Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar by Kungl. Patriotiska Sällskapet

Kungl. Patriotiska SĂ¤llskapets medaljer och hedersbelĂśningar

Bengt Gustaf Jonshult

Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar

Kungl. Patriotiska Sällskapet stockholm 2019

innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ära, minne och medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Hushållnings Journal och Ny Journal i Hushållningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Utdelningarnas former .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Lieux de mémoire .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Numismatiska principer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Storlekar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Övrigt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Metaller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Stavning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Gustav III .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Gustav IV Adolf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Karl XIV Johan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Oscar I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Karl XV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Oscar II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Gustav V . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Gustav VI Adolf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Carl XVI Gustaf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Personmedaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Övriga hedersbelöningar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Hattkedjor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Armband . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Det emaljerade ögat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Belöningsskedar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Silverkors .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Silverbägare .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Dosor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Etuier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Miniatyrer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Släpspänne och clips. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Armbandsur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Olika kronor, hängen och ornament . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Stämplar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Förstoring av tre medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Kuriosa .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Diplom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Bildgalleri .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Bärandeordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Bärande av medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Bärande i internationella sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Bärandeordning Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Översikt medaljer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Källor och litteratur .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Fotoförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235

förord

Upplysningstiden påverkade det svenska samhället. De nya idéerna luckrade upp stormaktstidens sociala mönster och bidrog till att rubba gamla auktoriteter. Borgerligheten nådde en självständig ställning, som var grundad på förtjänst eller ekonomisk ställning. När så Karl XI:s officiella rangordning upphävdes 1766 förändrades även umgängesformerna mellan samhällets olika skikt. Tidigare hade det varit omöjligt att placera en etablerad domare högre än en kapten vid taffeln. Med tiden blev det nu enklare för borgare och akademiker att umgås med samhällets ledande personer. Detta ledde till ett socialt uppvaknande med följder för umgängesformerna. Akademier och lärda sällskap grundades och dessa byggde upp en egen hierarki, som inte alls behövde stämma med den som tidigare hade rått i samhället. Tillsammans med intresset för vetenskaper och rikets välfärd bidrog detta till att göra 1700-talet till grogrund för akademier och lärda sällskap. Det var också nu som Kungl. Patriotiska Sällskapet kom till, med början 1766 och kunglig sanktion från 1772. Ambitionen var nyttoinriktad. Det gällde att främja rikets utveckling genom att stödja jordbruk, hantverk och näringsliv. Ett viktigt medel var belöningar för goda insatser. Inspiration hämtades både från utlandet, särskilt England, och från inhemska initiativ vid samma tid. Till bakgrunden hör även etablerandet av ett nationellt ordenssystem. I mitten av 1700-talet hade Sverige fått Serafimerorden samt två förtjänstord nar, Svärdsorden för militärer och Nordstjärneorden för civila förtjänster. Men snart uppmärksammades behovet av en särskild orden för näringslivet, detta var ju merkantilismens högperiod. 1772 instiftades därför Vasaorden, som särskilt var avsedd för insatser inom jordbruk, bergsbruk, teknik och handel. Avsikten var att Vasaorden skulle delas ut oberoende av mottagarens börd eller ställning, men i praktiken blev den under lång tid bunden till de högre stånden. Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningar kan ha varit inspirerade av detta hederstecken, men mottagarna tillhörde andra skikt i samhället. Det gällde från början uppfinnare av jordbruksredskap eller personer som arbetat med nyodling, trädplantering och hantverk. En särskilt vanlig kategori var pigor och drängar med långvarig och trogen tjänst. 7

Medan medaljerna under 1700-talet i första hand delades ut till lantbrukets arbetare, framträdde under 1800-talets industrialisering en ny stor grupp, industriarbetarna. Den fortsatta samhällsutvecklingen i slutet av seklet och särskilt under 1900-talet medförde att blicken riktades mot tjänstemän och förtroendemän i kommunal eller privat förvaltning. I vår egen tid inkluderas med självklarhet män och kvinnor inom alla områden och på alla nivåer. Sällskapets medaljer och andra hederstecken har under seklen haft olika ändamål och former. Ambitionen har varit oförändrad, att belöna en insats som varit av betydelse för landets utveckling. För att ge en överblick över belöningarna presenteras detta arbete. Arbetet inleddes under vår tidigare ständige sekreterare Marianne Reuterskiölds tid och har utförts av Bengt Gustaf Jonshult med en kunskap och ett forskarnit som gör honom förtjänt av Sällskapets varma tack.

erik norberg

kjell blückert

Ordförande

Ständig sekreterare

Stockholm i november 2019

ära, minne och medaljer Inom den numismatiska forskningen av i dag har man alltmer koncentrerat sig kring medaljens kontext och då gällande frågeställningar om ära, status, sociala relationer, borgerlig offentlighet, tankar om minnen och minnesplatser. Medaljen bör inte enbart betraktas som ett vackert objekt, utan desto mer som ett föremål som äger sin egen inneboende retorik och visuella kommunikation. Detta i stark korrespondens med samhället i stort, både inom den privata sfären och den offentliga. I mitten av 1700-talet instiftades flertalet av de än i dag existerande Kungl. riddarordnarna, såsom Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden. Bland dessa återfinns Serafimermedaljen från 1748, som kom att ingå som den första offentliga belöningsmedaljen. Medaljen var avsedd att tilldelas personer som hade en förtjänstfull bakgrund inom bl.a. sjukvård och fattigvård eller annan välgörenhet. På medaljens åtsida finns gravören Daniel Fehrmans porträtt föreställande Fredrik I, och på frånsidan Serafimerordens stora kedja, samt mottot Proceres cum principe nectit (”Den förenar de främsta med Fursten”). En av de första medaljerna delades ut till bryggareåldermannen Olof Ström. Nästa kungliga belöningsmedalj tillkom 1751, stiftad av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika vid deras kröning, och var avsedd att delas ut till skickliga spinnerskor bland allmogen. Medaljen bar inskriptionen Til heder för den qvinna, som fint och snält kan spinna. Två år senare stiftades en liknande medalj till uppmuntran av manlig yrkesskicklighet. På frånsidan syntes en strålande stjärna över devisen För dygdig flit och slögd är äran bästa vinning. Dessa tre medaljer, som delvis var avsedda att bäras i band, förebådade en räcka medaljer av liknande karaktär t.ex. medaljerna för Mullbärs Träns Plantering, Länder fridsamt intagne och Försigtig Lantmans Stenbygnad. Innan dess hade framför allt kungligheter skänkt medaljer och jetonger som gåvor till eliten och främmande furstehus i samband med kröningar, begravningar, resor och andra begivenheter. Ordnar och belöningstecken i egentlig mening började delas ut i början av 1700-talet, men bruket att skänka medaljer att bäras kring halsen är äldre än så. Redan vid Gustav Vasas kröning erhöll de närvarande gästerna praktmynt i guld och silver som hedersgåvor, men först vid kungens död utdelades medaljer, avsedda att bäras. Från Gustav II Adolfs krigståg i Tyskland och framför allt efter hans död återfinns åtskilliga bärbara minnestecken, ofta kostbart utförda i guld och emalj. Medaljen kom i detta sammanhang att bli en form av äreminne eller artefakt med sin egen inbyggda visuella retorik. Det fanns en uppenbar koppling 9

mellan åtsidans porträtt, allt som oftast av kungen eller fursten själv, och den narrativa och ikonografiska utformningen på frånsidan. Medaljen tillverkades i guld eller silver, vilket möjliggjorde dess vidare existens i tiden, samtidigt som den avspeglade ett reellt ekonomiskt värde. I det förlängda loppet utgjorde den, trots sin litenhet, en mosaik av moraliska värderingar, religiösa föreställningar och propagandistiska uttrycksformer. Detta i sin tur skapar frågor om makt och status, något som den franske sociologen Pierre Bourdieu beskriver, bl.a. tankar om hur socialisationen formar oss som individer. En väsentlig del i hans resonemang beskriver varje enskild individs innevarande kapital. Ett övergripande kapital som i sin tur kan delas in i det ekonomiska kapitalet (inkomster och ägande), det kulturella kapitalet (utbildning, titlar, kunskap om musik, litteratur och konst) samt det sociala kapitalet (släktskap, nätverk, vänner o.s.v.). De olika kapitalformerna bildar tillsammans det symboliska kapitalet, som är det kapital som syns utåt då individen markerar sin status och grupptillhörighet. Samtliga tre kategorier av kapital kan överföras på medaljkonsten. Att låta prägla en medalj var dyrt och visade på ett ekonomiskt kapital. Detta avspeglade sig både hos avsändaren och mottagaren. Det förelåg en status i ägandet samtidigt som medaljen blev ett högreståndsföremål eller samlarobjekt. Medaljerna var beprydda med allehanda symboler, metaforer och, allt som oftast, försedda med latinska deviser, vilket vittnade om någon form av kulturellt kapital. Att upp skatta och förstå god konst och litteratur, gärna med antika förtecken, kunde tolkas som uttryck för bildning och kunskap. Man kan även förmoda att det sociala kapitalet stärktes, då medaljerna i regel cirkulerade inom homogena kretsar, där de beundrades och diskuterades. Genom medaljkonsten fanns även en möjlighet att skapa ära, att bli hjälte och att utgöra ett gott exempel för andra, något som tankemässigt går tillbaka till både romartiden och den ärekult som blomstrade under renässanshumanismen. Det fanns en drivkraft att vinna evig ära, immortalis gloria, både åt sig själv och sin ätt. Den moralfilosofiska debatten under 1700-talets senare hälft, starkt influerad av tänkare som Denis Diderot, Antoine-Léonard Thomas, Voltaire och Rousseau, framhävde antikens stora män som förebilder. Samma debatt emanerade även från uppfattningen om den postuma äran som grundas i tanken att den store mannen aldrig kan vinna uppskattning under sin livstid utan först då eftervärlden ger honom upprättelse. I ärebilden vilade en tanke om att framstå som moraliskt och gott exempel för medborgarna. Under andra halvan av 1700-talet kom man att praktiskt realisera nyttan av ärelystnaden, där ärelystnaden inte enbart var av negativ 10

karaktär. Den kunde även ha goda effekter. Tanken lanserades av den engelska författaren Joseph Addison, som hävdade att bl.a. medaljer och andra belöningar var effektiva medel för att erinra om stora mäns insatser och mana till efterföljd. I grund och botten var det en antik tankegång som utgjorde fundamentet till upplysningstidens furstehyllningsprogram, där den ärerika mannen utgjorde en förebild för medborgarna: Men vad tjänar det till att resa monument över dem som inte längre finns till? Att dekorera marmorn som täcker deras kalla aska med sublima inskriptioner; att framställa för medborgarna bysterna av deras frihets försvarare; att nedpränta i tidlösa volymer berättelsen om deras handlingar? Är det för de döda som detta görs? Nej, det är till de levande man vänder sig. Man säger till dem: om du gör likadant, är detta hedersbetygelserna som väntar dig. Du kommer att tjäna som exempel för dem som efterträder dig, precis som de en gång tjänat som exempel för de som efterträdde dem. Vi kommer inte att vara mer otacksamma gentemot dig än gentemot dem; förakta livet, älska döden. Denis Diderot (1713–1784), ur Lettres à Falconet

En stor man skulle och kunde i likhet med kungen tjäna som moralisk före bild och till sin hjälp hade han en hel arsenal av medel. Det kunde handla om att anordna folkliga evenemang, tillse och understödja att författare skrev och spred lämpliga hyllningsdikter som hugfäste hans bragder, allt för att framstå som ett moraliskt och uppbyggligt föredöme för folket. Ett lika populärt medel var utdelandet av ärekransar, medaljer och andra belöningar. Medaljernas ikonografi, med sina allegoriska motiv med både synlig och dold symbolik, målade i regel upp en och samma bild: Apollo eller Herkules, ärestoder, jordglober beprydda med tre kronor, ankare, uppstigande solar, kanonrör och seglande skepp. Medaljerna kom, oaktat om de berättade om dop, bröllop, segrar eller krigsmannaförtjänster, att förbli ett metalliskt minne över landsfadern, där de i de flesta fall, via sin visuella retorik, agerade som ett propagandainstrument.

Medaljkonsten avspeglades även i den större samhällsutvecklingen under 1700-talet. Under frihetstiden utvecklades ett nytt allmänbildningsideal som kom att tillhöra framtiden. Den nya och progressiva andan trängde undan den äldre humanistiska bildningstraditionen, som i sin tur resulterade i en ny ikonografi, ett avlägsnande från det högstämda äreminnet, till förmån för större konkretion och framhävande av faktiska bedrifter. Sinnebilderna skulle bestå av okonstlade metaforer och symboler utan metafysiska övertoner, vara direkta och enkla till sin karaktär, inskriptionerna korta och sinnrika, och om ikonografin i sig var begriplig var det onödigt med en inskription med samma innebörd: Ingen ting kan för sinne och öga wara fägnesammare, än en Skådepenning, wid hwilken ett lyckligt hufwud och en snäll grafstickel förenat sin styrka; men ock ingen ting mera motbärande, än när ingenthera Mästaren i sin konst warit hema. Skådemynt af förra slaget behålla i alla tider sitt förtjänta wärde, wårdas, gömmas och betragtas såsom förnöjande tidsfördrif, när de sednare wanwårdas såsom skräpgods […]. Jonas Apelblad, ur Räfst med swenska skådemynt, anställd af Numomastix (Uppsala universitetsbibliotek, Ihre-saml. 147: B 2)

Kungl. Patriotiska Sällskapets sinnebild.

I samband med det alltmer utbyggda belöningssystemet under Gustav III:s tid återfinns bl.a. Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedaljer, där de speciellt utmärkte sig för att de var ämnade till en mer vidsträckt krets av medborgarna. Utdelningarna var i första hand ett sätt att belöna och befrämja lanthushållningen med dess olika grenar, men även för lång och trogen tjänst: I dag efter slutad Gudstjenst blef den Silfwesked, som Kongl. Patriotiska Sällskapet förärat Märta Ersdotter […], öfwerlemnad uti Waksala kyrka af Theologiä Professoren Doctor Winbom, under et tals hållande, jemte upmuntran til tjenstehjon at följa hennes exempel i flit, trohet och stadga, för at bereda sig sjelfwa den säkra belöning, som Dygden medförer. Inrikes Tidningar 22/1-1794

Redan 1772 slogs den första av Sällskapets medaljer med Gustav III:s porträtt på åtsidan. Frånsidan visade upp Sällskapets insignier eller den s.k. sinnebilden. Insignierna bestod av en grupp av bergverks- och industriredskap som packbal, vävsked, skyttel, städ, stångjärnshammare, plog, bok och en kaducé. Vid sidan en uppåtgående sol bakom ett berg, i bakgrunden ett seglande skepp på havet. Kaducén eller merkuriestaven var en stiliserad häroldsstav, som från början symboliserade fred och som senare även skulle symbolisera handel och ekonomi. Frånsidans symbolik och åtsidan, med den sittande regentens porträtt, skulle sedan troget följa Sällskapets medaljutformning genom åren. De mest återkommande hedersbelöningarna under slutet av 1700-talet till 1800-talets början var någon av Sällskapets jetonger. Dessa utdelades huvudsakligen i två storlekar. Den större jetongen över greve C.F. Scheffer och den mindre skådepenningen med Gustav III:s porträtt på åtsidan och Sällskapets sinnebild på frånsidan. Sinnebilden kunde även användas på åtsidan med blank frånsida för ingravering av namn och anledning. Det fanns även andra belöningsmöjligheter, framför allt i form av belöningssilver. Via en förordning från 1723 kunde Kungl. Bergskollegium dela ut silverbelöningar till malmletare och jordägare och från 1740-talet belönade Manufakturkontoret och Kommerskollegiet kvinnor för skicklighet i linhantering, spånad och vävning. Från slutet av 1700-talet fram till 1800-talets mitt erhöll skickliga hammarsmeder extra belöningar för s.k. överjärn och överkol 13

i form av silverskedar. Mot denna bakgrund kunde sedan institutioner och sällskap som Kungl. Sundhetskollegium, Kungl. Sällskapet Pro Fide et Christianisimo, Kungl. Lantbruksakademien och länens hushållningssällskap fullfölja belöningarna i silver. Utöver medaljer, skådepenningar och skedar delade Sällskapet ut bägare, skålar, dosor, hattband, halskedjor m.m. i silver och guld. Det förekom även att Sällskapet delade ut penninggåvor, brandstoder (brandförsäkringar) och gåvor i form av biblar med påskrift. Hattbanden och silverkedjorna, i första hand avsedda för drängar och pigor, kunde bäras offentligt, medan jetongerna enbart var avsedda att förvaras för personligt bruk. Det hände dock att innehavaren lät sätta en ögla på jetongen, alternativt löda på en nål på frånsidan, och bar den i band eller kedja på rocken. I Sällskapets handlingar från slutet av 1700-talet framkommer dock att man inte kunde sanktionera detta bruk, vilket ansågs vara förbehållet de av kungen utdelade medaljerna. Efter att det Finska Hushållningssällskapet år 1799 fått Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljer avsedda att bäras, ingav Sällskapet en liknande propå 1801. Ansökningen beviljades och Sällskapet beslöt att medaljerna skulle bäras i ett band, till hälften halmgult och till hälften gräsgrönt. Man kunde dock fortsättningsvis erhålla enbart en jetong, där en del försågs med kedja för att bäras i knapphålet eller kring halsen. Mellan åren 1809 och 1824 utdelades enbart medaljer med sinnebilden och blank frånsida. Därefter och ända fram till 1923 användes dessa jämsides med medaljer med den sittande regentens bröstbild.

Det Finska Hushållningssällskapets emblem.

hushållnings journal och ny journal i hushållningen I Hushållnings Journal (1776 –1789), senare kallad Ny Journal i Hushållningen (1790 –1813), förmedlade Sällskapet kunskap och råd om hur lanthushållningen skulle kunna utvecklas och bedrivas. Pristävlingar anordnades och vinnare och mottagare presenterades utförligt med namn, hemort, skäl till och art av belöning. Ganska omgående förmedlades dessa uppgifter även i periodiska tidskrifter som Inrikes Tidningar och Stockholms Posten. Det låg i sakens natur att sprida vidare och synliggöra presentationerna, allt för att motivera andra till trofasthet, uppfinningsrikedom, idoghet och berömliga gärningar. I samband med Sällskapets möten förberedde ett särskilt utskott beslut om utdelningarnas art, värde och ändamål. I början var medaljerna och skådepenningarna förbehållna män, medan kvinnor erhöll silverskedar och silverkedjor av olika längd. På 1790-talet fattade Sällskapet beslut om att anmälarna själva, i regel bruksherren, ortens präst eller husbonden, skulle bekosta de belöningar som Sällskapet förmedlade. Belöningar för berömliga gärningar betalades dock alltid av Sällskapet. En uppfattning om de olika belöningarna framgår av 1833 års gåvor och hedersbelöningar (i urval): . åt nybyggardottern Brita Greta Nilsdotter, en gåva av 33 R: dr för bygg-

nads- och odlingsflit . åt torpardottern Stina Nilsdotter, 10 R: dr för skicklighet i finspånad . åt kyrkvärden Johannes Petersson, en förgylld silverbägare för odlingsflit

och utmärkt skicklighet i mekaniska inrättningar . åt bonden Anders Svensson och hans hustru Inga Olofsdotter, en förgylld

silverbägare för 23-årig omvårdnad av en sjuk släkting . åt hustrun Anna Lisa Nordqwist, ett silverkors för långvarig tjänst . åt sockenskräddaren Swen Gudmundsson, en silvermedalj att i grönt och

gult band bäras för odlings- och byggnadsflit . åt pigan Catarina Jansdotter, ett silverkors för långvarig tjänst

Allteftersom fler ansökningar strömmade in beslöts att vissa områden skulle prioriteras: för uppodling av obrukad mark till åker och äng, för plantering av frukt- och ädlare träd, för hägnader av sten, för biskötsel, för stenhusbyggnader på landet och för påfund i lanthushållningen. Belöningar för tjänstefolk gällde endast dem som tjänade hos adel, präster och andra ståndspersoner på landsbygden och ej i städerna. Belöningar utgick till arbets- och oxdrängar samt till ladugårdspigor. Den dräng, som hos en och samma husbonde eller på en och samma egendom tjänat i 10 års tid räknat från 20 års ålder, och gjort sig känd för redlighet och duglighet i sina sysslor, kunde få en silversked. Den som på samma sätt fortsatte ännu fem år så att tjänstetiden blev 15 år fick ett hattband, även om vederbörande tidigare hade belönats. Det förekom även belöningar för ”Sällsynta och vackra gärningar”, ”För uppodling av silkesmaskar”, ”För nitisk och skicklig Barnmorsketjänst” och ”Kurer på människor och boskap”.

Sällskapets Hushållnings Journal utgavs 1776–1789 och under nytt namn Ny Journal i Hushållningen 1790–1813. Häftena var försedda med talrika kopparstick föreställande olika uppfinningar och andra innovationer. Till häftena trycktes diverse bihang, bl.a. Afhandling angående Fiskerierna i Bohuslänska Skärgården (1778) och Register öfver de fem första årgångarne af Kongl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings Journal räknadt ifrån och med September 1776 till samma tid 1781 (1782). Sällskapets tidning tycks ha varit starkt influerad av Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar som utgavs 1739–1974. Akademien, som grundades 1739, hade som syfte att gynna praktiskt inriktad och ekonomisk nyttig kunskap. Innehållet under 1700-talet bestod, förutom av nya vetenskapliga rön, till stor del av praktiska råd för jordbruk, hantverk och industri.

Sällskapet hade tidigare utsträckt sina belöningar utanför huvudnäringen till ämnen av vitt skilda slag, som t.ex. spånad, vävning, byggnader, koppympning, kurer för människor och djur, målning, teckning, färgning, långvarig tjänst och vackra gärningar. Situationen gjorde att man inte kunde fortsätta efter den ursprungliga belöningsplanen, då fler och fler sökte och kassan inte ökade i samma takt. I den nya planen från 1781 stipulerades att belöning för uppodling skulle gälla för den som skapat fyra tunnland åker eller 12 lass äng samt dessutom hävdat gammal åker. Hade marken varit särskilt svår räckte det med hälften. Samma belöning gällde för torpare och hälftenbrukare. Ståndspersoner, fogdar, officerare, ryttare, länsmän, soldater och båtsmän uteslöts. Minst 50 fruktträd med 6 års växttid eller 200 lövträd fordrades för belöning. Trädgårdsmästare uteslöts, om han inte planterat 300 träd. Hägnader av sten skulle vara 100 famnar, trakter där det fanns gott om sten 200 famnar. Minst 30 bistockar fordrades. Hela mangården eller ladugården skulle i fortsättningen vara uppförd av sten. För tjänstefolk förlängdes anställningstiderna. Vid ansökan skulle bevis från präst eller kyrkvärdar upp läsas från predikstolarna. I slutet av 1700-talet uppstod en debatt som kom att innefatta frågor om nyttan eller onyttan av utdelning av skådepenningar till allmogen, hur belöningarna skulle utformas och utdelas, och framför allt krävdes det ett klargörande över de faktiska orsakerna för belöning. Detta resulterade i 1787 års förnyande belöningsgrunder: Kongl. Patriotiska Sällskapets förnyande grunder för dess heders belöningars utdelande för upodling af obrukad mark, til åker och äng. En bonde, som uppodlat 4 tunnland åker och 8 lass hö eller 2 tunnland åker och 12 lass hö och dessutom hävdat sina gamla åkrar väl, är berättigad till belöning. Har det skett med större kostnad kan arealen vara mindre. Även den bonde, som fått 2 avkastningskorn mer än vad som är brukligt på orten, skall vara berättigad till belöning. Torpare, arrendatorer och hälftenbrukare behöver göra hälften av vad bonden skall prestera. Ståndspersoner med andra motiv än att förbättra sin egendom utesluts. Detsamma gäller för fogdar och boställshavare. De som utökat sin ladugård med mer än 1/3 och som kan bestyrka att de valt beteshagar med gott vatten och indelat dem i flera skiften, kan också komma ifråga för belöningar.

För plantering av frukt- och ädlare lövträd. Den som drivit fruktträd till 8 års ålder och planterat 25 äpple- eller päronträd eller 100 körsbärsträd eller plommonträd eller 100 lövträd med 12 års ålder kan komma ifråga för belöning. För övrigt gäller samma regler som för uppodling av åker. Antalet träd kan minskas om klimatet lägger hinder i vägen. Trädgårdsmästare kan komma ifråga. För hägnader av sten. Den bonde som lagt 100 famnar stengärdsgård. På ställen där stentillgången är stor fordras 200 famnar. För biskötsel. Den som äger 15 bistockar. Torpare och jämställda med 6 bistockar kan få belöning. För stenhusbyggnader på landet. Gäller lantbrukare eller boställshavare, som byggt antingen mangårdsbyggnad eller ladugård. Påfund i lanthushållningen. Redskap som utan mycken kostnad kan användas av gemene man eller förbättringar på redan brukliga åkeroch körredskap. För nyttiga påfund till förmån för fabriker och hantverkerier. De skall vara nyttiga och godkända. Inrättningar som arbetshus på landet, linne- och kamullgarns uppdrivande m.m. Belöning av tjänstefolk. Endast de som arbeta hos adeln, ståndspersoner, prästerskapet på landet, så kallade oxdrängar och ladugårdspigor är berättigade till belöningar. De skall ha tjänat på samma ställe i 10 år från den tid de fyllt 20 år. De skall vara kända för redlighet och duglighet. Belöningarna är en silversked och om de fortsätter på samma arbetsplats 5 år till, ett hattband av silver. Pigorna får efter 15 år en halskedja av silver. Alla ansökningarna skall vara styrkta av pastor och kyrkvärdarna och utlyst på sockenstämman. Hushållnings Journal 1787, november

utdelningarnas former I samklang med förändringar i samhället kom Sällskapets belöningar och utdelningar att ändra form. Från att under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet ha varit drivande i frågor rörande lantbruk, trädgårdsskötsel, hantverk och huslig ekonomi, kom andra aktörer att överta dessa områden. I första hand den år 1811 instiftade Lantbruksakademien, vars uppgift var ”att tända och sprida upplysning, för att befrämja undervisningen, uppmuntra idogheten, stadga erfarenheten, lätta utöfningen och avhjelpa hindren i alla delar af Landthushållningen i Fäderneslandet”. Effekten blev en markant avmattning i Sällskapets verksamhet och att tidskriften Ny Journal i Hushållningen lades ner. Medaljerna och belöningarna delades ofta ut under festliga former och i mer eller mindre offentliga sammanhang; på sätesgården, i rådhuset, i kyrkan eller prästgården. 1793 fick t.ex. pigan Elin Ericsdotter från Virserum både en silversked och, om man skall tro skriftställaren, en fästman: Under musik framträdde majoren följd av herrskaper och ståndspersoner. Silverskeden bars på ett fat överdraget med blå taft av en särskild bärare som intog sin plats vid sidan av bordet i koret. Därefter kom Elin ledsagad av kapten Grönhagen och kyrkoherde Wännerberg, vilka vid sidorna av henne stannade nedanför bordet. Genom sina livliga och muntrande talesätt väckte majoren känslor, som intog alla närvarande hjärtan att högakta förtjänsten, sätta värde på mänskligheten och uppmana till dygd och ära, grundfästen för rikens väl och medborgares sällhet […] Sedan majoren överlämnat silverskeden till pigan och på ett lysande sätt framhållit hennes vackra egenskaper slöts den högtidliga akten med musik och psalm sång. Härefter inbjöd majoren alla herrskaper och ståndspersoner till middag på Eshults Säteri […] Efter middagen överraskade majoren herrskaperna och Elin med en ny fest. En änkling på godset hade yttrat sitt tycke för Elin Ericsdotter. På majorens anstalt kallades han till herrgården utan sällskapets förmodan och Elins vetskap, då hon fick denna sin hedersdag till sin första förlovningsdag, och förlovades av församlingens pastor samt upptogs till bondhustru vid herrgården. Carl Ludvig DuRietz gm Samuel Schenberg

Samtidigt debatterades lämpligheten att dela ut ”synliga belöningar”, vilket resulterade att belöningssilver i form av hattband, halskedjor och skådepenningar, fick stark konkurrens av silverbägare och silverskedar. Det offentligt burna hederstecknet orsakade ”högfärd” och passade inte för ”allmogens ställning”. I stället kunde Sällskapet ”till uppmuntran (icke som belöning) giva nyttiga bohagsting, dock att dessa bliva på ett annat och prydligare sätt arbetade än som allmänt brukas”. Det nya belöningssystemet reglerades i en artikel i Ny Journal i Hushållningen 1797 (se vidare Belöningssilver) med stark förmån för ”den vackrare vardagsvara”. Med tiden skulle dock jetongen eller medaljen få ett starkare fäste, för att under mitten av 1800-talet helt och hållet fasa ut belöningssilvret. Även belöningarnas utdelandeformer förändrades med tiden och till synes tycks de ha gått hand i hand med den ekonomiska och samhällsstrukturella utvecklingen i Sverige. Som tidigare nämnts hade andra instanser, till övervägande del, tagit över Sällskapets ursprungliga belöningar för bl.a. spånad, biskötsel och skicklighet i linhantering. Utdelningarna, som skedde i slutet av 1700-talet och under 1800-talets första hälft, tilldrog sig mestadels utanför storstäderna. De stora befolkningsgrupperna levde utanför städerna, industrin var fortfarande underutvecklad och jordbruket var den helt dominerade näringen. Kyrkan och prästgården var några av de givna platserna för utdelningarna. På mitten av 1800-talet inträdde den tidiga industrialiseringen och i slutet av samma århundrade kom det moderna industrisamhällets genombrott. I samband med stora skiftesreformer och industrialisering kom byar och mindre orter att splittras och arbetsmarknaden koncentrerades till städerna. Sällskapets belöningar kom under 1800-talets slut i stort sett att inskränka sig till utmärkelsen för långvarig trogen tjänst och utdelningarna kom att ske på bruksgårdar, i verkstäder och på arbetsplatser, men även i kyrkan. Den snabbt växande befolkningsmängden avspeglades samtidigt i antalet utdelade medaljer. Kring 1880 utdelades runt 4 000 medaljer, på 1910-talet 10 000 och vid mitten av 1940-talet över 50 000. Det var inte helt ovanligt att man vid ett och samma tillfälle belönade i stort sett hela arbetsstyrkan: Patriotiska sällskapet har utdelat belöningsmedaljer till ej mindre än 139 vid Munksjö anställda personer. Jämtlandsposten 9/6-1902

I lördags kl. 6 e.m. förrättades i Adolf Fredriks kyrka medaljutdelning, i det att 90 af vid Atlas verkstäder anstälda personer tilldelades Patriotiska sällskapets medalj, därvid 11 tjenstemän fingo guldmedaljen och 79 arbetare silfvermedalj. Medaljutdelningen förrättades genom kyrkoherden E.D. Hedman, som därvid riktade ett kort tal till de belönade. Efter den högtidliga utdelningen samlades man till en fest å Hotel Phoenix, därvid direktör O. Lamm utbragte en skål för medaljörerna. Aftonbladet 2/10-1900

Egendomliga yrkestitlar. Munksjö pappersbruk har fått 103 Patriotiska sällskapets medaljer att utdela till arbetare, som länge och troget tjänat bolaget. Bland de medaljerade förekomma innehafvare af bl.a. följande egendomliga titulatörer: ”sodalösaren”, ”sodabrännaren”, ”pappdränkaren”, ”ryckare”, ”massösaren”, några fruntimmer äro ”lumpsortöser”, en är ”luftdunstare”, en annan är ”massahyssare” etc. Kalmarposten 14/6-1902

De stora utdelningarna skulle med tiden förändras och i slutet av 1960-talet skedde en stark nedgång för medaljerna. Under året 1969 beviljades runt 400 medaljer och Sällskapet tillsatte en kommitté, vars uppgift var att utreda alternativa hederstecken såsom klockor och armband, men även grunderna för utdelningarna. Detta resulterade i bl.a. följande punkter: 1. I princip skall Sällskapets nuvarande system med utdelning av medaljer och diplom alltjämt tillämpas. 2. På grund av det under senare år i hög grad minskade intresset för medaljer har Sällskapet funnit det angeläget att även utdela hedersgåvor av annan art. 3. Verkställd undersökning inom stats- och kommunalförvaltningen även som inom näringslivet visar att Sällskapet vid belöning för ”långvarig trogen tjänst” och ”långvarig gagnande verksamhet” kan påräkna intresse för armbandsklockor för herrar och armband för damer. […]

8. För damer utdelas som standard ett guldarmband i princip enl. förelagt prov. Länkarna skola i sin utformning erinra om det ”hattband” som utdelades i ett tidigt skede i Sällskapets historia. Vid armbandet skall som berlock fästas en miniatyr med inskription. Protokoll Kungl. Patriotiska Sällskapet den 11 maj 1970

Mellan åren 1973–1977 utdelades 1 188 medaljer, 838 klockor och 629 armband. Under 2017 utdelades 154 belöningar fördelade på 63 medaljer, 47 armband, 43 klockor och 1 silverdosa. Av medaljerna utdelades 7 för Gagnerik gärning inom svenskt näringsliv, 13 för Betydande gärning, 3 för Fostrargärning, 3 Trädgårdsmedaljer, 1 Kulturarvsmedalj och 126 medaljer eller annan hedersgåva för Uppskattad arbetsinsats. lieux de mémoire Sett ur ett mer teoretiskt perspektiv kan man även se hur de traditionella utdelningsplatserna luckrades upp, från relativt homogena gemensamma mötesplatser till mer anonyma. I en tid innan sekulariseringen var alltigenom kyrkan och prästgården de absolut viktigaste gemensamma samlingsplatserna, fast förankrade i det kollektiva minnet. Den franske historikern Pierre Nora har kallat liknande platser för minnesmiljöer (Milieux de mémoire), platser som är en del av det lokala vardagliga livet, det just nu konkret upplevda. Med tiden, när dessa platser eller händelser förlorat sin betydelse, ersätts de av medvetet framställda minnesplatser (Lieux de mémoire). Nora bygger sin idé på en skillnad mellan minnet som är subjektivt, och historien som är mer abstrakt, nationell och objektiv. När minnesmiljöerna försvinner ersätts de av minnesplatser. Nora gör, liksom den franske sociologen Maurice Halbwachs, en noggrann distinktion mellan minne och historia. Minnet var något kollektivt upplevt och historia den intellektuella rekonstruktionen av det som inte längre är. Minnet ses inte bara som en kollektiv produkt, utan konstituerades på samma gång som kollektivet. Följaktligen skulle det i ett samhälle finnas lika många minnen som det finns grupper av människor. Historia, ser Nora, som en krass motsats till minnet. Inte bara för att historia utgör en abstraktion – eller representation – av det inte längre existerande, utan också för att historia ställer anspråk på att i någon mån vara universell. Att denna representation emellertid inte är nyttig eller neutral, belägger Nora med den franska historieskrivningens ”bildstormande karaktär”. 22

Sammantaget kan Noras tankegångar om minnesmiljöer – och platser, tillsammans med teorier om ära och makt, ge en nyanserad bild avseende det metalliska minnets kontext. Medaljerna, belöningarna och utdelningsplatserna tycks sammanfalla med de övergripande historiska skeendena, de sociala relationerna och förhållningssätten. Detta inbegriper inte enbart ett studium av dåtid, utan är lika aktuellt i nutid som i framtiden. Det synes vila ett romantiskt skimmer över de gamla minnesmiljöerna, i det här fallet utdelningsplatserna, men säger egentligen inget om dess reella bakgrund. Som tidigare nämnts riktades understundom kritik mot förläningarna, deras form och deras egentliga nytta, något som sällan framkommer efter en genomgripande, kanske omedveten, selektering under årens gång. I vår iver att producera minnen har vi samtidigt en förmåga att utradera minnet och ersätta det med ett nytt. Minnesplatserna kan även hänvisa till objekt eller tankar som har stor eller liten betydelse i det mer populära minnet. Det kan gälla händelser, symboler, monument, statyer, men även små ting som medaljer. Medaljer, eller metalliska minnen, med sin alldeles egna speciella bakgrund, allt som oftast skapade med tankar om ära, minne och makt.

Wikmanshytte Bruks AB:s 25-årsjubileum högtidlighölls den 28 december 1946 i Hedemora kyrka. Under ceremonin delades Sällskapets medaljer ut till bortemot 300 av bolagets trotjänare.

numismatiska principer Bland Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningar intar jetonger och medaljer sin alldeles egna speciella plats. Dessa redovisas enligt gängse numismatiska former i den bemärkelsen att förteckningen upptar sedvanlig information om åt- och frånsida samt noteringar om mått, gravör, utgivare och referens. I somliga fall förekommer även historiska notiser. Alla objekten har numrerats löpande efter sittande regent. Upplägget följer därvidlag principerna hos B. E. Hildebrand, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, del II (Stockholm 1874 – 75) och B. E. Hyckert, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer efter 1874 (Numismatiska Meddelanden 13, Stockholm 1890), där räkneverket nollställts vid byte av regent. Under 1800-talet tillkom åtskilliga nya varianter, bl.a. förekom olika typer av upphängningsanordningar och åtsidespräglingar. I förekommande fall har dessa redovisats. Vissa av medaljerna är omonterade, d.v.s. utan krona eller upphängningsanordning, och redovisas på sin plats. På de tidigaste medaljerna graverades anledningen till förläningen på frånsidan, t.ex. ”Åt Karl Wilhelm Persson för långvarig trogen tjenst”, för att senare under Oscar II:s tid bli präglad: ”Af Kongl. Patriotiska Sällskapet ÅT” och ingraverat namn. Kronologiskt sett följer medaljförteckningen de sittande regenterna. Detta gör t.ex. att den så kallade Emmerymedaljen i första hand redovisas under Gustav III, även om den finns kvar än i dag. Det samma gäller Sällskapets medalj från 1824 med Sällskapets sinnebild på åtsidan och slät frånsida. Dessa medaljer och jetonger återfinns under Karl XIV Johan, trots att dessa utdelades ända fram till 1923. Den så ofta återkommande sinnebilden och dess innehåll beskrivs enbart under Gustav III. Därefter beskrivs den vidare i förteckningen enbart som ”Sällskapets sinnebild”. Inga skiljetecken har använts vid beskrivning av omskrift (texten som finns utefter medaljens kant). Vid beskrivning av inskrift (texten som är placerad mitt på medaljen) används /-tecken för att visa på radbrytning.

storlekar Den Berchska skalan, efter Carl Reinhold Berch (1706–1777), är en skala som anger storleken på svenska mynt och medaljer. Skalan publicerades för första gången i det numismatiska verket Beskrifning öfwer Swenska Mynt och Kongl. Skåde-Penningar (1773). I modern tid har skalan modifierats enligt nedan: 18:e storleken = 56 mm.

8½ storleken = 34 mm.

17:e storleken = 54,5 mm.

8:e storleken = 33 mm.

16:e storleken = 53 mm.

7½ storleken = 31 mm.

15:e storleken = 51,5 mm.

7:e storleken = 30 mm.

14:e storleken = 49 mm.

6:e storleken = 27,5 mm.

13:e storleken = 45,5 mm.

5:e storleken = 24 mm.

12:e storleken = 43 mm.

4:e storleken = 20,5 mm.

11:e storleken = 41 mm.

3:e storleken = 18,5 mm.

10:e storleken = 39 mm.

2:a storleken = 16,5 mm.

9:e storleken = 35,5 mm.

1:a storleken = 14 mm.

Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer avviker dock från den Berchska skalan i den bemärkelsen att: . Sällskapets medalj av den 11:e storleken benämns som den 1:a storleken (med

band om halsen eller rosett med snibbar på bröstet). . Sällskapets medalj av den 9:e storleken benämns som den 2:a storleken

(med band eller rosett på bröstet). . Sällskapets medalj av den 8:e storleken benämns som den 3:e storleken

(med band eller rosett på bröstet). I somliga fall, framför allt gällande de tidigare medaljerna, kan man finna små måttavvikelser (+/- 1–2 mm), men huvudsakligen följs den Berchska skalan. Förteckningen tar inte upp varianter på storlekar, utom den aktuella medaljen. Med få undantag har dock samtliga medaljer utdelats i 11:e, 9:e, 8:e samt 1:a storleken.

övrigt Metaller Guld eller silver är de vanligaste metallerna. Historiskt sett har det även förekommit förgyllt silver, brons och avgjutningar i tenn. Gällande valörerna har dessa redovisats i möjligaste mån och då, i första hand, under de avbildade medaljerna. Grundvalörerna är dock genomgående guld eller silver. Stavning Frånsidestexternas stavning av t.ex. orden ”Av” alt. ”Af ” och ”Förkovran” alt. ”Förkofran” följer inte alltid stavningsreformen från 1906. Sålunda kan man hitta både äldre och yngre stavningar på medaljer under Gustav V, Gustav VI Adolf och Carl XVI Gustafs tid. Förkortningar Under rubriken Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer hänvisas till: Hild = Hildebrand, Bror Emil, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, II, Stockholm 1874–75. Hy = Hyckert, Bror Edvard, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer efter 1874 (Numismatiska Meddelanden 13), Stockholm 1890. h.s. = högerställd. v.s. = vänsterställd.

Under rubriken Personmedaljer hänvisas till: Hild = Hildebrand, Bror Emil, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor, Stockholm 1860. Hy = Hyckert, Bror Edvard & Lilienberg, Victor Edvard, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor I – II, Stockholm 1905 – 1915.

. Belöningar för uppodling, trädplantering och stenbyggnad samt lång och trogen

tjänst. Dessutom har tilldelats drängen Johan Samuelsson en silverbägare. Han har varit blind sedan åttaårsåldern, men kan spinna, sticka och väva. Dessutom spelar han både flöjt och violin. . Studenten Örn får en skådepenning för att han utan instrumenter räddade en

drunknad torpare vid Rånöholm i Stockholms län. . Postmästare Johan Jung på Åland belönas med guldmedalj för att han under svåra

isförhållanden och inför en svår storm räddat 4 postväskor och flera resande från Stockholm. Även fem raska karlar som hjälpte till blir belönade med skådepenning av silver och en silverknapphålskedja. Hushållnings Journal 1782

Kungl. Patriotiska SĂ¤llskapets medaljer

Gustav III med frihetsbindeln, oljemĂĽlning av Alexander Roslin, ur Nationalmuseums samlingar.

Gustav III

1. Åtsidan: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • , bröstbild, h.s. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • , en grupp av bergverks- och industriredskap i form av packbal, vävsked, skyttel, städ, stångjärnshammare, plog, merkuriestav och bok. Vid sidan, bakom ett berg, en uppgående sol, i bakgrunden ett skepp på havet. I avskärningen ett ornament. Anm. Diameter 33 mm (8:e storleken). Metall: guld, silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger, Kungl. Myntverket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1772. Ref. Berch 315:10; Hild 120; Nilzén s. 62–63. Gustaf Ljungberger (1734 – 1787) föddes i Stockholm. Han var elev till grav ören Daniel Fehrman, studerade även vid Konstakademien och förestod sedan det svenska myntverket i Stralsund under det pommerska kriget. Efter vidare studier i Paris och Italien kallades han 1768 till professor vid Konst akademien och blev två år senare gravör vid Kungl. Myntet. Hans arbeten anses vara säkra i formen, samt porträttlika. Medaljerna över Alströmer, Adelcrantz, Niclas Sahlgren, De Geer, Lantingshausen och Carl von Linné tillhör de mer bekanta. Ljungberger kom även tillsammans med Carl Gustaf Fehrman att utföra Sällskapets s.k. Emmerymedalj.

Dito. Åtsidan: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • , bröstbild, h.s. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • , en grupp av bergverks- och industriredskap i form av packbal, vävsked, skyttel, städ, stångjärnshammare, plog, merkuriestav och bok. Vid sidan, bakom ett berg, en uppgående sol, i bakgrunden ett skepp på havet. I avskärningen ett ornament. Anm. Diameter 33 mm (8:e storleken), med ögla för kedja eller band. Metall: guld, silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger, Kungl. Myntverket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1772. Ref. Berch 315:10; Hild 120; Nilzén s. 62 – 63.

1 a. Åtsidan: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • , bröstbild, h.s. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • , en grupp av bergverks- och in dustriredskap i form av packbal, vävsked, skyttel, städ, stångjärnshammare, plog, merkuriestav och bok. Vid sidan, bakom ett berg, en uppgående sol, i bakgrunden ett skepp på havet, i avskärningen ett ornament. På randen 1772 – 1947 (Sällskapets 175-årsjubileum). Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken). Metall: silver. Graverad av Gustaf Ljungberger och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1947. Nyprägling. Ref. Kungl. Myntkabinettet; Berch 315:10; Hild 120; Hy s. 51. Enligt 1772 års stadgar, kap. 5, §§ 2 och 4, skulle Kungl. Patriotiska Sällskapet med större och mindre belöningar ”upmuntra Vetenskapers Idkare, Konstnärer och idoge Närings-Idkare” och för allmänheten utsätta uppgifter ”til uppmuntring af Jordbrukets eller Näringarnes utvidgande och större drift, eller nyttige Upfinningar; allt emot en efter Ämnets vigt och arbetets möda lämpad belöning för den, som endera af samma Upgifter bäst besvarar eller fullgör”. År 1772 hade också Sällskapets första medalj blivit färdig, graverad av Gustaf Ljungberger, och därmed hade man fått en lämplig belöning för ovannämnda grupper. Efter att Gustav III fastslagit Sällskapets stadgar 1772 började Sällskapet dela ut belöningar, bl.a. för spånad. Prinsessan Sofia Albertina uppvaktades med en skådepenning i guld. I Sällskapets protokoll från 1772 nämns:

[…] till så mycket större heder och uppmuntran för dem som gjorde sig förtjänta till dessa belöningar, nådigst behagat tillåta detta Sällskap till henne överlämna en skådepenning i guld, som ett underdånigt vedermäle av Sällskapets glada uppmärksamhet på det vackra exempel, varmed Hennes Kgl Höghet förelyst sitt kön uti allehanda fruntimmers slöjder, i det Hennes Kgl Höghet vid flera tillfällen varit prydd med arbeten av sin egen hand.

Sofia Albertina (1753–1829), oljemålning av Jakob Björck, ur Nationalmuseums samlingar.

2. Åtsidan: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • , i nedre kanten: G • L • , bröstbild, h.s. Frånsidan: REGIA SOCIETAS PATRIA SVECA • , i mitten en kaducé, en tvåtungad vimpel och ett antikt skeppsstyre, allt omgivet av en lagerkrans och krönt med en antik hjälm. Vid sidorna: E • F • . Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken). Metall: guld, silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger (åtsida) och Carl Gustaf Fehrman (frånsida), Kungl. Myntverket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1781. Ref. Hild 121; Nilzén s. 61– 62 och s. 88 (bild). Åtsidans porträtt, föreställande Gustav III iförd serafimerband, användes även på en tidigare medalj av Ljungberger och då i samband med kronprinsen Gustav Adolfs dop den 10 november 1778. Frånsidan visar dock kungen frambärande den späda prinsen. Frånsidans bild graverades av Carl Gustaf Fehrman (1746 –1798). Ljungberger var ordinarie gravör vid Kungl. Myntverket fram till 1787, då tjänsten ärvdes av Fehrman. Innan dess utförde dock Fehrman allehanda arbeten för Kungl. Myntverkets räkning, där bl.a. nämnda medalj torde utgöra exempel på ett lyckligt samarbete mellan de båda gravörerna.

En Kongl. Patriotiska Sällskapets utrikes ledamöter, som wil wara okänd, har tagit det hedrande beslut, at årligen til Sällskapet insända en summa af 300 Livres Tournois, hwarföre en Skådepenning i Guld, och efter omständigheterna tillika i Silfwer, kommer at utdelas såsom hedersbelöning til den som antingen efter upgifwen anledning af Sällskapet, eller annars meddelar någon märkelig uplysning eller något påfinner eller werkställer i Konst- eller Slögdewägen, eller til förmon för Handel och Sjöfart. I anledning hwaraf Sällskapet också, genom Medailleuren Fehrman, låtit prägla en Skådepenning af 13:de storleken, hwars åtsida föreställer Hans Kongl. Maj:ts wår allernådigste Konungs Bröstbild; och frånsidan föreställer Sinnebilder af berörde näringar, med öfwerskrift: Regia Societas Patria Sveca och inunder E. F. Inrikes Tidningar 20/6-1782

Frédéric François Joseph Emmery (okänt födelseår , avliden 1786) var svensk konsul i Dunkerque mellan åren 1779 –1786. Den i Sällskapet närstående professorn Anders Gustaf Barchaeus besökte honom under en utlandsresa 1777 –1778. Det ledde till att konsul Emmery blev invald i Sällskapet 1779. I gengäld förband han sig att donera 300 Livres (50 riksdaler) årligen till en belöningsmedalj för ”utvidgande av konster, handel och sjöfart m.m.”. I samband med gåvan villkorade Emmery att hans initialer F. E. skulle utsättas på medaljen. På Medaljen står emellertid E. F. som man antagit betyder ”Emmery fils” och sålunda skulle avse givarens son Jean-Marie Joseph Emmery. En senare tolkning av E. F. är att detta står för Emmery Fecit, d.v.s. skapad av Emmery. Samma år som medaljen utkom, annonserades den första medaljtävlingen i juli 1781: ”Belöning till den, som gör en betydande förbättring av järnets blandning till kanongjutning. De skall motsvara metallkanoner och inte vara kostsammare.” Den andra medaljtävlingen kretsade kring framställning av harts och terpentin. Den tredje och sista tävlingen, i oktober 1784, handlade om något så odramatiskt som export av svenska yllevaror: ”Belöning på 50 riksdaler till den som nöjaktigt besvarar följande fråga: Genom vilka medel kan spanska ullen av svenska får bibehållas i sådant pris och värde, att schäferiernas tillväxt och bestånd vinnes och handeln med ylle befrämjas.” I samband med Emmerys död 1786 upphörde det egentliga anslaget. Från 1888 kom medaljen att bli utdelad igen, men nu som ”den emmeryska medaljen till utmärkelse för sjöfarande” som belöning för långvarig trogen tjänst ”å fartyg eller eljest i sjöfartsnäring”. I regel var det endast befälhavare och tekniska chefer som kom i fråga för guldmedaljen, och i silver till befäl i lägre befattningar. Men det förekom även att den delades ut till både män och kvinnor för långvarig trogen tjänst. Under tidsperioden 1900–1940 utdelades runt 300 medaljer, varav merparten var i guld. I dag delar Sällskapet ut medaljen av samma skäl, d.v.s. för långvarig tjänst till sjöss. För att komma ifråga för denna medalj krävs minst 15 års tjänst i befälsställning till sjöss inom samma företag, styrkt genom sjötjänst utdrag. Sällskapet kan dock i enskilda fall göra undantag.

Jean-Marie Joseph Emmery (1754–1825), son till Frédéric François Joseph Emmery. Jean-Marie Joseph var precis som fadern svensk konsul i Dunkerque, tillika borgmästare i samma stad och hängiven Bonapartist. Oljemålning, kring 1820, förmodligen av Jacob Sablet. Ur Musée national de la Légion d’honneur et des ordres de chevalerie Paris samlingar.

Dito. Åtsidan: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • , i nedre kanten: G • L •, bröstbild, h.s. Frånsidan: REGIA SOCIETAS PATRIA SVECA • , i mitten en kaducé, en tvåtungad vimpel och ett antikt skeppsstyre, allt omgivet av en lagerkrans och krönt med en antik hjälm. Vid sidorna: E • F • . Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken). Metall: silver. Graverad av Gustaf Ljungberger (åtsida) och Carl Gustaf Fehrman (frånsida), Kungl. Mynt verket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1781. Ref. Hild 121.

Utnämning av Frédéric François Joseph Emmery till Riddare av Wasaorden. Inrikes Tidningar 20/5-1776.

2 a. Åtsidan: Samma som frånsidan av Nr 2. Frånsidan: Slät för gravering av den belönades namn och anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med voluter och ögla för band. Metall: guld. Åtsidan graverad av Carl Gustaf Fehrman, Kungl. Myntverket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, efter 1792. Ref. Hild 42 a. Efter Emmerys död 1786 utdelades medaljen endast vid ett fåtal tillfällen. Den aktualiserades först i slutet av 1800-talet (kring 1880) och då med frånsidan slät för inskription. Med eller utan voluter. Medaljen förekommer i guld och silver. I dag delas medaljen enbart ut i 11:e storleken och i guld. Upphängningsanordning tillkom under 1800-talet, att bäras runt halsen eller på bröstet.

Dito. Åtsidan: Samma som frånsidan av Nr 2. Frånsidan: Slät för gravering av den belönades namn och anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med voluter och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Carl Gustaf Fehrman, Kungl. Myntverket (myntmästare) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, efter 1792. Ref. Nilzén s. 62 och 88 (bild).

lutherus scriver anderson – emmerymedaljör år 1895. Så här ser han ut, den grånade befälhafvaren på vår bästa passagerarebåt, ångaren Örebro I. Så här ser han ut, sedan Örebro nya rederiaktiebolag af patriotiska sällskapet åt honom utverkat Emmerymedaljen och bolagets ordförande, grosshandlaren O. Flodin, vid dagens stämma fäst medaljen på hans bröst. Det patriarkaliska gråskägget vittnar om att det icke bäres af någon ungdom. Kaptenen fyller också framåt året sina 65 och med seglationsåret ingick han i sitt 50:e år på sjön. […] Det är nu 35 år sedan kapten Anderson fört ångbåtsbefäl på traden Örebro-Stockholm […]. Efter rederibolagsstämman i afton gifva principalerna för den nye medaljören en tacksamhetsfest för hans långvariga, trogna och lyckosamma arbete i bolagets och den resande allmänhetens tjänst. Nerikes Allehanda 26/3-1895

3. Åtsidan: Slät men i föreliggande fall ingraverat: Till / Anna Sjögren / för trohet / i tjenst, över plattan en bandros med nedhängande ändar. Frånsidan: AF K. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (ingraverat). Anm. Oval medaljong, ca 33 mm hög, med ornament för kedja eller band. Metall: förgyllt silver. Utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, senast 1790. Ref. Hild, Karl XIV Johan, 86 (not 2); Högberg (1961), s. 177; Hedberg s. 54. Ett avbildat ex. återfinns i Högberg (1961), s. 177, med åtsidestexten: ”Till Stina Hane 1790”. Bandet kan ha varit det ursprungliga, vilket antyder att Sällskapet delade ut bandförsedda medaljer före 1802. I Hedberg (2001), s. 54, avbildas en medaljong omgjord till urnyckel, med text: ”Till Anna Hansdotter för färdighet i spånad” (åtsida) och ”af Kongl. Patriotiska Sällskapet 1805” (frånsida). Vanligtvis hängde den lilla medaljongen i en kedja.

Gustav IV Adolf, oljemĂĽlning av Per Krafft d.Ă¤., ur Nationalmuseums samlingar.

Gustav IV Adolf

1. Åtsidan: GUSTAF IV ADOLPH SVERIGES G • OCH V • KONUNG, bröstbild, h.s., med ombundet hår, i harnesk, med serafimerband. Nedanför: C • E • . Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 33 mm (8:e storleken). Metall: silver. Graverad av Carl Enhörning och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1804. Ref. Hild 42; Högberg s. 193 (bild); Nilzén s. 62 – 63 (bild).

Medaljer tillhรถrande nr 2.

Medalj tillhรถrande nr 2.

2. Åtsidan: Sällskapets sinnebild. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 33 mm (8:e storleken), med eller utan ögla för kedja eller band. Metall: silver, koppar, brons och förgyllt silver. Efter Gustaf Ljungberger och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1804. Ref. Hild 42 a. Användes som belöning för olika förtjänster som t.ex. odlingsflit, trogen tjänst och tro och flit. Under Karl XIII:s regeringstid förekom inga medaljer med kungens porträtt utgivna av Kungl. Patriotiska Sällskapet. I stället utdelades den under Gustav IV Adolfs tid slagna medaljen med Sällskapets sinnebild.

Karl XIV Johan, oljemĂĽlning av Fredric Westin, ur Nationalmuseums samlingar.

Karl XIV Johan

1. Åtsidan: CARL XIV JOHAN SVERIGES NORRIG • G • o V • KONUNG, bröstbild, h.s. På bröstavskärningen: E. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm, (9:e storleken). Metall: silver. Graverad av Gustaf Adolf Enegren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1824. Ref. Hild 86; Hy 9; Högberg s. 193 (bild). Frånsidan skiljer sig från den under de föregående kungarnas tid huvudsakligen därigenom att avskärningen är tom.

Dito. Åtsidan: CARL XIV JOHAN SVERIGES NORRIG • G • o V • KONUNG, bröstbild, h.s. På bröstavskärningen: E. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm, (9:e storleken), med ögla för band eller kedja. Metall: silver. Graverad av Gustaf Adolf Enegren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1824. Ref. Hild 86; Hy 9. Hyckert har följande tillägg: ”Sällskapets belöningsmedaljer bäras i vattradt band, hälften grönt och hälften gult; de med konungens bild hafva sedan k. Carl XIII:s tid utdelats, försedda med kunglig krona fäst vid öfre kanten.”

Medaljer tillhรถrande nr 2.

Medaljer tillhรถrande nr 2. Den รถversta medaljen har en s.k. dansk montering.

2. Åtsidan: Sällskapets sinnebild. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. I senare fall präglad text. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med ögla för kedja eller band, med eller utan voluter. Metaller: guld, silver, brons, förgyllt silver. Graverad av Gustaf Adolf Enegren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1824. Ref. Hild 86 a. Användes som belöning för olika förtjänster som t.ex. berömlig odlingsflit och långvarig trogen tjänst. Började utdelas år 1824. Dessa medaljer och jetonger utdelades ända fram till 1923. Varianterna, med/utan voluter/ögla för band, med präglad eller graverad text, är legio. Förekommer även med pålödd nål – dock på mottagarens eget initiativ.

Miniatyr, 1:a storleken.

Twenne st. Hederspenningar af silfwer, att bäras på bröstet, den ena förgyld, tillagde af Kongl. Patriotiska Sällskapet i Stockholm åt Verkmästaren Jöns Allmén på Gustafsfors Papperswerk här i Socknen, i anseende till 30 års trogen och stadig tjenst, och åt Arbetaren derstädes, Jöns Franzén, för 20 års berömlig tjenst, blefwo sistlidne Påskdag den 15 April, wid Högmässans slut, med ett lämpligt tal, öfwerlemnade, till de belönade. Pieteryds Prestgård den 18 Oct. 1827. P. Bråkenhielm Ur Post- och Inrikes Tidningar 7/3-1828

Oscar I, oljemĂĽlning av Fredric Westin, ur Nationalmuseums samlingar.

Oscar I

1. Åtsidan: OSCAR SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG, huvud bild, h.s. Nedanför halsavskärningen: L.P.L. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med ögla för kedja eller band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Ludvig Persson Lundgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1845. Ref. Proveniens: KMO:s samlingar. Ej medtagen i Hildebrands arbete, utöver följande not: ”Patriotiska Sällskapet har under Konung Oscar I utdelat medaljer; men någon sådan har icke från Kongl. Myntet blifvit aflemnad och vid senare efterfrågan icke kunnat erhållas. Medaljen med Sällskapets emblemer på ena sidan och den andra sidan slät för att ingravera namn m.m. är alltid oförändrad” (Hild 59 – medalj tillhörande Kungl. Sällskapet Pro Patria).

Bland de myntarbeten som Ludvig Persson Lundgren (1789 –1853) utförde föreligger två olika porträtt av Oscar I. Det första, med ett bredare huvud, användes 1844 –1845. Det andra, med ett smalare huvud, kom att användas 1845 – 1859. Den senare varianten överensstämmer med ovanstående me daljs porträtt. Porträttet återfinns även på andra medaljer av Lundgren (t.ex. Hild 58 och 59). Myntarbetet anses allmänt vara graverat av Ludvig Persson Lundgrens son Per Henrik Lundgren, som var 21 år 1845. L.P. Lundgren var chefsgravör vid Kungl. Myntet från 1830 fram till sin död 1853. Sonen, Per Henrik Lundgren, hade varit lärjunge hos skulptören Johan Niclas Byström, och fick redan tidigt ta över många av de arbeten som officiellt tillskrevs fadern. 1853 fick han Konstakademiens stora pris och ett treårigt reseunderstöd. Han led dock av mental ohälsa. Efter ett års vistelse i Paris fick han avbryta sina konststudier och återvända hem till Stockholm. Den givna platsen som chefsgravör vid Kungl. Myntet gick om intet, istället tillträdde hans syster Lea Ahlborn ämbetet 1854. En lyckad nödlösning som varade i 43 år. Per Henrik Lundgren avled på Danvikens Hospital den 12 juni 1855.

Karl XV, oljemĂĽlning av Gottfrid Virgin, ur Nationalmuseums samlingar.

Karl XV

1. Åtsidan: CARL XV SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. KONUNG., huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1859. Ref. Not till Hild 66; Hy 18. Hildebrand anger i not till nr 66 att Sällskapet har utdelat en ”större medalj med Konungens bild på åtsidan och slät frånsida för ingravering af namn m.m., för hvilket ändamål man lär hafva användt åtsidan till Sällskapet Pro Patria’s större medalj, n. 67”. Medaljen av den 11:e storleken förekommer även utan krona, med ögla för band.

1 a. Åtsidan: CARL XV SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG., huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1859. Ref. Hild 66; Hy 18; Högberg s. 193 (bild). Hy 18 anger frånsidan som slät.

Dito. Åtsidan: CARL XV SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG., huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken). Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1859. Ref. Hild 66; Hy 18 (Hy anger frånsidan som slät); Högberg s. 193 (bild).

Medalj tillhรถrande nr 1a.

Oscar II, oljemรฅlning av Oscar Bjรถrck, ur Nationalmuseums samlingar.

Oscar II

1. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. KONUNG, huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hild 33; Olsén s. 206 (frånsida nr 1).

