3 minute read
Nya kostrekommenda tioner för äldre
Nya kostrekommendationer för äldre främjar livskvaliteten och förebygger undernäring
I slutet av mars utkom Statens näringsdelegation och Institutet för hälsa och välfärd med nya kostrekommendationer för äldre. De nya rekommendationerna ersätter de gamla från år 2010 och har uppdaterats för att bättre möta dagens behov.
Advertisement
De nya kostrekommendationerna går under namnet ”Vireyttä seniorivuosiin”. I första hand är de avsedda för anställda inom äldreomsorgen som ansvarar för måltider och kostbehandling för äldre. Men även för seniorer och närståendevårdare erbjuder rekommendationerna värdefull information om kostvanor och hur man kan se över dem. Stor vikt läggs vid det sociala välbefinnandet och de gemensamma måltiderna.
Näringsbehoven kan se olika ut beroende på i vilket skede av livet vi befinner oss och hur det står till med vår hälsa. För seniorer med ett gott allmäntillstånd rekommenderar man en kost som främjar hälsan och välmåendet. I praktiken innebär det att maten ska vara rik på bär, grönsaker, frukt och fullkornssädesslag. Man förespråkar också mjuka fetter framom hårda, därtill ett måttligt intag av salt och lite tillsatt socker. Dessutom rekommenderar man ett dagligt intag av 20 mikrogram D-vitamin för personer över 75 år.
NÄRINGSTÄT MAT Alla vill vi vara vid god hälsa när vi blir äldre. Huvudsyftet med de nya näringsrekommendationerna är att med kostens hjälp förbättra och upprätthålla hälsan hos befolkningen. Genom att känna till hur man tillreder näringstät mat kan man bibehålla en god näringsstatus, som är viktig för funktionsförmågan och livskvaliteten. Men alltid är det inte brist på kunskap som är orsaken till att man inte äter som man borde. Krafter
Text Emilia Nord, projektledare för Matlust! Foto Maja-Stina Andersson
na kanske inte räcker till för matlagning, eller så vill man inte äta ensam. På sikt kan det leda till undernäring, speciellt hos ensamboende äldre personer.
De nya näringsrekommendationerna betonar vikten av att äta tillsammans med andra och lyfter fram de positiva effekterna av gemensamma måltider. När äldre personer får möjlighet att äta tillsammans njuter de mer av maten och deras motivation ökar för att äta hälsosamt och mångsidigt. Att äta utanför hemmet har dessutom en positiv inverkan på den äldres funktionsförmåga. Många som deltar i klubb- eller dagverksamhet beskriver det som dagens höjdpunkt då de får träffa andra i samma ålder och får matsällskap.
Tack vare den snabba teknologiutvecklingen är det numera möjligt att äta tillsammans på distans. I de nya rekommendationerna lyfter man fram möjligheten till gemensamma måltider via videoförbindelse och förespråkar detta ifall det inte går att ordna fysiska möten.
OLIKA AKTÖRER Tredje sektorns och kommunernas betydelse för kosthälsan uppmärksammas också i de nya rekommendationerna. En av de verksamhetsidéer som presenteras uppmuntrar till att ordna ”välmåendeoch hälsogranskningsevenemang” för personer i pensionsåldern. Förslagsvis kunde kommuner och föreningar under evenemangen presentera det som står till buds för personer i pensionsåldern, såsom matlagningskurser och frivilligverksamhet. Man uppmuntrar även olika aktörer att med stöd av hemvården ordna lokal klubbverksamhet eller möjlighet till matsällskap.
Inom ramen för Marthaförbundets nya projekt Matlust! har man tagit fasta på behovet av att erbjuda seniorer social samvaro, dels genom matlagning med andra, dels genom gemensamma måltider. Projektet pågår under tiden 2020–2022 och förverkligas som ett pilotprojekt i kommunerna Korsholm och Pedersöre. Verksamheten utvidgas senare till att omfatta även andra delar av landet.
Publikationen ”Vireyttä seniorivuosiin” finns i sin helhet på www.julkari.fi/handle/10024/139415. En svenskspråkig version utkommer senare i år.
Läs mer om Marthaförbundets projekt Matlust! på martha.fi.
Visste du att ...?
FRÅGA: Vilken är skillnaden mellan näringsrekommendationer och kostrekommendationer?
SVAR: Kostrekommendationer är näringsrekommendationerna översatta till mat. Vår föda består av olika näringsämnen som ingår i maten i form av vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater. I kostrekommendationerna beskriver man det som vi bör äta för att vi ska få i oss den mängd näringsämnensom rekommenderas i näringsrekommendationerna. Då man utarbetar kostrekommendationer tar man också hänsyn till befolkningens matvanor och till matkulturen överlag.