Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 2021 (The Royal Patriotic Society's Annual Report 2021)

Årsberättelse

Årsberättelse

Innehåll

Förord 3

Ett sällskap för det allmänna bästa 4

Erik Norberg: Patrioter i alla länder 5

Sällskapets medaljutdelningar 13

Medaljarbetet under året 14

Björn von Sydow: Ett moderniserat belöningssystem för förtjänstfulla insatser 15

2020 års Näringslivsmedaljer 18

Fostrargärningsmedaljer 2021 22

»Detta ville jag med Engelska Skolan« 24

»Vill man gå långt måste man gå tillsammans« 26

Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut trädgårdsmedaljer 28

Hantverkarna Stockholm delade ut hantverksmedaljer 29

Medaljer som löses ut 30

Belöningsmedaljer i historia och nutid 32

stiftelsen fredrik björns donationsfond 35

Fredrik Björn och hans donation 36

Årets bidragsverksamhet 37

Vid livets början och vid livets slut – ett samtal med barnmorskan Karin Lundqvist 38

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets understödsfond 41

Bidrag år 2021 – Sociala ändamål 42

Bidrag år 2021 – Vetenskap och kultur 48

Sällskapets ledamöter 59

De som kommit 60

De som gått 61

Förvaltningsutskottets ledamöter 2021 62

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2021 63

året i siffror 69

Kungl. Patriotiska Sällskapet 70

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 70

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets

Understödsfond 71

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 71

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer 71

Fotokällor 72

Kontaktuppgifter 73

Förord

När Kungl. Patriotiska Sällskapet grundades var vi en gräsrotsrörelse, ett medborgarinitiativ, och vi har så förblivit – även om vi efter några år fick förmånen av kunglig sanktion. År 2022 firar vi 250-årsminnet av denna upphöjelse. I en tid med tendenser till nationalistisk yra är det värt att komma ihåg att patriotismen inte är exkluderande utan tvärtom inkluderande. Det patriotiska sinnelaget handlar inte om vilka fördelar jag eller vi kan vinna utan om commune bonum – det som leder till vårt gemensamma bästa.

Motsvarande initiativ med rötter i upplysningstidens idéer om framsteg, nytta och välfärd växte fram i en rad europeiska länder under 1700- och 1800-talen och de inspirerades av varandra. Som inledning till årets berättelse om vår verksamhet har vi ställt en uppsats som påminner oss om att de patriotiska sällskapen också är en inter -nationell rörelse, som binder samman olika nationers strävanden att befordra den egna kulturen och det egna näringslivet och civilsamhället.

En viktig del av de patriotiska sällskapens verksamhet har varit och är hedersbelöningar och priser av olika slag. Förra året hade vi glädjen att presentera en bok om Sällskapets olika hedersbevis i historia och nutid. Under det gångna året har vi med intresse följt Förtjänstutredningens arbete med en reformering av det statliga systemet för belöningar av förtjänstfulla insatser – en utredning ledd av vår ledamot Björn von Sydow. Några dagar innan utredningens betänkande

presenterades hade vi glädjen att vid en medaljutdelning få en kort presentation av utredningen. I årsberättelsens avsnitt om Sällskapets medaljverksamhet ger von Sydow en fördjupad sammanfattning av utredningens resultat och förslag till regeringen.

Under år 2021 har Sällskapets verksamhet i stort sett kunnat bedrivas på sedvanligt sätt. Ett undantag var dock vårt årsmöte som vi tvingades att genomföra digitalt. Vi får här tillfälle att tacka Sällskapets ledamöter för att ni ställde upp och genomförde röstningsproceduren så att Sällskapet och dess stiftelsers verksamhet kunde godkännas och Förvaltningsutskottet beviljas ansvarsfrihet.

Bidragen från våra stiftelser har vi delat ut i vanlig ordning. Under hösten har vi vid två tillfällen haft möjlighet att dela ut medaljer – 2020 års näringslivsmedaljer och två fostrargärningsmedaljer – och de hedersbelöningar som löses ut av företag och organisationer har blivit fler. Vi gläder oss också åt fyra nya ledamöter och hedrar minnet av de fem ledamöter som gått ur tiden under det gångna året. Detta och en hel del annat kan vi inbjuda till läsning om i Sällskapets berättelse för det gångna året.

Samtidigt måste vi ägna en tanke åt det som berör oss särskilt i skrivande stund, kriget i Ukraina. Sällskapet har under vårvintern 2022 beslutat om anslag till humanitära insatser i samband med denna katastrof.

Erik Norberg Kjell Blückert

Ordförande Ständig sekreterare

Ett sällskap för det allmänna bästa

Kungl. Patriotiska Sällskapet är sedan över 250 år en samlingspunkt för personer med engagemang i näringsliv, statsförvaltning, vetenskap och kultur. Det grundades 1766 som ett medborgarinitiativ. År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler av Gustav III.

Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser.

»En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning.« Så förtydligar vi vår vision. För att förverkliga denna vision arbetar vi tillsammans – i ett sällskap.

I dag har Sällskapet cirka 300 ledamöter som representerar de intresseområden som är Sällskapets, det leds av ett förvaltningsutskott och har ett kansli för sin administration. Sällskapet förvaltar fonder värda över 800 miljoner kronor och delar årligen ut cirka

15 miljoner kronor i bidrag till spridande och popularisering av forskningsresultat och till sociala ändamål genom de två självständiga fonderna Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. Den senare är en till Sällskapet anknuten stiftelse.

Kungl. Patriotiska Sällskapets utdelning av hedersbelöningar bygger på traditioner från frihetstiden. År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer avsedda att bäras. Sällskapet beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.

Sällskapet premierar alltjämt förtjänstfulla insatser i arbets-, närings- och kulturliv genom att dela ut en rad olika belöningsmedaljer och andra hedersbevis såsom klockor och armband. Några exempel på dessa medaljer är Näringslivsmedaljen som årligen uppmärksammar nydanande insatser i näringslivet, Fostrargärningsmedaljen som lyfter fram personer som gjort insatser för att befrämja lärprocesser på olika sätt, Kulturarvsmedaljen som premierar arbetsinsatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Med Medaljen för uppskattad arbetsinsats belönas insatser i arbetslivet utöver det vanliga i företag, organisationer, kommuner och landsting.

Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta. I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande. Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare, svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som bok, spade, slägga, vävsked och skyttel.

Patrioter i alla länder

Erik Norberg

Vårt sällskap är som bekant ett barn av upplysningstiden och den medborgerliga anda som börjar växa fram under 1700talet. Ambitionen var att främja medborgarnas ställning ekonomiskt eller socialt, och verksamheten skulle bygga på enskildas intresse och frikostighet. Här förenades förnuftstron med liberala föreställningar om medborgarnas frihet som mål att stärka samhället. »Var och en må äga frihet att bliva arbetare, frihet att bliva idkare, frihet att genom flit bliva en stor och förmögen idkare«, förklarade Carl Fredric Scheffer, och Johan Fischerström uttalade senare »Fäderneslandet betyder människorna och inte jorden som bär dem«. Båda personerna var förgrundsgestalter i vårt sällskap.

I likartad idéhistorisk miljö bildades i Europa ett antal sällskap.

Vi ska följa dem som är aktiva än i dag. Kännedomen om dem belyser bakgrunden för vårt eget sällskap. Kungl. Patriotiska Sällskapet tillkom 1766, från början som ett särskilt utskott i Kungl. Samfundet Pro Patria. Dess ursprungliga namn var Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran, och namnet visar varifrån man hämtat särskild inspiration, nämligen från sällskap som några år tidigare hade instiftats i Dublin och London.

Irland

Äldst i kretsen är The Dublin society for improving husbandry, manufactures and other useful arts , grundat 1731 och i dag känt som The Royal Dublin Society . Initiativet, som hade tagits efter en period av uppslitande politiska motsättningar, utgick från Dublin Philosophical Society och i första hand författaren Thomas Prior, som ägnat sig åt filantropisk verksamhet hos landets protestantiska befolkning. Målet var från början att stimulera ekonomi samt jord- och skogsbruk, men senare också konst, musik och vetenskaplig utbildning särskilt på skolnivå. The Royal Dublin Society har varit stilbildande för sällskap i flera länder.

The Royal Dublin Society.

The Albert Medal delas ut av engelska The Royal Society for Encouragement of Arts, Manufactures, and Commerce.

Ett viktigt inslag är program för hästavel med den återkommande Dublin Horse Show som stort evenemang. Inom samtliga områden delar man ut penningpriser, och en framstående vetenskaplig prestation belönas varje år med the Boyle Medal, uppkallad efter en känd 1600-talskemist. Sällskapet har en stor organisation, en betydande ekonomi och förfogar över avsevärda lokaler med samlingsrum och utställningshallar.

Storbritannien

Det näst äldsta bland sällskapen grundades 1754 i London. Konstnären, uppfinnaren och filantropen William Shipley tog initiativet till ett samfund för uppmuntran av hantverk och handel. Målet var också att motverka fattigdom och arbetslöshet samt att stimulera trädplantering för den brittiska flottans behov. Sällskapet heter i dag The Royal Society for Encouragement of Arts, Manufactures, and Commerce och förfogar över representativa byggnader i centrala London.

Drottning Elisabeth är sällskapets beskyddare. Prins Philip var i många år ordförande men har senare efterträtts av prinsessan Anne.

I dag presenterar man sig som »ett upplyst sällskap som strävar efter innovativa och praktiska lösningar på dagens sociala utmaningar«. Man bildar forum för debatter och föredrag och har under senare år särskilt inriktat sig på att skapa en positiv attityd till företagsamhet. Man driver projekt inom områden som teknik, sociala ändamål, ekologi, främjande av civilsamhälle och migration. Medlemskap som är förenat med en ganska betydande avgift kan sökas men prövas av sällskapet. Organisationen omfattar omkring 30 000 ledamöter. Sällskapet delar sedan 1864 ut The Albert Medal, uppkallad efter tidigare ordföranden prins Albert. Den har tilldelats personer som Alexander Graham Bell, Marie Curie, Stephen Hawking samt 2021 Sarah Gilbert, som varit projektledare för det Covidvaccin som har skapats i Oxford och saluförts av AstraZeneca.

Patrioter i alla länder

Finland

I vår nordiska miljö finns ett antal exempel på sällskap av detta slag. Inom riket stiftades 1797 i Åbo Finska hushållningssällskapet för att enligt stadgarnas ord »understödja och rikta den i nationen vaknande hushållningsandan till det menigas bästas vidare förkovran«. Initiativtagare var två ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet, biskopen i Åbo Jacob Gadolin samt Olof Wibelius, den senare känd som lagtrogen landshövding hos Runeberg i Fänrik Ståls sägner. Redan året därpå fick sällskapet kunglig sanktion, och man slog en medalj med Gustav IV Adolfs bild.

Sällskapet levde vidare efter rikssprängningen 1809, antog namnet Kejserliga finska hushållningssällskapet, smälte ned de gamla medaljerna och präglade nya med bild av Alexander I. Under de första åren tog man flera viktiga initiativ. Man propagerade för potatisodling och verkade för vaccinering mot tidens farsot smittkoppor. Med egna vaccinatörer bidrog man till att 200 000 barn i landet vaccinerades, innan verksamheten 1824 övertogs av den statliga myndigheten Collegium Medicum. Man främjade allmänt lanthushållningen, bemödade sig om linneslöjden, tog 1806 initiativ till Finlands första bank och inrättade 1838 ett lantbruksinstitut, som man själv under en längre tid svarade för.

Så småningom övertogs det nationellt inriktade engagemanget av Finska Litteratursällskapet. Hushållningssällskapet verkar i dag inom svenskspråkiga Åboland och Åland med undervisning och kursverksamhet inom lantbruk och trädgårdsskötsel. Sällskapet har kontor i en vacker senklassisistisk byggnad vid Aura å i Åbo. Man räknar sig som landets äldsta fortfarande verksamma sammanslutning, och arkivet som förvaras hos Åbo Akademi har antagits av Unesco som världsminne inom dess program Memory of the World.

Danmark

Intresse för att utveckla lanthushållningen ledde till bildandet av Det Kongelige Danske Lanthusholdnings Selskap. Sekreteraren i sällskapet, Christian Martfelt, valdes in i Patriotiska sällskapet 1780. Krigen mot England i början av 1800-talet med den skoningslösa beskjutningen av Köpenhamn följdes av ett nationellt uppvaknande med tankar på genomgripande reformer. 1810 gick präster, köpmän och jordägare på Fyn samman och grundade Fyens Stifts Patriotiske Selskap med det ekonomiska målet att främja lanthushållning och manufaktur samt den moraliska ambitionen att väcka och belöna arbetsamhet, sparsamhet och respekt för landets utveckling.

Omgående inrättade man en sparbank i Odense, och sedan har man inriktat sig på lantbruksskola, försäkringsbolag och rådgivning i hushållning och ekonomi. Tidigt utdelades penningpremier för goda insatser samt belöningar för lång och trogen tjänst. Verksamheten omfattar nu rådgivning till professionella jordbrukare i hela landet samt under senare år även till sådana som vill etablera sig utomlands. 1999 ändrade man namn till Patriotisk Selskab. Huvudkontoret ligger i Odense, och drottning Margrethe är sällskapets beskyddare.

Norge

1809 bildades i Kristiania Det Kongelige Selskap for Norges Vel , även känt under namnet Norges Vel . Ståthållare i Norge var prins Christian August av Augustenborg som var populär inte bara i Norge utan även i vårt land, sedan han som överbefälhavare under kriget mot Sverige hade skött striderna både skickligt och återhållsamt samt vägrat att rycka in över gränsen. Efter statsvälvningen 1809 och landsförvisningen av Gustav IV Adolf valdes han till svensk tronföljare. Innan han lämnade Norge firades han med en ståtlig bankett på Akershus, och vid festen presenterades

inbjudan om medlemskap i Selskapet for Norges vel. Nästan alla närvarande antog erbjudandet. Christian August blev sällskapets beskyddare och hans efterträdare som ståthållare i Norge, prins Fredrik av Hessen, dess förste ordförande. Detta var kort tid innan Christian August som svensk kronprins bevistade en övning på Kvidinge hed, drabbades av slaganfall, föll av hästen och avled.

Sällskapet hade från början vida intressen. Den framstående statsmannen Herman Wedel Jarlsberg ville arbeta politiskt, medan författaren Henrik Wergeland lyfte fram folkbildningen. Sällskapet tog 1810 initiativ till landets första bokförlag och året därpå till det första universitetet. Sedan läget hade stabiliserat sig med den nya grundlagen 1814, koncentrerade man sig på att främja jordbruk och lanthushållning. Med företrädare i de flesta av landets större städer spreds upplysning om potatisodling samtidigt som mejeriskolor och ett lantbruksmuseum på Bygdøy etablerades. Landets första andelsmejeri har levt vidare under det bekanta namnet Tine. Verksamheten omfattar i dag ett antal gårdar runt om i landet samt med

hjälp av statliga medel även på Balkan, i Latinamerika och Afrika.

Sällskapet har en god tradition inom medaljområdet. 1861 tillkom Norges första medalj Ceresmedaljen för att delas ut i samband med utställningar och tävlingar, och 1888 skapades den medalj för lång och trogen tjänst som fortfarande är i bruk. För att premiera insatser inom lantbruk instiftades 1893 Norges Vels Silvermedalj, och den delas i dag ut under beteckningen Norges Vels Gründerpris för att premiera viktiga insatser inom lokalsamhälle, organisationer eller företag. Norges Vel betraktar sig som landets äldsta nationella medlemsorganisation, och Drottning Sonja är sällskapets beskyddare.

Med liknande bakgrund som Norges Vel bildades 1811 Selskabet for Christianias Vel, efter 1924 känt som Oslos Byes Vel , för att stödja huvudstadens utveckling. Man medverkade till att bygga upp det första universitetet, inrättade en skola för hantverkarlärlingar, anlade badhus och rekommenderade åtgärder för vattenrening. Som led i stadens förskönande tog man initiativet till den första allmänna parken, planterade alléer och anlade grönområden längs infartslederna.

Henrik Wergeland trädde in även i detta sällskap, som bidrog till att publicera hans upplysningsskrifter »For Arbeidsklassen«.

Under åren har man verkat för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader och man har uppfört statyer. I mitten av 1800-talet började man dela ut medaljer till förtjänta medborgare och sedan 1989 ett hederspris »Bypatrioten«. Sällskapet publicerar tidskriften »St. Halvard«, uppkallad efter stadens skyddshelgon, och har under senare år byggt upp ett program för att förse stadens kulturhistoriska minnesmärken med blå informationsskyltar.

I Bergen, tidigare Norges största stad, bildades 1774 Det nyttige Selskab »till medborgarnas i Bergen och i Bergens stifts sanna vel« och med valspråket »Det lyser og nytter«. Främste tillskyndare var Jens Boalth, rektor för Bergens Katedralskola och medgrundare till Ber-

Patrioter i alla länder

Norges Vel: Medalj för lång och trogen tjänst.

gens filharmoniska orkester. Från början var ändamålet att främja medborgarnas välfärd och hälsa. Under de första åren delade man ut guldmedaljer för prestationer inom livsmedelsproduktion eller medicin.

Ett särskilt ändamål var att främja jord- och skogsbruk i en miljö som mycket präglades av fiske och sjöfart. Man uppmuntrade trädplantering och uppförande av stenhus för att spara på virke och motverka bränder. För att hindra epidemier propagerades för smittkoppsympning. Efter de hårda åren under Napoleonkrigen bemödade man sig om stadens ekonomiska utveckling. Man verkade för inrättande av Bergens Sparebank, och efter långa diskussioner tog man initiativet till stadens första ångbåt. De första aktierna i ångbåtsbolaget tecknades av Karl XIV Johan, som ska ha varit smickrad över att båten döptes till Oscar efter kronprinsen.

