Studenternas press Text: Erik Tilly, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.
Negativ stress är ett ökande problem bland många idag. Det tar enkelt över och kan leda till utbrändhet och depressioner. Det är inget nytt under solen och många studenter kämpar redan med det. Men något som går obemärkt förbi är att stress smittar av sig och det är fler än studenterna som påverkas. Stressade studenter lägger press på lärare som i sin tur blir mer stressade. Utbildningen blir försämrad och studenterna får svårare att klara studierna. Det bildar en okontrollerbar cykel som sprider sig som en löpeld. Vare sig studenterna eller lärarna är de som viftar den vita flaggan först så är det hög tid att upplysa om problemet. Och det är lärarna som behöver uppmärksammas först. Arbetsförhållandena för den lärande arbetsgruppen har länge varit en omtalad och öm punkt. Högre krav och stramare förutsättningar har lett till pressade förhållanden med ohållbara stressnivåer. Vanligtvis är det grundskolan och gymnasiet som är på tapeten för de mest utsatta, men även på högre utbildningssäten har pressen ökat på de som ska lägga grunden för tusentals studenter runt om i Sverige. Ökad efterfrågan på tillgänglighet, stramare tidsramar, osäkra anställningar och utpekande arbetsförhållanden är bara några av de faktorer som ligger till grund för lärares bristande arbetsmiljö på högskolorna. Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation med över 21 000 medlemmar. SULF har publicerat ett flertal rapporter som påpekar problem med den alltmer påtagliga miljön som är vardag för många anställda inom skolväsendet. I rapporten ”Det akademiska skruvstädet - Om IT-stress och all annan press” från 2019, presenterar SULF en kvalitativ studie som gjorts där en fjärdedel av deras medlemmar deltagit. Resultatet av studien speglar en stressad miljö med höga krav och ständigt ökande förväntningar, och två tred-
jedelar av de svarande känner sig stressade av sitt arbete. Ett av de största problemen rapporten påvisar är den växande efter-frågan på konstant tillgänglighet. När läraren eller examinatorn svarar på dina mail sent på fredagskvällen eller på söndagsförmiddagen skänker du säkerligen inte en extra tanke till de konstiga arbetstiderna. Varför skulle du det? Studenterna styr ju inte hur lärarna planerar sin arbetstid. Snarare blir du troligen nöjd över att du fått ett svar och tänker inte mer på det. Däremot om du inte får ett snabbt svar börjar missnöjet gro.
”
Älskar mitt jobb, men arbetsbördan är hemsk - SULF-medlem
Ett flertal svarande från SULF-rapporten uppger att det finns en förväntan om att man alltid ska vara tillgänglig, både från kollegor och studenter. Studenter har dock ofta högre krav än kollegor på att det ska gå fort och är inte rädda för ge kritik till lärare de upplever som långsamma. De drar sig heller inte för att direkt mejla studierektorn och klaga på ett uteblivet svar, något som säkerligen leder till mer påtryckningar på läraren. De förväntningar studenterna har anses i flera fall vara orealistiska då de innebär att läraren ska ge svar direkt, oavsett tid på dygnet eller veckodag. Samtidigt gnäller studenterna över att de behöver skriva en tenta på en lördag eller ha en kvällslabb på en fredag. Kanske är det hög tid för studenterna att rannsaka sig själva? Det som lagt grunden till den ökande kravet på att alltid vara kontaktbar är tillgängligheten och tidspressen. I dagens samhälle är vi vana vid att kunna söka upp svaret på vår fråga på bara någon minut. Allt vi kan tänkas undra över finns tillgängligt på internet bara några knapptryck bort. Den digitala utvecklingen har dessutom skapat en arbetsplats som nästan alltid är portabel. Det går att svara på mail hemifrån och rapportera in betygen när man är hos svärmor på söndagslunch. Så länge du har en internetuppkoppling går det att arbeta. Det gör det även svårt att bara stämpla ut i slutet av dagen och släppa allt. Även fast många arbetsgivare självklart uppmanar sina anställda att sköta alla arbetsuppgifter på arbetstid så visar rapporten från SULF att många känner att det sällan finns tid till att slutföra alla uppgifter under den avsedda arbetstiden.
