Församlingsinstruktion 2020-2024

K I N DA PA S TO R AT ” K y r k a n s k a v a r a e n p l a t s f ö r t ro o c h g e m e n s k a p , en naturlig del av samhället där vi alla är lika viktiga, välkomna och behövda”

Församlingsinstruktion

Svenska kyrkan i Kinda Församlingsinstruktion för Kinda pastorat 2020 - 2024.

Antagen av kyrkofullmäktige i april och utfärdad av domkapitlet i Maj 2020.

Kinda pastorat Kyrkstigen 2 590 36 Kisa Församlingsinstruktionen för Kinda pastorat finns på webben www.svenskakyrkan.se/kinda/fin/ Tryck: Pronto tryckeri 2020

Innehåll Inledning ....................................4 Arbetet med FIN .........................5 Fokusområden ............................5 Vision .........................................6 Användning.................................7 Spridning ....................................7 Definitioner/ordlista ...................7 Gudstjänstliv ..............................9 Social sammanhållning .............15 Kyrkan mitt i byn ......................19 Miljöarbete ...............................23

Inledning Kinda Pastorat består av fem församlingar mitt i Linköpings stift, naturskönt beläget med skogar och sjöar. Kisa församling är största församlingen där orten Kisa är huvudort i kommunen.

Hycklige och Horn är mindre samhällen där kyrkorna i respektive församling också ligger.

Tidersrum och Västra Eneby församlingar är mer utpräglade landsortsförsamlingar. Tillsammans är vi cirka drygt 4 300 kyrkotillhöriga (Se tabell nedan. Siffrorna är från 2018). Vi har medvetet valt att behålla våra fem församlingar med en levande kyrka närvarande på lokalplanet, nära sina medlemmar. Det ger en närhet till människor och lokalsamhälle.

Församling Tillhöriga

Befolkning Antal totalt tillhöriga i procent

Horn

649

894

72%

Hycklinge

222

319

70%

Kisa

2973

4349

68%

V Eneby

323

399

80%

Tidersrum

129

166

78%

Totalt

4296

6127

70%

Församlingarna/församlingsråden ansvarar för församlingslivet i respektive församling, gudstjänstgrupper samt lekmannaledda gudstjänster samt allt annat som åligger pastoratet i enlighet med Kyrkoordningen.

Pastoratet är också indelat i två distrikt inom vilka församlingarna till viss del samverkar. De två distrikten är: Kisa/Tidersrum/Västra Eneby samt Horn/Hycklinge.

Den ena komministern sitter med i församlingsråden på kyrkoherdens delegation i församlingarna i Horn och Hycklinge och ansvarar för samordning och planering av verksamheten där tillsammans med församlingsråden inom distriktet och kyrkoherden som ansvarar för den övergripande samordningen av all verksamhet inom pastoratet.

Den andra komministern sitter med i församlingsrådet i Kisa församling och Västra Eneby församling där ansvarsfördelningen ser ut på motsvarande sätt som ovan.

Vi upplever att det finns en god samsyn och sammanhållning i pastoratet där församlingslivet är organiserad på följande sätt: Pastoratet/kyrkorådet ansvarar för riktlinjer för verksamheten, fastigheter, budget, personal, begravningsverksamheten, huvudmannaskap för vår förskola Arken samt allt annat som åligger pastoratet i enlighet med Kyrkoordningen. Pastoratet är också ägare av aktiebolaget Kyrkan i Kinda AB. Kyrkan i Kinda AB har egen styrelse och rapporterar till kyrkofullmäktige.

4

Samtliga präster har dock hela pastoratet som arbetsområde för att lösa arbetsschema på t ex helger, diakoni och konfirmander. En av komministrarna ansvarar dock för konfirmandundervisningen och den andra för det diakonala arbetet.

Som kyrka har vi ett stort kontaktnät i bygden och samhället. Församlingsgården i Kisa är ett gott exempel på hur föreningar och företag samt kommun väljer att förlägga möten och samlingar i våra lokaler i samarbete med Kyrkans kök. Kyrkan har en naturlig plats i lokalsamhället som vi vill värna och utveckla.

Arbetet med församlingsinstruktionen

vilket resulterade i de kännetecken som vi vill se som resultat av dessa mål i vårt församlingsliv.

Efter det träffades fokusgruppen ytterligare ett dygn på Vårdnäs stiftsgård för att tillsammans med Katarina Byström sammanställa och forma en strategi för det fortsatta arbetet.

