Dags att stärka

Finlands konkurrenskraft

Satsningar på utbildning måste in i regeringsprogrammet!

Finlands svenska lärarförbund påminner om att sjunkande läranderesultat, det läckande stödsystemet för invandrare och bristerna i trestegsstödet är utmaningar som inte kan lösas utan ökad finansiering. Regeringsförhandlarna måste komma ihåg satsningar på utbildningen, säger FSL:s fullmäktige som samlades till vårsammanträde i Tammerfors den 19–20 april.

Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att Finland ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. För att kunna lösa problemen i skolan måste utbildningsfinansieringen tas till en nordisk nivå (se tabell).

Vallöften om utbildning ska synas också i regeringsprogrammet, påpekar FSL. Kulturen där man gjort utbildningssatsningar genom projektfinansiering är inte hållbar. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård.

Läranderesultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar, påpekar FSL:s fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.

– FSL påminner om att alla riksdagspartier i valkampanjen uttryckt att man vill satsa på utbildningen. Nu är det dags att gå från ord till handling och konkretisera det i ett regeringsprogram. Det behövs ett systemskifte inom grafik: chribbe aarnio utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Om inte regeringen tar huvudansvaret för likvärdiga förutsättningar går vi mot en segregering i samhället, säger Sourander.

Helhetskostnader för grundläggande utbildning i de nordiska länderna.

PISA-resultaten från 2015 och 2019 visar att det även behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som är till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den finländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att flyga.

– Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet, påpekar FSL:s för- bundsordförande Inger Damlin. – Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar, säger Damlin. inger damlin Förbundsordförande

Om inte hela utbildningssystemet och lärstigen är fungerande i Finland kan vi inte heller förse högskolorna med studerande. Undervisnings- och kulturministeriets bildningsöversikt visar att andelen unga som har högskoleexamen i Finland bara är 40 procent. För 30 år sedan ledde Finland statistiken bland OECD-länderna, men har nu sjunkit till en 29:e plats.

– Det måste tydligt framgå i regeringsprogrammet att det krävs extra finansiering för att korrigera nuvarande stödsystem i grundskolan. Finlands konkurrenskraft kan endast tryggas genom att vi lyfter utbildningsnivån, säger Damlin.

God utbildning är en möjliggörare i vår värld

En utbildning av hög kvalitet kräver kunniga och engagerade lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste resursen i skolan, och bristen på dem börjar nu märkas.

Det finns ingen enkel lösning på hur man på ett hållbart sätt säkerställer läraryrkets attraktionskraft. Det handlar om arbetsgivare som tar ansvar och det handlar om såväl kortsiktiga som långsiktiga satsningar. Satsningar där ambitionen helt klart måste vara fokus på välbefinnande i arbetslivet för att få pedagoger att stanna inom yrket.

För att höja kunskaps- och bildningsnivån måste vi ha välmående och professionella lärare och goda förutsättningar för lärare att fokusera på sitt kärnuppdrag. Det är därför av största vikt att man fäster uppmärksamhet vid lärarnas välbefinnande, tillgodoser stödet för introduktion i yrket och säkerställer kompetensutveckling i arbetslivet. Utöver det är det också väsentligt att man granskar arbetsförhållandena och fäster vikt vid att värdesätta lärarnas arbete. På det sättet kan vi säkerställa läraryrkets attraktionskraft och att lärarna inte byter bransch.

Ett hållbart yrkesliv innefattar en hållbar arbetsmiljö. Det finns tydliga kopplingar mellan ogynnsamma skolmiljöer och stress, faktorer som inte är helt oväsentliga när det gäller attraktionskraft. Det kollegiala stödet bar lärarna genom pandemin. Att känna stöd av en lärarkollega och att kunna uppmuntra varandra i ett yrke som präglas av intensiv vardag med ständiga krav är värdefullt. Ett välmående kollegium som präglas av samarbetsglädje kan vara avgörande för om lärare väljer att stanna kvar i yrket eller fly. Att vara sedd och hörd i yrkeslivet är avgörande för måendet. Undermåliga resurser till ledarskap inom utbildning leder till vantrivsel. Att inte ha en förman nära påverkar yrkeslivet i vardagen.

Det kollegiala stödet bar lärarna genom pandemin. Att känna stöd av en lärarkollega och att kunna uppmuntra varandra i ett yrke som präglas av intensiv vardag med ständiga krav är värdefullt.

Inom alla yrken är det viktigt att vidareutvecklas och att få kompetensutveckling. Många lärare har inte fått en kvalitativ sådan och det vore därför av största vikt att alla lärare framöver ska ha rätt till en obligatorisk individuell kompetensutvecklingsplan. Med stöd och rätt utbildning får man kraft att utvecklas och att klara de tuffa utmaningarna som uppdraget många gånger innehåller.

Varje timme med en duktig och engagerad lärare räknas och är helt avgörande för eleven som individ, men också för landets framtid. Varje förlorad stund i undervisningstid med en lärare är en förlust för växande barn och ungdomar i jämförelse med barn i andra länder där satsningar på utbildning görs. Därför är det av största vikt att systemet inte läcker och att lärare inte pådyvlas uppgift efter uppgift som tar tid från deras kärnuppdrag. En attraktiv skola är en skola som ger lärarna en bättre möjlighet att arbeta med fostran och kunskapsbyggande för våra växande barn och ungdomar.

Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, säger ordföranden för FSL:s fullmäktige,