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. KONUNG, huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hild 33; Olsén s. 206 (frånsida nr 1). Medaljen ”För berömlig odlingsflit” eller ”För odlingsflit” instiftades ursprungligen av Svenska Trädgårdsföreningen 1845 och övergick år 1911 till att bli en egen reguljär medalj hos Kungl. Patriotiska Sällskapet. Medaljen förekom dock inom Sällskapet mellan åren 1802 – 1911 och då med slät frånsida för handgraverad inskription.

2. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES OCH NORGES KONUNG., huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hy 117; Olsén s. 206 (frånsida nr 1). Hyckert anger att detta porträtt ersatte föregående porträtt (Hild 33) då åtsidan blivit oanvändbar.

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES OCH NORGES KONUNG, huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hy 117; Olsén s. 206 (frånsida nr 1).

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES OCH NORGES KONUNG, huvudbild, h.s. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Slät för ingravering av den belönades namn samt anledning. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken). Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hy 117; Olsén s. 206 (frånsida nr 1).

3. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG, huvudbild, h.s. Kring kanten en pärlring. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hild 34; Olsén s. 206 (frånsida nr 2).

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG, huvudbild, h.s. Kring kanten en pärlring. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hild 34; Olsén s. 206 (frånsida nr 2).

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG, huvudbild, h.s. Kring kanten en pärlring. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hy 118; Olsén s. 206 (frånsida nr 2). Hyckert beskriver samma medalj men utan sinnebilden, med enbart texten: K. SV. PATR. SÄLLSK.

Dito. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG, huvudbild, h.s., med krona. Kring kanten en pärlring. Nedanför halsavskärningen: LEA AHLBORN. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Åtsidan graverad av Lea Ahlborn och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1872. Ref. Hy 118; Olsén s. 206 (frånsida nr 2).

4. Åtsidan: OSCAR • II • SVERIGES GÖT • O • VEND. KONUNG, huvudbild, v.s., med krona. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST (präglat). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1898. Ref. Kungl. Myntkabinettet. Adolf Lindberg (1839 – 1916) efterträdde Lea Ahlborn som gravör vid Kungl. Myntverket 1898, varvid ett nytt kungaporträtt tillkom. Nu med vänsterställd huvudbild.

5. Åtsidan: OSCAR • II • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s., med krona. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1898. Ref. Nilzén s. 88 (bild).

Dito. Åtsidan: OSCAR • II • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s., med krona. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1898. Ref. Nilzén s. 88 (bild); Kungl. Myntkabinettet.

6. Åtsidan: OSCAR II SVERIGES OCH NORGES KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST (präglat). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken). Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1906. Ref. Kungl. Myntkabinettet.

7. Åtsida: OSCAR II SVERIGES OCH NORGES KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsida: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken). Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1906. Ref. Kungl. Myntkabinettet.

Gustav V, oljemĂĽlning av Bernhard Ă&#x2013;sterman, ur Nationalmuseums samlingar.

Gustav V

Medalj tillhรถrande nr 1.

1. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn samt anledning). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65. Flertalet av medaljerna under Gustav V och Gustav VI Adolfs tid är stämplade på randen med valör och årtal, t.ex. ”GULD 1943” eller ”SILVER 1954”. Sedvanliga guld- och silverstämplar förekommer, särskilt på ringarna.

Dito. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A L • . Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65. Observera att det förekommer olika stavningar av ordet ”Tjenst” (”Tjenst” alt. ”Tjänst”).

Dito. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A L . Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

2. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A • L • . Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJÄNST. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Säll skapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

Dito. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A • L • . Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJÄNST. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Damvariant med rosett. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

3. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65. Exemplar finns där mottagarens namn etc. är ingraverat på frånsidan. Förmodligen på eget initiativ.

Dito. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: Sällskapets sinnebild. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908. Ref. Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

4. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A • L • . Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans med blom mor: FÖR / FÖRTJÄNSTER / OM • TRÄDGÅRDS- / ODLING. Nedanför en plakett för namn. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld på brons. Graverad av Adolf Lindberg (åtsida) och Erik Lindberg (frånsida) utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908/1917. Ref. Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65. Frånsidan utfördes av Erik Lindberg 1917. Samma år utförde han frånsidorna till medaljerna 5 och 6.

Dito. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: A • LINDBERG. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans med blommor: FÖR / FÖRTJÄNSTER • OM TRÄDGÅRDS- / ODLING. Nedanför en plakett för namn. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band (felvänt). Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg (åtsida) och Erik Lindberg (frånsida) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908/1917. Ref. Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65. Medaljen ”För berömlig odlingsflit” eller ”För odlingsflit” instiftades ursprungligen av Svenska Trädgårdsföreningen 1845 och övergick år 1911 till att bli en egen reguljär medalj hos Kungl. Patriotiska Sällskapet. Ursprungligen tillkom Sällskapets medalj efter en donation 1871 av kamreraren Hans Adolf Brander. Syftet var att bekosta en belöning för framstående förtjänster inom trädgårdskonsten och utdelningen skulle ske av Svenska trädgårdsföreningen. Noteras kan att belöningen understundom kallades för den Brand erska förtjänstmedaljen. 97

5. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A • L • . Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans: FÖR / FRAMSTÅENDE / FÖRTJÄNSTER • OM / YRKENAS / FÖRKOFRAN. Nedanför en plakett för namn. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg (åtsida) och Erik Lindberg (frånsida) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908/1917. Ref. Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65. Medalj för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av branschorganisation (t.ex. Stockholms Stads Hantverksförening). Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

6. Åtsidan: GUSTAF • V • SVERIGES GÖT • O • VEND • KONUNG, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: A L. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans: FÖR / UTMÄRKT / YRKES- / SKICKLIGHET. Nedanför en plakett för namn. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Graverad av Adolf Lindberg (åtsida) och Erik Lindberg (frånsida) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1908/1917. Ref. Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

7. Gustav V, ”Guldet till Finland 1940”, 11:e storleken. Graverad av Adolf Lindberg.

guldet till finland Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Efter ett hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser, bland annat Karelska näset. Sverige förklarade sig vara icke-krigförande, vilket innebar att det blev möjligt att stödja Finland materiellt och tillåta rekrytering av frivilliga. Föreningen Finlandshjälpen såg till att ordna fadderhem åt evakuerade finländska barn. Finlandskommittén organiserade värvning av män till en frivilligstyrka under parollen Finlands sak är vår. Som en del av detta framkom en populär rörelse som innebar att donera ädla metaller, inklusive guldmedaljer. Hjälpformerna var för övrigt mångskiftande, vilket föranledde t.ex. Selma Lagerlöf att skänka Svenska akademiens stora guldmedalj samt den guldmedalj som hon erhöll vid Nobelfesten 1909 till Nationalinsamlingen för Finland. Innehavare av Kungl. Patriotiska Sällskapets guldmedaljer fick på begäran dessa utmärkelser utbytta mot liknande medaljer i förgyllt brons, bärande inskriptionen på randen: ”Guldet till Finland 1940”. Härigenom erhölls omkring 170 000 kronor. Vid krigets slut hade sammanlagt i runda tal 400 miljoner kronor överlämnats såsom gåvor och lån. Ref. Nilzén s. 132. 100

Gustav V, â&#x20AC;?Guldet till Finland 1940â&#x20AC;?, 9:e storleken.

101

Gustav VI Adolf, litografi av Reinhold Ljunggren, 1972.

Gustav VI Adolf

Medalj tillhรถrande nr 1.

104

1. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST. Nederst plats för årtal (i föreliggande fall 1968). Anm. Diameter: 41 mm (11:e storleken), krona med ögla för band. Metall: guld. På randen: MJW GULD (MJV= Mynt och Justering-Verket). Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241. Medaljens guldhalt är vanligtvis 23K och öglan 18K. Medaljen förekommer även med voluter. Rörande Léo Holmgrens signatur på åtsidan har det varit brukligt att man har tolkat h:et som ett gement h, men troligare är att det rör sig om ett gotiskt versalt h med rötter i skriftstilen Rotunda.

105

Dito. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJÄNST. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), krona och ögla för band. Metall: guld. På randen: MJW GULD. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241. Förekommer även med annan stavning (TJENST).

106

Dito. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJÄNST. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. På randen: MJV GULD. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241.

107

Dito. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJENST. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band (rosett för dam). Metall: guld. På randen: MJV GULD. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241.

108

Dito. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, ÅT / (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / TROGEN TJÄNST. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken) med krona och ögla för rosett. Metall: silver. På randen: SILVER. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241; Nilzén s. 65.

109

2. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF KONGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / GAGNANDE / VERKSAMHET (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), krona med voluter och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241; Nilzén s. 65. Medaljen för gagnande verksamhet har under Carl XVI Gustafs tid ersatts med medaljen ”För betydande gärning”.

110

3. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET. Inom en krans med blommor: FÖR / FÖRTJÄNSTER / OM TRÄDGÅRDS- / ODLING. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241; Nilzén s. 65. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

111

4. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans: FÖR / UTMÄRKT / YRKES- / SKICKLIGHET. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken). Metall: silver. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241; Nilzén s. 65. Kallas i dag för ”Medalj för förtjänster om yrkenas förkovran”. Medaljerna präglas vanligen i silver i 11:e resp. 9:e storleken och kan i dag utdelas på förslag av branschorganisation (t.ex. Stockholms Stads Hantverksförening). Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

112

5. Åtsidan: GUSTAF • VI • ADOLF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild, v.s. Nedanför halsavskärningen: LH. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET. Inom en krans: FÖR / FRAMSTÅENDE / FÖRTJÄNSTER • OM / YRKENAS / FÖRKOFRAN. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 36 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1950. Ref. Högberg s. 241; Nilzén s. 65. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

113

Carl XVI Gustaf, oljemĂĽlning av Olle Hamngren, 2013.

Carl XVI Gustaf

Medalj tillhรถrande nr 1.

116

De medaljer som Sällskapet i dag delar ut som belöningar för bl.a. betydande gärning och för uppskattad arbetsinsats förekommer i guld och silver. Medaljerna är handgjorda och de i guld gjorda i 18K och doppade i 23K för slutfinish. De flesta medaljer har Konungens bild på åtsidan. Utdelningsplatserna varierar. Riksförbundet Svensk Trädgård delar årligen ut Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj ”för förtjänster om trädgårdsodling och biodling”. Traditionsenligt sker utdelningen under Riksförbundet Svensk Trädgårds årliga sommarmöte och på olika platser i Sverige. Till skillnad mot tidigare delas medaljen ”för uppskattad arbetsinsats” enbart ut i andra och tredje storleken. Diplom utfärdas till samtliga medaljer. Sedan 2011 tillverkas Sällskapets medaljer av Svenska Medalj AB i Eskilstuna. medalj för uppskattad arbetsinsats (anställning) Medalj för uppskattad arbetsinsats delas ut i två storlekar, andra (9:e) och tredje (8:e) storleken. Medaljen är präglad i guld. Den större medaljen delas ut efter anställning i 20 års tid. Den mindre medaljen delas ut efter anställning i 15 års tid. Undantag från tidsbestämmelsen kan göras i särskilda fall. Person som tidigare har tilldelats medalj i tredje storleken kan senare komma i fråga för andra storleken om skäl finns. Förslag kan lämnas av företag, enskild sammanslutning samt kommunal eller landstingskommunal myndighet, hos vilken den föreslagne är eller har varit anställd. Större delägare tilldelas inte hedersbevis för verksamhet inom eget företag. För anställda i statlig tjänst har staten eget belöningssystem. emmerymedaljen Som belöning för långvarig uppskattad tjänst till sjöss delar Sällskapet ut den s.k. Emmerymedaljen. Denna är försedd med nautiska emblem och inskription. För att komma ifråga till denna medalj erfordras en tjänstetid av minst 15 år i befälsställning till sjöss inom samma företag, styrkt genom sjötjänstutdrag. Sällskapet kan dock i enskilda fall göra undantag. Förslag kan inges av den arbetsgivare hos vilken den föreslagne varit anställd. Medaljen präglas endast i första storleken i guld. Emmerymedaljen delas ut i Sällskapets första (11:e) storlek och bäres av herrar i gul-grönt band om halsen och av damer i rosett på vänstra sidan av bröstet.

117

medalj för betydande gärning Medalj för betydande gärning delas ut i två storlekar, första och andra storleken, och är präglad i guld. Medaljen delas ut som belöning för samhälls insats, förtroendeuppdrag eller annan ideell verksamhet som är av långvarigt slag och särskilt betydande för det svenska samhället. Förslag kan inges av kommunal, kyrklig eller statlig förvaltning inom vars ansvarsområde uppdraget utförts. Hedersbeviset kan också utdelas på förslag av enskild sammanslutning till person, som gjort långvariga och betydande insatser som förtroendevald. medalj för odlingsflit och för förtjänster om trädgårdsodling eller biodling Medaljen instiftades ursprungligen av Svenska Trädgårdsföreningen 1845 och övergick år 1911 till att bli en egen medalj hos Kungl. Patriotiska Sällskapet. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas efter förslag av länens hushållningssällskap eller av Riksförbundet Svensk Trädgård. medalj för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av styrelsen för branschorganisationer (Hantverkarnas Riksorganisation). Sällskapet delar även ut denna medalj på eget initiativ. Sällskapet har sedan starten arbetat aktivt för att stödja svenskt hantverk, bland annat genom att befrämja hantverksundervisning i skolorna och genom att uppmärksamma skickliga hantverkare. Medaljen ”För yrkenas förkovran” utdelas till den som utfört ett långvarigt och gagnande arbete inom organisation eller förening som har till uppgift att stödja hantverket. Medaljen ”För utmärkt yrkesskicklighet” delas ut till synnerligen skickliga hantverkare. medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv Kungl. Patriotiska Sällskapet instiftade 1982 en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis, i första hand inom ramen för mindre eller medelstora företag. Medaljen utdelas årligen, i anslutning till Kungl. Patriotiska Sällskapets årsmöte, efter förslag från landshövdingar eller andra ledamöter av Sällskapet. 118

Näringslivsmedaljen är Kungl. Patriotiska Sällskapets hedersbevis för utomordentligt entreprenörskap. Den delas ut årligen sedan 1983 och det är Sällskapets ledamöter som nominerar medaljkandidaterna. Syftet med Näringslivsmedaljen är att hedra företagsledare som med ägarinflytande utvecklat framgångsrika företag och därigenom arbetat för ett välmående Sverige. medalj för bevarande av svenskt kulturarv Kulturarvsmedaljen delas ut av Kungl. Patriotiska Sällskapet sedan 2012. Sällskapet vill på detta sätt lyfta fram betydelsen av de många oegennyttiga och engagerade arbetsinsatser som enskilda, företag, församlingar och föreningar gör i syfte att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Medaljen är handgjord och med Konungens bild på åtsidan. medalj för betydande fostrargärning 1830 beslöt Sällskapet att instifta en utmärkelse i form av ett silverkors att utdelas som belöning för berömvärd fostrargärning. Medaljen har numera en annan form och utdelas inom uppfostrans och lärandets områden. Medaljens motiv är en ängel som blåser på glöden så att elden tar sig, vilket också är Kungl. Patriotiska Sällskapets emblem sedan 1700-talet. gösta berg-medaljen Med anledning av Kungl. Patriotiska Sällskapets ordförandes, professor Gösta Berg, åttioårsdag 1983 beslöt Sällskapet att låta prägla en medalj till åminnelse av Gösta Bergs stora insatser på kulturhistoriens område. Medaljen utdelas till person som gjort en framstående insats på de områden som Gösta Berg beträtt, nämligen folklivsforskning, kulturminnesvård och nordeuropeisk arkeologi. Medaljen är 55 mm i diameter och har utformats av medaljgravören Léo Holmgren. Medaljen ej bärbar. bärande . Första storleken bäres av herrar i band om halsen och av damer i rosett

på vänstra sidan av bröstet. . Andra och tredje storleken bäres av herrar i band och av damer i rosett

på vänstra sidan av bröstet. 119

övriga hedersbevis Som alternativ till medalj utdelar Sällskapet hedersgåvor i form av armband och klockor, för betydande gärning och för uppskattad arbetsinsats. Hedersbevis utdelas enligt de regler som gäller för respektive medaljer i andra storleken dvs. den sammanlagda tiden hos samma arbetsgivare respektive inom samma verksamhet skall vara minst 20 år. Sällskapet kan dock, då särskilda skäl föreligger, tilldela hedersbevis även vid kortare kvalifikationstid. Sällskapet accepterar t.ex. 15 år som en undre kvalifikationsgräns för armband med miniatyrmedalj i silver. Mottagare av hedersbevis äger rätt att bära miniatyrmedalj. Guldarmband Armband i 18K guld med avlånga länkar inspirerat av Sällskapet kedjemodell från 1700-talet. Armbandet är formgivet runt 1970 av Sällskapets dåvarande ständige sekreterare Jens Harald Qvistgaard tillsammans med Sällskapets ledamot tillika hovsilversmed Lars Fleming vid Atelier Borgila. Vid armbandet är fästad som berlock en miniatyrmedalj med inskriptionen ”För betydande gärning” alternativt ”För uppskattad arbetsinsats”. Armbandet kan även erhållas i silver. Armbandsur för damer och herrar Armbandsur i 18K guld med svart kalvskinnsarmband. Uren är skyddade mot damm, stötar och vatten med garanti och ett års försäkring. Valfritt dam- eller herrmodell. Inskriptionen på boetten: ”För betydande gärning” alternativt ”För uppskattad arbetsinsats”. En ny modell introducerades 2019. Miniatyrer Miniatyrmedaljer i förgyllt silver finns för de flesta av Sällskapets medaljer och gäller även för mottager av hedersbevis. Band Sällskapets medaljband är tillverkade av Almgrens sidenväveri i Stockholm.

120

kungaporträtten De första kungaporträtten under Carl XVI Gustaf (från 1973 och fram till ca 1999) utfördes av gravören Léo Holmgren (medalj a.). På H.M. Konungens önskan utfördes ett nytt porträtt för belöningsmedaljerna. Det nya modellen, utförd av medaljkonstnären Ernst Nordin, var klar 1998 och godkändes samma år och medaljerna började präglas 1999 (medalj b.). Det nya porträttet kom att användas på de av regeringen utdelade kungliga medaljerna, t.ex. Illis quorum meruere labores och på H.M. Konungens belöningsmedaljer. Nordins porträtt används än i dag av Sällskapet.

121

1. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: LH. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / UPPSKATTAD / ARBETSINSATS (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken) med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973. Ref. Nilzén s. 86 ff. Denna medalj har ersatts av medaljen ”För uppskattad arbetsinsats” (se s. 124).

122

Dito. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: LH. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / LÅNGVARIG / UPPSKATTAD / ARBETSINSATS (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band (dam). Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973. Ref. Nilzén s. 86 ff. Damrosetten finns i två varianter, med raka kanter och med kluvna vimpelliknande kanter. Den förra återfinns på Sällskapets medaljer av den 2:a och 3:e storleken. Den senare återfinns på medaljer av den 1:a storleken.

123

2. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / UPPSKATTAD / ARBETSINSATS (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1999. Ref. Nilzén s. 86 ff. Har ersatt medaljen ”För långvarig uppskattad arbetsinsats” och delas främst ut i guld. Den delas numera ut i andra (9:e) och tredje (8:e) storleken.

124

3. Åtsidan: REGIA SOCIETAS PATRIA SVECA • , i mitten en kaducé, en två tungad vimpel och ett antikt skeppsstyre, allt omgivet av en lagerkrans och krönt med en antik hjälm. Vid sidorna av staven: E • F • . Frånsidan: FÖR / LÅNGVARIG / UPPSKATTAD TJÄNST / TILL SJÖSS (plats för namn och årtal ovanför inskriften). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med voluter och ögla för band. Metall: guld. Åtsidan ursprungligen utförd av Carl Gustaf Fehrman och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973. Ref. Hild 121; Nilzén s. 86 ff. Emmerymedaljen delas ut i Sällskapets första storlek (11:e) och bäres av herrar i band om halsen och av damer i rosett på vänstra sidan av bröstet.

125

4. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF SVERIGES • KONUNG, huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AF KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn och årtal). FÖR / LÅNGVARIG / GAGNANDE / VERKSAMHET. Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken), krona med voluter och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1999. Ref. Nilzén s. 86 ff. Har i dag ersatts av medaljen ”För betydande gärning”.

126

5. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF SVERIGES • KONUNG, huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AF KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn och årtal). FÖR / BETYDANDE / GÄRNING (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), krona med voluter och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1999. Ref. Nilzén s. 86 ff. Medaljen ersätter medaljen ”För långvarig gagnande verksamhet”.

127

6. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF SVERIGES • KONUNG, huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, inom en krans med blommor: FÖR / FÖRTJÄNSTER / OM • TRÄDGÅRDS- / ODLING. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1999/1917. Ref. Nilzén s. 86 ff. Medaljen instiftades ursprungligen av Svenska Trädgårdsföreningen 1845 och övergick år 1911 till att bli en egen medalj hos Kungl. Patriotiska Sällskapet. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917.

128

7. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: LH. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans: FÖR / FRAMSTÅENDE / FÖRTJÄNSTER • OM / YRKENAS / FÖRKOFRAN. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 35,5 mm (9:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973/1917. Ref. Nilzén s. 86 ff. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917. Medaljen präglas vanligen i silver och utdelas av styrelsen för branschorganisationer (t.ex. Hantverkarnas Riksorganisation). Den utdelas till den som utfört ett långvarigt och gagnande arbete inom organisation eller förening som har till uppgift att stödja hantverket.

129

8. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AF • K • PATRIOTISKA • SÄLLSKAPET, inom en krans: FÖR / UTMÄRKT / YRKES- / SKICKLIGHET. Nedanför en plakett för namn och årtal. Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: silver. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973/1917. Ref. Nilzén s. 86 ff. Frånsidan utförd av Erik Lindberg 1917. Medaljen präglas vanligen i silver och utdelas av styrelsen för branschorganisationer (t.ex. Hantverkarnas Riksorganisation). Sällskapet delar även ut denna medalj på eget initiativ. Benämns som ”Hantverksmedaljen”. Medaljen delas ut till synnerligen skickliga hantverkare.

130

9. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG, huvudbild v.s. Till höger om halsen: EN. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / SVERIGES / KULTURARV (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), krona med voluter och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Ernst Nordin och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1999 (2012). Ref. Nilzén s. 86 ff. Den s.k. ”Kulturarvsmedaljen” tillkom 1999 men introducerades först 2012.

131

10. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: LH. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / GAGNERIK / GÄRNING / INOM / SVENSKT / NÄRINGSLIV (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973/1982. Ref. Nilzén s. 86 ff. Den s.k. ”Näringslivsmedaljen” tillkom 1982. Medaljen har numera voluter vid kronans sidor.

132

Dito. Åtsidan: CARL • XVI • GUSTAF • SVERIGES • KONUNG • , huvudbild v.s. Till höger om halsen: LH. Frånsidan: AV KUNGL • PATRIOTISKA SÄLLSKAPET (plats för namn) FÖR / GAGNERIK / GÄRNING / INOM / SVENSKT / NÄRINGSLIV (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med krona och ögla för band. Metall: guld. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1973/1982. Ref. Nilzén s. 86 ff. Den s.k. ”Näringslivsmedaljen” tillkom 1982.

133

11. Ensidig: En krans med krona, i mitten en ängel som blåser på en eld (Sällskapets emblem från 1700-talet). Anm. 28 x 40 mm (kronan inräknad), med ögla för band. Brakteatprägling. Metall: guld. Utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 2010. Ref. Nilzén s. 97; Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 6, 2015, s. 137. Medaljen för betydande fostrargärning tillkom i ovanstående utförande 2010. Benämns som ”Fostrargärningsmedaljen”. Sedan 2019 ersatt med medalj nr 12.

134

12. Åtsidan: KUNGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, en krans med krona, i mitten en ängel som blåser på en eld (Sällskapets emblem från 1700-talet). Frånsidan: (plats för namn) FÖR / BETYDANDE / FOSTRARGÄRNING (plats för årtal). Anm. Diameter 41 mm (11:e storleken), med ögla för band (dam). Metall: guld. Designad av Stefan Siljemar (Svenska Medalj) och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 2019. Ref. Kungl. Patriotiska Sällskapet; Nilzén s. 97; Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 6, 2015, s. 137. Medaljen för betydande fostrargärning tillkom i nytt utförande 2019. Benämns som ”Fostrargärningsmedaljen”.

135

Personmedaljer

Grunden och tillblivelsen av Kungl. Patriotiska Sällskapets personmedaljer står att läsa i ursprungsstadgarna från 1772. I det 1:a kapitlet, § 3, fastslår Sällskapet: ”Utfäster sig någon at gifva 6000 daler, försäkrar Sällskapet, at samma Summa uti en Säker allmän Cassa för ränta skall genast insättas och samma Capital aldrig annorlunda nyttjas, än at en Guld-Medaille årligen, för samma löpande ränta, blifver slagen och utdelt ibland Sällskapets Praemier; hvarjemte Sällskapet ock lofvar, såsom en anständig och billig tacksamhet, så för sig som det Allmänna, at, til bevarande af en så ädelmodig Gifvares beständiga Minne, låta förfärdiga Prägelen dertil sådan, at den på ena sidan utvisar Gifvarens Bröstbild, uti hvilken Prägel äfven någon del af de Silfver-Jettoner skola blifva slagne, som Sällskapet årligen utdelar.” Bland de personmedaljer som Sällskapet lät slå, intar medaljerna över Scheffer och Berg en särställning, mest i den bemärkelsen att den schefferska medaljen kom att ingå i Sällskapets ordinarie belöningssystem och att medaljen över Gösta Berg inte slogs p.g.a. ovanstående utfästelse. När medaljen slogs 1983 var det första gången på 175 år som Sällskapet låtit slå en medalj över en icke kunglig person.

138

1. Åtsidan: C • FAXELL ÖFV • INSPECT • VID LANDTMÄTERIET, bröstbild, h. s., i rock med pälskrage och tofsar. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • . Sällskapets sinnebild. Anm. Diam. 33 mm (8:e storleken). Metaller: silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1773. Ref. Hy I s. 278; Hild s. 199; Nilzén s. 143; Tunefalk s. 219 – 220. Christoffer Faxell (1704 –1780) var överinspektör vid Kongl. Landtmäteriet. Mot slutet av 1700-talet blev det allt mer vanligt att manifestera en bidragsgivare via en medalj. Sällskapets, med största sannolikhet, första personmedalj slogs över Christoffer Faxell. Han tillägnades medaljen för att genom ”frikostiga gåfvor ha befrämjat nyttiga företag”. Faxell var under 1773 Sällskapets skattmästare.

139

2. Åtsidan: N • SAHLGREN DIR • WID O • I • C COMM • AF K • WASA ORD • , bröstbild, h.s. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • . Sällskapets sinnebild. Anm. Diam. 33 mm (8:e storleken). Metaller: silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, kring 1775. Ref. Hy I s. 246:2; Hild s. 182 – 183; Nilzén s. 144. Niclas Sahlgren (1701 – 1776) var grosshandlare i Göteborg och direktör i Ostindiska kompaniet. Vid sin död efterlämnade han 4 159 498 daler silvermynt, enligt det år 1772 upprättade testamentet, varav 150 000 daler lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. På hans kista i Tölö kyrka står det skrivet: ”Odödlig genom medborgerlig frikostighet”. Sahlgren valdes in i Kungl. Patriotiska Sällskapet 1775. Medaljen slogs som en gärd av aktning för Sahlgrens nitiska bemödanden att hjälpa Svensk bergshantering och andra näringar, och av tacksamhet för en till Sällskapet lämnad gåva i penningar.

140

Niclas Sahlgren, pastell av Gustaf Lundberg.

Åtsidans förlaga till föregående medalj. Se vidare Hild s. 182.

141

3. Åtsidan: CAROL • FRID • SCHEFFER COMES R • ET REGNI SV • SENATOR • (Carl Fredrik Scheffer riksgreve och kungligt råd), bröstbild, h.s., i rådsmantel med serafimerkedja. Nederst: G • LIUNGBERGER. Frånsidan: QVOD PATRIAE STUDUIT • (Eftersom han bemödat sig om fäderneslandet). Minerva med kask och sköld, stående, hållande en lagerkrans över åtskilliga på en havsstrand liggande sinnebilder av vetenskaperna och näringarna (pergamentsblad, bok, jordglob, smedsstäd, plog, skyttel, vävsked, cirkelmätare, merkuriestav). I avskärningen: REGIA SOCIETAS / PATRIA SVECA. Anm. Diam. 56 mm (18:e storleken). Metaller: silver och brons. Graverad av Gustaf Ljungberger och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1777. Ref. Hy I s. 297: 2; Hild s. 218; Thordeman s. 157 ff.; Högberg s. 175; Nilzén s. 142. Medaljen användes som belöningsmedalj inom Kungl. Patriotiska Sällskapet. I november 1777 fick t.ex. ”Kreander i Åbo” Scheffers medalj för en avhandling om ängars oumbärlighet i svenska lantbruket. Scheffer invaldes i Sällskapet 1772 och i september året därpå valdes han till ordförande. Efter ett kort ordförandeskap, p.g.a. Sällskapets regler, gick han i pension 1774 och utsågs till ”preses illustris”.

142

Skisser till Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj över Carl Fredrik Scheffer. Troligen av Jean Eric Rehn. Riksarkivet.

I Kungl. Patriotiska Sällskapets handlingar från 1776, som förvaras i Riksarkivet, kan man följa tillblivelsen av medaljen. Den 23 mars 1776 väcktes förslaget att låta prägla en skådepenning över Scheffer och den 13 april fördes en närmare diskussion om medaljens utseende och storlek. Den 24 augusti uppvisades några förslag på skisser som en av Sällskapets ledamöter, assessor Magnus Adlerstam, införskaffat. Skisserna, som förmodligen är utförda av arkitekten och gravören Jean Eric Rehn, visar lantbruksredskap som kärvar, plog och räfsa, men även skiftande symboler för olika hantverk. I sitt förslag har Adlerstam bifogat förslag till inskriptioner som t.ex. ”Wärdig Ärestod för

143

Borgerlig Dygd”, ”Sälla Stunder”, ”Prydnad för Landet”, ”Strid utan Blod” och ”Lyckligt Land, lycklig Strand”. Adlerstams förslag remitterades och vid ett sammanträde den 19 oktober yttrade sig justitiekanslern J.V. Liljestråle, då gällande att inskriptionerna måste vara på latin: 1:o Förtsz at det både här och i alla andra länder allmännel, är wedertagit; äfwen som ock de deviser mäst wärderas, då något lyckligt och wälbekant dictum af de gamla kan wäl appliceras. 2:o Slås ej denna medaille blott för wår trånga Swenska publique, alraminst den meniga hopen, som endast förstår swenska, utan för hela den uplysta werlden, hwilkens lingva universalis således bör talas; och då ändamålet är, at til nationens heder i en sådan piece tekna ej mindre tidehwarfwets lycklighet under en stor Regent, samt för efterwerlden lemna et prof af god smak, än för at celebrera den högt förtjente mannens ära i flera länder och tider; Så synes ofelbart en Latinsk öfwerskrift härtil fulkomligare werka. 3:o De wackraste medailler i wår tid hos oss utkommit, hafwa Latinska incriptioner; hwar före skulle man nu wara sig olik? 4:o Om wi se en aldrig så wacker medaille, men inscriptionen är dansk, tysk, rysk el. pålsk, så får den ingen attention: Annat böra wi ej heller wänta. Derföre ser man ock i England alla medailler med Latinskt motto, om icke någon jetton af koppar el. messing slås för at stimulera mobben wid tilfälle. Tillsammans med handlingarna återfinns, förutom de fem skisserna ytterligare tre skisser, påtecknade med Sällskapets nitiska sekreterare Adolf Modéers namn. Någon konstnärssignatur återfinns inte, men de känns igen som verk av medaljgravören Gustaf Ljungberger. Skissen nr 2 återfinns t.ex. på en medalj som beställdes av Bruks Societeten 1772. Till skisserna har Modéer bifogat några inskriptionsförslag. Till nr 1 föreslår han bl.a. ”För nit och kärlek till Fäderneslandet” och ”För berömliga gärningar”; till nr 2 och 3 ”För renaste lågor” och ”För Eld som icke slocknar”. Intressant är att inskriptionen ”För berömliga gärningar” skulle leva vidare på Sällskapets medaljer.

144

Skisser till Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj över Carl Fredrik Scheffer. Troligen av Gustaf Ljungberger. Riksarkivet.

Protokollet av den 23 november upplyser att förslaget till medaljen ”faststältes efter Ljungbergers ritning, och updrogs Hr Ingenieuren och Secret. Modéer at om närmaste priset med Ljungberger öfverenskomma”. Vid sammanträdet den 16 augusti 1777 uppvisades stamparna till medaljen och man beslutade ”at et aftryck i guld och fyra i silfver skulle Hans Excellence öfwerlämnas på Töresö genom en deputation”. Den färdiga medaljen kom dock att skilja sig från de ursprungliga skisserna, även om frånsidan erinrar om Ljungbergers skiss nr 1 (se även skisser ur Nationalmuseums samlingar, NMH 70/1878). Uppvaktningen ägde rum den 30 augusti på Tyresö slott.

145

Kongl. Patriotiska Sällskapet har öfwer hans Excellence herr Riks-Rådet m.m. Grefwe C-F. SCHEFFER låtit slå en Medaille af 30 Ducater, hwilken den 30 nästl. Augusti blef, på Töresö, af Sällskapets Deputerade öfwerlämnad. Den är utarbetad af Prof. och Ridd. Ljungberger, och föreställer, på den ena sidan, hans Excellences Bröstbild, med Omskrift: CAROLUS FRIDERICUS SCHEFFER, Comes, Regni Sv. Senator. På den andra, Wetenskapernas och konsternas Gudinna som räcker en lagerkrants, med Öfwerskrift: Quod Patriae Studuit Regia Societas Patria Sveca, härigenom har Sällskapet welat förwara Minnet af hans Excellences wälgörande tänkesätt och nit för det Allmänna bästa, samt också lämna et wedermäle af tacksamhet för den ynnest och omwårdnad, hwaruti Sällskapet alltid hos högbemälte herre funnit sig wara inneslutet. Hushållnings Journal januari, 1777

Carl Fredrik Scheffer, medalj i brons.

146

Carl Fredrik Scheffer, oljemĂĽlning av Alexander Roslin 1775, ur Nationalmuseums samlingar.

147

4. Åtsidan: JOH • HISINGER BERGS RÅD RID • AF VASA ORD • , bröstbild, h. s., i Svenska nationella dräkten med Vasaorden. Nederst: FEHRMAN. Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • . Sällskapets sinnebild. Anm. Diam. 33 mm (8:e storleken). Metaller: silver och brons. Graverad av Carl Gustaf Fehrman och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1791. Ref. Hy I s. 306; Hild s. 225; Hallberg 44; Nilzén s. 145. Johan Hisinger (1727 – 1790) valdes in i Kungl. Patriotiska Sällskapet 1774 efter att ha donerat en större summa pengar. Som tack för gåvan beslöt Sällskapet att slå en medalj över Hisinger, med den motivering att han utvecklat jordbruket och trädgårds- och biskötseln i Finland. Han medverkade även som skribent i Hushållnings Journalen, bl.a. med en uppsats om Rön och Försök vid Mossars och Kärrs upodling.

148

Johan Hisinger, oljemålning, okänd konstnär.

Johan Hisinger var vice notarie i Kongl. Bergscollegium och sedermera bergsråd. Han bodde på Fagerviks bruk i Finland. Egendomen var känd för sina innovativa stenhusbyggnader, nyodlingar och skolinrättningar. Till Åbo universitet upprättade han en fond för en Demonstrator, med åliggande att forska i dietetik och traditionella folkmediciner. Han donerade även medel till universitetets bibliotek. Hisinger adlades 1770.

149

5. Åtsidan: NILS DALBERG BERGSRÅD, bröstbild, h. s., i tidens dräkt. Under axeln: C • E • . Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK •. Sällskapets sinnebild. Anm. Diam. 33 mm (8:e storleken). Metaller: silver och brons. Åtsidan graverad av Carl Enhörning och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1808. Ref. Hy II s. 51:1; Hild s. 292; Nilzén s. 145 – 147. Efter rekommendation av Axel von Fersen invaldes Dalberg i Kungl. Patri otiska Sällskapet i maj 1786. Under tiden 1808 –1809 var han Sällskapets ordförande. I samband med ordförandeposten skänkte han 1 000 riksdaler, vilket kom att resultera i att Sällskapet lät slå en medalj över Dalberg.

150

Nils Dalberg, litografi av Otto Wallgren.

Nils Dalberg (1736–1820), var botanist och livmedikus hos dåvarande kronprinsen Gustav III. På grund av ihållande tvister med hovet och en brytning med kungen begärde han avsked 1781, men förordnades samtidigt till tjänstgörande bergsråd, med bibehållande av sin lön som livmedikus. Efter denna tid kallades han inte till hovet förrän Gustav III låg på sin dödsbädd. År 1816 erhöll Dalberg på egen begäran avsked från bergsrådsämbetet.

151

6. Åtsidan: L • C • TINGSTADIUS PROFESS • RIDD • AF K • W • O • , bröstbild, h. s., i tidens dräkt med Vasaorden. Under axeln: C • E • . Frånsidan: KL • SV • PATR • SÄLLSK • . Sällskapets sinnebild. Anm. Diam. 33 mm (8:e storleken). Metaller: guld, silver, brons och tenn. Åtsidan graverad av Carl Enhörning och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1809. Ref. Hy II s. 88; Hild s. 318; Nilzén s. 147 – 148; Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) 1964, s. 142. Lars Christian Tingstadius var preses i Sällskapet. Medaljen slogs ”såsom gärd af tacksamhet för flera prof af hans välvilja och frikostighet”. I Kungl. Myntkabinettet återfinns ett exemplar i guld, som troligen var ämnad åt Tingstadius själv.

152

Lars Christian Tingstadius, kopparstick, okänd konstnär.

Lars Christian Tingstadius (1750–1832) avlade medicinska examina i Lund 1774. Samma år kallades han till prosektor vid Theatrum anatomicum i Stockholm och promoverades 1775 till medicine doktor. År 1779 efterträdde han Roland Martin som professor i anatomi och kirurgi i Stockholm samt var tillika läkare vid Medevi brunn fram till 1783, då han drabbades av en svår och långvarig sjukdom. Han fortsatte dock att sköta sin professur till 1793, då han avgick från densamma, samt ”utövade därjämte ända till 1810 särdeles vidsträckt praktik som läkare”.

153

7. Åtsidan: GÖSTA BERG 1903 • 31 • 7 • 1983, huvudbild, v.s. På halsavskärningen: L. HOLMGREN. Frånsidan: KUNGL • PATRIOTISKA / SÄLLSKAPETS / HYLLNING • TILL • EN • LIVSLÅNG / GÄRNING • I • UTFORSKANDET / AV • SVERIGES • ANDLIGA • OCH / MATERIELLA • ODLINGS / HISTORIA. Med mottagarens namn ingraverat på randen. Anm. Diameter 55 mm (17:e storleken). Metaller: silver och brons. Utförd av Léo Holmgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1983. Ref. Nilzén s. 91 – 92 och s. 148; FIDEM 1985, s. 82, nr 688; Myntkontakt 1984, nr 6, s. 159. Medaljen utdelades första gången 1984. Gösta Berg var Sällskapets ordförande från 1973 till 1988. Bäres ej i band.

154

Gösta Berg under en byundersökning i Dalarna på 1920-talet, okänd fotograf.

Gösta Berg (1903 – 1993), var svensk etnolog och styresman för Nordiska museet och Skansen 1956 – 1963, och verkställande direktör för Stiftelsen Skansen från 1964. Han tilldelades professors namn 1959. Han var ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur från 1940 och dess preses från 1968, korresponderande ledamot av Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala från 1958, ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien från 1959 och ledamot av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia från 1960. Gösta Berg var gift med Gunnel Hazelius-Berg, dotter till Gunnar Hazelius och sondotter till Skansens grundare Artur Hazelius.