I första steget utsåg Kyrkorådet en fokusgrupp bestående av kyrkorådets ledamöter med representation från samtliga församlingarna samt Kyrkoherde, personal och verksamhetsansvariga från samtliga verksamhetsgrenar inom pastoratets församlingsverksamhet. Fokusgruppen bestod av 16 personer.

Den 9: e oktober hade vi en öppen kväll i församlingsgården i Kisa där alla som ville vara med och diskutera framtiden var inbjudna. Kyrkoråd, församlingsråd samt anställda var kallade till detta möte. Efter en gemensam genomgång av fokusområden, mål och kännetecken delades de församlade upp församlingsvis för att diskutera utifrån frågeställningen – Hur vill vi att detta ska få kropp i vår församling? Tillslutningen var god och det var verklig glöd i diskussionerna.

Vi har valt att ta fram en ny församlingsinstruktion i samarbete med Katarina Byström som har konsultuppdrag i samarbete med Linköpings stift i att ta fram strategidokument för församlingar och pastorat.

I nästa steg träffades fokusgruppen till en diskussionskväll då vi diskuterade längtan och visioner med vårt församlingsarbete inför framtiden. Många goda idéer och tankar kom upp denna kväll och de kokades ned i fyra fokusområden:

-

Vi hann inte hälften av vad som var tänkt, men det visar också på den diskussionsglädje och det engagemang som detta väckte.

Gudstjänstliv Social sammanhållning Kyrkan: Mitt i byn,mitt i vardagen!

Miljöarbete Ungdomarna i vår ungdomsgrupp och konfirmandledargrupp har också haft en kväll kring deras längtan utifrån fokusområdena samt målen vilket har gett upphov till många goda tankar perspektiv.

Utifrån dessa fokusområden träffades sedan fokusgruppen för ett dygn på Vårdnäs stiftsgård för att diskutera utmaningar och källor inom varje fokusområde samt för att ta fram mål.

Detta presenterades sedan i ett nummer av Kyrk-Nytt för att göra det känt i församlingarna och det togs också fram affischer.

Därifrån har det redaktionella rådet, också utsett av kyrkorådet, sammanställt själva församlingsinstruktionen i nära samarbete med stiftets handläggare.

Sedan diskuterades det hela i församlingsråden, på en APT i personalgruppen samt i kyrkorådet

5

Vision

I samband med den öppna diskussionskvällen inhämtades förslag på revidering av vår vision. Kyrkorådet diskuterade sedan förslagen vilket mynnade ut i följande ny vision för Kinda pastorat:

”Kyrkan ska vara en plats för tro och gemenskap, en naturlig del av samhället där vi alla är lika viktiga, välkomna och behövda”

6

Användning

För att församlingsinstruktionen ska bli ett levande dokument har vi tänkt att använda den på följande sätt: Då de verksamhetsansvariga föreslår mål för sin verksamhet inför kommande budgetår ska dessa mål ta sitt avstamp i församlingsinstruktionen så att verksamhetsmålen blir till delmål i förhållande till de större målen i Församlingsinstruktionen. Detta styr ju sedan också budgetarbetet.

När verksamhetsuppföljningen sker i kyrkorådet i mars månad varje år, stäms verksamheternas måluppfyllnad och verksamhetsberättelser av med församlingsinstruktionens mål och intentioner.

Under varje termin görs terminsplanering i församlingsråden (i mars inför hösten och oktober inför våren). Då ska det göras utifrån mål och längtan i församlingsinstruktionen.

I strategin framgår också vad som ska prioriteras under vilket år framöver under de närmaste fyra åren.

Vid fullmäktiges sammanträde i oktober/november ska kyrkoherden redogöra för hur målen i församlingsinstruktionen efterlevs och vilka resultat vi sett.

Spridning

Församlingsinstruktionens olika delar kommer att publiceras separat i Kyrk-Nytt (Kyrk-Nytt distribueras till samtliga hushåll inom pastoratets gränser) i enlighet med framtagen utgivningsårcykel under de närmaste fyra åren. Där kommer man också kunna läsa om de mål och prioriteringar som är aktuella för innevarande år.

Församlingsinstruktionen kommer också finnas tillgänglig på vår hemsida, det kommer tryckas upp affischer med en enkel framställning över fokusområden och mål (på liknande sätt som tidigare) och vi kommer också ta fram en mer komprimerad version som kan delas ut i verksamheter, till allmänhet och finnas tillgänglig i våra kyrkor.

Kinda pastorat – strategiarbete

Definitioner/ordlista: Fokusområde – Prioriterat område Mål – Önskat resultat eller tillstånd vid viss framtida tidpunkt Utmaningar och källor – På vägen mot målet var finns utmaningar och källor Kännetecken – Tecken på att vi närmar oss målet Strategi – Vägen till målet

Fokusområden

Gudstjänstliv Social sammanhållning Kyrkan: Mitt i byn, mitt i vardagen!

