Kyrk-Nytt februari 2020

K I S A | V Ä S T R A E N E BY | H O R N | H YC K L I N G E | T I D E R S R U M | N R 2 • 2 0 2 0

Kyrk-Nytt - Analoga möten ... sid 2 - Julspelet i Horn ... 3 - Mjuka viktiga värden... sid 4

- Kördag - vi sjunger gospel ... 7 - Minidans med Sandra och Linda ... sid 10 1 - Diakoni - en omsorg om ... sid 12

Analoga möten mellan människor I denna digitala värld, som vi lever i har verkliga möten mellan människor blivit ovanliga. Både gamla och unga lever mer och mer i den digitala världen via medier som Facebook, Instagram, messenger och snapchat. Det är ett bra sätt att hålla kontakten med vänner och familj men att möta en annan människa i verkliga livet dvs ett analogt möte kan ge en mer ärlig bekräftelse av dig som människa. Även om vi i kyrkan använder oss av de olika digitala plattformarna och finns tillgängliga även där, är mötet med en annan människa ändå det som vi strävar efter och som är vår styrka.

Församlingsrådet i Horn formulerade det så här: ”Vi hjälps åt att bemöta människor med positiv energi och ser till att alla blir sedda och tillsammans vill vi skapa en öppen och inkluderande miljö där alla känner sig välkomna.”

Att se och bekräfta varandra är ett gemensamt ansvar som vi har som människor.

När vi möter varandra med glädje, nyfikenhet och respekt kan vi också få en miljö där vi accepterar att vi är olika och att det är bra.

Kyrkan kan ibland ses som gammalmodig och ja, det är vi och vi kan vara stolta över det. I vår verksamhet möts vi. I kören möts mänskor med olika bakgrund och ålder som har det gemensamma intresset att sjunga, i Öppna förskolan träffas människor som är på samma ställe i livet med små barn. Vid kyrkkaffet ges möjlighet för den som vill stanna en stund efter gudstjänsten, där möts människor i olika åldrar över bullar och nybryggt kaffe.

I ungdomsverksamheten finns ungdomar som delar intresset för kyrkan och dess verksamhet, de erbjuds en plats att växa på och nyfiket se sig själv och andra.

I samhället idag ser vi mer och mer att människan blir mer anonym och fler känner sig ensamma. En ensamhet som finns trots att hela den digitala världen finns ett knapptryck bort. Kyrkan erbjuder en plats för dig och mig där vi kan mötas, i syföreningar, församlingsråd, kyrklag eller gudstjänst.

Din närvaro gör skillnad - välkommen in i gemenskapen vem du än är!

Emma Renhorn (komminister) och Martin Eugén (fritidsledare)

Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.

Omslagsbilden Minidans med Sandra och Linda Foto: Joakim Kajelm Ansvarig utgivare i detta nr: Kyrkoherde Jörgen Sundeborn Tryck: Lenanders 2020

2

Julspelet i Horn 2020

Årets klassiska julspel på Trettondagen i Horn blev som vanligt mycket lyckat.

Här en serie bilder som visar allt ifrån förberedelserna till spelets olika delar.

Foto Marita Andersson och Roland Sundin

3

Mjuka viktiga värden i kyrkans barn- och ungdomsverksamhet Kyrkans barnverksamheter i Horn och Kisa tar varje vecka emot många barn i olika åldrar – från de riktigt små som besöker Öppet hus med sina föräldrar till konfirmander och unga ledare. Precis som i FN:s barnkonvention kallas både barn och ungdomar upp till 18 år för barn.

2020 – året då FN:s barnkonvention blev lag. Den handlar om att varje barn har rättigheter som ska respekteras överallt i samhället, varje dag. Rättigheterna kallas artiklar och det är främst artikel 27 som är viktig för barn- och ungdomsverksamheten i Svenska kyrkan. ”Du har rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Dina föräldrar har huvudansvaret för detta, men om de behöver stöd ska de få det.”

Andra artiklar som är aktuella handlar om rätten att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och bli respekterad för det. Allas lika värde är en annan artikel. Lek, fritid, kultur och vila är ytterligare rättigheter.

Sverige har till stor del följt detta redan, men inte lagmässigt. Det ska bli spännande att se om och var det kommer att synas. I Sverige blir det nog inte så svårt att förhålla sig till lagen, medan det kanske inte blir lika lätt i andra länder.

27. Du har rätt att leva på ett sätt som ger dig möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

Dina föräldrar har huvudansvaret för detta, men om de behöver stöd ska de få det.

Rättigheterna går hand i hand med det vi benämner som ”mjuka värden”. Vad är då mjuka värden? En beskrivning är ”existensiella och immateriella samt icke mätbara företeelser som exempelvis kärlek, medkänsla, omtanke, vänskap,

4

skapande och fantasi tillsammans med handlingar och beteenden som levandegör detta”.

