Läraren 8 2023

”Det går att lära sig på ett roligt sätt!”

Ashok Kumar deltog i

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Fyrk finns – lokalt

It ain´t over until the fat lady sings. Så lyder ett ordspråk som i synnerhet används inom idrottskretsar och syftar på att ingenting är avgjort innan slutsignalen har ljudit. Vill man dra en parallell från idrottsklyschan till avtalsvärlden kan man även där säga att det inte är över förrän det är över.

Det var säkert många av de som följt svängarna på arbetsmarknaden som drog en lättnadens suck när man i början av mars kunde enas om hur exportindustrins löneförhöjningar kommer kommunsektorn till godo. Äntligen kunde man sätta punkt för den segslitna konflikten. Det har minsann varit en långkörare. För ganska precis ett år sedan gick lärarna ut i strejk. Månaderna före det präglades av resultatlösa förhandlingar och det gick ända in i juni innan man nådde ett avtal. Och den sista pusselbiten lades alltså för ett par månader sedan då man enades om lösningen kring kopplingen till exportindustrin.

Är det alltså dags för den feta damen att stämma upp nu? Nej, inte ännu. Visserligen har vi nu ett avtal som sträcker sig till utgången av april 2025 och arbetsfreden är tryggad. Hur löneförhöjningarna ser ut de närmaste åren är klappat och klart. Dessutom har parterna kommit överens om ett löneutvecklingsprogram som sträcker sig till 2027. Varför kan man då inte säga att slutsignalen har ljudit?

Helt i mål är vi nämligen inte ännu. Det finns en hel del pengar i lö-

nepotten som skall fördelas lokalt. Hur de pengarna används förhandlar man om på det lokala planet och det är skäl att komma ihåg att det finns en hel del pengar i den lokala lönepotten. Bara under år 2023 uppgår den lokala justeringspotten till 1,9 procent. Totalt handlar det om hisnande summor. Om man ser till hela kommunsektorn och även räknar in löneutvecklingsprogrammet så är det omkring 800 miljoner euro som ska förhandlas och fördelas lokalt. Det är alltså inte fråga om några kaffepengar, och man kan inte nog betona betydelsen av att hålla sig i framkanten när det väl drar ihop sig.

Något förenklat kan man säga att man från arbetsgivarhåll gärna flaggar för lokala lösningar medan man från arbetstagarhåll har föredragit centrala lösningar. Orsaken till det senare är att det då är lättare att trygga att lönepengarna hålls kvar i systemet. Från fackligt håll har man också hävdat att man bör stärka förtroendemännens ställning om man i större utsträckning går in för lokala lösningar.

Förtroendemännen har en nyckelposition på spelplanen och för dem blir det att kavla upp ärmarna de närmaste åren. Nu finns det tillräckligt med lokala pengar för att i samråd med utbildningsanordnarna hitta gynnsamma lösningar. På det lokala planet är avtalsrörelsen långt ifrån avslutad. It ain´t over until the fat lady sings.

På det lokala planet är avtalsrörelsen långt ifrån avslutad. It ain´t over until the fat lady sings.

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

Har du en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning?

Förtroendemannen ger dig råd och stöd!

Som medlem i FSL ska du alltid i första hand vända dig till din förtroendeman om du har en fråga eller ett problem gällande din lön eller anställning. Förtroendemannen övervakar att skolor och kommuner följer de lagar och avtal som reglerar lärarnas anställningsförhållanden.

Det lönar sig också att tillsammans med förtroendemannen gå igenom lönesättningen i början av en anställning. På det här sättet korrigeras eventuella fel i lönesättningen så fort som möjligt.

Du kan också kontakta förtroendemannen om du:

- har frågor om familjeledigheter.

- har frågor om alternerings- eller annan tjänstledighet.

- hotas av permittering eller uppsägning.

- upplever att du är orätt behandlad av arbetsgivaren.

- har frågor om din lön eller dina arbetsuppgifter.

- är sjukledig och behöver råd om rehabilitering eller anpassade arbetsuppgifter.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67

Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70

Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63

Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630

Dags att stärka

Finlands konkurrenskraft

Satsningar på utbildning måste in i regeringsprogrammet!

Finlands svenska

lärarförbund påminner om att sjunkande läranderesultat, det läckande stödsystemet för invandrare och bristerna i trestegsstödet är utmaningar som inte kan lösas utan ökad finansiering. Regeringsförhandlarna måste komma ihåg satsningar på utbildningen, säger FSL:s fullmäktige som samlades till vårsammanträde i Tammerfors den 19–20 april.

Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att Finland ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. För att kunna lösa problemen i skolan måste utbildningsfinansieringen tas till en nordisk nivå (se tabell).

Vallöften om utbildning ska synas också i regeringsprogrammet, påpekar FSL. Kulturen där man gjort utbildningssatsningar genom projektfinansiering är inte hållbar. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård.

Läranderesultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar, påpekar FSL:s fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.

– FSL påminner om att alla riksdagspartier i valkampanjen uttryckt att man vill satsa på utbildningen. Nu är det dags att gå från ord till handling och konkretisera det i ett regeringsprogram. Det behövs ett systemskifte inom

Helhetskostnader för grundläggande utbildning i de nordiska länderna.

grafik: chribbe aarnio

utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Om inte regeringen tar huvudansvaret för likvärdiga förutsättningar går vi mot en segregering i samhället, säger Sourander.

PISA-resultaten från 2015 och 2019 visar att det även behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som är till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den finländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att flyga.

– Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet, påpekar FSL:s för-

bundsordförande Inger Damlin. – Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar, säger Damlin.

Om inte hela utbildningssystemet och lärstigen är fungerande i Finland kan vi inte heller förse högskolorna med studerande. Undervisnings- och kulturministeriets bildningsöversikt visar att andelen unga som har högskoleexamen i Finland bara är 40 procent. För 30 år sedan ledde Finland statistiken bland OECD-länderna, men har nu sjunkit till en 29:e plats.

– Det måste tydligt framgå i regeringsprogrammet att det krävs extra finansiering för att korrigera nuvarande stödsystem i grundskolan. Finlands konkurrenskraft kan endast tryggas genom att vi lyfter utbildningsnivån, säger Damlin.

inger damlin Förbundsordförande

God utbildning är en möjliggörare i vår värld

En utbildning av hög kvalitet kräver kunniga och engagerade lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste resursen i skolan, och bristen på dem börjar nu märkas.

Det finns ingen enkel lösning på hur man på ett hållbart sätt säkerställer läraryrkets attraktionskraft. Det handlar om arbetsgivare som tar ansvar och det handlar om såväl kortsiktiga som långsiktiga satsningar. Satsningar där ambitionen helt klart måste vara fokus på välbefinnande i arbetslivet för att få pedagoger att stanna inom yrket.

För att höja kunskaps- och bildningsnivån måste vi ha välmående och professionella lärare och goda förutsättningar för lärare att fokusera på sitt kärnuppdrag. Det är därför av största vikt att man fäster uppmärksamhet vid lärarnas välbefinnande, tillgodoser stödet för introduktion i yrket och säkerställer kompetensutveckling i arbetslivet. Utöver det är det också väsentligt att man granskar arbetsförhållandena och fäster vikt vid att värdesätta lärarnas arbete. På det sättet kan vi säkerställa läraryrkets attraktionskraft och att lärarna inte byter bransch.

