kolla in höjdpunkterna från åkerbos instagram 2020
vi går in i fastetid - att fasta och att gå på diet är olika saker
församlingsguiden nr 1 2021
innehåll 3
Året som gick - höjdpunkter från instagram
4
Kan man ta emot Jesus på en AM-radio? - ledare av Ulf Hjertman
6
Fastlagen och fastan
7
Nu får vaktmästarna nya lokaler Kyrkoval 2021 - ställ upp som kandidat
14
Så styrs Svenska kyrkan
15
Vad handlar valet om?
15
Medlem eller inte - gör det någon skillnad?
16
5 sätt vi gör skillnad för kvinnor under pandemin - ACT Svenska kyrkan
18
N VA
EN M ÄR
K
T
S
12
Luthers ord i tryckta böcker -reformationen sprids med rekordfart Trycksak 3041 0298
församlingsguiden delas ut som oadresserad samhällsinformation till alla postnummer inom Åkerbo församling. församlingsexpeditionen finns i Linghem, drygt en mil öster om Linköpings centrum, söder om Roxen. I församlingen finns tre församlingsgårdar, en i Linghem, en i Tallboda och en i Ekängen. Här finns även tio landsortskyrkor att besöka. ansvarig utgivare Ulf Hjertman redaktör och formgivare Klara Grundström omslagsfoto Alex Lauzon / Unsplash tryck Larsson offsettryck AB miljö Församlingsguiden är Svanenmärkt och märkt med EU-blomman 2 | Församlingsguiden 1 2021 distributionnrPostNord nästa nummer 11 maj
kontakta åkerbo församling adress: Svaltingvägen 1, 585 64 Linghem växel: 013-23 66 50 Mån-tors 10.00-12.00 och 13.00-15.00. Fre 10.00-12.00. akerbo.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/akerbo facebook.com/akerboforsamling @svenskakyrkanakerbo
Hela Svenska kyrkan stickar, och lägger sedan ut varma halsdukar till allmänheten att ta med hem, en kall morgon i januari.
Inställda verksamheter på grund av risk för smitta. Sara packar pysselpåsar till familjer i Åkerbo församling.
Här har det packats småpåsar och skrivits julkort för fullt! När vi inte ses får man tänka utanför (present)boxen.
Varje fredag gör vaktmästarna lite extra fint på kyrkogårdarna inför helgen.
Extrainsatt TV-gudstjänst i SVT sändes från Askeby kyrka, med biskop Martin Modéus.
Kaffe och tårta med Åkerbo personals turnerande sångensembel på besök.
Äntligen konfirmation! Fyra gudstjänster blev det, med gott om avstånd mellan familjerna.
Ann-Marie och Maritha anordnar sopplunch i Örtomta församlingshem. Här lagas kroppkakor, då brukar det alltid komma extra många lunchgäster.
Öppet för bön och ljuständning i flera kyrkor 1 söndagen i advent. I Askeby kyrka hann vi med att sjunga Hosianna tre gånger, Bereden väg två gånger, och så några adventspsalmer. Med flera meters avstånd såklart, och aldrig fler än åtta personer.
Kan man ta emot Jesus på en AM-radio? illus tratio n: K
lara Grundström
Mina föräldrar hade varit på sin första utlandsresa. De hade varit i Spanien. Detta var under slutet av 60-talet, och jag hade fått en radio efter deras hemkomst. Nu befann jag mig sittandes på pakethållaren på min kompis Tomas cykel, en ljusblå Crescent. Jag hade min nyöppnade present i knät och rattade på det stora vredet på sidan av radioapparaten för att förtvivlat försöka få in någon kanal som spelade popmusik. Men allt som kom ur högtalaren var brus, ett språk jag inte förstod och så ibland klassisk musik. Det var långfredag minns jag, och jag har aldrig glömt just denna av alla långfredagar jag upplevt och varit med om.
4 | Församlingsguiden nr 1 2021
Allt var stängt och få människor och bilar var i rörelse, inte ens Jackes kiosk hade öppet. Inget godis denna dag, men ändå en förhoppning om att något fantastiskt kunde ske. En radio, en radio som jag skulle spela popmusik på. Tyvärr infann sig aldrig någon direkt popmusik vare sig denna dag eller andra dagar att lyssna till. Men för några korta stunder hände det att när jag placerade antennen i rätt läge, tror jag, att jag kunde få in radio Luxemburg och i bruset urskilja "We're Radio Luxembourg; The Legend Is Back with The Best In Classic Rock!" Men oftast var det mest brus och språk som jag inte förstod, språk från en okänd plats någonstans i världen.
Långfredagen är en av dagarna i den period som vi i kyrkan kallar för fastetiden - en tid som måste speglas i ett sammanhang för att betyda någonting. Vi lever i ett virrvarr av information och ett överflöd av allt, för den som har råd. Ett sammanhang där jag tänker att det faktiskt har betydelse vad jag gör under livets dagar. Att en semla som äts på fettisdagen, och inte före denna dag, faktiskt kan ha betydelse för mig. Fastetiden handlar om att avstå något för att kunna se saker tydligare. Att kunna bringa klarhet i det snabbt brusande livet som obönhörligen pågår utan någon stoppknapp - i våra liv, i våra tv-och radioapparater, i våra sociala medier och så vidare.
Fastan är mellan dig och Gud, dig och ditt samvete. För Gud finns där mitt i ditt brusande liv, vardag som helgdag, och sänder ständigt - på alla frekvenser. Önskar dig Guds rika välsignelse.
a ra
Gr u
n
I år kommer jag att ha Carneval, som betyder farväl till köttet, på egen hand. Jag kommer att avstå från delar av det som jag ser som en självklarthet, varje dag. Inte för att jag måste, utan för att jag kan. Allt för att ha fokus på berättelsen om Jesus, som gått före mig på livets stigar. Det viktiga är inte hur du m trö ds fastar eller vad du avstår från, utan varför du gör det. tion : Kl
Idag har jag massor av möjligheter att lyssna på vilken musik jag vill. Jag har både vinylskivor och CD-skivor. Hemma i vardagsrummet står högtalare i vilka jag kan strömma hur mycket musik som helst, och välja från en oändlig mängd av radiostationer oavsett bandbredd eller sändningstid. Jag kan välja precis allt - men alla dessa val gör mig inte ett dugg mer lycklig än den gången då bruset skingrades och jag äntligen en kort stund kunde höra Radio Luxemburg.
Jag åker inte på pakethållare längre, men återkommer ofta till några få musikfavoriter. Nu är ljudet klart och tydlig. Där finns inget brus och jag behöver inte leta efter mottagning eller rikta någon antenn åt rätt håll. Ändå har berättelsen om den nya radion en viktig plats i den tid som var och som skulle komma i mitt liv. Vi kan tänka att fasta eller fastetiden har så många olika betydelser. Allt beroende på vad målet är. Kanske bestämmer man sig för att vissa dagar avstå från vissa saker, med tanken att det får mig att må bra. Den kristna fastans avsikt är att fokusera. Inte så mycket på mig själv, utan på min relation med Gud. Att under en period, genom att ta bort lite av bruset runt omkring, lyssna efter Gud i mitt liv.
illustra
Fastan har diskuterats som något hälsosamt för människan, ända sedan Hippokrates dagar. Han levde för 2 500 år sedan. Idag finns det många som lyfter fram fastans fördelar. Metoder som 5:2 till exempel, vilkas namn syftar på antalet dagar att leva som vanligt, och dagar att avstå från något. Man har sett, och ser att det i periodisk fasta finns någonting hälsosamt. Någon säger att vi blir smartare, att vårt intellekt skärps. Att vi blir mer närvarande av att fasta. Andra talar om klimatfasta och grön fasta - att satsa på en hållbar livsstil och att avstå från sådant i våra liv som har negativ påverkan på omvärlden. Att fasta har blivit en trend skulle man kunna säga.
Församlingsguiden nr 1 2021 | 5
foto: Alex Giacomini
Fastlagen
Fastan
Fastlagen är tre festdagar innan fastan börjar. Förr var det ett sätt att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan. Fastlagen avslutas på fettisdagen då många firar genom att äta en fastlagsbulle eller semla.
Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron.
(svenskakyrkan.se/fastan/fastlagen)
Under fastlagen är det fest Det som vi i dag kallar för fastlagssöndagen, var den dag då Jesus och lärjungarna påbörjade vandringen mot Jerusalem och därför är temat på fastlagssöndagen ”Kärlekens väg”. Under de tre dagar som kallas fastlagen har det traditionellt varit stort fokus på mat och fest, som ett sätt att förbereda sig på fastan och njuta av allt som man kommer att sakna under fastan.
6 | Församlingsguiden nr 1 2021
För dig som vill be hemma. Du kan koppla din digitala bön till en av våra kyrkor om du vill!
(svenskakyrkan.se/fastan)
Årets största fastetid är före påsk Årets största fasta i kristendomen börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Varje söndag bryts fastan. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Under en fasta avstår du från något
Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan Fettisdagen är den dag då vi av tradition lika gärna vara att avstå från tv-tittande, äter en semla eller en fastlagsbulle. Förr godis, alkohol, kött, eller något annat. var det här sista chansen att äta upp sig En kristen fasta kan också handla om att inför fastan som börjar dagen efter, på avstå från något för att spara pengar. askonsdagen. Traditionen att äta semlor Pengarna kan sedan gå till någon som på fettisdagen är fortfarande stark och behöver dem bättre än du gör. många passar fortfarande på att äta en Fastan inleds alltid på en onsdag, men semla eller två under denna dag. inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds. Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Fettisdagen
www.be.svenskakyrkan.se
Fastans färger är blå eller lila Under fastan före påsk är färgerna i kyrkan blå eller lila. Det syns till exempel på prästens kläder och på altaret. Den lila eller blå färgen står för fasta och bot, det vill säga att ångra sig och erkänna sina fel, få Guds förlåtelse och gottgöra de fel vi gjort.
Flera fastedagar i kristendomen Fastan före påsk är den största fastan. Men det finns flera olika fastedagar inom kristendomen. I en del kristna traditioner fastar man på onsdagar och fredagar. Advent är en annan fastetid.
ASKONSDAGEN INLEDER FASTAN
Fastan börjar på askonsdagen och i många kyrkor firas askonsdagsmässa som är en gudstjänst med nattvard. År 2021 firas askonsdagen den 17 februari.
- När jag var här första gången så stod toalettstolen i duchen här inne, berättar Kenneth för Maria när han visar oss vaktmästarnas nya personalutrymmen. Han tillägger också att även om inte allt är klart än, så är han nöjd med arbetslagets nya lokaler.
"Nya lokaler ger stora möjligheter för vår verksamhet!" Per Johansson, kyrkogårds- och fastighetschef
För några år sedan tog kyrkofullmäktige beslutet att sälja några av församlingens lokaler som tidigare använts av vaktmästarna. Även om alla fastigheter ännu inte har sålts så är det bra att planera för framtiden. Därmed påbörjades processen att centralisera verksamheten för församlingens vaktmästare. Läs mer på nästa uppslag... Församlingsguiden nr 1 2021 | 7
Det är lätt att imponeras av ytorna, men det blir snart tydligt att det stora betonggolvet kommer att fyllas av redskap, maskiner och ett och annat blomfrö under våren. Det är som att den halvtomma lokalen får illustrera det gamla välkända uttrycket "lugnet före stormen".
"Det är en stor vinst det här med att vi kan laga och fixa saker själva nu..."
8 | Församlingsguiden nr 1 2021
Precis när vi hälsar på så är det lite rörigt. Men det går tydligt att se potentialen med den stora nya lokalen som församlingen hyr i Linghem. Här finns personalutrymmen som kök och duschrum, och en stor lokal för förvaring av maskiner och utrustning. Men också service av maskiner och redskap, till exempel den katafalk* som ligger med botten upp bredvid oss. *En katafalk är en ställning, eller vagn som en likkista står på. Du kan se den på den övre, större bilden, där den ligger på sned för att kunna repareras undertill.
- Det är en stor vinst det här med att vi kan laga och fixa saker själva nu, som vi tidigare gett till någon annan för att få ordnat, säger Kenneth Karlsson som är vaktmästare i församlingen, när han visar oss runt i lokalerna. I den stora lokalen hittas saker som tidigare stått i olika förråd, utspridda över församlingen.
Per Johansson, kyrkogårdsoch fastighetschef, är mycket nöjd med att äntligen kunna samla både personal och utrustning på samma plats på ett naturligt sätt.
- Allt det som lagrats ute i församlingen samlas nu på samma plats. Då blir det enklare att ha koll på inventeringen, men också att samordna arbetet, förklarar Per Johansson som är kyrkogårds- och fastighetschef i Åkerbo församling. - Vi kan köpa in bättre och anpassade redskap som kan hjälpa oss genomföra reparations och underhållsarbete på våra kyrkogårdar, eftersom det nu finns en naturlig plats att förvara dem på, berättar han.
