1 minute read

Samverkan mellan slöjd och matematik

Eleverna ställs inför flera matematiska utmaningar i samband med undervisningen i slöjd konstaterar Åsa Hjelm i sin doktorsavhandling i slöjdvetenskap vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Elevers matematiska utmaningar i slöjd. Ämnesöverskridande lärande via handens arbete.

Advertisement

Skolan, där kunskap ska inhämtas, är en komplex arbetsplats för elever, lärare, rektor och annan personal. I skolslöjden förekommer rikliga tillfällen av matematiska slöjdaktiviteter både i textilslöjden och trä-och metallslöjden. Avhandlingens intresse ligger i att studera hur slöjd och matematik kan samverka.

Resultaten beskriver hur eleverna ställs inför flera matematiska utmaningar när de ska lösa slöjdproblem, men också att de har mindre kännedom om att de samtidigt lär sig samband mellan matematik och slöjd under sitt slöjdarbete. Under slöjdarbetet, från idé till färdig slöjdprodukt, kommunicerar eleverna med andra elever och läraren via verbal och icke-verbal kommunikation såsom kroppsspråk, gester, mimik, reflektion och interaktion. Resul- taten visar hur slöjdens material, redskap och elevernas samarbeten under arbetsprocesserna skapar förutsättningar för ämnesöverskridande kunskapsinhämtande som förankras via handens arbete.

Ambitionen i studien var att få videofilma både i matematik, textilslöjd och trä- och metallslöjd. Nu fick trä- och metallslöjden väljas bort eftersom den läraren som undervisade i ämnet var nyanställd. Läraren anställdes samma vecka som studien skulle börja och läraren ville lära känna eleverna i klassen utan en kamera i närheten.

”Det behövs en öppen debatt om slöjdens möjligheter till lärande även i andra ämnen. Bristande forskningsresultat från slöjden har medverkat till eget tyckande om skolslöjd, både inom skolan och hos politiker och beslutsfattare. Förhoppningen är att avhandlingen ska användas av lärare och i lärarutbildning, i debatter för utveckling av slöjdämnets potential och dess betydelse i skolan”, noterar Åsa Hjelm i sin avhandling.

Pajkastning i universitetssandlådan

Vem skall utbilda klasslärare i Svenskfinland?

Helsingfors universitet ville utbilda klasslärare på svenska i Helsingfors. Åbo Akademi förfasade sig. Svenskfinland är allt för litet för två utbildningar och det är inte klokt att splittra resurserna. ÅA har utbildat klasslärare hur länge som helst och är bäst lämpat för uppdraget.

Vid HU menade man att det finns ett stort behov av svenskspråkiga klasslärare i Helsingfors med omnejd.

ÅA kontrade med att man minsann sett till den regionala aspekten, bland annat genom en utlokaliserad utbildning i Helsingfors.

Helsingfors svenska klasslärarutbildning inleddes år 2016.

Vem skall utbilda jurister i Svenskfinland?

Bristande forskningsresultat från slöjden har medverkat till eget tyckande om skolslöjd, både inom skolan och hos politiker och beslutsfattare. Förhoppningen är att avhandlingen ska användas av lärare och i lärarutbildning, i debatter för utveckling av slöjdämnets potential och dess betydelse i skolan.

ÅSA HJELM

This article is from: