13 Studenternas press ger lärarna stress

Studenternas press ger lärarna stress Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.

Negativ stress är ett ökande problem bland många idag. Det tar enkelt över och kan leda till utbrändhet och depressioner. Det är inget nytt under solen och många studenter kämpar redan med det. Men något som går obemärkt förbi är att stress smittar av sig och det är fler än studenterna som påverkas. Stressade studenter lägger press på lärare som i sin tur blir mer stressade. Utbildningen blir försämrad och studenterna får svårare att klara studierna. Det bildar en okontrollerbar cykel som sprider sig som en löpeld. Vare sig studenterna eller lärarna är de som viftar den vita flaggan först så är det hög tid att upplysa om problemet. Och det är lärarna som behöver uppmärksammas först.

Arbetsförhållandena för den lärande arbetsgruppen har länge varit en omtalad och öm punkt. Högre krav och stramare förutsättningar har lett till pressade förhållanden med ohållbara stressnivåer. Vanligtvis är det grundskolan och gymnasiet som är på tapeten för de mest utsatta, men även på högre utbildningssäten har pressen ökat på de som ska lägga grunden för tusentals studenter runt om i Sverige. Ökad efterfrågan på tillgänglighet, stramare tidsramar, osäkra anställningar och utpekande arbetsförhållanden är bara några av de faktorer som ligger till grund för lärares bristande arbetsmiljö på högskolorna.

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation med över 21 000 medlemmar. SULF har publicerat ett flertal rapporter som påpekar problem med den alltmer påtagliga miljön som är vardag för många anställda inom skolväsendet. I rapporten ”Det akademiska skruvstädet - Om IT-stress och all annan press” från 2019, presenterar SULF en kvalitativ studie som gjorts där en fjärdedel av deras medlemmar deltagit. Resultatet av studien speglar en stressad miljö med höga krav och ständigt ökande förväntningar, och två tredjedelar av de svarande känner sig stressade av sitt arbete. Ett av de största problemen rapporten påvisar är den växande efter-frågan på konstant tillgänglighet. När läraren eller examinatorn svarar på dina mail sent på fredagskvällen eller på söndagsförmiddagen skänker du säkerligen inte en extra tanke till de konstiga arbetstiderna. Varför skulle du det? Studenterna styr ju inte hur lärarna planerar sin arbetstid. Snarare blir du troligen nöjd över att du fått ett svar och tänker inte mer på det. Däremot om du inte får ett snabbt svar börjar missnöjet gro. ” Älskar mitt jobb, men arbetsbördan är hemsk - SULF-medlem

Ett flertal svarande från SULF-rapporten uppger att det finns en förväntan om att man alltid ska vara tillgänglig, både från kollegor och studenter. Studenter har dock ofta högre krav än kollegor på att det ska gå fort och är inte rädda för ge kritik till lärare de upplever som långsamma. De drar sig heller inte för att direkt mejla studierektorn och klaga på ett uteblivet svar, något som säkerligen leder till mer påtryckningar på läraren. De förväntningar studenterna har anses i flera fall vara orealistiska då de innebär att läraren ska ge svar direkt, oavsett tid på dygnet eller veckodag. Samtidigt gnäller studenterna över att de behöver skriva en tenta på en lördag eller ha en kvällslabb på en fredag. Kanske är det hög tid för studenterna att rannsaka sig själva?

Det som lagt grunden till den ökande kravet på att alltid vara kontaktbar är tillgängligheten och tidspressen. I dagens samhälle är vi vana vid att kunna söka upp svaret på vår fråga på bara någon minut. Allt vi kan tänkas undra över finns tillgängligt på internet bara några knapptryck bort. Den digitala utvecklingen har dessutom skapat en arbetsplats som nästan alltid är portabel. Det går att svara på mail hemifrån och rapportera in betygen när man är hos svärmor på söndagslunch. Så länge du har en internetuppkoppling går det att arbeta. Det gör det även svårt att bara stämpla ut i slutet av dagen och släppa allt. Även fast många arbetsgivare självklart uppmanar sina anställda att sköta alla arbetsuppgifter på arbetstid så visar rapporten från SULF att många känner att det sällan finns tid till att slutföra alla uppgifter under den avsedda arbetstiden.

stress Studenternas press ger lärarna stress

Visserligen så är inte alla snurriga och trötta lärare drabbade av stress och utbrändhet. En del saknar helt enkelt intresset att föreläsa. Det går inte att komma ifrån. De som har en forskningsanställning vid universitet behöver ibland föreläsa eller vara delaktiga i specifika kurser som är inom deras ämneskategori. Men de är alltså i grunden forskare och har sällan stor vilja att lära ut. Även fast det är mer förståeligt att dessa har ett bristande engagemang mot studenterna, så påverkar det lätt den generella uppfattningen om alla lärare som både forskar och undervisar, även fast det finns de som bara vill studenternas allra bästa. Många av de lärare som också forskar tvingas göra detta utanför ordinarie arbetstid just för att undervisningen och framförallt byråkratin tar så mycket tid. Detta trots att de ska ha tid avsatt till sin forskning.

De här problemen finns inte på alla högskolor och utsträckningen varierar säkerligen. På LiU finns det dock en trend som visar att många lärare lever under negativ stress. Enligt en medarbetarundersökning som publicerades 2017 finns det flera problem relaterade till stress bland institutionerna vid Linköpings universitet. Bland annat så är det endast en tredjedel av de svarande som upplever att de sällan blir påverkade negativt av arbetsrelaterad stress. Inte nog med det så har även balansen mellan arbete och privatliv försämrats sedan den tidigare undersökningen från 2015. Lärarna får allt svårare att lämna jobbet på jobbet.

Undersökningen visar också att 6%, eller 141 personer, av de anställda på LiU dagligen haft fysiska eller psykiska hälsoproblem som haft samband med arbetet. Sammantaget är det närmare 40% av de anställda på LiU som någon gång per månad eller oftare upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete. Av de som bett om hjälp från universitet med sina problem uppger 54% att de är nöjda med hjälpen de fått. Vad studenterna kan göra för att minska lärarnas stress är begränsat, det är ofta nog med att de har en egen stress att hantera. Däremot så behövs det en förändring för den lärarkår vars vardag speglas av stress och illamående. Visserligen ligger den förändringen delvis på en högre nivå än inom universitets ramar, då det här är ett problem som rotar sig i ekonomiska nedskärningar och budgetförändringar på statlig nivå. Men bara för det går inte universitet med ryggen fri. Att nästan hälften av de som bett om hjälp med sina hälsoproblem är missnöjda med hjälpen de fått av universitet är inget att stoltsera med. Det finns alltså fortfarande en hel del möjliga förbättringar för universitet när det kommer till att ta hand om de lärare som lägger grunden för så många studenter.

Men det finns ändå några saker vi studenter kan tänka på. Till att börja med är det viktigt att visa respekt för någon annans tid. Förvänta dig inte att du får svar direkt och undvik att maila på helgerna. Även om du inte menar något illa så är det lätt att det fortfarande blir en stressande faktor. Likaså är det viktigt att ha förståelse. Om en inlämning inte blir rättad direkt eller att en föreläsning ställs in, så finns det högst sannolikt en anledning till det. Studenters handlingar har märkbar påverkan på lärares hälsa och vilja att lära ut. Det är hög tid att även studenterna förstår det, så att vi alla kan få en så bra arbetsmiljö som möjligt.