HapTor 4/2017 by Mats

HapTor HapTor

Positiivinen paikallislehti

April • Huhtikuu 2017

Kalix

RAJATON JA POSITIIVINEN PAIKALLISLEHTI

Din leende lokaltidning

l Nagelförlängning l Manikyr l Pedikyr l Shellac Endast tidsbokningar

Nagelstudio

Perfect Nails

for modern life

AIGUL SADENOVA-OLLILA dipl. nagelterapeut Storgatan 82, GALLERIAN, Haparanda +358 451 320 112 • Tel. +46 768 137 624 Perfect Nails - for modern life

Vi köper guld och silver! På måndag den 30.1 öppnar vi butiken i Haparanda: Gamla Busstationen mellan Coop och Shell, Norra Esplanaden 4 Vi bjuder alla kunder fika mellan måndag den 30.1 och torsdag den 2.2

Våra öppetider är: Mån – Fre kl. 10-17 Lör kl. 10-14 Kom och låt oss värdera dina smycken gratis och förvandla de till pengar. Vi värderar även ostämplade föremål med flera års erfarenhet.

För dessa smycken betalade vi 2099:-

Pengarna betalas kontant eller med banköverföring . Det lönar sig att låta oss göra värderingen snarast, eftersom guldpriset är högt just nu och värderingen är gratis. I framtiden kommer vi även att sälja investeringsguld i lokalen.

Välkomna! Puhumme myös suomea!

www.jalonom.com/sv

tel. 0922-10180

HapTor

Din leende lokaltidning

En märklig värld

ivet är inte alltid rättvist. Nej det är det verkligen inte, många gånger känns det som att påminnelserna kommer för tätt, för nära och för fasansfullt hårt. Barn ska inte gasas till döds i Syrien eller dö i en bussolycka, människor ska inte fösas som boskapshjordar från plats till plats, ingen ska behöva svälta och vända på varje krona för att överleva och de som vill jobba ska få jobba. Terrorattacken i Stockholm i fredags skulle aldrig inträffat om världen varit helt god. Många gånger känns det som att vi glömmer en väsentlig del av att vara mänskliga, vi glömmer att ge varandra en ärlig chans. Att köra med en lastbil ge-

nom Stockholm med målet att köra över människor är vedervärdigt, obegripligt och oförlåtligt och lämnar sina offer utan valmöjlighet. Det enda som är begripligt i sammanhanget är att ljuset alltid måste segra över mörkret, godheten måste alltid vinna över ondskan. Vi får aldrig skrämmas till tystnad. Vi har en värld som är ond och god och vi skänker alla goda tankar till världen, den behöver det. Efter allt som skett den senaste tiden rör det extra vid hjärtat att presentera månadens intervjuade för er som läser HapTor. Livet pågår mitt bland oss hela tiden, ett liv som är skört. Vi får vara tacksamma för varje minut av godhet och försöka skapa en bättre värld, tillsammans. Barnskötare Marina vill jobba med barn, men på ett år har hon bara fått vikariera en dag, trots att barnomsorg och skola skriker efter personal. Det rör vid hjärtat. Det rör också vid hjärtat att presentera de två ideella hjältar som varje år och så fort vädret kräver kör upp skidspåren på isen och in i skogen i Haparanda, de är värda alla applåder de möter. HapTor bjuder på varierande läsning och så klart önskar vi - Anne Angeria, Anneth Eriksson och undertecknad- alla er läsare en trevlig lässtund och en riktigt Glad påsk!

Vänligen!

Linda Danhall Chefsredaktör Ni når mig på: 070-328 94 78 linda@haptor.se

HapTor

Salong Primadonna dam och herrfrisering

– en glad kompis som berättar vad som händer! Alla mår bättre av positiva bilder, tankar och ord så därför kommer HapTor alltid att satsa på att sprida positiv energi! Tidningens språk är i första hand svenska men det finns AINA med även finska tack vare den unika Gränsen vi har! Vi ser även behovet av att informera och annonsera till rimliga priser! Allt produceras lokalt. En leende lokaltidning! HapTor vill vara din glada kompis som ger mer än tar, såna behövs alltid :) För annonsering, tips till reportage eller annat: ring 070-211 8989 eller info@haptor.se

Herrlipp 250kr Kort hår - permanent eller slingor eller färg + klippning 680 kr

Puhutaan suomea • ÖPPET: TIS-LÖR TEL: 0922-10380 • SARI 076-8193442 • Storgatan 88, Haparanda

Ansvarig utgivare, all text & foto om inte annat anges: Anne Angeria. Suomen numero ja tiedot sekä tilaukset suomeksi: puhelin 044 54 000 95

Reiki, Medicinsk Fibromassage, Akupressur och Anki's special

Genom att handla lokalt ser vi till att den lokala marknaden kan finnas och utvecklas! Kannattamalla paikallisia yrityksiä varmistamme että ne pyssyy ja kehittyy!

Storgatan 83C, Haparanda E-post: Ann-Kristin.joki@qikallan.com Hemsida: www.qikallan.com

‫‪HapTor‬‬

‫‪3‬‬

‫‪Positiivinen paikallislehti‬‬

‫‪HIT AB‬‬

‫‪Svets- & Montagearbeten‬‬

‫‪Industritjänst i Haparanda AB‬‬

‫‪Norra Industrivägen 10, 953 34 Haparanda, Sweden‬‬ ‫‪Tel: +46 (0) 922 – 1 34 34‬‬ ‫‪E-post: info@hitab.eu‬‬

‫‪Allt inom bygg‬‬ ‫?‪vera‬‬ ‫‪Behöver du21re1n89o89‬‬ ‫‪Ring 070‬‬

‫!‪Ring för pris‬‬ ‫!‪Pyydä hintatarjous‬‬

‫‪ROT Avdrag‬‬ ‫‪Puh. 0400-65 95 95‬‬ ‫‪akorhonen@kolumbus.fi‬‬

‫‪Insinööritoimisto‬‬

‫‪Ari Korhonen Oy‬‬

‫‪www.haptor.se‬‬

‫‪Måndag, tisdag, onsdag och fredag öppet 9-14‬‬ ‫‪Bibelstudier måndag 18:00‬‬ ