Patrioter i alla länder, artikel av Erik Norberg

Patrioter i alla länder

Erik Norberg

Vårt sällskap är som bekant ett barn av upplysningstiden och den medborgerliga anda som börjar växa fram under 1700talet. Ambitionen var att främja medborgarnas ställning ekonomiskt eller socialt, och verksamheten skulle bygga på enskildas intresse och frikostighet. Här förenades förnuftstron med liberala föreställningar om medborgarnas frihet som mål att stärka samhället. »Var och en må äga frihet att bliva arbetare, frihet att bliva idkare, frihet att genom flit bliva en stor och förmögen idkare«, förklarade Carl Fredric Scheffer, och Johan Fischerström uttalade senare »Fäderneslandet betyder människorna och inte jorden som bär dem«. Båda personerna var förgrundsgestalter i vårt sällskap.

I likartad idéhistorisk miljö bildades i Europa ett antal sällskap.

Vi ska följa dem som är aktiva än i dag. Kännedomen om dem belyser bakgrunden för vårt eget sällskap. Kungl. Patriotiska Sällskapet tillkom 1766, från början som ett särskilt utskott i Kungl. Samfundet Pro Patria. Dess ursprungliga namn var Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran, och namnet visar varifrån man hämtat särskild inspiration, nämligen från sällskap som några år tidigare hade instiftats i Dublin och London.

Irland

Äldst i kretsen är The Dublin society for improving husbandry, manufactures and other useful arts , grundat 1731 och i dag känt som The Royal Dublin Society . Initiativet, som hade tagits efter en period av uppslitande politiska motsättningar, utgick från Dublin Philosophical Society och i första hand författaren Thomas Prior, som ägnat sig åt filantropisk verksamhet hos landets protestantiska befolkning. Målet var från början att stimulera ekonomi samt jord- och skogsbruk, men senare också konst, musik och vetenskaplig utbildning särskilt på skolnivå. The Royal Dublin Society har varit stilbildande för sällskap i flera länder.

The Royal Dublin Society.

The Albert Medal delas ut av engelska The Royal Society for Encouragement of Arts, Manufactures, and Commerce.

Ett viktigt inslag är program för hästavel med den återkommande Dublin Horse Show som stort evenemang. Inom samtliga områden delar man ut penningpriser, och en framstående vetenskaplig prestation belönas varje år med the Boyle Medal, uppkallad efter en känd 1600-talskemist. Sällskapet har en stor organisation, en betydande ekonomi och förfogar över avsevärda lokaler med samlingsrum och utställningshallar.

Storbritannien

Det näst äldsta bland sällskapen grundades 1754 i London. Konstnären, uppfinnaren och filantropen William Shipley tog initiativet till ett samfund för uppmuntran av hantverk och handel. Målet var också att motverka fattigdom och arbetslöshet samt att stimulera trädplantering för den brittiska flottans behov. Sällskapet heter i dag The Royal Society for Encouragement of Arts, Manufactures, and Commerce och förfogar över representativa byggnader i centrala London.

Drottning Elisabeth är sällskapets beskyddare. Prins Philip var i många år ordförande men har senare efterträtts av prinsessan Anne.

I dag presenterar man sig som »ett upplyst sällskap som strävar efter innovativa och praktiska lösningar på dagens sociala utmaningar«. Man bildar forum för debatter och föredrag och har under senare år särskilt inriktat sig på att skapa en positiv attityd till företagsamhet. Man driver projekt inom områden som teknik, sociala ändamål, ekologi, främjande av civilsamhälle och migration. Medlemskap som är förenat med en ganska betydande avgift kan sökas men prövas av sällskapet. Organisationen omfattar omkring 30 000 ledamöter. Sällskapet delar sedan 1864 ut The Albert Medal, uppkallad efter tidigare ordföranden prins Albert. Den har tilldelats personer som Alexander Graham Bell, Marie Curie, Stephen Hawking samt 2021 Sarah Gilbert, som varit projektledare för det Covidvaccin som har skapats i Oxford och saluförts av AstraZeneca.

