Lätt och fräsch sommarmat för hela familjen

Kvällarna är ljusa, solen värmer och det lyser härligt ljusgrönt i alla träd och buskar. Hela världen exploderar av grönska och vi känner ett sug efter krispiga grönsaker och somriga efterrätter. Sommaren är här!

Text och foto Nathalie Aurén

Under sommarmånaderna vill vi gärna äta gott och njuta av livets sköna stunder. Ingen vill ändå tillbringa för mycket tid framför spisen, så maten får gärna vara snabb och enkel att tillreda.

Gamla säkra kort går alltid hem, men ibland är det uppfriskande att uppdatera dem med nya potentiella storfavoriter i sommarköket.

Här får du tips på enkla och fräscha sommarrecept gjorda på inhemska råvaror i säsong. Alla recept är vegetariska och glutenfria, och kan även vid behöv göras mjölkfria. Vill du tillsätta animaliskt protein i salladen eller i omeletten, går det enkelt att göra.

Potatissalladen med salladsost samt sparris och en örtvinägrett är mättande och smakrik. Den passar bra som tillbehör till grillad eller rökt fisk, eller tillsammans med spenatomeletten som toppas med gräslök och fetaost.

Hemmagjorda glasspinnar med hallon och blåbär blir den perfekta efterrätten för hela familjen. Till eftermiddagskaffet smakar saftiga rabarber- och jordgubbsmuffins underbart.

SOMRIG POTATISSALLAD

(4 portioner) 500 g potatis 500 g sparris 150 g salladsost (t.ex. inhemsk mozzarella, grillost eller halloumi) 80 g babyspenat (1 påse) 1–2 stjälkar vårlök 150 g körsbärstomater smör att steka sparrisen i 1/2 tsk salt 1 krm svartpeppar Örtvinägrett: • 3 msk vitvinsvinäger • 3 msk rapsolja • 3 msk citronsaft • 1 msk flytande honung • 2 msk finhackad färsk persilja • 2 msk finhackad färsk basilika • 1/2 tsk salt • 1/2 krm svartpeppar

Så gör du: 1. Tvätta eller skala potatisarna och koka tills de är mjuka. I en annan kastrull, koka sparrisen i saltat vatten i cirka 5–6 minuter. 2. Gör örtvinägretten genom att röra ihop alla ingredienserna i en skål. Smaka av med salt och peppar. 3. Skär salladsosten i bitar och stek i en torr stekpanna tills den är gyllenbrun. Du kan även grilla osten. 4. Skölj och hacka babyspenaten och vårlöken. Skölj och halvera körsbärstomaterna.

Den somriga potatis- och sparrissalladen passar perfekt som lunchmat när värmen smyger sig på.

5. Skär den kokta sparrisen i bitar och stek den i smör i några minuter. Salta och peppra. 6. Skär potatisarna i bitar och lägg i en skål. Blanda med 2/3 av örtvinägretten samt hackad spenat, vårlök och smörstekt sparris. Rör om väl och smaka av med salt och peppar. 7. Lägg potatis- och sparrissalladen i en salladsskål och toppa med körsbärstomater och ost. Häll över resten av örtvinägretten. Servera som tillbehör till exempelvis grillad eller rökt fisk.

OMELETT MED FETAOST, SPENAT & GRÄSLÖK (4 portioner) 6 ägg 1/2 dl grädde (eller havregrädde) 1 1/2 tsk salt 1/2 tsk svartpeppar 1/2 tsk chilipulver 40 g färsk babyspenat 1 dl finhackad gräslök 150 g fetaost (vegansk fetaost för mjölkfritt) smör eller olja att steka i

Så gör du: 1. Vispa ihop ägg, grädde och kryddor i en skål. 2. Skölj och hacka babyspenat, finhacka gräslöken. Rör ner i omelettsmeten. 3. Värm en stekpanna med smör eller olja och häll i omelettsmeten. 4. Smula fetaosten och strö den över omeletten i stekpannan. 5. Stek på medelhög värme i 15–20 minuter. Servera med en sallad.

Får vi fresta med en grön spenatomelett?

Passa på att göra något gott av säsongens första rabarber och jordgubbar!

RABARBER- & JORDGUBBSMUFFINS (10 glutenfria muffins) • • • • • • • • • • 150 g rabarber 2 msk honung 3 dl glutenfria havregryn 2 dl havremjöl 2 tsk bakpulver 1 krm salt 1 tsk kardemumma 3 ägg 1/2 dl björksocker (eller vanligt socker) 100 g smör (margarin eller kokosolja för mjölkfritt) 250 g färska eller frysta jordgubbar färska jordgubbar till dekoration

Så gör du: 1. Värm ugnen till 175 grader (varmluftsugn). Skala och skär rabarbern i små bitar. Lägg i en kastrull tillsammans med honung och låt mjukna över medelhög värme.

Mosa de mjuka rabarberbitarna med en gaffel. Låt svalna. 2. Smält smöret. Blanda havregryn, havremjöl, bakpulver, salt och kardemumma i en skål. 3. Vispa ihop ägg och björksocker i en annan skål. Skär jordgubbarna i små bitar. 4. Rör ihop rabarbermoset med äggsmeten. Häll över i skålen med mjölblandningen och rör om. Häll till sist i smöret och jordgubbarna och blanda om väl. 5. Fördela smeten i stora muffinsformar med hjälp av en sked. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter. 6. Låt svalna en aning före servering.

Dekorera med färska jordgubbar.

TIPS! Muffinsen kan även serveras med en klick vaniljglass eller vispgrädde.

Svalkande glasspinnar fixar du enkelt i sommarköket.

GLASSPINNAR MED HALLON & BLÅBÄR (10 glassar) 500 g naturell grekisk yoghurt (eller grekisk havregurt för mjölkfritt) 3 msk flytande honung 1 1/2 dl färska eller tinade hallon 1 dl frysta blåbär

Så gör du: 1. Rör ihop grekisk yoghurt och honung i en skål. 2. Mosa de färska eller tinade hallonen med en gaffel och rör försiktigt ner i yoghurten tillsammans med de frysta blåbären. Ju mindre du rör om, desto ojämnare färg får glassen. 3. Smaka av och tillsätt mera honung vid behov. Häll smeten i glassformar och ställ i frysen i minst fyra timmar.

Om fröer och livsviktiga utmaningar

Att mätta jordens befolkning har aldrig varit så svårt som i dag. Folkmängden ökar samtidigt som odlingsbara marker minskar i takt med att klimatet förändras. Extrem torka, skyfall och stigande havsvatten som gör odlingsjordar obrukbara är några av utmaningarna.

Ett av FN:s viktigaste mål är att avskaffa hunger och undernäring till 2030, men utvecklingen går bakåt. Tre år i rad har hungern ökat och i fjol uppskattades de hungerdrabbade i världen till 850 miljoner.

En stor del av lösningen sägs ligga hos världens fröer. Dock har hundratusentals sorter av ärta, böna och vete redan utrotats, och enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, hotas ytterligare uppemot en miljon växt- och djurarter av utrotning.

Om 30 år beräknas världens befolkning ha stigit till 9,7 miljarder. Det kräver att matproducenterna odlar mer mat på mindre areal och med högre näringsinnehåll. Att ta vara på, värna om och utveckla våra fröer är en livsviktig gärning.

OMFATTANDE ARBETE I tre års tid har journalisten Anna Liljemalm och fotografen Erik Abel arbetat med sin reportagebok Frö – på jakt efter framtidens mat, ett massivt projekt med åtskilliga infallsvinklar gällande världens fröer.

I tio informativa kapitel, illustrerade av femtiotalet bilder, tar de oss med på resor och besök till odlare, företag och organisationer runt om i Sverige och världen.

Vi träffar medlemmar i den ideella och ständigt växande fröföreningen Sesam, vars syfte är att sprida och bevara gamla sorter. Tack vare Sesam har hundratals svenska kulturväxter kunnat räddas genom åren, då medlemmarna fröodlar

Text Cia Hemming

Liljemalm, Anna, Abel, Erik (foto): Frö – på jakt efter framtidens mat. Natur & Kultur 2020, 206 s. ISBN: 9789127166271

och föreningen bedriver en organiserad uppförökning samt förfogar över en kontrollerad fröbank.

Och på Runåbergs fröer jobbar företagarparet som odlar många av sina 700 sorters fröer själva, de håller också kurser i fröodling. När EU år 1997 förbjöd försäljning av sorter som inte registrerats på unionens officiella sortlista, skänkte de resolut bort alla sina frön. Varför slänga bort värdefulla fröer och allt arbete de lagt ner på dem?

VIKTEN AV VILDA GRÖDOR Till Svalbard åker bokmakarna för att bekanta sig med det globala frövalvet som är ett slags bankfack med syfte att bevara prover och ta säkerhetskopior av världens viktigaste jordbruksgrödor.

Här har ett 80-tal av världens omkring 1 650 frölager valt att deponera fröer som förvaras i säkra valv 135 meter in i Platåberget. Temperaturen är minus 18 grader, och om kylaggregaten mot förmodan skulle gå sönder skulle permafrosten hålla fröerna kalla.

I Nepal – ett av de länder som har störst biologisk mångfald – ansluter sig paret till ett internationellt forskarlag som letar vildris i djungeln. I landet finns fyra olika arter vildris som dock är svåra att hitta.

I tusentals år har odlade grödors vilda släktingar utvecklat värdefulla egenskaper som de moderna saknar. Genom att korsa vilda grödor med odlade kan man föra över värdefulla egenskaper, exempelvis sjukdomsresistens. Men sådant tar tid, ibland upp till trettio år.

FATALA FÖRÄNDRINGAR Omkring 80 procent av Kenyas befolkning är självhushållande bönder. Anna Liljemalm och Erik Abel besöker några änkor som drabbats hårt av extremväder. När regnen uteblir rasslar grödorna torra, majsen som skördas räcker sällan till och många tvingas söka sig till flyktingläger eller slumområden.

Hybridfrön ger större skördar på mindre ytor. Kanske kan det vara en lösning för kenyanerna? Eller är det ens rätt väg att gå, då användningen av dem riskerar minska den biologiska mångfalden?

Att berätta om fröer är mångfacetterat. Berättelserna i boken handlar om historia, klimat, politik, fröfysiologi, växtförädling och utveckling.

Anna Liljemalm kan konsten att göra det faktarika lättläst, begripligt och intressant. När hon reser och skriver använder hon sig av alla sina sinnen. Texten porlar fram, språket lever, detaljer glimmar till.

Det här är en berättelse om global matsäkerhet, skriver hon. Om biologisk mångfald. Men det är också en kärlekshistoria. En hyllning till fröerna som i alla år mättat jordens befolkning.