Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 2023 (The Royal Patriotic Society's Annual Report 2023

Årsberättelse

Årsberättelse

Innehåll

Förord 3

Ett sällskap för det allmänna bästa 4

Ingemar Eliasson: Patriotism i praktiken 6

Lars Strannegård: Bildning i en digital tid 8

Sällskapets medaljutdelningar 13

Medaljarbetet under året 14

Årshögtiden 2023 15

Näringslivsmedaljer 2023 17

Riksförbundet Svensk Trädgård delade ut trädgårdsmedaljer 21

Hantverkarna Stockholm delade ut hantverksmedaljer 23

Kulturarvsmedaljer till Tina och Ulrik Swedrup 26

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz 28

Medaljer som löses ut 29

Medaljutdelningar hos beställare 30

Belöningsmedaljer i historia och nutid 34

stiftelsen fredrik björns donationsfond 37

Fredrik Björn och hans donation 38

Årets bidragsverksamhet 39

»Ofta har jag inte ens velat gå hem från jobbet« – ett samtal med stipendiaten Lena Lütz 40

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets understödsfond 43

Bidrag år 2023 – Sociala ändamål 44

Bidrag år 2023 – Vetenskap och kultur 49

Sällskapets ledamöter 59

De som kommit 60

De som gått 62

Nya i förvaltningsutskottet 2023 63

Förvaltningsutskottets ledamöter 2023 64

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2023 65

året i siffror 71

Kungl. Patriotiska Sällskapet 72

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond 72

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond 73

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse 73

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers revisorer 73

Fotokällor 74

Kontaktuppgifter 75

Förord

Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling och att vårda och värna det gemensamma goda. Sällskapet har genom hela sin historia velat nå ut i breda folklager: uppmuntrat till företagsamhet och innovationer, hjälpt till i nödsituationer, varit folkbildande och stöttat det som vi idag benämner populärvetenskap och regionalhistoria. Vi är patriotiska, vilket innebär att vi begränsar våra insatser till Sverige. Just nu konstateras dock på många håll att försvaret av det gemensamma europeiska goda, västerlandets värderingar, står vid fronten mot Ryssland i Ukraina. Att stödja Ukraina blir därför en angelägen uppgift också för svenska patrioter. Under de gångna två åren har vi därför på de sätt som Sällskapets och dess stiftelsers stadgar medger understött projekt med direkt bäring på situationen i Ukraina. De två senaste stora satsningarna är Radiohjälpens och Hennes Majestät Drottningens insamling för att stödja barn med psykisk ohälsa till följd av kriget samt Riksarkivets och Armémuseums satsning på samverkan och kunskapsutbyte med Ukraina kring vårt gemensamma kulturarv, i steg ett med den stora utställningen på Armémuseum »Korsvägar: Sverige–Ukraina genom 1000 år«. Patriotism är också gränsöverskridande.

I en tid då hoten utifrån ökar och behovet av sammanhållande kitt blir allt viktigare, understryks vikten av att vårda och värna traditioner. Traditioner av olika slag är inte endast trivsamma och estetiska dekorationer utan framför allt viktiga markörer för sammanhållning genom tid och rum. Sällskapets Understödsfond har under året stött projekt för att befästa sådana traditioner alltifrån Beridna Högvakten till upprät-

tandet av ett monument över Linnélärjungen Daniel Rolander.

Arbetet med att fördela anslag från våra stiftelser fortsätter. Inom Understödsfonden lutar vi åt att satsa något mer på större och långsiktiga åtaganden inom vitala områden som forskning och lärande. I Fredrik Björns Donationsfond har vi under året återfått skattefriheten, vilket innebär en förenkling av arbetet. Tilldelningarna av Sällskapets medaljer har fortsatt på sedvanligt sätt.

I den traditionellt mansdominerad miljö som vi kan konstatera att Sällskapet har varit ser vi nu att andelen kvinnor i Sällskapet nästan når upp till 40 procent. Under det gångna året har Sällskapet skiftat ordförande och för första gången valt en kvinna till den posten, Christina von Arbin, med Karin Helander som vice ordförande. Den viktiga posten som kamrerare har i två decennier innehafts av Hans Ahlin. Han avtackades under året och efterträddes av bank- och finansmannen Thomas Eriksson.

Vi gläder oss åt att kontinuerligt finna former för verksamheten i takt med tiden men ser samtidigt ett ökande behov av att vår egen historia och våra arkiv blir mer tillgängliga för såväl enskilda som forskarsamhället – en framtida satsning vi vill återkomma till under kommande år.

I den andan gläder vi oss åt att hälsa elva nya ledamöter välkomna samtidigt som vi hedrar minnet av de sex ledamöter som gått ur tiden.

Välkomna att ta del av Sällskapets berättelse om det gångna året 2023.

Christina von Arbin Kjell Blückert Ordförande Ständig sekreterare

Ett sällskap för det allmänna bästa

Kungl. Patriotiska Sällskapet är sedan över 250 år en samlingspunkt för personer med engagemang i näringsliv, statsförvaltning, vetenskap och kultur. Det grundades 1766 som ett medborgarinitiativ. År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler av Gustav III.

Sällskapet skulle ägna sig åt att modernisera jordbruket, dåtidens huvudsakliga näringsliv, och att skapa incitament för små industrier som kunde ta hand om lantbruksprodukterna. Det skulle även belöna, stödja och utveckla Sverige genom bidrag, hedersbevis och utmärkelser.

»En patriot är en människa som verkar för det allmänna bästa och inte bara för egen vinning.« Så förtydligar vi vår vision. För att förverkliga denna vision arbetar vi tillsammans – i ett sällskap.

I dag har Sällskapet 284 ledamöter som representerar de intresseområden som är Sällskapets, det leds av ett förvaltningsutskott och har ett kansli för sin administration. Sällskapet förvaltar fonder värda cirka 849 miljoner kronor och delar årligen ut cirka

14 miljoner kronor i bidrag till spridande och popularisering av forskningsresultat och till sociala ändamål genom de två självständiga fonderna Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. Den senare är en till Sällskapet anknuten stiftelse.

Kungl. Patriotiska Sällskapets utdelning av hedersbelöningar bygger på traditioner från frihetstiden. År 1802 fick Sällskapet Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer avsedda att bäras. Sällskapet beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt, en symbolisk erinran om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling.

Sällskapet premierar alltjämt förtjänstfulla insatser i arbets-, närings- och kulturliv genom att dela ut en rad olika belöningsmedaljer och andra hedersbevis såsom klockor och armband. Några exempel på dessa medaljer är Näringslivsmedaljen som årligen uppmärksammar nydanande insatser i näringslivet, Fostrargärningsmedaljen som lyfter fram personer som gjort insatser för att befrämja lärprocesser på olika sätt, Kulturarvsmedaljen som premierar arbetsinsatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Med Medaljen för uppskattad arbetsinsats belönas insatser i arbetslivet utöver det vanliga i företag, organisationer, kommuner och landsting.

Kungl. Patriotiska Sällskapets innehållsrika emblem visar 1700-talets kunskapsiver och entusiasm inför Sällskapets breda samhällsnytta. I mitten syns Sällskapets krönta sköld med ängeln som blåser på glöden och håller näringarnas eld brinnande. Skölden omges bland annat av merkuriestav, packbal, ankare, svenskflaggat handelsfartyg, nyttiga redskap som bok, spade, slägga, vävsked och skyttel.

ÅRET I KORTHET

Antal ledamöter

174 män

Samlat kapital 849 mkr

Utdelade hedersgåvor

101 medaljer

42 armband

23 klockor

2 dosor

Understödsfonden

Understödsfonden

SOCIALA

● Antal beviljade anslag 78

● Summa beviljade belopp 2,8 mkr

● Summa beviljade belopp 5,2 mkr 110 kvinnor

VETENSKAP OCH KULTUR

● Antal beviljade anslag 170

FREDRIK BJÖRNS

Donationsfond

● Antal beviljade anslag 221

● Summa beviljade belopp 6 mkr

Patriotism i praktiken

Middagstal av ledamoten Ingemar Eliasson vid Sällskapets årshögtid.

Det är väl oundvikligt att man som ledamot av detta sällskap nu och då funderar på begreppet patriot. Hur ska man förstå det i –som det heter – dagens kontext? Vad ligger i begreppet för oss som ledamöter 250 år efter Sällskapets tillkomst?

Då, när Sällskapet kom till, visste medborgarna i vårt land in på bara skinnet vad det betydde att offra sig för sitt fosterland, de visste vad patriotism innebar. Men kan vi, som undsluppit krig i 200 år, tala om patriotism över huvud taget. Är inte det förbundet med att i strid offra sig för sitt land?

Inte nödvändigtvis, är väl svaret. Vi har landsmän som äventyrat sin hälsa och offrat sitt liv i riskfyllda uppdrag för värderingar som vårt land står för: i FN:s regi, i hjälporganisationer, i tjänst för yttrandefriheten och andra uppdrag. De kan mycket väl kallas patrioter.

Sällskapet svarar själv på frågan vad som ska förstås med begreppet: »Patriot är en människa som arbetar för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning« står att läsa på hemsidan. Och Ordboken ger en liknande definitionen: »kärlek till det egna landet som yttrar sig i att osjälviskt arbeta för dess välgång«.

Jo, med den förklaringen kan och bör vi vara patrioter, även vi i vårt med fred välsignade land.

Frågan vi har att ställa oss är hur denna osjälviska fosterlandskärlek ska utövas för att undvika att den går över i en osund nationalism och främlingsfientlighet.

Det är väl ingen tvekan om att den tid och värld vi lever i just nu aktualiserar frågan hur fosterlandskärlek ska ta sig uttryck utan att bli missförstådd, missbrukad eller besudlad. Krig i vår närhet som hotar också vår säkerhet, hänsynslös användning av skjutvapen i

Vikten av att sortera ut vad som är kärnan i ett humanistiskt, humanitärt och demokratiskt samhällsbygge blir allt viktigare.

Begreppet patriotism testas dagligen.

Ingemar Eliasson.

snart sagt varje del av landet, demokratier i gungning, konspirationsteorier och nättroll som eroderar tilltron till vetenskap och fakta – och ovanpå allt risken för klimatkollaps – hoten tornar upp sig. Vikten av att sortera ut vad som är kärnan i ett humanistiskt, humanitärt och demokratiskt samhällsbygge blir allt viktigare. Begreppet patriotism testas dagligen. Hur visar vi en osjälvisk inställning inför dessa hot?

En sak tror jag vi kan vara överens om, att sticka huvudet i sanden och låtsas som ingenting är inte patriotism. Att vara aktiva, ansvarstagande samhällsmedborgare är tvärtom vad vi bör uppmana varandra och oss själva att vara. Jag har alltid trott på tesen att den som är tryggt förankrad i sin egen bygd, i sitt lokalsamhälle, bättre än den rotlöse, vågar ta in den stora världen. Jag ser därför ingen motsättning mellan hembygds -

rörelse och internationalism. För att tala med Geijers diktpar, vi kan och vi bör vara odalbönder och vikingar samtidigt, både odla den egna torvan och besegla världshaven.

Så i grunden menar jag handlar patriotism om att vara trogen sina värderingar, att lojalt och hängivet vårda de fundament som ett gott samhällsbygge vilar på.

Den sortens lojalitet är inte bara ord i högtidstal, det handlar om vardagsrealism. Dagligen testas vår lojalitet med det vi tror på eller åtagit oss, med arbetsuppgifter, med familjen, med företaget, med uppdrag i föreningsliv, i politiken, i middagssamtal när åsikter framförs som strider mot ens egen övertygelse. Styrelsen för detta sällskap funderar, kan jag tro, ofta på hur den egna definitionen av patriotism ska efterlevas. Jag läser i årsberättelsen om bidrag till språkfrämjande aktiviteter för barn och stöd till vårdpersonal, som belägg för att så sker. Som ledamot vill jag uttala min uppskattning för dessa praktiska utslag av oegennytta eller patriotism.

Vad som är ens första lojalitet varierar med vad man för stunden är inbegripen i. Ibland krockar lojaliteterna. Ibland blir det riktigt svårt, som för den unge pappan i Ukraina som slits mellan ansvaret för sin familj och försvaret för sitt land. Oftast har vi att hantera lättare men likväl besvärliga lojalitetskonflikter. Ibland gränsar lojaliteten till plikt. Det kan säkert många känna igen. Jag skulle tro att inte minst företagare av olika slag kan känna igen det, när lojalitet med vad tidigare generationer byggt upp kan kännas mera som plikt än privilegium. Också detta slags patriotism visar detta sällskap sin uppskattning med sina diplom och medaljer.

Jag har länge burit med mig en historia från Värmland, skrönans högborg, som illustrerar hur frågan kan bli akut om med vem och med vad man i första hand ska vara lojal. Jag tillåter mig berätta den för att inte göra detta tacktal alltför allvarligt en kväll som ska kännetecknas av glädje och fest.

Det handlar om ett äldre par, en änkeman och en änka, bosatta i varsin by, som råkade på varandra i den livsmedelsbutik de gjorde sina inköp. De tyckte om att råkas så inköpen blev allt tätare, de drog sina vagnar allt långsammare genom butiken, det var så trevligt att bara vara tillsammans. Sanningen att säga hade förälskelsen ännu en gång slagit rot i deras själar. Men det var deras hemlighet för de tyckte det var lite skämmigt att i hög ålder gå och kära ner sig som vore de unga. De levde i föreställningen att ingen i deras omgivning förstått.

Så en kväll i sena hösten blev änklingen hembjuden till änkan på en måltid. Han körde över till henne med sin gamla PV men parkerade bilen lite bakom hennes hus för säkerhets skull. När han senare på kvällen skulle köra hem, hade den första snön fallit. Ett vitt täcke låg över gård och bil. När änkemannen med sin bil, som ännu hade sommardäcken på, skulle köra av gården ut på landsvägen bar det sig inte bättre än att han hamnade i diket. Han fann ingen annan råd än att gå tillbaka in till sin käresta för att låna telefonen och ringa på bärgning. På bensinmacken i Torsby där de hade bärgningsbil svarade de vänligt att det är klar att vi kommer och hjälper dig. Var står du?

Efter en stunds tystnad svarade änkemannen: Det säger jag inte.

Inte ville han avslöja hemligheten, inte ville han genera sin käresta. Plötsligt slog det honom vad som var hans första lojalitet.

Med vem, med vad har jag att visa min första lojalitet, min patriotism. Änklingen hade svaret på den frågan klar för sig. Har vi?

Jag vill på gästernas vägnar tacka styrelsen för Kungl. Patriotiska Sällskapet för det sätt på vilket ni tolkar begreppet patriotism, för er lojalitet med uppdraget att värna humanism och humanitet och för trivsam gemenskap kring dessa bord.

Bildning i en digital tid

DVid Sällskapets årshögtid höll ledamoten Lars Strannegård ett högtidsanförande som här presenteras i utvidgad form. e senaste årens tekniska landvinningar har tvingat ledare för skolor och universitet att ställa sig grundläggande frågor. När generativ AI kan skriva svar på hemtentamina, författa noveller och generera bilder är det inte länge tydligt vad utbildningsinstitutioner ska bidra med. Vad innebär utbildning i denna tid? Vilken typ av kunskap blir central att förmedla?

Detta kan vara trösterikt att begrunda att ingen varelse eller maskin lär övertrumfa människan i förmågan att vara människa. Det är ingen tvekan om att maskinerna kognitivt kommer att utklassa oss på de flesta områden, och att utvecklingen sker i ett tempo som gör tillvaron osäker och mer svårgripbar för var dag. I denna vår maskinmättade tid måste vi bättre ta till vara potentialen i att vara människa, och den högre utbildningen har anledning att mer än någonsin tänka på sitt ursprungsuppdrag: att kultivera och öka människors drag av mänsklighet.

I mitt arbete som rektor för Handelshögskolan i Stockholm ingår att ha tät kontakt med deltagarna i vårt partnerprogram – de drygt 110 företag som på olika sätt stöttar skolan. När jag träffar dem kretsar samtalen ofta kring kunskaps- och kompetensbehov, och nästan undantagslöst nämns vikten av att deras medarbetare måste ha djupa faktakunskaper. Begrepp som social kompetens, samarbetsförmåga, förståelse för andra, inlevelseförmåga och vilja att tänka nytt, är kompetenser som också står på företagens önskelistor. Utan faktakunskaper är inte dessa förmågor särskilt mycket värda, men utan dem är faktiskt inte heller faktakunskaperna så användbara.

Sådana önskemål florerar som idéfragment på

många platser i samhället. Bengt Kristensson Uggla, som är professor i filosofi, kultur och företagsledning, har i ett flertal skrifter beskrivit vår tid som »tolkningens tidsålder«. I hans böcker Gränspassager och Slaget om verkligheten framträder tolkningsförmåga som den mest centrala kompetensen för att navigera i världen. Vår tid är full av motstridiga bilder och mångtydigheter. För att dechiffrera och förhålla oss till världen förespråkar Kristensson Uggla tolkningsförmågan eller tolkningsläran, hermeneutiken, som det mest centrala

Lars Strannegård.

verktyget. En välutbildad student från en handelshögskola behöver utveckla sin hermeneutiska medvetenhet, sin tolkningskompetens. Vägen dit går via rörelser över ämnesområden, hopp mellan discipliner och breddning av kunskapsbasen. Hermeneutiken har sina språkliga rötter i namnet på gudarnas budbärare i den grekiska mytologin, Hermes, som hade till uppgift att översätta och överföra gudarnas vilja till människorna. Ledarskap kan ses som just en översättningsprocess, där ledare översätter omvärldens krav och påtryckningar till andra människor eller organisationer. En bildad individ är således en som tolkar och översätter.

Handelshögskolans emblem innehåller Hermes häroldsstav och hans bevingade hjälm. Anledningen till att dennes insignier pryder logotypen och arkitektoniska element är att Hermes inte bara var budbärare, utan också köpmännens gud. Han sågs alltså som handlarnas och affärsmännens beskyddare, men han var också talarnas och tjuvarnas gud. I hans arbetsbeskrivning ingick dessutom att vara ledsagare till människans själ, när det var tid att bege sig till döden och underjorden. Detta är ett exempel på hur affärsverksamhet genom historien har betraktats som något fult. Handel, välsmort munläder, tjuveri och ledsagare till döden låg tillräckligt nära varandra för att ombesörjas av en och samma gud.

Kopplingen mellan hermeneutiken och Hermes ligger nära de kompetenskrav som artikuleras i sam-

hället i dag. Den välutbildade individen är den som skaffat sig tolkningskompetens. Intressant nog landar kunskaps- och kompetensbehoven, och därmed kraven på en framtidsinriktad utbildning för det digitaliserade 21:a århundradet, mycket nära ett klassiskt ideal om förhållningsätt till världen. I sin bok Tro och vetande från 1949 skriver filosofen Ingemar Hedenius att »den bildade människan är den som är fri och levande i förhållande till det ovissa«. Denna definition av bildning slog an kraftfullt hos mig: att bildning inte handlar om kunskaper i sig, utan snarare om ett förhållningssätt till världen. Hans formulering om att vara fri och levande handlar för mig om att utbilda individer som – när de genomgått en utbildning – inser att världen är oöverblickbar, komplicerad och svårtolkad, men som likväl med entusiasm, tillförsikt, självförtroende och ödmjukhet känner sig redo att ge sig i kast med tillvaron. Utbildning är ju ett emancipatoriskt projekt. Det går ut på att öppna dörrar, att ge individen frihet. Jag föreställer mig Handelshögskolans tunga ekdörrar, som vetter mot Sveavägen, metaforiskt. En student ska stiga in genom porten, men efter examen ska hundratals andra dörrar öppnas. Med dörröppnandet, valmöjligheterna och friheten för ögonen utformade vi ett utbildningsuppdrag inspirerat av Hedenius emancipatoriska formulering, där kopplingen mellan frihet och bildning klargör vad utbildning och bildning handlar om. Detta utbildningsuppdrag går under namnet »FREE«:

F står för »ett faktabaserat och vetenskapligt förhållningssätt«. Gedigna faktakunskaper är basen. Med dåliga faktakunskaper finns ingenting att väga förutfattade meningar, nya uppslag eller aldrig så nytänkande idéer mot. I en värld av alternativa fakta, och där algoritmer formar våra världsbilder, blir det vetenskapliga och kritiska förhållningssättet centralt. Vi måste med hjälp av fakta öka vår sunda skepticism. Eller som Tage Danielsson uttryckte det: »utan tvivel är man inte riktigt klok.«

R står för »reflekterande och självmedveten«. Studenterna ska öka sin självkännedom och reflektera över vad de vill göra med sina yrkesliv och liv, vad som är viktigt och vem som egentligen bestämmer över deras val. De måste uppmanas att lyssna till sin inre övertygelse för att finna de vägar och områden som de engageras av. De bör tidigt bli medvetna om vad de själva vill och reflektera över sina egna livsval, inte någon annans.

E står för »empatisk och kulturellt känslig«. En empatisk person är den som har förmågan att se världen ur andra människors perspektiv, som kan leva sig in i deras situation och föreställa sig hur det är att gå i deras skor. En empatisk människa förstår andra bättre och blir inte bara en bättre människa utan också en bättre säljare, marknadsförare, kreditanalytiker, chef eller ledare. Den som har förmågan att läsa andra kulturer, förstå människor från andra länder eller utbildningsbakgrunder lyckas också bättre i yrkeslivet – och livet. Kulturell känslighet är en helt central kompetens i en globaliserad och mångvetenskaplig värld. Det är också ett område där vi människor har ett enormt försprång, jämfört med maskinerna.

Det sista E:et i FREE betecknar »entreprenörens ansvarstagande förhållningssätt«. Det står för ifrågasättandet av rådande ordningar, att inte acceptera status quo. Här kommer kreativiteten och nytänkandet in. En utexaminerad handelsstudent ska veta vad som vilar på dennes axlar. Med kunskap följer makt, och med makt följer ett stort ansvar. Om man är stark måste man vara snäll, ett motto som både Astrid Lindgren och Rune Andréasson lät sina karaktärer Pippi Långstrump respektive Bamse leva efter.

En handelshögskola ska undervisa i national-, företags- och finansiell ekonomi, det är grunden. Men dessa ämnen räcker inte för att kunna förstå världen. Helst skulle jag vilja öka på utbildningen med fler

kurser. Om jag fick önska fritt (och med outtömliga resurser) skulle det vara idealiskt att starta utbildningen några månader tidigare, innan terminen börjar, med undervisning inom ämnen som sociologi, antropologi, kvantfysik eller filosofi. Det skulle innebära en allmän breddning. Eller varför inte ett helt års förberedande program där studenterna bekantar sig med olika studieområden? Humaniora, samhällsvetenskapliga och tekniska ämnen som blir verktyg för att förstå hur världen fungerar. Inom ramen för detta borde studenterna ges möjlighet till fördjupning i exempelvis artificiell intelligens, historia eller litteraturvetenskap. Det finns ingen motsättning mellan bredd och fördjupning, inte heller för ett samhällsvetenskapligt inriktat lärosäte. Ett samhällsvetenskapligt inriktat lärosäte ska inte ge fördjupande och specialiserade hela utbildningsprogram utanför sina kärnområden där den kvalificerade forskningen bedrivs. Med mer grundläggande, orienterande kurser och kursmoment inom andra ämnen berikas studiemiljön, kunskapsintensiteten och lärandet. I en tid av ökande samarbeten mellan lärosäten är det möjligt att utbyta kurser och låta studenter röra sig friare över disciplinerna.

Ett förhållningssätt till världen som förkortas FREE skulle kunna utgöra ett bildningsmanifest för den tid vi lever i. Det innebär en uppsättning perspektiv vars fördelar sträcker sig långt bortom en enskild utbildningsinstitution som Handelshögskolan. Wilhelm von Humboldt formulerade under det tidiga 1800-talet idén om ett universitet där den breda bildningen, forskningsanknytningen och den akademiska friheten var ledsagande. Det var inte specialhögskolor, enfakultetsuniversitet eller avgränsade akademier som skulle ta hand om utbildningen på mer avancerade nivåer – det var en stor, bred och ämnesmässigt allomfattande plats: Universitetet. Humboldt beskrev vikten av Lehr- und Lernfreiheit . Lärarna skulle genom sin forskning söka ny kunskap åt det håll som deras professionalitet ledde dem, och undervisa i det de fann mest re -

levant. Studenterna skulle åtnjuta samma frihet, och studera sådant de tyckte var intressant och givande.

En bred bas, tillsammans med specialkunskaper, ger en kombination av de färdigheter som efterfrågas i samhället och näringslivet. Studenterna behöver lära sig det gemensamma ekonomiska språket, men också fördjupa sig utanför sitt huvudsakliga område. När läkare ska specialisera sig efter sin AT-tjänstgöring går de olika »randutbildningar«, där de under några månader studerar en annan specialitet som gränsar till den egna. En kardiolog kan exempelvis läsa internmedicin eller arbeta på akutmottagningen. Något liknande torde vara av godo även för de som studerar ekonomi. Vad sägs om en »randutbildning« i exempelvis kaosteori, praktisk filosofi eller antikens historia?

Den tidigare kulturministern Bengt Göransson ger i sin bok Tankar om politik ett exempel på värdet av att bredda sina kunskaper, och hur detta oväntat kan ge fördelar:

I stället för att bli latinlärare kom jag via sommararbete i resebranschen att ägna mig åt affärsverksamhet i den branschen större delen av mitt arbetsliv. Var därför mina latinstudier bortkastade? Inte alls, jag har aldrig ångrat mitt linjeval och jag har tvärtom ofta haft påtaglig nytta av just latinet. Trälandet med översättningen från latin lärde mig att respektera orden och deras valörer. Inte minst i affärssammanhang upptäckte jag att jag skrev ganska bra offerter, bättre än många av mina ekonomi- och marknadsföringsutbildade kolleger som gärna överdrev och gav löften de fick ångra, därför att de inte ansträngde sig att finna det korrekta och pregnanta uttrycket i sina säljerbjudanden.

Här ser vi hur det blev möjligt, utan att Göransson haft det som baktanke, att lyfta över färdigheter från ett område till ett annat, ibland när det inte ens finns något uppenbart samband. Den som vill vara säker på att ens studieval är direkt användbart riskerar att

få en mycket snäv bild av tillvaron och sitt yrke. Att i förväg vilja ha en sådan garanti riskerar att stänga de dörrar som en bra utbildning har potential att öppna. Den artificiella intelligensen och maskinerna kommer successivt att övertrumfa många mänskliga kognitiva förmågor. Men att vara fullt ut mänskliga kommer maskinerna inte att bli. Kombinationen av de vackra och mindre vackra sidorna av de mänskliga egenheterna går inte att kopiera och översätta till maskinella kvaliteter. Människans förmåga att vara nyfiken, lynnig, känslosam, irrationell, analytisk, kreativ, beräknande och kritisk – samtidigt – är nyckeln till framtida utveckling. Det är genom att träna och förädla vissa av dessa förmågor, och medvetandegöra och förhålla sig till andra, som vi lägger grunden för det samhälle vi vill forma.

Ett bra samhälle bör möjliggöra för medborgarna att vara fria i sina tankesätt och i sina uttryck, ge dem möjlighet att utveckla sin potential så långt som möjligt och kanalisera sin inneboende kraft i den riktning de vill. Ibland förefaller det som att vi enbart tror att vårt utbildningsystem finns till för att konkurrera med andra länder, som att skolor finns till för att disciplinera våra barn, och att högre utbildning handlar om att skapa arbetstillfällen och matcha arbetsmarknadens krav. Här handlar det om vad som är medel och mål. Målet med utbildning är emancipation, en fri människa som når höjden av sin potential. En sådan individ karakteriseras av det förhållningssätt som vi har förkortat till FREE. Individer som är fria i denna mening bidrar till ett mer humant samhälle. Och det är just vad som behövs i denna vår maskinmättade, digitala tid.

Texten är en lätt omarbetad version av slutkapitlet i Lars Strannegårds bok Kunskap som känns (Mondial, 2021)

Erik Norberg mottar avskedsgåva i form av Sällskapets silverdosa med infälld guldmedalj för betydande gärning efter sin tid som ordförande. Till vänster tillträdande ordförande Christina von Arbin.

SÄLLSKAPETS MEDALJUTDELNINGAR

Kungl. Patriotiska Sällskapet delar ut egna medaljer och hedersbevis.

Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda sammanslutningar ansöka om medaljer och övriga hedersbevis för exempelvis uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning för sina anställda eller någon annan.

Sällskapet har delat ut medaljer och hedersbevis i över 250 år.

Medaljarbetet under året

På följande sidor presenteras årets utdelade belöningar. Totalt har 168 utmärkelser beviljats under 2023 (2022: 111, 2021: 177, 2020: 115, 2019: 135).

Förutom ordförandeskiftet, som beskrivs på nästa sida, så har även ett kamrerarskifte ägt rum under 2023. Kamrerare Hans Ahlin avtackades på Sällskapets decembermiddag den 6 december med en silverdosa med en infälld guldmedalj för betydande gärning. Under hans dryga två decenniers långa förvaltning har Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet blomstrat. Ny kamrerare är bank- och finansmannen Thomas Eriksson.

Utöver det fortgående arbetet med att kurera de egna samlingarna, färdigställandet av en pedagogisk bärandeordning och skapande av en ny webbplats som ska ge medaljmottagarna mer information, har studiebesök gjorts till exempel på det framtida Ekonomiska museet och på Kungl. Maj:ts Orden.

Ytterligare en medaljnyhet under året var att Sällskapets ständige sekreterare docent Kjell Blückert den 13 juni tilldelades H.M. Konungens medalj för »förtjänstfulla insatser inom svenskt samhällsliv« vid en ceremoni i Lovisa Ulrikas matsal på Kungl. Slottet. Han har under 2000-talet arbetat med forskningsfinansiering på olika sätt inom stiftelsesfären.

Fv kamreraren Hans Ahlin.

Besök på Kungl. Maj:ts Orden. Från vänster Jonas Arnell-Szurkos, Kjell Blückert, Christian Thorén och Per Sandin. Bakom kameran

Anette Jonsson.

Kjell Blückert med hustrun Ann Blückert.

Årshögtiden 2023

Kungliga Patriotiska Sällskapets årshögtid 2023 ägde rum på Riddarhuset den 8 maj. När årsmötets formalia var avklarad avtackades avgående ordförande Erik Norberg av vice ordförande Christina von Arbin som under mötet valts till ny ordförande. Sällskapets första kvinnliga ordförande valdes efter förslag av en valberedning bestående av förtroenderevisorn Gunilla Herdenberg och kamrerare Hans Ahlin.

Med stor tacksamhet och värme avtackades även Erik Norberg med Sällskapets finaste gåva, silverdosan

gjord av Sebastian Schildt med Sällskapets guldmedalj för betydande gärning infälld. För 35 år sedan invaldes han som ledamot, 1993 blev han även en del av förvaltningsutskottet, vice ordförande 2003 och ordförande 2016.

H.K.H. Prins Carl Philip överlämnade därefter årets näringslivsmedaljer innan årets högtidstal Bildning i en digital tid hölls av ledamoten Lars Strannegård, professor och rektor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Tillträdande ordförande Christina von Arbin, H.K.H. Prins Carl Philip samt avgående ordförande Erik Norberg.

År 2023 firade Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Som en blinkning till detta firande framfördes under årshögtiden musikstycken komponerade av prins Gustav och prinsessan Eugénie med sångtexter skrivna av drottning Josefina och prinsessan Eugénie samt av familjevännen Charlotte af Tibell, dotter till den av Erik Norberg nyligen biograferade generalen Gustaf Wilhelm af Tibell.

Liksom Oscar I och drottning Josefina var alla deras barn mycket musikaliska och många av deras musikkompositioner finns bevarade i Bernadottebiblioteket på Kungliga Slottet. Denna musik framfördes i familjekretsen och vid hovet. Under årshögtiden framfördes musik av en kvartett ur S:t Eriks katolska domkyrkas vokalensemble under ledning av domkyrkoorganist Elisabeth von Waldstein. Högtiden inleddes och avslutades med två stycken för piano av prinsessan Eugénie: en polonaise och Tullgarns galopp.

På webbplatsen Levande musikarv finns 55 verk av prinsessan Eugénie listade och 46 av prins Gustav; inventeringen av den senares verk är bara påbörjad.

Elisabeth von Waldstein, Szilvia Kalocsi Belina, Daniel Martin Muñoz och Peter Nyqvist.

Akvarell målad av prinsessan Eugénie med titeln »Två gestalter, prins Gustaf och hovfröken Mathilde Bennet spelar piano à quatre.« Tiden för scenen är den 29 april 1849.

Sällskapets medaljutdelningar

Näringslivsmedaljer 2023

Vid Kungl. Patriotiska Sällskapets årshögtid på Riddarhuset den 8 maj överlämnade H.K.H. Prins Carl Philip 2023 års näringslivsmedaljer till åtta välförtjänta mottagare.

Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 Medaljen för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv –

Näringslivsmedaljen – för att hedra framgångsrika ledarinsatser på ägarbasis i svenska företag. Medaljerna utdelas efter beslut av Sällskapets förvaltningsutskott

utefter förslag från en särskild beredningsgrupp. Nominerar gör ledamöter och tidigare näringslivsmedaljörer. Sedan första utdelningen ägde rum 1983 har över 350 företagare fått medaljen, dessa listas på Sällskapets webbplats. På följande sidor presenteras de senaste tillskotten till denna ärorika lista. Under utdelningen presenterades de även med intervjufilmer, dessa återfinns på Sällskapets Youtube-kanal.

Övre raden (fr. vänster): David Modig, Edward Liepe, Magnus Bolin, Jan Blad, Erland Erlandsson. Nedre raden: Caroline Cederblad, Madeleine Brehmer, Lena Holst, H.K.H. Prins Carl Philip.

Jan Blad och Erland Erlandsson, Amokabel, Kronobergs län

… för att ha byggt upp ett lönsamt företag med unik teknik och genom sin stiftelse skapat en långsiktig ägarstruktur som stödjer hembygden.

Det första bolaget i Amokabelkoncernen grundades 1992 av Jan Blad och Erland Erlandsson. Huvudkontor och fabrik finns i småländska Alstermo. Koncernen har sedan dess konstant vuxit genom förvärvade och nystartade bolag och har idag verksamhet även i Indien, England, Norge och Australien. Med ett omfattande agent- och distributionsnät har man en stark global närvaro. Kablar av olika slag är fokus för produktionen. Amokabel ägs sedan 2016 i huvudsak av Blad och Erlandssons stiftelse för att på så sätt kunna säkra koncernens fortsatta förankring i Alstermo samt se till att en del av framtida vinster går till näringslivsutveckling och ungdoms- och utbildningsverksamhet i regionen.

Förslagsställare är ledamoten Hans Ahlin

Magnus Bolin, Gotlandsägg, Gotlands län

… för att ha byggt upp ett företag från grunden och ständigt legat steget före i branschens miljöarbete.

Magnus Bolin är grundare och ägare av Gotlandsägg och förutvarande vd. 1992 började Bolin med äggproduktion i Stenkyrka på Gotland – med 2 500 frigående höns trots att experterna avrådde. Men sedan kom diskussionen om burhöns. Gotlandsägg blev då en av de första anläggningarna i Sverige som godkändes enligt »Astrid Lindgren-lagen«, lagen om förbud mot burar för värphöns. Gotlandsägg har idag 24 externa producenter som levererar ägg till packningscentralerna i Stenkyrka och i Ruda i Småland. År 2018 utökades verksamheten med Pannkaksfabriken i Tingstäde, ett resultat av funderingar på vad man kan göra med överskottsägg.

Förslagsställare är ledamoten Gunilla Engelbert

Sällskapets medaljutdelningar

Madeleine Brehmer och Caroline Cederblad, Sabis, Stockholms län

… för att ha vidareutvecklat ett familjeföretag i matbranschen trots coronakrisens utmaningar.

Med anor i matbranschen i Stockholm sedan 1874 ägs företaget Sabis sedan 1946 av familjen Andersson. Sedan 2010 drivs det med systrarna Madeleine Brehmer som vd och Caroline Cederblad som styrelseordförande, den tredje generationen Andersson. Med 700 medarbetare säljs varor och tjänster för drygt en miljard kronor per år i matbutiker, restauranger, caféer samt hotell- och mötesanläggningar. Hotell är ett affärsområde som systrarna har utvecklat med starka destinationer som Fågelbrohus, Krusenberg herrgård och Smådalarö Gård. Visionen är att skapa »Sveriges bästa kundupplevelser inom mat & möten!« på och genom fysiska platser.

Förslagsställare är ledamoten Eva Swartz Grimaldi

Lena Holst, Starka, Skåne län

… för att i tredje generationen ha tagit familjeföretaget till en ny nivå med långsiktigt och hållbart byggande.

Starka grundades 1930 och är fortfarande ett familjeägt företag, som tillverkar prefabricerade betongprodukter till byggnader av olika slag och stödmurar. Lena Holst är koncernchef och driver företaget tillsammans med sina släktingar. Genom förvärv och avyttringar har man idag verksamhet i Kristianstad, Arboga och Ängelholm samt kontor i Lund och omsätter med 280 medarbetare över en halv miljard kronor. Att driva familjeföretag är ett sätt att leva, har hon tidigare sagt och jämfört familjeföretaget med en klenod, där den generation som leder företaget just nu har fått ett ansvar att vårda och våga driva efter varje tids förutsättningar. Företagets omfattande hållbarhetsarbete är ett samtida exempel på detta.

Förslagsställare är tidigare näringslivsmedaljören Carin Stoeckmann

Edward Liepe, Saturnus, Skåne län

… för att ha tagit vara på möjligheterna till företagsutveckling i ett nytt skede med avreglering av alkoholtillverkningsmonopolet.

Saturnus startade 1893 en inhemsk tillverkning av glögg, likör, essenser och spirituosa. 1920 köptes företaget av Arvid Liepe. När Edward Liepe i fjärde generationen tog över vd-posten var affärsidén densamma. När sedan monopolet för alkoholtillverkning avskaffades i och med Sveriges inträde i EU, började Saturnus som första privata företag sedan 1917 att tillverka alkoholdrycker. Saturnus är Sveriges största glöggproducent och nu säljs även Skärgårdssnapsen i Kina. Företaget är lokaliserat i Fosieby utanför Malmö och omsätter idag över 212 miljoner och har 30 anställda. Femte generationen är nu på väg att axla ansvaret.