155

Ă&#x2013;vriga hedersbelĂśningar

1>3 Redan under tidigt 1700-tal belönades kvinnor och män för sina förtjänster med olika former av belöningssilver. Via en förordning från 1723 kunde t.ex. Kongl. Bergscollegium dela ut silverbelöningar till malmletare och jordägare och från 1740-talet belönade Manufacturcontoret och Commercecollegium kvinnor för skicklighet i linhantering, spånad och vävning. Det förelåg även ett arv från de större kungabegravningarna, där det förekom utdelande av minnesgåvor i silver till officianter, bärare och andra som deltog i sorgehögtiden. På Adolf Fredriks begravning 1771 skänktes silverbägare till ”de biskoppar, som där vid förrätta Seremonien”. Frihetstidens grundläggande princip var att förbättra handelsbalansen, öka den inhemska produktionen och minska importen. Därvidlag ägnade statsmakterna ett stort intresse åt hantverk, hemslöjd och innovationer inom industrin. Riksens ständer instiftade belöningar, ofta i form av dryckeskannor och ”silfwerpjäser till hemmets prydande”. Från slutet av 1700-talet fram till 1800-talets mitt, erhöll skickliga hammarsmeder extra belöningar för s.k. överjärn och överkol i form av silverpjäser som skedar, bägare, dosor etc. Mot denna bakgrund kunde sedan institutioner och sällskap som Kungl. Sundhets Collegium, Kungl. Sällskapet Pro Fide et Christianisimo, Kungl. Lantbruks Academien och länens hushållningssällskap fullfölja belöningstraditionerna. Under Kungl. Patriotiska Sällskapets första 50 år utdelades inte enbart jetonger och medaljer, utan även en mängd silverföremål. De absolut vanligaste belöningarna kom att tillhöra kategorierna för uppodling och långvarig tjänst. Bud om beviljade belöningar spreds i slutet av 1700-talet genom Sällskapets tidskrifter. I häftena från 1790-talets slut meddelas om bägare, skedar, halskedjor och hattband i silver, som utgivits för berömliga uppodlingar, och i Sällskapets namn, allt som oftast på husbondens bekostnad, utgivna belöningar för långvarig och trogen tjänst. Hattkedjor och bägare var i första hand ämnade för manliga trotjänare och halskedjor och skedar för kvinnliga. I vissa fall kunde man erhålla både en sked och kedja eller t.o.m. dubbla halskedjor. I Sällskapets tidning utlystes även olika tävlingar som skulle uppmuntra till innovationer inom lantbruket. Några stickprov från 1780-talet visar att en rad torpare och småbönder fick, för nyodlingar och förbättrade arbetsredskap, silverskedar och bägare, och till fruar och pigor för flit och kunnighet i spånad och vävnad utdelades skådepenningar och halskedjor. För större förtjänster såsom förbättring av åker och skog eller anläggning av tegelbruk, erhölls Sällskapets medaljer i guld och silver. Relativt ofta utdelades även belöningar för visat mod: 158

För tvenne personers räddning ur sjönöd med egen lifsfara har bonden Nils Larsson och pigan Ingrid Jonsdotter […] blifwit tillagd hwardera en Silfwerbägare om 10 lod, desutom den förra en Silfwer-jetton och den sednare en Silfwer halsked. Inrikes Tidningar 11/8-1801

Belöningar utdelades även till trotjänare i Finland (Sällskapets belönings system ärvdes sedermera av det Finska Hushållningssällskapet). En förteckning över trotjänare i Finland upptar 77 belönade mellan åren 1780 – 1800, där 32 kvinnliga trotjänare belönats med en halskedja och 6 med en sked. Av de manliga hade 23 fått ett hattband, 11 en sked och 4 en silvermedalj. Förteckningen upptar även 1 kammarfröken som förärats en guldring. Under nästan samma period i Sverige (1780 – 1796) utdelades 29 bägare, 189 hattband, 298 halskedjor och 329 skedar. Utdelningarna var ofta av offentlig karaktär och ägde rum under sockenstämmor och gudstjänster: öster-åker uti södermanland, den 19 maj Den heders-belöning af et Silfwer hattband, hwarmed Kongl. Patriotiska Sällskapet behagat hugna Drängen Jonas Jansson för 21 års trogen tjenst här i Prästgården, blef, uppå anmodan af Landshöfdingen Friherre Örnfelt, honom öfwerlemnad sistl. Söndag, efter den offenteliga Gudstjenstens slut, uti hela Församlingens närwaro, af Prosten och kyrkoherden härstädes, som wid samma tilfälle höll et upmuntrande Tal om tjenares wärdighet, plikter och lön. Inrikes Tidningar 25/6-1792

Belöningarna i silver föregicks dock av en debatt rörande belöningsprinciperna som fortlöpte under flera årtionden. Debatten handlade egentligen om flera olika problem. Delvis kritiserades efter vilka principer belöningarna utdelades, det var till synes svårt att rättvist bedöma prestationerna och landskanslierna klagade över de besvär utdelningen förorsakade dem. I det senare fallet föll det på landshövdingarna att utdela Sällskapets belöningar under högtidliga former och locka till tävlan bland allmogen. Men denna tävlan väckte understundom avund och förtret. Inte enbart på grund av oklarheter rörande tävlingsgrunderna, utan även eftersom offentligt burna hederstecken kunde framkalla högfärd, något som inte passade för allmogens ställning. Dessa diskussioner kom att utmynna i ett minskat utdelande 159

av offentligt burna hederstecken som jetonger, hattband och halskedjor, till förmån för mer nyttiga vardagsting som silverbägare och silverskedar. Även yngre personer belönades. 1781 fick den 9-åriga tjänsteflickan Agneta Beata Hultman, på Ekholms sätesgård, en belöning. I ansökan från ledamoten i Kungl. Patriotiska Sällskapet, greve Oxenstierna på Eka, står att läsa: ”Vore jag i flickans ställe, så är det visst, att jämte någon halsprydnad skulle det fägna mig att få av KPS en stadig långrock att spinna på i stället för en som är skröplig och så darrande på sländan att det är undransvärt att någon ända på honom kan spinnas. Kanske flickan ej tänker olika med mig.” Någon långrock (spinnrock) blev det inte, men väl en mindre skådepenning i silver. Belöningarna varierade: 1778 fick Brita Persdotter från Ekelsjö gård i Småland en förgylld silverbägare samt 2 riksdaler i pension ”från detta årets början till dess hon blifwer gift”. Samma år mottog Anna Elisabeth Filmer från Västergötland en dubbel guldring av 2 dukaters vikt för berömlig och långvarig tjänst. 1784 erhöll bryggerskan Maria Ambrosiidotter och drängen Adam Johansson på Ferna bruk i Västmanland en treradig halskedja och ett dubbelt förgyllt hattband och 1802 mottog hustrun Sara Danielsdotter en kedja med medaljong. wendel, den 16 mart. På anmodan af Landshöfdingen och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Nordstierne-Orden, högwälborne herr Elis Schröderheim, tilstäldes i dag, i allmän Sockenstämma, Drängen Jan Jansson det Silfwer hattband, och Pigan Anna Zetterberg den Silfwer halskedja, som Kongl. Patriotiska Sällskapet dem tänkts skänka för långwarig berömlig tjenst. Inrikes Tidningar 23/5-1794

Silversmederna som Kungl. Patriotiska Sällskapet anlitade var alla mästare inom sitt skrå och stockholmsbaserade. Huvudsakligen var det tre smeder som utförde arbeten åt Sällskapet:

160

Fredrik Petersson Ström (1735 – 1806), föddes på Söderfors bruk. Han gick i lära hos mästaren Kilian Kelson i Stockholm och blev gesäll 1757. Den 16 april 1765 blev han mästare efter att lämnat in sitt gesällprov i form av en kaffekanna. 1785 blev han ålderman inom guldsmedsämbetet och 1801 sade han upp sitt burskap. Efter 1806 drev hans änka verkstaden vidare fram till 1811. Petersson Ströms verk finns bl.a. representerade på Nationalmuseum, i Hedvig Eleonora kyrka och Östervåla kyrka. Han tillverkade både skedar och bägare för Kungl. Patriotiska Sällskapet, med betoning på skedar. Johan Erik Wallin (1770 – 1852), föddes i Borgå och blev gesäll hos Fredrik Petersson Ström 1787. Han blev mästare i Stockholm 1799 efter att ha inlämnat ett gesällprov i form av ett tekök. 1831 intogs han på Borgerskapets gubbhus, omnämd i nämndeprotokollet 1845 då han anhöll om fattigunderstöd. För Kungl. Patriotiska Sällskapets räkning tycks han mest ha tillverkat skedar, och då ofta förgyllda. Gustaf Möllenborg (1796 – 1851) föddes i Växjö och blev gesäll hos guldsmeden Bengt Wahlquist i Jönköping. 1819 begav han sig till Stockholm, där han tog tjänst hos guldsmeden Gustaf Folcker på Drottninggatan 30. I januari 1823 betalade han äskepenning hos guldsmedsämbetet, och fick sin ritning på mästerprovet, en kaffekanna i silver. Den 14 mars 1823 blev han godkänd som guldsmedsmästare. Han öppnade strax efter sin verkstad på Drottninggatan 14. 1850 överlät han firman på sin gesäll, Louis Constant Féron. 1927, då verkstaden upphörde, överlämnades dess inventarier till Nordiska museet, och utgör i dag grunden för Skansens guldsmedja. Möllenborg tillverkade både skedar och bägare för Kungl. Patriotiska Sällskapets räkning. Det förekommer även arbeten, framför allt bägare, av stockholmssmederna Petter Eneroth och Olof Hellbom (Hällbom). Trots den till synes rika utdelningen av silverföremål finns ett fåtal kvar i dag, där hattbanden och halskedjorna torde räknas till de stora sällsyntheterna.

161

Hattkedjor Det första grundläggande dokumentet om hattkedjans tillblivelse återfinns i Sällskapets protokoll av den 16 oktober 1779 (7 §): ”Af ingifne ritningsförslagen på snusdosor och hattband af silfver at utdelas ibland hedersbelöningar gillades hattbanden, men snusdosor fann Sällskapet icke nyttigt eller tjenligt at utdela.” Emellertid tycks hattbandets införande ha varit kontroversiellt, vilket framgår av en notis framlagd av Hovjäg mästare Michael Hammarskjöld på Virbo (Misterhult) i Kalmar län: En dräng fick för några år sedan ett ’hattband’. Detta lysande vedermäle hade den verkan (kanhända av avundsjuka), att andra drängar i samma socken skaffade sig först urband och sedermera klockor, vilket mode blivit ständigt tilltagande men föga passade till den gamla bondedräkten, vilken i samma mån blivit ändrad. Som tidigare nämnts utgav Kungl. Patriotiska Sällskapet, som ett led i den tidens strävanden att stödja de inhemska näringarna, den månatliga tidningen Hushållnings Journalen. Genom denna förmedlade Sällskapet varjehanda goda råd rörande näringarnas bedrivande men också hur man kunde bota åkommor och sköta sitt hem. Bidragen infördes för skribentens räkning och gärna anonymt. Följden av detta blev en rätt säregen blandning som i en del fall naturligtvis kunde te sig både komiskt och löjeväckande för en upplyst läsare. En sådan upplyst läsare var uppenbarligen Carl Michael Bellman. Möjligtvis var det han som 1780 insände ett förslag till Hushållnings Journalen som inte kan uppfattas som annat än en renodlad parodi. Brevet med förslag är redovisat i Bacchi Hand-Bibliotéque eller Nya Tidsfördrif på Gäldstugan som utgavs 1784 – 86. Till brevet var bifogat en bild föreställande en relativ komplicerad ritning på ett ”Wind-Spel”: Arboga d, 22 juni 1780. Höggunstig Herre och Kongl. Cammererare! – Jag har inte kunnat underlåta att genom Bref förständiga gunstige Herr Cammereraren huruledes som hos oss i Arboga är ganska rägnaktig väder- lek [...] Låt stocken A-T perpendiculairt uppfästas emot ståcken A-I i en rät linea öfver Basis T-W -; drag sedan för väderspelningen tvär linean A-K, afskuren af nedstigande linia l-x, och formera därinne VindFogdes väder-kammare eller Contoir, som med 162

Electricitets Kädjan R-U - öfver Vindfalls hjulen F-E - som kringaxlas af skrufvarna g-g - utur väderluckan B samlar vattn dunsterna, hvilka utur skyn i minuten till 1000/526 12:te delar i hvar column neddrages. Anfalls linien L-K - nyttjas vid sådana tillfällen, som vid något praemiums eller privilegiums utfärdande för mig genast skal tacksamt bilfva uptäckt, äfven väl Cornett Norderöks Försök med Stampvärk, at kunna nedstampa skyarna och därigenom torde hända i flera länder bidraga til den gladaste Himmel och klaraste dag, som är at intaga af Figurerna D- och M.

Wind-Spel at förekomma Regnwäder formedelst Skyarnes nedhissande allra ödmjukast framgifven af Christian Bredström Suspenderad Tullskrifvare i Arboga Ao 1780.

163

Den något vidlyftiga och i viss mån komplicerade uppfinningen såg nog aldrig dagens ljus, men intressant nog finns en anteckning om vindspelet i den levnadsteckning, med vilken Johan Gabriel Carlén inledde sin utgåva av Bellmans Samlade skrifter (1855 – 1861). Carlén meddelar ett skriftligt svar, som den kände ornitologiska forskaren och prosten Carl Ulrik Ekström givit sin kollega fornforskaren Axel Emanuel Holmberg, på en fråga från dennes sida: Bellman var [vid sina besök hos brevskrivarens far] alltid klädd i blå rock, slängkappa af samma färg, spanskt rör, med kullrig elfenbensknopp, röd väst och i hatt, om jag icke missminnes, med rund kull. - - - På hatten bar han en silfverkedja som i synnerhet fäste min uppmärksamhet; och på tillfrågan af min far sade han att kedjan vore en skänk af patriotiska sällskapet för en afhandling att få regn i torrväder på det sätt att ett tåg med vidhäftad krok uppkastades i molnet och neddrogs förmedelst ett vindspel hvarpå ritning äfven aflemnades till sällskapet. Jag har i någon af Bellmans tryckta skrifter läst denna afhandling och sett ritningen till vindspelet. Förvisso, om man nu skall tro brevställaren, uppträdde Bellman med en silverkedja runt hattkullen, vilken han sålunda påstod sig ha fått som belöning av Kungl. Patriotiska Sällskapet för det inkomna förslaget. Inom Bellmanforskningen har man även, som ett synligt bevis, pekat på Pehr Hilleströms tavla där Bellman begråter det s.k. Viborgska gatloppet 1790. På bordet ligger de facto en hatt prydd med en kedja och naturligtvis kunde det ha varit en trevlig, humoristisk gest från Sällskapets sida om det hade varit sant, men tyvärr saknar kedjan på målningen all likhet med de hattband som Sällskapet vid denna tid delade ut som belöning. Någon notis om Bellmans belöning finns inte heller redovisad i 1780 års journaler. Dock, den på säkerligen skämt ditsatta hattkedjan bör ha bidragit till att hålla driften med Kungl. Patriotiska Sällskapet levande. Bellman tycks f.ö. ha varit särskilt road av kuriösa uppfinningar, t.ex. den av Christian Wingmark konstruerade Utterpufferten (invention till uttrars fångst och fällande). Ämnet berörs även i Hushållnings Journalen och då på frågan vilka medel är de bästa för att befordra matnyttiga vilda djurs tillväxt och att utrota odjuren: ”Uttern är lätt att tämja. Den tar fisken och behåller bara huvudet och stjärten, om den lärs till det. Dock är tveksamt om den fortplantar sig i fångenskap. Risken är att fiskdammar och stränder skulle bli utfiskade av tama uttrar” (1789, april). 164

Carl Michael Bellman, oljemålning av Pehr Hilleström, 1790.

Under åren 1779 – 1813 utdelades 282 hattband. Alla till män. Under samma tid utdelades 492 halskedjor till kvinnliga trotjänare. I början av 1800-talet var hattbandens tid ute och de efterträddes då av de sedvanliga medaljerna för lång och trogen tjänst. Den sista hattkedjan delades ut 1813. En variant av hattkedjan återfinns i dag bland Sällskapets belöningar, och då i form av ett armband med avlånga länkar av Sällskapets kedjemodell från 1700-talet. Vid armbandet är fästad, som berlock, en miniatyrmedalj med den sittande regentens porträtt på åtsidan och på frånsidan inskriptionen ”För betydande gärning” alternativt ”För uppskattad arbetsinsats”. Armbandet kan även erhållas i silver. 165

Kungl. Patriotiska Sällskapets hattkedja tilldelad drängen Nils Olofsson, 1782.

Kungl. Patriotiska Sällskapets hattkedja tilldelad prästgårdsdrängen Matts Ränkula, 1792.

166

Hattkedjan benämns i litteraturen som både ”Hatt Cordon” eller ett ”HattBand”. Tillverkaren är okänd, men troligen är hattkedjan utformad av den framstående konsthantverkaren, hovgravören och hovciselören Per Suther (1719 – 1785). Denne var utbildad guldsmed och utövade även yrket, fastän han såsom knuten till hovet aldrig anslöt sig till ämbetet. Suther deltog i de förberedande möten som förvaltningsutskottet inom Sällskapet hade i början av 1780-talet. Hattkedjan reserverades för lång och trogen tjänst, så småningom kallad för ”berömlig Tjenst vid Landtbruket” och gick i regel till drängar. Tjänstetiden fastställdes 1782 till ett minimum av femton år. Även finska drängar och pigor belönades. 1792 tilldelades t.ex. prästgårdsdrängen Matts Ränkula en hattkedja. Den återfanns senare som gravfynd i Karis, Finland. Det Finska Hushållningssällskapets hattspänne togs i bruk år 1844. När det Finska Hushållningssällskapet instiftades i Åbo, hösten 1797, såg det som sin närmsta förebild det trettio år äldre Kungl. Svenska Patriotiska Sällskapet.

Det Finska Hushållningssällskapets hattspänne från 1844. Länkarna i kedjan var, till skillnad mot Kungl. Patriotiska Sällskapets ovala modell, runda.

167

Armband Armband med avlånga länkar av Sällskapets kedjemodell från 1700-talet. Vid armbandet är fästad som berlock en miniatyrmedalj med inskriptionen ”För betydande gärning” alternativt ”För uppskattad arbetsinsats”. Armbandet, som även kan erhållas i silver, är formgivet runt 1970 av Sällskapets dåvarande ständige sekreterare Jens Harald Qvistgaard tillsammans med Sällskapets ledamot tillika hovsilversmed Lars Fleming vid Atelier Borgila.

168

Det emaljerade ögat I Sällskapets samlingar återfinns det emaljerade ögat i guld och emalj med inskriften ”Warit på sitt ställe länge och väl”. Ögat är utfört av Carl Mårten Arell (1759 – 1816), som stämplade under åren 1792 – 1816. Nordiska Museet har i sina samlingar ett par örringar utförda i guld och emalj (1805). Vidare finns armlänkar, ringar och snusdosor av Arell. Ref. Högberg s. 208; Nilzén s. 71.

169

Belöningsskedar Merparten av Sällskapets belöningsskedar är utförda av de stockholmsbaserade silversmederna Fredrik Petersson Ström och Johan Erik Wallin. Flertalet av Wallins skedar är förgyllda. Längderna på skedarna varierar mellan 21 och 23 cm. Modellen är enkel och osmyckad, benämnd som den svenska modellen. Högberg (1961) beskriver ett allmogeskåp för förvaring av Sällskapets skedar. I skåpet fanns plats för två skådepenningar och en sked, vilka Nils Persson i Östra by, Kattarps socken, erhöll som belöning för nyodling och trädplantering av Sällskapet 1778 och 1782.

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1790, med inskription: ”Gifven af Kongl. Patriotiska Sällskapet Till Nils Nilsson För Trädplantering 1790”, längd ca 22 cm.

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1790, med inskription: ”Gifen af Kongl. Patriotiska Sällskapet till Jonas Svensson För Berömlig Tienst 1790”, längd ca 21,5 cm, vikt ca 62,5 g.

170

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1795, med inskription: ”Gifven af Kongl. Patriotiska Sällskapet till Anders Pehrsson För berömlig Tjenst 1795”, längd ca 22,5 cm.

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1795, med inskription: ”Gifwen af Kongl. Patriotiska Sällskapet till Lars Olsson, För berömlig Tjenst 1795”, längd 22 cm.

171

belöningssked, silver, förgylld, av Johan Erik Wallin, Stockholm 1824, med inskription: ”Af K. Patriotiska Sällskapet åt Jonas Ström till minne och heder för räddadt menskjolif med egen lifsfara”, längd ca 23 cm.

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1781, med inskription: ”1781 Gifven af Kongl. Patriotiska Sällskapet till Eric Marcusson för Trädplantering”, längd ca 22 cm.

172

belöningssked, silver, av Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1788, med inskription: ”Gifven af Kongl. Patriotiska Sällskapet til Flickan Catharina Gustafs Dotter för Berömlig Flit i Spånad 1788”, längd ca 22 cm.

belöningssked, silver, av Johan Erik Wallin, Stockholm 1803, med inskription: ”Gifven af Kongl: Patriotiska Sällskapet till Christina Olofsdotter för 17 års trogen Ladug: tienst i Upsalebo År 1802.”, längd ca 22,5 cm.

Kongl. Patriotiska Sällskapet har, i anledning af nedannämnde personer af Allmogen, hwilka utmärkt sig för berömliga företag i odlingswägen m.m., följande heders-belöingar, nemligen: […] Tjensthjonen Christina Olofsdotter i Upsalebo, Ukna Socken, Kalmar Län, och Anna Jonsdotter i Huddebo, samma socken och Län, för långwarig och trogen Ladugårdstienst hos ett fattigt husbondfolk, oförmöget att sjielf bestå belöningens kostnad, hwardera en Silfwersked med påskrift. Inrikes Tidningar 15/2-1803

173

174

stämpel, Fredrik Petersson Ström, Stockholm 1788. Årsstämpel, kontrollstämpel, ortsmärke och namnstämpel.

stämpel, Johan Erik Wallin, Stockholm 1803. Årsstämpel, kontrollstämpel, ortsmärke och namnstämpel.