Ett hållbart yrkesliv innefattar en hållbar arbetsmiljö. Det finns tydliga kopplingar mellan ogynnsamma skolmiljöer och stress, faktorer som inte är helt oväsentliga när det gäller attraktionskraft. Det kollegiala stödet bar lärarna genom pandemin. Att känna stöd av en lärarkollega och att kunna uppmuntra varandra i ett yrke som präglas av intensiv vardag med ständiga krav är värdefullt. Ett välmående kollegium som präglas av samarbetsglädje kan vara avgörande för om lärare väljer att stanna kvar i yrket eller fly. Att vara sedd och hörd i yrkeslivet är avgörande för måendet. Undermåliga resurser till ledarskap inom utbildning leder till vantrivsel. Att inte ha en förman nära påverkar yrkeslivet i vardagen.

Det kollegiala stödet bar lärarna genom pandemin. Att känna stöd av en lärarkollega och att kunna uppmuntra varandra i ett yrke som präglas av intensiv vardag med ständiga krav är värdefullt.

Inom alla yrken är det viktigt att vidareutvecklas och att få kompetensutveckling. Många lärare har inte fått en kvalitativ sådan och det vore därför av största vikt att alla lärare framöver ska ha rätt till en obligatorisk individuell kompetensutvecklingsplan. Med stöd och rätt utbildning får man kraft att utvecklas och att klara de tuffa utmaningarna som uppdraget många gånger innehåller.

Varje timme med en duktig och engagerad lärare räknas och är helt avgörande för eleven som individ, men också för landets framtid. Varje förlorad stund i undervisningstid med en lärare är en förlust för växande barn och ungdomar i jämförelse med barn i andra länder där satsningar på utbildning görs. Därför är det av största vikt att systemet inte läcker och att lärare inte pådyvlas uppgift efter uppgift som tar tid från deras kärnuppdrag. En attraktiv skola är en skola som ger lärarna en bättre möjlighet att arbeta med fostran och kunskapsbyggande för våra växande barn och ungdomar.

Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, säger ordföranden för FSL:s fullmäktige,

Christoffer Sourander.

Helhetskostnader för grundläggande utbildning

Norge Danmark Island Sverige Finland

”Vi gick på adrenalin!”

FSL:s fullmäktige återkom flera gånger till den historiska lärarstrejken 2022 när man samlades till vårmöte i Tammerfors i mitten av april. Orsaken är enkel, strejken syntes både i ord och siffror när verksamhetsberättelse och bokslut fastställdes.

– Jag var en av de första som stod på barrikaderna. Hur FSL och vårt kansli behandlade oss hade stor betydelse. Det stödet som vi fick gjorde att strejken bar hela vägen. Vi gick på adrenalin! Tack, sade Petra Örn, Åbo lärarförening.

– Kollektivet vinner över individen. Tillsammans är vi starka när det gäller, sade förbundsordförande Inger Damlin.

Damlin kunde när hon presenterade verksamhetsberättelsen konstatera att det är exceptionella tider som FSL lägger bakom sig. – År 2022 var året då vi tvingades följa terrängen och vissa områden i verksamhetsplanen blev kanske styvmoderligt behandlade. Men jag är stolt över FSL som med bravur klarade de svåra tiderna med både pandemi och strejk. Vi hade 20 procent av

våra medlemmar ute i strejk, sade Damlin.

Också förbundsekonom LisBritt Bergman kunde när hon presenterade bokslutet för år 2022 återigen konstatera att förbundet har ett år som avviker från det normala bakom sig.

Också om FSL:s ekonomi står på en solid grund så förorsakade strejken ett rejält hål i kassan. FSL betalade ut över en miljon euro i strejkbidrag.

– Det är ”hujsiga” siffror, sade Bergman.

Också om strejken stod lärar-

facket dyrt finns inte någon större orsak till oro. Under år 2022 ökade medlemsintäkterna med ca 4 procent och styrelsen har också slimmat där som det har varit möjligt.

Bland annat har FSL:s kansliutrymmen minskats vilket årligen ger en inbesparing på omkring 26 000 euro. Också det planerade lärareventet lades på is under fjolåret med hänvisning till det ekonomiska läget. Istället vankas det festligheter år 2024 då FSL firar sitt 50-årsjubileum.

FSL:s styrelse har i mån av möjlighet försökt att inte spara i verksamheten, bland annat hölls kursverksamheten intakt under fjolåret.

– Höstens kurser var populära. Det fanns ett uppdämt intresse för att träffas, motiverade Damlin.

Fullmäktige kunde utan större omsvep fastställa verksamhetsberättelse och bokslut för 2022. Lite vägkost med tanke på styrelsens fortsatta arbete gavs också.

Pia Pujol, Helsingfors svenska lärarförening, var tillfreds med de nedslag som förbundskansliet

med ordförande i spetsen gjort på olika håll i skolor i Svenskfinland och hoppades på en fortsättning.

– Vanliga medlemmar får ett ansikte på FSL och det är extremt viktigt, sade Pujol.

Pernilla Granlund, Borgå lärarförening, slog för sin del ett slag för bättre kommunikation på föreningsnivå.

– Jag önskar en kort prepkurs för föreningarnas infoansvariga,

sade Granlund.

Pia Pujol påminde också om krisen i Ukraina och lyfte fram elevtillströmningen från krigshärden.

– Elever med invandrarbakgrund borde få subjektiv rätt till stöd, slog Inger Damlin fast.

text och foto: mattias fagerholm

Den djuplodande diskussionen vid fullmäktigesammanträdet lättades upp av ballongpyntade stolar.

Petra Örn uttryckte sin tacksamhet över det stöd de strejkande lärarna fick av FSL:s kansli.

Tålamodet tryter – stora brister i elevvården

I och med att elevvårdspersonalen överfördes till de nya välfärdsområdena har det uppstått brister i kommunikationen mellan undervisningspersonalen och elevvården. Det innebär ytterligare en arbetsbelastning för rektorer och lärare. Det vidhöll Väståbolands lärarförening och Åbo lärarförening i en gemensam motion till FSL:s fullmäktige.

Det har blivit svårare att nå elevvårdspersonalen samt att överföra information om elevers skolvardag och hälsa. Wilma-plattformen får i dagsläget endast användas begränsat, framhöll lärarföreningarna och yrkade på att FSL skall arbeta för att öka rättigheterna för lärare och rektorer att ge ut elevinformation via Wilma till elevvårdspersonalen.

FSL:s styrelse var inte helt med på noterna utan påminde om att lagstiftningen om hur information delas inte har förändrats i och med välfärdsområdena.

– Det är kommunerna som har gjort sina egna tolkningar. Styrelsen är inte beredd att jobba för utökande rättigheter för lärare och rektorer att ge ut information. Vi efterlyser lite tålamod, sade viceordförande Pamela Leka.

– Jag är inte tålmodig. Det är nu vi skall påverka, det kan vara svårt efteråt. Samarbetet måste bli smidigare. Jag ber att motionen inte förkastas, sade Petra Örn, Åbo lärarförening.

Örn fick flankstöd av Sara Kemetter från Ålands lärarförening. Kemetter är också medlem av OAJ:s fullmäktige.

– Vi måste aktivt lobba nu. Vad ska kommunerna göra och vad ska välfärdsområdena göra? Det handlar om elever som mår dåligt och det är därför vi som lärarkår reagerar. Otydligheten ökar lärarnas arbetsmängd, sade Kemetter.