Förslagsställare är ledamoten Anneli Hulthén

David Modig, Modig MachineTool, Kalmar län … för att ha förädlat ett klassiskt småländskt verkstadsföretags produkter och tagit dem ut i världen.

Familjeföretaget Modig MachineTool konstruerar och tillverkar precisionsmaskiner, främst till flyg- och fordonsindustrin. Det globalt framgångsrika företaget startade i småländska Virserum 1947 som Bröderna Modigs Mekaniska Verkstad. Med David Modig vid rodret, i tredje generationen, har företaget flyttat sin verksamhet till Kalmar och ut i världen, inte minst USA. De har i dag 120 anställda och 585 miljoner kronor i omsättning. Modig ritar maskinerna själv och anpassar dem efter önskemål från kund, men också efter vad han själv tycker kan förbättras. Maskinerna används bland annat för att tillverka detaljer till flygplansvingar och batterilådor i elbilar. Han har beskrivit sig själv som en utpräglad tävlingsmänniska med en stark passion för sitt företag.

Förslagsställare är ledamoten Hans Ahlin

Sällskapets medaljutdelningar

Riksförbundet Svensk Trädgård

delade ut trädgårdsmedaljer

Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer för »odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling« delas årligen ut av Riksförbundet Svensk Trädgård till personer som bidragit till att främja trädgårdskonst, odling eller forskning om trädgård.

2023 års trädgårdsmedaljer tilldelas hortonom och växtskyddsexpert Barbro Nedstam, Alnarp, biodlare och forskaren, Charlott Fabricius Kristiansen, Tjällmo, och trädgårdstekniker och utomhuspedagog Torsten Kellander, Färjestaden. Medaljerna de -

lades ut den 19 augusti i Stockholm i samband med Riksförbundet Svensk Trädgårds årliga Sommarmöte. Närvarande var delar av Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelse och kansli, samt förbundsdirektör Inger Ekrem.

Barbro Nedstam är en högt respekterad hortonom och växtskyddsexpert. Baserad i Alnarp har hon ägnat sitt liv åt att utveckla vår förståelse för biologiskt växtskydd och att övertyga trädgårdsmästare och fritidsodlare om att använda sig av nyttodjur i stället för

2023 års medaljörer tillsammans med representanter från Riksförbundet Svensk Trädgård. Från vänster förbundsdirektör Inger Ekrem, medaljörerna Barbro Nedstam, Torsten Kellander och Charlott Fabricius Kristiansen samt styrelseordförande Karina Brozinic.

kemiska växtskyddsmedel. Detta pionjärarbete har utgjort ett viktigt bidrag till utvecklingen och den tilltro och starka ställning som biologiska växtskyddsmetoder har idag. Hon har under många år varit anställd på Jordbruksverkets Växtskyddscentral i Alnarp, där hon ansvarat för att ta fram riktlinjer inom trädgård för användning av biologisk bekämpning i Sverige. Biologiskt växtskydd eller biologisk bekämpning kräver stor kunskap och förståelse för samspelet mellan organismer och innebär att olika slags växtskadegörare kan kontrolleras på ett skonsamt sätt. Det görs till exempel med hjälp av insättningar av nyttodjur eller behandling med olika mikroorganismer som på olika sätt hämmar de skadliga organismerna. Den största fördelen med biologisk bekämpning är att den inte tillför främmande ämnen till miljön som kan ge skadliga effekter på ekosystemen. Dessutom är det mindre sannolikt att patogener och djur som är föremål för biologiska bekämpningsmetoder utvecklar resistens över tid. Sammantaget är biologisk bekämpning ett viktigt och mycket effektivt tillvägagångssätt för att hantera populationer av skadegörare och upprätthålla grödors hälsa och produktivitet på ett mer hållbart och miljövänligt sätt. Barbro har publicerat en lång rad rapporter och faktablad om biologisk bekämpning som fortfarande är högaktuella.

Charlott Fabricius Kristiansen är utbildad naturpedagog, biodlare, rådgivare och folkbildare. Hon driver eget företag och är anställd som forskare och rådgivare på Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på bihälsa och pollinering. I nära 25 år har hon ägnat sig åt biodling i Östergötland respektive Hässelby där hon har en visningsbigård. Tillsammans med sin man dri-

ver hon Apinordica, ett företag med Svenskt Sigill och Krav-certifiering, som säkerställer biodling av högsta kvalitet. Hon har under en period ansvarat för bisamhällena på Haga slott.

Charlotts arbete som biodlare och naturpedagog har varit avgörande för att öka medvetenheten om den betydelsefulla roll som bin och pollinatörer spelar i vårt ekosystem. Hon är en inspiration, och hennes arbete fungerar som ett lysande exempel på den positiva inverkan som en hängiven individ kan göra på världen.

Torsten Kellander är trädgårdstekniker och utomhuspedagog, som har gjort betydande insatser inom området utomhuspedagogik. Bosatt på Öland med över 20 års erfarenhet av skolträdgårdar är han en enastående utomhuspedagog, som har spridit idéerna om odling och glädjefylld matematik genom Movium Mattelabb. Han har arbetat på SLU sedan 1972 och på Torslunda försöksstation sedan 1983, då den flyttades från Ekerum till gamla prästgården i Torslunda, Öland. På Torslunda ansvarade Torsten för försöksodlingar av till exempel bruna bönor och lök men också nya grödor för Sverige som olika bladkryddor på friland, quinoa och havtorn. Hans arbete har haft en betydande inverkan på utvecklingen av trädgårdspedagogiken i regionen.

Torsten har utbildat fler än 5000 pedagoger och hans arbete har inspirerat både pedagoger och studenter. Hans passion för barns lärande, utomhuspedagogik och trädgårdsodling som en del i kretsloppet har varit avgörande för utomhuspedagogikens genomslag i Sverige och han är en sann inspiratör inom området.

Sällskapets medaljutdelningar

Hantverkarna Stockholm

delade ut hantverksmedaljer

Den 1 november ägde Hantverkarna Stockholms årliga gesäll- och mästarbrevsutdelning rum i Blå hallen i Stockholms stadshus. Utöver att närmare 300 skickliga hantverkare från hela landet fick ta emot sina gesäll- och mästarbrev, delades även Kungl. Patriotiska Sällskapets hantverksmedalj ut till fyra framstående hantverkare. Dessa är dockmakaren Arne Högsander, glasblåsaren Gunilla Kihlgren, rustningsmakarmästaren

Albert Collins samt hattmakarmästare och modistmästare Lisa Franzén.

Medaljerna utdelades av Kungl. Patriotiska Sällskapets ordförande Christina von Arbin. De lokala hantverksföreningarna har nominerat och Hantverkarna Stockholms medalj- och stipendiekommitté har sedan berett nomineringarna innan de skickades till Sällskapets kansli för slutberedning.

Medaljörerna Gunilla Kihlgren, Albert Collins, Arne Högsander, Sällskapets ordförande Christina von Arbin och medaljören Lisa Franzén.

Legendarisk mask- och dockmakare

Konstnären, mask- och dockmakaren Arne Högsander är en av svenska scenkonstens legendarer. Sedan 1960 har han skapat marionetter, masker och scenografi till film, tv, opera, dans och inte minst marionetteater. Han har bland annat arbetat med Ingemar Bergmans filmer Trollflöjten och Fanny och Alexander. Han har även jobbat med produktioner för SVT, Dramaten, Stockholms stadsteater, Malmö Musikteater med flera. Han ställer fortfarande ut sina verk och är dessutom mannen bakom musikgruppen Teddybears karaktäristiska björnmasker.

Hantverksmedaljören Albert Collins är Sveriges första rustningsmakarmästare på över 200 år.

Fyrtio år i egen glashytta

Gunilla Kihlgren är glasblåsare med egen glashytta (Kihlgrens glashytta) i Hägersten, Stockholm. Hon har varit verksam i snart fyrtio år och har ställt ut i ett flertal gallerier och museer både i Sverige och utomlands. Vid sidan av studioarbetet har hon varit aktiv i flera konstnärsorganisationer och även undervisat på både Konstfack och Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Skalan i hennes glasverk varierar från små inredningsobjekt till offentlig rumslig gestaltning. Det mesta blåser hon själv i den egna hyttan men när det krävs speciella tekniker eller material samarbetar hon med verkstäder i exempelvis Tjeckien och Italien.

Fö rsta rustningmakarmästaren sedan 1781

Att Albert Collins föll för rustningsmakeri brukar han förklara med att det var nyårsdagens traditionella matiné Ivanhoe som väckte hans nyfikenhet på just rustningar. Eftersom yrket inte hade funnits i Sverige på fler sekler var Albert tvungen att under många, långa år lära sig själv och prova sig fram utifrån vad han lärde sig av silversmeder och plåtslagare. När han inledde sin bana fanns det inte heller tillgång till några Youtube-filmer eller andra guider på nätet. Som mästarprov tillverkade Albert en rustning, med två av Erik XIV:s rustningar från 1560-talet som förlagor. När han 2020 blev den första rustningsmakarmästaren sedan 1781 innebar det också att yrket var officiellt återinfört i Sverige.

Sällskapets medaljutdelningar

Världens sista hattmakarmästare

Lisa Franzén har jobbat med hattar och huvudbonader sedan 1995. År 2000 mottog hon gesällbrev i modistyrket och år 2003 mottog hon sitt gesällbrev i hattmakaryrket. Samma år startade hon Franzén Hattmakeri i Göteborg. Som första kvinnan i Sverige mottog Lisa mästarbrev i hattmakaryrket år 2011. Lisa mottog även sitt mästarbrev som modist 2021.

– Jag känner en stor ära, stolthet och ödmjukhet inför att få ta emot Kungliga Patriotiska Sällskapets Hantverksmedalj. Hattmakaryrket är ett av Sveriges äldsta hantverksyrken med anor tillbaka till 1500-talet. Att mitt arbete för Hattmakaryrkets överlevnad och sårbarhet lyfts fram och blir belyst är viktigt, säger Lisa Franzén.

När Lisas hattmakarmästare gick bort 2021 blev hon Sveriges enda hattmakarmästare, något som hon berättar var en skrämmande känsla. Men det skulle bli ännu mer skrämmande.

– I februari 2023, efter en stipendieresa till London, fick vi bekräftat att jag är världens sista hattmakarmästare som fortfarande behärskar hela hattmakaryrket och kan tillverka samtliga hattmodeller enligt traditionella tekniker. Detta har skakat mig i grunden och vänt upp och ned på min tillvaro. Varje beslut jag tar framåt kommer påverka mitt yrke in i framtiden och dess överlevnad.

Med tanke på yrkets sårbarhet finns det ett stort behov av att hitta lärlingar.

– Jag kommer omöjligt klara av att bära yrkets överlevnad ensam. Men det krävs inte bara lärlingar utan också ekonomisk stöttning för att kunna fortsätta arbetet med att bevara hattmakaryrkets arbetstekniker, verktyg och mycket genom dokumentation både i skrift och rörlig bild. Att hattmakaryrket uppmärk-

och

sammas och lyfts fram på detta sätt bidrar till att väcka intresset för att hitta eldsjälar som tillsammans med mig vill rädda hattmakaryrket från att försvinna.

Lisa jobbar aktivt för att lyfta statusen på hattmakaryrket och för att stärka yrkets framtida livskraft –inte minst för att hedra alla tidigare generationer av hattmakare.

– Jag ser två stora utmaningar som direkt hotar hattmakaryrket. Det är dels den utbredda okunskapen om hattmakaryrket, dels missbruket av yrkestiteln hattmakare. På 50 år har kunskapen om vad en hattmakare gör gått förlorad. Den största missuppfattningen är att modist och hattmakare är samma yrke. Något som är fullständigt felaktigt. Det är två helt olika yrken.

Hantverksmedaljören Lisa Franzén är både hattmakarmästare –

modistmästare.

Kulturarvsmedaljer till Tina och Ulrik Swedrup

Den 6 december 2023 tilldelades Tina och

Ulrik Swedrup, ägare av Märta Måås-Fjetterström AB, Kulturarvsmedaljer av Kungl. Patriotiska Sällskapet. Detta för att de driver och bevarar ett svenskt kulturarvsföretag med produkter av högsta hantverkskvalitet och gjort det känt i världen. Ledamoten i Sällskapet riksmarskalk Fredrik Wersäll, överlämnade medaljerna vid Sällskapets decembermiddag.

– Att förvalta ett kulturarv kräver passion, uthållighet och uppoffringar, säger de förslagsställande ledamöterna överintendent Margareta Nisser Dalman och biskop Johan Dalman. Allt detta stämmer in på familjen Swedrup som övertalades att ta över Märta MååsFjetterström AB år 2001. De hade då under många år samlat MMF-textilier med samma passion som de se -

dan har drivit verksamheten. De ställer samma kvalitetskrav på produktionen av mattor och vävnader som Märta Måås-Fjetterström själv gjorde. I väveriet i Båstad värnar man hantverket och kunskapsförmedlingen. Konstväverskorna står i centrum och omsorgen om dem är stor.

Grundbulten i verksamheten är den svenska textilkonstnären Märta Måås-Fjetterströms (1873–1941) efterlämnade mönster och 670 originalskisser, men ett sätt att föryngra Måås-Fjetterströms arv är att samarbeta med nutida konstnärer och formgivare. Skicklig marknadsföring, trendsättande kunder och ett gott samarbete har bidragit till att företaget har rönt betydande framgångar internationellt. I dag finns förutom väveriet i Båstad också ett showroom i Stockholm.

Kulturarvsmedaljörerna Tina och Ulrik Swedrup tillsammans med ledamoten riksmarskalk Fredrik Wersäll och ordförande Christina von Arbin.

Sällskapets medaljutdelningar

– Hedrande och glädjande att få medalj för vår kulturarvsgärning, det är med ödmjukhet över att, tillsammans med världens bästa väverskor, lyckats lyfta varumärket Märta Måås-Fjetterström till den nivå hon själv hade under sin levnad, säger medaljmottagarna Tina och Ulrik Swedrup.

Båda makarna Swedrup har arbetat med stort intresse för människor och konst hela livet. De fastnade tidigt för Märta Måås-Fjetterströms osvikliga känsla för balansen mellan färg och form. Framtiden tror de ligger i den internationella marknaden som uppskattar denna »Garbo«-liknande juvel.

Märta Måås-Fjetterström (1873–1941) vid sitt arbetsbord.

Nedan till vänster: Matta utifrån en av de 670 originalskisserna Till höger: Väveriet i Båstad. På bilden konstväverskan Petra Elström.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Den 6 december 2023 tilldelades Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik särskilt neonatologi och f.d. överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Medalj för betydande fostrargärning. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatten och hans populärvetenskapliga författarskap. Ledamoten i Sällskapet riksmarskalk Fredrik Wersäll överlämnade medaljerna vid Sällskapets decembermiddag.

Hugo Lagercrantz är en av Sveriges mest framstående läkare och forskare inom barnmedicin. Hans och andras forskning om plötslig spädbarnsdöd ledde på tidigt 1990-talet fram till rådet att spädbarn bör placeras på rygg för att förebygga plötslig spädbarnsdöd – en enkel åtgärd som på ett decennium minskade dödligheten från 1,2 promille per år till 0,2 promille bland svenska spädbarn.

– Lagercrantz har alltid varit starkt engagerad i samhällsdebatten och på senare tid bland annat flitigt diskuterat värdet av den tidiga digitaliseringen på förskolenivå och med stöd i forskningen hävdat att den kan vara hämmande för hjärnans tidiga utveckling, berättar den förslagsställande förvaltningsutskottsledamoten Mårten Rosenqvist, professor och tidigare förste livmedikus.

Genom åren har Hugo Lagercrantz författat en rad populärvetenskapliga böcker som blivit bästsäljare, däribland I barnets hjärna . Som forskare har han inte tvekat att stå upp för den akademiska friheten.

Hugo Lagercrantz uttrycker en stor tacksamhet för erkännandet och påpekar att när han först gick ut med rådet om att spädbarn skall sova på rygg respek-

Hugo Lagercrantz, mottagare av Medalj för betydande fostrargärning.

tive att små barn skall undvika skärmtittande, så mötte han hårt motstånd inte minst från kolleger.

– Jag är förstås mest stolt för att vi bidrog till att minska förekomsten av plötslig spädbarnsdöd genom att rekommendera ryggläge, berättare medaljören. Stolt också över att ha bidragit till att vården av för tidigt födda barn förbättrats genom mer human behandling, bättre smärtlindring, andningshjälp med CPAP istället för respirator samt känguruvård. Han har bekräftat att det nyfödda barnets hjärna inte är en tom tavla (tabula rasa) utan att det kan vara medvetet om exempelvis smärta.

Sällskapets medaljutdelningar

Medaljer som löses ut

Under 2023 utdelades totalt 168 belöningsmedaljer och gåvor varav 148 genom ansökningar från företag, församlingar, kommuner, regioner och organisationer. Av belöningarna beviljades 9 medaljer för betydande gärning varav 7 externt ansökta, 2 Emmerymedaljer för långvarig uppskattad tjänst till sjöss och 139 medaljer eller annan hedersgåva, såsom guldarmband med miniatyrmedalj eller guldklocka, för uppskattad arbetsinsats. Kansliet bereder inkomna ansökningar som sedan läggs fram för förvaltningsutskottet.

Bland beställarna finns ABB, Borås Stad, Centiro Solutions, Folktandvården Sörmland, GAC Shipping, Hiatchi Energy, Jernkontoret, Järfälla kommun, Kultur i kvadrat/Mariedals slott, Kungl. Vetenskapsakademien, Moderata Samlingspartiet, Mölndals pastorat, NCC Industry, NP Nilssons Trävaru, Region Jönköping, Region Skåne, Region Sörmland, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sala kommun, Schenker, Sjukhusen i väster, SKF, Soya Group, Stiftelsen Danviks hospital, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Stora Sköndal, Stockholms Konserthusstiftelse, Svensk Fastighetsförmedling, Svenska Flygsportförbundet, Svenska Frimurar Orden samt dess museum, Svenska Kennelklubben, Sveriges Generalkonsulat i Sankt Petersburg, Ulinco Vulctech, Västra Götalandsregionen, Wallenius Marine, Wallenius Wilhelmsen Ocean samt Walleniusrederierna.

I Riksarkivet i Arninge förvaras Sällskapets arkivhandlingar. Dit kan den som söker information om äldre utdelade medaljer vända sig.

Medaljutdelningar hos beställare

Organisten belönades för betydande gärning

Den 4 juni 2023 avtackades organisten Birgitta Landgren efter 42 års tjänstgöring i Stensjöns församling i Mölndal, strax söder om Göteborg. Dagen inleddes med festlig högmässa med kyrkokören och trumpetist, därefter vidtog mingel med uppskattningsvis 130 deltagare, församlingsbor, familj och många körsångare i alla åldrar.

Birgitta fick också motta många videohälsningar från tidigare korister som ville instämma i den allmänna tacksamheten. När Birgitta avslutar sin tjänst har hon 6 körer med sammanlagt omkring 200 sångare från förskole- till 90-årsåldern. Hela församlingen hade varit med i insamlingen till medaljen från Kungl. Patriotiska Sällskapet och tillsammans med utmärkelsen överlämnades därför en tabula gratulatoria med namnen på alla som bidragit.