Vi ser det som en stor fördel att vi arbetar inom kyrkan som i sig står för de mjuka värdena. Vi har valt att arbeta här av en orsak. Vi har inte några prestationskrav. Även om vi sätter mål som t ex att framföra en musikal eller att medverka på en gudstjänst bygger det det främst på glädje och gemenskap. Att vi har lagt prestationen åt sidan ligger också lite i tiden. Förut hade vi en striktare agenda med krav på vad som skulle göras och hur det skulle vara inklusive barnen. Det var mer uppstyrt, så är det inte idag.

Visst är det en utmaning när det är många barn i grupperna. Då är det viktigt att vara flera vuxna.

Vuxenkontakt är väldigt betydelsefullt. Att som vuxen kunna ge av sin tid är ovärderligt. Barnen behöver spegla sig i vuxna. Bara promenaden från Bäckskolan till prästgården är guld värd. En del barn söker upp oss och vill prata och de som har ”myror i brallan” kan springa omkring i skogen. Så tid och närvaro är väldigt värdefullt.

Struktur är en annan viktig faktor. Barn vill ha struktur. Det är som igenkännandets glädje. Samlingen blir till en ritual - med olika tema men ordningen är densamma från gång till gång. Först äter vi, så är det fri lek, därefter samling.

Det finns en tydlig början och ett tydligt slut. Det skapar trygghet. Det vet barnen och håller reda på. Om vi t ex missar bönen säger barnen till. Det finns alltid en knutpunkt i temat varje gång.

Kyrkan står för ytterligare en ram, som vi alltid kan hålla oss och förhålla oss till. Vi har alltid kyrkan runtom kring.

Vi läser bibelberättelserna och ibland är det några som sitter stilla och lyssnar medan några vandrar omkring. Ändå märker vi att även de har lyssnat. När de sedan får rita berättelsen så syns det. Även innebörden i ”Gud som haver”, de minsta barnen behöver inte förstå, men det blir ändå en igenkänning och en uppenbarelse ju äldre de blir. I början handlar det mer om att plantera små frön. Vi har också andakt som vi uppfattar förmedlar någonting. Det är viktigt att vi får med oss även traditionsbiten, det är ju bara här

som de får veta varför vi firar jul och påsk, varför vi tänder ett ljus i Advent. Vi vill visa att kyrkan är en positiv kraft.

Det är ett fint förtroende barnen känner. Vi bygger det genom att hålla det vi lovar, ha ordning och reda. Tydlig information med klara regler om vad som gäller ger ett fungerande samspel. Samt att vi är närvarande just där i stunden och lyssnar på barnen.

”Jag duger”

När det är kampanjer och insamlingar för Världens barn pratar vi om hur barn har det i andra länder. Att en del varken har vatten eller mat, inte skolböcker eller leksaker. Det är svårt att förstå att det är sant. Då har vi en sparbössa där barnen får ge en slant. Det är också någonting att lära sig – att få ge.

Något som vi verkligen vill betona är att ”jag duger som jag är”. Inget barn behöver vara på ett speciellt sätt, inte anpassa sig och rätta sig in. Det är viktigt att ha kärlek.

Och samtidigt är det viktigt att förmedla att man inte får bete sig hur som helst. Vi får aldrig trycka ner någon och säga dumma saker. Här i kyrkan är vi kompisar.

Kanske en del barn aldrig skulle ha lekt i vanliga fall men här är vi tillsammans. Kärlek kan också vara tydlighet. Vi lär för framtiden. Här har vi infört något som vi kallar för ”Veckans kompis”. Varje år startar vi med att göra egna ”gubbar”. Vi ritar, målar och klipper ut. Så får barnen två och två berätta sina kompistips för gruppen. De kan antingen säga det direkt eller fundera lite. Sen sätts kompistipsen upp på en tavla. Det kan t ex handla om att inte slå någon och inte säga dumma saker. Att steka pannkakor till sina vänner är också ett kompistips. Gud blir synlig i hur jag är mot de andra. Hur vi väntar på alla så att alla är med. Barnen är spontana och vetgiriga och har många frågor om Gud. Det finns även uttryck för att inte tro, men vi gör det ändå - går till kyrkan, sjunger, läser och berättar. Varje termin har vi musikaler och dramatisering av Bibelns berättelser. Ibland finns det ett motstånd, men när vi väl kommit in i det blir det jätteroligt, som ett minne för livet. Viktigt att kyrkan finns där, med sin stabilitet och ger detta. Kyrkan är den enda institutionen som erbjuder den här biten.

Något som vi aktivt och medvetet tar oss tid med är att bekräfta både barnen och ungdomarna. Bekräftelse är lika viktigt för den som är liten som för den som är stor. I arbetet med konfirmander och unga ledare märker de att vi tar oss tid att se. Det finns inget hinder. Det är en viktig del i att de ska känna sig trygga - att här är gott att vara. Vi vill ge dem en fristad där de kan släppa alla krav. Det är också möte person till person. Inte den bekräftelse som ges på t ex Facebook i form av ”gilla”.

Mjukhet, omtanke och respekt till sina vänner. Att lyssna uppmärksamt på varandra, inte dela vidare det som sägs. Det skapar tillit och en vilja att våga öppna upp även om svåra saker. Det stannar i gruppen. Att vara välkommen hur man än mår och är. Man blir ompysslad i gruppen. Det är som en atmosfär av omtanke som är på riktigt.

”Gud blir synlig i hur jag är”

Vi utgår också ifrån att föräldrarna har valt att ha sina barn i vår verksamhet och är positiva till det, även om de själva inte är aktiva. Vi ser det också mycket viktigt och värdefullt med föräldrakontakten. Vi är tacksamma över att kunna bedriva den här verksamheten och erbjuda kostnadsfria grupper till alla.

Redan innan vi ledare träffar ungdomarna utgår vi från att vi tycker om dem och vi släpper inte på det. De kan göra tokiga saker, det gör inget - man tillåts göra fel. Det är viktigt att få prova sig fram.

5

Hela gänget som jobbar i kyrkans olika barn- och ungdomsverksamheter - Jocke, Anders, Emma, Stefan, Martin och Märta

Det finns en grundtrygghet. Inget hänger kvar och det finns ingen bestraffning. Allra viktigast är respekten i gruppen.

När vi har pratat med unga ledare om vad de minns från sin konfirmation så är det främst andakten. Att få tända ljus för någon och att det är lugnt och stilla. Kanske sitta själv och vara aktivt passiv. Att ta hänsyn till varandra, ”grannen” kanske vill fundera på något.

Andra händelser som lämnar avtryck är att få träffa människor som de annars aldrig hade träffat, bli vän med människor som de tidigare aldrig har mött. De som är unga ledare är på väg in i vuxenvärlden och att ta det steget gör skillnad. Nu förväntas de, att med hjälp av stöd, ta ansvar och samarbeta. De unga ledarna behöver även tänka på att de är förebilder för de yngre, för alla konfirmander.

Vi som arbetar i barnverksamheten har en samsyn. Det skulle vara svårt om det inte var så. Vi ser också vikten av att planera. Ju bättre vi har planerat desto mer kan vi fokusera på barnen. Innan grupperna kan det vara mycket arbete för att vi sedan ska kunna vara där. Ibland, t ex

6

vid läger har vi samarbete Horn och Kisa emellan. Det brukar vara mycket uppskattat och positivt och fungerar väldigt bra. Vi känner tacksamhet över hur bra vi har det. Som Grönebo-lägret när vi hade matgrupper som fick laga mat till de andra. Ibland är det vanligt att alla blir servade - nu fick alla göra något för någon annan och även att se till att maten räckte till alla. Barnen gick verkligen in för det. Det fungerade jättebra och blev en mycket lyckad vecka.

De mjuka värdena blir synliga i tänket om ”hur är jag”.

Vad vill jag förmedla och hur bemöter jag andra. Det är viktigt att visa i handling hur vi är mot varandra. Den gyllene regeln är alltid aktuell.

Sist men definitivt inte minst är all barn- och ungdomsverksamhet möjlig tack vare våra ideella medarbetare.

De är en stor anledning till att den är så bra. Det är ett väl fungerande samarbete som vi är väldigt glada och tacksamma för. Idag handlar det mycket om att fixa fika till de olika grupperna. Vi skulle gärna ha någon även i grupperna. Så du som är intresserad - hör av dig! //Märta, Stefan, Anders, Emma, Jocke och Martin

Boka in redan nu!

Lördag 14 mars kördag!

Vi sjunger gospel!

Lördagen den 14 mars i Kisa blir det en gemensam gospeldag för alla intresserade! Anki och Magnus Spångberg med band kommer att öva och inspirera oss hela dagen och det hela mynnar ut i en musikgudstjänst i Kisa kyrka kl. 18.00.

Vi ordnar med fika på eftermiddagen, men ta gärna med frukt och dricka själv.

Det kommer körsångare från Eksjö, Ydre, Åtvidaberg, Rimforsa mfl. förutom Kinda Gospelkör och pastoratets körer.

Sångsugen? Välkommen med!

Drop-in-fika i församlingsalen vid Kisa kyrka kl 9.00 Kl 10.00 börjar vi sjunga med Anki och Magnus i kyrkan.

Lunch kl 13 i församlingssalen.

Konserten börjar kl 18.00 i Kisa kyrka. Svart klädsel!

Anmälan senast 1 mars.

Ange önskemål om specialkost eller vegetariskt.

Kostnad: 200 kronor Det kommer att finnas ett swishnummer tillgängligt.

Det ska bli jätteroligt att träffas och bli en stor kör.

Vi ses// kyrkomusiker Anders Broo Larsson tel 0704944230 Epost: anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se

7

Kyrkoherdens tankar...

Diakoni kommer av det grekiska ordet: diakoneo, vilket betyder att tjäna, att hjälpa. Kyrkans diakonala arbete är alltså kyrkans hjälpverksamhet.