FSL:s fullmäktige uppfyllde Petra Örns önskan och skickade motionen till utskottsbehandling. Fullmäktige enades om att ”FSL i snabb takt utarbetar information till lärarföreningarna hur de kan och ska påverka i de frågor som förs fram i motionen”. FSL ska också påverka lokalt och regionalt när utbildningsanordnarna formar elevhälsoplaner och på central nivå idka påverkansarbete för att se till att medlemmarnas förutsättningar att sköta sitt arbete

är så goda som möjligt.

Elevvården var också för övrigt på mötesagendan. I en annan motion yrkade Väståbolands lärarförening och Åbo lärarförening på att FSL arbetar för att skolorna får en kontaktperson inom välfärdsområdena vilken skolorna direkt kan vända sig till i elevvårdsfrågor samt att man jobbar för att trygga elevvårdens resurser.

Klarare direktiv för temadagar Raseborgs lärarförening lyfte i en motion fram behovet av tydliga riktlinjer för ersättningar vid temadagar.

– Hur ska man göra då lärare som har gått ner i arbetstid för att inte bränna ut sig förväntas jobba 100 procent med andra aktiviteter, så som temadagar, ville Patrik Bengfolks veta.

– Utbildningsanordnaren ska göra upp en läsårsplan där man bland annat bör uppge om man arrangerar temadagar. Jobbar man deltid så deltar man i proportion i till exempel samplaneringen. Enligt FSL gäller samma tolkning för temadagar, sade förbundssekreterare Pocke Wikström, och uppmanade att skilja på mångvetenskapliga läroområden och temadagar så som friluftsdagar.

Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lärare, efterlyste ändå tydliga

direktiv från FSL:s sida. Det är inte alltid så lätt för en enskild lärare att påverka läsårsplanen, menade hon.

– Temadagar får inte bli ett sätt för arbetsgivaren att köpa billig arbetskraft, en enkel utväg, sade Höglund-Snellman.

– Närmare information på www.fsl. fi finns på min to do-lista, försäkrade ombudsman Jens Mattfolk.

Ska rektorn ha högre lön än läraren?

I en annan motion konstaterade Raseborgs lärarförening och huvudförtroendeman

Niclas Zweigberg att eftersom rektorerna har ett enormt ansvar bör rektorn alltid landa på en högre slutlön än sina anställda. Lärarföreningen yrkade på att FSL tydligare ska definiera vad som är rätt proportioner mellan personer i lednings- och chefsställning och de underställdas löner.

Jens Mattfolk som föredrog styrelsens svar sade att man har förståelse för dilemmat, men konstaterade att man centralt har valt att inte definiera vad rätt proportioner är. Frågan är om det ens är möjligt.

– Lönen har ofrånkomligen en lokal del. Man kan inte jämföra uppgiftsrelaterad lön med slutlön. I enstaka fall är det fullt möjligt att lärare har högre slutlön, men rektorn har en högre uppgiftsrelaterad lön. Ta

till exempel en modersmålslärare med väldigt många övertimmar. Styrelsen anser att FSL inte kan definiera vad de rätta proportionerna är, det bör ske lokalt.

Rektorernas arbetsbild diskuterades ur olika perspektiv. I ett gemensamt initiativ från lärarföreningarna i huvudstadsregionen frågande man vad FSL kan göra för att förbättra rektorernas arbetsförhållanden.

– Vi har problem med attraktionskraften. Kan FSL minska på bördan, frågande huvudförtroendeman Ann-Britt Romar från Kyrkslätt lärarförening.

Martin Ahlskog, medlem av OAJ:s fullmäktige och själv rektor vid Sursik skola höll med om att det varit få sökande till rektorstjänsterna. Ahlskog konstaterade att organisationsgraden bland rektorerna är låg och de därmed är dåligt representerade när förhandlingsmålen görs upp. Samtidigt är rektorerna få till antalet vilket innebär att kostnadseffekten blir liten då man gör förändringar i rektorernas arbetsförhållanden.

– Jag föreslår att FSL gör en värvningskampanj som riktar sig mot rektorerna, sade Ahlskog.

text och foto: mattias fagerholm

Rektorsjobben upplevs inte som attraktiva, konstaterade Ann-Britt Romar från Kyrkslätt lärarförening och undrade om facket kan göra något för att förbättra rektorernas arbetsförhållanden.

Styrelsen hade valt att uppträda i rött dagen till ära.

Hon slår ett slag för den finländska

Det är en gråmulen och slaskig marsmorgon i Tammerfors. Emma Sallinen tänder lamporna i gymnastiksalen i Varala idrottsinstitut. Sallinen är specialinkallad för dagen. På bröstet på hennes skjorta står det Maila-Jussit, men för dagens adepter säger det inte ett dyft. Den som är insatt i idrottens värld känner däremot kanske till att hon är tvåfaldig finsk mästare i boboll. Idag ska Sallinen tillsammans med en handfull studerande vid institutet låta en grupp indiska rektorer testa vår nationalsport.

Rektorerna från Indien tillbringar en vecka i Finland. Från Lahtis gick färden till Tammerfors och därifrån fortsätter man till Helsingfors och bland annat Heureka och därefter vidare till Uleåborg. Tanken är att bekanta sig med Finland, i synnerhet med det finländska utbildningssystemet. Om det som rektorerna ser och upplever faller dem i smaken är förhoppningen att de skall återkomma i höst, och då ha en skolklass med sig.

– Boboll är en sport som ingen någonsin har hört talas om, säger Emma på engelska

till rektorerna som prydligt är uppradade på en bänk i gymnastiksalen.

Fånga

I början är det kanske lite småtrögt att komma i gång med den okända idrottsgrenen. Hur många handskar skall man ha? Bara en? På vilken hand?

Sallinen uppmanar rektorerna att värma upp genom att bolla med de studerande. Ska man spela boboll måste man kunna ta lyra.

– Kasta inte så hårt sen, säger hon på fin-

ska.

Haru Mehra fångar elegant bollen. Han är den indiska kontaktlänken till rektorerna och är numera bosatt i Paris där han jobbar på ett företag som bland annat sysslar med utbildningsresor. Han har tidigare tagit indiskt utbildningsfolk till Frankrike och Spanien, men det här är första gången som han är i Finland med en grupp. Inte den sista dock. I medlet av maj återkommer han med en elevgrupp och en ny grupp rektorer kommer i oktober.

– Vi har ett gammalt sätt att tänka i Indien. Man sitter i ett klassrum och studerar i 8–9 timmar och det finns till exempel ingen form av utomhuspedagogik. Jag vill visa att här kan man lära sig på ett roligt sätt, man lär sig bättre här och blir självsäkra och självständiga. Det är mer modernt i Finland, säger Mehra.

Kasta

Emma Sallinen presenterar bobollens nyckelspelare, klockaren, för rektorerna. De får öva sig i att kasta upp bollen, det är inte helt lätt att få den att landa i cirkeln.

– Ni får absolut inte fånga bollen efter att ni kastat upp den. Jag har gjort det och syrran slog mig på fingrarna, varnar Emma. Syster Sanni har också ett förflutet som framgångsrik bobollsspelare, klockare för övrigt.

Utbildningsresan har varit rätt idrottsbetonad, delvis på grund av att man vill se vilka elevaktiviteter man kan tänka sig. I Lahtis besökte man till exempelvis skidmuseet, skidstadion och också intilliggande Vierumäki.