Per fortsätter förklara att det inte bara är arbetsredskapen som samordnas enklare utan också personalen. - De här lokalerna har inte riktigt allt vi behöver, det saknas en del personalutrymmen tyvärr, men flera av oss kommer ju att komma hit dagligen så det blir enklare att genomföra många arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment får man inte göra själv, av arbetsmiljöskäl, och ju mer arbetslaget sammanstrålar, desto enklare blir det att gå samman och genomföra sådant.
Han ler och tillägger att logistiken kommer underlättas ytterligare eftersom det under våren dyker upp fem nya skåpbilar, fyra eldrivna och en miljödiesel, som kommer att utgå från lokalen i Linghem. - Med dem kommer vi att kunna transportera redskap och förflytta oss mycket enklare runt om i församlingen framöver! text och foto: Klara Grundström Församlingsguiden nr 1 2021 | 9
bild: Juliette Pita
Världsböndagen 5 mars 2021 ”Bygg på en stadig grund” Fler än 1000 språk används under världsböndagen som firas första fredagen i mars varje år. Bönedagen börjar i gryningen i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Temat för böndagen ”Bygg på en stadig grund!” är hämtad från Matt 7:24-27 och handlar om att leva vist och vikten att bygga livet på en hållbar grund som kommer att bestå i livets olika prövningar. Be där du är, besök en kyrka eller gå in på:
www.be.svenskakyrkan.se Du kan koppla din digitala bön till en av våra kyrkor om du vill!
Vi fördjupar oss tillsammans i bibelns texter inför kommande söndag. Detta sker på digital väg en gång i veckan. För mer information och anmälan: skicka e-post till Stefan Alström stefan.alstrom@svenskakyrkan.se
Vad är inställt och inte?
Eftersom risk fortfarande finns att vi smittar varandra så är några verksamheter inställda, och andra sker digitalt. Du hittar all information på svenskakyrkan.se/akerbo Du kan även ringa till oss 013-23 66 50 eller ladda ner appen Kyrkguiden, den finns där appar finns. 10 | Församlingsguiden nr 1 2021
Jourhavande präst Jourhavande präst är en del av Svenska kyrkans själavårdserbjudande. Prästen har absolut tystnadsplikt och varken brev eller chattar sparas. Allt försvinner efter avslut. Ingen kan heller lyssna på vad som sägs i telefon.
www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast Kanalen telefoni nås via 112. Fråga efter jourhavande präst. Jourhavande präst är gratis och öppen för alla, troende såväl som icketroende, medlem såväl som ickemedlem.
Enskilda samtal Enskilt samtal är för alla som bor eller vistas i vår församling. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du som kommer till oss behöver varken vara troende eller medlem i Svenska kyrkan. Samtalen kan handla om allt mellan himmel och jord. Några kommer för att prata om tro eller tvivel, men det är lika vanligt att man vill prata om relationer, eller behöver praktisk hjälp och stöttning under en svår period av livet. Du som önskar samtala med en präst eller diakon ring till oss 013-23 66 59 Mer information om enskilda samtal finns på svenskakyrkan.se/akerbo/nagon-att-tala-med
Tikva – en rörelse av hopp Tikva är ett ord från hebreiskan som betyder hopp - förhoppning, att hoppas och tro. Men det är också en form av träning! För den som vill bygga upp sin styrka och smidighet på ett skonsamt och lugnt sätt är Tikva en bra tränings- och avslappningsmetod. Träningen har fokus på muskelstretch, balans, smidighet och andning. De som deltar är med utifrån sin egen förmåga, vem som helst kan vara med, oavsett tidigare erfarenheter. Vid intresse, besök svenskakyrkan.se/akerbo/tikva
PSST! Vi sänder live på Instagram @tikvastunder, måndagar 19.00 Evelina Ronestjärna, pedagog
Allt som händer i Svenska kyrkan, oavsett var du befinner dig Perfekt när du är på roadtrip eller kyrkturné!
Karin Perers, kyrkomötets ordförande, anser att Svenska kyrkan behöver förtroendevalda som representerar vanliga kyrkotillhöriga med många olika erfarenheter. – Är du ovan vid sammanträden? Det kan vi lära ut!
"Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är då vi kan bilda goda lag tillsammans." Karin Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrkovalet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga.
Lust att dela med sig Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det: Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn! De viktigaste uppgifterna för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet.
DU SOM ÄR ENGAGERAD I SVENSKA KYRKAN KAN STÄLLA UPP SOM KANDIDAT I KYRKOVALET. SKULLE DU BLI INVALD FÅR DU VARA MED OCH BESTÄMMA VAD KYRKAN SKA SATSA SINA PENGAR PÅ.