Redan de första kristna inrättade en hjälpverksamhet. Det är en del av kyrkans identitet att hjälpa den som har det svårt. Med tiden blev det en så stor del av kyrkans verksamhet att lärjungarna inte riktigt hann med får vi veta i apostlagärningarnas 6 kapitel. Därför valde man ut sju medhjälpare, diakoner, vars uppgift var att helt arbeta med kyrkans hjälpverksamhet. Så redan från kyrkans tidigaste dagar har detta varit en viktig del i att vara kyrka. Med Jesus som förebild kan det inte bli på annat sätt. Han säger till och med i Matteus evangelium (Matt 25:40) ”vad ni har gjort för någon av dessa minsta, som är mina bröder, det har ni gjort för mig”. Det är alltså en uppgift varje kristen är kallad till, att tjäna och hjälpa sin medmänniska. I en värld där det känns som om omsorgen och omtänksamheten börjar bli en bristvara så får vi, som kristna vara en motvikt till det. Vi behöver varandra. Vi behöver vara rädda om varandra. Det är att vara kristen i praktiken, med Jesus som förebild!

På Askonsdagen inleds fastan

ASKONSDAGEN Askonsdagen inleder fastan (infaller i år den 26/2).

På askonsdagens kväll firas askonsdagsmässa. Dagen har fått sitt namn från askan prästen använder för att teckna ett kors i pannan på gudstjänstdeltagarna. Askan påminner om vår förgänglighet att vi ”blott är av stoft”. Men askan symboliserar också rening. Vedaska använde man ju bl a då man tvättade förr.

Det finns också en koppling till fågeln Fenix som enligt legenden förgås vart tusende år i en eldsflamma, men uppstår på nytt ur askan. Fågeln Fenix är en gammal kristussymbol. Fastan ska ju leda till något nytt, då det som varit, får läggas bort och det nya får uppstå med Kristus på påskdagen.

Jörgen Sundeborn Kyrkoherde Kinda pastorat svenskakyrkan.se/linkopingsstift/900

a Bok

dan e r n i

nu!

Inbjudan till Bordssamtal!

30 ma j domk yrkoparken

Du som vill träffa andra för att samtala om livet, sinnesro och tro inbjuds till en ny dialoggrupp som vi kallar för ”Bordssamtal”.

Samtalsledare är Berit Hornhed.

Vi träffas i Sockenstugan kl. 18-20.

Start: 12 februari Anmälan till Pastorsexpeditionen: Mejl: kinda.pastorat@svenskakyrkan.se Tfn: 0494-29 04 40

Linköpings stift fyller (minst) 900 år Gudstjänster, gemenskap, musik, utställningar, marknad, mat och mycket mer i Domkyrkoparken!

8

Gudstjänstkalender februari 2020 Kisa Tidersrum V. Eneby Horn Hycklinge Med reservation för ev fel och ändringar. Se även www.svenskakyrkan.se/kinda/ se aktuell kalender på höger sida

v 5 2/2 Kyndelsmässodagen

23/2 Fastlagssöndagen

Uppenbarelsens ljus

Kärlekens väg

Kisa kyrka 11.00 Mässa, kyrkkaffe Tidersrum kyrka 14.00 Mariamässa Välkomnande av den stulna Mariastatyns återkomst samt invigning av en ny altarduk. Efter gudstjänsten serveras smörgåstårta i gamla församlingshemmet Horn kyrka 18.00 Gudstjänst Kisa kyrka 18.00 Sinnesrogudstjänst Musik Christina Birgersson Okkels

Kisa kyrka 11.00 Högmässa, kyrkkaffe Horn kyrka församlingssalen 11.00 Mässa Bergdala 14.30 Gudstjänst Västra Eneby kyrka, Sakristian 18.00 Musikgudstjänst ~ Våra nya psalmer Hycklinge kyrka, församlingssalen 18.00 Sinnerogudstjänst

v 9 26/2 onsdag

v 6 5/2 onsdag

Bön och fasta

Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa

Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa Kisa kyrka 18.30 Askonsdagsmässa

6/2 Torsdag Stångågården 11.00 Mässa

27/2 Torsdag Stångågården 11.00 Gudstjänst

11.30-12.30 Om kommande söndags gudstjänst

Gårn i Horn 12.00-13.30 Sopplunch

11.30-12.30 Om kommande söndags gudstjänst

9/2 Septuagesima

Gårn i Horn 12.00-13.30 Sopplunch

Nåd och tjänst

1/3 Första söndagen i fastan

Kisa kyrka 11.00 Högmässa, kyrkkaffe Horn kyrka församlingssalen 11.00 Mässa, kyrkkaffe Hycklinge kyrka, församlingssalen 14.00 Gudstjänst Västra Eneby kyrka, Sakristian 18.00 Mässa

