förbund

Tryck: Bingsjöstämman 50 år

20 000

Dalfors Bygdegårds­ förening

Tryck: Historisk bok om Dalfors by

20 000

Bennich-Björkman, Li

Berith Bergströms Minne Tryck: Nolbyn – Värmländskt hantverk. Dockskåp och miniatyrer

20 000

38

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Nyköpings flora Naturen är i högsta grad föränderlig. 1700-talets landskap var präglat av vidsträckta slåtterängar, vassfria sjöar, betade skogar och en lövrikedom vi i dag inte kan föreställa oss. Vi har i dag ett landskap där betesdjuren är få, markerna till stor del vuxit igen, gamla skogar försvunnit, ängarnas och hagmarkernas blomsterprakt slocknat. Men det finns fortfarande smultronställen kvar. Ett sådant är Nyköping med omnejd. Kring tätorten finns inte mindre än åtta naturreservat. Nyköping är också en trädgårdsstad med lång tradition av odlingar i parker och större trädgårdar. Få områden i Sverige är så väl dokumenterade när det gäller floran som just Nyköping, vilket beror på de senaste årens inventeringsinsatser. Mer än 1 600 arter har påträffats, vilket är unikt för ett område av motsvarande storlek.

Ett 20-tal inventerare har på ideell basis hjälpt till med kartläggningen. Allt arbete sammanfattas nu av Hans Rydberg i Nyköpings flora.

Kvinna under vänstervind i männens akademi Kersti Ullenhags självbiografi handlar om ett kvinnligt yrkesliv i en manlig miljö, samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 1960–2000. Författaren började på forskarutbildningen i ekonomisk historia 1961, disputerade som första kvinna inom fakulteten och blev docent 1970, fick som första och enda kvinna i sitt ämne kunglig fullmakt som universitetslektor 1975 och befordrades till professor i juni 1999. Boken skildrar vardagslivet på den ekonomisk-historiska institutionen. Framstående forskare passerar revy. Att maoisternas chefsideolog Bo Gustafsson var en av medarbetarna bidrog till att institutionen blev ett centrum för vänstervågen. Att vara kvinna blev inom institutionen ett mindre problem än att vara liberal, menar författaren. Som kvinna ställdes hon utanför centrala nätverk samtidigt som hon fick intressanta uppdrag helt enkelt därför att hon var kvinna. stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 39

Kvinnor i Fredsrörelse Seminariet Kvinnor i Fredsrörelse arrangerat av Uppsala Kvinnliga Akademikers Förening i november 2019 uppmärksammade att det är 20 år sedan FN-resolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet enhälligt antogs. Det var första gången som medlemsstaterna agerade för att inlemma ett genusperspektiv i alla delar av fredsarbetet. Hur har resolutionens mål implementerats och hur har de påverkat fredsaktiviteter och forskning? Aktivister och forskare har besvarat en enkät om detta och svaren vägledde planeringen av seminariet. Här diskuterades: innebörden av att en mäktig organisation som FN har tagit detta fredsinitiativ; de nationella fredsorganisationernas handlingsplaner och deras effekter, brister och potentialer. Särskilt uppmärksammades vad feministiska fredsprinciper, exempelvis en feministisk utrikespolitik, kan innebära i olika kontexter.

40

Svenska Baletten – 100 år.

En jubileumsantologi Svenska Baletten – 100 år. En jubileumsantologi Svenska Baletten drevs av Rolf de Maré i Paris mellan 1920 och 1925. I samarbete med några av tidens främsta konstnärer, kompositörer och filmare skapade kompaniet en ny typ av scenkonst, där de olika konstuttrycken tillsammans formade en helhet. Under fem intensiva år producerade Svenska Baletten 26 nya scenkonstverk och turnerade till mer än 150 städer i Europa och Nordamerika. Boken, som produceras av Dansmuseet, ger en bred belysning av Svenska Baletten som ett konstnärligt projekt under modernistisk flagg och som ett företag med omfattande turnéverksamhet.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Dansmuseet

Tryck: Svenska Baletten 100 år

50 000

Daun, Johannes

Tryck: Göteborg genom tiderna

40 000

De Svenska Historiedagarna

De Svenska Historiedagarna 2019

Droste, Heiko

Föreningen Centrum för Näringslivshistoria

Tryck: Biografi över Mathilda Strömberg Hamilton, grundare av Indiska

40 000

40 000

Föreningen för Dendrologi och Parkvård

Tryck: Årsskrift för Föreningen för Dendrologi och Parkvård

25 000

500-årsminnet av Stockholms blodbad

30 000

Föreningen Liv i Sverige

Tryck: Biografminnen – en antologi

20 000

Edsgård, Margareta

Tryck: Värmländskt skrädmjöl – förr, nu och i framtiden

20 000

Föreningen Svenska Släkt- Tryck: Svenska Släktkalendern 2020 kalendern

20 000

Eklund, Karl Johan

Tryck: Mariakyrkan i Sigtuna och dess restaurering 1904–05

30 000

Galleri Atelje Silver LOD

Tryck: Galleri LOD 20 år – jubileumsbok

25 000

Englund, Boel

Tryck: Att forma en ny tid. Borgerliga stockholmskvinnor 1880–1920: en kollektivbiografi

35 000

Gerdemo Holmgren, Louise

Tryck: Vårt hem vid Vasaparken – en spegling av Stockholms historia

30 000

Engren, Hans

Tryck: Laga skifte i Levide

20 000

Glans, Kay

Tryck: Tidskriften Respons

Engström, Lennart

Tryck: Kroppar – Arbete, gemenskap, vila. Bilder från 1980-talets Uppsala

30 000

Grafiska Museet i Gamla Linköping

Tryck: Jubileumsbok om Grafiska Museet i Gamla Linköping

15 000

Enskilda Högskolan Stockholm

Tryck: Nutida kyrklig kultur kring vigsel, begravning och dop

20 000

Grönhammar, Ann

Tryck: Armenier och svenskar 900–1900

30 000

Eriksson, Jonas

Tryck: Ystad-Metall

30 000

Göteborgs konstmuseum

25 000

Eslöfs museiförening

Tryck: Biografi över politikern, folkskolläraren och hembygdsvännen Joel Sallius i Eslöv

20 000

Tryck: Art nouveau och Sverige – forskningsbaserad utställningskatalog

100 000

Hagby hembygdsförening Tryck: Hagby kapitel, kyrka och socken 1220

20 000

Essingeöarnas Hembygds- Tryck: Lilla Essingen i Stockholm förening

20 000

Haggren, Åsa

Tryck: Väfskolan i Borås 1866–2009

25 000

Fernstål, Lotta

Tryck: Antiziganismen och samlingarna

19 000

Hansson, Ann-Marie

Tryck: Växternas Stockholm

25 000

Fioretos, Aris

Tryck: Atlas

30 000

Hedelius, Anna

Tryck: Thalias hus – på spaning efter den svenska teaterns själ

30 000

Folke Dahlberg Sällskapet Tryck: Folke Dahlbergs landskap Norra Vättern

20 000

Hellström, Lena

Tryck: Det angelägna samtalet – efter hundra år av kvinnlig rösträtt

20 000

Folkets Husby

Tryck: Organiseringens oaser

25 000

Hellström, Martin

30 000

Frid, Ingela

Tryck: Norra Strö kyrka

20 000

Tryck: För barnens fantasi och glädje – barnbiblioteket Sagas barnpjäser

Frosterud-Jägerhorn, Åsa

Tryck: Tjusts lokalhistoria

20 000

Fryksände hembygdsförening

Utställning om skogshistoria på Fryksände hembygdsförening

20 000

Furås, Ulrika

Tryk: Stadsodlingens historia

40 000

Historielärarnas Förening Tryck: Historielärarnas förenings årsskrift

30 000

Holger, Lena

Tryck: Biografi om konstnären Lisa Bauer

25 000

Holmlund, Per

Tryck: Glaciärernas dal – berättelser om Tarfala

30 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 41

Holms Yachtvarvs Vänner Tryck: Tore Holm and the Triumph i Gamleby of Swedish Sailing

20 000

Landin, Bo

Tryck: Fotavtryck – Längs stigar i tid och rum

25 000

Huuva, Per

30 000

Landsarkivet i Göteborg

Tryck: Swenska Ost-Indiska Compagniet

30 000

Ideella Föreningen Rack- Tryck: Utställningskatalog om Uno stadmuseet Åhrén

25 000

Lappmarkens släkt & bygdeforskare

Symposium för forskare och allmänhet: Vardagsliv i kåta och stuga

20 000

Insamlingsstiftelsen för Livgardets Historia

30 000

Larsson Heidenblad, David

Tryck: Miljöfrågornas genombrott i Sverige 1967–1972

30 000

Leandersson, Bert

Tryck: Folkbiblioteket

25 000

Lewenhaupt, Charlotte (Lotta)

Tryck: Modeskaparen Augusta Lundin

20 000

Liepe, Lena

Tryck: Reliker och relikbruk i Norden

30 000

Tryck: Ursprungsmat, med rötterna i den samiska och tornedalska matkulturen

Livgardets historia

Institutionen för språkstu- Tryck: Antologi om Ellen Key i dier, Umeå universitet Europa

40 000

Internationella Vadstena- Tryck: Vadstena-Akademiens Akademien program till operan Orpheus av Telemann 2019

20 000

Ivansson, Elisabeth

Tryck: När Krageholmsgatan an­lades var det folkhemmet som skulle förverkligas

20 000

Liljeqvist, Siv

Tryck: Sädeskärvarnas tid. Livet i en nordskånsk småbrukarbygd ur barn- och kvinnoperspektiv

20 000

Jakobsbergs folkhögskola Tryck: Jakobsbergs folkhögskolas historia

20 000

Lindblad, Thomas

Tryck: Pierre Forssells konst och industridesign

20 000

Jenny Lind Sällskapet

Tryck: Jenny Lind – Historien om den svenska näktergalen

20 000

Linköpings Studentsångare

Tryck: Musiklivet i Linköping under 50 år

20 000

Jonasson, Karl Ingemar

Tryck: Hagar på Tjörn

20 000

Lundblad, Birgitta

25 000

Jönsson, Sofia Lilly

Tryck: Arosia – om musik och bildning i Västerås domkyrka

20 000

Tryck: Norrlandet Gävle – från fiskareboställen och sommarnöjen till en ny stadsdel

Kamratföreningen Flottans Män

Symposium och tryck: Ålandsöarna – Brygga eller barriär. Ett led i Flottans Mäns försvarsupplysning

15 000

Lundh, Stig

Tryck: Medeltidens kyrkor i Blekinge och deras kvarvarande medeltida inventarier

20 000

Kaolins Vänner

Tryck: Kaolin – en presentation

10 000

Malm, Fredrik

Tryck: Sverige och Ryssland

30 000

Karlsson, Gunnel

Tryck: Politisk biografi om Ulla Lindström, statsråd 1954–66

30 000

Melander, Ellinor

Tryck: Hilda Sachs brev till Hinke Bergegren

35 000

Kindstrand, Jan Fredrik

Tryck: Biografi över Gudmund Björck 1905–1955, professor i grekiska språket och litteraturen

21 000

Munktell, Ing-Marie

Tryck: Kulturarv, museer och fredsarbete

30 000

Kristland, Kjell Gunnar

Tryck: Theofanes krönika

20 000

Kungl. Musikaliska Akademien

Översättning av Camilla Hambros biografi om den kvinnliga tonsättaren Laura Netzel

20 000

Kungl. Skytteanska Samfundet

Tryck: Komminister J. A. Linders minnen

30 000

Kvinnliga Akademikers Förening

Vetenskapligt symposium. Kvinnor och fred

12 600

42

Museiföreningen Sveriges Tryck: Holms Yachtvarf i Gamleby Fritidsbåtar

20 000

Mårtens, Ylva

Tryck: Antologi apropå att barnkonventionen blir lag 2020

40 000

Neuman, Lars

Tryck: Lärobok om lantbruksmaskiner

35 000

Nilsson, Astrid

Tryck: Royal Marginalia

20 000

Nordén, Gösta

Tryck: Historiskt och nutidsgastronomiskt verk

20 000

Nordenfalk, Johan

Tryck: Minnen – med bilder från en svunnen värld

60 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Laggahärad – en sockens historia Inte många vet var Lagga ligger. Ändå hölls där flera kungaval en gång i tiden. Fast de medeltida källorna förknippar aldrig valen med sockennamnet utan endast med en äng i socknen: Mora, med dess nu försvunna valsten.

Gårdarna i socknen ägdes i hög grad av kyrkliga organ och personer, men också av hög- och lågfrälset. Få av dessa var bosatta eller engagerade i socknen. Självägande bönder var i klar minoritet. I stället möter många landbor, arrendatorer, bland sockenmännen. Sven-Erik Pernlers bok har inte i första hand tillkommit för att sätta Lagga på kartan, men för att erinra om hur kyrka och aristokrati i samverkan lika väl som i inbördes maktkamp på alla plan förmådde styra och genomsyra det agrara Sverige. Boken försöker komma den enskilda medeltida sockenmänniskan in på livet och vill presentera en bild av en lokalhistoria i ständig förvandling.

Vårt hem vid Vasaparken Genom historien om ett hus som uppfördes 1899 och de människor som bidragit till denna historia ger Louise Gerdemo Holmgren i sin bok Vårt hem vid Vasaparken – en spegling av Stockholms historia ett annorlunda perspektiv på framväxten av Stockholm och kvarteren i Vasaparkens närhet. De familjer som blev de första hundra hyresgästerna att flytta in på Hälsingegatan 3 och deras levnadsvillkor skildras, liksom de personer som kom att bilda en bostadsförening i februari 1919. Ett rikt källmaterial finns bevarat i bostadsföreningens arkiv: historiska bilder, ritningar och bygglovshandlingar, priskuranter från Rörstrand med husens kakelugnar, protokoll, kassaböcker och mycket mera.

Under försommaren 2018 gjordes en omfattande fotografisk dokumentation av de två husen ur ett byggnadsantikvariskt perspektiv. Ett hundratal av dessa bilder illustrerar boken. stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 43

Nordenfelt, Lennart

Tryck: Gudsbegreppet och Guds existens

20 000

Rosenholm, Dan

Tryck: Frederick Law Olmsted – mannen som skapade parker

20 000

Nordiska Kulturlandskaps- Tryck: Nordisk Bygd om Gotland förbundet

25 000

Rostorps Egna Hems Förening

20 000

Nordlund Edvinsson, Therese

Tryck: Kvinnor som entreprenörer i skönhetsbranschen (1870–1910)

30 000

Tryck: Trädgårdarnas gröna kulturarv – 100-årsjubileumsskrift för Föreningen Rostorps Egna Hem

Rudberg, Pontus

22 000

Norén, Karl-Gunnar

Tryck: Polarexpeditionernas mat – femton essäer från 1870-talet till 1950-talet

20 000

Språkgranskning av antologin Early Holocaust Memory in Sweden

Rudebeck, Karin

25 000

Nyberg, Gudrun

Tryck: Hundra år i Göteborg – volym 8 Små industrier

20 000

Tryck: Att arbeta för Kosovo och FN. Dagboksanteckningar 1999–2001

Rustan, Agne

Tryck: Uppkomsten av färdigsydda kläder 1834–1913

20 000

Tryck: Sveriges vackraste sjö Sommen och Blåvik sockens historia

20 000

Nyberg, Klas

Rydberg, Hans

Tryck: Nyköpings Flora

10 000

Olsén, Håkan

Tryck: Skråväsen – en bok om svenska hantverkare

30 000

Olsson, Gert

Tryck: Möten med jättar – de stora träden berättar

30 000

Palm, Veronica

Tryck: Forntid längs Ostkusten, 6

15 000

Pella, Anna

Tryck: Barnboken Operation dödsviktigt

10 000

Pernler, Sven-Erik

Tryck: Laggahärad – en medeltida socken i Uppland

20 000

Pleijel, Richard

Tryck: Att riva Babels torn – om Viveka Heyman

30 000

Ponton von Gerber, Christina

Tryck: Eldsjälar och deras sällskap

20 000

Ranby, Henrik

Tryck: Åkdon, blick och landskap

25 000

Rasbo Hembygdsgille

Tryck: Rasbos historia

20 000

Rask, Peo

Tryck: Fredrik Lidvall – en av jugendstilens mästare

30 000

Reimers, Christian

Tryck: Porten till Bromma

20 000

Riksföreningen Sverigekontakt

Tryck: Var i all världen – 85 svenska minnesmärken i utlandet

25 000

Risberg, Sara

Tryck: Pepper for Prayer: The Correspondence of the Birgittine Nun Katerina Lemmel, 1516–1525.

20 000

Roma Hembygdsförening Boken om Roma. En sockenbok om Roma socken på Gotland

20 000

Romateatern Produktion

25 000

44

Symposium: Shakespeare och klassikernas roll i vår egen tid

Rågökapellens Minnesfond Rågö kapellruiner

25 000

Schildt, Sebastian

Tryck: Precious – Galleri Sebastian Schildt

30 000

Severin, Ingrid W

Tryck: Ekensbergsberättelser 2

20 000

Sigurdson, Ola

Tryck: Gudomliga komedier.

Humor, subjektivitet, transcendens

30 000

Sjögren, Sarah

Tryck: Lilla hemlis-boken

30 000

Skara stiftshistoriska sällskap

Tryck: Medeltida fingerringar ur Röhsska museets samlingar. Föremål och beskrivning

10 000

Skara stiftshistoriska sällskap

Tryck: Söderling – en västsvensk orgelbyggarfamilj

40 000

Soldéus, Lars G

Tryck: En skärgårdsskuta kommer lastad. Bondeseglationen till Stockholm

25 000

Stenberg, Lisbeth

Tryck: Göteborgskvinnor i rörelse/r

30 000

Stiftelsen Carl och Elise Eldhs ateljé

Tryck: Utställningskatalog – Rahel Belatchew

25 000

Strandberg, Christer

Tryck: Tvångsarbetsanstalten för kvinnor i Landskrona åren 1902–1940

20 000

Sundberg, Björn

Tryck: Grekiska tragedier

20 000

Sundholm Miller, Katharina

Tryck: Tapetglädje

20 000

Svahnström, Annika

Tryck: Konstnärernas Gotland – 1900-talet

25 000

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

Seffle Möbelfabrik Seffle Möbelfabrik grundades 1909. Ett antal möbelsnickare hade blivit arbetslösa i samband med storstrejken samma år och startade då en arbetarägd fabrik. Fabriken drevs framgångsrikt av de anställda fram till år 1957 då den köptes upp av String Design AB. Claes Åkerbloms bok Seffle Möbelfabrik – StringSeffle. 70 år med möbler från Säffle baseras på ett 50tal intervjuer med personer som på olika sätt har haft kontakt med möbelfabriken. Deras berättelser ger tillsammans med arkivmaterial en bild av verksamheten i Säffle och samtidigt av svensk möbelindustri i stort.

Här kan vi följa utvecklingen från jugendepoken, via satsningarna på art déco till 1950-talets storslagna exportsatsning. Ek, mahogny och björk ersattes av teak, jakaranda och valnöt. Boken skildrar inte minst Stringhyllans historia. Fabriken överlevde två världskrig och 30-talsdepressionen, men så kom 1970-talet. På tio år förlorade Sverige 200 möbeltillverkare. String-Seffle var en av dem.

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond 45

Svampkonsulenternas Riksförbund

Tryck: Sporaden 2019

39 000

Svedberg, Roger

Tryck: Kungliga Operan ur slag­ verkarens perspektiv

20 000

Sven och Ann Margret Ljungbergs stiftelse

Anton Dich – utställning och katalog

20 000

Svenska Humanistiska förbundet

Tryck: Svenska Humanistiska Förbundets årsbok 2019 (Johan Stenström: Ordet och vinet)

35 000

Svenska Humanistiska Förbundet

Tryck: Svenska Humanistiska Förbundets årsbok 2020 (Jan Retsö)

30 000

Svenska Jägareförbundet

Seminarium: Sveriges Vildnad

50 000

Svenska Orientsällskapet

Tryck: 100 år av längtan till Orienten – Svenska Orientsällskapet 1921–2021

40 000

Vetenskapens Hus

Vetenskaplig tävling (skolungdomar 10–16 år): FIRST LEGO League

30 000

Wahlgren, Anders

Tryck: Biografi över konstnären Otto G. Carlsund

25 000

Wall & Vivien Kultur­ produktion

Tryck: Röster om Ove Allansson

20 000

Wallin, Barbro

Tryck: Moraband

10 000

Wandery, Oscar

Tryck: Tänk på döden

30 000

Werkelid, Carl Otto

Tryck: Signum 100 år – en antologi

30 000

Wickman, Kerstin

Tryck: Mitt färgstarka designliv – Wanja Djanaieff och hennes skapande

30 000

Williams, Anna

Tryck: Arbetarförfattaren

30 000

Dokumentation av Stora Teaterns äldsta operahistoria

30 000

Tryck: Seffle Möbelfabrik 1909– 1979 – en företagsmonografi

15 000

Svenska Vitterhetssamfundet

Tryck: Olof von Dalins Poesi 1744–1750

20 000

Åhlén, Carl-Gunnar

Svensson, Carl-Johan

Tryck: Provflygningarna – platserna Andrée lämnade efter sig

25 000

Åkerblom, Claes

Svensson, Conny

Tryck: De läste Dante. Från Boccaccio till Tage Danielsson

30 000

Åkers Hembygdsförening Temautställning ”Länna bruks äldre arkiv”

12 000

Sällskapet Runica et Mediaevalia

Tryck: Svenska studenter i Paris under medeltiden

25 000

Åkesson, Birgitta

20 000

Sändare, Göran

Tryck: Från Orust till Fiji. En släkthistoria

20 000

30 000

Sörenson, Margareta

Tryck: Marionetteatern 60 år

30 000

Öberg, Christina Elisabeth Tryck: Biografi över Karolina Widerström 1856–1949, Sveriges första kvinnliga läkare

Tegenborg Falkdalen, Karin

Tryck: Om de svenska drottningarnas roll och funktion från Vasatid till i dag

20 000

Öhman, Elisabeth

Tryck: Helgmålsringning – en genklang i folkdjupet/Sveriges Television 50 år

20 000

Ternhag , Ingela

Tryck: Falu Damcirkels jubileumsskrift

15 000

Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening

Tryck: Östergarn-Gammelgarns socken

20 000

Theolin, Sture

Tryck: Nordkoreas kärnvapen, säkerhetspolitiska förhållanden i Ostasien

30 000

Östergötlands Läns Hem- Tryck: Stickbok Östgötakoftor slöjdsförening

30 000

Östergötlands museum

20 000

Tryck: Kvinna under vänstervind i männens akademi – minnen ur yrkesliv

30 000

Tryck: Det mörka Östergötland – en populärvetenskaplig bok om historia och källkritik

Österlens museum

Tryck: Jubileumsboken Simrishamn 900 år, del 1

20 000

Ullenhag, Kersti

Tryck: Resta och liggande stenar på Söderslätt

Universitets- och Student­ Tryck: Akademiska frackkragar historiska Sällskapet i Uppsala

20 000

46

stif telsen kungl. patriotisk a Sällsk apets Understödsfond

SÄ LLSK A PETS LEDAMÖTER Kungl. Patriotiska Sällskapet har 288 ledamöter varav 101 är kvinnor och 187 är män. Under 2019 valdes två nya ledamöter in.

På följande sidor finns ledamöterna presenterade.

Avsnittet inleds med en essä om en av Sällskapets första ledamöter

»Folkets välfärd ska vara högsta lag« Christina von Arbin om Axel Magnus von Arbin – officer med samhällsnytta i fokus

Sällskapets nuvarande vice ordförande Christina von Arbin har i sitt arbete med en biografi över sin anfader Axel Magnus von Arbin, hennes farfars farfarsfar, bland annat fördjupat sig i hans insatser i Sällskapet under dess första decennier. Här får vi ta del av hans svar på en prisfråga om hur förtjänst och skicklighet bäst kan befordras vid tjänstetillsättningar.

En intressant tidsmarkör och vittnesbörd om Frihetstidens nyttotänkande, och om Kungl. Patriotiska Sällskapets ambitioner till öppet samtal i samhällsfrågor, har jag i Sällskapets arkiv funnit i en prisämnestext med ovanstående rubrik som slutsats. Texten är författad av generallöjtnanten Axel Magnus von Arbin som svar på en av Sällskapet offentligen utlyst prisämnesfråga våren 1770.

Man finner honom i protokollen i olika roller: som engagerad samhällsmedborgare med samhällsnytta som ledstjärna, som ordförande under det kraftfulla tertialet november 1770 till mars 1771 då Sällskapets struktur och arbetsformer stabiliseras. Och också som en av de äldre och erfarnare i det Förvaltningsutskott man 1784 beslutar inrätta och som än i dag utgör Sällskapets »styrelse«.