1850 antog man nya stadgar och koncentrerade sig alltmer på stadens förskönande genom stenbeläggning av gator, anläggande av torg och uppförande av statyer. En sådan restes för stadens son Ludvig Holberg, och den brukar varje år bekransas vid en ceremoni. Under lång tid har man delat ut arkitekturpris, och i dag ser man som sin uppgift att stödja kulturella eller konstnärliga ändamål som ligger utanför de offentliga organens ansvar. Två statsministrar har varit ordförande, bland dem Christian Michelsen som ledde landet i samband med unionsupplösningen 1905.

Tyskland

I slutet av 1700- och början av 1800-talet bildades här ett antal allmännyttiga sällskap av liknande slag. Patriotische Gesellschaft grundades 1765 i den fria riksstaden Hamburg för att över religions- och partigränser verka för medborgarnas välfärd. Till de tidiga initiativen hörde införandet av åskledare, uppmuntrande av potatisodling, fattigvård, arbetsförmedling för hamnarbetare samt grundandet av Europas första sparkassa 1778. Åtskilliga av de institutioner som i dag är välbekanta för stadens invånare har sitt ursprung hos sällskapet: teknisk högskola, högskola för bildande konst, stadsmuseum, museum för konst och konsthantverk och offentliga bibliotek. Viktiga insatser under senare år har varit stipendier för barn från utsatta miljöer, åtgärder för integration och stärkande av civilsamhället. Till konkreta inslag i stadsbilden hör de »Stolpersteine« som lagts ut till minne av judiska medlemmar i sällskapet. Kansliet arbetar i en större byggnad i stadens centrum, och verksamheten vilar på med-

Kungl. Patriotiska Sällskapet står i förbindelse med sin systerorgansiation i Lübeck och prenumererar på dess tidskrift Lübeckische Blätter som ges ut var fjortonde dag.

«Patrioten-Honig«. Bikupor på Patriotiska sällskapets byggnad i centrala Hamburg. Georg Petrausch, Patriotische Gesellschaft Hamburgs egen biodlare, har även skrivit en bok om urban biodling.

lemsavgifter och donationer. Sedan 1777 delar man ut medalj för lång och trogen tjänst. Arbetsgivaren bekostar medaljen, och inkomsten går till sällskapets allmännyttiga verksamhet. Åtsidan visar stadens skyddshelgon Hammonia och frånsidan den bikupa som är sällskapets sinnebild. Sällskapet, som lyfter fram devisen »Sedan mer än 250 år medverkar vi till att utforma Hamburgs framtid«, ser sig som den äldsta civila medlemsorganisationen i dagens Tyskland.

I den gamla Hansestaden Lübeck samlades 1789 ett antal av stadens borgare för att skapa ett forum för bildande och utvecklande samtal, Gesellschaft zur Beför-

derung gemeinnütziger Tätigkeit , Sällskapet för främjande av allmännyttig verksamhet. Drivande kraft var en ledande upplysningsperson, bibliotekarien, prästen och juristen Ludvig Suhl. Även här var målet att främja kulturella och sociala ändamål i staden. Sällskapet ser sig som moder till ett stort antal organisationer och stiftelser. Man stöder en musikskola och en institution för familjebildning samt ger sedan 1835 ut tidskriften Lübeckische Blätter, den äldsta periodiska skriften i staden. Värdefulla insatser kan belönas med penningpris, och för särskilt framstående arbete delar man ut en minnesmedalj.

Polytechnische Gesellschaft i Frankfurt am Main har i hög grad en tradition i upplysningens anda. Ett antal liberalt tänkande handelsmän, hantverkare, lärare och läkare slöt sig samman 1816, och bland dem fanns bekanta personer som bankiren och filantropen Simon Moritz von Bethmann och den progressive pedagogen Adolph Diesterweg. Genom sitt stöd åt bildning, ekonomi, kultur och stadsbild bidrog sällskapet starkt till att prägla staden.

En uttalad ambition var att främja individens egenvärde och självansvar samt att väcka intresse för mångfalden i människans egenskaper. Ur denna grogrund sprang fram ett antal institutioner, den första yrkesskolan, en söndagsskola för hantverkare 1817, ett gymnasium, en sparkassa för mindre bemedlade 1822, ett blindinstitut 1837 samt åtskilliga initiativ för näringsfrihet. Senare tillkom en förening för konsthantverk, ett institut för biodling samt en förening för kammarmusik och främjande av unga musiker. De flesta av dessa får regelbundet stöd av sällskapet, som efter försäljning av den gamla sparkassan blivit en av de största enskilda stiftelserna i Tyskland.

Schweiz

Isak Iselin var en framstående schweizisk upplysningsfilosof. Fylld av vilja att bekämpa fattigdom och sociala missförhållanden i Basel grundade han 1777 tillsam-

Patrioter i alla länder

mans med några andra av stadens borgare Gesellschaft für das Gute und Gemeinnützige (Sällskapet för det goda och allmännyttiga). Sällskapet inriktade sig framförallt på individens uppbyggelse och tog initiativ till skolor för flickor och obemedlade, bibliotek, sparkassor och aktiebolag för byggande av arbetarbostäder.

Efter omvälvningarna under Napoleonkrigen stod känslan för det gamla edsförbundet och nationen i blickpunkten. När det offentliga samhället gradvis tog över ansvar för grundläggande sociala frågor, inrättade sällskapet ett antal stiftelser med särskilda mål som stöd åt ensamstående mödrar eller alkoholberoende, bidrag till ungdomsbostäder, utbildning av äldre, främjande av musik, teater och integration. Sällskapet arbetar i dag som en öppen förening med omkring 4000 medlemmar samt 170 avlönade och 200 frivilliga medarbetare.

Hans Caspar Hirzel var i slutet av 1700-talet en bekant läkare och filantrop, som införde smittkoppsympning och barnmorskeväsende i landet. 1810 grundade kretsen omkring honom i Zürich det som skulle bli Schweizerische Gemeinnützige Gesellschaft (Schweiziska allmännyttiga sällskapet). Det var under den osäkra perioden mellan upplösningen av den schweiziska enhetsstaten och återgrundandet av förbundsstaten. Systersällskapet i Basel var förebild, och bekämpandet av armod stod i blickpunkten. Ett mål blev att möta sociala missförhållanden med bildning och moral. Detta länkades samman med diskussionen om en liberal skolreform, och sällskapet lyckades inrätta lärarseminarium för obemedlade elever.

Under kommande år ställde man sig i spetsen för nationella insamlingar till förmån för offer för översvämningar och rasolyckor i bergsområden. Med tiden

På Kungl. Patriotiska Sällskapets kansli i Stockholm finns denna bild. En gåva från Hamburgische Gesellschaft zur Beförderung der Künste und nützlichen Gewerbe efter ett besök i Sverige 1990. Bilden föreställer en tidig version av sällskapets fastighet i Hamburg ritad av arkitekten Theodor Bülau.

kom frågor rörande hälsa och näring alltmer i förgrunden. Först drev man kampanjer mot alkohol samt spel och dobbel och senare till förmån för bättre kostvanor. Till följd av nöden under första världskriget och 1920-talets depression kom den allmänna välfärden med social säkerhet och bostäder i förgrunden och senare alltmer familjepolitik och insatser för psykiskt lidande människor. Även detta sällskap arbetar som ett öppet sällskap med omkring 1000 medlemmar, och med hjälp av donationer driver man ett antal projekt inom det sociala området.

Gemensamt för alla dessa organisationer är att de hör hemma i norra Europa. Visserligen grundades i mitten av 1700-talet ett antal sällskap i Frankrike under namnet Société d’agriculture, du commerce et des arts. Även de var inspirerade av Dublin Society, och ledande representanter för sammanslutningarna i Dijon, Châlons och Toulouse valdes in som utländska ledamöter i Patriotiska sällskapet 1778. Dessa sällskap hade emellertid en mer officiös prägel, och samtliga upplöstes under åren efter franska revolutionen.

Visst finns det andra sällskap som kallat sig patriotiska, men då ofta i en annan bemärkelse och med en

annan historik. I Paris grundades Société patriotique de 1789, en sammanslutning av bekanta moderata revolutionärer som Abbé Sieyès och Mirabeau, den senare son till fysiokraten och ledamoten av vårt sällskap Victor de Mirabeau. Sällskapet försvann dock i revolutionens vågor redan efter ett år. I Sankt Petersburg grundades 1812 Patriotiska sällskapet av kejsarinnan Elisabet Aleksandra, syster till Gustav IV Adolfs hustru Fredrika av Baden, men denna kända ryska välgörenhetsorganisation för kvinnor gick ett liknande öde till mötes och upplöstes 1917.

Kvar står dock att ett drygt dussintal allmännyttiga sällskap med rötter i den europeiska upplysningen fortfarande arbetar och gör nytta.

Källor och litteratur : Staffan Högberg, Kungl. Patriotiska Sällskapets historia (1961). Jani Marjanen, Den ekonomiska patriotismens uppgång och fall (2013). Göran Nilzén, Kungl. Patriotiska Sällskapet under fyra sekler (2014). Johan Norberg, Den svenska liberalismens historia (1998). Lars-Olof Skoglund, Matrikel över ledamöter av Kungl. Patriotiska sällskapet 1766–2011 (2012). Ebbe Gyllenstierna, Något om Patriotiska Sällskap i våra nordiska grannländer (otryckt PM, u.å. 1970-tal). Ett stort antal webbplatser tillhörande citerade sällskap, avlästa november 2021.

Patrioter i alla länder

SÄLLSKAPETS MEDALJUTDELNINGAR

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis.

Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis för exempelvis uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning för sina anställda eller någon annan.

Sällskapet har delat ut medaljer och hedersbevis i över 250 år.

Medaljarbetet under året

Medaljarbetet har pandemin till trots varit händelserikt. Förtjänstutredningen har framlagts och föreslagit att återuppliva Sveriges ordensväsen. På följande sidor skriver utredningens ordförande, ledamoten Björn von Sydow, om resultatet och om det betänkande som har lagts fram. Det ger en för medaljbranschen varmt välkommen belysning för vikten av vårt arbete.

Hela 177 utmärkelser (2020: 115, 2019: 135) har utdelats under året. En resultatrik siffra men som för Sällskapets medaljarbete blir en smula bekymmersamt på grund av det höga guldpriset. Hade vi varit ett vanligt företag hade man direkt pekat på att guldpriset nu helt äter upp overheadkostnaderna och sagt att det vore företagsekonomiskt ohållbart att fortsätta.

Men då belönandet av goda gärningar för ett välmående Sverige och det allmänna bästa är vår innerliga mission fortsätter vi. Dock kommer vi att framöver alltmer lyfta fram den sub-

Avtackning av ledamoten Anna Josephson från Sällskapets förvaltningsutskott. Ordförande Erik Norberg överräckte ett guldarmband med medalj för betydande gärning vid Sällskapets decembermiddag. Med sin bakgrund som överläkare, professor och specialist i neurokirurgi har hon utgjort en ovärderlig tillgång i arbetet att fördela medel till meningsfulla insatser, i första hand för barn och ungdomar med handikapp eller sjukdom.

vention som denna verksamhet alltid har inneburit. Nödvändiga diskussioner har också inletts för att se över hur medaljerna skulle kunna se ut i framtiden.

Kan de fortsätta vara helt igenom i guld om guldpriset fortsätter stiga i denna takt?

På följande sidor presenteras årets utdelade belöningar. Glädjande har varit att vi efter ett långt uppehåll har kunnat träffats, om än i mindre skala. Årshögtiden ställdes in och årsmötet genomfördes åter igen genom ett digitalt förfarande. Därför var det extra trevligt att i september 2021 få dela ut 2020 års näringslivsmedaljer. Under året har flera medaljfilmer producerats för att ytterligare presentera medaljörernas goda gärningar.

Sällskapets medaljutdelningar

Ett moderniserat belöningssystem för förtjänstfulla insatser

Björn von Sydow

Regeringen beslutade den 19 november 2019 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av anslaget till hovet. Som ordförande förordnades förutvarande talmannen Björn von Sydow och kommittén antog namnet Förtjänstutredningen. I september 2021 presenterades kommitténs betänkande Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74). Björn von Sydow, som är ledamot i Sällskapet, ger här en översikt över resultaten.

Förtjänstutredningens förslag kommer från en parlamentarisk kommitté där alla riksdagspartierna varit representerade och som i brett samförstånd omhändertagit tre huvuduppgifter. Vi har gjort en översyn av våra allmänna flaggdagar, vi presenterar ett modernt sätt att belöna insatser och vi har tillsammans med hovet arbetat fram en mer transparent redovisning av anslaget till Kungliga Hovstaten.

Det moderna belöningssystem vi föreslår är utformat för att inspirera positiva krafter i vårt samhälle genom de utmärkelser som delas ut. För att ta reda på i vilken utsträckning myndigheter redan i dag delar ut medaljer eller andra utmärkelser har vi använt oss av en enkät som riktats till alla förvaltningsmyndigheter under riksdag och regering, samt till akademierna. Totalt 350 mottagare varav 300 svarade. De inkomna svaren visar att totalt 39 av de svarande förvaltningsmyndigheterna under riksdag och regering har egna former för att på olika sätt belöna framför allt sin personal men i vissa fall även utomstående. Framför allt

… alla former av förtjänstfulla insatser bör kunna komma i fråga för utmärkelser inom någon av ordnarna.

Björn von Sydow, ordförande för Förtjänstutredningen.

universitet och högskolor har ett flertal sätt att uppmärksamma insatser genom att tilldela medaljer, plaketter men även stipendier, samma sak gäller akademierna. Det är däremot endast ett fåtal myndigheter som använder sig av olika sorters utmärkelser för just förtjänstfulla insatser.

Det rör sig om insatser som har stor betydelse för det svenska samhället, en insats som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar och som lämnat ett varaktigt avtryck på samhället. Det kan exempelvis vara en heroisk insats, en vetenskaplig, konstnärlig eller militär insats. Det kan vara en insats som främjar demokrati, integrationsfrämjande, insatser som leder till en ökad gemenskap i vårt samhälle. Andra exempel är förstås de insatser som utförs av blåljuspersonal och inom sjukoch hälsovården. Det kan vara insatser som utförs både i storstad och på landsbygd, i privat eller i det offentligas regi. Utmärkelserna kan tilldelas alla, oavsett samhällsställning och anställning. Systemet ska alltså

sammantaget kunna belöna alla former av goda insatser av betydelse för Sverige.

Det som ska delas ut i det nya systemet är rikets främsta utmärkelser, med det avser vi det statliga ordensväsendet och de utmärkelser regeringen delar ut. Konkret består det bland annat av ordenstecken och medaljer, flera av dem har delats ut i över tvåhundra år och är del av vårt kulturarv. Vårt förslag utgår därför från de utmärkelser som redan finns i stället för att uppfinna nya. Vi föreslår dock inte en återgång till forna tiders sätt att dela ut utmärkelser. Det moderna systemet vi föreslår ska verka i sin tid, utifrån det som i dag är värt att uppmärksamma i vårt samhälle. Vårt betänkande ger en ram för detta, utan att precisera exakt vilka insatser som bör belönas.

Sedan 1975 har delar av ordensväsendet använts men enbart till utländska medborgare. Vi föreslår att det åter blir möjligt att dela ut ordenstecken och medaljer i det statliga ordensväsendet till både svenska och utländska medborgare.

Kommittén noterar att regeringens utmärkelser delats ut i allt mindre utsträckning under de senaste tjugo åren. Vi ser framför oss att de kompletterar det statliga ordensväsendet och att dessa utmärkelser åter bör tas mer aktivt i bruk.

För att få vetskap om alla de goda insatser som utförs i vårt samhälle behöver nomineringar inkomma, från alla delar av samhället. Vi föreslår därför att det ska bli möjligt för alla att nominera belöningsvärda insatser till det statliga belöningssystemet.

Vi föreslår att ett självständigt råd inrättas. Det har till syfte att upprätthålla systemets integritet och befästa ett allmänt förtroende för ordensväsendet. Rådet får till uppgift att granska inkomna nomineringar och avge ett yttrande till regeringen över de insatser som bör belönas. Ledamöterna i rådet ska ha rik erfarenhet från olika delar av samhället, mycket högt anseende och integritet för att utföra sin uppgift. Rådets uppgift är i första hand att granska nomineringar som avser det statliga ordensväsendet. Det förhindrar inte

att även nomineringar till regeringens utmärkelser underställs rådet för ett yttrande. Vi anser att rådets oberoende granskning inför beslut om en utmärkelse utgör en viktig beståndsdel för att en utmärkelse ska vara något som uttrycker hela samhällets uppskattning.

Rådets ledamöter utses på regeringens initiativ. Det administrativa stödet till rådet kommer utföras av Kungl. Maj:ts Orden vars kansli har mångårig erfarenhet av att bereda belöningsärenden. Rådets verksamhet omfattas av kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen. En jävsregel kommer möjliggöra att en ledamot kan avsäga sig möjligheten att delta i en beredning. Ledamöterna kommer vara självständiga, inte ta instruktion från någon och vara partipolitiskt obundna, de tillför rådet sin erfarenhet men företräder ingen. De bör vara mellan åtta och tio personer.

Vi förutser att protokoll från rådets sammanträden publiceras på rådets hemsida. Rådet presenterar även en årsrapport som överlämnas till regeringen. Vi förutser att kansliet vid Kungl. Maj:ts Orden ansvarar för en god servicenivå i sin externa kommunikation. Vi förutser även ett nära samarbete mellan Regeringskansliet och Kungl. Maj:ts Orden för att samordna såväl nomineringar som diskussioner om vem som bör belönas med vad. Utifrån rådets yttrande antar regeringen sitt förord som överlämnas till Kungl. Maj:ts Orden. Vi förutser att rådets rekommendation är det regeringen sedan godkänner.