Fick ni pröva på att skida?

– Nej, men vi testade nog en skidsimulator, säger Ashok Kumar, från Budding Minds International School.

Trots det ogynnsamma skidföret var Lahtis en klar höjdpunkt för de åtta rektorerna. Här gavs nämligen ett tillfälle att bekanta sig med den världsberömda finländska skolan.

– Det är en stor frihet här. Eleverna verkar förstå att skolan är för deras eget bästa och att ingenting känns påtvingat. Då är det också hållbart, säger Manimala Roy, rektor för Basava International School.

Det bästa med Finland är det varma mottagandet vi har fått. Vi har fått uppleva varför det här är världens lyckligaste land.

Det var ingalunda lätt för de indiska rektorerna att bemästra den nya grenen boboll. Men enträgen övning ger som bekant färdighet och till slut lyckades de mer än väl.

Manimala Roy lyckades till sin egen förvåning träffa bollen.

finländska skolan

Vilka är de största skillnaderna mellan Finland och Indien?

– Klasstorlekarna. Vi har också sett att man ger eleverna en stor frihet här och det vill vi ta med oss och implementera hos oss. De indiska föräldrarnas attityd är väldigt olik jämfört med hur det är här. Vi måste utbilda föräldrarna också, säger Ashok Kumar.

Varför ville ni komma till Finland?

– Man talar mycket om att den finska skolan är bäst i världen, vi ville uppleva det, säger Manimala Roy.

Är den bäst?

– Ja, det har vi fått bevittna. Det är ett lustfyllt lärande här, säger Ashok Kumar.

– Det är väldigt elevcentrerat, alla elevers behov tas i beaktande, säger Manimala Roy

– Vi har en läroplan som alla måste följa till punkt och pricka, men ni ser mer till individerna, säger Poornima Ambli, general manager vid Basava International School.

– Jag gillar vad jag ser, och jag älskar att ni är så nära naturen och att ni integre -

rar den i undervisningen. Faciliteterna är imponerande, det är vi inte vana vid i Indien, säger Surjelt Khanna, rektor vid Delhi Public School.

Träffa

Emma Sallinen ökar pedagogiskt svårighetsgraden en smula. Nu skulle det gälla att träffa bollen också. Hon spänner upp ett nät tvärs över gymnastiksalen för att undvika riskfyllda studsar. Det är inte helt lätt att träffa den lilla bollen, och förvåningen är stor bland en del skolledare när det lyckas.

Päivi Antila från Visit Finland applåderar varje träff vid sidlinjen. Hon står som finländsk värd för de utländska gästerna. Också hon vittnar om att den finska elevcentrerade skolan är det som intresserar rektorerna.

Finlands Pisaframgångar har inneburit en strid ström med besökare från utlandet till de finländska skolorna. Pandemin innebar givetvis en paus, men nu är man i gång igen. De dalande läranderesultaten som vi oroar oss för har inte påverkat efterfrågan i negativ bemärkelse. Intresset

är fortfarande stort, också om vi måhända lever på gamla meriter. Främst riktar Visit Finland in sig på Indien, Kina, Japan och Sydkorea.

– Det är ett växande marknadssegment. Speciellt i de asiatiska länderna finns ett intresse för det finländska skolväsendet, säger Antila.

Utbildningsturism är en nischverksamhet för Visit Finland, men ser man på finländsk utbildningsexport i ett större perspektiv är det inte fråga om något marginellt fenomen.

Vid Utbildningsstyrelsens program Education Finland, som främjar den finländska utbildningsexporten, är målet att värdet på exporten ska uppgå till en miljard euro före år 2030. Det ser ut att gå betydligt snabbare än så. Enligt en uppskattning av institutet för forskning om arbete och ekonomi, LABORE, uppgick det totala värdet av den finländska utbildningsexporten till nästan en miljard euro redan år 2019.

Med utbildningsexport avses export av tjänster med koppling till utbildning och kunnande, till exempel försäljning av ut-

bildningslösningar till andra länder och utbildning för utländska examensstuderande i Finland, samt export av varor, såsom fysiska läromedel och lärmiljöer.

Spela

Efter en stund börjar man allt oftare höra den karaktäristiska klangen av en ren träff på bollen. Emma Sallinen tar det som ett tecken på att rektorerna är redo att testa på att spela boboll, men med en mjuk och stor boll.

Matchen blir rafflande och slutar oavgjort efter att Emma visat varför hon valts till slutspelets värdefullaste spelare i damernas bobollsliga år 2018.

Idrottsgrenen som ingen har hört talas om har uppenbarligen gjort ett intryck på de indiska skolledarna. När jag frågar vad de tar med sig från Finland när de återvänder till sin skola blir svaret entydigt:

– Vi älskade pesäpallo!

text och foto: mattias fagerholm

”Om det är viktigt att det är sant är inte ChatGPT bra att använda”

AI i undervisningen kan möjliggöra helt nya insikter om enskilda studerandes lärande som lärare inte kan fånga med samma precision, säger Katarina Sperling vid Linköpings universitet.

Katarina Sperling är doktorand i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och undersöker samspelet mellan AI och lärares praktiker, det vill säga hur AI introduceras i skolan och som formas eller omformas av lärare på olika sätt.

Hon höll en föreläsning vid utbildningsmässan Dialog i Mariehamn i våras och inledde med att genom en interaktiv digital omröstning ta reda på vad publiken, idel pedagoger, forskare och annat skolfolk, tänkte om AI. De mest framträdande begreppen och omdömena gick från ”skräckblandad förtjusning” och ”fusk” via ”läraren blir onödig” till ”spännande” och ”intressant”.

– De här orden ringar bra in var vi är nu. Det vore intressant att veta hur ni tycker då ni lämnar den här föreläsningen, säger Katarina Sperling.

När man slår upp AI och utbildning (eller snarare education) på internet får man fram bilder som antingen visar barn som interagerar med en dator eller en robot som står vid svarta tavlan och skriver avancerade ekvationer, det blir som en framtidsvision.

– Faktum är att den framtiden redan är här på olika sätt hos oss och hos våra barn, säger Katarina och syftar på AI-system som samlar in data och möter vår aktivitet på nätet när vi ser på film, spelar spel eller umgås med våra vänner.

Därefter kan förfinade algoritmer rekommendera olika spel och filmer för oss.

Källkritiken är viktig

I och med den automatiska språkmodellen ChatGPT har diskussionen om AI och eleverna formligen exploderat, så till den grad att Katarina Sperling för några månader sedan inte alls hade tänkt prata om GPT i denna föreläsning, men nu känner sig manad att göra det.

– Reaktionerna på GPT har varierat från att chatboten måste förbjudas till att man nu längre inte kan ha en enda skrivuppgift i skolan, men också att GPT är jättebra och kommer att bespara lärarna massor av tid.

Hur kan du hjälpa lärare var frågan som Katarina ställde ChatGPT och fick såsom brukligt är då chatboten formulerar sig en lista på olika möjligheter.

– Det som chatboten svarar går inte ihop med vad dess upprätthållare företaget OpenAI rekommenderar. De skriver mycket noggrant i sina instruktioner till lärare att man inte skall lita på faktainnehållet i ChatGPT. Tekniken gör att den fabricerar och hittar på både namn, citat och källor. Det kan finnas en hel del förutfattade meningar som bör diskuteras.

– Det är mycket viktigt för elever att vara källkritiska i relation till chatboten. Vi kan luras till att tro att den här språkmodellen kan mera och är mycket mera kapabel än vad den de facto är.

Om det är viktigt att det är sant är inte ChatGPT bra att använda. Men om sanningen inte spelar så stor roll är det bara att köra på, har en forskare noterat.

Men det är inte ChatGPT som är Katarina Sperlings egentliga forskningsområde utan AI i utbildningspraktiken.

AI har en framträdande roll i det som kallas personligt utformat lärande. Baserat på hur elever interagerar med digitala läromedel kan programmen skräddarsy ett innehåll utgående från elevernas kunskapsnivå och behov.

Det finns ett flertal system med gränssnitt som i första hand utformats för kommersiella ändamål börjar nu komma in i klassrummet, berättar Katarina.

Exempelvis finns program som med hjälp av AI snabbt identifierar läs- och skrivsvårigheter hos barn och program som har förfinade röstigenkänningsfunktioner och underlättar lärandet av språk.

– En central idé som många av de här programmen har är att datainsamlingen kan möjliggöra helt nya insikter om enskilda studerandes lärande som lärare inte kan fånga med samma precision.

Det finns många definitioner på AI alltsedan begreppet myntades av den amerikanske forskaren John McCarthy. American

AI association definierar nu AI som ”den vetenskapliga förståelsen av de mekanismer som ligger till grund för tanke och intelligent beteende och deras förkroppsligande i maskiner”.

– AI i utbildningen vänder sig till tre slutanvändare; studenter, lärare och utbildningsadministratörer. Det finns forskare som prata om en datafiering av undervisningen; allt vi gör blir spårbart. Risken är att undervisningspraktiken blir det som är spårbart.

Många av den senaste tidens forskningsrapporter kring AI handlar om etiska frågor och enkannerligen undervisningen kalllas högriskområde.

– De etiska riskerna är att AI kan leda till att eleverna övervakas vilket är en fråga om integritet.

Det har förekommit rapporter om att program för ansiktsigenkänning inte kunnat identifiera mörkhyade personer.

Maria Boström följer med Katarina Sperlings föreläsning. Hon jobbar i Föglö grundskola berättar att den första reaktionen på ChatGPT var att den medför en risk för fusk och att den är svår att kontrollera.

– Jag tror dock att vi behöver tänka om och lära oss att tänka på ett nytt sätt. Vad är viktigt att kunna? Kanske det inte är viktigt att kunna skriva uppsatser i fram-

Då funderar man ju som lärare på hur man skall göra. Skall jag förändra hela mitt sätt att tänka, lära och vara? AI utmanar oss lärare!

MARIA BOSTRÖM

Lärare i Föglö grundskola

tiden. Då behöver vi sätta vår energi på annat i stället.

Det är ju intressant att förändra definitionen på utbildning.

– Då funderar man ju som lärare på hur man skall göra. Skall jag

förändra hela mitt sätt att tänka, lära och vara? AI utmanar oss, säger Maria Boström.

tom ahlfors

Baserat på hur elever interagerar med digitala läromedel kan programmen skräddarsy ett innehåll utgående från elevernas kunskapsnivå och behov, säger forskaren Katarina Sperling. foto: cornelia linderoth

Lärare behöver lära sig att tänka på ett nytt sätt då AI kommer in i undervisningen, säger Maria Boström, klasslärare i Föglö. foto: tom ahlfors

Nu ska FSL:s studerandeverksamhet sparkas i gång vid Helsingfors universitet

Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har verkat vid Åbo Akademi i Vasa i omkring 50 år. Men vid Helsingfors universitet har det inte funnits någon verksamhet att tala om. Det skall det bli ändring på då FSLF strukturerar om i sin organisation. Vår målsättning är att ha över 50 medlemmar före årsskiftet, säger Hilda Jungar, ordförande för den nygrundade FSLF-sektionen vid Helsingfors universitet.

I Vasa är FSLF en etablerad del av studentlivet och föreningen har i årtionden fungerat som en bro mellan studierna och arbetslivet. Många har tagit sina första fackliga steg inom FSLF för att sedan ha olika förtroendeuppdrag inom moderförbundet FSL.

Vid årsskiftet hade FSLF omkring 360 medlemmar, vilket gör föreningen till en av de större medlemsföreningarna inom FSL. Men när man ser till de som studerar till klasslärare vid Helsingfors universitet har anslutningsgraden varit synnerligen blygsam.

I våras hade FSLF endast drygt 10 medlemmar med Helsingfors som studieort. Den svenska klasslärarutbildningen vid HU startade 2016 och man har omkring 200 studerade inne i rullorna.

– Varje år kommer det ut ca 40 klasslärare från Helsingfors universitet och de vet knappt vad FSL är. Så får det inte vara. Det är inte trovärdigt om vi har en hel studieort utanför vår verksamhet, säger ombudsman Jens Mattfolk, som fungerar som de studerandes kontaktlänk till FSL:s förbundskansli.

Hilda Jungar är tredje årets klasslärarstuderande och vittnar också om att många vid Helsingfors universitet inte känner till vare sig FSL eller FSLF. Hon understryker vikten av att också de som studerar till klasslärare vid HU finns med i det fackliga sammanhanget.

– Många studerande har vänt sig till den finska lärarstuderandeföreningen SOOL eller OAJ om man har haft problem. Det är viktigt att också de svenska studerande får service på svenska, säger Jungar.

För att råda bot på detta har man nu strukturerat om FSLF:s organisation. Två sektioner har grundats, en vid Åbo Akademi och en vid Helsingfors universitet. Föreningen FSLF kvarstår och har det övergripande ansvaret men tanken är att verksamheten skall kanaliseras till sektioner-

na. De båda sektionerna har en egen styrelse och FSLF är snarast att betrakta som ett administrativt paraply. Hilda Jungar är färsk ordförande för HU-sektionen och Christa Borgman leder ÅA-sektionen. Utskottet i Åbo fortsätter i sin nuvarande form som en del av ÅA-sektionen.

– Det här är ett sätt att skapa en samhörighet mellan alla lärarstuderande i Svenskfinland, säger Christa Borgman.

– Det har visat att FSLF:s organisation inte har fungerat. Man har inte lyckats samla de blivande lärarna i Helsingfors. Nu finns en sektion som skall ordna verksamhet. Vad skall det vara? Vilka traditioner skall byggas för lärarstuderande på svenska i Helsingfors? Det får de skapa själva, säger Mattfolk.

Vad för slags verksamhet som HU-sektionen skall bedriva faller alltså långt på Hilda Jungar och hennes styrelses lott.

– På gulnäbbsintagningen på hösten när det kommer nya studerande skall vi vara synliga och aktiva, säger hon. Vi skall fundera om vi kan hitta på ett evenemang som alla medlemmar vill komma på. En tradition som folk talar om.

Fester hör studielivet till, men under åren har FSLF också profilerat sig inom frågor som berör lärarutbildningen. Till exempel har man påtalat brister i ÅA:s upplägg för biämnesstudier och frågan har också diskuterats inom FSL:s fullmäktige. Att också ta sig an den typen av frågor skyggar man inte för inom HU-sektionen, tvärtom kan det vara ett sätt att locka medlemmar till föreningen.