Förutom Medalj för betydande gärning från Sällskapet fick Birgitta Landgren även Kyrkosångsförbundets guldmedalj för dirigenter.

Medaljmottagare hos beställare (Medaljer tilldelas efter runt 25 år om inget annat anges.)

Medalj för betydande gärning i första storleken

Grubbström, John, Svenska Flygsportförbundet, efter 25 år

Jäderlund, Magnus, Svenska Frimurare Ordens Museum, efter 32 år

Strömberg, Anders, Svenska Frimurare Ordens Museum, efter 29 år

Westrup, Peter, Svenska Frimurare Ordens Museum, efter 31 år

Åsén, Ulf, Svenska Frimurare Ordens Museum, efter 29 år

Medalj för betydande gärning i andra storleken

Landgren, Birgitta, Mölndals pastorat, efter 42 år

Fröberg, Ingvar, Svenska Frimurare Ordens Museum, efter 33 år

Emmerymedaljen – För långvarig uppskattad

tjänst till sjöss (delas endast ut i första storleken)

Andersson, Sven-Åke Staffan, Wallenius Marine

Marcel Nilsson, Robert, Wallenius Marine

Medalj för uppskattad arbetsinsats i andra storleken

Andersson, Monica, Borås Stad

Aspling, Björn, Borås Stad

Bergström, Therese, Borås Stad

Björk, Johan, Hitachi Energy Sweden

Broman, Per, Västra Götalandsregionen

Campos, Manuel, Svensk Fastighetsförmedling

Carlsson, Anders, Centiro Solutions

Druzhko, Alexander, ABB

Edfeldt, Rickard, Järfälla kommun

Edfors, Peter, Schenker

Ek, Stefan, Moderata Samlingspartiet

Ekblad, Kjell, Borås Stad

Enarsson, Jörgen, Region Sörmland

Engström, Josef, Borås Stad

Eriksson, Astrid, Region Sörmland

Ewertz Andersson, Magnus, Västra Götalandsregionen

Fahlberg, Jon, Västra Götalandsregionen

Forsberg, Bernt, Sala kommun

Fränding, Niklas, Svensk Fastighetsförmedling

Fulke, Johan, GAC Shipping

Gudmundsson, Elisabeth, Hitachi Energy Sweden

Gunnarsson, Kent, Borås Stad

Gunnarsson, Ulrika, Borås Stad

Gustavsson, Eva, Moderata Samlingspartiet

Hagberg, Joakim, Borås Stad

Halldén, Patrik, GAC Shipping

Hamnebo, Marcus, Borås Stad

Hjärtberg, Jenny, Borås Stad

Hornjak, Josef, Borås Stad

Hultin, Mathias, Centiro Solutions

Jacobsson, Liselotte, Västra Götalandsregionen

Johansson, Marco, Västra Götalandsregionen

Karlsson, Anders, Västra Götalandsregionen

Karlsson, Göran, Stiftelsen Nordiska museet

Khan, Irshad, Stiftelsen Stora Sköndal

Kronvall, Magnus, Västra Götalandsregionen

Linders, Johan, Region Skåne

Lund, Lena, Sjukhusen i väster

Lundqvist, Carina, Västra Götalandsregionen

Malmberg, Urban, Borås Stad

Markova, Viliana, Borås Stad

Norén, Annika, Borås Stad

Olausson, Jonas, Centiro Solutions

Olausson, Martina, Västra Götalandsregionen

Paakkonen, Maria, Borås Stad

Reidner, Mathias, Borås Stad

Rydh, Conny, Borås Stad

Sixt Börjesson, Malin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Steen, Henrik, ABB

Stenlund, Jenny, Borås Stad

Suokas, Tomi, Borås Stad

Svensson, Claes Göran, Mariedals slott, efter 65 år

Tanghöj, Hans, Region Sörmland

Uhrdin, Inger, Schenker

Utter, Johan, Borås Stad

Wallin, Leif, Stiftelsen Nordiska museet

Westberg, Staffan, Västra Götalandsregionen

Wetterholm, Petra, Västra Götalandsregionen

Älvebrandt, Kristina, Borås Stad

Medalj för uppskattad arbetsinsats i tredje storleken

Aksell, Karl-Johan, NCC Industry

Anders Axelsson, Region Jönköpings län

Berner, Johan, Region Jönköpings län

Björk, Hans, SKF Sverige

Ekvall, Mats, Ulinco Vulctech, efter 35 år

Freij Sandström, Harriet, Region Jönköpings län

Häkli, Eija, Svenska Frimurarorden, efter 30 år

Johansson, Lars, NCC Industry

Kellström, Anna, SKF Sverige

Kononova, Elena, Sveriges Generalkonsulat i St Petersburg

Kontturi, Sami, SKF Sverige

Lindström, Mårten, Region Jönköpings län

Olausson, John, NCC Sverige

Roesberg, Kenneth, NP Nilssons Trävaru, efter 40 år

Rogenfelt, Eva, Region Jönköpings län

Guldklockor för uppskattad arbetsinsats

Andersson, Kjell, Svensk Fastighetsförmedling

Bergendahl, Petra, Stiftelsen Stora Sköndal Blomqvist, Dan, Stockholms Konserthusstiftelse, efter 36 år

Blondell, Jonas, Wallenius Marine

Claesson, Ola, Svensk Fastighetsförmedling

Clasén, Marie-Louise, Wallenius Wilhelmsen Ocean

Edvall, Torbjörn, Soya Group

Ekholm, Ralf, Svenska Kennelklubben

Erikson, Beatrice, Wallenius Wilhelmsen Ocean

Ericsson, Helen, Stiftelsen Stora Sköndal

Fryksäter, Peter, Svenska Kennelklubben

Helgesson, Mona, Stiftelsen Stora Sköndal

Sällskapets medaljutdelningar

Lars Johansson och Karl-Johan

Aksell, stolta medaljörer från NCC.

Stiftelsen Skansen belönade trädgårdsmästaren Viveca Lindblad, snickaren Mikael Strömberg och producenten Anette Björlin. Hedersgåvorna delades ut under 2023 men beviljades 2022.

Glatt överraskningsfirande för Claes Göran Svensson på Mariedals slott efter en 65 år lång uppskattad arbetsinsats. Redan som 15-åring började han sin anställning.

Elevassistenten Annika Norén, cafeteriaföreståndaren Emina Beganovic, kocken Marita Eliasson och skoladministratören Adriana Liedner firades av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Borås Stad.

Jubilaren Magnus Strand från Schenker brukar vanligtvis vara den som beställer till andra på företaget, men så äntligen blev det hans tur att bli firad efter 25 år på företaget. Medaljen beviljades under 2022, delades ut under 2023 och Magnus kompletterade under året även med en miniatyrmedalj.

Ivarsson, Anette, Svensk Fastighetsförmedling

Jansson, Helena, Stiftelsen Stora Sköndal

Johansson, Maria, Stiftelsen Stora Sköndal

Källman, David, Stiftelsen Stora Sköndal

Lestaric, Aleksander, Moderata Samlingspartiet

Lindberg, Magnus, Wallenius Wilhelmsen Ocean

Sjölin, Ann, Svensk Fastighetsförmedling

Thyberg, Anders, Walleniusrederierna

Troell, Max, Kungl. Vetenskapsakademien

Videfors, Bengt-Göran, Wallenius Marine

Wistrand-Lavotha, Anette, Stockholms Konserthusstiftelse, efter 41 år

Guldarmband för uppskattad arbetsinsats

Andersson, Patrik, Svensk Fastighetsförmedling

Artursson, Lorena, Borås Stad

Attestå, Helena, Borås Stad

Axelsson, Helén, Jernkontoret

Back, Lotta, Region Sörmland

Svenska Frimurare Ordens Museum premierade Peter Westrup, Ulf Åsén, Anders Strömberg, Magnus Jäderlund och Ingvar

Fröberg för deras långa och ideella arbete med att öppna upp Svenska Frimurarorden för allmänheten.

Beganovic, Emina, Borås Stad

Berg Andersson, Catrin, Borås Stad

Berggren, Magnus, Wallenius Marine

Bjurstam, Stina, Region Sörmland

Bådenfalk, Magdalena, Folktandvården Sörmland

Crepin, Anne-Sophie, Kungl. Vetenskapsakademien

Dalmyr, Linda, Borås Stad

Echénique, Delphine, Wallenius Wilhelmsen Ocean

Ekström, Anne-Marie, Borås Stad

Eliasson, Marita, Borås Stad

Ericsson, Annica, Soya Group

Fridén, Marie, Borås Stad

Förster, Angelika, Borås Stad

Gustafsson, Elisabeth, Borås Stad

Gustavsson, Elisabeth, Stiftelsen Stora Sköndal

Hellsten, Ulrika, Stiftelsen Danviks hospital

Holgersson, Hanna, Västra Götalandsregionen

Johansson, Rita, Borås Stad

Jonsson, Heidi, Folktandvården Sörmland

Jonsson, Tomas, Region Sörmland

Järlefjord, Alexandra, Borås Stad

Jörnbro, Birgitta, Borås Stad

Köhle, Pernilla, Stiftelsen Stora Sköndal

Liedner, Adriana, Borås Stad

Liljeroos Tanghöj, Åsa, Region Sörmland

Möller Westling, Maria, Region Sörmland

Olivares Fierro, Jessica, Stiftelsen Stora Sköndal

Sahlberg Pagi, Petra, Borås Stad

Thureson, Liwayway, Borås Stad

Tiryaki, Müyesser, Stiftelsen Stora Sköndal

Tobiasson, Malin, Borås Stad

Törngren, Linda, Stiftelsen Skansen

Uddgren, Jacqueline, Borås Stad

Vrbanjac, Saima, Borås Stad

Wallén, Anne, Svensk Fastighetsförmedling

Österholm, Margareta, Svensk Fastighetsförmedling

SKF firade delade under 2023 ut Sällskapets hedersbelöningar vid två gratifikationsfester. Den som delade ut första festens medalj är SKF Sveriges personalchef Fredrik von Elek och medaljen tilldelades Sami Kontturi.

Så här såg det ut inför en av utdelningarna.

Samtliga av Sällskapets utmärkelser åtföljs av ett diplom. Just detta tillhör jubilaren Sami Kontturi.

Vid andra gratifikationsfesten fick Hans Björk ta emot en medalj av Thomas Fröst från SKFs koncernledning

Jubilaren Anna Källström firades efter 25 år på SKF. Även hennes medalj utdelades av Thomas Fröst.

Belöningsmedaljer i historia och nutid

Kungl. patriotiska sällskapets utdelning av belöningar bygger på traditioner från 1700-talet. Till att börja med delade

Sällskapet framför allt ut skådepenningar, bägare, skedar, halskedjor och hattband. År 1802 fick Sällskapet tillstånd av Kungl. Maj:t att dela ut medaljer avsedda att bäras. Man beslöt att dessa medaljer skulle bäras i ett band till hälften halmgult, till hälften gräsgrönt, en symbolisk påminnelse om Sällskapets intresse för jordbrukets utveckling, dåtidens huvudsakliga näringsliv.

Sällskapet delar i dag ut egna medaljer och hedersbevis inom olika verksamhetsområden. Dessutom kan företag, organisationer eller enskilda personer ansöka om medaljer och övriga hedersbevis, såsom armband med miniatyrmedalj, medaljdosa och armbandsur, för uppskattad arbetsinsats eller betydande gärning. Flera av medaljerna är formgivna av skulptören, medalj- och myntformgivaren Ernst Nordin. Sällskapets medaljer tillverkas av företaget Svenska Medalj i Eskilstuna.

Medalj för uppskattad arbetsinsats

delas ut i två storlekar, andra och tredje storleken (motsvarande 9:e och 8:e storleken). Den större medaljen delas ut efter anställning i 20 års tid. Den mindre medaljen delas ut efter anställning i 15 års tid. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning samt kommunal eller landstingskommunal myndighet, hos vilken den föreslagna är eller har varit anställd.

Emmerymedaljen

delas ut som belöning för långvarig uppskattad tjänst till sjöss i första storleken (motsvarande 11:e storleken). För att komma ifråga för denna medalj erfordras en tjänstetid av minst 15 år i befälsställning till sjöss inom samma företag. Förslag kan inges av den arbetsgivare hos vilken den föreslagne varit anställd.

Medalj för betydande gärning

delas ut i två storlekar, första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken), som belöning för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller annan ideell verksamhet som är av långvarigt slag och särskilt betydande för det svenska samhället. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning eller offentlig institution.

Sällskapets medaljutdelningar

Näringslivsmedaljen

– för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv

Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Den delas ut i första storleken (motsvarande 11:e storleken).

Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis utdelas årligen efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Kulturarvsmedaljen

– för bevarande av svenskt kulturarv

delas ut av Kungl. Patriotiska Sällskapet sedan 2012 och ges i första storleken (motsvarande 11:e storleken). Sällskapet vill lyfta fram betydelsen av de många oegennyttiga och engagerade arbetsinsatser som görs i syfte att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Medaljen utdelas efter förslag från ledamöter av Sällskapet.

Trädgårdsmedaljen

– för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling

utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) efter förslag av hushållningssällskap eller berörd intresseorganisation. Kungl. Patriotiska Sällskapet delar sedan många år ut medaljen i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård.

Hantverksmedaljen

– för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet

utdelas i silver i första och andra storleken (motsvarande 11:e och 9:e storleken) på förslag av styrelsen för branschorganisation (såsom exempelvis Stockholms Hantverksförening).

Fostrargärningsmedaljen – för betydande fostrargärning

År 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form med Sällskapets emblem som motiv. Den senaste varianten av denna version är designad av Stefan Siljemar. Medaljen utdelas i första storleken (motsvarande 11:e storle ken) inom »uppfostrans och lärandets områden« efter förslag från ledamöter av Säll skapet.

STIFTELSEN FREDRIK BJÖRNS DONATIONSFOND

Donationsfondens bidrag går till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län med en pension eller inkomst under fyra prisbasbelopp.

Fredrik Björn och hans donation

Stiftelsens donator Fredrik Björn ägnade sig efter en medicinsk examen i Uppsala 1875 åt fortsatta privata studier. Han kom småningom att arbeta med drogsamlingen, det vill säga läkeväxterna, på Karolinska Sjukhuset där Kungl. Patriotiska Sällskapets sekreterare professor Severin Jolin var verksam. Fredrik Björn hade även en botanisk mönsterträdgård med bland annat läkeväxter i det som idag kallas Björns trädgård på Södermalm i Stockholm – en trädgård som så småningom uppläts för Stockholms barn att leka i. Fastigheten hade gått i arv på hans mors sida. Fadern, Carl Gustaf Björn, var en framgångsrik trädgårdsmästare och riksdagsman.

Särtryck av minnesteckningen över Fredrik Björn 1855–1915.

Fredrik Björn testamenterade 200 000 kronor av sin efterlämnade förmögenhet till Uppsala universitets botaniska trädgård och samma belopp till Ersta diakonissanstalt, 150 000 kronor till Sophiahemmet, 100 000 kronor till Röda Korset, samma belopp i resestipendier vid Kungl. Tekniska högskolan, 265 000 kronor till andra välgörande inrättningar samt återstående 1 265 000 kronor att lika fördelas mellan Kungliga Operan och Kungl. Patriotiska Sällskapet. Från och med 1920-talet utdelades avkastningen av donationen som pensioner på 800 kronor till »ålderstigna trotjänarinnor, som under minst 20 år haft tjänst i Stockholm, varav minst fem år i samma familj«. Fortfarande delas mindre belopp ut till denna kategori av bidragsmottagare.

Med åren minskade dock antalet mottagare som passade in på beskrivningen i Björns testamente. Därför kom stadgarna att ändras 1986. Sedan dess går stödet även till »diakoner samt behövande kvinnor som under minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner« i Stockholms län.

Stiftelsen Fredrik Björn Donationsfond förvaltas som en till Kungl. Patriotiska Sällskapet anknuten stiftelse. Idag har Donationsfonden tillgångar på drygt 300 miljoner kronor. När vi år 2020 firade att Donationsfonden delat ut bidrag i 100 år, presenterade Sällskapets ordförande Erik Norberg en utförlig minnesteckning över donatorn, som nu föreligger som särtryck och från och med 2021 skickas ut till alla som får bidrag ur fonden. Den kan också läsas på Sällskapets webbplats.

stiftelsen fredrik björns donationsfond

Årets bidragsverksamhet

Bidrag ur Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond delas nuförtiden ut till kvinnor över 50 år som har varit anställda som hembiträde, diakon eller med sjukvårdande uppgifter i minst 15 år i Stockholms län och med en inkomst under fyra prisbasbelopp och med ett kapital som understiger ett prisbasbelopp, Skatteverkets gränser för den som räknas som behövande. Bidragen är skattefria. Bidragens storlek beror på den årliga förvärvsinkomsten och har år 2023 varierat mellan 20 000 och 30 000 kronor.

Under hösten kan medel sökas på särskild blankett som finns på Sällskapets hemsida. Stiftelsen har gått ut med en bred annonsering i gratistidningar och lokalpress i Stockholms län för att få in så många ansökningar som möjligt och är även i kontakt med organisationer som kan hjälpa till med att sprida information om stipendiemöjligheten. Sista dag för ansökan är varje år i slutet av oktober. Sedan fattas beslut vid stiftelsens decembersammanträde och stipendierna betalas alltid ut före jul.

År 2023 inkom 273 (2022: 297) ansökningar till stiftelsen. Av dessa ansökningar var 217 (244) behöriga och kunde därför bifallas, därtill beviljades 4 (4) kvinnor som arbetat som hembiträden stipendier. Det sammanlagda beloppet som kunde beviljas detta år var 6 028 000 (6 478 000) kronor.

Vi kan konstatera att behovet av dessa bidrag är stort och att vi får många förfrågningar från personer som tyvärr inte är behöriga men ändå i stort behov av bistånd på grund av otillräckliga pensioner och ibland olyckliga levnadsomständigheter. Responsen från dem som får bidrag är översvallande stor.

I början av 2000-talet förlorade stiftelsen sin skat-

Deta Liljenfeldt hanterar ansökningarna som kommer in till fonden. De tas in på papper och registreras i en databas. En fullständig digitalisering av arbetsprocessen (med hänsyn tagen till målgruppen) är under utveckling.

tebefrielse, eftersom man inte fann tillräckligt många behöriga destinatärer. Under det gångna året har stiftelsen begärt omprövning av Skatteverkets beslut om inkomstbeskattning för åren 2019–2021. Skatteverket har godtagit denna begäran. Således är stiftelsen åter skattebefriad.

»Ofta har jag inte ens velat gå hem från jobbet«

Kjell Blückert i samtal med Fredrik Björnstipendiaten Lena Lütz som tidigare arbetat som vårdbiträde.

Vi har stämt träff på Järnvägsrestaurangen

Östra Station för en lunch, en av årets Fredrik Björnstipendiater Lena Lütz och jag. Det är praktiskt eftersom Lena bor i Norrtälje och bussen därifrån har Kungl. Tekniska högskolan som ändhållplats. »Är Berit här idag?« frågar Lena servitrisen. Det visar sig att så inte är fallet. Lena känner innehavaren Berit Wahlgren.

Sedan den 1 mars 1935 har restaurangen drivits av samma familj, av Berit sedan 1983 och innan dess av hennes moster Anni Schollin. Den vackra funkismiljön med den ursprungliga NK-inredningen är intakt och maten är svensk husmanskost »med mycket grädde och smör«. »Tack vare vår envishet – vi är äkta rospiggar – har allt bevarats i ursprungligt skick«, kan man läsa på hemsidan.

Lena Lütz är också en äkta rospigg, vilket hörs på hennes mjuka intonation. Barnfödd i Norrtälje, där fadern var skorstensfejarmästare med egen firma. Hon har blivit hembygden trogen, även om hon bott med sin familj i Vallentuna i många år. Sin yrkesbana började hon med några år som hembiträde i familj. Hon är med andra ord en perfekt Björnstipendiat, eftersom donator ursprungligen ville stödja kvinnor som tjänat i familj. År 1986 utvidgades stiftelsens ändamål till att omfatta också kvinnor som »vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner«. Och det har Lena också gjort i hela sitt yrkesliv.

– Hur fick du nys om Fredrik Björns Donationsfond? undrar jag.

– Jo, det var min systerdotter som är sjuksköterska som tipsade mig. Många i vår familj finns inom vårdyrkena och jag kan säga det på en gång: Jag skulle göra

om det igen. Fick jag leva om mitt liv skulle jag inte välja något annat yrke.

På 60-talet gick Lena Lütz en vårdbiträdesutbildning på Karolinska sjukhuset i Stockholm och kände direkt att hon hamnat rätt. Tiden på Radiumhemmets elevhem bär med sig ljusa minnen och kontakter från hela Sverige. När Lena gifte sig och bildade familj kort efter avslutad utbildning, kom hon att flytta till Vallentuna och bli hemarbetande i tolv år.

Lena är sprudlande när hon berättar om sitt yrkesliv. Det märks bortom orden att hennes engagemang är äkta och starkt. Så när hon utbrister »Ofta har jag inte ens velat gå hem från jobbet«, blir det en uppriktig sammanfattning av hennes yrkesliv.

I Vallentuna kommun fick hon möjlighet att vara med och planera för och bygga upp ett nytt demensboende. När hon intervjuades av arkitekt- och konsultfirman om hur hon idealt ville forma ett sådant boende, betonade hon nödvändigheten av små enheter så att det skulle vara lättare med kontinuitet i personalen samt att ett litet kök skulle vara centrum i enheten. Kök förmedlar hemkänsla och samhörighet.

När jag frågar hur hon ser på situationen inom vård och omsorg, nämner hon direkt »statusen på yrket« men nyanserar sig sedan till att det handlar om att visa på och höja upp värdet och behovet av yrket. »Det är inte rimligt att arbete med maskiner ska vara bättre betalt än med människor«, säger hon. Och vi kommer sedan in i ett resonemang om strukturer på arbetsplatser och det goda med en blandning av män och kvinnor, både för patienter och brukare och för att höja statusen på vårdyrkena. Det är som att jämställdheten fortfarande inte nått de klassiska kvinnoyrkena fullt ut.

– Genomgående i beskrivningarna av dina arbets -

stiftelsen fredrik björns donationsfond

platser återkommer du till chefen, hur kommer det sig? frågar jag.

– Chefen styr båten. Hon formar boendet och arbetslaget. Den goda chefen har alltid dörren öppen eller på glänt. Hon tar tag i saker på en gång, reder ut, undviker långbänkar, lyssnar, är rak och bestämd. Jag har haft tur som arbetat med just sådana chefer, säger Lena.

Samtalet glider tillbaka till situationen i vården och Lena betonar vikten av mänsklig närvaro. Många känner sig och är ensamma på vårdboendena och personalen är ofta stressad. Hon ger några exempel ur sin erfarenhet och vi konstaterar båda att robotar knappast är lösningen på detta problem utan människor av kött och blod. Människor gör en både glad och arg.

Det gör sällan maskiner. Ja, djur vore bättre än robotar! Och Lena berättar:

– På en av mina arbetsplatser kunde vi ha en katt. Hon hette Elsa. Hon spred en oerhörd trivsel och ett lugn. Och det märkliga med henne var att när någon blev mycket sjuk och kanske närmade sig slutet ville hon alltid vara i rummet hos den personen. Eller kanske var det inte så märkligt? Det kanske är naturligt.

Lena har haft många sidointressen genom livet. Ishockeyn hade en stor plats i hennes och makens liv, men maken gick tyvärr bort alldeles för tidigt. Sedan några år tillbaka har Lena tillsammans med en bekant tagit initiativ till en öppethusverksamhet för äldre. Man träffas för regelbundna programaktiviteter med musik och underhållning eller lättare föredrag om aktuella ämnen. Exempelvis har man haft besök från polisen för att upplysa om bedrägeriverksamhet och från en kommunal biståndshandläggare. Ofta är stödpersoner och anhöriga också med. Kommunen ställer upp med lokal annars är allt arbete ideellt. Ideell är också den »grannsamverkan« som Lena spontant ägnar sig åt i huset där hon bor. Det finns så mycket vardagsarbete som måste göras, konstaterar hon. När jag säger att det verkar som om du inte har tid att arbeta längre, skrattar hon och säger:

– Jag fick faktiskt ett jobberbjudande häromdagen från en gammal chef, men någon gång får det vara nog!

Lena känner stor tacksamhet för pengarna från Donationsfonden och har använt dem för guldkanter på tillvaron och oförutsedda utgifter. Ett lustigt sammanträffande är att hon använde en del av ett av stipendierna för att besöka Eva Rydbergs föreställning Pang i bygget på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Det var kvällen innan Rydberg efter föreställningen fick Kulturarvsmedaljen av Kungl. Patriotiska Sällskapet för att ha »förvaltat och förnyat friluftsteaterns unika traditioner«.

Den som träffat Lena Lütz har smittats av Rydbergsk energi, glädje och entusiasm.

Lena Lütz, Fredrik Björnstipendiat 2023.

Viktiga böcker utgivna med anslag från Understödsfonden.

STIFTELSEN KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS

UNDERSTÖDSFOND

Understödsfonden beviljar medel inom två huvudområden:

Sociala ändamål – särskilt barn och ungdom – samt Vetenskap och kultur.

Under år 2023 har cirka 8 miljoner kronor delats ut i projektmedel.

Bidrag år 2023 – Sociala ändamål

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till sociala insatser, i första hand för barn och ungdomar med särskilda behov. Det ska vara projekt som stärker individer eller grupper och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i gemenskap med andra.

AjaBajaCancer Minutdagen 2023

Astma- och Allergiföreningen för lägerverksamhet

Seglarläger för barn med allergi/ astma 2023 på Assö

Autism Sverige Familjeläger sommaren 2023

Barn till Ensamma Mammor, Stiftelsen Fryshuset

Sommarlovsdagar med BEM, Kalmar

Breviksstiftelsen Projekt Friplats 2023

Bufff Västmanland i Sala Biblioterapi som verktyg för familjer med närstående inom Kriminalvården

Burgården GS Hotell- och Restaurangprogrammet

Clownkåren

Clownmedicin-Glädjeverkstan

50 000

30 000

20 000

30 000

30 000

50 000

Så här styrs Sverige 15 000

Sjukhusclowner i Dalarna 20 000

Clownbesök på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna 2023–24

Compassen Lidköping Aktiviteter för barn drabbade av psykisk ohälsa

De la Gardiegymnasiet, Introduktionsprogrammet, Lidköping

Studieresa till Stockholm

DHB Västra Tecken- och språkläger för familjer med barn som har funktionsvariationer

DHB Östra Aktiviteter för hörselskadade/döva barn och barn med språkstörning

DHR Malmö Avdelningen Träningsläger för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar

Diabetesföreningen

Södertälje

Barndiabetesläger

Dövas förening i Örebro  Teckenspråkig ridweekend på Hällstad kronogård i Älmestad

Elevhem Månen, Örebro Studieresa

Elevhem Äppelbo Skolresa till Göna Lund

50 000

20 000

10 000

30 000

30 000

25 000

15 000

30 000

10 000

10 000

Under år 2023 har Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av en beredningsgrupp ur Sällskapets förvaltningsutskott har utskottet beslutat om sammanlagt 2,8 miljoner kronor i projektmedel.

Elevhemmet Svanen, Örebro kommun

Elevhemsresa till Stockholm 8 000

FC Bellevue Alla Tillsammans – att stärka flickors och pojkars självförtroende, självkänsla

FilmCentrum Syd ARF – Film och samtal på lätt svenska

Forum – idéburna organisationer med social inriktning

30 000

40 000

Årets initiativ 2023 50 000

Fredens hus Ordets Makt på turné! 20 000

Frälsningsarmén Djärva Tjejer. Förebyggande arbete bland tjejer 9–13 år i Järva

FUB Stockholms län Utvecklingsträffar för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Furuboda Idrottsförening Rörelse i vardagen – ett utvecklingsprojekt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

000 FutureTeens Simskola för utsatta barn 9–15 år 20 000

Föreningen Briggen Tre Kronor Jungmansskola, integration och praktik 50 000

Föreningen Textpiloterna Läsplogen 40 000

Helamalmö  Det Stora Mötet 30 000

Insamlingsstiftelsen Cancer- och allergifonden Stöd till sjukdomsdrabbade i ekonomisk utsatthet 50 000

Insamlingsstiftelsen Choice  Läkar- och psykologstudenter förebygger missbruk, självmord och psykisk ohälsa bland unga 60 000

Katrinelund AG, Göteborgs stads utbildningsförvaltning

Studieresa till Marstrand 10 000

KFUK-KFUM Regionen Skåne-Blekinge Välmåendeträning för barn och unga med funktionsnedsättning 40 000

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Årets volontär 2023 – scouten Joy Bartoli

Bland 150 nomineringar från föreningar över hela Sverige har Volontärbyrån korat Årets volontär – scoutledaren Joy Bartoli. Syftet med utmärkelsen är att på Frivilligdagen den 5 december uppmärksamma det ideella engagemanget i Sverige. Hela 51 procent av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt. Ur prismotiveringen: Joy har med brinnande engagemang och handlingskraft bidragit med glädje, gemenskap och trygghet till barn och unga i Eskilstuna. Joy kände en oro över att barn kunde hamna i fel sammanhang under sommaren. Genom sitt engagemang i S:ta

Maria Eskilstuna Scoutkår tog han initiativ till ett sommarläger som dagligen fungerade som en trygg mötesplats. Joys förmåga att inspirera och samla människor för att göra skillnad tillsammans gör honom till en självklar representant för alla Sveriges ideellt engagerade.

Årets initiativ 2023 – Feriearbete för alla

Årets initiativ är en utmärkelse som samarbetsorganisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning delar ut till en ideell organisation som under de senaste åren tagit fram ett initiativ som bidrar till positiv samhällsutveckling. Priset gick 2023 till föreningen Passalen som tillsammans med Göteborgs stad har tagit fram en metod för att möjliggöra för fler unga att få chansen att ta ett första steg ut på arbetsmarknaden. Med ett särskilt fokus på unga med funktionsnedsättning har föreningen utvecklat en befintlig verksamhet – feriejobb inom kommunen. Genom att föra samman en ungdom i behov av stöd med en annan ungdom (stödjare) som tillsammans bildar ett ferieteam på arbetsplatsen har initiativet möjliggjort för 208 unga i behov av ledsagning och stöd att pröva på ett arbete på likvärdiga villkor.

Understödsfonden ger många anslag till organisationer för barn och ungdomar med särskilda behov. Dessa bidrag möjliggör olika fritidsaktiviteter och ger tillfällen att träffa andra i samma livssituation. Här är exempel på tre sådana anslag.

KFUM Umeå – Läger för alla

KFUM bedriver övernattningsläger för barn på Norrbyskärs lägergård där dagarna fylls med alla tänkbara aktiviteter, såsom segling, klättring, paddling, dans, lek, trygghet­ och samarbetsövningar, bad, sång samt tid för reflektion och samtal. Prismodellen »Betala efter förmåga« används.

Djärva tjejer i Husby

Projektet Djärva tjejer vänder sig till flickor i Järva mellan 9 och 13 år och arbetar med att stärka självkänslan. Med en trygg självkänsla vågar tjejerna vara djärva att tro på sin framtid och följa sina drömmar. Det finns två grupper, en sportig och en med mer fokus på kreativt skapande.

Varberg parasport – simning

Deltagande i parasimtävlingen SM i Kortbanesimning i Säffle. Anslaget möjliggör ett tillfälle att mäta krafterna mot andra simmare samt få möjlighet att knyta nya sociala kontakter med likasinnade. En av simmarna tillhör Sverigelaget i simning vid tävlingen Special Olympic World Games.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

KFUM Malmö DORIS – dans och rörelse i samverkan för barn och unga med funktionsnedsättning – år 1

KFUM Umeå Läger för alla 2023

Kollo Full Fart Kollo för alla

25 000

20 000

25 000

Kraniofaciala Föreningen i Sverige Kraniofaciala Föreningens 20-årsjubileum 30 000

Läkare i Världen Sverige Tolktjänster avseende vård och stöd till familjer, barn, unga vuxna 40 000

Läkare utan gränser Ukraina – Läkare utan gränser 30 000

Lära med djur  Läs- och kommunikationsträning med djur 30 000

Mag- och tarmförbundet Familjehelg 20 000

Malmö stad Skolresa

000

Maskrosbarn Volontärsatsning Stockholm 50 000

Primärimmunbristorganisationen

Barn- och ungdomsläger 2024

Radiohjälpen Drottning Silvias insamling till förmån för Ukrainas barn

Rett Syndrom i Sverige Sommarridläger juli 2023

20 000

250 000

30 000

RG Aktiv Rehabilitering Familjeläger 9–13 år 40 000

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa

Läger 2023 50 000

Riksorganisationen GAPF »Vänd dem inte ryggen« – ett projekt riktat till barn och unga mot hedersrelaterat våld

Riksorganisationen Unga Reumatiker

Barnläger 2023

50 000

50 000

Rutsborgsskolan Studieresa till Sachsenhausen, Tyskland 25 000

Röda Korsets Ungdomsförbund Stockholm Kompisgruppen Gemenskap 5 000

Rörelsehindrade barn och ungdomar Skaraborg Travvagn för pararidning 25 000

Sandvikens AIK Bandy Skridskoskoj

Skåne Stadsmission En fin sommar för barn som lever i utsatthet i Skåne

10 000

Stiftelsen Göteborgs Kyrkliga Stadsmission

Sommarläger för barn i social och ekonomisk utsatthet

Stiftelsen MusikBojen Musikterapi för barn och unga i Sverige

Stiftelsen Tensta konsthall Vill du också ha gröna fingrar? Kurser för mindre barn och tonåringar på Järvafältet sommaren 2023

Stiftelsen Trygga Barnen Trygg Punkt

30 000

50 000

50 000

50 000

Svenska downföreningen  Familje- och aktivitetshelg 10 000

Svenska Dövidrottsförbundet Padellandslaget – träningsläger inför EM 2024 20 000

Svenska Noonan Förening Sommarläger 2023

30 000

Svenska Turnerföreningen Medlemsläger 30 000

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Nordiskt ungdomsseminarium 50 000

Teater Sagohuset Vi gör teater tillsammans – ett scenkonstprojekt för barn och unga med funktionsnedsättningar 50 000

Tullängsskolan, Örebro Elevhemsresa 10 000

Ung Cancer Utveckling av digitala rehabiliteringsaktiviteter för unga vuxna cancerberörda

Ung Diabetes/Svenska Diabetesförbundet Ungdomsläger 2023

Unga Forskare Vetenskapligt seminarium för gymnasieungdomar

000

000

000

Unga innovatörer Maker Camp – innovationsläger för unga 45 000

Unga med synnedsättning Syd Unga vill och kan – ett projekt för, med och av barn och unga med synnedsättning, 2024

Varbergs Parasport SM i kortbanesimning Säffle 10 000

Volontärbyrån (Forum –idéburna organisationer med social inriktning) Årets volontär

Westerlundska gymnasiet, Gymnasiesärskolans nationella program

Gymnasiesärskolans studiebesök 2023 10 000

25 000

50 000 Språkambassadörerna Språkambassadörer inspirerar och motiverar finska elever av att lära sig svenska

Stamningsförbundet Läger för barn som stammar 2024 20 000

Örtagårds grundsärskola, Malmö Hyra Minibuss 16 000

Drottning Silvias insamling till förmån för Ukrainas barn

Med anledning av H.M. Drottning Silvias 80 ­årsdag den 23 december 2023 översände Understödsfonden en gåva till Radiohjälpens insamling för Ukrainas barn genom kampanjen Världens Barn. Fokus för denna insamling är enligt Drottningens önskemål barns psykiska ohälsa till följd av den pågående fullskaliga ryska invasionen. Totalt samlades 5,3 miljoner kr in från allmänheten i födelsedagsgåvor. Understödsfonden bidrog med 250 000 kronor. Bidrag fördelas genom ansökningar från Radiohjälpens partnerorganisationer med projekt i Ukraina. »För mig känns det fint att kunna hjälpa ukrainska barn som lever under så svåra omständigheter. Jag vill tacka alla som bidragit till denna gåva till förmån för barn med psykisk ohälsa i Ukraina. Tack för denna fina födelsedagsgåva som värmer mitt hjärta«, hälsar Drottningen.

kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Bidrag år 2023 – Vetenskap och kultur

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond ger bidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar. Under år 2023 har

1,6 & 2,6 miljonerklubben Tryck: 25 år av kvinnohälsa

Afzelius, Lars-Erik Tryck: Briggar samt den första svenska världsomseglingen

Allmo, Per-Ulf Tryck: När nyckelharpan får förtälja

Almqvistsällskapet Tryck: Johan Svedjedal: Carl Jonas Love Almqvist

Alvén, Fredrik Tryck: I rikets tjänst. En studie om den önskade medborgaren i svensk utbildningspolitik

Aman, Robert Tryck: Serier för vuxna. Inifrån Epix och den svenska serierevolutionen

Andér, Bo Tryck: Min kära Uhu! Rabulistperioden i svensk press 1836–1841

Anderson, Marianne

Tryck: Vadstena vår stad på 1900talet, del 3

Andersson, Thorbjörn Tryck: Topografier – landskapets texter

Berg, Claes Tryck: Gunnar Myrdal – ett liv med många dilemman

Berner, Boel Tryck: Mat, misär och ett medicinskt mysterium. Historien om pellagra

Bexhed, Jan-Mikael Tryck: Rättskipning, förvaltning och administration på S:t Barthelemy under den svenska tiden 1784–1878

Bränström-Öhman, Annelie Tryck: I rött, svart och vitt. Sara Lidmans språkdräkter

40 000

20 000

20 000

20 000

30 000

25 000

25 000

10 000

30 000

30 000

30 000

20 000

Understödsfonden utlyst medel i fem ansökningsomgångar och efter granskning av en beredningsgrupp ur Sällskapets förvaltningsutskott har utskottet beslutat om sammanlagt 5,2 miljoner kronor i projektmedel.

