Gott te ger guldkant i vardagen

Tesommelieren Annika Knekt-Ahtinen framhäver teets avkopplande verkan. Hon har fått sin utbildning i Pu’er som anses vara teets födelseort och följer gärna den kinesiska Gong fu-teceremonin när hon dricker te – en ceremoni som samtidigt är en umgängesform.

Text Maria Svanström Foto Annika Knekt-Ahtinen, Renco Verhoef

När Annika Knekt-Ahtinen som 18-åring märkte att kaffe, som serverades till både vardags och fest, inte passade henne blev hon intresserad av att ta reda på vilka tesorter det fanns i butikerna. I början fick hon åka till Stockholm för att få tillgång till ett mångsidigt tesortiment. Det behöver hon inte göra längre i och med att flera specialaffärer som säljer te under åren dykt upp i gatubilden också i hennes hemstad Helsingfors.

LEVANDE TEKULTUR De som importerar och föreläser om te är ändå fortfarande få. De kan räkna sig till pionjärerna inom området som skapar grund för en mer omfattande tekultur i Finland. Till dem hör också Knekt-Ahtinen som i oktober i fjol åkte till Pu’er i Kina för att utbilda sig till tesommelier – en sakkunnig inom tebranschen med kunskap om teodling, tebusiness, teproduktion, teceremonier, teets historia och tillredning av tedrycker. Till Knekt-Ahtinens utbildning hör också studier om teets betydelse inom diktning, målning och litteratur. – Det som jag framför allt vill föra fram är hur te lätt kan bidra med en guldkant i vardagen. För att skapa en stund av avkoppling behövs inte mer än en trevlig mugg och en tesort som man tycker om.

Knekt-Ahtinen börjar sin dag med att dricka svart te, darjeeling från Indien. Senare under dagen dricker hon oolong

Köper man kvalitetste från Kina står det på paketet från vilken plantage teet kommer och vad mästaren som gjort teet heter.

eller grönt te – också om kvällarna. – Vissa rekommenderar att man inte ska dricka te på kvällen, eftersom det innehåller uppiggande ämnen, men för mig passar det att dricka en kopp grönt te innan jag går och lägger mig.

Knekt-Ahtinen är noga med att det te hon dricker är av bra kvalitet. Det är en orsak till att hon inte är särskilt intresserad av smaksatta teer. – Fast används äkta varor, såsom äkta jasmin, bergamott eller mjölk i mjölkoolong kan slutresultatet bli riktigt bra. Det är de artificiella smakämnena som jag ställer mig kritisk till, eftersom de inte alla gånger är hälsosamma för vår kropp.

INTENSIVA TESTUDIER Pu’er är en ort i södra Kina nära gränsen till Vietnam, Laos och Burma. Utbildningen till tesommelier som Knekt-Ahtinen deltog i började med studier på egen hand och kulminerade i en intensiv studievecka i Pu’er. Där deltog teentusiaster från USA, Sydafrika, Ungern och Schweiz samt en ghanan bosatt i Dubai, en turk bosatt i Peking och en tysk som ursprungligen var från Sydkorea.

Temästaren Shana Zhang undervisar Annika Knekt-Ahtinen i den japanska teceremonins konster.

– Vi hade en jättebra sammanhållning och håller fortfarande kontakt via en Facebook-grupp där vi utbyter tips med varandra.

I Pu’er finns inte så mycket annat än teplantager. – Där finns inga butiker eller restauranger. Vi sov på ett hotell mitt ute i ingenting och hämtades därifrån till teskolan varje morgon. Där hade vi en egen kock som tillredde mat till oss.

Till kursprogrammet hörde att kvalitetsbestämma teer, pröva på att plocka te samt att brygga och servera te med olika metoder. Därtill fick kursdeltagarna lära sig hur te används inom den kinesiska läkekonsten. – Vi gick igenom hur de olika elementen jord, eld, vatten, trä och metall påverkar olika organ i kroppen och vilka tesorter som hör till de olika elementen. Det här är ändå något som jag inte föreläser om när jag talar om tekultur. Jag har inte kompetens till det, eftersom jag inte är läkare.