Patrioter i alla länder

Finland

I vår nordiska miljö finns ett antal exempel på sällskap av detta slag. Inom riket stiftades 1797 i Åbo Finska hushållningssällskapet för att enligt stadgarnas ord »understödja och rikta den i nationen vaknande hushållningsandan till det menigas bästas vidare förkovran«. Initiativtagare var två ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet, biskopen i Åbo Jacob Gadolin samt Olof Wibelius, den senare känd som lagtrogen landshövding hos Runeberg i Fänrik Ståls sägner. Redan året därpå fick sällskapet kunglig sanktion, och man slog en medalj med Gustav IV Adolfs bild.

Sällskapet levde vidare efter rikssprängningen 1809, antog namnet Kejserliga finska hushållningssällskapet, smälte ned de gamla medaljerna och präglade nya med bild av Alexander I. Under de första åren tog man flera viktiga initiativ. Man propagerade för potatisodling och verkade för vaccinering mot tidens farsot smittkoppor. Med egna vaccinatörer bidrog man till att 200 000 barn i landet vaccinerades, innan verksamheten 1824 övertogs av den statliga myndigheten Collegium Medicum. Man främjade allmänt lanthushållningen, bemödade sig om linneslöjden, tog 1806 initiativ till Finlands första bank och inrättade 1838 ett lantbruksinstitut, som man själv under en längre tid svarade för.

Så småningom övertogs det nationellt inriktade engagemanget av Finska Litteratursällskapet. Hushållningssällskapet verkar i dag inom svenskspråkiga Åboland och Åland med undervisning och kursverksamhet inom lantbruk och trädgårdsskötsel. Sällskapet har kontor i en vacker senklassisistisk byggnad vid Aura å i Åbo. Man räknar sig som landets äldsta fortfarande verksamma sammanslutning, och arkivet som förvaras hos Åbo Akademi har antagits av Unesco som världsminne inom dess program Memory of the World.

Danmark

Intresse för att utveckla lanthushållningen ledde till bildandet av Det Kongelige Danske Lanthusholdnings Selskap. Sekreteraren i sällskapet, Christian Martfelt, valdes in i Patriotiska sällskapet 1780. Krigen mot England i början av 1800-talet med den skoningslösa beskjutningen av Köpenhamn följdes av ett nationellt uppvaknande med tankar på genomgripande reformer. 1810 gick präster, köpmän och jordägare på Fyn samman och grundade Fyens Stifts Patriotiske Selskap med det ekonomiska målet att främja lanthushållning och manufaktur samt den moraliska ambitionen att väcka och belöna arbetsamhet, sparsamhet och respekt för landets utveckling.

Omgående inrättade man en sparbank i Odense, och sedan har man inriktat sig på lantbruksskola, försäkringsbolag och rådgivning i hushållning och ekonomi. Tidigt utdelades penningpremier för goda insatser samt belöningar för lång och trogen tjänst. Verksamheten omfattar nu rådgivning till professionella jordbrukare i hela landet samt under senare år även till sådana som vill etablera sig utomlands. 1999 ändrade man namn till Patriotisk Selskab. Huvudkontoret ligger i Odense, och drottning Margrethe är sällskapets beskyddare.

Norge

1809 bildades i Kristiania Det Kongelige Selskap for Norges Vel , även känt under namnet Norges Vel . Ståthållare i Norge var prins Christian August av Augustenborg som var populär inte bara i Norge utan även i vårt land, sedan han som överbefälhavare under kriget mot Sverige hade skött striderna både skickligt och återhållsamt samt vägrat att rycka in över gränsen. Efter statsvälvningen 1809 och landsförvisningen av Gustav IV Adolf valdes han till svensk tronföljare. Innan han lämnade Norge firades han med en ståtlig bankett på Akershus, och vid festen presenterades

inbjudan om medlemskap i Selskapet for Norges vel. Nästan alla närvarande antog erbjudandet. Christian August blev sällskapets beskyddare och hans efterträdare som ståthållare i Norge, prins Fredrik av Hessen, dess förste ordförande. Detta var kort tid innan Christian August som svensk kronprins bevistade en övning på Kvidinge hed, drabbades av slaganfall, föll av hästen och avled.

Sällskapet hade från början vida intressen. Den framstående statsmannen Herman Wedel Jarlsberg ville arbeta politiskt, medan författaren Henrik Wergeland lyfte fram folkbildningen. Sällskapet tog 1810 initiativ till landets första bokförlag och året därpå till det första universitetet. Sedan läget hade stabiliserat sig med den nya grundlagen 1814, koncentrerade man sig på att främja jordbruk och lanthushållning. Med företrädare i de flesta av landets större städer spreds upplysning om potatisodling samtidigt som mejeriskolor och ett lantbruksmuseum på Bygdøy etablerades. Landets första andelsmejeri har levt vidare under det bekanta namnet Tine. Verksamheten omfattar i dag ett antal gårdar runt om i landet samt med

hjälp av statliga medel även på Balkan, i Latinamerika och Afrika.

