Att rensa i röran hemma kan väcka starka känslor

Har du svårt att komma i gång med att rensa upp och organisera ditt hem? Ida Haapamäki har tidigare varit en riktig saksamlare, men under senare år har hon börjat förespråka minimalism. Bättre ordning ger mer lugn, säger hon. Här guidar hon dig genom upprensningen hemma.

Text Ida Haapamäki, Mikaela Groop

Det kan kännas väldigt motigt och som en enorm uppgift då du spanar in din överfyllda lägenhet, men ofta är det känslosvallet som tynger oss mer än själva mängden fysiska föremål, säger Ida Haapamäki.

I skrivande stund tillbringar många tid hemma på grund av coronapandemin. Fotbollsträningar, språkkurser och biokvällar har bytts ut mot promenader och soffmys. Våra hem är inte längre platser där vi landar och sover ut efter en bråd vecka fylld med program, i dag är vi hemma mest hela tiden. För många kan detta kännas som en välsignelse, för andra kan undantagstiden orsaka mer stress än vanligt.

Foto Joanna Lindén-Montes

LÄTTARE OCH SNABBARE – I och med den stora omställning som har skett under de senaste veckorna känner jag tacksamhet över det arbete jag har gjort under åren. Det gör att jag anpassar mig lättare och snabbare till överraskande situationer, säger Ida Haapamäki som har gjort mycket för att förenkla, underlätta och optimera sitt liv. – Det har jag gjort genom att rensa, organisera, städa och återvinna, och förstås genom att spara och värdesätta det jag verkligen får nytta och glädje av. Jag är övertygad om att bättre ordning i en trivsam hemmamiljö ger oss mer lugn och gör oss mer resilienta.

Varför är det ofta så svårt att starta upp ett röjningsprojekt? Projektet att ”städa bort allt onödigt som bara stressar mig” tycks aldrig riktigt ta fart?

– Kanske är det inte är brist på tid som är boven i dramat? Själv har jag märkt att många behöver personligt stöd och mycket förståelse under processen, inte enbart allmängiltiga tips som egentligen inte passar någon.

TUNG PROCESS Från att ha varit en riktig saksamlare i många år har Haapamäki i snart fyra år talat för att minska mängden saker hemma. – Att börja gå igenom det bråte som du haft i många år, kan vara väldigt tungt. Där finns många minnen, såväl goda som dåliga. Minnen från tidigare förhållanden, babykläder, gåvor av en bortgången vän, din mors, fars eller kanske barns hela världsliga egendom. Det är lätt att säga att det bara är fråga om saker, men de minnen som väcks till liv gör dem levande igen.

Enligt Haapamäki strandar många röjningsprojekt redan från början, eftersom man inte inser hur emotionellt tungt det kan vara. Vi är så vana vid att förtränga allt som väcker obehagliga känslor att vi hellre lämnar vinden orörd i tiotals år i stället för att ta itu med städningen, en sak i taget. – Det kan kännas väldigt motigt och som ett enormt uppdrag då du tar en titt på det överfyllda garaget eller lägenheten, men jag tror att det ofta är känslosvallet som tynger oss mer än högen med prylar. Vi överraskas av att det är den mentala bördan som är den tyngsta delen av projektet. Därför koncentrerar jag mig på att förbereda människor på det mentala arbete som en ordentlig uppröjning för med sig. Särskilt i början kan det vara tryggare och roligare att börja städningen tillsammans med

Vem?

IDA HAAPAMÄKI

Ålder: 33 år.

Familj: Mamma, pappa, syster med sambo och bror med sambo och barn.

Född och uppvuxen: I Tjöck, Kristinestad. Bor: Mest i Helsingfors, men är ofta i Tjöck eller på stugan i Kristinestad. Gör: Arbetar som projektkoordinator på Marthaförbundet. Hobbyer: Att simma, vinterbada, äta ute, gå på bio och museer samt att bygga på sin hemgjorda husbil.

Motto: You cannot change the people around you, but you can change the people around you. Bästa boktipsen: Konsten att städa av Marie Kondo, Döstädning – ingen sorglig historia av Margareta Magnusson samt Paulina Draganjas böcker om förvaring: Förvara smart, Organisera och förvara smart hemma och Flytta smart. Bästa filmtipset: Minimalism – a documentary about the important things (finns på Netflix).

en god vän eller någon annan som kan ge dig sitt stöd.

INGA UNIVERSALKNEP Haapamäki har inga exakta tio i topptips som skulle passa för alla. Hon säger att det blir lättare ju längre städprojektet framskrider, och att det finns olika sätt att komma i gång, bland annat kan man försiktigt pröva sig fram. – Litet i taget kan du träna din ”rensningsmuskel” och uppnå goda resultat i form av en enklare och smidigare vardag samt ett trivsammare hem.

Det lättaste sättet att hålla ordning i hemmet är att ha färre saker. Det låter kanske trist, och är särskilt viktigt ju sämre vi är på att hålla ordning och att lägga tillbaka sakerna på deras rätta platser.

– Jag hoppas vi under pandemin börjar uppskatta allt det som vi annars tar för givet. Kanske börjar vi se allt mer kritiskt på shopping som ett tidsfördriv och i stället lär oss uppskatta och vårda de prylar som vi redan har, säger Ida Haapamäki, projektkoordinator på Marthaförbundet.