Axel Magnus von Arbins egen bakgrund liksom Sällskapets är tidstypisk i frihetstidens ståndscirkulationssamhälle, där börd och jordegendomar fortfarande ägde tyngd men där omställningen mot en uttalat nyttoinriktad verklighet var i full gång med beprövad vetenskap och riskvilligt företagande som grundstenar och personliga egenskaper som initiativkraft, driftighet och företagsamhet som drivfjädrar.

Axel Magnus von Arbin är, när han bland de förs­ta väljs 48

in i Sällskapet, överste i Fortifikationen. Han är ganska nyligen kommen till Stockholm från Landskrona där han svarat för ritningarna till det nya Gustaf Adolfs Fäste på ön Gråen.

Han är ledamot av Finska Fästningskommissionen och biträdande direktör för Fortifikationen samt ledamot i Kongl.

Krigsrätten i Armén. I det olyckligsaliga pommerska kriget 1757–61 har han som ansvarig fortifikationsofficer varit så dådkraftig och initiativrik att han erhållit ett hett eftertraktat adelskap (en förutsättning för avancemang till de högre graderna och ämbetena i riket). Och det är också framför allt där som han knutit både de vänskapsband och kontakter som är av betydelse i det Stockholm som rör sig. Han är således när han får sin placering i Stockholm hedersvakt vid Adolf Fredriks begravning och officierar därefter vid Gustav III:s kröning.

Han är rättfram och med all kraft inriktad på att främja sådant som är till gagn och nytta för Sverige.

När man söker sig fram i KPS handlingar finner man att Axel Magnus von Arbin är en av de första ledamöterna och att han ganska direkt efter inval, i november 1770, blir vald till ordförande för perioden 28/11 1770 till 29/4 1771. Vid den tiden var det stipulerat i reglerna att ordförandeperioden omfattade enbart det kommande tertialet och att omval inte skulle kunna ske. Vi kan också se i handlingarna att det är under von Arbins ordförandetid som Sällskapet börjar få mer ordnade former. Protokollen blir tydligare, redigare uppställda med en läsbar piktur. Antalet möten blir fler med kortare intervall och en rad principfrågor om ledamotskap och liknande stadgefrågor avhandlas. Att få till ordning och reda känns helt i linje med den karaktär jag lärt känna hos von Arbin men mycket av detta måste säsällsk apets ledamöter

kerligen tillskrivas den samtidigt tillträdde sekreteraren Adolf Modeer som därefter som sekreterare fram till sin död 1791 kommer att vara Sällskapets trägnaste och mest inflytelserika ledamot.

I protokollen kan man utläsa att Axel Magnus von Arbin är en relativt flitig deltagare i Sällskapets möten ända fram till 1789 och att han då agerar och tar ställning i olika frågor. Han är också en av de 28 ledamöter som den 24 augusti 1772 undertecknar Sällskapets trohetsförklaring mot Gustav III efter dennes statskupp som ägt rum bara några dagar tidigare, den 19 augusti.

Mer konkret hittar man också en längre skrivelse av von Arbins hand i den relativt tunna mapp som omfattar handlingar från den allra tidigaste verksamheten 1767–1772, nämligen ett långt prisämnesbidrag från 1769 för vilket han erhöll en silverjetong.

Ett prisämnesbidrag, som ger en levande bild både av Sällskapets ambitioner och verksamhet under de första åren liksom av de personer som ingick i den första kretsen. Alltså åren innan stadgar ännu fastslagits och 1772 av Gustav III stadfästs och Sällskapet förlänats värdigheten som Kongl. Sällskap.

Detta med att offentligen utlysa ett eller ett par prisämnen per år i olika frågor kännetecknade verksamheten ända från startåret 1767 långt in på 1800-talet. Syftet och ambitionen var att genom de svar man fick in sprida kunskap och föra ett offentligt samtal kring frågeställningar av vikt för samhällets utveckling; i sin tids språkdräkt benämnt »Historisk-PolitiskOeconomisk-kunskap«. Under Sällskapets två första decennier ställs ett 30-tal sådana frågor som finns redovisade i Sällskapets handlingar i löpnummerordning. Ämnena varierade från breda samhällsanalyser som t.ex. det första prisämnet: Den bäst arbetade och säkraste historia om svenska handeln, i synnerhet för de nyare och närvarande tider, till konkreta jordnära frågor som: Huru skall allmogen på slättbygden bäst uppmuntras och förmås till skogsplantering.

Den fråga som Axel Magnus von Arbin kände sig manad att besvara och utveckla när den i februari 1769 utlys-

Axel Magnus von Arbin (1717–1791). Målning av Olof Aurenius.

tes löd: Vilket sätt vid befordringar kan uppfinnas varvid både förtjänst och skicklighet kan komma uti ett jämlikt läge? Och när svaren slutbedömdes vid aprilsammanträdet samma år tilldelades han en silver­jetong som belöning för sitt bidrag.

Axel Magnus von Arbins inlämnade svar är på 12 tätskrivna sidor i en tydlig och lättläst piktur, och det är intressant att se i hur hög grad hans ställningstaganden och argumentation är typisk för frihetstidens nyttosträvanden och jämlikhetsambitioner men därutöver inte minst hur relevant den är också i dag.

Hans inledande mening: Vid befordringar till tjänster och ämbeten i ett samhälle förekommer en tvåfaldig rättighet att

sällsk apets ledamöter 49

En practique utan Theorie synes likna en resa genom okände marcker i mörcka natten Theorien utan Practiquen är som ett stillasittande på högt torn om ljusa dagen men båda förenta tyckas kunna jämföras med en säker vandring vid dagsljus.

Följebrev till sekreteraren av Axel Magnus von Arbin i januari 1774.

vårda: Det allmännas och enskilda medborgares, följs upp med en bred rundmålning av generella förutsättningar och grundkrav för att därefter mer explicit bit för bit i detalj arbeta sig igenom de frågor han vill lyfta fram i ljuset.

Den grundinställning han gör sig till tolk för innebär att samhällsnytta ska främjas och att det allmännas väl måste sättas före den enskildes. Och han konstaterar därvid att det allmänna vinner på att bäste man vinner.

Han ser framför sig möjlighet till ökad samhällsnytta om det funnes flexibilitet mellan akademici å ena sidan och officerare och ämbetsmän å den andra. I dagens språkbruk lite självsvåldigt kanske översatt till att man bör kunna få större samhällsnytta med mind­re stuprörstänkande i statsförvaltningen.

Och han pläderar för att all kvalificerad verksamhet måste innefatta både teori och praktik:

50

Helt i linje med hur Axel Magnus von Arbins eget liv gestaltat sig ligger tyngdpunkten i hans svar på behovet av att förtjänst och skicklighet ges företräde och lyfts fram som grundpelare i alla befordringsärenden. Och han använder det kongeniala begreppet »snilleval« för de överväganden som varje överordnad ställs inför när det gäller att välja medarbetare.

Mot den bakgrunden börjar han sin plädering med vad som krävs för att forma de »snillen« samhället behöver.

Grunden för von Arbin rör fostran i barndomen och där pläderar han för att föräldraansvaret bör främjas i tillämpliga lagar och regler samt att skolsystemet bör förbättras genom insyn från det allmänna vid examination redan i de lägre nivåerna. De självklara representanterna han då ser för det allmänna är biskoparna och landshövdingarna.

Nästa steg i hans trappa rör antagandet till statlig tjänst där han pläderar för standardiserade prov, en praxis som då tillämpas inom Fortifikationen. Att det inte sker för övrig militär anser han oförsvarligt med tanke på hur mycket som i fält kan stå på spel genom ett enskilt officersbeslut.

Inte bara där och då utan för hela Riket. Och han ger en kraftig känga åt systemets bristfällighet: Vid Militairen, utom Artilleriet, Fortification och Amiralitet torde mongen anse sådan prof mindre nödiga; men då man besinnar nödvändigheten af de naturs-gofvor den upfostran och de öfningar, som kräfjas hos ett skickeligt officersämna och derjämte, huru mycket oftast och nästan stundligen i fält, en hel krigshärs väl fast mer beror uppå en enskild

sällsk apets ledamöter

officers förståndige och tappra upförande, hvarmed följ­ ackteligen hela Statens öden och hvälfningar och hela Riksens väl och ve äro förknippade. Så kan dervid ett ämnesval aldrig vara för nogräknadt.