Budgeten är ett sätt att prioritera Direkt efter kyrkovalet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara mycket konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musiklivet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat? Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin.
– Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig! Skulle det inte finnas någon nomineringsgrupp som passar dig går det också att bilda en ny grupp. Då behöver ni vara ett antal människor som har samma vision och ni behöver stödpersoner för att kunna registrera en ny grupp.
Församlingsrådet är ett sätt att engagera sig
Karin tipsar också om församlingsråden. Diskutera vad församlingen vill Att vara med i ett sådant råd är också ett sätt att engagera sig. Ofta har flera Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingar gått samman i ett gemenförsamlingsinstruktion. I den formuleras samt pastorat. I så fall ska det finnas vad församlingen vill och åt vilket håll församlingsråd i varje församling. Vilka den ska utvecklas. Det är ett gemensamt som ska vara med i råden bestäms inte i arbete i församlingen att ta fram den. kyrkovalet utan efteråt. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om – Det är föreskrivet att det ska vara församlingsöppna möten dit alla är välkomna att instruktionen. vara med och föreslå vilka som ska vara När du vill engagera dig ska du börja med i församlingsråden. Kyrkofullmäkmed att ta reda på vilka nomineringstige väljer sedan vilka som ska ingå i grupper som tidigare ställt upp i kyrförsamlingsråden, säger Karin Perers. kovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna Kyrkan gav en hemhörighet dig hemma i. Karin Perers kommer från en bondgård Kyrkopolitiker ska ställa frågan i Dalarna där kyrkan var en självklar del av livet. Hennes eget engagemang som Karin tycker att de som redan är aktiva förtroendevald startade när hon som i kyrkopolitiken har ett ansvar att fråga mycket ung kom till Stockholm och dem som hittills inte är engagerade om Sofia församling på Södermalm. Hennes de vill ställa upp. Själv gick hon som allra första uppdrag var att delta i arbetet ung kyrkopolitiker till en kyrkokör med med församlingsbladet. många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomineringsgrupp. – Kontakten med kyrkan gav mig en hemhörighet i storstaden, säger hon. Efteråt var det två körmedlemmar som tackade ja.
Läs mer om att ställa upp i kyrkovalet www.svenskakyrkan.se/stall-upp
Du som vill bli kandidat i kyrkovalet måste: 1. vara medlem i Svenska kyrkan. 2. vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan. 3. fylla 18 år senast på valdagen. 4. vara kyrkobokförd i det område valet gäller.
Liten ordlista: FÖRTROENDEVALD – den som är vald till något uppdrag i Svenska kyrkan, i kyrkovalet, i församlingsrådet eller på annat sätt, exempelvis som kyrkvärd.
KANDIDAT – den som ställer upp som valbar i kyrkovalet. Kandidaternas namn står på nomineringsgruppens valsedlar. I kyrkovalet går det att sätta kryss för ett, två eller tre namn.
NOMINERINGSGRUPP – kyrkovalets motsvarighet till partier. En del grupper finns bara i en viss församling, andra ställer upp även på stiftsnivå och i valet till kyrkomötet.
TEXT: Maria Sandell (2020-04-20) FOTO: Margnus Aronson / IKON
Församlingsguiden nr 1 2021 | 13
www.svenskakyrkan.se/organisation www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/om-kyrkovalet/det-har-rostar-du-pa
Så styrs Svenska kyrkan Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka som styrs av folkvalda kyrkopolitiker tillsammans med biskopar, präster och diakoner. Här kan du läsa mer om hur Svenska kyrkan organiseras och hur beslut fattas.
Var med och påverka beslut Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det innebär att du som medlem kan vara med och demokratiskt påverka beslut i kyrkan, både på lokal och nationell nivå. Antingen genom att engagera dig eller genom att rösta i kyrkovalet. Eller båda! I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer. Du som är medlem i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer: Kyrkofullmäktige, Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.
Kyrkofullmäktige, lokalt Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling. Församlingen består av boende inom församlingens geografiska område, men det är endast du som är medlem i Svenska kyrkan som kan rösta fram församlingens representanter till kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig och styr församlingens arbete. För varje församling finns ett kyrkoråd eller ett församlingsråd som utses av kyrkofullmäktige och fungerar som församlingens styrelse. Varje församling har också en kyrkoherde: en präst med ansvar för ledning, samordning och tillsyn. Dessutom har varje församling en församlingsinstruktion som är ett dokument som berättar om vad församlingen är och vill vara, och beskriver det område där församlingen verkar.