Miljöarbete

7

8

Gudstjänstliv Mål 1 Gudstjänster att växa i och längta efter Utmaningar och källor

Idag har vi stor variation i gudstjänsten i den enskilda församlingen och mellan församlingarna. Varje församling är unik – med sina förutsättningar och sin längtan och sina styrkor. Det är viktigt att varje församling får odla sin särprägel, hur det är att vara församling på den här platsen. I pastoratet erbjuds allt från den traditionella högmässan till musikgudstjänster och lekmannaledda gudstjänster.

Under våren 2018 gjorde vi ett gediget arbete under två dagar då vi, utifrån den nya handbokens förutsättningar, byggde ”vår gudstjänst” i respektive församling. Det var med stor glädje och entusiasm som församlingsråden och kyrklagen samlades tillsammans med präster och musiker i detta arbete. Det resulterade i att varje församling har ”sin” huvudgudstjänst, formad efter sina förutsättningar. Det ställer stora krav på präster och musiker att kunna handboken. Men det finns en stolthet och en god förankring i församlingarna. Det är deras/vår gudstjänst.

Gudstjänstlivet i de enskilda församlingarna tänker vi på följande vis: I Horn vill vi fira huvudgudstjänst i princip alla söndagar. Vi vill fortsätta utveckla våra lekmannaledda musikgudstjänster och helgsmålsmålsböner, samt ha gudstjänst/mässa på Stångågården (servicehuset) varje torsdag.

I Hycklinge vill vi fira huvudgudstjänst varannan vecka och vi planerar att starta upp lekmannaledda sinnesrogudstjänster.

I Kisa vill vi fira huvudgudstjänst i princip alla söndagar och kyrkliga helgdagar. Vi vill också fortsätta med våra lekmannaledda sinnesrogudstjänster, våra onsdagsmässor och gudstjänster/mässor på servicehusen.

I Västra Eneby vill vi fira huvudgudstjänst varannan vecka, varav den ena innehåller mycket musik.

I Tidersrum vill vi fira gudstjänst varannan vecka vara av huvudgudstjänst en gång i månaden samt vardagsgudstjänst med sopplunch en gång i månaden.

Flera av våra gudstjänster i pastoratet lyfter särskilt fram barn och unga. Exempel på dessa gudstjänster är ”En timme i kyrkan”, Arkengudstjänster, Gud & Taco samt Luciagudstjänster. Vi ser detta som en viktig del av vår dopuppföljning. Ett tillfälle då detta särskilt lyfts fram är våra dopfester. Då bjuds de som döpts under året särskilt in och glädjande nog så kommer ca 50-60% av alla under året

9

döpta och firar sitt dop. Detta är något vi gläder oss över och vill arbeta vidare med och utveckla.

En gång i termin vill vi fortsätta att fira festmässa tillsammans hela pastoratet för att visa på enheten och glädjas över varandra. Församlingarna turas om att ansvara för festmässorna.

Vi ser att riten är viktig men kan konstatera att alla inte känner sig trygga i gudstjänsten. Vad är det vi längtar efter? Svaret på frågan kan vi få från de som firar gudstjänst. Samtidigt ser vi att kyrkan har stor konkurrens och många inte är intresserade. Den ökade individualiseringen är svår att möta.

Vi vill att gudstjänsten ska vara en plats för andlig växt och vi behövs alla för ett levande gudstjänstliv. Vi vill arbeta för att alla åldrar känner sig välkomna och sedda i gudstjänsten. Att det ges möjlighet för delaktighet i form av att ha en uppgift är viktigt både för stora och små.

Något behov av att ha gudstjänster eller annan verksamhet delvis eller helt på annat språk än svenska finns i dag inte. Däremot har vi biblar på flera språk i Kisa och Horns kyrkor vid behov. I samband med kyrkliga handlingar förekommer att gudstjänsten hålls på annat språk än svenska och vid dessa tillfällen utgår vi från de ordningar som finns i handboken – Utdrag engelska, franska, tyska, spanska.

Församlingarnas längtan

I Horn vill vi fira en lekmannaledd gudstjänst i månanden. Vi vill skapa en atmosfär där vi som firar gudstjänst möter varandra med glädje och ömsesidig respekt.