Sällskapet har en god tradition inom medaljområdet. 1861 tillkom Norges första medalj Ceresmedaljen för att delas ut i samband med utställningar och tävlingar, och 1888 skapades den medalj för lång och trogen tjänst som fortfarande är i bruk. För att premiera insatser inom lantbruk instiftades 1893 Norges Vels Silvermedalj, och den delas i dag ut under beteckningen Norges Vels Gründerpris för att premiera viktiga insatser inom lokalsamhälle, organisationer eller företag. Norges Vel betraktar sig som landets äldsta nationella medlemsorganisation, och Drottning Sonja är sällskapets beskyddare.

Med liknande bakgrund som Norges Vel bildades 1811 Selskabet for Christianias Vel, efter 1924 känt som Oslos Byes Vel , för att stödja huvudstadens utveckling. Man medverkade till att bygga upp det första universitetet, inrättade en skola för hantverkarlärlingar, anlade badhus och rekommenderade åtgärder för vattenrening. Som led i stadens förskönande tog man initiativet till den första allmänna parken, planterade alléer och anlade grönområden längs infartslederna.

Henrik Wergeland trädde in även i detta sällskap, som bidrog till att publicera hans upplysningsskrifter »For Arbeidsklassen«.

Under åren har man verkat för bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader och man har uppfört statyer. I mitten av 1800-talet började man dela ut medaljer till förtjänta medborgare och sedan 1989 ett hederspris »Bypatrioten«. Sällskapet publicerar tidskriften »St. Halvard«, uppkallad efter stadens skyddshelgon, och har under senare år byggt upp ett program för att förse stadens kulturhistoriska minnesmärken med blå informationsskyltar.

I Bergen, tidigare Norges största stad, bildades 1774 Det nyttige Selskab »till medborgarnas i Bergen och i Bergens stifts sanna vel« och med valspråket »Det lyser og nytter«. Främste tillskyndare var Jens Boalth, rektor för Bergens Katedralskola och medgrundare till Ber-

Patrioter i alla länder

Norges Vel: Medalj för lång och trogen tjänst.

gens filharmoniska orkester. Från början var ändamålet att främja medborgarnas välfärd och hälsa. Under de första åren delade man ut guldmedaljer för prestationer inom livsmedelsproduktion eller medicin.

Ett särskilt ändamål var att främja jord- och skogsbruk i en miljö som mycket präglades av fiske och sjöfart. Man uppmuntrade trädplantering och uppförande av stenhus för att spara på virke och motverka bränder. För att hindra epidemier propagerades för smittkoppsympning. Efter de hårda åren under Napoleonkrigen bemödade man sig om stadens ekonomiska utveckling. Man verkade för inrättande av Bergens Sparebank, och efter långa diskussioner tog man initiativet till stadens första ångbåt. De första aktierna i ångbåtsbolaget tecknades av Karl XIV Johan, som ska ha varit smickrad över att båten döptes till Oscar efter kronprinsen.

1850 antog man nya stadgar och koncentrerade sig alltmer på stadens förskönande genom stenbeläggning av gator, anläggande av torg och uppförande av statyer. En sådan restes för stadens son Ludvig Holberg, och den brukar varje år bekransas vid en ceremoni. Under lång tid har man delat ut arkitekturpris, och i dag ser man som sin uppgift att stödja kulturella eller konstnärliga ändamål som ligger utanför de offentliga organens ansvar. Två statsministrar har varit ordförande, bland dem Christian Michelsen som ledde landet i samband med unionsupplösningen 1905.