Val till stiftet, regionalt Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. Det kan handla om att ge råd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor eller textilier och konst.
Förutom de förtroendevalda kyrkopolitikerna har biskopar, präster och diakoner rätt att fatta beslut i vissa frågor. De är kyrkliga ledare och har speciella utbildningar för sina uppdrag. Deras ansvar är att Svenska kyrkans lära följs, medan de förtroendevalda ansvarar för att demokratin upprätthålls.
Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig.
Kyrkofullmäktige utser ett kyrkoråd. De fungerar som församlingens styrelse.
Församlingen har också en kyrkoherde (en präst med särskilt ansvar för ledning) samt en församlingsinstruktion, som informerar och beskriver vad församlingen vill göra.
Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning.
Val till kyrkomötet, nationellt Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan. Kyrkomötet behandlar också praktiska frågor, om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken till exempel. 14 | Församlingsguiden nr 1 2021
Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ och består av 251 folkvalda ledamöter.
www.svenskakyrkan.se/kyrkoval/om-kyrkovalet
Vad handlar valet om? År 2000 skildes Svenska kyrkan från svenska staten. Sedan dess ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.
Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund, men också en demokratisk organisation. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras. Mer information om hur och var du röstar och övergripande information om nomineringsgrupper och kandidater i valet kommer i nästa nummer av församlingsguiden.
Medlem eller inte, gör det någon skillnad? Ja! Det är helt avgörande för Svenska kyrkan att det finns medlemmar i som stöttar verksamheten, både genom att rösta i kyrkovalet och genom att betala medlemsavgift. Nästan alla som lever i Sverige kommer någon gång i sitt liv i kontakt med Svenska kyrkan. Det kan vara när livet känns som bräckligast eller absolut bäst – och allt däremellan. Oavsett när, ska mötet med Svenska kyrkan lyfta, stärka och ge hopp. Kyrkan är en plats att vara stolt över. Du som är medlem gör detta möjligt! Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en medlemsavgift, också kallad kyrkoavgift. Kyrkoavgiften beslutas av kyrkofullmäktige i den lokala församlingen och finansierar församlingens verksamheter. En liten del av kyrkoavgiften går till stiftet och den nationella nivån i Svenska kyrkan, som har i uppdrag att främja och stödja den lokala nivån. Genom att betala kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer kyrkans öppna förskola där små barn och deras föräldrar kan mötas, gemenskapsträffar för äldre, arbete för människor i utsatta situationer, ett rikt musikliv med körer och musiker och underhållet av våra kyrkobyggnader. Du stödjer även en kyrka som vill förmedla hopp till den som drabbas av sorg och smärta, vara med och uttrycka den glädje man känner över att ha fått barn eller funnit en partner, samt en kyrka som tillsammans med andra goda krafter vill vara med och bygga ett så bra och tryggt samhälle som möjligt.
I kyrkovalet röstar du om: •Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.
•Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser.
•Hur kyrkan ska arbeta – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.
text av
Cecilia Hage
publicerad
blogg.svenskakyrkan.se/act 22 september 2020
5 sätt vi gör skillnad för kvinnor under pandemin I kriser drabbas kvinnor och flickor ofta hårdast. Skadliga strukturer riskerar att förvärras medan våldet i hemmen ökar. Därför krävs extra fokus på att värna kvinnors rättigheter just nu. Sedan utbrottet av Covid-19 har Act Svenska kyrkan tillsammans med våra partner i ACT alliansen jobbat över hela världen för att minska effekterna av pandemin. Inte alla länder har drabbats hårt av sjukdomen ännu, men restriktioner som lockdowns och stängda gränser har ökat fattigdomen och osäkerheten på många platser. Precis som i alla typer av kriser är det de redan utsatta som drabbas hårdast. Flickor och kvinnor lider ofta redan av skadliga familjenormer, ojämnliket och en ökad risk för våld. Pandemin förvärrar dessa redan svåra situationer. Här är fem exempel på hur vi tillsammans med partner arbetar för kvinnor under pandemin:
#1 Med mobiltelefoner Långa perioder av karantän, arbetslöshet och osäkerhet i samhället leder till ökat våld i hemmet. Samtidigt har möjligheterna att söka hjälp minskat. På många platser i världen har våra partner ställt om till att sprida information via internet och mobiltelefoner om hur drabbade kan söka hjälp. I Colombia har det skapats en app som hjälper våldsutsatta kvinnor att kontakta vänner och
släktingar för hjälp, i Libanon bedrevs under lockdown en kampanj där numret till en hjälplinje hänges på banderoller ut genom fönster och i Indien har det bildats grupper som tillsammans sprider information via mobilvideos och rapporterar till myndigheterna och lokala organisationer vilka personer som är i behov av stöd.