I Hycklinge tycker vi att det är viktigt att gudstjänsterna är vid samma tid varje söndag. Vårt mål är att ha lekmannaledda gudstjänster, t.ex sinnesrogudstjänster. För att skapa god stämning ska vi hälsa alla personligen välkomna till kyrkan när vi delar ut psalmböcker. Kyrkkaffet bidrar till att god stämning skapas. Vi vill fortsätta att vara en församling där alla åldrar är välkomna. Vi vill fortsätta att ha generationsöverskridande gudstjänster. Avslutningen på barnverksamheten i Brudtallen och ”En timme i kyrkan”. Den nya ljud och ljusanläggningen ska användas vid fler tillfällen.

I Kisa tycker vi det är viktigt att få fler åldersgrupper att integreras i gudstjänstlivet samt nå fler människor genom musiken. Vi vill ha gudstjänster som berör och där har musiken en stor betydelse.

Förslagsvis kan man ha lekmannaledda musikgudstjänster för att locka med ”hemmaspelarna” genom tema eller improvisation. Vi vill fortsätta med våra lekmannaledda sinnesrogudstjänster som församlingsrådet ansvarar för.

I Västra Eneby vill vi sträva efter att nå ut till alla våra församlingsbor. Vi vill att alla ska känna sig välkomna, att man möts av en god atmosfär. Vi tycker det är viktigt med ett varierat gudstjänstliv med rum för tystnad och eftertanke, musik, mässa och upptäckarglädje för alla åldrar. Vi tycker att kyrkkaffet är en viktig del av gudstjänstgemenskapen. Vi har också en väldigt fin orgel som vi vill lyfta fram.

I Tidersrum vill vi fortsätta att bjuda in till samvaro efter vissa speciella gudstjänster såsom Lucia, julotta, påskdag mm. Detta gör att den sociala betydelsen som kyrkan också har, får fortsätta och

10

förhoppningsvis utvecklas. En ny tanke är att ordna med någon form av knytkalas i samband med en gudstjänst. Vi vill värna och bevara det gudstjänstliv vi har och utveckla det hellre än att hitta på en massa nytt. Kring våra musikgudstjänster tänker vi: Konsert med lokala förmågor/kändisar, ”Hela kyrkan sjunger”, Psalmgudstjänst, Luciagudstjänst. Med våra mässor tänker vi: Utveckla samarbetet med Hembygdsföreningen på Tidersrumsdagen med ”berättelser från Tidersrum”. Varför inte ha en ”Medeltidsgudstjänst” i vår medeltida kyrka. Organiserad pilgrimsvandring där mässan blir central i slutet av vandringen. Julotta med efterföljande grötfrukost för alla kyrkobesökare. Våra friluftsgudstjänster skulle vi kunna utveckla: Gudstjänst på olika gårdar i församlingen, fortsätta med gudstjänsterna i Källeberg.

Ungdomarnas längtan

Om man ska gå i gudstjänst utanför den egna verksamheten är söndag den bästa dagen. Klockan 11:00 är inte den optimala tiden då ungdomar har ett större sömnbehov så förslaget är kl 13-14.

Kännetecken

Minst lika många kontinuerliga gudstjänstdeltagare Mätbart Gudstjänsten – rekryteringsbas för frivilliga Fler frivilliga Längtan ger också önskemål Fler idéer Feedback från deltagare Samtal Fler lekmannaledda gudstjänster Mätbart God stämning och atmosfär med glada människor Samtal Gudstjänster och verksamheter korsbefruktar varandra, en ingång som skapar öppning till andra rum Samtal Blandade åldrar i gudstjänsten Utvärderas Ansvarskänsla för gudstjänsten Samtal Med samtal avses att frågan ställs till gudstjänstfirare vid kyrkkaffe t.ex. varje halvår Med utvärderas avses att frågan diskuteras av tjänstgörande personal och kyrklag t.ex. varje halvår.

11

Mål 2 Kyrklaget som sammanhang för lokal förankring, stolthet och ambassadörskap - Prioriterat mål 2020 Utmaningar och källor

Kyrklag finns i alla församling och de har en viktig uppgift. Vi vill skapa ett utrymme för andlig växt så att ambassadörsrollen kan stärkas. Vi bör sprida information om kyrklagets roll och tror att utbildning kan underlätta rekrytering. Struktur ger trygghet. Vi behöver arbeta för att öppna upp möjligheter/ förutsättningar för ungdomars/konfirmanders/juniorers att vara en del av kyrklagens arbete. Vi vill arbeta för att vara många i kyrklagen – delaktighet skapa engagemang. Vi behöver också fundera över hur vi arbetar strukturellt med personalresurser och kyrklagen för att möjliggöra detta.

Församlingarnas längtan

I Horn vill vi skapa en miljö där det är okej att göra olika.