TRE HUVUDGRUPPER Upp till 99 procent av tesorterna kan indelas i tre huvudgrupper: grönt te, oolongte och svart te. Ibland klassificeras teerna ytterligare i vitt te, gult te och pu’er-te. Allt te kommer från en och samma planta, tebusken Camellia sinensis. Mate och rooibos är därmed enligt den korrekta definitionen inte te. – Vitt te består av de två översta bladen av växten. Gult te får man genom att torka bladen under en linneduk och svart te genom att man låter bladen oxidera helt. Grönt te oxideras inte och därför finns det mer nyttiga antioxidanter i det än i svart te. Oolong är te som har fått oxidera till mellan 10 och 70 procent. Det är på sätt och vis en blandning av grönt och svart te. Pu’erte, som fått sitt namn från Pu’er, känner man igen från att tebladen pressats till en kaka. – I dag pressas pu’er-te ofta maskinellt, men vi fick testa på att göra en pu’er-kaka på ett traditionellt sätt genom att lägga tebladen i en metallkon där de pressades med ångtryck. Kakan virades se-

Du ska välja just den tesort som du tycker bäst om. Är det den gula påsen, ska du välja den.

dan in i en linneduk som sattes under en sten som vi hoppade på i över en timme. Pu’er-te fermenteras och kan hålla upp till 20 år när grönt te vanligtvis hålls färskt i 1–2 år.

KVALITETSTE FRÅN KINA Kina är den största teproducenten i världen med Indien och Kenya som tvåa och trea. Medan det på kvalitetsteet från Kina på paketet står från vilken plantage teet kommer, och vad mästaren som plockat bladen och gjort teet heter, är teet från Kenya – alltid svart te – enligt Knekt-Ahtinen massproducerat och kommer från olika plantager.

Det bästa gröna teet anses komma från Japan. Där är massorna enligt Knekt-Ahtinen inte stora, men kvalitetskraven höga. Från Japan kommer olika sorter av grönt te, bland annat bancha, sencha, gyokuro och matcha.

Enligt Knekt-Ahtinen har kineserna svårt att förstå att man i Europa kan dricka te ur en stor mugg. – I den kinesiska Gong fu-teceremonin är färskheten central. Temästaren brygger teet i små mängder och det dricks ur små muggar.

Gong fu-ceremonin är en umgängesform och under den kan vatten skvätta lite hit och dit medan de som deltar i ceremonin samtalar. Det sker inte i de japanska teceremonierna. – I Japan talar man inte under teceremonin, och det finns strikta regler för hur det ska råda total balans och harmoni. Den som utför ceremonin arbetar hårt med att vatten inte ska skvätta, att teet ska tas fram på ett visst sätt och att duken ska vara rätt placerad.

SÖTT OCH SALT I den brittiska five o’clock-ceremonin sätts mycket socker och mjölk i teet, som serveras med salt och sött dopp på ett fat. Också det ryska och arabiska sättet att dricka te innebär mycket socker.

Knekt-Ahtinen dricker själv gärna te genom att följa den kinesiska Gong fu-teceremonin. För dem som vill börja bekanta sig med te ger hon ändå rådet att inte krångla till det för mycket. – Du ska välja just den tesort som du tycker bäst om. Är det den gula påsen, ska du välja den.

Det som hon ändå tycker att är bra för alla att veta är att man inte ska hälla för hett vatten på grönt te för då kan det bli bittert. – För grönt te ska vattnet inte vara mer än 80 grader. Och så ska man alltid använda färskt vatten när man kokar te och hälla bort det gamla från vattenkokaren.

CHAI-TE (2 portioner) 5 dl vatten 1 bit färsk eller torkad ingefära 1 kanelstång 10 kardemummakärnor 4 tsk svart te 2 dl varm mjölk

Så gör du: 1. Låt vatten och kryddor sjuda cirka 5 minuter i en kastrull med lock. 2. Tillsätt tebladen och låt dra i cirka 5 minuter. 3. Värm under tiden mjölken i en kastrull och vispa den till skum. 4. Sila teet och häll upp det i två glas. 5. Toppa med den skummade mjölken. Smaksätt med socker eller honung.

Vem?

ANNIKA KNEKT-AHTINEN

Ålder: 49 år. Familj: Tre barn, varav ett har flyttat hemifrån. Bor: På Degerö i Helsingfors. Hobbyer: Te, fotografering och böcker, ordförande för marthakretsen Havsfruarna på Degerö samt styrelsemedlem i Helsingfors svenska Marthaförening. Bästa tetipset: – Slå inte hetare än 80-gradigt vatten över grönt te.

Från tärande klimatångest till inspirerande klimatengagemang

Samma dag som FN i oktober 2018 släppte den klimatrapport som fastslog att de ansträngningar vi behöver göra för att nå 1,5-gradersmålet måste fördubblas, beslöt sig Emma Sundh, Johanna Nilsson och Maria Soxbo för att bilda nätverket Klimatklubben på sociala medier.

Sundh är journalist, stylist och författare, Nilsson föreläsare och expert på hållbart mode, medan Soxbo är journalist och föreläsare. Alla tre driver egna bloggar och kallar sig tidsenligt för influencers, dock med hållbarhet som gemensam röd tråd.

PRESS PÅ POLITIKER Klimatklubben lägger fokus på att omvandla klimatångest till inspirerande engagemang, medlemmarna får svar på sina frågor och delar med sig av hållbara tips. De peppas även till förändring genom uppmaningar som att sätta press på politiker och företag och att utöva konsumentmakt.

Redan under det första dygnet fick nätverket fler än tusen medlemmar, och ett par veckor efter det första inlägget kontaktades trion av bokförlaget Norstedts som önskade sig en bok om klimatengagemang. Ett knappt år senare kom boken Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft ut.

Text Cia Hemming

Nilsson, Johanna, Soxbo, Maria, Sundh, Emma: Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft. Norstedts 2019, 191 s. ISBN: 978-91-1-309767-1

Målsättningen med trions envetna engagemang är att inspirera oss till att göra vårt bästa för att överlämna ett hållbart samhälle och en välmående planet till kommande generation.

En inledande personlig krönika slussar in läsaren i varje kapitel av boken som behandlar teman som mat, boende, resor, kläder, jobb och barn. Informativ text avlöses av färgade faktarutor, varvas med utmaningar och förslag på hur vi kan utmana oss själva till att leva mera hållbart. Klimatforskare, psykologer, professorer och konsulter intervjuas i spridda skurar, i slutet av varje kapitel finns en övertygande sida med källhänvisningar.

ANGELÄGET BUDSKAP Budskapet är angeläget, ämnet seriöst och författarna behärskar sitt område. Men språket i boken och paketeringen av deras kunskap får lätt en ansträngd käckhet över sig. ”Hej klimatkompis!” hojtar de så fort jag lyfter på pärmen. Och när jag läser bokens första mening: ”Klimatforskarna har sagt sitt: vi måste ändra livsstil, annars jiddrar vi big time med framtida generationers chans till en hyfsad framtid”, känner jag hur det kommer att bli en strävsam färd att ta sig igenom tolv kapitel.

Greppet och bloggspråket når dåligt fram till mig som är medelålders, vilket är synd. Vi som var unga på 80-talet levde verkligen som om jordens resurser var oändliga och det är alltför enkelt att leva vidare enligt invanda mönster.

Essensen i boken är ändå det som bör lyftas fram. Valen vi gör är viktiga. Alla besitter vi makt. Och när vi ställer om ska vi fokusera på vad vi vinner och inte på vad vi försakar. Så sant som det är skrivet.

RÖSTA OCH VINN EN KOKBOK!

VAR MED OCH UTVECKLA

tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 5.8.2020. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok i nyutgåva.

I förra röstningsomgången fick artikeln Lilla fettguiden på sidan 16 i Martha nummer 2/2020 flest röster. Halssmycket som lottades ut i samma nummer vanns av Vivan Jåfs, Jakobstad, Gun Khattab, Bollsta, och Pernilla Ekman, Dalsbruk. Halssmycket kommer på posten – grattis!