175

Silverkors År 1830 beslöt Kungl. Patriotiska Sällskapet att instifta en utmärkelse för god fostrargärning och samma år gillade Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien ett förslag till Kungl. Patriotiska Sällskapets belönings penning för ”qvinspersoner”, lydande: ”Ett kors med en deröfver flätad eklöfskrans med inskrift å ena sidan: AF K. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET; å andra sidan; TILL .. .. FÖR med tomrum för ingravering af namnet samt gåfvans anledning”. Korset tillverkades både i silver och förgyllt silver, men förekom även i guld, och bars i kedja runt halsen eller fästes på bröstet i gröngul rosett. Huvudsakligen användes korset som belöning mellan åren 1830–1859 och då vanligen för långvarig trogen tjänst, för barnundervisning och för odlingsflit. Under perioden utdelades 253 kors i silver, samt 7 förgyllda och 3 i guld. Korset avskaffades 1859, då även kvinnor i fortsättningen skulle kunna få medaljer: En hufvudsaklig olägenhet af korsets begagnande såsom utmärkelsetecken har alltid varit den, att olika belöningsgrader ej derigenom kunnat angifvas på annat sätt, än att, då fråga varit om högre belöning, utdela korset af guld eller ock blott förgylldt. Detta kan, efter min tanka, lättast undvikas derigenom, att hädanefter medaljer begagnas såsom belöning, så väl för qvinnor som för manspersoner; blott med den skillnad, att, såsom af Kongl. Sällskapet redan blifvit fastställdt, medaljerna bäras af manspersoner, i grönt och gult band på vanligt sätt, men, af qvinnor i bandros af samma färger, såsom de bifogade profven utvisa. En fördel af den nu föreslagna förändringen ligger dessutom deruti, att, i vanliga fall, en medalj är mindre dyr än ett kors. Stockholm den 30 december 1859 G. E. Pasch

Utmärkelsen kom dock åter i bruk 1949, då Sällskapet utdelade silverkors för vård av fosterbarn. Den utdelades senast 2009. Året därpå ersattes silverkorset med medaljen ”För berömvärd fostrargärning”. Se även ”Medalj för betydande fostrargärning”, s. 135.

176

Åtsidan: AF / KONGL. PATR. SÄLLSKAPET. Ett kors med flätad eklövs krans. Frånsidan: Slät för gravering av den belönades namn och gåvans anledning. Anm. Höjd: 51 mm, bredd: 38 mm. Metall: silver. Graverad av L.P. Lundgren och utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, 1830. Ref. Hild 86 (not 2); Hy s. 51 – 52; Nilzén s. 96 – 97; Hedberg s. 33 – 37.

177

Pigan Stina Lisa Andersdotter i Sunnerby af Wrigstads socken och Jönköpings län […] ett silfverkors att i grönt och gult band bäras. Dagligt Allehanda 17/11-1848

178

Sundsvalls Barnmorskesällskap, bildat 1887. Initiativtagarna var stadsbarnmorskan Amalia Henriksson (sittande längst ut till höger) och stadsbarnmorskan Anna Hydén (sittande längst till vänster). Amalia var ordförande i Sällskapet under 34 år och Anna var sekreterare i 45 år. Bägge fick Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj efter lång och trogen tjänst. Kvinnan som sitter i mitten är okänd (ev. kassör). Kvinnan som står fjärde från vänster heter Augusta Heitz (1855–1925) och var barnmorska i Skönsberg. Till synes, trots det tillfälliga avskaffandet av belöningen under 1800-talet, bär några av kvinnorna Sällskapets silverkors.

179

Silverbägare Silverbägarna förekommer i allehanda modeller, från trumpetformade till mer cylindriska bägare, med graverad dekor, räfflade fotringar och ibland med förgyllda insidor. Utöver bägare utdelade Sällskapet även gräddskålar och muggar i silver. Vikten på skålarna mättes i lod eller lödighet och är ett traditionellt mått på silverhalt. Namnet kan härledas ur de gamla svenska viktmåtten, där det gick 16 lod på 1 mark. Man räknade alltså i antalet lod rent silver som ingick i 1 mark av det legerade materialet. Lödigheten blir då antalet 16-delar rent silver. Sällskapets bägare synes huvudsakligen ha pendlat mellan 20 till 40 lods vikt. Bland smederna märks framför allt Fredrik Petersson Ström, Johan Erik Wallin, Pehr Zethelius och Johan Petter Grönvall. Mellan åren 1780 –1796 utdelades 29 silverbägare. underrättelse angående de upmuntringar, som kongl. patriotiska sällskapet hädanefter utdelar Till dem, som flyttat hela sin gårdsbyggnad för att vinna bekvämlighet vid storskifte utdelas en förgylld silverbägare. Den som byggt hela mangårdsbyggnaden eller ladugården av sten får en silverbägare. Den som använt 100 R:d till en brobyggnad av sten får en silverbägare. Den som frambragt största myckenhet av rot- och foderväxter i förhållande till ägornas storlek får en silverbägare. Den som försålt störst mängd torkad frukt får en silverbägare. Den stadsbo som odlat största mängd hampa eller någon nyttig färgväxt, får en silverbägare. Ny Journal i Hushållningen 1797, januari – februari

180

bägare, silver, av Olof Hellbom, Stockholm 1804, med inskription: ”Gifven af Kongl Patriotiska Sällskapet Till Nämdemannen Erik Persson För Odlingsflit År 1804”, höjd: 18,5 cm.

181

bägare, silver, förgylld, troligtvis utförd av guldsmeden Johan Petter Grönvall i Stockholm 1820. Med inskription: ”Genom Kongl. Patriotiska Sällskapet Till Anders Månsson i Forsnäslund Gåfva För Efterdöme af Nit I Mödosamt Kall Efter Vandring till Fots Med Forsnäs Post Till och Från Eksjö i 32 år Tjugu ettusen Sexhundra Mil Nära 6 gånger Jordens Omkrets”.

182

bägare, silver, förgylld, av Gustaf Möllenborg, Stockholm 1837, med inskription: ”Af Kongl Patriotiska Sällskapet Åt Nils Carlsson i Fjärhult För berömlig odlingsflit”, höjd: 16 cm.

183

bägare, silver, av Gustaf Möllenborg, Stockholm 1837, med inskription: ”Af Kongl Patriotiska Sällskapet Åt Peter Samulesson i Uddevalla För Sällsynt trohet under 30 årig tjenst”, höjd: 16 cm.

184

Efter slutad Gudstjenst uti Tottarps Kyrka den 20:de dennas, blef uppå anmodan af Konungens Befallningshafwande här i Länet af Herr Kammereraren och Riddaren af Kongl. Wasa Orden Cornelius Cronsioe, med ett efter tillfälle lämpadt Tal, till Rusthållaren Jöns Håkansson uti Djurslöf öfwerlämnad den Hedersbelöning, bestående af en Skådepenning i silfwer, att bäras i grönt och gult band på bröstet, som Kongl. Patriotiska Sällskapet tillagt bemälte Åbo, för åtskillig ådagalagd Landtmanna idoghet, särdeles genom plantering af en myckenhet fruckt- och wilda trän. Att hedra denna utmärkt nyttiga Man, som redan 1795 af Kongl. Patriotiska Sällskapet ärhållit en stor silfwer-bägare, hade en del Stånds-person från städerne Malmö och Lund samt landet häromkring sig infunnit, hwilka beledsagade Jöns Håkansson till och från Kyrkan, hwarunder musique uppfördes af de till Kongl. Kronebergs Regemente hörande Musiquanter, och bjudas alla samt någre af Allmogen som uti åkerbruket sig på denna ort särdeles utmärkt, till middagen på Cronetorp, hwarest de Kongl. Skålarne druckos, och slutades acten uti Kyrkan med ett tredubbelt utrop af Lefwe Konungen. Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 11, 1808

185

Dosor Användningen av kyrkdosor kan ha skiftat beroende på storlek. De större, som främst tillverkades i Varberg, har troligen använts till snus. De mindre har troligen använts till s.k. svampdosor eller luktdosor. Namnet har de fått då man i dosan förvarade en svamp indränkt med väldoftande vätska som man då och då luktade på för sin vederkvickelse.

Kyrkdosa eller svampdosa, stämplad 1796. Silver, delvis förgylld. Rund med räfflade kanter, dekor av vridna godroner. I locket Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj. Diam. ca 6 cm. I Nordiska Museets ägo.

186

Kyrkdosa eller svampdosa av Magnus Stråtin, Uddevalla 1791. Silver, delvis förgylld. Rund med räfflade kanter, dekor av vridna godroner. I locket Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj. Diam. 6 cm.

Sällskapets silverdosa av i dag med infattad medalj i 2:a storleken i locket. Utförd av silversmeden Sebastian Schildt, Stockholm.

187

Etuier De första etuierna från 1800-talets senare hälft var tämligen enkla, i papp och ofta försedda med mottagarens namn på framsidan. Senare etuier under 1900-talet, i grönt eller blått klot, är ofta försedda med en namnlapp på baksidan. Dagens etuier har dock, i regel, inga namnlappar.

188

Exempel pĂĽ etuier frĂĽn 1800- och 1900-talet.

189

Exempel pĂĽ etuier som introducerades 2019.

190

Miniatyrer Miniatyrerna har i regel en diameter om ca 15 mm.

6. 5.

1. Oscar II, För långvarig trogen tjänst, guld, med Sällskapets sinnebild. 2. Oscar II, Emmerymedaljen, guld. 3. Gustav V, För långvarig trogen tjänst, guld. 4. Gustav V, För långvarig trogen tjänst, silver, med rosett för dam. 5. Carl XVI Gustaf, För långvarig gagnande verksamhet, guld. 6. Carl XVI Gustaf, För uppskattad arbetsinsats, guld, med rosett för dam.

191

Släpspänne och clips Släpspännet används i första hand till uniform och clipsen till kavaj.

192

Armbandsur Under året 1969 tillsatte Sällskapet en kommitté, vars uppgift var att utreda alternativa hederstecken såsom klockor och armband. Detta resulterade bl.a. i följande punkter: 1. I princip skall Sällskapets nuvarande system med utdelning av medaljer och diplom alltjämt tillämpas. 2. På grund av det under senare år i hög grad minskade intresset för medaljer har Sällskapet funnit det angeläget att även utdela hedersgåvor av annan art. 3. Verkställd undersökning inom stats- och kommunalförvaltningen även som inom näringslivet visar att Sällskapet vid belöning för ”långvarig trogen tjänst” och ”långvarig gagnande verksamhet” kan påräkna intresse för armbandsklockor för herrar och armband för damer. Protokoll, Kungl. Patriotiska Sällskapet den 11 maj 1970

armbandsur, Omega Seamaster De Ville, med inskription KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, A. ANDERSSON / LÅNGVARIG / UPPSKATTAD / ARBETSINSATS / 1973.

193

armbandsur, Omega Seamaster De Ville, med inskription KUNGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, H. FORS / LÅNGVARIG / UPPSKATTAD / ARBETSINSATS / 1971.

armbandsur, Tissot, Goldrun, 18K guldur med quartzurverk, silverurtavla, safir glas och svart kalvskinnsarmband. Herruret är 33,5 mm i diameter och damuret är 27 mm i diameter. Ovanstående modell infördes 2019.

194

olika kronor, hĂ¤ngen och ornament

195

196

197

stämplar Guld- och silverstämplar förekommer sällan på medaljer före Gustav V:s tid. Fr.o.m. 1900-talets början återfinns stämplarna i regel på randen och då enbart med angivelse av metall och årtal. Ibland står även Mynt och Justeringsverkets förkortning på randen (MJV). Sedvanlig stämpling, med kattfot och årsbokstäver, finns ofta på upphängningsanordningen eller, framför allt på miniatyrerna, på frånsidans nedre rand. Medaljernas karat har skiftat med åren, från 23K till 18K. Ringen är i regel i 18K och medaljer under Gustav V i 23K och under Gustav VI Adolf och Carl XVI Gustaf i 18K. Medaljen Guldet till Finland 1940 är i förgylld brons. Medaljer under Carl XVI Gustaf:s tid är i regel stämplade på frånsidan.

198

förstoring av tre medaljer

Överst: Sällskapets sinnebild från 1772. Gravör: Gustaf Ljungberger. Nederst: Emmerymedaljen från 1781. Gravör: Carl Gustaf Fehrman.

199

För förtjänster om trädgårdsodling, åtsidan från 1917. Gravör: Erik Lindberg.

200

kuriosa

Spänne, med Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj innefattad i en rikt ornamenterad silverram av silversmeden Martin Lysell, 1911. På ramen ingraverat Mathilda Andersson och året 1903. Höjd: 7 cm, bredd: 6 cm.

201

Stampen till dagens kungaporträtt.

Stampen till medaljen ”För betydande fostrargärning”.

202

Stampen till Sällskapets sinnebild.

Ett flertal av Sällskapets äldre medaljer har blank frånsida för ingravering av mottagarens namn och förtjänster. Denna typ av medaljer återfinns även under regenterna Gustav VI Adolf och Carl XVI Gustaf. Ovanstående medalj, diameter 36 mm (Sällskapets 2:a storlek), är i guld och återfinns i bärandeordningen som PatrSGM2. Finns även i andra valörer och storlekar.

203

diplom På följande sidor visas ett urval av Sällskapets diplom. De utgör en viktig och mycket uppskattad del i ceremonin vid utdelandet av hedersbelöningarna.

204

205

206

207

208

209

210

211

212

bildgalleri

Johan Julius Larsson, stalldräng och fodermarsk på Aske gård i Håtuna socken. Tre gånger fick han Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj: åren 1900, 1907 och 1920.

Tolv anställda hos Byggmästare Claes Gustafsson tilldelades Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för lång och trogen tjänst. Utdelningen ägde rum i Lilla Malma kyrka den 21 maj 1923 i samband med gudstjänsten.

213

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver (11:e storleken) till Hyttarbet aren Carl Larsson Hassel i Visnum 1918. Detta efter 45 års tjänstgöring.

Medaljutdelning år 1916 med anledning av att Sätuna varit i familjerna Björkman och Lovéns ägo i 100 år.

214

Medaljutdelning vid Nyhammars Bruk 1918 (Tekniska Museets arkiv).

Medaljutdelningen till anställda vid NVHJ (Norsholm – Västervik – Hultsfreds Järnväg) i samband med bolagets 65-års jubileum 1944. Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer utdelades till 155 personer som varit anställda 25–44 år. Ceremonin hölls i S:t Petri kyrka och avslutades med middag på stadshotellet i Västervik (Foto: Söborg Eriksén).

215

Medaljfest fĂśr anstĂ¤llda vid Aktiebolaget Ă&#x2026;tvidabergs Industrier 1948.

Festsalen.

216

Den 11 september 1948 belönades 140 anställda på Aktiebolaget Åtvidabergs Industrier med Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för lång och trogen tjänst. Medaljutdelningen ägde rum i Åtvids kyrka. Ur programmet: ”År 1937 belönades 202 Åtvidabergs-anställda med Kungl Patriotiska Sällskapets medalj. I dag ökas veteranskaran med ytterligare 140 medaljörer. Under en långvarig, trogen tjänst som spänner sig mellan 60 och 25 år har denna elit främjat företagets utveckling. Det kunnande som de många årens erfarenhet skapat, har varit av grundläggande betydelse. Detta bekräftas av företagets ställning och dess produkters utomordentliga anseende.”

217

Prinsessan Christina delar ut Kungl. Patriotiska Sällskapets näringslivsmedalj 2014 till Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor AB. Foto: Jonas Ekströmer / TT /.

Prins Daniel överlämnar Kungl. Patriotiska Sällskapets näringslivsmedalj 2015 till entreprenören Ida Backlund. Foto: Vilhelm Stokstad / TT /.

218

Kronprinsessan Victoria överlämnar Kungl. Patriotiska Sällskapets näringslivsmedalj 2017 på Riddarhuset i Stockholm till Sebastian Siemiatkowski, Klarna AB, Erik Sellberg, Ragnsells AB, Tobias Lindfors, Student Consult AB, Gunvor Munck, Börjes Transport AB, Ann-Marie Skarp, Piratförlaget AB, Krister Olsson, Balticgruppen AB och Anders Johansson, AJ Produkter AB. Foto: Jonas Ekströmer / TT /.

Landshövding Chris Heister omgiven av medaljörerna (Medalj för betydande fostrargärning 2017), Inger Enkvist och Birgitta Notlöf som flankeras av ordförande Erik Norberg och dåvarande ständig sekreterare Marianne Reuterskiöld. Foto: Vilhelm Stokstad / TT /.

219

Kungl. Patriotiska Sällskapet medaljutdelning 2016, Medalj för betydande gärning till Marie Ledin och Medalj för betydande fostrargärning till Nina Balabina. Foto: Christine Olsson / TT /.

H.K.H. Prins Carl Philip flankeras av ständige sekreteraren Kjell Blückert, näringslivsmedaljören Maud Spencer, vice ordförande Christina von Arbin och ordförande Erik Norberg vid Sällskapets årshögtid på Riddarhuset 2019. Foto: Jonas Ekströmer / TT /.

220

bärandeordning Den svenska bärandeordningen av medaljer och ordnar bestäms av två instanser, dels av Kungl. Maj:ts Orden (KMO), dels av Försvarsmakten. KMO utarbetar med jämna mellanrum generella regler för bärande av utmärkelsetecken, senast i skriften Att bära ordnar och utmärkelsetecken (KMO, 2010). 2015 fastställde Försvarsmakten, i samråd med KMO, en ny bärandeordning som resulterade i Reglemente för Uniformsbestämmelser i Försvarsmakten (Unibest, 2015). Grunden för svensk bärandeordning och utmärkelsernas inbördes förhållande sammanfattas i följande uppställning: A – Kungl. Serafimerorden. B – Krigsdekorationer. C – Kungl. Minnestecken D – I hovprotokollet förlänade Kungliga medaljer. E – De Kungl. Riddarordnarna. F – Ordensmedaljer (tillhör numera E). G – Av regeringen utdelade Kungl. Medaljer. H – I hovprotokollet förlänade medaljer (av engångskaraktär). I – Övriga officiella medaljer. J – Halvofficiell riddarorden (Johanniterorden i Sverige). K – Halvofficiella medaljer (omfattar, med H.M. Konungens tillstånd instiftade och med hans gillande, av olika organisationer utdelade medaljer och tecken. Medaljerna bär oftast kungens bild på åtsidan). L – Övriga medaljer och förtjänsttecken, som inte har kungens bild och kungl. krona (gäller huvudsakligen medaljer som förlänats av riks- eller distriktsorganisationer, kommunala medaljer etc.).

221

1>3 Merparten av Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer återfinns i grupp K, utom den s.k. Emmerymedaljen som tillhör grupp L. Ordnar och medaljer bäres på tre sätt, i rangordning: . De som bäres i kedja över axlarna eller band en echarpé (från axel diago-

nalt till höft). . De som bäres i band om halsen. . De som bäres i band på bröstet. . För Sällskapets vidkommande gäller enbart medaljer som bäres i band om

halsen eller på bröstet, och de i sin tur delas in i rangordning efter storlek och valör: a. Medalj av 1:a storleken (diameter 41 mm), i guld eller silver, bäres av her rar i band om halsen och av damer i rosett på vänstra sidan av bröstet. b. Medalj av 2:a storleken (diameter 35,5 mm), i guld eller silver, bäres av herrar i band och av damer i rosett på vänstra sidan av bröstet. c. Medalj av 3:e storleken (diameter 31 mm), i guld eller silver, bäres av herrar i band och av damer i rosett på vänstra sidan av bröstet. . Observera att Medaljen för uppskattad arbetsinsats i 1:a storleken inte

längre delas ut. . Bärandeordningen tar även hänsyn till, utöver storlek och valör, när me

daljen instiftades, via privilegium eller präglingsår, utformning (t.ex. med eller utan krona) samt anledning.

222

bärande av medaljer Kungl. Maj:ts Orden har utarbetat generella regler för bärande av utmärkelsetecken i skriften Att bära ordnar och utmärkelsetecken, Kort handledning utarbetad av Kungl. Maj:ts Orden 2010 (2:a reviderade upplagan 2019), vilka i urval återges nedan: Medaljer i original bäres till högtidsdräkt (eller motsvarande). Även miniatyrer kan bäras till högtidsdräkt men även till smoking i högtidliga sammanhang. Till kavaj bäres endast medaljer i originalstorlek. Kring halsen bäres Konungens medalj i 12:e storleken i kedja eller band. Dam bär dock medalj med stor rosett vid vänster axel. Den kan bäras även till smoking och kavaj, i kedja dock endast till högtidsdräkt. Från bröstets mittpunkt till vänster axel från bäraren sett bäres (i ordning) Serafimermedaljen, Konungens medalj i 8:e eller 5:e storleken i guld, medaljen Litteris et Artibus, Prins Eugen-medaljen och Prins Carl-medaljen samt Konungens medalj i silver. Kungliga minnestecken och minnesmedaljer bäres framför (till höger från bäraren sett) övriga medaljer. Andra officiella eller halvofficiella medaljer samt ordenstecken bäres efter (till vänster från bäraren sett) de kungliga medaljerna. Då utmärkelsetecken inte är föreskrivna kan innehav markeras med en (1) ordensbouton alternativt en (1) medaljrosett till smoking och kavaj vid officiell eller privat tillställning för att hedra någon närvarande eller annars när det motiveras av omständigheterna. Sällskapets utmärkelser tillhör halvofficiella medaljer (grupp K) och placeras, undantaget halstecken, på bröstets vänstra sida (till vänster från bäraren sett). Bandets övre raka del fäster man i höjd med bröstfickans övre del och intill vänstra frack/kavajslaget. Vid flera medaljer bör bärandeordningen beaktas. Ett flertal av Sällskapets medaljer kan erhållas i miniatyr. Man bör dock inte bära originalmedaljen samtidigt som miniatyren. Sällskapet har ingen medaljrosett men periodvis har det förekommit ett clips, som är ett ca 2 mm tunt band med Sällskapets färger, som placeras från knapphålet på kavajen och rakt ut åt kanten.