– Dessa tre tips är de enda som jag kan säga att gäller för alla. Sedan är det helt upp till var och en att välja vilka saker hen behöver, vad hen verkligen har nytta av och stor nyttan är. Efter det blir det mera komplicerat.

BEHOV ELLER HABEGÄR? Enligt Haapamäki har vi individuella behov som förändras under livets gång, beroende på var vi bor, vad vi arbetar med, storleken på familjen och vad vi gör på fritiden. Därför är det viktigt att ifrågasätta våra ägodelar, vanor samt att skilja mellan habegär och behov. – I Åbo kunde jag inte tänka mig att leva utan bil, bussarna gick alltför sällan, tyckte jag, och jag föredrar spårtrafik. Bilen var lika med frihet för mig, även om jag inte använde den dagligen. Men då jag flyttade till Helsingfors kändes bilen som en börda. Jag sålde den och var utan bil för första gången sedan jag fick körkort. Jag äger heller ingen kaffekokare, eftersom jag inte dricker kaffe, jag har en melittatratt för mina gäster, det räcker. Jag har

Jag är övertygad om att bättre ordning i en trivsam hemmamiljö ger oss mer lugn och gör oss mer resilienta.

ingen tv, soffa, kappsäck eller surfplatta. Har ingenting emot dessa, men jag använder inte dem dagligen, så jag har valt att avstå eller låna vid behov. Bekväma soffor är underbart, men jag har lovat mig själv att bara ha ägodelar som är små nog att kunna flyttas med en personbil.

TÄNK CIRKULÄRT Vad behöver du i ditt liv? Det är bara du själv som vet det, säger Haapamäki. Lär dig känn dina behov och satsa på dem, tänk smart och köp hållbara produkter som har lång livstid och ett återförsäljningsvärde. Tänk också cirkulärt, om du bara donerar till loppmarknader och inte köper något nytt, fungerar inte återvinningen. Satsa på det du använder dagligen, såsom din säng, skor, kläder och dylikt. Tänk på priset, billigt är sällan hållbart eller etiskt tillverkat. Och köp inte tanken på att ”dessa tio plagg ska varje kvinna äga”, de kanske inte alls funkar i ditt liv, ta reda på vad som fungerar bäst för dig. – Skam och skuldkänslor inspirerar ingen längre, vi behöver alla vara motiverade för att hålla i gång. Jag sparar pengar eftersom jag inte köper lika många prylar längre och städningen går i ett huj. Jag hittar mina prylar lättare och har mer tid över för att umgås med nära och kära. Vad motiverar dig? – Ibland kallar jag mig för minimalist, men föredrar ordet ”optimalist”, det vill säga, en person som har lagom många saker som just hen behöver. Jag tycker verkligen om fina föremål, särskilt gamla, välgjorda och hållbara sådana, och jag förespråkar inte att vi ska ha det så sparsmakat att det upplevs som tråkigt eller sterilt. Om dina prylar ger dig glädje, finns det ingen orsak att avstå från dem bara för sakens skull. Men i dag upplever många att överflödet av prylar och konsumtionshetsen är betungande, och då måste någonting göras åt det, säger Ida Haapamäki.

Så fixar du storstädningen

Börja i liten skala och var medveten om att det tar längre tid än du planerat. Börjar du stort, kanske du får en enorm inspiration då du ser ett tydligt resultat, eller så blir det på hälft och du blir besviken och orkar inte fortsätta. Känn dig själv och dina resurser.

Lyssna inte för noggrant på andra. Du vet vad du behöver och vad som ger dig glädje. Det är dina saker, du får göra vad du vill med dem.

Tänk på framtiden. Tanken är att du ska ha glädje av dina saker och lämna färre grejer för dina efterlevande att gå igenom.

Släpp taget om kan-vara-bra-attha-grejer. Visst, du kanske saknar någon pryl som du har avstått ifrån, men de tiotals andra är du bara glad att få slippa. Hur lätt kan du ersätta prylen, om du mot förmodan behöver den? Kan du låna den? Behöver du ha flera exemplar av samma pryl eller räcker det med en? Hur ofta har du använt den hittills?

Försök att njuta av städprocessen, återupplev gamla minnen och njut av nostalgitrippen. Kom ihåg att minnena inte bor i föremålet, även om minnet triggas av det. Vill du släppa taget men tvekar, ta ett foto på föremålet, så kommer du åt minnena genom att titta på bilden.

Utmana dig själv! Pröva på att avstå från något under en tid för att se hur det påverkar dig, till exempel smink, internet, rinnande vatten, en stor garderob, bostad och andra mer eller mindre viktiga saker för kortare eller längre tider. Efter experimentet, eller när som helst, kan du återinföra dessa saker i ditt liv, och då uppskattar du dem oftast mycket mer.

Ett förvaringstips är att förvara extratäcken, -filtar och -kuddar inuti prydnadskuddar. De flesta har dynor på sängen eller i soffan, så varför inte ge dem en dubbel funktion?

Tänk inte på att du ”gör dig av med saker”, tänk i stället att du ska ha nytta och glädje av de föremål som blir kvar.

Nej, du kan inte tvinga din mamma, sambo, farfar eller vän att börja rensa, men du kan föregå med gott exempel och visa vilka fördelar man får av att ha en mer hanterbar mängd grejer.

Njut av dina saker, de är till för att användas. Sätt på dig dina fina kläder och ät från det vackra porslinet.