Prövningens stund

Kisa kyrka 11.00 Högmässa, kyrkkaffe Horn kyrka församlingssalen 18.00 Gudstjänst Kisa kyrka 18.00 Sinnesrogudstjänst Musik Frida Schmidt

v 7 12/2 Onsdag

Kisa kyrka 16.30 Veckomässa 13/2 Torsdag Stångågården 11.00 Gudstjänst

v 10 4/3 Onsdag

11.30-12.30 Om kommande söndags gudstjänst

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa Brosjögården 19.00 Tresockengudstjänst Tillsammans med Ydre pastorat och Södra ViDjursdala Pastorat. Kaffe och lotterier

16/2 Sexagesima

5/3 Torsdag Stångågården 11.00 Mässa 11.30-12.30 Om kommande söndags gudstjänst Gårn i Horn 12.00-13.30 Sopplunch

Gårn i Horn 12.00-13.30 Sopplunch Därefter psalmbingo kl 13 Kindagård 15.00 Gudstjänst Det levande ordet

Kisa kyrka 11.00 Mässa, kyrkkaffe Horn kyrka, församlingssalen 18.00 Mässa, kyrkkaffe

8/3 Andra söndagen i fastan Den kämpande tron

v 8 19/2 Onsdag

Kisa kyrka 11.00 “En timme i kyrkan” Gudstjänst o dopfest Drama & Sång medverkar, Efteråt serveras tårta Horn kyrka 11.00 “En timme i kyrkan” Gudstjänst o dopfest Efteråt blir det kyrkkorv med mot och tårta Hycklinge kyrka församlingssalen 14.00 Mässa Västra Eneby kyrka, Sakristian 18.00 Mässa Tidersrum kyrka 14.00 Musikgudstjänst

Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa 20/2 Torsdag Stångågården 11.00 Gudstjänst 11.30-12.30 Om kommande söndags gudstjänst Gårn i Horn 12.00-13.30 Sopplunch Tidersrum, gamla församlingshemmet 12.00 Vardagsgudstjänst, därefter serveras sopplunch

9

Minidans med Sandra och Linda

Ledarna Sandra och Linda med några av barnen i Minidansen

2015 började Sandra Hidsjö hålla minidans för de mindre barnen och året därpå tillkom även Linda Holm, och från och med då är det de två som är ledarna för tisdagarnas minidans-barn i Arkens lokaler i Kisa. Det innebär också att det är 5-årsjubileum i år. Nu står 42 barn uppskrivna till de båda grupperna där första gruppen tar emot barn i åldrarna 4-5 år och nästa grupp 6-7-åringar.

Vad är då det allra bästa med att vara ledare i minidansen?

Det finns mycket som är positivt säger både Linda och Sandra. Vi får använda det som vi själva tycker är roligt. Vi har själva vuxit upp med att dansa. Vi har också så roligt i grupperna. Även att vi alltid är ledare så är vi samtidigt som kompisar med barnen, och vi skrattar väldigt mycket under varje danspass. Barnen säger också alltid våra namn, inte ”fröken” och det gör det mer personligt.

bildningar i Gransnäs. Fast vi ser oss inte riktigt som ledare – mer som att barnen kommer och ”hänger” med oss säger Sandra. Vi lyssnar på vad barnen vill, och vägleder mer berättar Linda. Föräldrarna frågar också, och vi umgås allihop. Föräldrarna litar på att vi gör det vi ska. Om det är något – om någon är ledsen, som t ex någon gång kan det ha hänt någonting på skolan som vi tar upp, då brukar det alltid släppa på dansen. Alla kan finnas där för alla.

Utmaningar som kan finns är att alla ska få vara med. Vi säger ja, men ibland är det svårt med en så liten lokal. Det blir trångt helt enkelt. Det är också en utmaning att få in nya barn i en stor grupp. Men i slutänden blir det alltid bra.

Roligt är också all positiv respons från både föräldrar och barn. Vi får höra att vi gör ett bra jobb och barnen känner igen oss när vi träffas t ex i affären eller någon annanstans i samhället, och hälsar alltid. Det känns bra att det är ett mindre samhälle där alla känner alla. Det har hela tiden gått så lätt och smidigt. Det är alltid bra stämning och god gemenskap.

Det kräver förberedelse och mycket av fritiden går åt till dans. Vi dansar mycket hemma berättar Sandra och Linda.

Det är viktigt att kunna anpassa danserna till varje åldersgrupp. Vissa barn är bara tre år och då måste det vara väldigt enkelt. Vi väljer alltid musik som är aktuell just nu, även på engelska så lär de sig det. Varje tillfälle blir sedan ganska självgående. Vi lägger in någon lek och frågar: Vad känner ni för idag? Vad vill ni leka? Barnen får gärna välja.

Första gången handlar det om att lära känna varandra, lära sig varandras namn.

Det handlar mycket om ledarskap. Både Sandra och Linda har tidigare varit unga ledare och även gått ledarskapsut-

Sandra pluggar till barnskötare och hämtar ofta lekar och dansövningar från skolan.

10

När det gäller dansen bearbetas en låt i taget och så bygger vi på det berättar Linda. Vi testar vad som funkar.

Från och med förra terminen har vi också tagit med avslappning och mindfulness. Ibland får barnen sitta och lyssna och ibland ligga ner. Andra gånger avslutar vi med en visklek som går tyst och lugnt till. Det handlar om att gå ner i varv och bli lugn. Det har blivit väldigt bra.

De yngsta barnen har ofta föräldrar och småsyskon med.

De sitter i rummet mitt emot och kan fika under tiden som barnen dansar. Det är jättebra att föräldrarna är så nära. Om något barn t ex behöver gå på toaletten eller om det är något så kan de snabbt hjälpa till.

Det som också är positivt är att till minidansen kommer barn från samhällets alla förskolor. Vi blandar barnen som kommer från de olika förskolorna så när de sedan träffas i 6-års har de redan hunnit lära känna varandra och blivit tajta. Den sista terminen har det också varit grabbar med, det är jättekul! Det är en gemenskap där alla är som kompisar.

Det är häftigt är att se den personliga utvecklingen.

Att t ex se de som varit väldigt blyga börja växa och tar mycket plats. Det syns även på varje uppvisning. Innan kan det vara lite kaos men sedan blir det väldigt berörande. Det kommer många på uppvisningarna, församlingssalen är fullsatt. Rimforsa och Horn har också hört av sig och frågat om vi kan komma och hålla minidans, det känns positivt säger Sandra.

Det är fantastiskt att det är gratis! Det kostar ingenting.

Alla barn kan vara med! Och vi gör det för att vi tycker att det är så roligt säger Linda och Sandra!

Foto Joakim Kajelm Text Karin Svensson

11

Diakoni - en omsorg om medmänniskan och skapelsen Varje kristen och varje församling har fått i uppdrag att omsätta kristen tro i handling genom omsorg om medmänniskan och skapelsen. Detta uppdrag kallas diakoni. Jesus är förebilden för att möta människor där de är. Genom omsorg och närvaro förmedlas synen på alla människor som skapade till Guds avbild, tron på livets seger över döden och att vi delar utsattheten i att vara människor tillsammans med Kristus. ”Diakoni uttrycks genom kärlek till medmänniskan, gemenskap, värnandet om skapelsen och kamp för rättvisa. Vi får som kristna ställa oss till förfogande i allt arbete för det goda och kärleksfulla i världen och i kampen mot ondska och destruktivitet.” Diakonin är en del i en process vars yttersta mål är harmoni och helhet hos individer, grupper, samhällen och skapelse. Därför ber vi som kristna: ”låt Ditt rike komma.” (Biskobsmötet 2015) Några exempel på diakoni i Kinda pastorat:

Svenska kyrkan i Kinda har ett antal pågående diakoniprojekt. Det handlar om samtal i olika former, praktiska insatser och stöd för människor som behöver träna språk och olika arbetssituationer.

Några av de diakonala insatser som pågår är: SOPHIA-projektet - Svenska kyrkan i Kinda har under flera år tagit emot personer som behöver arbetsträna eller av andra skäl behövt få meningsfull sysselsättning.

SOPHIA-projektet riktar sig till personer som behöver hjälp med att skapa rutiner i vardagen, är i behov av arbetsträning, är i behov av social träning, behöver en meningsfull sysselsättning utifrån sina förutsättningar, är i behov av integrering i det svenska samhället och /eller språkträning. I dessa insatser är kyrkan en resurs för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Individ/omsorg (LSS).

Leva-vidare-grupper. Med jämna mellanrum startar vi upp grupper för anhöriga som har förlorat en nära anhörig. För samtal, stöd och gemenskap.

Biståndssamtal för de som behöver ekonomiskt stöd och rådgivning.

Samarbete med servicehusen i samhället. Vi bjuder de äldre på julbord och utflykter.

Samarbete med Kisa vårdcentral - vi erbjuder stöd och samtal vid olika vårdsituationer.

Själavårdssamtal - vi finns för den som behöver prata om sin tro eller sitt utforskande och sina funderingar.

Hemvist Kinda - kyrkan är en del av en förening som arbetar för att ensamkommande ungdomar som fyller 18 år under sin asylprocess ska kunna bo kvar och slutföra påbörjade studier.

Julblommor - alla äldre som bor i församlingen får ett besök och en julblomma.

Till alla som fyller jämnt över 80 år uppvaktas med besök och en blomma på sin födelsedag.

12

Att arbeta i diakonal tjänst är: - att genom kallelse och vigning vara sänd att i Andens kraft förmedla Guds kärlek genom tjänande bland människor, - att mätta de hungriga, hjälpa de sjuka, bistå de gamla och så vara Jesu Kristi händer på jorden, - att värna om de minsta, ge röst åt de tystade, försvara de utsatta, stödja de svaga, värna om skapelsens integritet och så göra evangelium synligt, - att trösta de sörjande och undervisa de frågande om kärlekens väg, - att peka på Guds rikes verklighet mitt i samhället och kämpa för rättvisa, delak tighet och värdighet för alla, - att i den lidande och lovsjungande kyrkans gemenskap och med lyhörd inlevelse i bönen bära fram människors nöd inför Gud, att alltid se på Jesus Kristus, tjänarnas tjänare, och så hämta inspiration och kraft att trots all svaghet vara den gudomliga kärlekens tjänare.

(Biskopsmötet 2009)

Kyrkans samtalstjänst - platsen för det autentiska samtalet Kyrkan har en lång erfarenhet och god kunskap av att möta människor i samtal. Det har alltid funnits med i kyrkans arbete under hela dess historia. Man talar om själavård, det har förknippats med det enskilda förtrogna samtalet med en präst eller diakon.

ibland behöver man bara prata, ibland vet man inte vad det är, men det känns svårt och tungt och så vill man inte lasta vården med sina problem, eller man vet helt enkelt inte vart man ska vända sig.

Ibland handlar samtalen om andliga spörsmål och existentiell hälsa där frågor om vad som är meningsskapande i mitt liv kommer upp. Det fina med kyrkans samtalstjänst är att vi inte är främmande för några frågor eller ämnen och vi väjer inte för att möta dem.

Men i kyrkans hela arbete har det alltid varit viktigt att i alla möten bekräfta, stödja, stärka och uppmuntra människor i sitt vardagsliv. Att se människans inneboende kraft och potential, att inkludera alla, att se alla människors lika värde.

Med Jesus som förebild, möte i ögon höjd, i en stor respekt för att möte människan där hon är, stort som smått, vill kyrkan vara en mötesplats för samtal.

Kanske blir det tydligast i den enskilda samtalet.

Själavård handlar om vård av själen, när livet skaver, när relationer skaver eller då man upplever sig ensam så har samtalet varit läkande.

Ett själavårdssamtal kan ha med tro att göra men behöver inte vara det, det kan vara just det stödjande, utforskande samtalet där jag kan få dela och sortera, få saker och ting ur mitt huvud tillsammans med en annan människa som lyssnar och bemödar sig förstå.

Ibland avslutas samtalen med frågan, får jag be för dig, här eller i min personliga förbön.

Vi som arbetar i kyrkan har en tro på en högre kraft, en tro på att allt till slut vilar i Guds händer. Det innebär inte att vi inte ska använda all vår kunskap, all ny kunskap och vetenskapliga rön, all erfarenhet och kompetens och göra allt vad som står i vår makt för en bättre värld och ett bättre liv, men med det sagt får vi överlåta resten i Guds händer.

Ett själavårdssamtal kan ha terapeutisk karaktär men är mer av ett stödjande, kurativt samtal. Det kan vara så att man i samtalet får nya insikter om att man behöver söka sig vidare till en psykolog eller psykoterapeut. Här har kyrkan stor kompetens att vägleda vidare och vara med på den vägen om det så behövs.

Så välkomnar vi dig att söka upp kyrkan då du har behov att prata. Samtalet kan vara första stegen till den förändring du anar.

Behöver man prata om Gud och vara religiös för att söka sig till kyrkans samtalstjänst? Eller behöver jag ha så stora problem? Nej, samtalen har alltid fokus på personen som kommer till samtal och dess behov, stort som smått,

Hälsar Larz, Emma och Jörgen, präster i Kinda pastorat

Om du behöver...

Emma 0494-29 04 44 emma.renhorn@svenskakyrkan.se

Ibland behöver vi en utomstående samtalspartner som bollplank. Vi kan få ”ont i själen” och behöva prata om det. Eller gå till bikt. Du kan alltid boka tid för samtal med någon av våra präster. Präster har tystnadsplikt. Ring eller maila våra präster;

Jörgen 0494-29 04 43 jorgen.sundeborn@svenskakyrkan.se Larz Netz 0494 - 29 04 42 larz.netz@svenskakyrkan.se

13

Varmt välkommen Eva! Jag bor i Kisa med min man Rickard. Våra två barn, Tobias och Evelina är numera vuxna och har flyttat hemifrån.

Sedan årsskiftet är jag anställd som kyrkvaktmästare i Kisa, det känns roligt. Jag har ganska lång tidigare erfarenhet av samma arbete och jag trivs med det. Vi kyrkvaktmästare träffar många olika människor och får vara med i livets alla skiften, det är fint.

Tidigare har jag jobbat på Ica i många år och vid juletid hjälper jag Pia på blomsteraffären. Man kan säga att blommor och trädgård är min grej.

När jag inte arbetar åker jag gärna skidor utför och tycker också mycket om att vandra. Vi åker och vandrar i fjällen varje år. Tidigare har jag även varit engagerad i scouterna. Allt det har att göra med naturen, den är viktig för mig.

Inbjudan till fest!

Du som engagerar dig ideellt i Svenska kyrkan i Kinda!

Varmt tack för ditt engagemang!

Vi vill bjuda dig på fest!