– Nu kan vi fokusera på de som studerar till klasslärare och det finns absolut möjligheter att utveckla undervisningen till det bättre. Vi borde aktivt vara med i den diskussionen. Alla vill inte ordna fester, det finns också de som intresserar sig för den utbildningspolitiska diskussionen och det fackliga, säger Hilda Jungar.

Om FSLF också represente -

Varje år kommer det ut ca 40 klasslärare från Helsingfors universitet och de vet knappt vad FSL är. Så får det inte vara.

ras av de som studerar i Helsingfors blir det verkligen en organisation som kan uttala sig om frågor kring lärarstudier. Det blir en röst som är heltäckande, säger Jens Mattfolk.

Inom FSL är de studerande fullvärdiga medlemmar av förbundets högsta beslutande organ, fullmäktige. Antalet platser i fullmäktige bestäms utgående från föreningens medlemsantal och FSLF:s 360 medlemmar berättigar till två ledamöter i fullmäktige.

– Tanken är att sektionen vid ÅA har en plats i fullmäktige och HU den andra. Men går de över 400 medlemmar får de en plats till. Det är inte alls orealistiskt.

Om det blir en tredje plats i fullmäktige kunde man tänka sig att den går till utskottet i Åbo, säger Mattfolk.

Hur sugna är ni på att sitta i FSL:s fullmäktige?

– Jättesugna. Jag tycker att det är viktigt att de studerande får vara med i fullmäktige, det finns ett stort intresse här i sektionen, säger Jungar.

För Hilda Jungar och de övriga inom HU- sektionen är målsättningen klar: 50 medlemmar före årsskiftet.

– Jens lovade att om vi når det så bjuder FSL på middag. Så det är vårt första mål.

mattias fagerholm

Klasslärarstuderande Hilda Jungar är ordförande för FSLF:s HU-sektion för studerandena vid Helsingfors universitet...

...medan Christa Borgman basar för ÅA-sektionen.

FSL:s ombudsman Jens Mattfolk fungerar som studerandeorganisationernas kontaktlänk till förbundskansliet. arkivfoto: tom ahlfors

kolumnen

tom ahlfors Tidningen Lärarens redaktör

Festen som kom av sig

Det var penkkis 1983 och festen var kanske inte längre i full gång, men hade inte heller avmattats helt. Någon hade somnat på en soffa i den gamla, anrika lägenheten i Kronohagen, någon letade i värdfamiljens kylskåp efter nattmat. Själv satt jag i en annan soffa och drack konjak ur en syltburk och förbättrade förmodligen världen. Skolan var slut, studentskrivningarna väntade och den ljusnande framtid var vår. Åtminstone trodde vi det. Hurra.

Klockan var kanske tre slagen då någon märkte att en av oss hade fallit ner från balkongen på tredje våningen och låg livlös på gårdsplanen. Nödnumret 000 var färskt, men någon kom ihåg det. Innan ambulansen kom sökte jag mig av någon anledning, som fortfarande för mig är en gåta, ner till gården. Min klasskamrat levde fortfarande, han andades svagt, men rosslande och låg i en stor pöl av blod och annat oigenkännligt, onämnbart. Kort därefter dog han.

Jag minns att han bar mörkblå byxor av bredrandig manchestersammet och en rutig tröja med blått rutigt mönster. Vad jag själv hade på mig har jag inget minne av.

En av de närvarande lärarna kom också ner till gården, muttrade något ohörbart och promenerade sedan stilla i väg.

Några av dem som var med på festen träffar jag då och då. Vi brukar inte prata om det som hände. Det finns en tyst överenskommelse: du var där, jag var där, vi vet...

Den andra närvarande läraren stannade kvar, mötte polis och ambulanspersonal, följde sedan med mig hem, eftersom jag bodde nära vår skola. Mina föräldrar hade nyss stigit upp för att möta sin vardag, jag tror det var en fredag. De blev onekligen litet ställda av att jag och min klassföreståndare dök upp för att få en kopp kaffe och en smörgås innan vi tillsammans begav oss till skolan för att träffa rektorn och berätta vad som skett under nattens timmar.

Redan samma dag arrangerades en samling i skolan för oss abiturienter. Chocken hade inte lagt sig, utan vi var apatiska, oroliga, skärrade, gråtande, skrattande...

Någon vecka senare inleddes studentskrivningarna och vi fick pressa tillbaka minnesbilderna från vår gemensamma fest den där torsdagen. Sammanbitet arbetade vi oss igenom påfrestningarna, stämningen var dämpad, studentskrivningarnas air av högtidlighet var som bortblåst, detta handlade om att fysiskt ta sig ut på andra sidan för att snabbt kunna gå vidare och se vad som händer, vad som står i beredskap för oss.

Och vi kom ut på andra sidan.

Några av dem som var med på festen träffar jag då och då. Vi brukar inte prata om det som hände. Det finns en tyst överenskommelse: du var där, jag var där, vi vet... Orsaken till att han föll från balkongen är okänd. Teorierna var åtminstone då många.

Vi har inte haft mer än en klassträff sedan dess. Traumat är starkt. Men nu skall vi fira vårt 40-årsstudentjubileum.

Tid har passerat, vi möts igen som äldre, rentav vuxna och skiljdes åt som unga, rentav barn.

Grundutbildningen vid universiteten ska inte bygga på affärshemligheter

I tidningen Läraren nr 6/2023 får vi läsa om eventuella förändringar som Åbo Akademi står inför om Helsingfors Universitet ger sig in på samma utbildningsbana, att utbilda finlandssvenska rektorer. Då man läser artikeln “Dragkamp mellan ÅA och HU om rektorsutbildningen på uppseglande” fås känslan att ett delat utbildningsansvar upplevs av ÅA som ett hot mot rektorsutbildningen. ÅÅ har förtjänstfullt utbildat finlandssvenska rektorer i 40 års tid.

Om ÅA ska dra nytta av sin 40 åriga erfarenhet måste erfarenheten kontinuerligt överföras till nästa generations utbildare. Varför är man då rädd att dela med sig kunskapen mellan universiteten som bygger på en ideologi om att vetenskapliga framgångar delges, testas och vidareutvecklas? Grundutbildningen vid universiteten ska inte bygga på affärshemligheter.

Nya utbildningsaktörer garanterar inte automatiskt bättre utbildningskvalitet. Mångfald brukar dock vara i mångt och mycket bättre än monopol.

Inom ÅA verkar det råda en hög självtillitskultur, utbildningskvaliteten anses bra då den baserar sig på stark kunskap, goda utvärderingar och lång utbildningserfarenhet. Enligt Åbo Akademis Michael Uljens, professor i pedagogik, har ÅA tillsammans med Centret för livslångt lärande ett fungerande koncept för rektorsutbildningen. Som nyligen utexaminerad rektor med lång erfarenhet av skolvärlden och verksam rektor är jag fundersam om ÅA har ett väl fungerande utbildningskoncept, är rektorsutbildningen tillräckligt bred för framtidens ledarskapsutmaningar? Jag har svårt att omfatta ÅA:s och CLL:s syn på HU:s oförmåga att bidra till en bättre rektorsutbildning. Ett gott samarbete betyder inte att alla gör allt på olika håll, utan man bidrar med sina styrkor och kompletterar varandra.