I Hycklinge tänker vi att för att vi ska bli fler i kyrklagen så måste vi fråga grannar och bekanta om de kan tänka sig att ställa upp.

I Kisa tänker vi oss att man kan börja med att ställa frågan till de som redan finns i våra olika verksamheter, t ex i Leva-vidare-gruppen eller i Dialoggrupperna om de skulle vilja vara med i ett kyrklag.

Det är viktigt att människor känner att de har en uppgift och det kan också vara ett sätt att hitta gemenskap. Kyrklagsutbildning tycker vi är viktigt.

I Tidersrum tänker vi verka för att öka antalet personer som deltar i kyrklagen - inte ha fler kyrklag.

Ungdomarnas längtan

Intresset för att hjälpa till med de praktiska uppgifterna kring och i gudstjänst finns. En gång i månaden typ som ungdom, men som vuxen mer tveksamt då vi heller tror oss vilja vara besökare då. Att ingå i ett kyrklag under en längre tid är inget som passar i en ungdoms liv.

Tråkigt att bara sitta där om vi inte känner igen gudstjänstordningen, eller att vi känner att vi inte har någon uppgift. Uppgifterna kan vara allt från att hjälpa någon till sin bänk, läsa dagens bön eller att sätta upp psalmnumren på tavlan. Dessa enkla saker gör att vi känner oss delaktiga i gudstjänsten.

I gudstjänsten är följande saker viktiga: 1) Sång, när vi sjunga sånger och gör det tillsammans så blir man en del av något vackert, både i musiken och gemenskapen. 2) Igenkänning ger trygghet, både att vi känner igen människor men även psalmer, sånger och ord. 3) Tryggheten är viktigt för att känna stillhet och andakt.

Kännetecken

Fler som vill vara med i kyrklagen Börjar göra ”reklam” för sin uppgift Trygghet i individ, gruppen och uppgiften Kyrklaget: en plats för egen andlig växt utifrån mina gåvor

Mätbart Samtal Samtal Samtal

Med samtal avses att frågan ställs till gudstjänstfirare vid kyrkkaffe t.ex. varje halvår

12

Strategi

Kyrkotillhöriga – från brukare till bärare Församlingsbilden – från verksamhetsproducent till gemenskap i liv Anställda – från utförare till möjliggörare Utbildning och träffar som rustar kyrklagen en gång/termin 2019 – 2024 Kyrklag och församlingsråd träff en gång/termin 2019 - 2024 Plan för rekrytering 2020 Använda erfarenheter från träffar 2021 – 2024

13

Social sammanhĂĽllning 14

Social sammanhållning Mål 1 Kyrkan är en helhet som omsluter delar där vi möts Utmaningar och källor

Precis som Kristi kropp består av olika delar består församlingarnas liv av olika delar. Varje del är viktig. Vi är kyrka både i det mindre sammanhanget och som helhet. Vi vill kontinuerligt stärka delarna i det sammanhanget. Detta gäller t.ex. kören, dialoggruppen och syföreningen, Barn- och -ungdomsverksamhet, konfirmanderna, Förskolan – ett gemensamt vi, att det finns plats för alla att bli sedda med en möjlighet till växande i tro. Gudstjänsterna vill vi ska vara en sådan plats där vi möts och delar med varandra som kristna. Vi bär helheten tillsammans. Hur ser individens plats ut i ett vi?

Hur bjuder vi in i våra sammanhang? Att känna sig räknad med – få erbjudande, men också en positiv förväntan på vad du som individ har att bidra med tror vi är framgångsfaktorer.

Församlingarnas längtan

I Horn vill vi skapa mötesplatser och krockar mellan olika grupper. Öppen och inkluderande miljö där alla känner sig välkomna. Kyrkkaffet är viktigt. Vi vill vara öppna för samarbete. Att vi pratar gott om våra upplevelser i kyrkan och dess verksamheter.

I Kisa vill vi understryka kyrkkaffets betydelse som samlingsplats för gemenskap och omtanke. Då får vi möjlighet att ta hand om varandra.

I Västra Eneby vill vi se ett fortsatt gott samarbete med Klockaregårdsföreningen, Svenska Mount Elgonföreningen och bygdens övriga föreningar så också mellan församlingarna inom pastoratet.

För oss i Tidersrum är gudstjänstlivet navet för församlingens arbete och existens. Vi vill kunna erbjuda olika typer av gudstjänster så att många känner att det finns något för just dem.