Tyskland

I slutet av 1700- och början av 1800-talet bildades här ett antal allmännyttiga sällskap av liknande slag. Patriotische Gesellschaft grundades 1765 i den fria riksstaden Hamburg för att över religions- och partigränser verka för medborgarnas välfärd. Till de tidiga initiativen hörde införandet av åskledare, uppmuntrande av potatisodling, fattigvård, arbetsförmedling för hamnarbetare samt grundandet av Europas första sparkassa 1778. Åtskilliga av de institutioner som i dag är välbekanta för stadens invånare har sitt ursprung hos sällskapet: teknisk högskola, högskola för bildande konst, stadsmuseum, museum för konst och konsthantverk och offentliga bibliotek. Viktiga insatser under senare år har varit stipendier för barn från utsatta miljöer, åtgärder för integration och stärkande av civilsamhället. Till konkreta inslag i stadsbilden hör de »Stolpersteine« som lagts ut till minne av judiska medlemmar i sällskapet. Kansliet arbetar i en större byggnad i stadens centrum, och verksamheten vilar på med-

Kungl. Patriotiska Sällskapet står i förbindelse med sin systerorgansiation i Lübeck och prenumererar på dess tidskrift Lübeckische Blätter som ges ut var fjortonde dag.

«Patrioten-Honig«. Bikupor på Patriotiska sällskapets byggnad i centrala Hamburg. Georg Petrausch, Patriotische Gesellschaft Hamburgs egen biodlare, har även skrivit en bok om urban biodling.

lemsavgifter och donationer. Sedan 1777 delar man ut medalj för lång och trogen tjänst. Arbetsgivaren bekostar medaljen, och inkomsten går till sällskapets allmännyttiga verksamhet. Åtsidan visar stadens skyddshelgon Hammonia och frånsidan den bikupa som är sällskapets sinnebild. Sällskapet, som lyfter fram devisen »Sedan mer än 250 år medverkar vi till att utforma Hamburgs framtid«, ser sig som den äldsta civila medlemsorganisationen i dagens Tyskland.

I den gamla Hansestaden Lübeck samlades 1789 ett antal av stadens borgare för att skapa ett forum för bildande och utvecklande samtal, Gesellschaft zur Beför-

derung gemeinnütziger Tätigkeit , Sällskapet för främjande av allmännyttig verksamhet. Drivande kraft var en ledande upplysningsperson, bibliotekarien, prästen och juristen Ludvig Suhl. Även här var målet att främja kulturella och sociala ändamål i staden. Sällskapet ser sig som moder till ett stort antal organisationer och stiftelser. Man stöder en musikskola och en institution för familjebildning samt ger sedan 1835 ut tidskriften Lübeckische Blätter, den äldsta periodiska skriften i staden. Värdefulla insatser kan belönas med penningpris, och för särskilt framstående arbete delar man ut en minnesmedalj.

Polytechnische Gesellschaft i Frankfurt am Main har i hög grad en tradition i upplysningens anda. Ett antal liberalt tänkande handelsmän, hantverkare, lärare och läkare slöt sig samman 1816, och bland dem fanns bekanta personer som bankiren och filantropen Simon Moritz von Bethmann och den progressive pedagogen Adolph Diesterweg. Genom sitt stöd åt bildning, ekonomi, kultur och stadsbild bidrog sällskapet starkt till att prägla staden.

En uttalad ambition var att främja individens egenvärde och självansvar samt att väcka intresse för mångfalden i människans egenskaper. Ur denna grogrund sprang fram ett antal institutioner, den första yrkesskolan, en söndagsskola för hantverkare 1817, ett gymnasium, en sparkassa för mindre bemedlade 1822, ett blindinstitut 1837 samt åtskilliga initiativ för näringsfrihet. Senare tillkom en förening för konsthantverk, ett institut för biodling samt en förening för kammarmusik och främjande av unga musiker. De flesta av dessa får regelbundet stöd av sällskapet, som efter försäljning av den gamla sparkassan blivit en av de största enskilda stiftelserna i Tyskland.

Schweiz

Isak Iselin var en framstående schweizisk upplysningsfilosof. Fylld av vilja att bekämpa fattigdom och sociala missförhållanden i Basel grundade han 1777 tillsam-

Patrioter i alla länder

mans med några andra av stadens borgare Gesellschaft für das Gute und Gemeinnützige (Sällskapet för det goda och allmännyttiga). Sällskapet inriktade sig framförallt på individens uppbyggelse och tog initiativ till skolor för flickor och obemedlade, bibliotek, sparkassor och aktiebolag för byggande av arbetarbostäder.