Christensen, Jan Tryck: Minareten i Göteborg –Martin Andersson och den frihetliga socialismen

Clementsson, Bonnie Tryck: Skälmar och bedragare

De svenska Historiedagarna

De svenska historiedagarna

Edström, Olle Tryck: Göteborgsutställningen 1923 – en berättelse om musik och sång

EFS Missionsförening Sundsvall Tryck: Från sjömanskapell till vardagskyrka, minnesbilder från EFS i Sundsvall

Ek, Thomas Tryck: Olle Hammarlund – människan, journalisten, författaren

Ekegren, Staffan Tryck: Slussad genom fyra sekel –Hjälmare kanal berättar

Elfhag, Kristina Tryck: Ätandets psykologi

Engwall, Lars Tryck: Herr redaktör! 36 debattinlägg i sex universitetspolitiska frågor under de 36 åren 1988−2023

Ericson-Roos, Catarina Tryck: Jag måste sjunga annars dör jag. Biografi över operasångaren Ragnar Ulfung

Eriksson, Bo Tryck: Drakspår. På jakt efter världens mest kända reptil

Ewö, Lars Tryck: Ärans Hand: Carl Malmsten har ordet, en bibliografi

Fagerberg, Björn Tryck: En personlig död

30 000

Burman, Lars Tryck: Johan Risell. Samlade dikter 25 000

Bäckström, Stina Tryck: Humor oss emellan

Carelli, Peter Tryck: Feodalsamhället i miniatyr. Det nordiska schackspelets medeltida kulturhistoria

30 000

30 000

Fahlsten, Annette Tryck: Textilgruppen – ett konstnärskollektiv från 1973–1993

Folke, Rut Tryck: Giftsvampar och svampgifter

Forsberg Lundell, Fanny Tryck: Kameleonter och kosmopoliter

10 000

30 000

50 000

30 000

20 000

30 000

20 000

30 000

30 000

40 000

40 000

30 000

30 000

20 000

40 000

30 000

Fredrika Bremer Förbundets Stipendiestiftelse

Frihammar, Mattias

Frohnert, Pär

Föreningen Brukskultur Åtvidaberg

Föreningen Centrum för Näringslivshistoria

Föreningen för den Beridna Högvakten

Föreningen för Dendrologi och Parkvård

Föreningen för Grafisk Konst

Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi

Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi

Föreningen Handarbetets Vänner

200-årsjubileum – Visionären och pionjären Sophie LeijonhufvudAdlersparre (Esselde)

Tryck: Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap

Tryck: »Hjälp våra flyktingar!« Politisk och ideell hjälpverksamhet 1933–1939

Ny basutställning i Åtvidabergs Bruks- och Facitmuseum

Tryck: Kerstin Hesselgren – en biografi

Anskaffning av hästar till den beridna högvakten

Tryck: Lustgården

Tryck: »Abraham Bosses Grafiktraktat från 1645« i översättning av Jordi Arkö, formgivning av Hans Cogne

Tryck: Elfrida Andrées samlade orgelverk – volym 1

Tryck: Elfrida Andrées samlade orgelverk – volym 2 och 3

Tryck: Handarbetets Vänner – en textil historia

Föreningen Ingmarsspelen Tryck: Jerusalemsfararna från Nås – en antologi

Föreningen Livstycket Tryck: Livstycket – kvinnohistoria på löpmeter

Gierow, Arvid Tryck: Förbannelsen i äktenskapet. Text och konst av Frances Wachtmeister, född von Koch

Gustafsson, Bengt Tryck: Dubbelgreppet. När modernismen mötte den nya fysiken

Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum

Tryck: Gustavianum. Museet och samlingarna

Halling, Ida Tryck: Hårresande – Våmhuskullornas hårsmycken och vandringar

Hammarlund, Bo Tryck: Den underbara revolutionen. August Blanche och ståndssamhällets fall

30 000

30 000

25 000

25 000

30 000

200 000

30 000

30 000

Hannerz, Ulf

Hans Blix centrum vid Stockholms universitet

30 000

30 000

30 000

20 000

30 000

25 000

30 000

40 000

30 000

40 000

Tryck: Resenärer. Svenska röster om världens mångfald 1900–1960

Tryck: De hemliga rapporterna från Moskva. Från Ryssland 1994 till kriget i Ukraina

Hansson, Anders Tryck: Inte ens i döden får vi vila. Kriget i Ukraina

Hansson, Göran Tryck: I Alfred Nobels hemliga tjänst

Hansson, Lars Tryck: Göteborg under krigshot. I skuggan av andra världskriget

25 000

30 000

40 000

40 000

30 000

Hartman, Sven Tryck: Berättelser från Blomsterhult 20 000

Helmersson, Linnea Tryck: Förhandlingar på dansgolvet 20 000

Henrysson, Harald Tryck: Tonsättare i Sverige, musiker i Amerika. Emilie Holmberg Hammarsköld (1821–1854) – en kvinnlig pionjär 25 000

Hidal, Sten Tryck: Esaias Tegnér. Skalden biskopen 30 000

Hildebrand Karlén, Malin Tryck: Alkoholens gränsland: om den historiskt flytande gränsen mellan alkoholens bruk och missbruk

Historielärarnas förening Tryck: Historielärarnas förenings årsskrift 2023

20 000

30 000

Holkers, Märta Tryck: Gripen i myt och verklighet 30 000

Holmfors, Mona Forskartorget 20 år

Hälleberga Hembygdsförening Minnessten över Linnés apostel Daniel Rolander i samband med 300-årsjubileet av hans födelse

Idvall, Markus Tryck: Den medicinska spärren och UNRRA-aktionen 1945

Ingvarsson, Andreas Tryck: Ståltrålare del II

Jansson, Mikael Tryck: »Ge mig fyra minuter och tjugo ampère« – när och hur svensk populärmusik blev elektrifierad

Johansson, Magnus Tryck: Finjasjön

Kamratföreningen Norra Skåningar Tryck: Norra skånska regementet, kasernerna på Näsby 1923–2023

Karlander, Olof Tryck: I det ljusa Småland

Karlsson, Henrik Tryck: Sveriges orkidéer

Karlsson, Pia Tryck: På spaning efter Ilse

50 000

20 000

40 000

25 000

25 000

20 000

20 000

30 000

30 000

20 000

50 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Sola i Karlstad – dåtid, nutid, sanning, myt

Uttrycket Sola i Karlstad är vida känt, men vad har det egentligen för ursprung? I den här boken berättar Anna Svensson historien om gästgiverskan Eva Lisa Holtz (1739–1818) – vacker, trevlig, driftig, framgångsrik. Prästen ska ha gett henne epitetet »Solen i Karlstad« som en anteckning i dödboken. Enligt vissa uppgifter var hon en av Karlstads rikaste personer när hon dog, men frågan är vad som är sant. Här presenteras tidigare okända omständigheter om Holtz liv och hon placeras i sin historiska kontext – Karlstad under slutet på 1700 ­talet och början på 1800 ­talet med marknadsdagar, kvinnligt företagande och krogliv. Författaren tar itu med myterna kring Sola. Fler personer än Holtz har nämligen kallats för Solen i Karlstad och här beskrivs den snirkliga väg som gjort att just hon i dag är ett säljande varumärke för en mellanstor svensk stad.

Sola skiner också i Filipstad – om starka viljor och optimism

Filipstad har sedan flyktingkrisen 2015 beskrivits som en kriskommun. Vid den här tidpunkten tog Filipstad på kort tid emot omkring 2000 flyktingar. Filipstads problem är tveklöst stora inte minst mot bakgrund av det faktum att gruvindustrin lades ned och att mindre företag därmed också gick omkull. Men Filipstad har trots motgångar rest sig. Det finns idag ett framgångsrikt näringsliv med en rad entreprenörsdrivna företag. Kommunen utvecklar nya idéer om hur fler invandrare ska komma ut i jobb och hur långtidsarbetslösheten ska minska. I denna bok beskriver Jan och Margareta Scherman Filipstad på ett nytt mer optimistiskt sätt. Här porträtteras ett femtiotal personer: unga, äldre, företagare, arbetssökande, kommunanställda, infödda och inflyttade. Tesen är att mediabilden av Filipstad och andra små städer liksom bilden av landsbygden är grovt förenklad.

Hälsovårdsapostel och riksdagspionjär

Kerstin Hesselgren (1872–1962) var den främsta kvinnan inom svensk politik och offentlig förvaltning före 1945. Hon var en av de fem kvinnor som först tog plats i den svenska riksdagen och var även en pionjär inom många andra områden, inte minst som statlig yrkesinspektris. Som dotter till en bruks­ och provinsialläkare i Hofors kom hon tidigt i kontakt med levnadsförhållanden inom olika sociala grupper och bestämde sig för att arbeta för att undanröja faktorer som hotade människors hälsa, exempelvis vad gäller kost, levnadsvanor, bostäder och arbetsplatser. Hennes idoga arbete, kunskap och inte minst hennes sociala kompetens bidrog till att hon blev en stark socialliberal röst, både i Sverige och internationellt. Anders Johnsons biografi lyfter fram en kvinnlig förgrundsfigur i myndighetssverige och i politiken.

Ett liv med många dilemman

I Sverige är Gunnar Myrdal främst känd som ena hälften av firma Alva och Gunnar Myrdal, och som en av huvudarkitekterna till det svenska folkhemmet. Myrdal gjorde också viktiga internationella insatser. Ofta ses han som en av 1900 ­talets främsta samhällsvetare, särskilt tack vare analysen av rasförtrycket i USA i boken An American Dilemma, som var en milstolpe i kampen för lika rättigheter för alla. Under kalla kriget ledde han energiskt FN:s insatser för Europas återuppbyggnad och försökte bygga en bro mellan väst och öst. Hans skarpa analys av underutvecklingens orsaker i Asien var ett viktigt bidrag till frigörelsen från fördomar och kolonialt förtryck. I Claes Bergs bok tecknas en helhetsbild av Gunnar Myrdals liv och arbete från barndom till Nobelpris, inbegripet det intensiva samarbetet med hustrun Alva.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Karlsson, Tobias Tryck: Arbetets och försörjningens utmarker. Normer och normbrytare 1750 till idag

20 000

Kjellberg, Erik Tryck: Palladiumhuset 100 år 20 000

Knutsson, Johan Tryck: Vattnet, skogen, järnmalmen – Historien om människorna, bruket och kanonerna i Åkers bergslag

Kungl. Patriotiska Sällskapet Tryck: Hur medaljer och ordenstecken bärs

Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

Tryck: Arbete, kapital och politik i Norden ca 1860-2000

von Lampe, Thérèse Tryck: Ulla Sallert. Porträtt av en Fair Lady

Larsson Heidenblad, David Tryck: Marknadens tid

Larsson, Göran Tryck: Det skånska kavalleriet – en kulturhistoria

Lautmann, Charlotte Tryck: Leksands prostgård, en medelpunkt i socknens liv, berättelser och historik

Lilja, Efva Tryck: Att leva i och genom dans

Lindh, Lars Tryck: Vislyriker i stormaktstidens Sverige

Lindskog, Gerda Tryck: Mellan triumfer och nederlag. En bok om Anna Hierta-Retzius och hennes tid

Lundberg, Urban Tryck: Tidskriften Respons

Lundgren, Gunilla Tryck: Dalai Lama fredens barn

30 000

50 000

30 000

30 000

30 000

30 000

20 000

30 000

30 000

30 000

000

000

Lundqvist, Pia Tryck: Plats i staden – Göteborgs judiska 1800-tal 30 000

Lunds universitetsbibliotek Tryck: Nuets närhet, det förflutnas samtid – en antologi om vardagens tryck

Löfgren, Lars Tryck: Musik i TV

20 000

40 000

Lönnroth, Lars Tryck: Otidsenliga essayer från Ragnarök till Mister Pullen 30 000

Magntorn, Erik Tryck: Sagan om Pireuslejonet

000

Maria Sandelsällskapet Tryck: Maria Sandels litterära landskap 30 000

Mattsson, Christina & af Klintberg, Bengt Tryck: Den hostande muntergöken

Melander, Ellinor Tryck: Från guvernant till utrikeschef. Maria Cederschiöld – en mångsidig pionjär

25 000

Munkhammar, Lars Tryck: Bokmärken – Glimtar ur de analoga dokumentens värld 30 000

Nationalmuseum Tryck: Gustavsbergs porslinsfabrik. Nationalmuseums samling

Ney, Agneta Tryck: Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna

30 000

40 000

Nilsson, Lars Tryck: Så blev Sverige modernt – 48 teknikhistorier 30 000

Nordic Bookbinding Society Kongress i Köpenhamn 50 000

Nordin, Svante Tryck: Världsandens partisaner. Filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin 30 000

Nutida Svenskt Silver Ideell förening Tryck: Nutida Svenskt Silver 60 år

Nylund, Jan-Erik Tryck: Helgon, beläten, konstskatter. Inventarier i Vadstena klosterkyrka

Nyström, Bengt Tryck: Tillingefajans. Den lejongula fajansen från Kalmarsund

25 000

000

000

Olsson, Per-Olof Tryck: Hemma i Graberget – om fiskarhustrun Anhilda och hennes värld 20 000

Oscarsson, Ingemar Tryck: På besök i stormaktstidens Sverige 20 000

Pallas Pictures Året på handelsträdgården 40 000

Parsi, Rouzbeh Tryck: Det moderna Iran – omvälvningarnas land 30 000

Persson, Magnus Tryck: Passionerad läsning. Texter om litteratur, kritik och känslor 25 000

Petri, Gunnar Tryck: Upplysningen 20 000

Pettersson Öberg, Malin Tryck: Modellarkivet Ett vittne till staden 30 000

Portin, Fredrik Tryck: Jesus och politiken

Projekt Lunds domkyrka 2023 Tryck: Lunds domkyrka

30 000

000

000

Qviberg, Lisa Tryck: Senta har gått till en bättre värld 25 000

Rackstadmuseet Tryck: Konstnären Maja Fjæstad 30 000

Rejnevik, Marcus Tryck: Helsning från Forsheda

Rian designmuseum Tryck: Lerans magi: Skandinavisk keramik under hundra år

Ringbom, Jakob Tryck: S/S Hansa, Minnet av en sjökatastrof

Roma Hembygdsförening Tryck: Boken om Roma II

Rydén, Göran Tryck: Hushållningens praktiker. Arbete och boende i Dannemora bergslag under Charles de Geers tid

Räftegård, Börje Tryck: John Bohman – Den utomordentlige vätternskildraren

Saltzman, Katarina Tryck: Rötter i rörelse

Samuelsson, Jonatan Tryck: Medicinjournalistikens efterkrigstida historia i Sverige. Aktörer, arenor och ideal ca. 1945–2020

Sand, Monica Tryck: En båge genom tiden. Flickläroverket i Artisten – ritualer kring en Göteborgshistoria

Santell, Fredrik Tryck: Kyrka och diplomati. Svenska kyrkans utlandsförsamlingar under 1900-talet

Sauter, Sylvia Tryck: Teater på jiddisch i Sverige och i världen

Scherman, Jan Tryck: Sola skiner också i Filipstad – Möten med människor från hela världen

Schoerner Carr, Katarina Tryck: Ögonblick från ett svunnet Ingarö

Schottenius Cullhed, Sigrid Tryck: Filomelas förvandlingar

25 000

30 000

20 000

10 000

30 000

Stadin, Kekke Tryck: Promenerandets historia. Från kungligt framträdande till folknöje

20 000

30 000

25 000

30 000

30 000

30 000

40 000

10 000

30 000

Stiftelsen Dag Hammarskjölds Backåkra  Föreläsningsserie 20 000

Stiftelsen Dansmuseifonden Tryck: En tuff tuff resa – Svenska Baletten på turné genom 1920-talet

30 000

Stiftelsen Drottningholms Slottsteater Tryck: Skräddade berättelser – teaterkostymer, hantverk och minnen 40 000

Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar Tryck: Hällristningarna i Strömstads kommun, del 1 15 000

Stiftelsen Ungt Ledarskap Gåva med anledning av Hans Majestät Konungens femtioårsjubileum som statschef

000

Stiftelsen Wanås Utställningar Konstupptäckare – språkfrämjande aktiviteter för barn 1–5 år 40 000

Stoenescu, Arina Tryck: Typografi och politik – en framtvingad visuell historia

Ström Melin, Annika Tryck: Jean Monnets blinda fläck. Om EU:s grundare och skapelse

000

000

Svenska institutet i Athen Tryck: Svenska huset i Kavalla 20 000

Svenska Jägareförbundet Sveriges Vildnads seminarium 2023

50 000

Svensson, Anna Tryck: Sola i Karlstad. Dåtid, nutid, sanning, myt 25 000

Sveriges Pomologiska Sällskap Tryck: Päronillustrationer av Bertha Wernqvist

30 000

Sällskapet Gamla Örebro Tryck: Berättelser från Örebro 20 000

Sällskapet Runica et Mediævalia Tryck: Kungavalet i Strängnäs 20 000

Sändare, Göran Tryck: Sjöfarten på Stenungsund 15 000

Sellberg, Erland Tryck: Tidigmodern idéhistoria före 1600

Selma Lagerlöf-sällskapet Tryck: Selma Lagerlöfs liv och verk i fransk kontext

Sjögren, John Tryck: Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld

Slávik, Andrej Tryck: En prydlig örtagård, en förtjusande vinterträdgård

Sorgenfrei, Simon Tryck: Stagnelius – Näktergalen

Sporrong, Bertil Tryck: Svenska Utombordsmotorer. Tiden efter andra världskriget

30 000

30 000 von Schwerin, Otto Tryck: Sveriges ridderskaps och adels vapenbok – levande ätter

30 000

25 000

20 000

30 000

30 000

10 000

Ternhag, Gunnar Tryck: När jag spelade in. Minnesbilder och eftertankar 14 000

Thege, Per Tryck: Sandviken – om skutor och sjöfolk, Sandviks hamn, Öland

Torsson, Kristina Tryck: Från Mah-Jong till Vamlingbolaget. Från centrum till pereferin – modehistoria

20 000

20 000

Tralau, Johan Tryck: Myten vid tidens början 25 000

Vernqvist, Johanna Tryck: Systrar, väninnor, krigare och hjältinnor: kvinnogestalter i litteratur och konst

40 000

54 stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Ångaren Alma af Stafre 150 år

Ångaren Alma af Stafre är en av Sveriges äldsta ångbåtar och byggdes år 1873 på William Lindbergs Varv i Stockholm. Hon fraktades i delar till Stavre i Jämtland där hon monterades ihop för att befrakta Revsundssjön med gods och passagerare och för att bogsera virke. Hon gjorde tjänst i flottningen till 1957 och blev sedan fritidsbåt. Hon återkom i fallfärdigt skick till hemmahamnen Stavre 1990 där hon restaurerades efter en totalrenovering, som utförts och bekostats av ideellt arbetande invånare i byn Stavre. Ångbåtsföreningen Alma af Stafre bildades i april 1994. Den har idag 180 medlemmar, varav 35 är aktiva med drift och underhåll av båten. Alma går numera i kulturhistorisk trafik. Boken om Alma syftar också till att ge vägledning och inspiration för dem som avser att starta liknande projekt.

Hårresande – Våmhuskullornas hårsmycken och vandringar

I den här boken berättar Ida Halling historien om hårkullorna från den lilla byn Våmhus i Dalarna. Under 1800 ­talet begav de sig ut på arbetsvandringar runt hela norra Europa för att sälja smycken gjorda av hår. På så vis kunde de hålla nöden från dörren. De gjorde sig på detta sätt kända bland ortsbefolkningar, kungligheter och societetspersoner. I mitten av 1900 ­talet höll hantverket nästan på att dö ut, om det inte hade varit för tre kvinnors insatser för att hålla det vid liv. Hårresande – Våmhuskullornas hårsmycken och vandringar skildrar hårkullorna och deras roll i samhället från sent 1700 ­tal till idag. Den berättar om hantverket med hjälp av detaljerade och konstnärligt tagna bilder på både nya och gamla hårarbeten och innehåller även personliga brev, anekdoter och intervjuer.

Vetenskap & Allmänhet ForskarFredag. Låna en forskareplattform

Vänersborgs museum Tryck: »Edits dagbok – En döv flickas berättelse« av Greta Åberg

Wahlgren, Anders Tryck: Sanna ögonblick

Wallin, Jonas Tryck: Betty Gyllensvärd – liv och receptsamling. Adlig möda i kök och salong

Warkander, Philip Tryck: Manlighet

Westerberg, Rikard Tryck: Från Marx till marknaden –historien om de svenska löntagarfonderna

Wikforss, Åsa Tryck: Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid: Texter 2018–2023

Zetterström, Jelena Tryck: Gunila Axén – illustratör, textilformgivare, kläddesigner, företagare, professor, odlare

50 000

20 000

20 000

20 000

20 000

30 000

30 000

20 000

Åberg, Martin Tryck: Sextio liv. Herrnhutiska självbiografier och individualisering i Sverige, 1770–1840

Åkesson, Birgitta Tryck: Svärdfejare och runstensresare – den tidiga bybildningen i Vemmenhögs härad

Åkesson, Lynn Tryck: Blekinges historia

Ångbåtsföreningen Alma af Stafre

Tryck: Ångaren Alma af Stafre 150 år

Östberg, Mari-Ann Tryck: De gamla gårdarna på Dalviksberg

Östberg, Wilhelm Tryck: Bara gör det! Haggan, ungarna och Stavgard

15 000

20 000

30 000

30 000

15 000

25 000

Promenerandets historia.

Från kungligt framträdande till folknöje

Människor har gått i alla tider, men promenader har det inte varit fråga om. Att promenera var under århundraden en lyx förbehållen kungafamiljen och aristokratin och under flera sekel detsamma som att åka häst och vagn eller gå till fots en bit, för nöjes skull utan ett bestämt ärende. Kungsträdgården fungerade som de övre samhällsskiktens inhägnade utomhussalong, där de promenerade visade upp sig för varandra och umgicks. Under 1800 ­talet spreds promenerandet i vidare kretsar. Vägarna i staden försågs med trottoarer och stadsparker anlades. Flanörerna gjorde entré. Vid sekelskiftet 1900 hade överklassens privilegium blivit ett folknöje. Promenerandets historia av Kekke Stadin är en kulturhistorisk betraktelse över konsten att gå på rätt sätt i en stad med växtvärk och en stark vilja att vara modern.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

Konung Carl XVI Gustafs professur i ungt ledarskap

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har under mer än 60 år engagerat sig i Scouterna – i Sverige och internationellt. Han har i detta sammanhang och i många andra sett vad en stark värdegrund och ett bra ledarskap betyder för utvecklingen av en god samhällsgemenskap. Kungen har i olika sammanhang efterlyst en satsning som ger unga ledare möjlighet att tidigt i livet utveckla ett ledarskap baserat på goda värderingar. Inför Kungens 60 ­årsdag bildades

därför Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap med ändamålet att främja ungdomars utbildning i ledarskap utifrån de värderingar som kommer till uttryck i scoutrörelsen. I samband med Kungens 50 år på tronen samlade stiftelsen in medel för att inrätta en professur i ungt ledarskap vid ett svenskt lärosäte. Understödsfonden bidrog med 250 000 kronor.

Minnessten över Carl von Linnés apostel Daniel Rolander

Den 18 maj 2023 invigdes en minnessten i Stibbetorp (Hälleberga socken i Nybro kommun) till minne av Daniel Rolanders födelse för 300 år sedan. Rolander föddes i Stibbetorp och var en av Carl von Linnés 17 utsända »apostlar«.

Han gjorde resan till Surinam 1755 och hade en livlig korrespondens med Linné, återvände med en diger samling växter och insekter och en 699 sidor lång rapport Diarium surinamense, quod sub itinere exotico. Han blev efter hemkomsten dock ovän med Linné och gick därmed miste om en säker karriär och får rykte om sig att ha gjort en misslyckad insats i Surinam utan något betydande resultat.

Rolander kommer på krokiga vägar i slutet av sitt liv till Köpenhamn, där han får möjlighet att avsluta sin digra reserapport, men hans verk blir aldrig publicerat. Han dör 1793 i Lund. Först på 1990 ­talet kommer hans latinska ursprungsversion att publiceras tillsammans med översättning till engelska. I valda delar finns texten även på svenska med kommentarer och ett rikt bildmaterial i den Augustprisnominerade boken I regnskogens skugga av James Dobreff, Arne Jönsson och Helene Schmitz. På så sätt blir Rolander återupprättad, skulle man kunna säga. Minnesstenens inskriptioner finansierades av Understödsfonden.

stiftelsen kungl. patriotiska Sällskapets Understödsfond

SÄLLSKAPETS LEDAMÖTER

Kungl. Patriotiska Sällskapet har 284 ledamöter varav 110 är kvinnor och 174 är män. Under 2023 valdes 11 nya ledamöter in, 6 ledamöter avled.

På följande sidor finns ledamöterna presenterade. Förvaltningsutskottets sammansättning ändrades också under året.

De som kommit

nyinvalda ledamöter 2023

Under året har elva ledamöter valts in i Kungl. Patriotiska Sällskapet.

Kerstin Calissendorff, f. 1955, advokat, tidigare justitieråd i Högsta domstolen.

Mia Edwall Insulander, f. 1973, advokat, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.

Thomas Eriksson, f. 1963, Sällskapets kamrerare, bank- och finansman, tidigare vd för Carnegie och Robur.

Viveka Frykman Kull, f. 1959, med. dr, överläkare, första livmedikus hos H. M. Konungen.

Alexander Husebye, f. 1958, arkivarie, vd för Centrum för näringslivshistoria.

sällskapets ledamöter

Helena Höij, f. 1965, landshövding i Dalarnas län, tidigare riksdagsledamot.

Martin Modéus, f. 1962, teol. dr, ärkebiskop i Svenska kyrkan.

Anna Kinberg Batra, f. 1970, landshövding i Stockholms län, fv riksdagsledamot och partiledare.

Johan Nordenfalk, f. 1973, friherre, advokat, styrelseordförande och godsägare.

Peter Normark, f. 1962, ekon. dr, akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Sten Tolgfors, f. 1966, landshövding i Västra Götalands län, tidigare riksdagsledamot och statsråd.

De som gått

avlidna ledamöter 2023

Under året har sex ledamöter i Kungl. Patriotiska Sällskapet avlidit.

Hans Alsén , f. 1926 i Enköping, d. 1 februari 2023 i Uppsala, invald ledamot 1987, utbildad typograf med femton år i yrket innan det fackliga och politiska engagemanget helt tog över. Han var kommunalråd i Uppsala kommun i slutet på 1960- och i början på 1970-talet. Efter ett par år som statssekreterare vid statsrådsberedningen blev han riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1974–1982, därefter landshövding i Uppsala län mellan 1986 och 1992. Alsén hade en mängd styrelseuppdrag såsom i KF, HSB, AP-fonderna, STF, Riksidrottsförbundet, Nordea, Beijer Alma. Han utsågs 2007 till hedersdoktor vid Uppsala universitet för sina insatser med att bevara Linnéminnena.

Sven Johansson , f. 1928 i Malmö, d. 15 januari 2023 i Stockholm, invald ledamot 1982, utbildad jurist vid

Lunds universitet och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Under 1950-talet förbundsordförande för Sveriges konservativa studentförbund (nuvarande FMSF) och för Högerns ungdomsförbund (nuvarande MUF) – den ende som har varit ordförande i båda. Efter några år som chefsjurist på Bilhandlarnas Riksförbund blev han 1966 sjukvårdsborgarråd i Stockholm, därefter landstingsråd för centrala planeringsfrågor i Stockholms läns landsting. Mellan åren 1978–1991 var han landshövding i Västerbottens län. 1994 utsågs han till hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Lars O. Lagerqvist , f. 1929 i Stockholm, d. 25 oktober 2023 i Tollarp, invald ledamot 2000, blev filosofie licentiat i historia vid Stockholms universitet. Han innehade olika befattningar vid Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum och Kungliga Myntkabinettet där han avslutade sin ämbetsmannakarriär som museidirektör 1983–1992. Inom numismatiken skrev han en rad standardverk, därtill många populärhistoriska böcker med vitt skilda ämnen, alltifrån Älvdalens porfyrverk till Bernadotternas drottningar. Lagerqvist var hedersordförande i BernadotteMusei vänner i Pau, en förening som engagerade honom helhjärtat, och korresponderande ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien.

Martin Lönnebo, f. 1930 i Storkågeträsk, d. 26 april 2023 i Linköping, invald ledamot 1984, studerade vid Johannelunds missionsinstitut och prästvigdes 1954. År 1964 blev han teologie doktor med avhandlingen Albert Schweitzers etisk-religiösa ideal och docent i religionsfilosofi. Han var verksam som studentpräst och domkyrkokaplan i Uppsala, därefter domprost i Härnösand och slutligen biskop i Linköpings stift från 1980. Lönnebo var i många år lärare i homiletik vid den praktisk-teologiska övningskursen för blivande präster i Svenska kyrkan. Han var en mycket produktiv författare inom området andlig vägledning. Det av honom komponerade radbandet Frälsarkransen har blivit mycket populärt.

Curt G. Olsson , f. 1927 i Mjällby, d. 23 mars 2023 i Stockholm, invald ledamot 1990, civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och därefter arbetade han en tid bland annat inom Stockholms Sparbank innan han blev chef för det nystartade Bankgirot. Från 1964 kom han att ha olika positioner inom Skandinaviska Banken, småningom SEB, och blev därefter vd och slutligen styrelseordförande. Ett stort avtryck gjorde han som en av de ansvariga för sammanslagningen med Enskilda banken. Han hade en rad tunga styrelseuppdrag i börsnoterade företag, var ordförande i Finsk-svenska handelskammaren och i stiftelsen Ruter dam och ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien samt ekonomie hedersdoktor.

Nya i förvaltningsutskottet 2023

Karin Helander tillträdde under hösten som vice ordförande efter Christina von Arbin

Christina von Arbin tillträdde vid årsmötet som ordförande efter Erik Norberg.

Rolf Wirtén , f. 1931 i Eskilstuna, d. 19 februari 2023 i Linköping, invald ledamot 1988. Som utbildad folkskollärare arbetade han i Jönköping under 1950-talet, därefter som rektor och skoldirektör. Han tillhörde den frisinnade falangen i Folkpartiet och var riksdagsledamot 1966–1983. Under den politiskt turbulenta tiden kring 1980 innehade han fem olika ministerposter. Som budgetminister var Wirtén huvudansvarig för den uppgörelse om skattepolitiken med Socialdemokraterna – känd som »den underbara natten«. Under åren 1987–1996 var han landshövding i Östergötlands län. Därefter bland annat ordförande för »Naziguldskommissionen«. Han blev teknologie hedersdoktor vid Linköpings universitet.

Thomas Eriksson rekryterades under våren som kamrerare och tillträdde i december efter Hans Ahlin.

Förvaltningsutskottets ledamöter 2023

Ordförande

Christina von Arbin, fv överintendent (vice ordförande 16, ordförande 23). 06

Vice ordförande

Karin Helander, professor em., ständig sekreterare (vice ordförande 23). 19

Ständig sekreterare

Kjell Blückert, docent, fv vd (sekreterare 18). 18

Kamrerare

Thomas Eriksson, finansman, fv vd (kamrerare 23). 23

Övriga ledamöter

Johan Dalman, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Hans Eric Brodin, direktör. 06

Eva Swartz Grimaldi, direktör. 09

Hans von Stockenström, direktör. 16

Johan Cederlund, professor, museidirektör, kammarherre. 18

Mårten Rosenqvist, professor em., förste livmedikus. 22

Biträdande sekreterare

Anette Jonsson

De efter varje namn angivna siffrorna avser året för inval i Förvaltningsutskottet. Inval i Sällskapet anges i ledamotsförteckningen.

ledamöter

Kungl. Patriotiska Sällskapets ledamöter 2023

Abrahamsson, Maria, jurist, fv riksdagsledamot. 08

Adelsohn Liljeroth, Lena, fv statsråd. 08

Adelsohn, Ulf, fv landshövding, fv statsråd. 92

Ahlin, Hans, direktör, Sällskapets kamrerare 2005–2023. 98

Akhtarzand, Minoo, fv landshövding, fv generaldirektör. 11

Alsér, Kristina, fv landshövding, fv vd. 07

Amréus, Lars, överintendent, fv riksantikvarie. 11

Andersson, Bertil, professor em, fv rektor. 11

Andersson, Georg, fv landshövding, fv statsråd. 96

Andersson, Lorentz, fv landshövding. 04

Andersson, Magdalena, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 13

Andnor Bylund, Berit, fv landshövding, fv statsråd. 12

Andrén, Georg, landshövding, fv ambassadör, fv generalsekreterare. 20

Ankarcrona, Henric, direktör. 99

Annerberg, Rolf, fv generaldirektör. 13

Antonsson, Birgit, fil. dr, fv generaldirektör, fv riksbibliotekarie. 91

von Arbin, Christina, fv överintendent, Sällskapets ordförande 2023–. 03

Arborelius, Anders, biskop, kardinal. 18

Arhén, Gunilla, direktör. 07

Arnholm, Maria, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

von Arnold, Fredrik, fv lagman. 09

von Arnold, Sara, professor em., fv preses. 08

Ask, Beatrice, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 20

Aurelius, Carl Axel, docent, biskop em. 07

Axén Olin, Kristina, riksdagsledamot, fv borgarråd. 07

Barklund, Åke, fv akademisekreterare, vd. 08

Belfrage, Anna C., senior advisor. 06

Bengtsson, Staffan, fv överintendent, fv statssekreterare. 10

Bergstedt, Jan, direktör. 09

Bergstrand, Mats, director. 07

Bergström, Carin, fil. dr, fv överintendent. 03

Berner, Örjan, ambassadör. 06

Bielke, Caroline, grevinna. 08

Bill, Per, dr med., fv riksdagsledamot, landshövding. 16

Björck, Anders, fv landshövding, fv statsråd, fv vice talman. 02

Björk, Gunnar, fv riksdagsledamot, fv statssekreterare, fv landshövding, styrelseordförande. 92

Blomqvist, Göran, fil. dr, fv vd. 09

Blückert, Kjell, docent, fv vd, Sällskapets sekreterare 2018–. 17

Bohlin, Britt, rådsdirektör, fv landshövding. 08

Bohlin, Görel, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 92

Bonnier, Albert, bokförläggare. 15

Bonnier, Åke, biskop. 08

Brattmyhr, John, fv Skansenchef. 08

Bremer, Kåre, professor em., fv rektor. 10

Bring, Ove, professor em. 12

Ledamöterna Minoo Akhtarzand och Björn Eriksson.

Brodin, Hans Eric, direktör. 06

Brummer, Hans Henrik, fv överintendent. 07

Bråkenhielm, Anita, med. lic., fv landshövding. 90

Burenstam Linder, Mariana, direktör. 11

Burman, Carina, docent, författare. 06

Burman, Ingrid, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Burman, Lars, professor, överbibliotekarie. 15

Bäckström, Lars, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 08

Bäckström, Urban, fv riksbankschef, direktör. 07

Calissendorff, Kerstin, advokat, fv justitieråd. 23

Carlgren, Andreas, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 11

Carlsson, Gunilla, fv statsråd, fv riksdagsledamot. 08

Carlsson, Ingemar, docent, fv förste arkivarie, vårdare av Bernadottska arkivet. 89

Carlsson, Mårten, professor em., fv rektor. 88

Carlsson, Stefan, fv landshövding. 12

Cavalli-Björkman, Görel, professor. 06

Cederlund, Johan, professor, museidirektör, kammarherre. 06

Cullhed, Anders, professor em., fv preses. 15

Dahl, Birgitta, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 94

Dahlberg, Ingrid, fv landshövding. 02

Dalman, Johan, teol. dr, biskop, överhovpredikant. 05

Demirbag-Sten, Dilsa, generalsekreterare. 22

Dinkelspiel, Charlotte, journalist. 15

Eckerdal, Per, teol. dr, biskop em. 09

Edelstam, Henrik, professor. 13

Edwall Insulander, Mia, advokat, generalsekreterare. 23

Egardt, Peter, fv landshövding, fv vd. 10

Ehrensvärd, Jörgen, greve, lantmästare. 91

Eirefelt, Christer, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 03

Eliasson, Ingemar, fv ordenskansler, fv riksmarskalk, fv landshövding, fv statsråd. 90

Ellegren, Hans, professor, ständig sekreterare. 22

Elmsäter-Svärd, Catharina, vd, fv statsråd. 13

Enander, Göran, landshövding. 17

Engelbert, Gunilla, direktör. 05

Ledamöterna Görel Cavalli-Björkman och Svante Lindqvist.

Engqvist, Lars, fv statsråd, fv landshövding. 04

Engström, Gunvor, direktör, fv landshövding. 06

Engwall, Gunnel, professor em., fv preses, fv rektor. 06

Ericsson, Lars-Eric, fv generaldirektör, fv landshövding, fv statssekreterare. 92

Eriksson, Björn, fv landshövding, fv rikspolischef. 96

Eriksson, Eva, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 04

Eriksson, Per-Ola, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv generaldirektör. 03

Eriksson, Thomas, Sällskapets kamrerare, fv vd. 23

Faulkner, Harry, direktör. 81

Fichtelius, Erik, fil. dr h c, direktör. 10

Fischerström, Johan, förste hovmarskalk, fv generaldirektör. 04

Fleming, Lars, friherre, hovsilversmed. 86

Forsberg, Stefan, fv konserthuschef, kabinettskammarherre. 21

Frebran, Rose-Marie, fv landshövding, fv vice talman. 08

Fredga, Kerstin, professor em., fv generaldirektör, fv preses. 94

Friggebo, Birgit, fv landshövding, fv statsråd. 98

Frykman Kull, Viveka, med. dr, överläkare, första livmedikus. 23

Fuglesang, Christer, professor, astronaut. 14

Furingsten, Agne, fil. dr, direktör, fv styresman. 93

sällskapets ledamöter

de Geer, Jacob, friherre, direktör. 11

Graf, Carl Fredrik, landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Granqvist, Carl Jan, gästgivare. 09

Grimaldi, Salvatore, direktör. 11

Grundberg, Leif, fil. dr, länsmuseichef. 17

Gröning, Lotta, fil. dr, journalist. 14

Grönvall, Karin, riksbibliotekarie. 21

Gudmundsson, Göran, professor. 11

Gunnarsson, Gösta, ekon. dr h c, fv landshövding, fv statssekreterare. 82

Hagberg, Liselott, fv riksdagsledamot, fv landshövding. 13

Hagberg, Magnus, överintendent. 10

Haglund, Ann-Cathrine, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 93

Hallberg, Anders, professor em., fv rektor. 10

Hamilton, Eva, grevinna, direktör. 09

Hammar, Karl-Gustav, docent, ärkebiskop em. 97

Hamrin, Christina, direktör. 12

Hedelius, Tom, ekon. dr h c, fv bankdirektör. 94 von Heijne, Cecilia, fil. dr, museichef. 22

Heister, Chris, fv landshövding, styrelseordförande. 08

Helander, Carl-Anders, fv akademisekreterare. 13

Helander, Karin, professor em., ständig sekreterare. 19

Hellström, Mats, fv landshövding, fv statsråd, ambassadör. 01

Henrekson, Magnus, professor, fv vd. 20

Herdenberg, Gunilla, fv riksbibliotekarie, styrelseordförande. 12

Hirschfeldt, Johan, fv hovrättspresident. 07

Holgersson, Bengt, fv landshövding. 97

Holmberg, Barbro, fv landshövding, fv statsråd. 08

Holmgren, Gunnar, ekon. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Houby-Nielsen, Sanne, fil. dr, styresman. 16

Ledamöterna Karin Helander, Peter Normark och Margareta Nisser Dalman.