Gudstjänster där barn medverkar är viktigt att bevara och kanske utveckla då det också betyder att många relativt ovana kyrkobesökare faktiskt kommer. ”Mingelfika” i direkt anslutning till gudstjänsten ute i vapenhuset kan också vara ett sätt att underlätta för sociala kontakter och spontana samtal.

Ungdomarnas längtan

Social sammanhållning kan vara gudstjänster när vi möts och delar med varandra, i det gemensamma som vi har som kristna, våga bjuda in och bli inbjuden. En välkomnande atmosfär skapas genom att individer möts, inte som grupp utan på individnivå, viktigt är att det är ett delat ansvar, mellan den nya personen och gruppen. Vi pratar med varandra, vara trevlig, positiv inställning, involvera den nya, Vi upplever att det finns många förutfattade meningar mellan både kyrka och samhälle men även inom kyrkan olika verksamheter. Vi tror att genom att skapa gemensamma mötesplatser som exempelvis utmana syföreningen på tårtbakar tävling bidrar till en känsla av sammanhang (KASAM) och en känsla av att vi alla är delar av en helhet.

Prova-på-dag för ungdomar och föräldrar kan öppna upp för en nyfikenhet av kyrkan och dess verksamhet, kan minska steget in för den vuxne.

15

Kännetecken

En medvetenhet/självinsikt om att varje verksamhetsdel är att vara kyrka Utvärdering Medlemmarna känner att de är kyrka Samtal Kyrkan är en viktig och betydelsefull del av det sociala livet Samtal Återkommande ansikten i kyrkans verksamheter – skapar trygghet!

Utvärderas Våga möta varandra Samtal Alla känner sig välkomna och inkluderade Samtal Olika åldrar – att det finns något för alla Utvärderas Möten över generationsgränserna Finns

Mål 2 Vi är trygga i vem vi är och i vad som bär och kan möta förväntningar från samarbetspartner Utmaningar och källor

Vi skapar bilder av andras förväntningar. Samtidigt har vi en självbild som utgår från statskyrkan med 100 % medlemmar. Vi behöver stärka vår självbild och vårt självförtroende som kyrka. Vi är kyrka för varandra. Vi ser också att det förekommer en bild av att alla tror på samma sätt. Vi präglas av dåligt självförtroende och blygsel att tala om tro. Samtal och delande av tro och liv är värdefullt för att ge möjlighet att reflektera, bli mer medveten och bryta mot föreställningar som inte är sanna.

Vi är behövda och efterfrågade i samhället. Vi behöver mod att våga tro det. För vi har redan i dag samarbete med kommun, förskola, skola, servicehusen, föreningar, ungdomsgrupper. Inte minst genom ”Kyrkans kök”. Vi, som kyrka, är efterfrågad i samhället, just som kyrka. Därför är det viktigt att vi tänker strategiskt vad vi vill förmedla och vad vi har för syfte.

Ungdomarnas längtan

Det är grundläggande att innan samarbete utanför gruppen inleds måste vi vara trygga i oss själva som kristna och i vår grupp i kyrkan.

För att skapa en nyfikenhet för kyrkan så kan ett samarbete med t ex Pizzeria Capri vara ett sätt, med en namngiven pizza.

Här i kyrkans verksamhet får jag vara den jag är, allvar, glädje, lugn och lek blandas.

Det är lärorikt och man får svar på frågan kring livets olika frågor.

Om folk visste vad en ungledare eller ungdom i kyrkan gör skulle det vara lättare att vara stolt.

Kännetecken

Förfrågningar om medverkan från externa parter Ömsesidig respekt; kyrka – lokalsamhälle Att vi står upp för att vara kyrka

16

Mäts Mäts Samtal i KR, FR, arbetslag

Mål 3 Behovsanpassade satsningar är en del av kyrkans grundläggande uppgift – Prioriterat mål inför 2020 Utmaningar och källor

Pastoratet driver förskola, Kyrkan i Kinda AB samt Kyrkans kök. Genom förskolan får vi en naturlig kontaktyta med föräldrar och barn. Den kristna profilen stärker barnkonventionens syfte med barnens rätt till andlig utveckling. Det finns en kaplan knuten som resurs till förskolan. Verksamheten i Kyrkan i Kinda AB bedrivs i aktiebolagsform med klara gränslinjer mot pastoratet vad gäller ekonomi och församlingsverksamhet. Verksamheten skall vara inriktad mot pedagogiska, välfärdsrelaterade, serviceinriktade sociala tjänster och därmed förenlig verksamhet. Vi ser detta som en satsning och en möjlighet för pastoratet att vara en del av lokalsamhället som en naturlig samarbetspartner.