Då samhället och skolvärlden är i ständig förändring krävs trygga, kunniga och modiga ledare som kan utveckla skolan utifrån lärarnas, elevernas och samhällets behov. Våra rektorer ska vara experter på allt från pedagogik och ekonomi till politisk lobbning. Därtill behövs också god kommunikations-, samarbetsoch konflikthanteringsförmåga. Listan över vad en rektor borde kunna är lång. Uppfyller rektorsutbildningen dagens krav? Frågan vad som ska undervisas borde även synas i sömmarna liksom frågan vem ska utbilda rektorerna. Utgående från den mångfasetterade arbetsbilden som rektorer har anser jag att rektorsutbildningens omfattning borde jämstäl-

las med behörighetsstudier för ämneslärare. Dagens rektorer är i olika karriärskeden. Om flera aktörer delar på utbildningsansvaret så finns bättre möjligheter att erbjuda mångsidigare kompetensutveckling för rektorerna. Nu ligger ansvaret ganska långt på rektorerna att själva planera sin fortbildningsstig. Flera rektorer har en alltför hög arbetsbelastning, att därutöver planera sin fortbildningsstig kan upplevas betungande. I en del kommuner har man gått inför delat ledarskap för att minska rektorernas arbetsbörda. Ett dynamiskt samledarskap kan vara framtidens melodi. Att införa en ny arbetskultur tar tid och kräver nya förhållningssätt av både rektorer och lärare. Rektorsutbildningen borde innehålla omfattande utbildning i delat ledarskap samt rektorernas arbetsförhållanden borde diskuteras mångsidigare. Arbetarskyddsfrågor och frågor kring hållbart arbetsliv bör lyftas upp. Fortfarande har vi endast 24 timmar i dygnet, alla har rätt till ett privatliv och tillräcklig återhämtning.

I artikeln lyfter ÅA fram de goda utvärderingsresultaten i rektorsutbildningen, men är resultaten trovärdiga? Det finns en risk att utvärderingarnas sanningshalt lider då kursdeltagarna ger sin syn på utbildningen innan betyg och portfolioutlåtande fås. Nödvändig konstruktiv kritik kan därför utebli eller förskönas. Efter studierna kan även deltagarnas syn på utbildningens kvalitet ändras. En mera heltäckande kvalitetsgranskning av utbildningen kunde fås med en opartisk utvärderare samt med en senarelagd utvärderingsmöjlighet för kursdeltagarna.

Det kan vara svårt att skifta synsätt och ändra föreställningar om hur rektorsutbildningen ska formas. Erfarenhet är bra, men bristen på konkurrens kan leda till stagnation. Nya utbildningsaktörer garanterar inte automatiskt bättre utbildningskvalitet. Mångfald brukar dock vara i mångt och mycket bättre än monopol. Tillsammans kan universitet jobba för en högklassig rektorsutbildning, där ett av målen är att höja på attraktionskraften för rektorsyrket samt ge rektorerna en mångsidig ledarskapskompetens. Jag välkomnar tanken att ÅA, CLL och HU tillsammans utbildar rektorer. Utbildningsansvaret kan delas om viljan finns. Det blir ingen dragkamp om alla drar i samma riktning.

Ledamot i FSL:s styrelse

Samverkan mellan slöjd och matematik

Eleverna ställs inför flera matematiska utmaningar i samband med undervisningen i slöjd konstaterar Åsa Hjelm i sin doktorsavhandling i slöjdvetenskap vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Elevers matematiska utmaningar i slöjd. Ämnesöverskridande lärande via handens arbete.

Skolan, där kunskap ska inhämtas, är en komplex arbetsplats för elever, lärare, rektor och annan personal. I skolslöjden förekommer rikliga tillfällen av matematiska slöjdaktiviteter både i textilslöjden och trä-och metallslöjden. Avhandlingens intresse ligger i att studera hur slöjd och matematik kan samverka.

Resultaten beskriver hur eleverna ställs inför flera matematiska utmaningar när de ska lösa slöjdproblem, men också att de har mindre kännedom om att de samtidigt lär sig samband mellan matematik och slöjd under sitt slöjdarbete. Under slöjdarbetet, från idé till färdig slöjdprodukt, kommunicerar eleverna med andra elever och läraren via verbal och icke-verbal kommunikation såsom kroppsspråk, gester, mimik, reflektion och interaktion. Resul-

taten visar hur slöjdens material, redskap och elevernas samarbeten under arbetsprocesserna skapar förutsättningar för ämnesöverskridande kunskapsinhämtande som förankras via handens arbete.

Ambitionen i studien var att få videofilma både i matematik, textilslöjd och trä- och metallslöjd. Nu fick trä- och metallslöjden väljas bort eftersom den läraren som undervisade i ämnet var nyanställd. Läraren anställdes samma vecka som studien skulle börja och läraren ville lära känna eleverna i klassen utan en kamera i närheten.

”Det behövs en öppen debatt

om slöjdens möjligheter till lärande även i andra ämnen. Bristande forskningsresultat från slöjden har medverkat till eget tyckande om skolslöjd, både inom skolan och hos politiker och beslutsfattare. Förhoppningen är att avhandlingen ska användas av lärare och i lärarutbildning, i debatter för utveckling av slöjdämnets potential och dess betydelse i skolan”, noterar Åsa Hjelm i sin avhandling.

Pajkastning i universitetssandlådan

Vem skall utbilda klasslärare i Svenskfinland?

Helsingfors universitet ville utbilda klasslärare på svenska i Helsingfors. Åbo Akademi förfasade sig. Svenskfinland är allt för litet för två utbildningar och det är inte klokt att splittra resurserna. ÅA har utbildat klasslärare hur länge som helst och är bäst lämpat för uppdraget.

Vid HU menade man att det finns ett stort behov av svenskspråkiga klasslärare i Helsingfors med omnejd.

ÅA kontrade med att man minsann sett till den regionala aspekten, bland annat genom en utlokaliserad utbildning i Helsingfors.

Helsingfors svenska klasslärarutbildning inleddes år 2016.

Vem skall utbilda jurister i Svenskfinland?

Bristande forskningsresultat från slöjden har medverkat till eget tyckande om skolslöjd, både inom skolan och hos politiker och beslutsfattare. Förhoppningen är att avhandlingen ska användas av lärare och i lärarutbildning, i debatter för utveckling av slöjdämnets potential och dess betydelse i skolan.

ÅSA HJELM

Ingen större konkurrens om studieplatserna inom pedagogiken

De medicinska fakulteterna attraherar flest sökande i relation till antalet nybörjarplatser, medan studier inom teknik, pedagogik och naturvetenskaper inte lockar.

Den gemensamma ansökan till högskolorna avslutades torsdagen 30.3. Av de sökande ansökte 46 % enbart till yrkeshögskolor och 39 % enbart till universitet; 15 % ansökte till bådadera. Det erbjuds 50 970 nybörjarplatser till finsk- och svenskspråkiga högskoleutbildningar som inleds på hösten. Det fanns sammanlagt 1 600 ansökningsmål att söka till, vilket är 100 färre än ifjol.

Flest antal sökande fanns inom området hälsovård och välfärd, området handel, administration och juridik samt de samhällsvetenskapliga områdena. Det var möjligt att söka till sammanlagt sex ansökningsmål och medelta-

let var 2,8 ansökningsmål per sökande. Av nybörjarplatserna reserveras 68 % för förstagångssökande.

Flertalet av utbildningarna som ingår i den gemensamma ansökan riktas till personer som avlagt en examen på andra stadiet. Dessa utbildningar lockade 125 600 sökande.