Hultén, Anneli, landshövding, fv riksdagsledamot. 17

Husebye, Alexander, arkivarie, vd. 23

Hägglund, Göran, konsult, fv statsråd. 13

Hägglund, Jöran, fv landshövding, fv statssekreterare. 14

Högman, Berit, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 18

Höij, Helena, landshövding, fv riksdagsledamot. 23

Hörnlund, Börje, tekn. och med. dr h c, fv landshövding, fv statsråd. 96

Ingvar, Martin, professor, överläkare, författare. 06

Jackelén, Antje, docent, ärkebiskop em. 18

Jansén, Maria, kulturdirektör, fv överintendent. 18

Jeffner, Anders, professor em., fv preses. 03

Johannesson, Karin, docent, biskop. 20

Johnson, Antonia Ax:son, direktör. 97

Jonasson, Gull-Britt, direktör. 10

Jonsson, Helena, landshövding, agr. dr h c, fv förbundsordförande. 19

Jordell, Björn, fv riksarkivarie. 11

Josephson, Anna, professor, överläkare. 13

Kihlström, Lars, överläkare. 13

Kinberg Batra, Anna, landshövding, fv riksdagsledamot. 23

Klackenberg, Henrik, fil. dr, fv statsheraldiker, kammarherre. 03

af Klintberg, Bengt, professor, författare. 98

Krook, Caroline, teol. lic., biskop em. 90

Krönmark, Eric, fv landshövding, fv statsråd. 82

Kumlin, Ewa, direktör. 10

Källstrand, Bo, fv vd, fv landshövding. 09

Lallerstedt, Erik, direktör. 10

Larsén, Jan, direktör. 09

Larsson, Gerhard, fv landshövding, fv statssekreterare, fv vd. 00

Larsson, Maria, fv landshövding, fv statsråd. 15

Leijon, Anna-Greta, fv Skansenchef, fv generaldirektör, fv statsråd. 95

Leksell, Laurent, ekon. dr, direktör. 08

Lewenhaupt, Jan, greve. 15

Levin-Wallenberg, Annika, kulturkonsult. 15

Lidman, Tomas, fil. dr, fv riksarkivarie, fv riksbibliotekarie. 96

Liliequist, Inger, fv riksantikvarie. 03

Lind, Magnus, docent. 06

Lind, Martin, teol. dr, biskop em. 07

Lindberg, Anders, direktör. 10

Lindgren, Sven, fv landshövding. 02

Lindman, Jan, överintendent. 16

Lindqvist, Svante, professor em, ordenskansler, fv riksmarskalk, fv preses. 09

Lindsten, Jan, professor em. 03

Lundius, Marianne Gernandt, fv justitieråd. 09

Löfgren, Lars, kabinettskammarherre, fv styresman, fv teaterchef. 97

Lönnqvist, Ulf, fv landshövding, fv statssekreterare, fv statsråd. 92

Lövdén, Lars-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 10

af Malmborg, Marianne, ordf. i Kungl. Sällskapet Pro Patria, fv rikslottachef. 03

Malmström, Joakim, fil. dr, generaldirektör, fv riksantikvarie. 21

Markovits, Marika, biskop, fv direktor. 09

Mattsson, Christina, fv styresman, fv rikskanalchef. 01

Ledamöterna Marika Markovits och Gunnel Engwall.

Ledamöterna Mårten Rosenqvist och Johan Nordenfalk.

Melin, Christina, fv vice sekreterare i Sällskapet. 06

Mikaelsson, Maggi, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 02

Modéus, Martin, teol. dr, ärkebiskop. 23

Mogren, Mikael, teol. dr, biskop. 20

Molin, Björn, fil. dr, fv landshövding, fv statsråd. 86

Myrdal, Janken, professor em. 96

Niblaeus, Kerstin, tekn. dr, fv generaldirektör. 12

Nilsson, Björn O., tekn. dr, fv landshövding, fv vd. 18

Nilsson, Elisabeth, styrelseordförande, fv vd, fv landshövding. 11

Nilsson, Mats, generallöjtnant, förste hovmarskalk. 15

Nisser-Dalman, Margareta, fil. dr, överintendent. 13

Norberg, Erik, fil. dr, kabinettskammarherre, fv riksarkivarie. Sällskapets ordförande 2016–2023. 88

Norberg, Johan, författare. 06

Nordenfalk, Johan, friherre, advokat, styrelseordförande. 23

Nordenstam, Bertil, professor em. 98

Nordenvall, Per, fv riddarhusgenealog. 04

Nordfält, Jens, professor. 11

Norlén, Andreas, jur. dr, riksdagsledamot, talman. 20

Normark, Peter, ekon. dr, akademisekreterare och vd. 23

Norrby, Erling, professor em. 97

Norrfalk, Maria, förbundsordförande, fv landshövding. 07

Nykvist, Ann-Christin, fv statsråd, fv generaldirektör. 06

Odelberg, Axel, författare. 05

Ohlson, Richard, direktör. 06

Olofsson, Dan, direktör. 12

Olofsson, Maud, styrelseordförande, fv statsråd. 09

Olsson, Elisabeth, professor em. 07

Ortmark, Eva, fv förläggare, Sällskapets sekreterare 2005–2006. 05

Osher, Barbro, styrelseordförande, generalkonsul. 08

Osvalds, Erik, chefredaktör. 03

Palme, Joakim, professor. 13

Palmstierna, Greger, friherre, arkitekt. 15

Persson, Kristina, fv statsråd, fv landshövding. 95

Persson, Stefan, direktör. 11

Peterson, Thage G., teol. kand., fv statsråd, fv talman. 89

Pettersson, Eva, fil. dr, fv akademisekreterare. 18

Piehl, Johan, direktör. 15

von Platen, Gunilla, företagsledare. 20

von Platen, Otto, friherre, direktör. 13

Press, Victor, direktör. 07

Pålsson, Margareta, fv landshövding, fv riksdagsledamot. 13

Ramberg, Anne, advokat, fv generalsekreterare. 09

Ramel, Peder, friherre, direktör. 13

Rankka, Maria, direktör, författare. 11

Reuterskiöld, Marianne, fv direktör, Sällskapets sekreterare 2008–2017. 08

Risinggård, Börje, fv direktör. 07

Rosengren, Björn, direktör, fv statsråd, fv landshövding. 96

Rosenqvist, Mårten, professor em., fv förste livmedikus. 13

Rosswall, Thomas, professor em., fv rektor. 95

Rydin, Bo, ekon. o tekn. dr h c, direktör. 85

Sahlin, Gunnar, fil. dr, fv riksbibliotekarie. 03

Salén, Sven H., direktör. 80.

Samuelsson, Marianne, fv landshövding. 04

Sandin, Per, fil. dr, vice ordenskansler, kammarherre. 13

Sandwall, Peter, statssekreterare, fv landshövding, fv generaldirektör. 21

Schelin Seidegård, Cecilia, fil. dr, fv landshövding, fv vd. 10

Schrewelius Arwidson, Marie, direktör. 11

Schwartz, Margareta, fv borgarråd. 99 von Schwerin, Alexandra, friherrinna, projektledare. 11

Seiger, Åke, professor em. 13

Sennerby Forsse, Lisa, professor em., fv preses, fv rektor. 10

Silfverstolpe, Susann, intendent. 03

Sjöberg, Fredrik, fil. dr h c, författare. 08

Skarp, Sven-Uno, professor em. 84.

Sommestad, Lena, professor em., styrelseordförande, fv landshövding, fv statsråd. 14

Spendrup, Jens, direktör. 12

Starrin, Karin, fv generaltulldirektör, fv landshövding. 97

Stigson, Björn, direktör. 84 von Stockenström, Hans, direktör. 03

Storåkers, Michael, direktör. 06

Strannegård, Lars, professor, rektor. 20

Ström, Per, teol. dr, akademiintendent, kammarherre. 07

Strömholm, Stig, professor em., fv rektor, fv preses. 88

Strømme, Maria, professor. 13

Sundqvist, Bo, professor em., fv rektor, fv preses. 08

Swartz Grimaldi, Eva, direktör. 08

Svegfors, Mats, fv landshövding, fv chefredaktör. 00

Svensson, Birgitta, professor em. 15 von Sydow, Björn, docent, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 17

Söderberg, Ulf, fil. dr, fv krigsarkivarie. 00

Söderbergh Widding, Astrid, professor, rektor. 14

Söderlind, Solfrid, professor, fv överintendent, fv dekan. 02

Taube, Per, friherre, direktör. 13

Thörn, Ylva, landshövding, fv förbundsordförande. 17

Tolgfors, Sten, landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 23

Treschow, Henrik, direktör. 10

Trolle-Bonde, Gustaf, greve. 11

Trolle-Löwen, Johan, friherre. 11

Ledamöterna Per Westerberg och Thomas Eriksson.

Tunhammar, Göran, fv vd, fv landshövding. 06

Tysk, Gunnar, fv länsråd, Sällskapets sekreterare 1999–2005. 98

Wachtmeister, Marika, grevinna, direktör. 10

Wallin, Kerstin, fv generaldirektör, fv landshövding. 03

Wejryd, Anders, teol. dr, ärkebiskop em. 07

Weman, Gunnar, teol. dr, ärkebiskop em. 93

Wersäll, Fredrik, riksmarskalk, fv hovrättspresident. 18

Westerberg, Jan Olov, fastighetsdirektör. 08

Westerberg, Per, fv riksdagsledamot, fv statsråd, fv talman. 13

Westerberg, Sten, fv bankdirektör, fv statssekreterare. 85

Wetterberg, Gunnar, fil. dr h c, författare. 10

Wikström, Jan-Erik, fv landshövding, fv statsråd. 92

Wolodarski, Peter, chefredaktör. 06

Wåhlstedt, Håkan, fil. dr, generaldirektör, fv landshövding. 15

Wärnersson, Ingegerd, fv landshövding, fv statsråd. 02

Ågerup, Bengt, direktör. 11

Åström Iko, Karin, riksarkivarie. 16

Öquist, Gunnar, professor em. 03

Österberg, Sven-Erik, fv landshövding, fv riksdagsledamot, fv statsråd. 13

sällskapets ledamöter

ÅRET I SIFFROR

Sällskapets årsredovisningar i sammandrag

År 2023 i siffror

Kungl. Patriotiska Sällskapet förvaltar dels sin egen förmögenhet, dels tre till Sällskapet knutna stiftelser. Sällskapet leds av ett förvaltningsutskott, som också utgör styrelser i Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond och Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond. I Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse sitter ordföranden och kamreraren samt de två anställda i styrelsen. I det följande redovisas ut-

Kungl. Patriotiska Sällskapet

Ändamål: Kungl. Patriotiska Sällskapet har till uppgift att stödja landets utveckling. Sällskapet förvaltar tre stiftelser med olika ändamål. Betydande samhällsinsatser av skiftande slag premieras genom medaljer med inriktning på ideell verksamhet, förtjänstfull yrkes- eller företagsverksamhet, kulturarv, fostrargärning, hantverk med mera.

Årets redovisade resultat: 0,19 (0,54)

Kostnader: 3,7 (3,8)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 13,5 (13,0)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 26,9 (23,3)

drag ur de årsredovisningar som inlämnats till Länsstyrelsen i Stockholm. Siffrorna nedan redovisas i miljoner kronor, inom parentes redovisas 2022 års siffror. Marknadsvärdet på Sällskapet och dess stiftelsers förmögenhet var den 31 december 2023 cirka 849 miljoner kronor (2022: 743). Fullständiga årsredovisningar kan beställas från kansliet.

Stiftelsen Fredrik Björns

Donationsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att i första hand ge bidrag åt ålderstigna tjänarinnor som under lång tid innehaft tjänst i Stockholm. I andra hand får disponibel avkastning användas som stöd och uppmuntran åt ekonomiskt behövande äldre tjänarinnor som under lång tid i Stockholms län tjänat i sociala eller medicinska institutioner vars verksamhet är att vårda människor.

Årets redovisade resultat: -1,2 (14,4)

Förvaltningsresultat: 6,1 (5,8)

Utdelade bidrag: 6,1 (6,5)

Kostnader: 1,4 (1,6)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 154,4 (165,6)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 337,2 (310,6)

Kungl. Patriotiska Sällskapets och dess stiftelsers förmögenhet i mkr 2014–2023.

Stiftelsen Kungl. Patriotiska

Sällskapets

Understödsfond

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Bidrag utgår numera till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I första hand avses spridande och popularisering av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryckkostnader, symposier, utställningar samt till sociala projekt för barn och ungdom.

Årets redovisade resultat: 6,9 (16,3)

Förvaltningsresultat: 7,2 (7,0)

Utdelade bidrag : 7,1 (6,5)

Kostnader: 1,9 (2,0)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 181,6 (182,5)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 418,4 (353,7)

Kungl. Patriotiska Sällskapets

Pensionsstiftelse

Ändamål: Stiftelsens ändamål är att bereda personer, som är eller varit anställda hos Kungl. Patriotiska Sällskapet eller deras efterlämnade familjemedlemmar pension.

Årets redovisade resultat: 6,5 (0,41)

Förvaltningsresultat: 0,53 (0,46)

Utdelade pensioner: 0,23 (0,21)

Kostnader: 0,21 (0,22)

Finansiella tillgångar bokfört värde: 21,8 (15,5)

Finansiella tillgångar marknadsvärde: 66,1 (55,1)

Kungl. Patriotiska Sällskapets

och dess stiftelsers revisorer

Martin Sjöberg, auktoriserad revisor, BDO AB, med Sara Königslehner som suppleant. Gunilla Herdenberg, förtroenderevisor, med Leif Grundberg som suppleant.

fotokällor

Inledning

TT/Jonas Ekströmer s. 6, 8

Sällskapets medaljutdelningar

TT/Jonas Ekströmer s. 12, 14 nederst t.v., 15, 16 överst, 17–20, 26, 28, 34, 35 t.h.

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 14 överst, 23

Kungl. Maj:ts Orden/Per Sandin s. 14 nederst t.h.

Kungl. Hovstaterna/Alexis Daflos s. 16 nederst

Riksförbundet Svensk Trädgård/ Anna-Karin Fallheden s. 21

Stockholms Hantverksförening/ Susanne Kronholm s. 24

Franzéns Hattmakeri/Joakim Sundberg s. 25

Märta Måås-Fjetterström AB s. 27

Stensjöns församling s. 29

NCC/Karin Smedman s. 31 överst t.v.

Stiftelsen Skansen/Angelica Wendel s. 31 mitten t.v.

Schenker/Anette Holm s. 31 nederst

Mariedals slott/Mari Eberstein s. 31 överst t.h.

Borås Stad/Eva Lindström s. s. 31 mitten t.h.

Svenska Frimurare Ordens Museum/ Roger de Robelin s. 32

SKF/PictPro/John Hagby s.33

Kungl. Patriotiska Sällskapet/ Bengt Gustaf Jonshult 35 t.v.

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond

TT/Jonas Ekströmer s. 36

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 38–39

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Kjell Blückert s. 41

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 42

Volontärbyrån/Ola Höiden s. 45 överst

Forum/Passalen s. 45 nederst

KFUM Umeå s. 46 t.v.

Vara parasport s. 46 överst t.h.

Frälsningsarmén Husby Järva s. 46 nederst t.h.

Kungl. Hovstaterna/ Clément Morin s. 48

Kungl. Hovstaterna/Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap s.57

Hälleberga hembygdsförening/Jan Johansson s. 58 t.v.

Kungl. Patriotiska Sällskapet/ Mårten Rosenqvist s. 58 t.h.

Sällskapets ledamöter

TT/Jonas Ekströmer s. 60 överst, 63 överst, 64–70

Advokatsamfundet/Micke Lundström s. 60 t.v.

Danderyds sjukhus s. 60 överst t.h.

Stockrate FMS s. 60 mitten nederst

Centrum för Näringslivshistoria/ Linus Sundahl-Djerf s. 60 nederst t.h.

Magnus Höij s.61 överst t.v.

Svenska kyrkan/Daniel Lönnbäck s. 61 mitten t.v.

Johan Nordenfalk s.61 nederst t.v.

Länsstyrelsen Stockholm/ Magnus Bergström s. 61 överst t.h.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Agneta Davidsson Ohlson s. 61 mitten t.h.

Länsstyrelsen i Västra Götaland/ Henrik Brunnsgård s. 61 nederst t.h.

Kungl. Vitterhetsakademien/Eva Dalin s. 63 mitten

Stockrate FMS s. 63 nederst

Kungl. Patriotiska Sällskapet/Anette Jonsson s. 64 t.v.

KONTAKTUPPGIFTER

Kungl. Patriotiska Sällskapet Eriksbergsgatan 12a 114 30 Stockholm

info@kungligapatriotiskasallskapet.se 08-611 12 62

Ständig sekreterare: Kjell Blückert kjell.bluckert@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 76 62

Biträdande sekreterare: Anette Jonsson anette.jonsson@kungligapatriotiskasallskapet.se 070-278 74 63

Administrativ assistent: Deta Liljenfeldt

Kungl. Patriotiska Sällskapet Org. nr 802002-6186

Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond Org. nr 802007-6173

Stiftelsen Kungl. Patriotiska Sällskapets Understödsfond Org. nr 802008-0274

Kungl. Patriotiska Sällskapets Pensionsstiftelse Org. nr 802008-6990

www.kungligapatriotiskasallskapet.se

Denna årsberättelse är framtagen av Sällskapets kansli i samarbete med grafiska formgivaren Bitte Granlund, som även skapat illustrationen på s. 5. Mönstret på insidan av pärmen och på s. 36 är framtaget under 2019 av formgivaren Lisa Lanning för Bengt Gustaf Jonshults bok Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar. Det bygger på Sällskapets logotyp som i sin tur är en detalj ur det ursprungliga emblemet från 1700-talet, se s. 4.

Grafisk form och produktion: Bitte Granlund, Granlunds Grafiska, Stockholm

repro: Italgraf Media, Stockholm

Tryck: Norrmalmstryckeriet, Sollentuna 2024