Därefter går han in på nästa steg i karriärstegen där han pekar på det ansvar som åvilar överordnade att ända från början noggrant följa och värdera underordnades skicklighet och ambition. I detta skede, vid befordran i de lägre graderna, menar han, inträffar det första så viktiga »snillevalet« och där är det av yttersta vikt att tyngdpunkten i urvalet ligger på en korrekt och transparent process med föreskriven offentlig insyn samt att skicklighet och nit ges företräde före ålder i tjänsten. Axel Magnus von Arbin hävdar med kraft att ett välavvägt snilleval i denna fas i karriären är vida viktigare än vid antagningstillfället.

När det så gäller befordran till högre tjänster anser han det inte förenligt med den etablerade ämbetsmannens värdighet att prövas i offentliga förhör Här ser han uträttade värv som tillräckliga bevis på både skicklighet och förtjänst och pekar på att man i ett sådant befordringsärende måste kunna förlita sig på att de högsta ledarna och ämbetsmännen prövar sig själva och tar sitt ansvar och inte låter sig ledas av underlydande när det gäller att välja rätt person för en uppgift.

Store Regenter och Höfdingar lefva mindre i våra minnesvårdar igenom uträttade egna värf, än igenom gofvan, att välja naturliga och upodlade Snillen, jemte upmärcksamheten vid deras nyttjande på tilhörige ställen.

Efter långa utläggningar i dessa frågor sammanstrålar slutligen tankespåren till det svar som var efterfrågat.

Hans svar och förslag leder fram till att grunden för en rättvis befordringsgång i de lägre graderna ligger i transparenta och enhetligt utformade urvalsprocesser vid antagning och tidiga befordringstillfällen och att det vid tillsättning till högre tjänster ligger ett personligt ansvar på beslutande chef att ta sitt ansvar och se till kompetens, skicklighet och vad som verkligen uträttats och inte till andra egentligen ovidkommande aspekter som tjänsteår, börd etc. Och självfallet utskåpar han det så förhatliga ackordssystemet som trots ambitioner till förändring ändå seglivat lever kvar.

Samtidigt passar han också på att peka på att om staten överhuvudtaget ska kunna få fram de »snillen« som krävs för en positiv samhällsutveckling krävs att förutsättningarna för de ungas utveckling ägnas yttersta omsorg genom förbättringar i lagar och regleringar som rör föräldraansvar och skolutbildning Han avslutar sitt svar som ju egentligen är en plädering med att citera Cicero SALUS POPULI SUPREMA LEX ESTO! FOLKETS VÄLFÄRD SKA VARA HÖGSTA LAG! (Marcus Tullius Cicero 106–43 f.Kr. »Om lagarna«) Och för en statstjänsteman av i dag känns ju som sagt både ambitionen och slutsatserna aktuella och angelägna. Man kan bara hoppas att vi också lever upp till dessa ambitioner. Förtjänst, skicklighet, transparens och samhällsnytta!

Vilket ju innebär att ordet byråkrat är en äretitel och inte ett skällsord.

sällsk apets ledamöter 51

De som kommit nyinvalda ledamöter 2019 Under året invaldes två nya ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Karin Helander, f. 1951, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, kulturskribent och medarbetare i Svenska Dagbladet, ständig sekreterare i Kungl.

Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Vid slutet av året valdes Helander in som ledamot i Förvaltningsutskottet.

Helena Jonsson, f. 1965, landshövding i Jönköpings län från 2017, lantmästare och egen företagare i jordbruksbranschen, agronomie dr h.c. vid SLU, fv förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksför­ bund, ordförande i Hushållningssällskapet Jönköping.

52

sällsk apets ledamöter

De som gått avlidna ledamöter 2019 Under året har följande medlemmar i Sällskapet avlidit:

Osborn Bartley, f. 1919 i Göteborg, d. 24 oktober 2019 i Stockholm, invald ledamot 1982. Bartley arbetade till att börja med som läkare och forskare. Han blev medicine licentiat i Stockholm och disputerade i Göteborg 1960. Sex år därefter blev han professor i radiologi vid Göteborgs universitet. Han kom att ägna en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt fackliga frågor och blev ordförande i både Sveriges läkarförbund och Saco. Mellan åren 1980 och 1985 var han landshövding i Västmanlands län. En annan ledamot i Sällskapet, Ulf Adelsohn, har citerat Bartley i sina memoarer: »Den som klagar på sin placering är alltid för fint placerad.«

Margareta Biörnstad, f. 1928 i Stockholm, d. 1 november 2019 i Stockholm, invald ledamot 1987. Hon blev fil. lic. i arkeologi 1955 och småningom hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola. Biörnstad blev Sveriges första kvinnliga riksantikvarie, och verkade mellan åren 1987 och 1993. Hon var känd som en kraftfull företrädare för kulturmiljövården och betonade dess roll i samhällsplaneringen i hela landet. Hon var ordförande för den svenska nationalkommittén av International Council on Monuments and Sites, en världsomspännande organisation för professionella kulturmiljövårdare och den första ordföranden i Kulturarv utan Gränser.

Göte Bernhardsson, f. 1942 i Örnahusen, d. 19 juni 2019 i Göteborg, invald ledamot 1998. Efter studier vid Lunds universitet blev han ombudsman i TCO. Bernhardsson tjänstgjorde sedan i en lång rad administrativa befattningar inom SCB, AMU, AMS och som länsarbetsdirektör i både Gävle och Malmö. Han krönte denna karriär med åtta år som generaldirektör för Arbetsmarknadsverket. Under åren 1998 till 2008 var han landshövding i Västra Götalands län.

Som förste landshövding i detta storlän lyckades han med det svårnavigerade arbetet att skapa en ny och välfungerande organisation.

Gerd Engman, f. 1942 i Munkfors, d. 17 maj 2019 i Örebro, invald ledamot 1995. Utbildad lågstadielärare.

Engman var engagerad socialdemokrat i Stockholms kommun. Hon blev småningom ersättare i riks­dagen och statssekreterare i arbetsmarknads- respektive civildepartementet. En genomgående linje i hennes politiska gärning var jämställdhetsarbetet och kvinnofrågor. Hon var huvudsekreterare i den statliga utredning om kvinnorepresentation som utmynnade i betänkandet Varannan damernas. Engman var landshövding i Örebro län mellan åren 1995 och 2004.

sällsk apets ledamöter 53

Tore Furberg, f. 1924 i Nagpur, Indien, d. 8 september 2019 i Uppsala, invald ledamot 1984. Han var fil. & teol. kand. från Uppsala universitet, där han sedan också disputerade för teologie doktorsgraden 1962 och blev docent i missionshistoria. Under åren 1970 till 1980 var han direktor för Svenska kyrkans mission, därefter blev han biskop i Visby stift fram till 1991. Furberg var mycket engagerad i ekumeniskt arbete. Han gjorde betydelsefulla insatser för att åstadkomma Borgåöverenskommelsen, en kyrkogemenskap mellan ett antal lutherska och anglikanska kyrkor i Europa och var även en av dem som tog initiativet till det ekumeniska nätverket Theobalt (Theology in the Baltic region).

Lilly Hansson, f. 1927 i Vännäs, d. 16 mars 2019 i Umeå, invald ledamot 1990. Arbetade inom psykiatrivården vid Umedalens sjukhus fram till 1970, till att börja med som städerska, men utbildade sig sedan till mentalskötare. Hansson var engagerad i fackliga frågor och inom ABF och blev småningom medlem i Umeå arbetarekommun. Från 1970 till 1986 var hon riksdagsledamot för socialdemokraterna. De politiska frågor hon ägnade sig särskilt åt var familjepolitik, hälso- och sjukvård och näringspolitik. Hon blev den första kvinnliga gruppledaren i riksdagen. Hansson var landshövding i Kopparbergs län under åren 1986–1992.

54

Hans Rausing, f. 1926 i Göteborg, d. 30 augusti 2019 i Wadhurst Park, England, invald ledamot 1995. Fil. kand. och ekon. hedersdoktor vid Lunds universitet samt innehavare av ytterligare ett antal hedersdoktorat vid svenska universitet, därtill ledamot av Kungl.

Ingenjörsvetenskapsakademien. Vd och styrelseordförande i familjeföretaget Tetra Pak i olika omgångar från 1954 till 1993. Den nydanande dryckesförpackningen som Tetra Pak-familjen skapade blev en stor entreprenöriell framgång och grunden för ett internationellt storföretag. Rausing blev tillsammans med sin familj en stor gynnare av forskning inom olika fält.

Ingemar Skogö, f. 1949 i Tranås, d. 28 maj 2019 i Bränn­ kyrka/Stockholm, invald ledamot 2009. Med civilekonomexamen från Lunds universitet blev han anställd som aspirant på Riksrevisionsverket, innehade därefter ett flertal poster inom statsförvaltningen, bland annat som statssekreterare vid Kommunikationsdepartementet. Skogö var generaldirektör för Luftfartsverket och senare för Vägverket. Mellan åren 2009 och 2014 var han landshövding i Västmanlands län. Bland tyngre uppdrag märktes ordförandeskapen för Öresundskonsortiet och Max IV-laboratoriet vid Lunds universitet. Skogö var livet igenom en folkrörelse- och frikyrkoman med stort socialt engagemang.

sällsk apets ledamöter

Förvaltningsutskottets ledamöter 2019

Ordförande Erik Norberg, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie (vice ordförande 03, ordförande 16). 93 Vice ordförande Christina von Arbin, fv överintendent (vice ordförande 16). 06 Ständig sekreterare Kjell Blückert, docent, vd (sekreterare 18). 18 Kamrerare Hans Ahlin, direktör (kamrerare 05). 99

Övriga ledamöter Johan Dalman, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05 Han Eric Brodin, direktör. 06 Eva Swartz Grimaldi, direktör. 09 Anna Josephson, professor. 14 Hans von Stockenström, direktör. 16 Johan Cederlund, professor, museidirektör, kammarherre. 18 Karin Helander, professor, ständig sekreterare. 19 Biträdande sekreterare Anette Jonsson De efter varje namn angivna siffrorna avser året för inval i Förvaltningsutskottet. Inval i Sällskapet anges i ledamotsförteckningen.

sällsk apets ledamöter 55

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter Abrahamsson, Maria, journalist, fv riksdagsledamot. 08 Adelsohn Liljeroth, Lena, fv statsråd. 08 Adelsohn, Ulf, fv landshövding, fv statsråd. 92 Ahlin, Hans, direktör, Sällskapets kamrerare 2005–. 98 Akhtarzand, Minoo, landshövding, fv generaldirektör. 11 Alsén, Hans, fil. dr h c, fv landshövding. 87 Alsér, Kristina, fv landshövding, fv vd. 07 Amréus, Lars, riksantikvarie. 11 Andersson, Bertil, professor, fv rektor. 11 Andersson, Georg, fv landshövding, fv statsråd. 96 Andersson, Lorentz, fv landshövding. 04 Andersson, Magdalena, landshövding, fv riksdagsledamot. 13 Andnor Bylund, Berit, fv landshövding, fv statsråd. 12 Ankarcrona, Henric, direktör. 99 Annerberg, Rolf, fv generaldirektör. 13 Antonsson, Birgit, fil. dr, fv generaldirektör, fv riksbibliotekarie. 91 Arhén, Gunilla, direktör. 07 von Arbin, Christina, fv överintendent, Sällskapets vice ordförande 2016–. 03 Arborelius, Anders, biskop, kardinal. 18 von Arnold, Fredrik, fv lagman. 09 von Arnold, Sara, professor em., fv preses. 08 Aurelius, Carl Axel, docent, biskop em. 07 Axén Olin, Kristina, riksdagsledamot. 07 Barklund, Åke, fv vd. 08 Belfrage, Anna, senior advisor. 06 Bengtsson, Staffan, fv överintendent, fv statssekreterare. 10 Berg, Bengt, fv direktör. 78 Bergstedt, Jan, direktör. 09 Bergstrand, Mats, författare, företagare. 07 Bergström, Carin, fil. dr, fv överintendent. 03 Berner, Örjan, ambassadör. 06 Bielke, Caroline, grevinna. 08 Bill, Per, dr med., fv riksdagsledamot, landshövding. 16 56

Björck, Anders, fv landshövding, fv statsråd, fv vice talman. 02 Björk, Gunnar, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92 Blomqvist, Göran, fil. dr, fv vd. 09 Blückert, Kjell, docent, vd, Sällskapets sekreterare 2018–. 17 Bohlin, Britt, rådsdirektör, fv landshövding. 08 Bohlin, Görel, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92 Bonnier, Albert, bokförläggare. 15 Bonnier, Åke, biskop. 08 Brattmyhr, John, Skansenchef. 08 Bremer, Kåre, professor em., fv rektor. 10 Bring, Ove, professor em. 12 Brodin, Hans Eric, direktör. 06 Brummer, Hans Henrik, fv överintendent. 07 Bråkenhielm, Anita, med. lic., fv landshövding. 90 Burenstam Linder, Mariana, direktör. 11

Ledamöterna Hans Ahlin och Johan Nordenfalk.

sällsk apets ledamöter

Dalman, Johan, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05 Dinkelspiel, Charlotte, journalist. 15

Ledamöterna Eva Pettersson och Göran Enander.

Burman, Carina, docent, författare. 06 Burman, Ingrid, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 17 Burman, Lars, professor, överbibliotekarie. 15 Bäckström, Lars, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08 Bäckström, Urban, fv riksbankschef, direktör. 07 Carlgren, Andreas, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 11 Carlsson, Gunilla, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 08 Carlsson, Ingemar, docent, fv förste arkivarie, vårdare av Bernadottska arkivet. 89 Carlsson, Mårten, professor em., fv rektor. 88 Carlsson, Stefan, fv landshövding, fv vd. 12 Carlzon, Thomas, fv landshövding, fv vd. 18 Cavalli-Björkman, Görel, professor. 06 Cederlund, Johan, professor, museidirektör, kammarherre. 06 Chakraborty, Bicky, direktör. 09 Cullhed, Anders, professor em., fv preses. 15 Dahl, Birgitta, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 94 Dahlberg, Ingrid, dramatiker, fv landshövding, fv vd. 02 Dalborg, Hans, ekon. dr, fv styrelseordförande. 06

Eckerdal, Per, teol. dr, biskop em. 09 Edelstam, Henrik, professor. 13 Egardt, Peter, fv landshövding, fv vd. 10 Ehrensvärd, Jörgen, greve, lantmästare. 91 Eirefelt, Christer, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 03 Eliasson, Ingemar, fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv landshövding, fv statsråd. 90 Elmsäter-Svärd, Catharina, vd, fv statsråd. 13 Enander, Göran, landshövding. 17 Engelbert, Gunilla, direktör. 05 Engqvist, Lars, fv statsråd, fv landshövding. 04 Engström, Gunvor, fv landshövding, direktör. 06 Engwall, Gunnel, professor em., fv preses, fv rektor. 06 Ericsson, Lars-Eric, fv generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 92 Eriksson, Björn, fv landshövding, fv rikspolischef. 96 Eriksson, Eva, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 04 Eriksson, Per-Ola, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv generaldirektör. 03 Ernstell, Eva-Sofi, museichef. 14 Faulkner, Harry, direktör. 81 Fichtelius, Erik, fil. dr h c, direktör. 10

Ledamöterna Ingemar Eliasson och Marianne af Malmborg.

sällsk apets ledamöter 57

Fischerström, Johan, förste hovmarskalk, fv generaldirektör. 04 Fleming, Lars, friherre, hovsilversmed. 86 Frebran, Rose-Marie, fv landshövding, fv vice talman. 08 Fredga, Kerstin, professor em., fv generaldirektör, fv preses. 94 Fredman, Pam, professor em., fv rektor. 11 Friggebo, Birgit, fv landshövding, fv statsråd. 98 Frisk, Nils-Axel, fv direktör, Sällskapets kamrerare 1973–2005. 72 Fuglesang, Christer, professor, astronaut. 14 Furingsten, Agne, fil. dr, direktör, fv styresman. 93 de Geer, Jacob, friherre, direktör. 11 Graf, Carl Fredrik, landshövding, fv riksdagsledamot. 18 Granqvist, Carl Jan, gästgivare. 09 Grimaldi, Salvatore, direktör. 11 Grundberg, Leif, fil. dr, överintendent. 17 Gröning, Lotta, fil. dr, journalist. 14 Gudmundsson, Göran, byggnadsantikvarie, författare. 11 Gunnarsson, Gösta, fv landshövding, fv statssekreterare. 82 Gustafsson, Bengt, fv landshövding. 82 Hagberg, Liselott, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13 Hagberg, Magnus, överintendent. 10 Haglund, Ann-Cathrine, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 93 Hallberg, Anders, professor em., fv rektor. 10 Hallgren, Bengt, teol. dr, biskop em. 84 Hamilton, Eva, grevinna, direktör. 09 Hammar, Karl-Gustav, docent, ärkebiskop em. 97 Hamrin, Christina, direktör. 12 Hedelius, Tom, ekon. dr h c, bankdirektör. 94 Hedengren, Sven-Olof, expeditionschef, kammarherre. 95 Heister, Chris, fv landshövding, fv riksdagsledamot, styrelseordförande. 08 Helander, Carl-Anders, fv akademisekreterare. 13 Helander, Karin, professor, ständig sekreterare. 19

58

Ledamöterna Maria Abrahamsson och Lotta Gröning.