Det medicinska utbildningsområdet behöll sin dragningskraft

Antalet sökande per nybörjarplats varierar beroende på utbildningsområde. Konkurrensen är hårdast bland sökande till medicin (8,7 sökande/nybörjarplats). Det finns fem eller flera sökande per nybörjarplats inom de samhällsvetenskapliga områdena (5,9), handel, administration och juridik (5,4) och tjänstebranschen (5,0).

Färre än fem sökande konkur-

rerar om en nybörjarplats inom de konstnärliga och kulturområdena (4,9 sökande/nybörjarplats), områdena hälso- och välfärd, lantoch skogsbruk samt databehandling och kommunikation (4,3 sökande i vardera) och inom de humanistiska områdena (4,2 sökande).

Antalet sökande i relation till nybörjarplatserna är lägst inom de tekniska områdena (2,8 sökande/nybörjarplats), de pedagogiska områdena (3,2 sökande/nybörjarplats) och de naturvetenskapliga områdena (3,4 sökande/nybörjarplats).

Antalet sökande till yrkeshögskolor och universitet i vårens andra gemensamma ansökan var 142 000, vilket är 4 000 fler än förra året. Det fanns nästan 51 000 nybörjarplatser att söka till inom finsk- och svenskspråkiga högskoleutbildningar. Utbildningarna inleds på hösten.

Åbo Akademi ville utbilda jurister på svenska i Åbo. Helsingfors universitet förfasade sig. Svenskfinland är allt för litet för två utbildningar och det är inte klokt att splittra resurserna. HU har utbildat jurister hur länge som helst och är bäst lämpat för uppdraget.

Vid ÅA menade man att det finns ett stort behov av svenskspråkiga jurister i Åbo med omnejd.

HU kontrade med att man minsann sett till den regionala aspekten, bland annat genom en utlokaliserad utbildning i Vasa.

Åbo Akademis svenska juristutbildning inleddes år 2023.

Vem skall utbilda rektorer i Svenskfinland?

I en rapport från Undervisnings- och kulturministeriet föreslås att Helsingfors universitet och Åbo Akademi skall dela på ansvaret för att utbilda rektorer på svenska. Åbo Akademi förfasar sig. Svenskfinland är allt för litet för två utbildningar och det är inte klokt att splittra resurserna. ÅA har utbildat rektorer hur länge som helst och är bäst lämpat för uppdraget.

I rapporten menar man att det finns ett stort behov av svenskspråkig utbildning i Helsingfors med omnejd.

ÅA kontrar med att man minsann sett till den regionala aspekten, bland annat genom utbildningspaket tillsammans med regionala aktörer.

Vem gör vad?

Ni ser mönstret. Det är onekligen lite underhållande att universiteten tar till samma argument när de talar för sin sjuka moster. I den nu aktuella frågan om hur rektorsutbildningen skall arrangeras i Svenskfinland återanvänder Åbo Akademi exakt samma argument som HU med emfas lade fram då ÅA lobbade för en egen juristutbildning. Vi som sitter på läktaren och följer med kan plocka fram popcornen, följa matchen, låta oss underhållas och utropa ”må bäste universitet vinna”.

Samtidigt är argumentationen lite beklämmande, universiteten är sig själva närmast. Vem har ett helikopterperspektiv över Svenskfinlands utbildningsfält som inte ser till egna eller regionala intressen utan till helheten?

mattias fagerholm Tidningen Lärarens chefredaktör

Åsa Hjelm.

Lärarnas gemensamma Turva

Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Bakbrädet

Avbrutna gymnasiestudier kan ge nya möjligheter

Att en studerande avbryter sina studier vid gymnasiet behöver inte vara en marginaliseringsrisk, utan en möjlighet, konstaterar Kirsi Raetsaari (bilden) i sin doktorsavhandling vid Uleåborgs universitet. I allmänhet har man ansett det icke-önskvärt att studierna vid gymnasium avbryts, men Raetsaari påpekar att det kan vara ett steg mot något nytt. Men en del av avbrotten oroar studiehandledarna i skolorna.

Årligen avbryter ungefär tre procent sina studier vid gymnasiet, men en del av dem som avbryter studierna syns inte i statistiken, som visar att det bara är 90 procent av studerandena som fyra och ett halvt år efter påbörjade studier har gått igenom gymnasieutbildningen.

Raetsaari kunde konstatera att studiehandledarna oroar sig över lärarnas möjligheter att handleda. Exempelvis behandlas inte handledning i någon större utsträckning under lärarstudierna, ändå har gymnasiet en skyldighet att erbjuda handledning och alternativa studievägar. Och att öka mängden handledning innebär inte bara att utöka antalet studiehandledare, utan också en helhetsgranskning av arbetsbeskriv-

ningen hos undervisnings- och elevvårdspersonalen.

Handledarna såg frånvaro, utmaningar inom det sociala området och i inlärningssvårigheter som utmaningar för de ungas gymnasiestudier.

Men för de unga var utmaningar i studierna kopplade till en helhetsbedömning av hela livet. För att studierna skall lyckas bör gymnasiet således vara en del av de ungas plan för livet.

Raetsaari ser på basis av sina forskningsresultat avbrutna gymnasiestudier som en möjlighet.

– Gymnasietiden skall klargöra framtidsplanerna och för en del innebär detta att exempelvis yrkesutbildning ter sig som ett angenämare alternativ, säger hon.

Brist på lärare inom småbarnspedagogiken

Försöket med tvåårig förskoleundervisning inleddes hösten 2021 i 148 kommuner. Syftet med försöket var att utreda genomför-

andet och effekterna av tvåårig förskoleundervisning.

En färsk mellanrapport från Undervisnings- och kulturministeriet visar en brist på lärare inom småbarnspedagogik och bekräftar att det under nästa regeringsperiod är nödvändigt att målmedvetet gå mot den personalstruktur som träder i kraft 2030 i daghemmen i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. Vid daghemmen ska andelen lärare ökas och vid universiteten ska tillräckligt många lärare inom småbarnspedagogiken utbildas.

– Kvaliteten på verksamheten och behöriga lärare ska tryggas både inom förskoleundervisningen och inom småbarnspedagogiken. Man ska också beakta stödtjänster, säger OAJ:s specialsakkunniga Auli Setälä.

Försöket med tvåårig förskoleundervisning fortsätter till våren 2024. Information om effekterna fås efter att försöket har avslutats 2025.

– OAJ anser att en tvåårig förskoleundervisning är en viktig åtgärd för att stär-

ka jämlikheten i utbildningen. Vi stödjer att en tvåårig förskoleundervisning främjas under den kommande regeringsperioden med stöd av de resultat som försöket ger, betonar Auli Setälä.

Flera ettagluttare

än väntat i Mariehamn

30 fler barn än väntat skall enligt Ålandstidningen inleda sin skolgång på åk 1 i Mariehamn på hösten. Mariehamns bildningschef Mikael Rosbäck förklarar det högre antalet ettor i Mariehamn med dels inflyttning, dels de barn som kommit från Ukraina. Inom andra kommuner är antalet det väntade. Det ser också ut som om Sottunga grundskola skall öppna igen efter att ha varit stängd under flera års tid. En elev har nämligen anmält sig till åk 1 från och med hösten.

Antalet födda barn på Åland verkar inte minska. År 2021 föddes 293 barn på Åland, vilket i stort sett är samma antal som tio år tidigare, noterar Ålandstidningen.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110