I syfte att undanröja risken att det nya systemet skulle kunna framstå som politiskt färgat förutsätter vi i vårt betänkande en begränsning av hur politiskt förtroendevalda och politiskt anställda kan belönas i det nya systemet.

Tillämpningsområdet för ordnarna bör vara sådant att alla former av förtjänstfulla insatser som någon utfört kan komma i fråga för utmärkelser inom någon av ordnarna. Likvärdighet råder mellan ordnarna inom det statliga ordensväsendet. Både Svärdsorden

Sällskapets medaljutdelningar

och Vasaorden har funnits kvar sedan reformen på 1970-talet även om de varit vilande. De stadgar som reglerar delar av ordnarna behöver dock revideras, vilket Kungl. Maj:ts Orden ombesörjer och regeringen godkänner. Den nya förordning vi föreslår kommer tillsammans med stadgan att utgöra den ram som reglerar hur framför allt ordensväsendet ska tillämpas.

Som utgångspunkt ser vi framför oss att det är kungen eller regerande drottning som överräcker ordnar och ordensmedaljer. Regeringen avgör däremot hur de vill överräcka sina medaljer, av statsråd eller i förekommande fall av en generaldirektör, landshövding eller en ambassadör.

Vi föreslår att den nya förordningen som reglerar

belöningssystemet träder i kraft den 1 januari 2023. Samtidigt skulle ordenskungörelsen upphöra att gälla. En ny stadga för ordnarna kommer behöva tas fram, i samarbete mellan regering och Kungl. Maj:ts Orden. Vår kartläggning har visat att det finns starkt stöd för användandet av utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst, NOR, som i dag delas ut till statligt anställda efter 30 års tjänstgöringstid. Vi föreslår att utmärkelsen består i samma form som i dag.

För Kungl. Patriotiska Sällskapet innebär förslaget till ny förordning inga förändringar. Vi ser fram emot att Sällskapet blir del av den rörelse som kommer lyfta det nya systemet och vara behjälpliga att finna belöningsvärda insatser.

Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden.

2020 års Näringslivsmedaljer

Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hed ra framgångsrika ledarinsatser på ägarbasis i svenska företag – Medaljen för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv.

Näringslivsmedaljerna år 2020 kunde på grund av pandemin inte delas ut på sedvanligt sätt. I stället ar-

rangerade Sällskapet ett mindre event i september 2021 hemma hos våra gästfria ledamöter Eva Swartz Grimaldi och Salvatore Grimaldi där ordförande Erik Norberg delade ut medaljerna.

Nomineringarna görs av Sällskapets ledamöter och tidigare näringslivsmedaljörer. År 2021 utsågs inga medaljörer.

Ordförande Erik Norberg flankeras av de fem näringslivsmedaljörerna. Från vänster Anna Barkevall (Böda Sand Beach and Resort, Öland), Kjell-Ove Gunnarsson (GT Wire, Småland), Jenny Lindén Urnes (Lindéngruppen, Skåne), Lars Martinson (Martinson Group, Västerbotten) och Karin Bodin (Polarbröd, Norrbotten).

Sällskapets

Anna Barkevall

… för att ha utvecklat semesteranläggningen Böda Sand Beach and Resort – inte minst med konceptet Champing – en kombination charterlivets helhetsutbud och campinglivets friheter.

Böda Sand på Öland – associationerna går för de flesta till den milsvida vita sandstranden, bad och semester. Sedan 1994 har familjen Barkevall, med vd Anna i spetsen och ett hundraprocentigt ägande, utvecklat semesteranläggningen Böda Sand Beach and Resort AB till vad den är i dag. Med en omsättning på över 50 miljoner kronor är företaget en viktig arbetsgivare på norra Öland. Man har utvecklat konceptet Champing – charterlivets helhetsutbud av program och upplevelser tillsammans med campinglivets friheter. »Vi har länge strävat efter att kunna erbjuda just detta i Sverige. Det ska alltid vara lätt för våra gäster att göra klimatsmarta val, det vinner vi alla på«, har Anna Barkevall sagt. Hon har delat med sig av sina egna entreprenöriella erfarenheter i boken Handbok i bra service

– eller konsten att leverera den perfekta semesterupplevelsen , som innehåller en konkret verktygslåda för att ge god service.

Förslagsställare: Hans Ahlin

Karin Bodin

… för att med hållbarheten i fokus drivit familjeföretaget Polarbröd – och på senare tid med kraft drivit företaget genom krisen efter den förödande branden.

Karin Bodin blev starkt uppmuntrad att »utbilda sig till något man tycker är roligt«, och därför valde hon att läsa till journalist i Sundsvall, och arbetade i den branschen några år. Men om man är familjeföretagare i femte generationen ligger det nära till hands att återvända till företaget. Polarbröd är ett helt familjeägt företag med rötter i Älvsbyn sedan 1879.

Nu är Karin Bodin koncern-vd med en omsättning upp mot 1 miljard kronor och cirka 200 anställda –med jämn könsfördelning. I intervjuer har hon återkommit till ledorden »uthållig försörjning« och »full hållbarhet« som viktiga ledstjärnor för företagandet.

För Polarbröds del handlar det om fyra mål: hållbart producerade råvaror, fossilfria transporter, förnybara plast påsar samt att vara självförsörjande på förnybar energi. Det sista målet är nu uppfyllt genom koncernens energibolag som producerar energi från fyra egna vindkraftverk. Men allt är inte bara arbete: »Det är inte på liv och död, det är bara bröd«, brukar hon säga.

Förslagsställare: Sven-Erik Österberg

Kjell-Ove Gunnarsson

… för att ha förnyat ett traditionellt företag i tråddragningsbranschen Gunnars Tråd med nya produkter och strategiska förvärv till GT Wire – helt i linje med Gnosjöandan.

Gunnar Gustavsson grundade Gunnars Tråd AB 1960 hemma i sitt garage i Hillerstorp. 60 år senare leder en av hans söner Kjell-Ove Gunnarsson nu företaget GT Wire tillsammans med barn och brorsbarn. Tråddragning har en mycket lång historia i Gnosjö-

bygden. Verksamheten växte till en början långsamt, men på 1980-talet tog det fart – både inifrån och utifrån. Nya produkter togs fram och en större fabrik byggdes på 90-talet; senare gjordes tre strategiska företagsförvärv. Så nu handlar det om 400 miljoner kronor i omsättning och ett hundratal anställda. En företagshistoria helt i linje med Gnosjöandan. Gunnarsson har påpekat att denna anda »har ändrat sig mycket under åren, men den finns kvar. När jag växte upp handlade det om att det poppade upp många producerande företag. Det gör det inte längre. I dag handlar Gnosjöandan mer om att hjälpa varandra. Om jag inte kan hjälpa, vet jag tre andra som kanske kan, och folk ställer alltid upp.«

Förslagsställare: Hans Ahlin

Jenny Lindén Urnes

… för att ha fortsatt utvecklingen av det framgångsrika familjeföretaget Lindéngruppen, där koppling till den samtida konsten är en viktig del.

Sällskapets medaljutdelningar

Jenny Lindén Urnes har examen i filosofi och konstvetenskap. Samtidigt har hon arbetat och skolat in sig i det företag som hennes far grundade och som hon nu driver tillsammans med sin make – Lindéngruppen AB som omsätter närmare 16 miljarder och har över 5 500 anställda. Beckers, Colart, Höganäs och Alex Begg är en grupp framgångsrika företag med stor bredd och som alla arbetar med hållbar utveckling för ögonen. Bland Jenny Lindén Urnes engagemang märks ordförandeskapet i Färgfabriken – en plattform för samtida kulturella uttryck med tonvikt på konst, arkitektur och stadsplanering – samt ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Annars betraktas hon som en näringslivsdoldis. Hon skapade dock rubriker när hon tog initiativ till ett upprop –med ett starkt personligt engagemang – mot så kalllade kompetensutvisningar. »Så länge kompetenta människor blir utvisade på så här absurda grunder måste man fortsätta sätta press på regering och riksdag«, sa hon i Dagens Industri.

Förslagsställare: Annelie Hulthén

Lars Martinson

… för att ha utvecklat det traditionella familjeföretaget i träbranschen Martinson Group in i en ny tid där hållbarhetsaspekterna står i centrum.

Lars Martinson är koncernchef i företagsgruppen Martinson Group AB i Bygdsiljum. Han tillhör den fjärde generationen som lett familjeföretaget. Sedan starten i slutet på 1920-talet har företaget utvecklats från att vara ett rent sågverk till att i dag producera

alltifrån sågade trävaror till limträ. Martinsons är i dag Sveriges största producent av limträ och byggsystem för flerbostadshus, byggnader och broar i trä och omsätter närmare 2 miljarder kronor och har 500 anställda. Lars Martinson konstaterade nyligen i en intervju att hållbarhetsaspekten med att bygga i trä nu har slagit igenom på allvar. »Det har pratats om detta i flera år men det är först nu det slår igenom eftersom ledtiderna är långa. Många byggprojekt som planerats med traditionella material måste färdigställas innan träbyggandet kommer in på allvar. Men nu är vi där.« I olika samarbeten med aktörer inom forskning, innovation och design söker man flytta fram gränserna för det moderna träbyggandet.

Förslagsställare: Magdalena Andersson

Fostrargärningsmedaljer

2021

Under år 2021 delades Kungl. Patriotiska Sällskapets Medalj för betydande fostrargärning ut vid två tillfällen. Vid eventet för näringslivsmedaljörerna den 16 september överräcktes samtidigt denna medalj till läraren, skolledaren och entreprenören Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan. Medal-

jen hade delats ut till henne på distans redan i juni och beslutet om belöningsmedaljen togs redan under 2020. Vid Sällskapets decembermiddag mottog Ahmed Abdirahman, grundare av och vd för Stiftelsen The Global Village och Järvaveckan, sin medalj. Vid båda dessa tillfällen delades medaljen ut av Sällskapets ordförande Erik Norberg.

År 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form och utdelas inom uppfostrans och lärandets områden. Den senaste varianten av denna version är designad av Stefan Siljemar på Svenska medalj.

Medaljens motiv är en ängel som blåser på glöden så att elden tar sig, vilket också är Kungl. Patriotiska Sällskapets emblem sedan 1700-talet. Det är en symbol för det som denna medalj skall premiera – att elda på och inspirera lärandeprocesser.

På senare tid har medaljen tilldelats: Ahmed Abdirahman, Barbara Bergström, Johan Kuylenstierna, Anna Rosling Rönnlund, Ola Rosling, Inger Enkvist, Birgitta Notlöf, Nina Balabina.

Sällskapets medaljutdelningar

Barbara Bergström

… för att ha förnyat skolan i Sverige med en stark pedagogisk vision.

Skolan befinner sig – och det med rätta – alltid i stöpsleven. En lärare, skolledare och entreprenör som med en stark vision bidragit till att förnya skolan i Sverige på 2000-talet är Barbara Bergström. I stor utsträckning har det handlat om sådana normer och arbetsformer som de flesta är överens om, men som på många håll har haft svårt att göra sig gällande i praktiken i den svenska skolan: lugn och ordnad arbetsmiljö, civiliserat uppträdande, flit, artighet, respekt för andra, för kunskaper och för dess företrädare. Det handlade också om engelskan – »att vid sidan av svenskan fullt behärska den som the key to the world för svenska ungdomar«, har Barbara påpekat.

Förslagsställare: Gunilla Carlsson och Gunilla Engelbert

… för sitt helhjärtade engagemang i arbetet med att bygga broar mellan olika delar av samhället.

Den svenske experten på social hållbarhet, Ahmed Abdirahman, föddes 1986 i Mogadishu men flydde 1998 från inbördeskriget i Somalia till Sverige. Han har arbetat på allt från Stockholms Handelskammare till den fredsbyggande FN-organisationen Interpeace. 2014 startade han den ideella organisationen The Global Village och två år senare grundade han Järvaveckan och senare Järva Film Festival. Målet är en inkluderande och socialt hållbar samhällsutveckling. Med kunskap och medkänsla har han möjliggjort en saklig diskussion om förutsättningar för goda kulturmöten, och med stort engagemang har han lyckats skapa viktiga mötesplatser.

Förslagsställare: Susann Silfverstolpe

Ahmed Abdirahman

»Detta ville jag med Engelska Skolan«

Barbara Bergström

För nu 30 år sedan sa jag upp mig utan skyddsnät från en tjänst som lärare i en kommunal skola för att – tillsammans med en kollega – starta »Engelska Skolan«. Jag hade sett och lärt åtskilligt från de skolor där jag arbetat. Mitt starka motiv var att skapa en annan typ av skola.

För det första skulle »min« skola präglas av ordning och reda, så att lärare kunde undervisa och elever lära. Detta var under en tid då man i det offentliga inte fick använda ord som »disciplin«, »flit« och »uppförande«. Vuxna i skolan var osäkra om sin roll, på grund av de nya idéer som predikades. De vågade ofta inte stå upp för att ta ledningen i klassrummet och skapa ordning på den arbetsplats som en skola är. Ordning följer av goda rutiner, som vuxna enas om att införa tillsammans. Ingen graffiti, gå och inte springa i korridorer, på ordnade led in i klassrummet, punktlighet, klädda för en arbetsplats – alla dessa detaljer och rutiner som tillsammans bygger en vana, en kultur. »Så här gör vi här«.

Min andra övertygelse, kanske förstärkt av min amerikanska bakgrund, var att ungdomar i ett litet land som Sverige behöver lära sig behärska engelska språket, nyckeln till världen. »To command English« är något annat än att »kunna engelska«. Bästa metoden för det, ja den enda metoden enligt min övertygelse, är »språkbad« – att språket används regelbundet även i korridorer och lunchrum och undervisas av lärare som har engelska som modersmål. Vi anställde många lärare som kom från England, USA, Kanada och andra engelskspråkiga länder. De hade som regel också bättre lärarutbildning än den svenska. Blandningen av nationaliteter gav extra spänning och energi i skolmiljön.

Jag trodde också på betydelsen av att resa höga förväntningar på eleverna. De måste bli sedda och påhejade. Vi byggde ett mentorsystem för att var fjortonde dag ringa föräldrarna och berätta om goda saker som hänt deras barn; på så sätt fick vi också kontakt och förtroende för att stå sida vid sida som vuxna när problem uppstod.

På den tiden ansågs det inte korrekt att ge de mest begåvade ytterligare stimulans att nå ännu längre. Det var ännu ett tabu jag bröt. Även de som i dag benämns »särbegåvade« måste få sträcka sina gränser och inte sitta uttråkade i skolan.

Det fanns ytterligare en aspekt jag såg som avgörande för skolan, nämligen ledarskap. »Ledarskap är

Barbara Bergström besöker skolorna regelbundet och samtalar med lärare, elever och övrig skolpersonal.

allt«, skriver vi i ett kapitel i boken Tough Love (Ekerlids). Och det tror jag verkligen på.

Rektorn måste vara närvarande i skolan, prägla den med sin person och sin energi varje minut av skoldagen. Alla behöver känna sig sedda. Det gäller elever, men även lärare, måltidspersonal och de viktiga vaktmästarna, som kan göra under om de är motiverade. Att skapa en sådan anda av riktning och mening, där alla går med glädje till skolan och känner att deras

insatser är viktiga, det är rektors roll. Administrativa göromål får klaras av utanför skoldagen.

Dessa grundande idéer har levt vidare under nu tre decennier. De har visat sig hålla för tidens tand, liksom för forskningens resultat om hjärna och lärande.

Omkring 40 000 ungdomar har nu examinerats från våra grundskolor. Jag möter ständiga bevis för att skolan tränade dem till vanor, normer och ambitioner som tjänar dem väl i livet.

»Vill man gå långt måste man gå tillsammans«

Anette Jonsson i samtal med fostrargärningsmedaljören Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen The Global Village och grundare av Järvaveckan

Ta vara på oss! Så avslutades mitt samtal med Ahmed Abdirahman över Zoom i februari 2022. Trots en intensiv tid verkar hans energi för att skapa positiv utveckling för Sveriges integration och demokrati nästintill outtömlig.

Nyligen anordnade Stiftelsen The Global Village ett seminarium tillsammans med statsepidemiolog Anders Tegnell från Folkhälsomyndigheten. Man hade uppvaktat honom länge. Seminariet som sändes på Svt Forum handlade dels om hur man kan nå den sista miljonen svenska invånare som är ovaccinerade mot Covid-19 och hur man kan undvika att dessa problem uppstår vid en framtida pandemi.

– Vi var bland de första som slog larm i början av pandemin. Vi såg direkt att detta var något som skulle förstärka segregationen. De människor som bor i de mest socioekonomiskt utsatta områdena är de som i stor utsträckning arbetar inom kontaktyrken, har låg utbildningsnivå och är trångbodda. Olika faktorer samverkar ofta i dessa områden. De första dödsfallen skedde också där. Alla har blivit berörda av pandemin men vi kan ju se att det finns en överrepresentation av utlandsfödda i statistiken trots att de är unga befolkningsgrupper.

Generellt är nu vaccinationstäckningen i Sverige hög men det finns områden och befolkningsgrupper där färre vaccinerar sig. Vad beror det på?

– Tidig kommunikation, ökad representation och att använda data, det kan vi lära oss från pandemin. Även att öka majoritetskommunikation och samtidigt satsa på minoritetskommunikation som möter utbildningsgrad och andra faktorer. Detta gäller inte bara om man kommer från ett annat land. Alla har

Sällskapets medaljutdelningar

olika förutsättningar att ta till sig fakta. Flera perspektiv behövs för att skapa bättre beslut och åtgärder.

Stiftelsen The Global Villages rapportprojekt kartlägger sex invandrargrupper i Sverige utifrån levnadsförhållanden – de som är födda i, eller har föräldrar som fötts i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak. Projektet är det första i sitt slag i Sverige. – Vi har genom våra rapporter nu en bra överblick vad gäller de ekonomiska och sociala förhållandena och utbildningsnivåerna. Jag hoppas därför att allt arbete kring pandemin kan vara en väg in i hälsooch sjukvårdsfrågorna. Jag är jättenyfiken på vad vi dör av. Vad vi har för sjukdomar. Hur förutsättningarna för sjukvård ser ut. Cancer är något som drabbar många i dag men vi har inte inblick i hur det drabbar socioekonomiskt svaga områdena. För en del utlandsfödda är vissa sjukdomar tabu eller något man inte ens känner till.

I Sverige har vi bra möjlighet att arbeta med statistik och att samla in data. Men hur viktig är fakta för integrationen?

– Den är verkligen central. Vi ser ju att trots att alla har mobiler i sina händer och har lätt att nå kunskapskällan och att det produceras mer kunskap än någonsin så finns också mycket desinformation och okunskap. När man inte förstår systemet kan andra utnyttja det. Ett exempel är den pågående kampanjen mot Socialstyrelsen. Att barn blir kidnappade är ju inte sant. Ett annat exempel är okunskapen kring Sveriges mångfald. Vad vi försöker göra är att ta fram fakta och insikter så att dialogen och det demokratiska samtalet kan förbättras särskilt inom politiken,

inom myndighetsutövning och i den allmänna debatten. Faktadelen med experter i vår verksamhet är jättecentral. Genom att förstå var vi är och och varifrån vi kommer kan vi lättare planera för framtiden och vilka åtgärder som behövs.

2019 besökte fler ä n 50 000 människor Jä rvaveckan i nordvästra Stockholm. Sedan starten 2016 har den blivit en av Sveriges viktigaste demokratiska mötesplatser.

– Järvaveckan valåret 2022 blir både en fysiskt och ett digitalt arrangemang. Att samla så många olika människor i ett område – som det oftare talas om än med – är kraftfullt för att lösa upp utanförskapet och fördomar från båda håll. Vi måste alla gemensamt göra bättre ifrån oss, för vill man gå långt måste man gå tillsammans.

Hur hämtar du kraft för det här viktiga arbetet?, undrar jag.

– Det är inte alltid lätt, ibland måste man bara våga. Trots att andra tycker att det man gör är för farligt. En stor oro har varit våra rapporter. Hur kan det här användas? Men jag tycker att fördelarna med den här datan överväger. Jag har också en stark vilja att tro gott om människan, det ger kraft. Signalera förändring, leva den. Att våga tro på människan, att det är fler goda än onda i världen. Och, jag har kommit till det här landet, jag vill göra ett avtryck, lämna det bättre än när jag kom. Det kan låta romantiskt eller konstigt i ett »lagomland« men för mig är det viktigt att bidra till samhället. Att leva ett liv som är meningsfullt. Något som handlar om mer än bara en bra lön eller tak över huvudet. Att ge tillbaka och att samtidigt vara entreprenöriell. Och att jobba hårt utan att bränna ut sig.

Riksförbundet Svensk Trädgård

delade ut trädgårdsmedaljer

Kungl. Patriotiska Sällskapets »Medaljer för förtjänster inom trädgårdsodling och biodling« delas årligen ut av Riksförbundet Svensk Trädgård till personer som bidragit till att främja trädgårdskonst, odling eller forskning om trädgård.

2021 års trädgårdsmedaljer tilldelas trädgårdsingenjör Ann Richardsson, Höganäs, hovflorist Claes Carlsson, Stockholm och författaren Kerstin Ahlvin, Hjärnarp.

Medaljerna delades ut den 28 augusti i slottsparken vid Ulriksdals slott. En högtidlig och finstämd ceremoni som avslutades med skönsång av Charlotta Huldt. Närvarande var delar av Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelse och kansli, samt förbundsdirektör Inger Ekrem. Närvarade gjorde även Sten Ahlvin, Kerstina Ahlvins son, som mottog medaljen för hennes räkning.

Mottagare av trädgårdsmedaljer. Från vänster Ann Richardsson, Sten Ahlvin (för Kerstin Ahlvin) och Claes Carlsson.

Hantverkarna Stockholm

delade ut hanverksmedaljer

Vice ordförande Christina von Arbin delade ut medaljerna i Stockholms Stadshus.

Kläddesignern och konstnären Bea Szenfeld och mattrestaureraren Eva Ölwing mottog Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för utmärkt yrkesskicklighet av första storleken i silver. Utdelningen skedde på Gesäll- och mästarbrevsutdelningen som arrangerades av Hantverkarna Stockholm den 3 november i Stockholms Stadshus.

– Vi vill genom denna medalj premiera händernas skicklighet och blicken för färg, form och skönhet samt uppmärksamma hur gamla hantverkstraditioner förs in i samtiden och framtiden. Det är en ära att få dela ut dessa medaljer till Bea Szenfeld och Eva Ölwing, säger Christina von Arbin, Kungl. Patrio-

tiska Sällskapets vice ordförande, som delade ut medaljerna.

Bea Szenfeld är modedesignern som efter examen på Beckmans Designhögskola startade sitt eget modehus under eget namn, men som efter fem år beslutade sig för att sluta med kommersiellt mode och istället skapa i papper. Hennes konstnärliga papperskreationer har rönt stor uppmärksamhet världen över.

Eva Ölwing driver sedan 30 år Orientaliska Mattateljén i Johanneshov och är specialist på lagning och restaurering. Hon började sin bana hos Stockholms främsta mattsamlare och -handlare, Peter Willborg, på 1980-talet. Hon är specialiserad på krävande arbeten oavsett om det är en orientalisk matta eller en svensk designklassiker som Märta Måås-Fjetterström.

Ovan vice ordföranden Christina von Arbin (mitten) med hantverksmedaljörerna Bea Szenfeld (t.v.) och Eva Ölwing (t.h.).

Medaljer som löses ut

Under 2021 utdelades totalt 177 belöningsmedaljer och gåvor varav 162 som ansökts om och löstes ut av företag, församlingar, kommuner, regioner och organisationer. Av belöningarna beviljades fem medaljer för betydande gärning, två Gösta Bergmedaljer och 155 medaljer eller annan hedersgåva, såsom guldarmband med miniatyrmedalj eller guldklocka, för uppskattad arbetsinsats.

Bland beställarna finns ABB, Besqab, Borås Stad, Föreningen Bohus Elfsborgs Caroliner, Föreningen för den Beridna Högvakten/Walleniusrederierna, Göteborg Clubrestauranger, Hebyfastigheter, Heby kommun, Hiachi Energy/Veteranvärdigheten ABB,

Ragnar Söderbergs stiftelses styrelseordförande Jenny Parnesten och medaljören Kjell Blückert.

JM, Militärsällskapet, NCC, Oscars församling, Ragnar Söderbergs stiftelse, Region Jönköping, Region Sörmland, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Schenker, SKF, Soya Group Support, Stiftelsen Danviks hospital, Stiftelsen Fjellstedtska skolan, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Stora Sköndal, Stockholms Konserthusstiftelse, Svensk Fastighetsförmedling, Svenska Kennelklubben, Uddevalla sjukhus, Västra Götalandsregionen, Wallenius Marine, Wallenius Wilhelmsen Ocean och Ystads kommun. Riksarkivet i Arninge har Sällskapets arkivhandlingar dit den som söker information om äldre utdelade medaljer kan vända sig.

Kjell Blückert tilldelades Medalj för betydande gärning

Ragnar Söderbergs stiftelses frånträdande vd, docent Kjell Blückert, har tilldelats Medalj för betydande gärning i första storleken för sina över tjugo års arbetsinsatser och engagemang inom svensk forskningsfinansiering och samhällsnyttiga ideella verksamheter. Kjell Blückert har under det senaste decenniet bland annat lett Ragnar Söderbergs stiftelses strategiska arbete mot att bli en betydelsefull aktör i finansieringen av unga forskare.

– Jag är överraskad, rörd och mycket glad och hedrad! Hoppas det inte låter för klyschigt, men så känns det, säger Kjell Blückert som även är ständig sekreterare vid Kungl. Patriotiska Sällskapet. Medal-

Sällskapets medaljutdelningar

jen överlämnades i september av Ragnar Söderbergs stiftelses styrelseordförande Jenny Parnesten vid en avtackning och lunch i Gamla Stan i Stockholm i närvaro av stiftelsens medarbetare och ett mindre antal av Kjell Blückerts tidigare kollegor.

Medalj för betydande gärning tilldelades

Daniel Isberg och Jan Ulinder

Daniel Isberg och Jan Ulinder förlänades i maj med Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i andra storleken för betydande gärningar av Militärsällskapet. Daniel Isberg har varit ordförande för Militärsäll-

skapet i Stockholm under en omvälvande tid mellan 2016–2021. Jan Ulinder har samtidigt varit ordförande i Militärsällskapets i Stockholm förlagsaktiebolag (MFAB). De har med stort personligt mod och föredömligt ledarskap lett sällskapet från en tynande verksamhet i kris till en nivå som närmast motsvarar, och i viss mån även överträffar, Militärsällskapets guldålder på 1800-talet. Genom deras insatser är Militärsällskapet samt förlagsverksamheten tryggat åt framtida generationer av ledamöter.

Medaljörerna ur Militärsällskapet Jan Ulinder (mitten tv) och Daniel Isberg (mitten th) flankerad av tillträdande ordförande Lars Röckert (th) och medaljkommitténs ordförande Martin Waern (tv).

Belöningsmedaljer i historia och nutid

Kungl. patriotiska sällskapets utdelning av belöningar bygger på traditioner från 1700-talet. Till att börja med delade

Sällskapet framför allt ut skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband. År 1802 fick Sällskapet tillstånd av Kungl. Maj:t att dela ut medaljer avsedda att bäras. Man beslöt att dessa medaljer skulle bäras i ett band till hälften halmgult, till hälften gräsgrönt, en symbolisk påminnelse om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling, dåtidens huvudsakliga näringsliv.

Sällskapet delar i dag ut egna medaljer och hedersbevis inom olika verksamhetsområden. Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis, såsom armband med miniatyrmedalj, medaljdosa och armbandsur, för uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning.

Flera av medaljerna är formgivna av skulptören, medalj- och myntformgivaren Ernst Nordin. Sällskapets medaljer tillverkas av företaget Svenska Medalj i Eskilstuna.

Medalj för uppskattad arbetsinsats

delas ut i två storlekar, andra och tredje storleken (motsvarande 9:e och 8:e storleken). Den större medaljen delas ut efter anställning i 20 års tid. Den mindre medaljen delas ut efter anställning i 15 års tid. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning samt kommunal eller landstingskommunal myndighet, hos vilken den föreslagna är eller har varit anställd.

Emmerymedaljen

delas ut som belöning för långvarig uppskattad tjänst till sjöss i första storleken (motsvarande 11:e storleken). För att komma ifråga för denna medalj erfordras en tjänstetid av minst 15 år i befälsställning till sjöss inom samma företag. Förslag kan inges av den arbetsgivare hos vilken den föreslagne varit anställd.

Medalj för betydande gärning

delas ut i två storlekar, första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken), som belöning för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller annan ideell verksamhet som är av långvarigt slag och särskilt betydande för det svenska samhället. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning eller offentlig institution.

Näringslivsmedaljen

– för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv

Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Den delas ut i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis utdelas årligen efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Sällskapets medaljutdelningar

Kulturarvsmedaljen

– för bevarande av svenskt kulturarv

delas ut av Kungl. Patriotiska Sällskapet sedan 2012 och ges i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Sällskapet vill lyfta fram betydelsen av de många oegennyttiga och engagerade arbetsinsatser som görs i syfte att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Medaljen utdelas efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Trädgårdsmedaljen

– för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling

utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) efter förslag av hushållningssällskap eller berörd intresseorganisation.

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar sedan många år ut medaljen i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård.

Sundsvalls Barnmorskesällskap fotograferat 1897. Några av barnmorskorna bär silverkors som belöning för lång och trogen tjänst. Bilden är hämtad från Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar.

Fostrargärningsmedaljen

– för betydande fostrargärning

År 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse

i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form med Sällskapets emblem som motiv. Den senaste varianten av denna version är designad av Stefan Siljemar. Medaljen utdelas i första storleken (motsvarande 11:e storleken) inom »uppfostrans och lärandets områden« efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Hantverksmedaljen

– för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) på förslag av styrelsen för branschorganisation (såsom exempelvis Stockholms Stads Hantverksförening).

STIFTELSEN FREDRIK BJÖRNS DONATIONSFOND

Donationsfondens bidrag går till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en pension eller inkomst under fyra prisbasbelopp.

Fredrik Björn och hans donation

Stiftelsens donator Fredrik Björn ägnade sig efter en medicinsk examen i Uppsala 1875 åt fortsatta privata studier. Han kom småningom att arbeta med drogsamlingen, det vill säga läkeväxterna, på Karolinska Sjukhuset där Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare professor Severin Jolin var verksam. Fredrik Björn hade även en botanisk mönsterträdgård med bland annat läkeväxter i det som i dag kallas Björns trädgård på Södermalm i Stockholm – en trädgård som så småningom uppläts för Stockholms barn att leka i. Fastigheten hade gått i arv på hans mors sida. Fadern, Carl Gustaf Björn, var en framgångsrik trädgårdsmästare och riksdagsman.

Fredrik Björn testamenterade av sin efterlämnade förmögenhet 200 000 kronor till Uppsala universitets botaniska trädgård och samma belopp till Ersta diakonissanstalt, 150 000 kronor till Sophiahemmet, 100 000 kronor till Röda korset, samma belopp i resestipendier vid Kungl. Tekniska högskolan, 265 000 kronor till andra välgörande inrättningar samt återstående 1 265 000 kronor att lika fördelas mellan Kungliga Operan och Kungl. Patriotiska Sällskapet. Från och med 1920-talet utdelades avkastningen av donationen som pensioner på 800 kronor till »ålderstigna trotjänarinnor, som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj«. Fortfarande delas mindre belopp ut till denna kategori av bidragsmottagare.

Med åren minskade dock antalet mottagare som passade in på beskrivningen i Björns testamente. Därför kom stadgarna att ändras 1986. Sedan dess går stödet även till »diakoner samt behövande kvinnor som

Särtryck avminnesteckningen över Fredrik Björn 1855–1915.

under minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner« i Stockholms län.

Stiftelsen Fredrik Björn Donationsfond förvaltas som en till Kungl. Patriotiska Sällskapet anknuten stiftelse. I dag har Donationsfonden tillgångar på cirka 360 miljoner kronor. När vi år 2020 firade att Donationsfonden delat ut bidrag i 100 år, presenterade Sällskapets ordförande Erik Norberg en utförlig minnesteckning över donatorn, som nu föreligger som särtryck och från och med 2021 skickas ut till alla som får bidrag ur fonden.

stiftelsen fredrik björns donationsfond

Årets bidragsverksamhet

Bidrag ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond delas nuförtiden ut till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län och med en inkomst under fyra prisbasbelopp och med ett kapital som understiger ett prisbasbelopp, Skatteverkets gränser för den som räknas som behövande. Bidragen är skattefria. Bidragens storlek beror på den årliga förvärvsinkomsten och har 2021 varierat mellan 10 000 och 30 000 kronor.

Under hösten kan medel sökas på särskild blankett som finns på Sällskapets hemsida. Stiftelsen har gått ut med en bred annonsering i lokalpress i Stockholms län för att få in så många ansökningar som möjligt och är även i kontakt med organisationer som kan hjälpa till med att sprida information om stipendiemöjligheten. Sista dag för ansökan är varje år i slutet av oktober. Sedan fattas beslut vid stiftelsens decembersammanträde och stipendierna betalas alltid ut före jul.

År 2021 inkom 333 (2020: 317) ansökningar till stiftelsen. Av dessa ansökningar var 266 (236) behöriga och kunde därför bifallas, därtill beviljades 4 (4) kvinnor som arbetat som hembiträden stipendier. Det sammanlagda beloppet som kunde beviljas detta år var 5 988 000 (6 038 000) kronor.

Vi kan konstatera att behovet av dessa bidrag är stort och att vi får många förfrågningar från personer som tyvärr inte är behöriga men ändå i stort behov av bistånd på grund av otillräckliga pensioner och olyckliga levnadsomständigheter. Responsen från dem som får bidrag är översvallande stor. Det var därför särskilt glädjande att Sällskapet under året fick motta ett större anslag om cirka 1,5 miljoner kronor från tre

till Stadsmissionen anknutna stiftelser. Det innebar att vi kunde fördela dessa medel som en julbonus att användas i första hand för rekreation av olika slag (resor, friskvård, kulturaktiviteter m.m.) till bidragsmottagarna i Fredrik Björns Donationsfond.

Några av alla de hälsningar som kommit till Sällskapets kansli från bidragsmottagarna. Mycket glädjande och inspirerande att läsa.

Vid livets början och vid livets slut

Kjell Blückert i samtal med Fredrik Björnstipendiaten Karin Lundqvist som tidigare arbetat som barnmorska och även i äldreomsorgen

Jag är på S:t Eriksgatan och går in på Thelins. Vi ser varandra direkt även om vi inte känner varandra och aldrig har träffats annat än per mejl. Här har man ju varit sen ungdomstiden, konstaterar

Karin Lundqvist, som jag ska träffa för ett samtal. Vi ses just efter att Folkhälsomyndighetens restriktioner hävts och konditoriet sjuder av liv. Spädbarnsföräldrar som träffas, glada pensionärer i samspråk, arbetande ungdomar och medelålders bakom skärmar och med lurar i öronen. Vi konstaterar båda hur uppsluppna vi känner oss i denna återvunna frihet.

Vi pratar otvunget om ditt och datt och sedan avbryter vi varandra och säger skrattande med en mun att vi ju faktiskt är här för att jobba.

Hur fick du nys om Fredrik Björns Donationsfond? blir öppningsfrågan.

– Jag var på en konsert i Ersta kyrka och efteråt träffade jag en diakonissa och vi kom bland annat att prata om hur pensionärstillvaron begränsats av sämre materiella villkor, berättar Karin. Då visade hon mig en annons som hon hade sett i en av lokaltidningarna –»Kvinnor över 50 sökes« – och allt stämde precis på mig.

Karin berättar vidare om euforin då hon fick stipendiet första gången och om upptäckten att man kunde söka igen. Sedan har hon berättat för andra om denna möjlighet.

– Bidraget från fonden har inneburit förhöjd livskvalitet på många sätt, säger Karin med glad stämma. Jag kände att jag var tvungen att gå till Björns trädgård för att uttrycka min tacksamhet till mannen bakom donationen. Och i år blev det ju en extra bonus när vi fick en djupare inblick i Fredrik Björns liv genom artikeln om hans liv som bifogades brevet med den glada nyheten från fonden.

Karin Lundqvist har huvudsakligen arbetat som barnmorska på Södersjukhuset, främst inom förlossningsvården. Det som Karin återkommer till under vårt samtal är vilket fantastiskt ögonblick det är att hålla ett nyfött barn i sina händer – och att det ögonblicket aldrig blir rutin eller slentrian utan alltid är en lika stark upplevelse av livets outgrundliga mysterium.

– Innan barnet är fött är barnmorskan och personalen behövd, efterfrågad, efterlängtad, uppskattad, men när barnet väl trätt in i världen är det helt i fokus och det känns ibland som om föräldrarna glömmer bort oss – och så ska det vara, säger Karin eftertänksamt.

stiftelsen fredrik björns donationsfond

Karin Lundqvist.

Karin började på SÖS 1973. Redan under sin utbildning hade hon kommit i kontakt med fotografen Lennart Nilsson, då främst känd som porträttfotograf, men för eftervärlden främst ihågkommen som medicinsk fotograf och inte minst för sin internationella succé med boken Ett barn blir till . Nilsson hade sitt kontor på SÖS och Karin och hennes kolleger fick samarbeta med honom i hans utvecklingsarbete.

– Det var hur spännande som helst. Tänk att vi bland så mycket annat blev de första att se befruktningsögonblicket på film!

Vi berör flyktigt den så kallade barnmorskekrisen och Karin konstaterar att diskussionen i media och i branschen blivit så ensidigt koncentrerad på de ekonomiska frågorna och organisation, saker som är viktiga och nödvändiga men inte tillräckliga för att beskriva den förändrade situationen för förlossningsvården och »krisen«. Den krisen handlar också om ökade och förändrade förväntningar på vården, menar hon, och vi kanske måste fråga oss vad vi har råd med och vad som är väsentligt.

– Det ökade inslaget av operativa ingrepp och tekniska apparater är på både gott och ont. Vi får inte glömma bort att maskiner inte klarar av allt; vi måste också lära oss att tolka. Dessutom får inte kunskapen om hur vi använder våra öron för att lyssna, våra händer för att känna, försvinna.

Karin berättar apropå hantverksskickligheten om sin mormorsmor som också var barnmorska, examinerad i Stockholm 1884 och verksam på den småländska landsbygden. Hon sörjer mycket att gammelmormors barnmorskeväska och privata arkiv förstördes i en brand, men har släktforskat via nätet och på Riksarkivet och på så sätt fått sig en bild av hur yrkeslivet tedde sig.

– Ja, barnmorskeriet finns i generna, skrattar Karin, och berättar att mamma var Sophiasyster och ett syskonbarn blivit barnmorska i Ystad.

En sak som Karin funderat mycket över är det som

hon menar är en ökad brist på tillit hos dem som ska föda, vilket är märkligt eftersom föräldrautbildningar blivit längre och bättre.

– Men bristen på tillit handlar kanske både om de krav som vi över huvud taget är vana vid att ställa i ett välfärdssamhälle och om en viss ensamhet i vårdsituationen, säger Karin undrande.

När jag hör Karin reflektera över bristen på tillit associerar jag till det nya fenomenet doula . En doula, förklarar Karin, är en icke-medicinsk person som stödjer kvinnan före, under och efter förlossningen.

– Det kan handla om att ge sällskap, trygghet och att vara en förmedlande länk mellan föderskan och personalen. Det senare är inte minst viktigt om kvinnan inte har kunskaper i svenska och om hur vården i Sverige fungerar.

Vi konstaterar att en doula nog kan behövas i

Karin Lundqvist med kollega framför ett av Lennarts Nilssons foton.

Karin Lundqvist har huvudsakligen arbetat som barnmorska, men när hennes mor blev gammal och flyttade in på ett äldreboende, började hon att deltidsarbeta inom äldreomsorgen för att lära känna miljön inifrån och se om hon kunde vara med och förändra. Det blev en lärorik och mycket omvälvande upplevelse, konstaterar hon.

Karin fick situationen i blixtbelysning vid ett tillfälle, när hon såg ett dagrum med en tv som stod på och sex boende som satt i rullstolar och sov. Hon frågade sig vad det är som fattas. Ödmjuk och medveten om att det handlar om resurser och prioriteringar menar hon ändå att mycket kan göras inom nuvarande ekonomiska ramar.

– I grund och botten är det värdegrunden som det handlar om, säger Karin, att vi praktiserar filosofin om alla människors värdighet och lika värde oberoende av social eller mental status, och att alla därmed har rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda.

– Det går heller inte att komma förbi utbildningsfrågan. Alla kan hjälpa till med det grundläggande arbetet och ungdomar som vikarier är bra, men det behövs utbildning och förmedlad erfarenhet även av saker och ting som kan verka hur enkla som helst – exempelvis konsten att mata.

Vi konstaterar att vården är en profession där både teoretiska kunskaper och lärlingserfarenheter behöver förmedlas för att vården ska bli optimal.

– Men, säger Karin med emfas, det behövs passion. Man måste nog mer än i många andra yrken älska att arbeta med människor och försöka lista ut de grundläggande behoven hos en medmänniska, som kanske tappat förmågan att själv kommunicera sina önskemål.

Avslutningsvis konstaterar hon att resursfördelningen mellan vården vid livets början och vid livets slut nog ändå är alltför sned. Att ha möjlighet att leka, sjunga, gymnastisera, lära sig saker, vara utomhus även som gammal är kanske inte att begära för mycket.

Ångrar du ditt yrkesval? Jag hör hur dum frågan låter efter detta samtal. Ni kan ju gissa vad Karin svarade.

stiftelsen fredrik björns donationsfond många situationer i livet, inte minst vid livets slut. Och på sätt glider samtalet över till äldrevården.

STIFTELSEN KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS

UNDERSTÖDSFOND

Understödsfonden beviljar medel inom två huvudområden:

Sociala ändamål – särskilt barn och ungdom – samt Vetenskap och kultur.

Under år 2021 har cirka 7 miljoner kronor delats ut i projektmedel.

Bidrag år 2021 – Sociala ändamål

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till sociala insatser i första hand för barn och ungdomar. Det ska vara projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i

Astma- och Allergiföreningen för lägerverksamhet

Sommarseglarläger för barn med allergi/astma

20 000

gemenskap med andra. Under år 2021 har Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 2,4 miljoner kronor i projektmedel.

Hello World! Ideell förening

Digitalt skapande som framtidsväg15 000

Hello Girl!

20 000

Astronomisk UngdomBarn- och ungdomsläger 202125 000 Barnplantorna Familjeläger/kurs

CancerRehabFondenStöd till cancerdrabbade föräldrar40 000

Compassen LidköpingFritid för barn

DHB Västra Tecken- och språkläger för familjer med funktionshindrade barn

DHB Östra

Besök på Lida Friluftsområde med teckenspråkstolkning

DHR MalmöavdelningenHöstlov 2021

FC Bellevue

Forum – idéburna organisationer med social inriktning

Forum – idéburna organisationer med social inriktning

FutureTeens

Alla Tillsammans – ett projekt för att stärka flickors och pojkars självförtroende och självkänsla

Årets initiativ 2021

Årets volontär 2021

15 000

30 000

10 000

30 000

30 000

50 000

50 000

Säkerhetsnålen – läger flickor30 000

Föreningen FurubodaUtveckling för personer med förvärvade hjärnskador – år 3

Grunden Sydöstra SkåneProjekt MOA – unga människor med intellektuella funktionsnedsättningar gör film

Hello World! Ideell förening

HjärtebarnsfondenNordiskt ungdomsläger i Danmark för ungdomar med hjärtfel, 15–18 år

Ideella föreningen Vändpunkt/ungdom

Projekt Kontrapunkt

IF Castor KonståkningParasportgrupp i konståkning –för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning

Insamlingsstiftelsen Läxhjälpen

Läxhjälpens resultatfokuserade program, för elever som riskerar att inte klara grundskolan

50 000

50 000

30 000

25 000

30 000

Juridikcentrum Juridik ska vara enkelt för alla20 000

KFUK-KFUM Regionen Skåne-Blekinge Välmåendeträning för barn och unga med funktionsnedsättning 2021

50 000

KFUM Central Central ledarskapsutbildning50 000

KFUM Infinite Bryt barriärer, bygg broar  40 000

Kollo Full Fart Helgkollo med idrottsinriktning för barn med autism/adhd

30 000

150 000

30 000

Gårviks BadortsföreningSommarsimskola Gårvik 202120 000

Göteborgs Handikappridklubb Ryttare med funktionshinder –utmaningar och möjligheter

30 000

Göteborgs Räddningsmission Lovaktiviteter i utsatta områden 30 000

Helamalmö Öppen frukost

20 000

Landskrona Taekwondo

Elit Akademi IF Växa i rörelse – fysiska och sociala aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning

Lilla Akademiens StiftelseOrkester Konsonans – en del av Rum för musikaliska möten

30 000

65 000

Läkare i VärldenTolka för mänskliga rättigheter30 000

Lära med djur Kommunikations- och lästräning med djur

Mälarhöjden IK Fotboll Parasport Läger All stars

30 000

18 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Mobilisering Organisering Aktivering – unga människor med intellektuella funktionsnedsättningar gör fi lm

Unga människor med intellektuella funktionsnedsättningar behöver kunskap, metoder och redskap, hjälp till självhjälp, för att kunna organisera sig och göra sina röster hörda i samhället. Att överbrygga fördomar genom filmskapande ger större möjligheter för deltagande bland ungdomar med funktionsvariation. Många bär på berättelser och vill gärna dela med sig av sin åsikt, men det finns få organiserade forum för detta. Projektet MOA genomför veckoaktiviteter i lokala grupper i fyra kommuner:

Ystad, Simrishamn, Malmö och Sjöbo. För att få deltagare sker uppsökande verksamhet på skolor, boenden, korttidsvistelser. Projektets metod är att, med konstnärliga pedagoger tillsammans med personer från målgruppen som blir aktivitetsledare, arbeta med film som konkret redskap för att ta del av ungas berättelser. Varannan månad anordnas åsiktscafé för diskussion av arbetet. Därefter genomförs två gemensamma filmläger och slutligen två offentliga visningar på bio med samtal/debatter. De lokala aktivitetsgrupper som byggts upp kommer sedan förhoppningsvis att leva vidare i form av studiecirklar i samarbete med studieförbund.

Barns rätt i centrum

Projektet Barns Rätt I Centrum (BRIC) – mot skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap, könsstympning och tvångsäktenskap – genomförde under  en rad aktiviteter inom ramen för den ideella föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime, såsom GAPFs nationella jour för utsatta, som Sällskapet stöder. Råd och stöd handlar om både enkelriktad information, och mer ömsesidig kommunikation och om skydd mot hedersrelaterat våld. Det kan gälla praktiska och juridiska förhållanden eller vara av en mer psykologisk

art. Fysiska möten med professionella stödsamtal för att lyssna, trösta, motivera, ge tips och råd, bedöma hur akut situationen är och vad den utsatta behöver just nu. Efter varje möte följer ett efterarbete med ytterligare kontakter, uppföljning, dokumentation, eventuella möten med legitimerad psykoterapeut, stödsamtal samt fysiska eller digitala möten med advokater för juridisk rådgivning. Viktiga redskap i arbetet är stödtelefon och chattprogram.

kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

MOVE – en utbildnings- och inspirationshelg

Varje dag möter engagerade från Svenska Röda Korsets

Ungdomsförbund runt om i landet barn och unga i utsatthet i olika verksamheter som läxhjälp, sociala aktiviteter, stöd i vardagen, i frukost- och mellisklubbar med mera. Alla engagerade, som själva är unga, får en introduktionsutbildning, en verksamhetsspecifik utbildning och kontinuerlig coachning och stöd. För att hålla engagemanget och kvaliteten på bemötandet uppe kräver frivilliguppdrag sammanhang, mening, uppskattning och ett konti-

nuerligt lärande. Därför erbjuds alla som är engagerade i förbundet att komma på en årlig nätverks- och fortbildningshelg som kallas MOVE för att få rätt kunskap och verktyg för att utföra sina uppdrag. MOVE står för Motivation, Organisation, Verksamhet och Engagemang. Helgernas teman skiftar från år till år. Tidigare teman har varit psykisk ohälsa, antirasism, barnrätt, organisering, frivillighet. Temat för  var »Vi tar makten! Ungas rätt att påverka«.

En av årets MOVE-föreläsare, Aya Winssi, projektkoordinator på Rädda Barnens Ungdomsförbund, säger om sitt pass: »Du får lära dig grunderna i aktivism. Ung Aktivism arrangeras för dig som är ny i en ideell organisation och vill lära dig mer om dina och andras rättigheter, eller som inte vet hur du ska ta ditt engagemang vidare.«

Oxie GK

Step By Step – grit-träning för barn och unga med funktionsnedsättning

30 000

RBU Skaraborg Rörelsehindrade barn och ungdomar – Aktiviteter för medlemmar 15 000

Rett Syndrom i SverigeSommarridläger 2021 30 000

Riksförbundet DHBSommarläger Bosön 2021

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Läger 2021

000

000

Riksorganisationen GAPFBarns Rätt I Centrum – mot skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap, könsstympning, tvångsäktenskap 50 000

RSMH Carpe diemKulturella aktiviteter och utflykter25 000

Sandvikens AIK bandyHögbolägret – bidrag till en dags Furuviksresa för barn

000

Skolidrottsförbundet i Skåne Allas vår skol-IF  20 000

Skåne StadsmissionLägerverksamhet för barn, unga och föräldrar i social och ekonomisk utsatthet

30 000

Stiftelsen Barnens DagUngdomscrew Barnens Ö 50 000

Stiftelsen FryshusetBarn till ensamma mammor i Kalmar

Stiftelsen Göteborgs Kyrkliga Stadsmission

Stiftelsen Rosendals Trädgård

Stiftelsen Våga va’ Dig

Själv!!!

Studiestöd för barn i social och ekonomisk utsatthet

Metodutveckling Utekök – från jord till bord

50 000

30 000

50 000

Sommarläger hela sommarlovet 2021 40 000

Stockholms StadsmissionUnga station Järva

Svensk DysmeliföreningSvensk Dysmeliförenings lägerverksamhet 2021

50 000

40 000

Svenska DiabetesförbundetUngdomsläger 2021

30 000

Svenska Dövidrottsförbundet Summer Sports Camp 202230 000

Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund

MOVE: en utbildnings- och inspirationshelg för alla engagerade i Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund

Teater SagohusetDrömscenen – ett kollo för barn och unga med funktionshinder

Tensta konsthallNär skolan stängt – öppen sommarverksamhet för barn och unga med konstnärer på Tensta konsthall

50 000

50 000

40 000

Teskedsorden Barnens planet 40 000

Unga Drogförebyggare Digitalt drogförebyggande arbete 30 000

Unga Forskare Stockholm International Youth Science Seminar 2022

Unga innovatörerInnovationsdagen – för och med unga 20 000

Unga med Synnedsättning Mitt Fyra läger med utbildning 25 000

Unga med SynnedsättningLedarskapsutbildning

30 000

Unga med Synnedsättning Stockholm Hösthelg med temat sport för personer med synnedsättning 20 000

Uppsala kommunSkolresa för Johannesbäcksskolans grundsärskola

grundsärskola, Gävle Besök på Järvzoo

Vara HästsportklubbSpecialhäst till pararidning50 000

Vision Center SwedenSommaraktiviteter 2021 10 000

Örtagårdsskolan/ Karlavagnens fritidshem Utflykter för barn med funktionsvariationer  15 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Hjärtebarnsfonden

Studier har visat att tonåringar som lever med medfödda hjärtfel saknar livsviktiga kunskaper om sitt hjärtfel och vilken medicinsk uppföljning de behöver. Det gör att de riskerar att råka ut för komplikationer helt i onödan, vilket kan påverka deras livskvalitet och hälsa till det sämre. Många har begränsad ork och är i behov av rullstol. Flera drabbas också av migränliknande huvudvärk. De har funderingar kring framtiden både medicinskt, socialt och psykologiskt och saknar erfarenheter som är naturliga för jämnåriga.

Hjärtebarnsfonden har sedan mer än  år haft ett

samarbete med övriga nordiska länder kring Nordiskt ungdomsläger, som Sällskapet stöder. Att vara ung med hjärtfel medför många gånger ett socialt utanförskap. Det betyder mycket att få möta andra i liknande situation och känna att man inte är så olik alla andra. Genom föreläsningar och i olika diskussionsforum lär de sig mer om medfödda hjärtfel och att ta ansvar för sin egen livssituation. Ungdomarna får prova på aktiviteter som de innan trott att de inte orkar eller kan. Målet är att skapa ett nätverk med nordiska kamrater för att initiera vidare vänskapsutbyte framöver.

