”Om det är viktigt att det är sant är inte ChatGPT bra att använda”

AI i undervisningen kan möjliggöra helt nya insikter om enskilda studerandes lärande som lärare inte kan fånga med samma precision, säger Katarina Sperling vid Linköpings universitet.

Katarina Sperling är doktorand i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och undersöker samspelet mellan AI och lärares praktiker, det vill säga hur AI introduceras i skolan och som formas eller omformas av lärare på olika sätt.

Hon höll en föreläsning vid utbildningsmässan Dialog i Mariehamn i våras och inledde med att genom en interaktiv digital omröstning ta reda på vad publiken, idel pedagoger, forskare och annat skolfolk, tänkte om AI. De mest framträdande begreppen och omdömena gick från ”skräckblandad förtjusning” och ”fusk” via ”läraren blir onödig” till ”spännande” och ”intressant”.

– De här orden ringar bra in var vi är nu. Det vore intressant att veta hur ni tycker då ni lämnar den här föreläsningen, säger Katarina Sperling.

När man slår upp AI och utbildning (eller snarare education) på internet får man fram bilder som antingen visar barn som interagerar med en dator eller en robot som står vid svarta tavlan och skriver avancerade ekvationer, det blir som en framtidsvision.

– Faktum är att den framtiden redan är här på olika sätt hos oss och hos våra barn, säger Katarina och syftar på AI-system som samlar in data och möter vår aktivitet på nätet när vi ser på film, spelar spel eller umgås med våra vänner.

Därefter kan förfinade algoritmer rekommendera olika spel och filmer för oss.

Källkritiken är viktig

I och med den automatiska språkmodellen ChatGPT har diskussionen om AI och eleverna formligen exploderat, så till den grad att Katarina Sperling för några månader sedan inte alls hade tänkt prata om GPT i denna föreläsning, men nu känner sig manad att göra det.

– Reaktionerna på GPT har varierat från att chatboten måste förbjudas till att man nu längre inte kan ha en enda skrivuppgift i skolan, men också att GPT är jättebra och kommer att bespara lärarna massor av tid.

Hur kan du hjälpa lärare var frågan som Katarina ställde ChatGPT och fick såsom brukligt är då chatboten formulerar sig en lista på olika möjligheter.

– Det som chatboten svarar går inte ihop med vad dess upprätthållare företaget OpenAI rekommenderar. De skriver mycket noggrant i sina instruktioner till lärare att man inte skall lita på faktainnehållet i ChatGPT. Tekniken gör att den fabricerar och hittar på både namn, citat och källor. Det kan finnas en hel del förutfattade meningar som bör diskuteras.

– Det är mycket viktigt för elever att vara källkritiska i relation till chatboten. Vi kan luras till att tro att den här språkmodellen kan mera och är mycket mera kapabel än vad den de facto är.

Om det är viktigt att det är sant är inte ChatGPT bra att använda. Men om sanningen inte spelar så stor roll är det bara att köra på, har en forskare noterat.

Men det är inte ChatGPT som är Katarina Sperlings egentliga forskningsområde utan AI i utbildningspraktiken.

AI har en framträdande roll i det som kallas personligt utformat lärande. Baserat på hur elever interagerar med digitala läromedel kan programmen skräddarsy ett innehåll utgående från elevernas kunskapsnivå och behov.

Det finns ett flertal system med gränssnitt som i första hand utformats för kommersiella ändamål börjar nu komma in i klassrummet, berättar Katarina.

Exempelvis finns program som med hjälp av AI snabbt identifierar läs- och skrivsvårigheter hos barn och program som har förfinade röstigenkänningsfunktioner och underlättar lärandet av språk.

– En central idé som många av de här programmen har är att datainsamlingen kan möjliggöra helt nya insikter om enskilda studerandes lärande som lärare inte kan fånga med samma precision.

Det finns många definitioner på AI alltsedan begreppet myntades av den amerikanske forskaren John McCarthy. American

AI association definierar nu AI som ”den vetenskapliga förståelsen av de mekanismer som ligger till grund för tanke och intelligent beteende och deras förkroppsligande i maskiner”.

– AI i utbildningen vänder sig till tre slutanvändare; studenter, lärare och utbildningsadministratörer. Det finns forskare som prata om en datafiering av undervisningen; allt vi gör blir spårbart. Risken är att undervisningspraktiken blir det som är spårbart.

Många av den senaste tidens forskningsrapporter kring AI handlar om etiska frågor och enkannerligen undervisningen kalllas högriskområde.

– De etiska riskerna är att AI kan leda till att eleverna övervakas vilket är en fråga om integritet.

Det har förekommit rapporter om att program för ansiktsigenkänning inte kunnat identifiera mörkhyade personer.

Maria Boström följer med Katarina Sperlings föreläsning. Hon jobbar i Föglö grundskola berättar att den första reaktionen på ChatGPT var att den medför en risk för fusk och att den är svår att kontrollera.

– Jag tror dock att vi behöver tänka om och lära oss att tänka på ett nytt sätt. Vad är viktigt att kunna? Kanske det inte är viktigt att kunna skriva uppsatser i fram-

Då funderar man ju som lärare på hur man skall göra. Skall jag förändra hela mitt sätt att tänka, lära och vara? AI utmanar oss lärare!

MARIA BOSTRÖM

Lärare i Föglö grundskola tiden. Då behöver vi sätta vår energi på annat i stället.

Det är ju intressant att förändra definitionen på utbildning.

– Då funderar man ju som lärare på hur man skall göra. Skall jag förändra hela mitt sätt att tänka, lära och vara? AI utmanar oss, säger Maria Boström. tom ahlfors