Hellström, Mats, fv landshövding, fv ambassadör, fv statsråd. 01 Herdenberg, Gunilla, styrelseordförande, fv riksbibliotekarie. 12 Heurgren, Sven, fv landshövding, fv generaldirektör. 84 Hirschfeldt, Johan, fv hovrättspresident. 07 Hising, Lars-Ivar, fv vd, fv landshövding. 86 Holgersson, Bengt, fv landshövding. 97 Holmberg, Barbro, fv landshövding, fv statsråd. 08 Holmgren, Gunnar, ekon. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15 Houby-Nielsen, Sanne, fil. dr, styresman. 16 Hultén, Anneli, landshövding, fv riksdagsledamot. 17 Hägglund, Göran, konsult, fv statsråd. 13 Hägglund, Jöran, landshövding, fv statssekreterare. 14 Högman, Berit, landshövding, fv riksdagsledamot. 18 Hörnlund, Börje, tekn. och med. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 96

sällsk apets ledamöter

Ingvar, Martin, professor, överläkare, författare. 06 Jackelén, Antje, teol. dr, ärkebiskop. 18 Jansén, Maria, överintendent. 18 Jeffner, Anders, professor em., fv preses. 03 Johansson, Bengt K. Å., ambassadör, fv landshövding, fv statsråd. 92 Johansson, Sven, ekon. dr h c, fv landshövding. 82 Johnson, Antonia Ax:son, direktör. 97 Jonasson, Gull-Britt, direktör. 10 Jonsson, Helena, landshövding, agr. dr hc, fv förbundsordförande. 19 Jonsson, Inge, professor em., fv rektor, fv preses. 94 Jordell, Björn, fv riksarkivarie. 11 Josephson, Anna, professor, överläkare. 13 Kihlström, Lars, överläkare. 13 Klackenberg, Henrik, fil. dr, statsheraldiker, kammarherre. 03 af Klintberg, Bengt, professor, författare. 98 Krook, Caroline, teol. lic., biskop em. 90 Krönmark, Eric, fv landshövding, fv statsråd. 82 Kumlin, Ewa, direktör. 10 Källstrand, Bo, fv vd, fv landshövding. 09 Lagerqvist, Lars, fil. lic., fv museidirektör. 00 Lagrell, Lars-Åke, fv landshövding. 02 Lallerstedt, Erik, direktör. 10 Larsén, Jan, direktör. 09 Larsson, Gerhard, fv landshövding, fv statssekreterare, fv vd. 00 Larsson, Maria, landshövding, fv statsråd. 15 Leijon, Anna-Greta, fv Skansenchef, fv generaldirektör, fv statsråd. 95 Leksell, Laurent, ekon. dr, direktör. 08 Lewenhaupt, Jan, greve. 15 Levin-Wallenberg, Annika, kulturkonsult. 15 Lidman, Tomas, fil. dr, fv riksbibliotekarie, fv riksarkivarie. 96 Liliequist, Inger, fv riksantikvarie. 03 Lind, Magnus, docent. 06 Lind, Martin, teol. dr, biskop em. 07 Lindberg, Anders, direktör. 10 Lindgren, Sven, fv landshövding. 02

Lindman, Jan, överintendent. 16 Lindqvist, Svante, professor em., ordenskansler, fv riksmarskalk, fv preses. 09 Lindsten, Jan, professor em. 03 Lundius, Marianne Gernandt, fv justitieråd. 09 Löfgren, Lars, kabinettskammarherre, fv styresman, fv teaterchef. 97 Lönnebo, Martin, teol. dr, biskop em. 84 Lönnqvist, Ulf, fv landshövding, fv statssekreterare, fv statsråd. 92 Lövdén, Lars-Erik, fv landshövding. 10 af Malmborg, Marianne, ordf. i Kungl. Sällskapet Pro Patria, fv rikslottachef. 03 Marjasin, Sigvard, fv förbundsordförande, fv landshövding. 89 Markovits, Marika, senior advisor, fv direktor. 09 Mattsson, Christina, fv styresman, fv rikskanalchef. 01 Melin, Christina, fv vice sekreterare i Sällskapet. 06 Mikaelsson, Maggi, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 02

Ledamöterna Mårten Rosenqvist och Tomas Lidman.

sällsk apets ledamöter 59

Molin, Björn, fil. dr, fv landshövding, fv statsråd. 86 Myrdal, Janken, professor em. 96 Nabseth, Lars, professor em., direktör. 81 Niblaeus, Kerstin, tekn. dr, fv generaldirektör. 12 Nilsson, Björn O., tekn. dr, landshövding. 18 Nilsson, Elisabeth, styrelseordförande, fv vd, fv landshövding. 11 Nilsson, Mats, generallöjtnant, förste hovmarskalk. 15 Nisser-Dalman, Margareta, fil. dr, överintendent. 13 Norberg, Erik, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie. Sällskapets ordförande 2016–. 88 Norberg, Johan, författare. 06 Nordenfalk, Johan, friherre, ambassadör, fv statssekreterare.

Sällskapets ordförande 2003–2016. 78 Nordenstam, Bertil, professor em. 98 Nordenvall, Per, riddarhusgenealog. 04 Nordfält, Jens, professor. 11 Norrby, Erling, professor em. 97 Norrfalk, Maria, fv landshövding, förbundsordförande. 07 Nykvist, Ann-Christin, fv statsråd, fv generaldirektör. 06

Odelberg, Axel, författare. 05 Ohlson, Richard, direktör. 06 Olofsson, Dan, direktör. 12 Olofsson, Maud, styrelseordförande, fv statsråd. 09 Olsson, Curt, ekon. dr h c, bankdirektör. 90 Olsson, Elisabeth, professor em. 07 Olsson, Elvy, fv landshövding, fv statsråd. 82 Ortmark, Eva, fv förläggare, Sällskapets sekreterare 2005–2006. 05 Osher, Barbro, styrelseordförande, generalkonsul. 08 Osvalds, Erik, chefredaktör. 03 Palme, Joakim, professor. 13 Palmstierna, Greger, friherre, arkitekt. 15 Persson, Kristina, fv statsråd, fv landshövding. 95 Persson, Stefan, direktör. 11 Peterson, Thage G., teol. kand., fv statsråd, fv talman. 89 Pettersson, Eva, fil. dr, akademisekreterare och vd. 18 Piehl, Johan, direktör. 15 von Platen, Otto, friherre, direktör. 13 Press, Victor, direktör. 07 Pålsson, Margareta, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13 Ramberg, Anne, advokat, fv generalsekreterare. 09 Ramel, Peder, friherre, direktör. 13 Rankka, Maria, direktör, författare. 11 Reuterskiöld, Marianne, direktör, Sällskapets sekreterare 2008–2017. 08 Risinggård, Börje, direktör. 07 Rosengren, Björn, direktör, fv statsråd, fv landshövding. 96 Rosenqvist, Mårten, professor em., förste livmedikus. 13 Rosswall, Thomas, professor em., fv rektor.

95 Rydh, Jan, fv landshövding, fv vd. 91 Rydin, Bo, ekon. o tekn. dr h c, direktör. 85 Ledamöterna Margareta Schwartz, Ann-Christin Nykvist och Marianne Reuterskiöld.

60

sällsk apets ledamöter

Ledamöterna Göran Gudmundsson, Susann Silfverstolpe, Lars Löfgren och John Brattmyhr.

Sahlin, Gunnar, fil. dr, fv riksbibliotekarie. 03 Salén, Sven H., direktör. 80.

Samuelsson, Marianne, fv landshövding. 04 Sandin, Per, fil. dr, vice ordenskansler, kammarherre. 13 Schelin Seidegård, Cecilia, landshövding. 10 Schrewelius Arwidson, Marie, direktör. 11 Schwartz, Margareta, fv borgarråd. 99 von Schwerin, Alexandra, friherrinna, projektledare. 11 Seiger, Åke, professor em. 13 Sennerby Forsse, Lisa, professor, fv preses, fv rektor. 10 Silfverstolpe, Susann, intendent. 03 Simonsson, Tord, teol. dr, biskop em. 84 Sjöberg, Fredrik, fil. dr h c, författare. 08 Skarp, Sven-Uno, professor em. 84.