Bidrag år 2021 – Vetenskap och kultur

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostna-

Ahlstedt Åberg, MånsTryck: Frivilliga rasbiologer. Rasbiologiska institutet och svensk allmänhet under 1920- och 30-talet

Alexanderson, KarinTryck: Falu stads fattigvårdshistoria fram till 1960-talet

Alm, Erling Tryck: Erosionsproblematiken – så sattes Ystad på världskartan

Amatörteaterns Riksförbund Tryck: När ljuset släckts

Améen, Mats Tryck: Gustaf Améen – bildningsresenär och nationalromantisk arkitekt

Andersson, DavidTryck: »Vi vill nytt, vi begär plats« –om traditionens vänner och fiender i svensk 1900-talsdebatt

Andersson, KentTryck: Stora och små hemligheter. Ytterligare berättelser om järnåldern

Andersson, TorbjörnTryck: Fotbollens Kuriosakabinett. Svensk fotbolls kulturav i ord och bild

Andreasson, ChristerTryck: När färjorna gick

Arvidsson, MalinTryck: Nelly Thürings väg till riksdagen – en politisk biografi

Asp, Karl Tryck: Bland rimdrottningar, folkmusiker och rockband. Deltagandets villkor i musiklivet

Astrid Lindgren-sällskapetTryck: Tri raske skutt – Astrid Lindgren och Samfundet De Nio

Backa HembygdsföreningTryck: Backa gårdar, skolor och affärer, dess invånare under 200 år

Badelunda Hembygdsförening Tryck: Bjurhovda – de första fyratusen åren från stenåldersboplats till miljonprogramområde

30 000

10 000

30 000

20 000

10 000

25 000

30 000

25 000

15 000

30 000

30 000

25 000

15 000

15 000

der, symposier samt utställningar. Under år 2021 har Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av Sällskapets förvaltningsutskott fördelat cirka 4,5 miljoner kronor i projektmedel.

Bendt, Ingela Tryck: Ruths garderob – en kvinnas kläder 1920–70

Bengtsson, IngvarTryck: Kirurgens hjärta – en existentiell biografi över Knut Harald Giertz

Bergström, HåkanTryck: Teurajärvi – byn där fyra språk möttes

Bernström, MimiTryck: Laddad front – svenska ostkusten under andra världskriget

Björck, Henrik Tryck: Vetenskap och affärer – en idéhistorisk studie av ekonomutbildningens uppkomst

30 000

20 000

15 000

15 000

30 000

Björk, Christian Tryck: Otto Schulz – Möbelarkitekt30 000

Björklund, Bo Tryck: Livereds säteri, Pehr Osbeck och medeltidsvägen Lödöse–Skara

Blomgren, RogerTryck: Julia Caesar

Boda HembygdsföreningTryck: Folkmusiken i Boda 1951–1956 av Röjås Jonas Eriksson

Bokförlaget KorpenTryck: Riszi och Leibi – från Sighet till Göteborg

Braw, Monica Tryck: Geisha eller samuraj? Japan och japonismen

Carlson, GunnelTryck: Min pappa var en trädgårdens mästare

Dackling, MartinTryck: Det ärvda problemet. Arv, familj och samhälle i skandinavisk debatt 1810–2010

Dalhede, ChristinaTryck: Privat konstmarknad 1650–1750. Konstsamlingar hos Göteborgsbor och Göteborgskonstnärer

Dalin, Michael Skyltning av kulturmiljö

De Geer, Sten Tryck: Louis De Geer – Sveriges förste feministiske statsminister?

20 000

20 000

20 000

20 000

30 000

20 000

15 000

30 000

10 000

20 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Viktiga böcker utgivna med anslag från Understödsfonden.

Erosion och kustskydd

Ystads arbete med kustskydd och erosion skildrades under många år intensivt i massmedia. Många har överraskats av hur processerna drevs på riksplan och på ett internationellt plan av kommunala tjänstemän. Syftet med Erling Alms bok Så sattes Ystad på världskartan är att ge en bild av hur utvecklingsarbetet rörande kustskyddet bedrevs, ett arbete som i sitt slag var unikt i Sverige. Boken skildrar medgångar och motgångar och en del av de otaliga möten med ledande politiker, tjänstemän och forskare, vilka föregick de tillstånd som så småningom erhölls för att återföra eroderad sand till våra vackra stränder. Det var under dessa processer som Ystad flera gånger sattes på världskartan på ett sätt som tidigare inte skett. Kustskyddsarbetet har lett till en mängd utredningar och rapporter samt flera filmer.

Min pappa var en trädgårdens mästare

Det här är Gunnel Carlsons berättelse om sin far trädgårdsmästaren och plantskolisten Arthur Persson i Asarum, Blekinge. Hans idéer var då och då lite för djärva för tiden, men han var en väldigt skicklig yrkesman, om än inte lika bra på det ekonomiska. Hans historia är en del av talets svenska trädgårdshistoria: när det fanns en trädgårdsmästare i varje by, när den svenska villaträdgården föddes och skulle möbleras och det odlades både stort och smått, nyttigt och vackert, högt och lågt i de svenska handelsträdgårdarna och plantskolorna. Ett grönt århundrade. Denna bok ger oss också utblickar i Europa, till mellan- och efterkrigstidens England och de banbrytande odlarna i Holland. Vi möter även en rad tongivande personer, som genom sin yrkesgärning bidragit till utvecklingen av svenska trädgårdar.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

De Svenska Historiedagarna

De Svenska Historiedagarna 202150 000

Den Andra OperanTryck: Programbok till 300 år av opera – seminarium och konsert

Didriksson, GunillaTryck: Hammare och bruk i Lindesbergs och Ramsbergs Bergslager

Ekerlid, Birger Tryck: Han ville sprida ljus över Jämtland

Elander, Nils Tryck: Berättelser och bilder från en Bergslagssocken under senare delen av 1800-talet

Eliasson, Lena Tryck: Från skidor till ambulans. Sjukvårdens historia i södra Lappland från 1800-talets slut till 1968

Engwall, GunnelTryck: August Strindberg, The Occult Diary. Paris 1896–Stockholm 1908

Engwall, Lars Tryck: Tillbakablickar – en ekonomiprofessors erinringar

24 000

20 000

20 000

20 000

20 000

30 000

30 000

Eriksson, Johan Tryck: Nicodemus Tessin den äldre30 000

Erlandsson, KristinaTryck: Dag Hammarskjölds Backåkra 30 000

Evolutionsmuseet, Uppsala universitet

Forum för trädgårdshistorisk forskning

Tryck: Otto Zdansky – Mannen som upptäckte Pekingmänniskan

Vetenskapligt seminarium inklusive därpå följande seminarierapport

20 000

20 000 von Friesen, OttoTryck: På segelmakarens tid15 000

Friis Johansson, PeterAtt föreviga ett kulturarv – Hugo Alfvéns flygel i Tällberg

Föreningen för Dendrologi och Parkvård

Föreningen Handarbetets Vänner

Tryck: Lustgården 2021

20 000

25 000

Handarbetets Vänner 150 år30 000

Föreningen Klaverens HusWilhelm Stenhammar 150 år25 000

Föreningen M 20Tryck: Minsveparen M 20 – en Mbåt blir aldrig för gammal

Föreningen MinnesbetaTryck: Vasastan – en urban hembygd

Föreningen Sockenkyrkonätverket

Tryck: Kyrkor i fara

Föreningen StigbergetMöt Anna Lindhagen

Garda HembygdsföreningTryck: Garde förr och nu!

Gedin, David Tryck: Numrerade upplagor –boken som fetisch. Numrerade upplagor i Sverige 1819–1915

Gillsäter, Björn Tryck: Med kamera om halsen. Sven Gillsäter – naturfotograf och världsresenär på 1900-talet

30 000

30 000

Glans, Kay Tidskriften Respons 100 000

Gräslund, Bo Tryck: Beowulf. En svensk berättelse från 500-talet

Gynnerstedt, KerstinTryck: Student i dåtid och nutid –ett paradigmskifte

Gärds Härads Hembygdsförening Tryck: Gärds Härads Hembygdsförenings Årsbok 2021–2022

Göteborgs KonsthallTryck: Göteborgs Konsthall – en 100-årig konsthistoria

Göteborgs konstmuseumGöteborgskolorism. Nätverk, sammanhang, kanon

Haidenthaller, YlvaTryck: Collecting glory. Practices and significances of early modern Swedish medals

Hanner Nordstrand, Charlotta Tryck: Saga Walli och Gunnel Kjellgren-Schultze – monumentalkonst, textilkonst, porträtt, julkort

Hannerz, Ulf Tryck: Två Kråkor håller inte med: essäer om mångfald i den globala byn

Hansson, Lars Tryck: Flykten från Finland och Nordnorge 1944–1945

Helgesson, Ulf

Hembygdsföreningen Gustavsbergs Vänner

20 000

30 000

30 000

12 000

15 000

Tryck: Vår bragd. Eugenies seglats 1851–1853

Tryck: Gustavsberg 1640–1940 från tegelbruk till industrisamhälle

Historielärarnas FöreningTryck: Historielärarnas Förenings årsskrift 2021

Hjort Lassen, UlrikTryck: Stolpverk – träförbindningar, arbetsteknik och vinkelsystemet

Holmberg, GöranTryck: Knut Bovin – en biografi

30 000

15 000

20 000

25 000

20 000

30 000

30 000

30 000

30 000

20 000

15 000

50 000

20 000

30 000

Hulterstam, IngerTryck: Tuna skogsbygd 1550–175020 000

Håkansson, RagnarTryck: Vi sjunger aldrig på sista versen. Den svenska kyrkokörens historia

25 000

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för språk och folkminnen

Tryck: Nya göteborgare – berättelser om liv, migration, religion och språk

30 000

Tryck: Perspektiv på stockholmska30 000

Isacson, Maths Tryck: Vad gör en fackförening? Klubbordförandes dagliga anteckningar från Hedemora Verkstäder 1977–1997

Jaldung, Håkan Tryck: Aspa bruks historia – ett mellansvenskt bruk med en imponerande stor verksamhet och överlevnadsförmåga

Johansson, Åke Tryck: Risbergska skolan

Jonth, MargaretaTryck: Klädd i Nås – dräktskicket i Nås socken i Västerdalarna

Jülich, Solveig Tryck: Embryologiska rum. Historier kring Tornbladinstitutets samlingar

Järtelius, Arne Tryck: Judar och andra Malmöbor 1933–1951

30 000

Kungl. Skytteanska Samfundet

Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala

Tryck: Komminister J. A. Linders »Minnen«, volym 3 och 4

Tryck: Historik över Kungl. Vetenskaps-Societeten. Del 3

KuratorskonventetÅterskapande av Uppsalastudenternas standar

Lagerqvist, ChristopherTryck: Välstånd. Sveriges flykt från vardagshunger och för tidig död 1750–2020

30 000

30 000

30 000

40 000

15 000

Landin, Bo Tryck: Vatten – en lovsång 20 000

Lappin, Lapo

30 000

20 000

30 000

30 000

Järvsö HembygdsföreningTryck: Kyrksilvret i Järvsö kyrka20 000

Kaijser, Eva Tryck: Biografi om Anna Kaijser – läkarpionjär, maka och sjubarnsmor i Stockholm och Härnösand 1898–1932

20 000

Karlfeldt-samfundetTryck: Karlfeldts vilda flora30 000

Karlstads universitetTryck: Brevet

Kellberg, Christina Tryck: Kvinnofängelset – brev och drömmar i skuggan av kriget. En bok om kvinnofängelset i Växjö

20 000

20 000

Kjörling, Lennart Tryck: Kvarteret Meterns historia15 000

Klädesholmens samhällsförening / Klädesholmens museum Sillebua

Tryck: Förändringar på en ö. Hur Klädesholmen förändrats från livaktigt kustsamhälle till semesterparadis

Kraft, John Tryck: Trojas murar – labyrinter under 3000 år

Kulturföreningen Christinas Wänner

Tryck: Christina Piper. En kvinnas makt och skaparkraft

10 000

Tryck: Filosofi och pandemin. Samtal i det metafysiska laboratoriet

Larsson, Sven Tryck: Falkenberg. Staden formas 1830–2020

Leksands KonstsällskapTryck: Bilden av Dalarna som svenskt ideal. Gustaf Ankarcrona och sökandet efter en nationell identitet

20 000

15 000

30 000

20 000

30 000

Lilja, Efva Tryck: Kärlekens samtal är dans –om koreografi för att popularisera konstnärlig forskning 30 000

Linderholm, AnnTryck: Tora Dahl – en biografi 20 000

Lindeskog, HenrikTryck: En ny lära som aldrig tidigare hörts i Guds kyrka 20 000

Lindqvist Sandgren, EvaTryck: Bild, rum och betraktare i Vadstena klosterkyrka o. 1500

20 000

Livet på Ängsöbokens Vänner Tryck: Livet på Ängsö 1900–197015 000

Ljungberg, JohannesTryck: Samvete i Sverige. Om lydnad och frihet från medeltiden till idag

10 000

Lund, Tobias Tryck: Speltoken. Hugo Alfvén och rosens klang 20 000

Lundin, Tom Tryck: Studentbostäder och akademiska traditioner i Uppsala

Lundström, KlasTryck: Svensk mission och kyrkorna som växt fram

Löfgren, Maria Tryck: Trädgårdsmästarens orangeri

10 000

30 000

30 000

Kungl. Musikaliska Akademien

Tryck: De kom, de sjöng, de spelade – utländska impulser i svenskt musikliv från stormaktstiden till 1900-talet

30 000

Lönnroth, Lars Tryck: Parallella liv. En jämförelse mellan Sven Delblancs och P.O. Enquists författarskap

25 000

52 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

DAG

HAMMARSKJÖLDS BACKÅKRA

Platsens magi och föremålens historia

Dag Hammarskjölds Backåkra

Dag Hammarskjöld är en av de svenskar som lämnat störst avtryck i världen. Innan han flyttade till New York för sitt kommande FN-uppdrag bjöds han till sin gode vän Bo Beskows sommarställe på Österlen. Han blev djupt betagen av den skånska naturen och landskapet och  köpte han -talsgården Backåkra, öster om Ystad, med tanken att bosätta sig där. När Hammarskjöld tragiskt omkom i Afrika , tillföll gården enligt hans testamente Svenska Turistföreningen och Svenska Akademien. Hans möbler, konstverk och personliga tillhörigheter från lägenheten i New York kom då till Backåkra, som nu drivs som ett museum över Hammarskjölds liv och gärning. Karin och Kristina Erlandssons bok Dag Hammarskjölds Backåkra. Platsens magi och föremålens historia ger oss en inblick i delar av ett liv som inte tidigare har dokumenterats.

Medaljer som minne, representation och legitimitet

Ylva Haidenthallers avhandling The Medal in Early Modern Sweden belyser hur medaljer användes i Sverige under tidigmodern tid, hur de betraktades, handskades med, cirkulerades, och vilken betydelse som användarna tillskrev objekten. Studien klarlägger övergången från att vara en kunglig gåva till prismedalj, med limiterat bruk, till att vara tillgänglig på en öppen marknad. Medaljen var ett medium som bidrog till minne, representation och legitimitet av personen som avbildades, medan den samtidigt kunde användas som gåva, bäras som ett smycke, samlas, diskuteras och nyttjas som historisk källa. Genom den långa tidsramen och sitt rika visuella material erbjuder boken en fallstudie över fenomenet medaljkonst och bidrar till förståelsen hur konst och visuell kultur brukades och hur detta förändrades med tiden.

Till vänster bokens omslag och till höger Hedlingers regentlängd, 58 medaljer över Sveriges kungar från Björn till Fredrik I.

Karin Erlandsson och Kristina Erlandsson BOKFÖRLAGET ARENA

Från lantlig idyll till storstadskommun

Solna hembygdsförening hör till de äldre i Sverige. I boken Hundra år med Solna Hembygdsförening –

 beskriver Ann-Katrin Hatje den brokiga historien. Läsaren får lära känna många färgstarka personer och ta del av viktiga händelser i föreningens liv, exempelvis räddningen av Charlottenburgs gård, som kom att bli hembygdsföreningens hemvist och ett kulturellt

nav. Kapitelrubrikerna speglar utveckling: Kärleken till hembygden och fosterlandet –-tal, Kulturarvet i folkhemmet och under »rekordåren« –-tal, Från kulturarv till kulturmiljö. I bokens slutord formuleras hembygdsföreningens uppdrag i en globaliserad och digitaliserad tid – »att i människornas närområden skapa gemenskap och tillhörighet, men också att befrämja en identitet med Solna stad«.