#2 Med säkra boenden När möjligheterna till försörjning försvunnit för många familjer ökar också risken att flickor och kvinnor blir bortgifta mot sin vilja. Miriam var bara 16 år när hon blev bortlovad mot att mannen skulle ge kor och getter till hennes familj. När hon vägrade misshandlades hon. För att undkomma våldet och giftermålet flydde hon hemifrån mitt i natten och kom i kontakt med vår partnerorganisation som gav henne kläder, mat, stöd och hjälp att hitta en säkrare plats att bo på. Tillsammans anmälde de också Miriams föräldrar till myndigheterna i Sydsudan. Du kan läsa mer om Miriam här. Även i Sydafrika och Costa Rica finns säkra boenden hos vår partner för de kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.
#4 Med sexualkunskap och mödravård
#3 Med mat På grund av patriarkala och skadliga normer som säger att kvinnor och flickor har ett lägre värde än män och pojkar så löper de större risk att bli undernärda. På grund av karantän, stängda gränser och inkomstbortfall är det just nu många familjer runt om i världen som går hungriga. Många av våra partner är kyrkor och precis som i Sverige har både frivilliga och anställda delat ut mat och hjälpt till att handla till personer som inte kan ta sig ut själva eller sitter i karantän. Bland annat på Filippinerna, Haiti, i Indien och Irak har våra partner ställt om sitt arbete för att minska hungern hos lokala familjer. På det sättet minskar risken för att flickor och kvinnor får stå över att äta när maten är knapp.
Den Lutherska kyrkan i Tanzania har sett en dramatisk ökning i både tonårsgraviditeter och mödradödlighet på sina kliniker sedan pandemin startade. Rädsla för att bli smittad av viruset på klinikerna eller för att ringa till t.ex. en ungdomsmottagning medans familjen är i samma rum kan vara anledningen att fler inte söker vård eller rådgivning i tid. Flera länder, kyrkor och internationella organisationer vill inte stötta insatser som rör sexuell hälsa och mödravård då det är ett tabubelagt ämne, och Act Svenska kyrkans stöd är därför extremt viktigt för många av våra partner som jobbar med detta. Uppsökande verksamhet, som t.ex. de Mentormammaprojekt som vi stödjer ibland annat Sydafrika, Eswatini och Egypten, gör också att utsatta kvinnor får vård och stöd i tid.
#5 Med volontärer På många platser råder fortfarande olika typer av reseförbud och restriktioner kring hur människor får röra sig. Personer som redan innan var extra begränsade, till exempel flyktingar som bor i läger eller människor långt ute på landsbygden, isoleras nu ännu mer. Därför är det så viktigt att vi samarbetar med de lokala partner som själva är delar i lokalsamhället. De är ju redan på plats! I många flyktingläger har vi i flera år jobbat med att utbilda och stärka volontärer som nu tagit över verksamheten när inga utomstående tillåts komma in i lägren. Till exempel i Zaatari i Jordanien där flyktingarna själva organiserar sig för att sprida information om viruset, eller i Myanmar där kvinnor startat sygrupper för att sy skyddskläder och tillverka masker för användning i lägret.
Dessa exempel är såklart bara en bråkdel av allt arbete som görs av våra partner runt om i världen. Det pågår året om, oavsett pandemier eller andra kriser. Vill du veta mer och stödja det livsviktiga arbetet? Besök: svenskakyrkan.se/act
Församlingsguiden nr 1 2021 | 17
Luthers ord i tryckta böcker – reformationen sprids med rekordfart i Europa Under hösten 2018 kom en bokkunnig historiker till församlingen på uppdrag av Linköpings stift. Stiftets uppdrag gentemot församlingarna är bland annat att stötta med expertkunskaper på olika områden. Martin Kjellgren, fil dr i historia tog sig an bokbeståndet under en knapp vecka. Ett projekt som pågått sedan 2017 och innefattar inventering av alla stiftets kyrkor och deras bokbestånd, det vill säga 224 kyrkor och tusentals böcker. En åtgärd för att bevara ett viktigt och stort kulturarv.