Efter omvälvningarna under Napoleonkrigen stod känslan för det gamla edsförbundet och nationen i blickpunkten. När det offentliga samhället gradvis tog över ansvar för grundläggande sociala frågor, inrättade sällskapet ett antal stiftelser med särskilda mål som stöd åt ensamstående mödrar eller alkoholberoende, bidrag till ungdomsbostäder, utbildning av äldre, främjande av musik, teater och integration. Sällskapet arbetar i dag som en öppen förening med omkring 4000 medlemmar samt 170 avlönade och 200 frivilliga medarbetare.

Hans Caspar Hirzel var i slutet av 1700-talet en bekant läkare och filantrop, som införde smittkoppsympning och barnmorskeväsende i landet. 1810 grundade kretsen omkring honom i Zürich det som skulle bli Schweizerische Gemeinnützige Gesellschaft (Schweiziska allmännyttiga sällskapet). Det var under den osäkra perioden mellan upplösningen av den schweiziska enhetsstaten och återgrundandet av förbundsstaten. Systersällskapet i Basel var förebild, och bekämpandet av armod stod i blickpunkten. Ett mål blev att möta sociala missförhållanden med bildning och moral. Detta länkades samman med diskussionen om en liberal skolreform, och sällskapet lyckades inrätta lärarseminarium för obemedlade elever.

Under kommande år ställde man sig i spetsen för nationella insamlingar till förmån för offer för översvämningar och rasolyckor i bergsområden. Med tiden

På Kungl. Patriotiska Sällskapets kansli i Stockholm finns denna bild. En gåva från Hamburgische Gesellschaft zur Beförderung der Künste und nützlichen Gewerbe efter ett besök i Sverige 1990. Bilden föreställer en tidig version av sällskapets fastighet i Hamburg ritad av arkitekten Theodor Bülau.

kom frågor rörande hälsa och näring alltmer i förgrunden. Först drev man kampanjer mot alkohol samt spel och dobbel och senare till förmån för bättre kostvanor. Till följd av nöden under första världskriget och 1920-talets depression kom den allmänna välfärden med social säkerhet och bostäder i förgrunden och senare alltmer familjepolitik och insatser för psykiskt lidande människor. Även detta sällskap arbetar som ett öppet sällskap med omkring 1000 medlemmar, och med hjälp av donationer driver man ett antal projekt inom det sociala området.

Gemensamt för alla dessa organisationer är att de hör hemma i norra Europa. Visserligen grundades i mitten av 1700-talet ett antal sällskap i Frankrike under namnet Société d’agriculture, du commerce et des arts. Även de var inspirerade av Dublin Society, och ledande representanter för sammanslutningarna i Dijon, Châlons och Toulouse valdes in som utländska ledamöter i Patriotiska sällskapet 1778. Dessa sällskap hade emellertid en mer officiös prägel, och samtliga upplöstes under åren efter franska revolutionen.

Visst finns det andra sällskap som kallat sig patriotiska, men då ofta i en annan bemärkelse och med en

annan historik. I Paris grundades Société patriotique de 1789, en sammanslutning av bekanta moderata revolutionärer som Abbé Sieyès och Mirabeau, den senare son till fysiokraten och ledamoten av vårt sällskap Victor de Mirabeau. Sällskapet försvann dock i revolutionens vågor redan efter ett år. I Sankt Petersburg grundades 1812 Patriotiska sällskapet av kejsarinnan Elisabet Aleksandra, syster till Gustav IV Adolfs hustru Fredrika av Baden, men denna kända ryska välgörenhetsorganisation för kvinnor gick ett liknande öde till mötes och upplöstes 1917.

Kvar står dock att ett drygt dussintal allmännyttiga sällskap med rötter i den europeiska upplysningen fortfarande arbetar och gör nytta.

Källor och litteratur : Staffan Högberg, Kungl. Patriotiska Sällskapets historia (1961). Jani Marjanen, Den ekonomiska patriotismens uppgång och fall (2013). Göran Nilzén, Kungl. Patriotiska Sällskapet under fyra sekler (2014). Johan Norberg, Den svenska liberalismens historia (1998). Lars-Olof Skoglund, Matrikel över ledamöter av Kungl. Patriotiska sällskapet 1766–2011 (2012). Ebbe Gyllenstierna, Något om Patriotiska Sällskap i våra nordiska grannländer (otryckt PM, u.å. 1970-tal). Ett stort antal webbplatser tillhörande citerade sällskap, avlästa november 2021.

Patrioter i alla länder