Nordens Paris – NK:s Franska damskrädderi

Publikationen om NK:s Franska damskrädderi bygger huvudsakligen på NK:s omfattande arkiv, som förvaltas av Nordiska museet, och är författad av modeskribenten Susanna Strömquist. Samlingen inkluderar förutom dokumentmaterial, tidböcker och en serie unika fotografier som skildrar visningarna och verksamheten samt även ett flertal plagg. Franska damskrädderiet drevs på NK i Stockholm under åren – och var en exklusiv beställningsateljé som har beskrivits som Parismodets nordligaste utpost. Publikationen är en kronologisk, bilddriven berättelse som utgår från människorna som figurerar i verksamheten (disponenter, sömmerskor, mannekänger, kunder) samt kreationerna som tar form i ateljén. Den storslagna exposén sätter fokus på de lika tidstypiska som spektakulära modekreationer som varje säsong visades upp för en utvald publik.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Makko, Aryo Tryck: Kampen om stoltheten. Torsten Nilsson, känslorna och utrikespolitiken

Malmstedt, Jan Doktorerna på Drottningholm –världsarv med medicinhistoria

Malmö KonstmuseumTryck: Malmö Konstmuseum. Samlingen/The Collection

Millinger, Lena Tryck: … för det fanns inga barn i Ravensbrück. En berättelse om Gladys och Ivan Neuman

14 000

30 000

25 000

20 000

Modig, Nils Tryck: Brittiska flottan i Östersjön30 000

Molin, Maria Tryck: Fotspår i sanden – berättelser från Gotska Sandön

Morberg Jämterud, SofiaTryck: Screeningpraktikers utmaningar

10 000

30 000

Mårtens, Ylva Tryck: Kjell Westling och musiken 20 000

NationalmuseumTryck: Nordic Women Sculptors at the Turn of the Last Century. Formation, Visibility and Self-Creation

NationalmuseumTryck: Scandinavian Design & USA. Möten, människor, idéer 1890–1980

Nilsson, Bo Tryck: Toalettbestyr. Perspektiv på en privat såväl som en offentlig inrättning

Nolin, CatharinaTryck: Kvinnliga landskapsarkitekter under 1900-talets första hälft

Nyström, Bengt Tryck: Uppländska porslinsdrömmar

Olausson, Inger Tryck: Trädgårdsmästarinnor. Berättelsen om ett växande yrke 1860–1960

Olsson, Bertil Tryck: En Sjöfarande Mollösundssläkt – ångfartygsbefäl och ångare

Olsson, Bertil Tryck: En Sjöfarande Mollösundssläkt – sjökaptener och segelfartyg

30 000

30 000

20 000

30 000

20 000

25 000

20 000

20 000

Olsson, Henrik Tryck: Väckelsens hus i Värmland20 000

Ottosson, StellanTryck: Biografi över Voltaire30 000

Peterson, Thage G.Tryck: Elin Wägner och mitt unga jag

Pripp, Oscar; Zackariasson, Maria; Öhlander, Magnus

Tryck: Det händer i Sverige – etnologiska perspektiv på polarisering, samexistens och kulturell förändring

30 000

30 000

Pärson, Åsa

Fiberanalys: färgskala och fiberkvalitet hos ull

Rahikainen, AgnetaTryck: Smittans rike. Om syfilis i konst, kultur och kropp

30 000

15 000

Rasbo HembygdsgilleTryck: Torp och backstugor i Rasbo15 000

Reimers, ChristianTryck: På spaning efter Brommas historia – människor och bebyggelse under femtusen år

20 000

Rian designmuseumTryck: Keramikern Hertha Hillfon20 000

Romateatern Symposium: Shakespeare och berusningen

30 000

Rosenblad, Jan-GunnarTryck: Kvinnorna, makten och religionen 20 000

Röstorp, Vibeke Tryck: Zorn et la France

Sandström, NinaHållbara Operakostymer – Leve hantverket!

Sjögren, Hans Tryck: Änkor med makt – näringslivets drottningar

Skärstad Hembygdsförening Torpinventering

Smirnov, Alexej Tryck: Galärerna angriper Sverige –det ryska källmaterialet

Solna HembygdsföreningTryck: Från lantlig idyll till storstadskommun. Hundra år med Solna Hembygdsförening 1921–2021

Stiftelsen Aibolands museum Tryck: Aiboland, Aibotapeten och Torsdagstanterna

Stiftelsen Carl och Elise Eldhs Ateljé Tryck: Utställningskatalog. Klara Kristalova

Stiftelsen Hälsinglands museum Tryck: Rosa Taikon – konsten och kampen

Stiftelsen Kursverksamhetens Förlag Tryck: Till eftervärlden. Claes Julius Ekeblads brev, dagböcker och reseskildringar

Stiftelsen Lehmanns Verkstad i Bodafors Tryck: Slöjdvägar

kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

20 000

30 000

30 000

15 000

30 000

20 000

30 000

25 000

30 000

20 000

20 000

Stiftelsen LützenfondenUtställning i Lützen: Lejonet från Norden – myter, legender och drömmar.

25 000

Stiftelsen Nordiska museetTryck: NKs franska damskrädderi30 000

Stiftelsen Stora Kopparberget

Tryck: Industrinatur. Svenska bruksoch gruvmiljöer

Stiftelsen TjolöholmTryck: Tjolöholms Slott – en sagolik berättelse

Sturkell, Erik Tryck: Guide till fasadsten och arkitektur i Göteborg

30 000

30 000

20 000

Svampkonsulenternas Riksförbund Tryck: Sporaden 2021 40 000

Svenska Humanistiska Förbundet

Tryck: Sofia Häggman Mumier (Svenska Humanistiska Förbundets årsbok 2022)

20 000

Svenska JägareförbundetSeminarium: Sveriges Vildnad 202150 000

Svenska KorczaksällskapetTryck: När Korczak kom till Sverige. Svenska Korczaksällskapet 50 år

Svensson, Lars-HåkanTryck: Nyöversättning av Aischylos Perserna

Säve-Söderbergh, AnnaTryck: Släkten Säve

Söderberg, JohanTryck: Kritikindustrin

Söderblom, OmiTryck: Behövligt ljus på Wallenbergmysteriet

Telhammer, GöranTryck: Gårdarnas historia. Mädan, en by i Nordingrå församling

Terstriep, DominikTryck: En munks vishet – Bernhard av Clairvaux andliga och teologiska profil

Textpiloterna Nobel i Rinkeby och Tensta – digitalt arkiv

Theander, BirgittaTryck: Hus och hem i 1900-talets flicklitteratur

20 000

30 000

15 000

30 000

30 000

15 000

15 000

20 000

30 000

Thorslund, LennartTryck: En morakulla i världspolitiken 20 000

Tinnert, Emma Tryck: Gotlands orkidéer 30 000

Tornedalica Tornedalsk identitet

20 000

Uppsala universitetsbibliotek

Tryck: UUB 400 år – en jubileumsbok

Vernqvist, JohannaTryck: Jag avundas er ingenting –Gaspara Stampa och renässansens kärlekslyrik

Vetenskap & AllmänhetLåna en forskare plattform – en del av forskningsfestivalen ForskarFredag

Vålbackssågens Vänförening

Fotoutställning samt dokumentation om praktiskt sågarbete i Vålbackens vattendrivna såg från 1898

Västergötlands museumTryck: Medeltidens glömda rum. Nya studier av taklag och torn i Skara stifts kyrkor

Wadensten, KristinaTryck: Textilstaden – minnen att vårda och bevara

Wennerholm, BertilTryck: Svensk luftmakt

Werner, Yvonne MariaTryck: Vägen till Rom

Westerdahl, Christer Tryck: Glimtar II

30 000

20 000

30 000

30 000

20 000

30 000

000

000

Whitling, FrederickTryck: Palais de Suède. A Swedish Symbol in Ottoman Constantinople and Modern Istanbul 40 000

Yttergren, Leif Tryck: Kvinnliga gymnastikdirektörer och idrottslärares yrkeskarriärer och livsöden 1890–2020

ZornsamlingarnaTryck: Zorn & Carl Larsson – konst och vänskap

Åberg, Anders Tryck: Blågula barn på bio. Barnfilm och nationalism i Sverige

30 000

30 000

40 000

Åkerlund, Kjell Tryck: Mannen som byggde ett tidningsimperium – en bok om Erik Åkerlund 30 000

Öberg, Thomas Tryck: Fjällrand – de krokiga tallarnas land

Ölmstad Hembygdsförening Torpinventering

Östergötlands Läns Hemslöjdsförening Tryck: Östgötabroderier

30 000

15 000

20 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Forskaren Erica von Essen, som under flera år har granskat de drivkrafter som leder till illegal jakt, deltog vid seminariet.

Sveriges Vildnad – etik vid skyddsjakt

Svenska Jägareförbundet arrangerar årligen ett seminarium för Stiftelsen Sveriges Vildnads räkning. Med hjälp av inbjudna föreläsare från forskning och förvaltning belystes  frågan »Hur påverkas samhället, jakten och etiken om man går från en syn på viltet som resurs till skadedjur?«. Sverige har en rik fauna och en del arter har på senare tid uppvisat en enastående tillväxt. Detta kan påverka synen på vilda djur i samhället. I stället för en bild av viltet som en resurs för både naturupplevelser och jakt hamnar fokus i media och förvaltning oftare på problem. Parallellt med detta finns i samhället ett engagemang för djurvälfärdsfrågor. En god jaktetik ska alltså upprätthållas, men det finns en oro för att etiken urholkas om vilt betraktas som »skadedjur« som ska »bekämpas« med alla till buds stående medel. Seminariet diskuterade hur viltförvaltningen ska navigera i detta landskap.

Nobel i Rinkeby och Tensta – digitalt arkiv

I drygt  år har barn och ungdomar i Rinkeby arbetat med Nobelpriset genom att göra ett Nobelhäfte och ta emot litteraturpristagaren på Rinkeby bibliotek. Projektet som genomförts i samarbete med författare, tecknare, lärare, elever, bibliotekarier med flera behöver dokumenteras.

Föreningen Textpiloterna tillsammans med författarna Annelie Drewsen och Gunilla Lundgren som projektledare kommer nu att ansvara för att ett digitalt arkiv byggs upp. Här finns ett kvalitativt arbete med litteratur, språk och bild som sätter barn och ungdomar i centrum och som nu kommer att kunna synliggöras ännu mer. Förra året skapades webbplatsen www.nobelirinkeby.se för att påbörja dokumentationen av det pedagogiska och konstnärliga arbetet. Nu fullbordas det med ett öppet arkiv, där alla som är intresserade ska kunna ta del av det omfattande arbete som gjorts i Rinkeby under dessa  år.

Abdulrazak Gurnah tecknad av högstadieeleven Aisha Hassan .

SÄLLSKAPETS LEDAMÖTER

Kungl. Patriotiska Sällskapet har 285 ledamöter varav 104 är kvinnor och 181 är män. Under 2021 valdes fyra nya ledamöter in, fem ledamöter avled och en utträdde. På följande sidor finns ledamöterna presenterade.

De som kommit

nyinvalda ledamöter 2021

Under året har fyra ledamöter valts in i Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Stefan Forsberg, f. 1961, chef för Stockholms konserthus och vd för Stockholms

Konserthusstiftelse och Stockholmsfilharmonikerna från 2003, utbildad trumpetare, tidigare verksam som chef vid Blåsarsymfonikerna och Länsmusiken i Stockholm och program- och planeringschef vid Sveriges Radios Symfoniorkester.

Karin Grönvall, f. 1966, riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket från augusti 2019, magister i biblioteks- och informationsvetenskap, tidigare avdelningschef vid Karolinska Institutets bibliotek, bibliotekschef vid Södertörns högskola, överbibliotekarie vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Joakim Malmström, f. 1978, riksantikvarie och chef för Riksantikvarieämbetet från april 2021, fil. dr i historia vid Uppsala universitet, tidigare universitetsdirektör och förvaltningschef vid Stockholms universitet och överintendent och chef för Naturhistoriska riksmuseet.

Peter Sandwall, f. 1963, landshövding i Kalmar län från september 2020, grundutbildning från Uppsala universitet, tidigare verksam som departementssekreterare och departementsråd i olika befattningar på Finansdepartementet, reservofficer med kaptens grad, generaldirektör för Försvarsmakten 2012–2020.

sällskapets ledamöter

De som gått

avlidna ledamöter 2021

Under året har fem ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet avlidit.

Bengt Gustavsson , f. 1925 i Torpa/Västmanland, d. 25 maj 2021 i Strängnäs, invald ledamot 1982. Som metallarbetare i Eskilstuna blev han politiskt, fackligt och kommunalt engagerad socialdemokrat. Under sin långa period som riksdagsledamot (1958–1980) kom han särskilt att engagera sig i försvarsfrågor och blev ordförande i försvarsutskottet och invaldes 1980 som ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Gustavsson var landshövding i Södermanlands län mellan åren 1980 och 1991 och under samma tid civilbefälhavare i Östra civilområdet.

Bengt Hallgren , f. 1925 i Kalmar, d. 15 februari 2021 i Lund, invald ledamot 1984, prästvigdes för Växjö stift och verkade där bland annat som stiftsadjunkt och domprost. Disputerade i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1964 och kom under en period att verka som lektor vid Lärarhögskolan i Växjö. Hans intresse för utbildningsfrågor och pastoralt arbete tog sig uttryck i ett engagemang som sekreterare i Svenska Kyrkans Centralstyrelse. En typisk skrift av hans penna är Kyrkan i fritidssamhället . Under åren 1983 till 1991 var han biskop i Härnösands stift.

Bengt K. Å. Johansson , f. 1937 i Sandared, d. 27 september 2021 i Stockholm, invald ledamot 1992, inledde sitt yrkesliv som bankman och lärare, men kom snart att dras in i den politiska sfären. Verkade i en rad positioner i Regeringskansliet, bland annat som handsekreterare åt Tage Erlander och på 80-talet

som statssekreterare och biträdande finansminister, därefter civilminister med en stor portfölj av varierande ansvarsområden. Åren 1991–1997 var han, som den siste i raden, landshövding i Älvsborgs län. Han var flitigt använd som medlare i arbetsmarknadskonflikter.

Sigvard Marjasin , f. 1929 i Stockholm, d. 24 januari 2021 i Örebro, invald ledamot 1989, började sitt yrkesliv tidigt med att arbeta som springpojke. Parallellt med ett fackligt engagemang studerade han och avlade socionomexamen. Efter olika anställningar inom Kommunalarbetarförbundet blev han dess ordförande 1977–1988. Som landshövding i Örebro län 1989–1994 arbetade han särskilt med näringslivsoch infrastrukturfrågor. Det judiska arvet från sin farmor, med ursprung i Ukraina, gjorde att Marjasin deltog som frivillig under arab-israeliska kriget 1948.

Kerstin Sönnerlind , f. 1921 i Halmstad, d. 30 juni 2021 i Stockholm, invald ledamot i Sällskapet och dess förvaltningsutskott 1978, sekreterare 1988–1998. Med en fil. kand. från Lund började hon arbeta i olika befattningar på Skolöverstyrelsen fram till 1966 då hon anställdes som avdelningsdirektör vid Universitetskanslersämbetet. 1977 blev hon kanslichef vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Intresset för folkbildning ledde henne bland annat till ett engagemang i Stockholms arbetareinstitutsförening, vars ordförande hon blev under en period.

Förvaltningsutskottets ledamöter 2021

Ordförande

Övriga ledamöter

Erik Norberg, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie (vice ordförande 03, ordförande 16). 93

Vice ordförande

Christina von Arbin, fv överintendent (vice ord förande 16). 06

Ständig sekreterare

Kjell Blückert, docent, fv vd (sekreterare 18). 18

Kamrerare

Hans Ahlin, direktör (kamrerare 05). 99

Hans Eric Brodin, direktör. 06

Johan Dalman, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Eva Swartz Grimaldi, direktör. 09

Hans von Stockenström, direktör. 16

Johan Cederlund, professor, museidirektör, kammarherre. 18

Karin Helander, professor, ständig sekreterare. 19

Biträdande sekreterare

Anette Jonsson

De efter varje namn angivna siffrorna avser året för

inval i Förvaltningsutskottet. Inval i Sällskapet anges i ledamotsförteckningen.

ledamöter

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2021

Abrahamsson, Maria, journalist, fv riksdagsledamot. 08

Adelsohn Liljeroth, Lena, fv statsråd. 08

Adelsohn, Ulf, fv landshövding, fv statsråd. 92

Ahlin, Hans, direktör, Sällskapets kamrerare 2005–. 98

Akhtarzand, Minoo, landshövding. 11

Alsén, Hans, fil. dr h c, fv landshövding. 87

Alsér, Kristina, fv landshövding, fv vd. 07

Amréus, Lars, överintendent, fv riksantikvarie. 11

Andersson, Bertil, professor em, fv rektor. 11

Andersson, Georg, fv landshövding, fv statsråd. 96

Andersson, Lorentz, fv landshövding. 04

Andersson, Magdalena, fv landshövding. 13

Andnor Bylund, Berit, fv landshövding, fv statsråd. 12

Andrén, Georg, landshövding, fv ambassadör, fv generalsekreterare. 20

Ankarcrona, Henric, direktör. 99

Annerberg, Rolf, fv generaldirektör. 13

Antonsson, Birgit, fil. dr, fv generaldirektör, fv riksbibliotekarie. 91

von Arbin, Christina, fv överintendent, Sällskapets vice ordförande 2016–. 03

Arborelius, Anders, biskop, kardinal. 18

Arhén, Gunilla, direktör. 07

Arnholm, Maria, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

von Arnold, Fredrik, fv lagman. 09

von Arnold, Sara, professor em., fv preses. 08

Ask, Beatrice, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

Aurelius, Carl Axel, docent, biskop em. 07

Axén Olin, Kristina, riksdagsledamot, fv borgarråd. 07

Barklund, Åke, fv akademisekreterare, vd. 08

Belfrage, Anna, senior advisor. 06

Bengtsson, Staffan, fv överintendent, fv statssekreterare. 10

Bergstedt, Jan, direktör. 09

Bergstrand, Mats, redaktör. 07

Bergström, Carin, fil. dr, fv överintendent. 03

Berner, Örjan, ambassadör. 06

Bielke, Caroline, grevinna. 08

Bill, Per, dr med., fv riksdagsledamot, landshövding. 16

Björck, Anders, fv landshövding, fv statsråd, fv vice talman. 02

Björk, Gunnar, fv riksdagsledamot, fv statssekreterare, fv landshövding, styrelseordförande. 92

Blomqvist, Göran, fil. dr, fv vd. 09

Blückert, Kjell, docent, fv vd, Sällskapets sekreterare 2018–. 17

Bohlin, Britt, rådsdirektör, fv landshövding. 08

Bohlin, Görel, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92

Bonnier, Albert, bokförläggare. 15

Bonnier, Åke, biskop. 08

Brattmyhr, John, Skansenchef. 08

Bremer, Kåre, professor em., fv rektor. 10

Bring, Ove, professor em. 12

Brodin, Hans Eric, direktör. 06

Brummer, Hans Henrik, fv överintendent. 07

Bråkenhielm, Anita, med. lic., fv landshövding. 90

Ledamöterna Eva Hamilton och Albert Bonnier.

Burenstam Linder, Mariana, direktör. 11

Burman, Carina, docent, författare. 06

Burman, Ingrid, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Burman, Lars, professor, överbibliotekarie. 15

Bäckström, Lars, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08

Bäckström, Urban, fv riksbankschef, direktör. 07

Carlgren, Andreas, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 11

Carlsson, Gunilla, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 08

Carlsson, Ingemar, docent, fv förste arkivarie, vårdare av Bernadottska arkivet. 89

Carlsson, Mårten, professor em., fv rektor. 88

Carlsson, Stefan, fv landshövding. 12

Carlzon, Thomas, fv landshövding, fv vd. 18

Cavalli-Björkman, Görel, professor. 06

Cederlund, Johan, professor, museidirektör, kammarherre. 06

Chakraborty, Bicky, direktör. 09

Cullhed, Anders, professor, fv preses. 15

Dahl, Birgitta, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 94

Dahlberg, Ingrid, fv landshövding. 02

Dalborg, Hans, ekon. dr, fv styrelseordförande. 06

Dalman, Johan, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Dinkelspiel, Charlotte, journalist. 15

Ledamöterna Maria Rankka och Magnus Henrekson.

Eckerdal, Per, teol. dr, biskop em. 09

Edelstam, Henrik, professor. 13

Egardt, Peter, fv landshövding, fv vd. 10

Ehrensvärd, Jörgen, greve, lantmästare. 91

Eirefelt, Christer, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 03

Eliasson, Ingemar, fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv landshövding, fv statsråd. 90

Elmsäter-Svärd, Catharina, vd, fv statsråd. 13

Enander, Göran, landshövding. 17

Engelbert, Gunilla, direktör. 05

Engqvist, Lars, fv statsråd, fv landshövding. 04

Engström, Gunvor, direktör, fv landshövding. 06

Engwall, Gunnel, professor em., fv preses, fv rektor. 06

Ericsson, Lars-Eric, fv generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 92

Eriksson, Björn, fv landshövding, fv rikspolischef. 96

Eriksson, Eva, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 04

Eriksson, Per-Ola, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv generaldirektör. 03

Ernstell, Eva-Sofi, museichef. 14

Faulkner, Harry, direktör. 81

Fichtelius, Erik, fil. dr h c, direktör. 10

Fischerström, Johan, förste hovmarskalk, fv generaldirektör. 04

Fleming, Lars, friherre, hovsilversmed. 86

Forsberg, Stefan, konserthuschef, kabinettskammarherre. 21

Frebran, Rose-Marie, fv landshövding, fv vice talman. 08

Fredga, Kerstin, professor em., fv generaldirektör, fv preses. 94

Friggebo, Birgit, fv landshövding, fv statsråd. 98

Fuglesang, Christer, professor, astronaut. 14

Furingsten, Agne, fil. dr, direktör, fv styresman. 93

de Geer, Jacob, friherre, direktör. 11

Graf, Carl Fredrik, landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Granqvist, Carl Jan, gästgivare. 09

Grimaldi, Salvatore, direktör. 11

Grundberg, Leif, fil. dr, fv överintendent. 17

Gröning, Lotta, fil. dr, journalist. 14

Grönvall, Karin, riksbibliotekarie. 21

sällskapets ledamöter

Ledamöterna Lars Strannegård och Kjell Blückert.

Gudmundsson, Göran, professor. 11

Gunnarsson, Gösta, ekon. dr h c, fv landshövding, fv statssekreterare. 82

Hagberg, Liselott, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 13

Hagberg, Magnus, överintendent. 10

Haglund, Ann-Cathrine, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 93

Hallberg, Anders, professor em., fv rektor. 10

Hamilton, Eva, grevinna, direktör. 09

Hammar, Karl-Gustav, docent, ärkebiskop em. 97

Hamrin, Christina, direktör. 12

Hedelius, Tom, ekon. dr h c, fv bankdirektör. 94

Heister, Chris, fv landshövding, styrelseordförande. 08

Helander, Carl-Anders, fv akademisekreterare. 13

Helander, Karin, professor, ständig sekreterare. 19

Hellström, Mats, fv landshövding, fv statsråd, ambassadör. 01

Henrekson, Magnus, professor, fv vd. 20

Herdenberg, Gunilla, fv riksbibliotekarie, styrelseordförande. 12

Hirschfeldt, Johan, fv hovrättspresident. 07

Hising, Lars-Ivar, fv vd, fv landshövding. 86

Holgersson, Bengt, fv landshövding. 97

Holmberg, Barbro, fv landshövding, fv statsråd. 08

Holmgren, Gunnar, ekon. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Houby-Nielsen, Sanne, fil. dr, styresman. 16

Hultén, Anneli, landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Hägglund, Göran, konsult, fv statsråd. 13

Hägglund, Jöran, generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 14

Högman, Berit, landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Hörnlund, Börje, tekn. och med. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 96

Ingvar, Martin, professor, överläkare, författare. 06

Jackelén, Antje, docent, ärkebiskop. 18

Jansén, Maria, kulturdirektör, fv överintendent. 18

Jeffner, Anders, professor em., fv preses. 03

Johannesson, Karin, docent, biskop. 20

Johansson, Sven, ekon. dr h c, fv landshövding. 82

Johnson, Antonia Ax:son, direktör. 97

Jonasson, Gull-Britt, direktör. 10

Jonsson, Helena, landshövding, agr. dr h c, fv förbundsordförande. 19

Jordell, Björn, fv riksarkivarie. 11

Josephson, Anna, professor, överläkare. 13

Kihlström, Lars, överläkare. 13

Klackenberg, Henrik, fil. dr, statsheraldiker, kammarherre. 03

af Klintberg, Bengt, professor, författare. 98

Krook, Caroline, teol. lic., biskop em. 90

Krönmark, Eric, fv landshövding, fv statsråd. 82

Kumlin, Ewa, direktör. 10

Källstrand, Bo, fv vd, fv landshövding. 09

Lagerqvist, Lars, fil. lic., fv museidirektör. 00

Lagrell, Lars-Åke, fv landshövding. 02

Lallerstedt, Erik, direktör. 10

Larsén, Jan, direktör. 09

Larsson, Gerhard, fv landshövding, fv statssekreterare, fv vd. 00

Larsson, Maria, landshövding, fv statsråd. 15

Leijon, Anna-Greta, fv Skansenchef, fv generaldirektör, fv statsråd. 95

Leksell, Laurent, ekon. dr, direktör. 08

Lewenhaupt, Jan, greve. 15

Levin-Wallenberg, Annika, kulturkonsult. 15

Lidman, Tomas, fil. dr, fv riksarkivarie, fv riksbibliotekarie. 96

Liliequist, Inger, fv riksantikvarie. 03

Lind, Magnus, docent. 06

Lind, Martin, teol. dr, biskop em. 07

Lindberg, Anders, direktör. 10

Lindgren, Sven, fv landshövding. 02

Lindman, Jan, överintendent. 16

Lindqvist, Svante, professor em, ordenskansler, fv riksmarskalk, fv preses. 09

Lindsten, Jan, professor em. 03

Lundius, Marianne Gernandt, fv justitieråd. 09

Löfgren, Lars, kabinettskammarherre, fv styresman, fv teaterchef. 97

Lönnebo, Martin, teol. dr, biskop em. 84

Lönnqvist, Ulf, fv landshövding, fv statssekreterare, fv statsråd. 92

Lövdén, Lars-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 10

af Malmborg, Marianne, ordf. i Kungl. Sällskapet Pro Patria, fv rikslottachef. 03

sällskapets ledamöter

Ledamöterna Mårten Rosenqvist, Stefan Forsberg och Erik Norberg.

Malmström, Joakim, fil. dr, riksantikvarie. 21

Markovits, Marika, domprost, fv direktor. 09

Mattsson, Christina, fv styresman, fv rikskanalchef. 01

Melin, Christina, fv vice sekreterare i Sällskapet. 06

Mikaelsson, Maggi, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 02

Mogren, Mikael, teol. dr, biskop. 20

Molin, Björn, fil. dr, fv landshövding, fv statsråd. 86

Myrdal, Janken, professor em. 96

Nabseth, Lars, professor em, direktör. 81

Niblaeus, Kerstin, tekn. dr, fv generaldirektör. 12

Nilsson, Björn O., tekn. dr, fv landshövding, fv vd. 18

Nilsson, Elisabeth, styrelseordförande, fv vd, fv landshövding. 11

Nilsson, Mats, generallöjtnant, förste hovmarskalk. 15

Nisser-Dalman, Margareta, fil. dr, överintendent. 13

Norberg, Erik, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie. Sällskapets ordförande 2016–. 88

Norberg, Johan, författare. 06

Nordenstam, Bertil, professor em. 98

Nordenvall, Per, fv riddarhusgenealog. 04

Nordfält, Jens, professor. 11

Norlén, Andreas, jur. dr, riksdagsledamot, talman. 20

Norrby, Erling, professor em. 97

Norrfalk, Maria, förbundsordförande, fv landshövding. 07

Nykvist, Ann-Christin, fv statsråd, fv generaldirektör. 06

Odelberg, Axel, författare. 05

Ohlson, Richard, direktör. 06

Olofsson, Dan, direktör. 12

Olofsson, Maud, styrelseordförande, fv statsråd. 09

Olsson, Curt, ekon. dr h c, bankdirektör. 90

Olsson, Elisabeth, professor em. 07

Olsson, Elvy, fv landshövding, fv statsråd. 82

Ortmark, Eva, fv förläggare, Sällskapets sekreterare 2005–2006. 05

Osher, Barbro, styrelseordförande, generalkonsul. 08

Osvalds, Erik, chefredaktör. 03

Palme, Joakim, professor. 13

Palmstierna, Greger, friherre, arkitekt. 15

Persson, Kristina, fv statsråd, fv landshövding. 95

Persson, Stefan, direktör. 11

Peterson, Thage G., teol. kand., fv statsråd, fv talman. 89

Pettersson, Eva, fil. dr, akademisekreterare och vd. 18

Piehl, Johan, direktör. 15 von Platen, Gunilla, företagsledare. 20 von Platen, Otto, friherre, direktör. 13

Press, Victor, direktör. 07

Pålsson, Margareta, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13

Ramberg, Anne, advokat, fv generalsekreterare. 09

Ramel, Peder, friherre, direktör. 13

Rankka, Maria, direktör, författare. 11

Reuterskiöld, Marianne, fv direktör, Sällskapets sekreterare 2008–2017. 08

Risinggård, Börje, fv direktör. 07

Rosengren, Björn, direktör, fv statsråd, fv landshövding. 96

Rosenqvist, Mårten, professor em., förste livmedikus. 13

Rosswall, Thomas, professor em., fv rektor. 95

Rydh, Jan, fv landshövding, fv vd. 91

Rydin, Bo, ekon. o tekn. dr h c, direktör. 85

Sahlin, Gunnar, fil. dr, fv riksbibliotekarie. 03

Salén, Sven H., direktör. 80.

Samuelsson, Marianne, fv landshövding. 04

Sandin, Per, fil. dr, vice ordenskansler, kammarherre. 13

Sandwall, Peter, landshövding, fv generaldirektör. 21

Schelin Seidegård, Cecilia, fil. dr, fv landshövding, fv vd. 10

Schrewelius Arwidson, Marie, direktör. 11

Schwartz, Margareta, fv borgarråd. 99

von Schwerin, Alexandra, friherrinna, projektledare. 11

Seiger, Åke, professor em. 13

Sennerby Forsse, Lisa, professor, fv preses, fv rektor. 10

Silfverstolpe, Susann, intendent. 03

Sjöberg, Fredrik, fil. dr h c, författare. 08

Skarp, Sven-Uno, professor em. 84.

Sommestad, Lena, professor, fv landshövding, fv statsråd. 14

Spendrup, Jens, direktör. 12

Starrin, Karin, fv generaltulldirektör, fv landshövding. 97

Stigson, Björn, direktör. 84

von Stockenström, Hans, direktör. 03

Storåkers, Michael, direktör. 06

Strannegård, Lars, professor, rektor. 20

Ström, Per, teol. dr, akademiintendent, kammarherre. 07

Strömholm, Stig, professor em., fv rektor, fv preses. 88

Strømme, Maria, professor. 13

Sundqvist, Bo, professor em., fv rektor, fv preses. 08

Swartz Grimaldi, Eva, direktör. 08

Svegfors, Mats, fv landshövding, fv chefredaktör. 00

Svensson, Birgitta, professor em. 15

von Sydow, Björn, docent, fv statsråd, fv talman. 17

Söderberg, Ulf, fil. dr, fv krigsarkivarie. 00

Söderbergh Widding, Astrid, professor, rektor. 14

Söderlind, Solfrid, professor, fv överintendent, fv dekan. 02

Taube, Per, friherre, direktör. 13

Thörn, Ylva, landshövding, fv förbundsordförande. 17

Treschow, Henrik, direktör. 10

Trolle-Bonde, Gustaf, greve. 11

Trolle-Löwen, Johan, friherre. 11

Tunhammar, Göran, fv vd, fv landshövding. 06

Tysk, Gunnar, fv länsråd, Sällskapets sekreterare 1999–2005. 98

Wachtmeister, Marika, grevinna, direktör. 10

Wallin, Kerstin, fv generaldirektör, fv landshövding. 03

Wejryd, Anders, teol. dr, ärkebiskop em. 07

Weman, Gunnar, teol. dr, ärkebiskop em. 93

Wersäll, Fredrik, riksmarskalk, fv hovrättspresident. 18

Westerberg, Jan Olov, fastighetsdirektör. 08

Westerberg, Per, fv statsråd, fv talman. 13

Westerberg, Sten, fv bankdirektör, fv statssekreterare. 85

Wetterberg, Gunnar, fil. dr h c, författare. 10

Wikström, Jan-Erik, fv landshövding, fv statsråd. 92

Wirtén, Rolf, tekn. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 88

Wolodarski, Peter, chefredaktör. 06

Wåhlstedt, Håkan, fil. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Wärnersson, Ingegerd, fv landshövding, fv statsråd. 02

Ågerup, Bengt, direktör. 11

Åström Iko, Karin, riksarkivarie. 16

Öquist, Gunnar, professor em. 03

Österberg, Sven-Erik, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 13

sällskapets ledamöter

Ledamöterna Margareta Nisser-Dalman och Björn von Sydow.

Ledamöterna Salvatore Grimaldi och Eva Swartz Grimaldi.

ÅRET I SIFFROR

Sällskapets årsredovisningar i sammandrag

År 2021 i siffror

Kungl. Patriotiska Sällskapet förvaltar dels sin egen förmögenhet, dels tre till Sällskapet knutna stiftelser. Sällskapet leds av ett förvaltningsutskott, som också utgör styrelser i Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. I Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse sitter ordföranden och kamreraren samt de två anställda i styrelsen. I det följande redovisas ut-

Kungl. Patriotiska Sällskapet

Ändamål: Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling. Sällskapet förvaltar tre stiftelser med olika ändamål. Betydande samhällsinsatser av skiftande slag premieras genom medaljer med inriktning på ideell verksamhet, förtjänstfull yrkes- eller företagsverksamhet, kulturarv, fostrargärning, hantverk med mera.

Årets redovisade resultat: 0,47 (0,14)

Kostnader: 3,7 (2,4)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 18,6 (18,1)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 26,8 (23,7)

drag ur de årsredovisningar som inlämnats till Länsstyrelsen i Stockholm. Siffrorna nedan redovisas i miljoner kronor, inom parentes redovisas 2020 års siffror. Marknadsvärdet på Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet var den 31 december 2021 cirka 887 miljoner kronor (701). Fullständiga årsredovisningar kan beställas från kansliet.

Stiftelsen Fredrik Björns

Donationsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att i första hand ge bidrag åt ålderstigna tjänarinnor som under lång tid innehaft tjänst i Stockholm. I andra hand får disponibel avkastning användas som stöd och uppmuntran åt ekonomiskt behövande äldre tjänarinnor som under lång tid i Stockholms län tjänat i sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor.

Årets redovisade resultat: 31,1 (0,07)

Förvaltningsresultat: 7,3 (2,4)

Utdelade bidrag: 6,0 (6,1)

Kostnader: 1,3 (1,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 162,1 (130,6)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 361,0 (284,7)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2012–2021

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2012–2021.

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Bidrag utgår numera till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryckkostnader, symposier, utställningar samt till sociala projekt för barn och ungdom.

Årets redovisade resultat: 23,2 (9,5)

Förvaltningsresultat: 8,4 (6,7)

Utdelade bidrag: 6,1 (6,1)

Kostnader: 1,7 (1,5)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 173,8 (157,5)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 428,8 (339,1)

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att bereda personer, som är eller varit anställda hos Kungl. Patriotiska Sällskapet eller deras efterlämnade familjemedlemmar pension.

Årets redovisade resultat: 3,3 (0,17)

Förvaltningsresultat: 3,4 (0,2)

Utdelade pensioner: 0,2 (0,2)

Kostnader: 0,16 (0,12)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 5,3 (12,1)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 71,0 (53,3)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer

Martin Sjöberg, auktoriserad revisor, BDO AB, med Sara Königslehner som suppleant. Gunilla Herdenberg, förtroenderevisor, med Leif Grundberg som suppleant.