Sommestad, Lena, professor, landshövding, fv statsråd. 14

Spendrup, Jens, direktör. 12 Sporrong, Ulf, professor em. 01 Starrin, Karin, fv generaltulldirektör, fv landshövding. 97 Stigson, Björn, direktör. 84 von Stockenström, Hans, direktör. 03 Storåkers, Michael, direktör. 06 Ström, Per, teol. dr, akademiintendent, kammarherre. 07 Strömholm, Stig, professor em., fv rektor, fv preses. 88 Strømme, Maria, professor. 13 Sundqvist, Bo, professor em., fv rektor, fv preses. 08 Swartz Grimaldi, Eva, direktör. 08 Svegfors, Mats, fv landshövding, fv chefredaktör. 00 Svensson, Birgitta, professor em. 15 von Sydow, Björn, docent, fv statsråd, fv talman. 17 Söderberg, Ulf, fil. dr, fv krigsarkivarie. 00 Söderbergh Widding, Astrid, professor, rektor. 14

sällsk apets ledamöter 61

Helena Jonsson, landshövding i Jönköpings län, välkomnas som ledamot i Sällskapet av dess ordförande Erik Norberg vid decembermiddagen på Nya Sällskapet.

62

sällsk apets ledamöter

Söderlind, Solfrid, professor, fv överintendent, fv dekan. 02 Sönnerlind, Kerstin, fv kanslichef, Sällskapets sekr. 1988–1998. 78 Taube, Per, friherre, direktör. 13 Thörn, Ylva, landshövding. 17 Treschow, Henrik, direktör. 10 Trolle-Bonde, Gustaf, greve. 11 Trolle-Löwen, Johan, friherre. 11 Tunhammar, Göran, fv vd, fv landshövding. 06 Tysk, Gunnar, fv länsråd, Sällskapets sekreterare 1999– 2005. 98 Wachtmeister, Marika, grevinna, direktör. 10 Wallin, Kerstin, fv generaldirektör, fv landshövding. 03 Wejryd, Anders, agr. dr h c, ärkebiskop em. 07 Weman, Gunnar, teol. dr, ärkebiskop em. 93 Wersäll, Fredrik, riksmarskalk, fv hovrättspresident. 18 Westerberg, Jan Olov, fastighetsdirektör. 08 Westerberg, Per, fv statsråd, fv talman. 13 Westerberg, Sten, fv bankdirektör, fv statssekreterare. 85 Wetterberg, Gunnar, fil. dr h c, författare. 10 Wikström, Jan-Erik, fv landshövding, fv statsråd. 92 Wirtén, Rolf, tekn. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 88 Wolodarski, Peter, chefredaktör. 06 Wärnersson, Ingegerd, fv landshövding, fv statsråd. 02 Wåhlstedt, Håkan, fil. dr, fv landshövding. 15 Zachrisson, Sune, fil. lic., fv styresman. 77

Ledamöterna Eva-Sofi Ernstell och Margareta Nisser-Dalman.

Ågerup, Bengt, direktör. 11 Åsberg, Christer, professor. 08 Åström Iko, Karin, riksarkivarie. 16 Öquist, Gunnar, professor em. 03 Österberg, Sven-Erik, landshövding, fv statsråd. 13

sällsk apets ledamöter 63

Å R ET I SIFFROR Sällskapets årsredovisningar i sammandrag

År 2019 i siffror Kungl. Patriotiska Sällskapet förvaltar dels sin egen förmögenhet, dels tre till Sällskapet knutna stiftelser. I det följande redovisas utdrag ur de årsredovisningar som inlämnats till Länsstyrelsen i Stockholm. Siffrorna nedan redovisas i miljoner kronor,

inom parentes redovisas 2018 års siffror. Marknadsvärdet på Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet var den 31 december 2019 cirka 655,7 miljoner kronor (516). Fullständiga årsredovisningar kan beställas från kansliet.

Kungl. Patriotiska Sällskapet

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond

Ändamål: Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling. Sällskapet förvaltar tre stiftelser med olika ändamål. Betydande samhällsinsatser av skiftande slag premieras genom medaljer med inriktning på ideell verksamhet, förtjänstfull yrkes- eller företagsverksamhet, kulturarv, fostrargärning, hantverk med mera.

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att i första hand ge bidrag åt ålderstigna tjänarinnor som under lång tid innehaft tjänst i Stockholm. I andra hand får disponibel avkastning användas som stöd och uppmuntran åt ekonomiskt behövande äldre tjänarinnor som under lång tid i Stockholm tjänat i sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor.

Årets redovisade resultat: 0,03 (0,15)

Årets redovisade resultat: 13,3 (13,2)

Kostnader: 3,4 (2,7)

Utdelade stipendier: 6,8 (8,8)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 18,3 (18,0)

Kostnader: 1,3 (1,0)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 23,2 (19,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 138,2 (131,6) Finansiella tillgångar marknadsvärde: 276,6 (222,2)

66

år et i siffror

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2010–2019.

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Bidrag utgår numera till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryckkostnader, symposier, utställningar samt till sociala projekt för barn och ungdom.

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att bereda personer, som är eller varit anställda hos Kungl. Patriotiska Sällskapet eller deras efterlämnade familjemedlemmar pension.

Årets redovisade resultat: 15,7 (17,9)

Kostnader: 0,1 (0,1)

Utdelade bidrag: 6,0 (8,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 12,1 (11,9)

Kostnader: 1,8 (1,6)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 42,8 (31,6)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 153,6 (144,7) Finansiella tillgångar marknadsvärde: 313,1 (243,2)

Årets redovisade resultat: 0,6 (2,2) Utdelade pensioner: 0,2 (0,2)

Kungl. Patriotiska Sällskapets revisorer Martin Sjöberg, auktoriserad revisor, BDO AB, med Sara Königslehner som suppleant Gunilla Herdenberg, förtroenderevisor, med Leif Grundberg som suppleant

år et i siffror 67

fotok ällor Sällskapets medaljutdelningar TT/Per Knutsson s. 6–7 överst Bedford Produktion s. 6 nederst t.v.

Bengt Gustaf Jonshult s. 7 nederst TT/Jonas Ekströmer s. 8–9 överst Stiftelsen Sveriges Sjömanshus/ Torbjörn Dalnäs s. 9 nederst TT/Jonas Ekströmer s. 10–15 Christina von Arbin s. 17 Riksförbundet Svensk Trädgård/ Anna­K arin Fallheden s. 21 Stockholms Hantverksförening/ Jenny Thörnberg s. 22 TT/Jonas Ekströmer s. 23 Carina Bergius s. 24 Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond TT/Jonas Ekströmer s. 26 Bitte Granlund s. 27 Släktfotografier/Caroline Krook s. 28–29 Kungl. Patriotiska Sällskapet/Kjell Blückert s. 31 Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 32

68

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Föreningen Furuboda/Monica Deger s. 35 Rett Syndrom I Sverige/Robert Kölby s. 35 Skåne stadsmission/Apelöga s. 36 Alftaskolan/Tove Tranfelt Jonsson s. 36 Hans Rydberg s. 39 t.v.

Uppsala Kvinnliga Akademikers Förening s. 40 t.v.

Dansmuseet s. 40 t.h.

Sällskapets ledamöter Christina von Arbin s. 49–50 TT/Jonas Ekströmer s. 52–63

KONTAKTUPPGIFTER Kungl. Patriotiska Sällskapet Eriksbergsgatan 12a 114 30 Stockholm info@kungligapatriotiskasallskapet.se 08-611 12 62 Ständig sekreterare: Kjell Blückert kjell.bluckert@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 76 62 Biträdande sekreterare: Anette Jonsson anette.jonsson@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 74 63 Administrativ assistent: Deta Liljenfeldt Kungl. Patriotiska Sällskapet Org. nr 802002-6186 Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse Org. nr 802008-6990 Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond Org. nr 802007-6173 Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Org. nr 802008-0274 www.kungligapatriotiskasallskapet.se Mönstret på insidan av pärmen samt på s. 64 är framtaget under 2019 av formgivaren Lisa Lanning för Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar. Det bygger på Sällskapets logotyp som i sin tur är en detalj ur det ursprungliga emblemet från 1700-talet, se s. 4.

Gr afisk for m och produktion: Bitte Granlund, Happy Book, Stockholm r epro: Italgraf Media, Stockholm Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna 2020