223

bärande i internationella sammanhang Svenska kungliga minnestecken och medaljer samt ordenstecken bäres främst. Utländska utmärkelsetecken bäres i regel efter svenska ordensdekorationer, dock med följande undantag, nämligen att på utländsk beskickning eller vid tillställning i annat land då ordnar anbefalls, ska vederbörande lands storkors och kommendörskors bäras före svenska, såvida inte Konungen och/ eller Drottningen är närvarande. Vid statsbesök eller tillfälle, då utländsk statschef är närvarande, vederbör ande lands storkors och kommendörskors (med kraschaner) alltid bäres före svenska eller andra staters ordnar. Ordnar och utmärkelsetecken bäres alltid enligt svenska regler (halskorsens och riddartecknens band, längd och montering), även utomlands (vid t.ex. statsbesök). Tilldelas man en högre grad av en orden bäres inte den lägre. Undantag utgör endast om ordenstecknet har förlänats med svärd. För några ordnar gäller att kraschanen bäres på höger sida (t.ex. storofficer av franska Hederslegionen och franska Nationella Förtjänstorden). Vissa storkors bäres också från vänster axel till höger höft (t.ex. den danska Elefant orden och Isländska Falkorden). Utmärkelsetecknen anges i regel inom sin respektive kategori och grupp efter den tidpunkt de instiftades, vilket även är den ordning i vilken de ska bäras. Inom samma kategori ska utmärkelsetecken i guld dock bäras till höger om utmärkelsetecken i silver, och silver till höger om brons. Järn kan vara högsta valör inom vissa utmärkelsetecken. I det fall utmärkelsetecken i olika valörer inom samma utmärkelse mottagits, bäres endast den högsta innehavda valören.

224

bärandeordning kungl. patriotiska sällskapets medaljer grupp k runt halsen PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv i guld av 1:a (=11:e) stl, Näringslivsmedaljen. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i guld av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om trädgårdsodling i guld av 1:a (=11:e) stl, Trädgårdsmedaljen. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande gärning i guld av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i guld av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld för uppskattad arbetsinsats av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld för långvarig uppskattad arbetsinsats av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för Sveriges kulturarv i guld av 1:a (=11:e) stl, Kulturarvsmedaljen. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets fostrargärningsmedalj i guld av 1:a (=11:e) stl. Guld 2019.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld med slät frånsida för ingravering av 1:a (=11:e) stl. Guld 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om trädgårdsodling i silver av 1:a (=11:e) stl, Trädgårdsmedaljen. Silver 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i silver av 1:a (11:e) stl. Silver 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i silver av 1:a (=11:e) stl. Silver 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för utmärkt yrkesskicklighet i silver av 1:a (=11:e) stl, Hantverksmedaljen. Silver 1802.

225

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver för långvarig uppskattad arbetsinsats av 1:a (=11:e) stl. Silver 1802.

på bröstet PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld för utmärkt yrkesskicklighet av 2:a (=9:e) stl, Hantverksmedaljen. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande gärning i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld med kungaporträtt och slät frånsida för ingravering av 3:e (=8:e) stl. Guld 1802.

PatrSstGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld för långvarig uppskattad arbetsinsats av 1:a (=11:e) stl. DAM. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för uppskattad arbetsinsats i guld av 2:a (9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedalj i guld med kungaporträtt och emblem av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig uppskattad arbets insats i guld av 3:e (=8:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i guld av 3:e (=8:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig uppskattad arbets insats i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedalj med emblem samt slät frånsida för ingravering i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för framstående förtjänster om yrkenas förkovran i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst med emblem och ornament i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i guld av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

226

PatrSGM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i guld av 3:e (=8:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld med kungaporträtt och slät frånsida för ingravering av 2:a (=9:e) stl. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om trädgårdsodling i guld av 2:a (=9:e) stl, Trädgårdsmedaljen. Guld 1802.

PatrSGM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld för betydande fostrargärning. Guld 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedalj med emblem samt slät frånsida för ingravering i silver av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver för utmärkt yrkesskicklighet i 2:a (=9:e) stl, Hantverksmedaljen. Silver 1802.

PatrSSM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i silver av 3:e (=8:e). Silver 1802.

PatrSSM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig uppskattad arbets insats i silver av 3:e (=8:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i silver av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i silver av 1:a (=11:e) stl. DAM. Silver 1802.

PatrSstSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver för långvarig uppskattad arbetsinsats av 1:a (=11:e) stl. DAM. Silver 1802.

PatrSSM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig gagnande verksamhet i silver av 3:e (=8:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst i silver av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM3

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver med kungaporträtt och slät frånsida för ingravering av 3:e (=8:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för långvarig trogen tjänst med emblem och ornament i silver av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för trohet i tjänst i silver. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i silver med kungaporträtt och slät frånsida för ingravering av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

227

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för framstående förtjänster om yrkenas förkovran i silver av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om trädgårdsodling i silver av 2:a (9:e) stl, Trädgårdsmedaljen. Silver 1802.

PatrSSM2

Kungl. Patriotiska Sällskapets belöningsmedalj i silver med kungaporträtt och emblem av 2:a (=9:e) stl. Silver 1802.

PatrSSK

Kungl. Patriotiska Sällskapets Silverkors för berömvärd fostrargärning. Silver 1802.

grupp l runt halsen PatrSEmGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets större Emmerymedalj i guld / För lång varig uppskattad tjänst till sjöss. Guld 1781.

PatrSEmGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets större Emmerymedalj i guld / För lång varig trogen tjänst. Guld 1781.

på bröstet PatrSEmGM

Kungl. Patriotiska Sällskapets mindre Emmerymedalj i guld med slät baksida för ingravering (m. ornament). Guld 1781.

PatrSEmSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets mindre Emmerymedalj i silver med slät baksida för ingravering (m. ornament). Silver 1781.

PatrSEmSM

Kungl. Patriotiska Sällskapets mindre Emmerymedalj i silver med slät baksida för ingravering (u. ornament). Silver 1781. (Källa: www.medalj.nu)

Det ofta återkommande årtalet 1802 hänvisar till det årtal då Sällskapet erhöll Kungl. Maj:ts tillstånd att dela ut medaljerna avsedda att bäras. Årtalet har sålunda ingenting med medaljens egentliga utgivningsår att göra, men är desto mer av vikt för bärandeordningen och medaljernas inbördes rangord ning.

228

översikt medaljer

år gravör/utförare referens

Gustav III 1. 1772 G. Ljungberger

Berch 315:10; Hild 120; Hy s. 51; Nilzén s. 62–63.

1 a. 1947 G. Ljungberger

Kungl. Myntkabinettet; Berch 315:10; Hild 120; Hy s. 51.

1781

G. Ljungberger/C. G. Fehrman

Hild 121; Nilzén s. 61–62 och s. 88.

2 a.

Eft. 1792

C. G. Fehrman

Hild 42 a.

3. Senast 1790

Hild s. 368 (86 not 2); Högberg, s. 177; Hedberg s. 54.

Gustav IV Adolf 1. 1804 C. Enhörning

Hild 42; Högberg s. 193; Nilzén s. 62–63.

1804

G. Ljungberger

Hild 42 a.

1824

G. A. Enegren

Hild 86; Hy 9; Högberg s. 193.

1824

G. A. Enegren

Hild 86 a.

1845

L. Persson Lundgren

Proveniens: KMO:s samlingar.

1859

L. Ahlborn

Hild 66; Hy 18.

1 a.

1859

L. Ahlborn

Hild 66; Hy 18; Högberg s. 193.

Karl XIV Johan

Oscar I 1. Karl XV

229

år gravör/utförare referens

Oscar II 1.

1872

L. Ahlborn

Hild 33; Olsén s. 206.

1872

L. Ahlborn

Hy 117; Olsén s. 206.

1872

L. Ahlborn

Hild 34; Olsén s. 206.

1898

A. Lindberg

Kungl. Myntkabinettet.

1898

A. Lindberg

Nilzén s. 88.

1906

A. Lindberg

Kungl. Myntkabinettet.

1906

A. Lindberg

Kungl. Myntkabinettet.

1908

A. Lindberg

Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

1908

A. Lindberg

Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

1908

A. Lindberg

Högberg s. 240; Nilzén s. 65.

Gustav V

4. 1908/1917 A. Lindberg/E. Lindberg

Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65.

5. 1908/1917 A. Lindberg/E. Lindberg

Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65.

6. 1908/1917 A. Lindberg/E. Lindberg

Ehrensvärd, Del II, s 92; Högberg s. 234 f; Nilzén s. 65.

1940

A. Lindberg

Ref. Nilzén s. 132.

1950

L. Holmgren

Högberg s. 241.

1950

L. Holmgren

Högberg s. 241; Nilzén s. 65.

1950/1917

L. Holmgren/E. Lindberg

Högberg s. 241; Nilzén s. 65.

1950/1917

L. Holmgren/E. Lindberg

Högberg s. 241; Nilzén s. 65.

1950/1917

L. Holmgren/E. Lindberg

Högberg s. 241; Nilzén s. 65.

Gustav VI Adolf

230

år

gravör/utförare referens

1973

L. Holmgren

Carl XVI Gustaf 1.

Nilzén s. 86 ff.

1999

E. Nordin

Nilzén s. 86 ff.

1973

Eft. C. G. Fehrman

Hild 121; Nilzén s. 86 ff.

1999

E. Nordin

Nilzén s. 86 ff.

1999

E. Nordin

Nilzén s. 86 ff.

1999/1917

E. Nordin/E. Lindberg

Nilzén s. 86 ff.

1973/1917

L. Holmgren/E. Lindberg

Nilzén s. 86 ff.

1973/1917

L. Holmgren/E. Lindberg

Nilzén s. 86 ff.

1999

E. Nordin

Nilzén s. 86 ff.

10.

1973/1982

L. Holmgren

Nilzén s. 86 ff.

11. 2010 Kungl. Patriotiska Sällskapet

Nilzén s. 97; Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 6, 2015, s. 137.

12. 2019 Stefan Siljemar

Nilzén s. 97; Svensk Numismatisk Tidskrift, nr 6, 2015, s. 137: Kungl. Patriotiska Sällskapet, Årsberättelse 2018, s. 9.

Personmedaljer 1. 1773 G. Ljungberger

Hy I, s. 278; Hild s. 199; Nilzén s. 143; Tunefalk s. 219–220.

2. 1775 G. Ljungberger

Hy I, s. 246:2; Hild s. 182–183; Nilzén s. 144.

3. 1777 G. Ljungberger

Hy I, s. 297: 2; Hild s. 218; Thordeman (1937) s. 157 ff.; Högberg s. 175; Nilzén s. 142.

4. 1791 C. G. Fehrman

Hy I, s. 306; Hild s. 225; Nilzén s. 145.

5. 1808 C. Enhörning

Hy II, s. 51:1; Hild s. 292; Nilzén s. 145–147.

6. 1809 C. Enhörning

Hy II, s. 88; Hild s. 318; Nilzén s. 147–148; Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) 1964 s. 142.

7. 1983 L. Holmgren

Nilzén s. 91–92 och s. 148; FIDEM 1985, nr 688, s. 82; Myntkontakt 1984, nr 6, s. 159.

231

källor och litteratur Aulis Oja, Historiallinen Arkisto 58: Suomeen saadut Isänmaallisen Seuran kunniapalkinnot 1776–1800, Åbo 1962. Bengtsson, Bengt, Belöningssilver (ingår i Sörmlandsbygden 1950), Nyköping 1950. Bengtsson, Bengt, Gammalt silver: ur Kulturens samlingar, Kulturen (Lund) 1979. Berg, Gösta, Hattkedjan. Ett bidrag till belöningssilvrets historia (ingår i RIG 1971), Stockholm 1971. Bourdieu, Pierre, Raisons pratiques: sur la théorie de l’action, Paris: Seuil, 1994. De Kungliga Svenska Riddarordnarna, Stockholm 1905. Ehrensvärd, Ulla, Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966, Del I. Svenska Numismatiska Föreningen, Stockholm 1974. Ehrensvärd, Ulla, Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966, Del II. Svenska Numismatiska Föreningen, Stockholm 1988. Ellenius, Allan, En gustaviansk medaljdebatt, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Antikvariskt Arkiv 23, Lund 1963. Granberg, Olof, Förteckning över Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens målningar och skulpturer, medaljer och minnespenningar, Uppsala 1924. Hallberg, Mauritz, Minnespenningar öfver enskilda personer i Finland, Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1906. Hedberg, Magnus, Cedermark Hedberg, Gunilla, Idoga kvinnor, trofasta pigor: hedersbelöningar av silver och guld, Lidingö 2001. Hildebrand, Bror Emil, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor, Stockholm 1860. Hildebrand, Bror Emil, Sveriges och Svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer, del 2. Kongl. Vitterhets historie och antiqvitets akademiens förlag, Stockholm 1875. Hyckert, Bror Edvard, Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer efter 1874 (Numismatiska Meddelanden 13), Stockholm 1890.

232

Hyckert, Bror Edvard & Lilienberg, Victor Edvard, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor I–II, Stockholm 1905–1915. Högberg, Staffan, Kungl. Patriotiska Sällskapets historia: med särskild hänsyn till den gustavianska tidens agrara reformsträvanden, Stockholm 1961. Kungl. Patriotiska Sällskapet: Meddelande angående villkoren för erhållande av Sällskapets medaljer m.m. Utgiven av Kungl. Patriotiska Sällskapet, Stockholm 1945. Kungl. Patriotiska Sällskapet: Årsberättelse 2018. Lagerqvist, Lars O., Svensson Lundkvist, Gunvor. Medaljen, skulptur i miniatyr. Kungl. Myntkabinettet, Stockholm 1999. Löfström, Karl, Kungl. medaljen Illis quorum meruere labores, Stockholm 1933. Löfström, Karl, Kungl. Medaljen Litteris Et Artibus, Stockholm 1935. Myntkontakt 1984, nr 6, s. 159. Nilzén, Göran, Kungliga Patriotiska Sällskapet under fyra sekel, Stockholm 2014. Numistmatiska Meddelanden XIII, Stockholm 1892. Numistmatiska Meddelanden XVII, 1–2. Minnespenningar öfver svenska män och kvinnor beskrifna av Bror Edvard Hyckert. 1–2, Stockholm 1905 och 1906. Numistmatiska Meddelanden XXIV. Axel Wahlstedt, Minnespenningar över svenska män och kvinnor, Stockholm 1925. Numistmatiska Meddelanden XXIX. Axel Wahlstedt, Minnespenningar över svenska män och kvinnor, Stockholm 1937. Nora, Pierre, Between Memory and history: Les lieux de mémoire. Representations 26, Spring, 1989. Olsén, Brita, Lea Ahlborn. En svensk medaljkonstnär under 1800-talet, Stockholm 1962. Rasmusson, Nils Ludvig, Gösta Carell, Ett nytt namn i svensk medaljkonst. Särtryck ur: Svensk nyttokonst. Konsthantverkarnas gilles årsbok, Stockholm 1936. Svensén, Bo, Ärans och minnets valuta. Svenska Akademiens minnespenningar 1786– 2009, Stockholm 2010.

233

Svensson, Lennart, Sjöling, Patrik, Ristat i silfwer: en samling skedar berättar, Ljungbyhed 2006. Thordeman, Bengt, ”Patriotiska sällskapets medalj över Carl Fredrik Scheffer. Historien om en medaljbeställning på 1770-talet” ur Svenska Kulturbilder, ny följd, del IX och X (band 5), Stockholm 1937. Tunefalk, Martin, Äreminnen: Personmedaljer och social status i Sverige cirka 1650–1900, Stockholm 2015. Tysk, Gunnar, Kungl. Patriotiska Sällskapets hushållningsjournaler 1766–1813 (Kungl. Patriotiska Sällskapets verksamhetsberättelse 1999). Voisin, Marie-Astrid, Nordlind, Ulf, Lagerqvist, Lars O., Wiséhn, Ian, Ernst Nordin (Kungl. Myntkabinettets utställningskatalog nr 38), Stockholm 2003. Wahlstedt, Axel, Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, Stockholm 1925/1937. Zilliacus, Lars, Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter, En källa för forskningen V:2, Åbo Akademis förlag, Åbo 2004. Kungl. Patriotiska Sällskapets protokoll 1767–1780 samt 1781–1787, Riksarkivet. Uppsala universitetsbibliotek, Ihre-saml. 147: B 2. Ahlström auktionskatalog, Nr 69, 8 maj 2004 (objekt 819–852). Myntauktioner i Sverige, Internetauktion 13, 28 oktober 2018 (objekt 79, 80, 107, 139, 141, 194, 264 och 276). FIDEM 1985, nr 688, s. 82. Digitala resurser https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/merinformation (om bärande av medaljer och ordnar samt länk till Att bära ordnar och utmärkelsetecken, Kort handledning utarbetad av Kungl. Maj:ts Orden 2010 (2:a reviderade uppl. 2019). https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/reglementen (länk till Reglemente för Uniformsbestämmelser i Försvarsmakten, Unibest 2015). https://tidningar.kb.se (sök bland svenska dagstidningar). https://kungligapatriotiskasallskapet.se (information om Sällskapet). https://www.medalj.nu (bl.a. om bärandeordning). https://sok.riksarkivet.se/kungliga-patriotiska-sallskapets-medaljer (sökregistret innehåller uppgifter om personer som fått Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer under perioden 1900–1941. Registret innehåller över 52 000 poster).

234

fotoförteckning Jonas Arnell, s. 192 (nederst). Jonas Ekström / TT /, s. 166 (överst), 182, 184, 218 (överst), 219 (överst) och 220 (nederst). Söborg Eriksén, s. 213 (nederst). Gabriel Hildebrand, s. 34, 36, 41, 48, 54, 68, 139, 148 och 199 (nederst). Kim Johansson, s. 63, 96, 100, 177, 192 (nederst), 195 (överst) och 200. Bengt Gustaf Jonshult, s. 12, 16, 27, 32, 33, 40, 42, 50, 56, 57 (nederst), 58, 59, 66, 69, 74, 77–80, 84, 91, 95, 97, 101, 103, 109, 112, 121, 122–123, 127, 130–135, 140, 144, 146, 147, 150, 152, 154, 169–175, 181, 183, 187 (nederst), 188–191, 192 (överst), 193, 194 (överst), 195 (mitten t.h. och nederst), 198, 199 (överst), 201, 202, 203 (överst) och 204–212. Christine Olsson / TT /, s. 220 (överst). Ulf Ottosson / Antikören, s. 51. Vilhelm Stokstad / TT /, s. 218 (nederst) och 219 (nederst). Bukowskis Auktioner, s. 82, 88, 89, 92–94, 104–108, 110, 113, 116, 124, 168, 186 och 187 (överst). Kungl. Patriotiska Sällskapet, s. 44 och 125. Medalj.nu, s. 49, 57 (överst) 62, 67, 72–73, 75–76, 81, 83, 85, 90, 98–99, 111, 126, 128, 129 och 203 (nederst). Museiverket/H. Malmgren, s. 166 (nederst). Museiverket/E. Laakso, s. 167. Myntauktioner i Sverige, s. 55. Probus Auktioner AB, s. 178. Tekniska Museets arkiv, s. 215 (överst). Tissot, s. 194 (nederst). Okänd fotograf, s. 23, 43, 155, 179, 213, 214, 216 och 217. Medaljerna på s. 196 och 197 återfinns på resp. plats i förteckningen.

Tack till: Jonas Arnell, Kjell Blückert, Curt Ekström, Patrice Grelet (Musée national de la Légion d’honneur et des ordres de chevalerie Paris), Olle Hamngren, Gunilla Hedberg, Gabriel Hildebrand, Kim Johansson (medaljBlogg), Anette Jonsson, Deta Liljenfeldt, Harald Nilsson, Erik Norberg, Ulf Nordlind, Richard Nyström (Medalj.nu), Aron Oskarsson, Ulf Ottosson, Torbjörn Sundquist, Ingemar Wallin, Svenska Medalj AB, Riksarkivet, Kungl. Myntkabinettet och Uppsala universitets Myntkabinett.

235