Med sjunkande intäkter via kyrkoavgiften är syftet också att utdelningen från Kyrkan i Kinda ska komma församlingarna och församlingsverksamheten tillgodo så att vi kan bibehålla en god verksamhet också i framtiden. Kyrkans Kök ger en kontaktyta som bl a samverkar med diakonin.

Kyrkans Kök bidrar också till ett väl etablerat samarbete med lokalsamhället; företag, kommun etc..

Vår vackra lägergård Grönebo kan vi utveckla och utnyttja mycket mer än vad vi gör i dag. Det är en god resurs i vårt barn- och –ungdomsarbete. Samtidigt är det en utmaning att få ekonomi i verksamheten. Kommunikation om kopplingen till kyrkans grundläggande uppgift är viktig både internt och externt. I framtiden kan pastoratet överväga möjliga nya initiativ som gör oss relevanta.

Kännetecken

Andra mötesplatser än kyrkorummet Förtroende och tillit till det kyrkan säger och gör Arbetstillfälle och praktikplatser skapas

Mäts Tjänsterna används Mäts

Strategi

Hållningen – från missmod till hopp Församlingsbilden – från verksamhetsproducent till gemenskap i liv Möjligheterna – från enhetlighet till mångfald Plan för Kyrkans kök 2020 Marknadsföring och digitalisering Ekonomi i balans volym, pris och kontering 2023 Utveckla Grönebo – paket med Kyrkans kök, marknadsföring, digitalisera bokning 2020 – Utveckla nya verksamheter med lokal placering 2022 –

17

18

Kyrkan: mitt i byn, mitt i vardagen!

Mål 1 Församlingarna och kyrkorummet är ett ankare i livet Utmaningar och källor

Kyrkobyggnaden ger en lokal förankring och engagemanget hålls levande för min kyrka. Vi vill höra att kyrkklockorna ringer. Vi vill ha ett levande liv i alla fem församlingarna. Detta är både en trygghetssymbol och en kulturtradition. De som firar gudstjänst vid enstaka tillfällen ska känna att det är viktigt att de är där, precis som de som kommer ofta. Vi vill använda kyrkan/kyrkorummet mer i våra verksamheter, både förskolan och barn- och ungdomsarbetet. (t ex genom kyrkopedagogiska vandringar) så att kyrkan och kyrkorummet ska bli en trygg och naturlig plats att vistas i för alla åldrar.

Församlingarnas längtan

I Horn tycker vi att det är viktigt att vara lyhörd för det som händer i samhället och att vi vågar bjuda in och öppna dörren. Att vi vågar bjuda in och stå stolta i den lokala traditionen. Vi vill hjälpas åt att bemöta människor med positiv energi och se till att alla blir sedda. Vi vill skapa en känsla av att du aldrig är ensam utan delaktig när du är med i kyrkan. Vi vill bjuda in och prata gott om kyrkan och dess verksamhet.

I Kisa vill vi skapa bryggor mellan olika verksamheter och vi vill försöka vara lyhörda för det som församlingen upplever som betydelsefullt och satsa på det.

I Västra Eneby vill vi hitta former och rutiner för hur vi kan ha kyrkan öppen i större utsträckning. Vi vill också se vår kyrka lite granna som en sommarkyrka och arbeta för det.

Ungdomarnas längtan

Kyrkan är som ett ankare som är med hela tiden genom livet, men kan sättas fast vid behov eller när det stormar i livet. Vi ungdomarna ser inte kyrkan (kyrkorummet) som kyrka i första hand utan för oss är kyrkan organisationen, kyrkorummet är ett gudstjänstrum, kyrkan är människorna runt omkring verksamheten och organisationen.

Kännetecken

Människor fortsätter att vända sig till kyrkan i livets olika skeden Mångfald av människor som kommer Att människor är stolta över byns kyrka

19

Mäts Utvärderas Kyrkan efterfrågas

Mål 2 Medlemskapet gör skillnad – stolthet och förtroende Prioriterat mål för 2020 Utmaningar och källor

Vi behöver hitta argument för medlemskap utöver det solidariska. Det handlar också om stolthet och förtroende. Idag är kyrkans verksamheter fortfarande avgiftsfria även för de som inte är medlemmar. Om avgifter övervägs måste detta göras på genomtänkt sätt och med en plan för hur det ska kommuniceras, för vi vill ju nå ut till alla. Vi behöver fortsätta betona vad man får för sin medlemsavgift. Vi vill värna och välkomna våra medlemmar, göra medlemskapet till något positivt och lyfta fram dopet som ett ankare i livet. En god verksamhet synliggör kyrkans arbete och bidrar förhoppningsvis till att medlemskapet ses som viktigt.