I år kör vi en festlig kväll med

tema melodifestival Dag och tid: 25/2 kl 18 - Vi börjar i kyrkan!

Plats: Församlingssalen i Kisa Anmälan och önskan om specialkost eller vegetariskt sker till tel 0494-29 04 40 eller kinda.pastorat@svenskakyrkan.se

Senast den 17 februari behöver vi ha din anmälan!

Kom som du är eller gärna med glittriga kläder och festivalfrisyr Upplev musik, mat m.m i bästa melodifestivalstämning!

En trevlig kväll utlovas!

14

Mail, kontors- och mobilnummer

Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårds-/fastighetschef Anna Rambin anna.rambin@svenskakyrkan.se ..................................... 29 04 52 Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58 Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se ......29 04 47

Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa Tfn växel: 0494-29 04 40 Fax: 0494-12511 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kinda

Kyrkoherde Jörgen Sundeborn jorgen.sundeborn@svenskakyrkan.se..................................................29 04 43 Komminister Emma Renhorn emma.renhorn@svenskakyrkan.se...........................................................29 04 44 Vik Komminister Jenny Ahlén jenny.ahlen@svenskakyrkan.se.....................................................0703-62 51 52 Adjunkt Larz Netz larz.netz@svenskakyrkan.se.......................................................................................29 04 42 Barngruppsledare, Öppna förskolan Joakim Kajelm joakim.kajelm@svenskakyrkan.se....................29 04 55 Fritidsledare Martin Eugén martin.eugen@svenskakyrkan.se..................................................................29 04 57 Ungdomsledare Stefan Johansson stefan.s.johansson@svenskakyrkan.se ......................................... 29 04 50 Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54 Kantor Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se ........................................................................ 29 04 53 Värdinna, lokalvård Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se ...0703-00 24 53, 29 04 41

Besöks- och postadress:

Församlingsverksamheten

Övrigt Förskolan Arken .......................................................................................................................................................122 61 Förskolechef Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se.............................................................29 04 48

Förtroendevalda Ordförande i kyrkofullmäktige Mathias von Wachenfeldt mathias.vonwachenfeldt@gmail.com .....500 31 Ordförande i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se....................................................070 55 94 326 Ordförande i församlingsrådet Horn Laila Karlsson laila.Carlsson53@gmail.com.....................070 6488217 Ordförande i församlingsrådet Hycklinge Anders Eriksson anders.hycklinge@gmail.com.. 070 293 42 05 Ordförande i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se...................................076 77 77 681, 718 37 Ordförande i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson tidersrum@spray.se.. ..................0703-318972 Ordförande i församlingsrådet V Eneby Mathias von Wachenfeldt .............................................................500 31

Om du behöver...

Ibland behöver vi en utomstående samtalspartner som bollplank. Vi kan få ”ont i själen” och behöva prata om det.

Eller gå till bikt. Du kan alltid boka tid för samtal med någon av våra präster.

Präster har tystnadsplikt. Ring eller maila våra präster;

Emma 0494-29 04 44 emma.renhorn@svenskakyrkan.se Jörgen 0494-29 04 43 jorgen.sundeborn@svenskakyrkan.se Larz Netz 0494 - 29 04 42 larz.netz@svenskakyrkan.se

15

Besöks och telefontider: Tisdag och torsdag 10.00-12.00. Onsdag 13-15

Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se ...................................................29 04 46 Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.e.eriksson@svenskakyrkan.se...............................................29 04 45 Informatör/kommunikatör Karin Svensson karin.e.svenssson@svenskakyrkan.se ...........................29 04 56

Pastorsexpeditionen, Församlingsgården i Kisa

Administrationen

På gång i Kinda Pastorat

Kyrkans Kök & Lokaler i Kisa Minnesstunder Bröllopsmiddag Dopkaffe Födelsedagsfest

8/3

Musikevent Egen marknad Konferens Företagsevent

Kontakta vår husmor Kacka Holm Hidsjö 0703-00 24 53, 29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se

ANDRA SÖNDAGEN I FASTAN

DOPFEST I KISA OCH HORN 11.00 ”Drama & Sång” medverkar i Kisa Alla döpta 2018 med familjer särskilt inbjudna till dopfest för att hämta sin dopängel Efter gudstjänsten blir det tårta i Kisa och kyrkkorv med mos och tårta i Horn

”Du är aldrig ensam, alltid älskad och skapad för stora ting”

Drivs av Svenska kyrkan Har en härlig utemiljö Arbetar utifrån läroplanen Ligger centralt i Kisa Har god personaltäthet Nära kyrkan

Kontakta förskolechef Josefine Rafelt, tel 0494-29 04 48 josefine.rafelt@svenskakyrkan.se

Kyrkans Begravningsbyrå Vi möter dina önskemål Tel: 0494-12345 vardagar 8-17 Övrig tid jour

kyrkansbegravningsbyra.se

Svenska kyrkan i Kinda

Nästa nummer av Kyrk-Nytt ges ut 29 februari 2020

16