18 | Församlingsguiden nr 1 2021
Boken som här presenteras är alltså en postilla av Martin Luthers hand, tryckt år 1546. Den är en av tre böcker som Martin Kjellgren valt ut vid inventeringen som särskilt värdefulla i Åkerbos samlingar av äldre böcker. Den ingår därmed i stiftets konserveringsprogram 2021 och ska konserveras och göras i ordning på stiftets bekostnad. Postilla är ett samlingsnamn för utläggningar om en text (post illa verba textus = efter dessa textens ord), i det här fallet bibeltexter. Luthers vilja att reformera den katolska kyrkan handlade mycket om att betrakta och tolka bibelns ord på ett annat sätt.
1521 började Luthers ge exempel på hur predikningar kunde och borde vara uppbyggda. 1528 började Olaus Petri översätta Luthers postillor till svenska. På 1600-talet uppkom begreppet Homiletik – läran om predikan eller konsten att predika, för att kategoriserades denna typ av böcker inom teologi. Denna postilla är tryckt i Basel av Johannes Herwagen d ä och sedan inbunden i skinnband 1554. Den ljusa inpräglade pärmen har bårder med bibliska scener: Abraham offrar Isak, Jesu dop, korsfästelsescen med bokbindarsignatur (HC) och en uppståndelsescen som är ovanlig: Kristus trampar döden under sina fötter. Fyra bilder som kan sammanfatta kristen tro. Här finns också ett pärmexlibris med den ursprungliga ägarens begynnelsebokstäver HE A M, och datering 1554.
Vem som sedan ägt boken och hur den kommit i församlingens ägo kan man till viss del följa genom de anteckningar som gjorts på försättsbladen. Här står bland annat: ”Thena book hafwer den Hederliga och gudfruchtiga matrona Hustru Maria Arfwids dotter gifuit hijt til Kyrkian til ett testamente effter sin s. man wärdige och vällärde Herr Hans Nilsson Kruk, fordom kyrkioherde här i församlingen i Lillkyrka” Martin Kjellgren noterar: ”Sällsynt utgåva av Martin Luthers predikningar; titeln finns ej i LIBRIS; bokbindaren och beställaren okända; Johannes Nicolai Kruuk (d. 1654), kh i Lillkyrka 51, gift med Maria Arvidsdotter.” Det betyder att från och med år 1654 har den funnits i Lillkyrka och i församlingens ägo. Text och foto: Maria Bergendahl Längst ner på försättssidan står det textat ”Är Lillkyrka tilhörig.”
Läs mer på hemsidan: svenskakyrkan.se/akerbo/kolla-kulturarvet
Stefan Alström, präst, 013-25 38 83 Michael Augustson, musiker, 013-21 79 93 Emma Björkman, pedagog, 013-25 38 82 Mia Brunberg Ulriksson, musiker, 013-23 66 67, mia.c.ulriksson@svenskakyrkan.se Yvonne Davidsson, pedagog, 013-25 38 87 Katja Ekman, präst, 013-25 38 85 David Erlingborn, husfar, 013-21 79 03 Maria Klingberg, rektor och pedagog, 013-25 38 86 Jennifer Lantz Herstek, präst, 013-25 38 80
Elisabeth Hellsten, musiker, 013-25 38 84 Göran Helmersson, präst, 013-23 66 66 Lotta Kassman, värdinna i Bankekinds församlingsgård, 0762-096453 Branca Kokic, värdinna i S:t Martin, 013-21 79 92 Anders Krantz, musiker, 013-25 38 88 Sofia Liljedahl, musiker 013-23 66 60 Evelina Ronestjärna, pedagog, 013-219674 Sara Ringborg, pedagog 013-23 66 51 Elin Rundh Dapo, präst 013-23 66 58
Elisabeth Tegnevik, diakon, 013-23 66 53 Ulla Windolf, värdinna i Linghems församlingsgård, 013-21 79 01 Per Åkerström, medarb. diakoni, 013- 25 38 81 Mailadress till anställda är med ett undantag: namn.efternamn@svenskakyrkan.se Kontaktuppgifter till övriga anställda: www.svenskakyrkan.se/akerbo/kontakta-oss
Församlingsguiden nr 1 2021 | 19
Vi lever alla under samma himmel. Vi har samma rättigheter, men verkligheten ser olika ut. Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!
Swisha din gåva till 123 589 40 27