Ungdomarnas längtan

Vi frågade vad är skillnaden att vara medlem i kyrkan vs annan förening (tex scout/fotboll) I kyrkan är det ingen tävling, vi är bara tillsammans, större blandning av människor då olika människor möts här med olika intressen. Ingen vill dig illa, du måste inte vara bra på nått, bara vara dig själv det finns ingen stress och ingen press. Öppenhet och trygghet gör att man känner sig trygg och välkommen i kyrkans verksamhet. Kyrkan är ett ljus i mörkret. Helheten, inget är för mörkt inget är för ljust det finns en ärlighet.

Ord som för oss beskriver medlemskapet i Svenska kyrkan. Mysigt, gemenskap, nyfikenhet, lugn och trygghet, Jesus Kristus, förstående, lugnheten , vara sig själv utan att bli dömd.

Människorna och gemenskapen nya människor som man inte annars umgåtts med, bra känsla. Det är lärorikt och man kan få svar på frågan varför.

Kännetecken

Utträdena minskar Mäts Människor väljer att träda in som medlemmar Mäts Dopfrekvensen ökar Mäts Människor vågar ställa krav, kommer med frågor och förslag Utvärderas Vi har starka argument för varför Du ska vara medlem Finns Fler använder sig av våra ”förmåner” Mäts

Strategi

Kyrkotillhöriga – från brukare till bärare Hållningen – från missmod till hopp Definiera argument för medlemskap – olika i olika åldersgrupper 2021 Definiera förmåner 2019 – 2021 Prislistor 2019 Helhetstänk 2021

Ex. begravningsgudstjänst, lokal till minnesstunder

20

Ungdomarnas längtan Kyrkan är som ett ankare som är med hela tiden genom livet, men kan sättas fast vid behov eller när det stormar i livet. Vi ungdomarna ser inte kyrkan (kyrkorummet) som kyrka i första hand utan för oss är kyrkan organisationen, kyrkorummet är ett gudstjänstrum, kyrkan är människorna runt omkring verksamheten och organisationen.

21

22

Miljöarbete Mål 1 Kinda pastorat har miljödiplomering - Prioriterat mål inför 2020 Utmaningar och källor

Miljöarbete är fråga om trovärdighet ur ett skapelseperspektiv där människan på Guds uppdrag är satt att förvalta skapelsen. En miljödiplomering är resurskrävande och får ekonomiska konsekvenser som kan leda till ökade besparingar. Kinda pastorat har redan kommit långt inom vissa områden, men vi behöver arbeta med det mer systematiskt och påverka både internt och externt. Vi vill bidra med hopp och tro att förändring är möjlig. Det är viktigt att få in engagemanget i alla grupper, från stora till små.

Församlingarnas längtan

I Kisa tycker vi detta är viktigt för kyrkans trovärdighet och för vår framtid. Vi måste ta vårt uppdrag att förvalta skapelsen på allvar.

I Västra Eneby har vi samarbete med Svenska Mount Elgonföreningen där man inom Mount Elgonområdet har sett klimatförändringarnas negativa påverkan under många år. Vi tycker detta är viktiga frågor. Det är ett globalt arbete och vi måste hjälpas åt.

Ungdomarnas längtan

Vi vill se mer Miljömärkt – ekologiskt – närproducerat Viktigt att Informera konfirmanderna, prata om miljö och skapelsen.

Inte slänga så mycket mat när vi har läger och källsortera mera, både i prästgården och i Grönebo.

Strategi

Hållningen – från missmod till hopp Möjligheterna – från enhetlighet till mångfald Utse miljösamordnare (5-10 %) 2021 Miljösamordningsgrupp (anställda och förtroendevalda) Utbildning av anställda och förtroendevalda Omvärldsanalys Åtgärdsplan – mål – delmål JOBBA 2022-2023 Utvärdering, slutrapport 2024 Diplomering 2025

23

Svenska kyrkan i Kinda Församlingsinstruktion Den här publikationen beskriver en uppgift; att vara kyrka i Kinda.

Församlingsinstruktionen är ett levande dokument som anger i vilken riktning vi, som Svenska kyrkan i Kinda, tillsammans vill röra oss.

Under ett år har vi, förtroendevalda och anställda, tillsammans arbetat fram olika områden och våra fem församlingars egenarter och utmärkande drag. Vi ser det som viktigt och berikande att fortsätta ge plats för det.

Fyra områden är särskilt prioriterade fram till 2024; Gudstjänstliv, Social sammanhållning, Kyrkan: Mitt i byn, mitt i vardagen! och Miljöarbete.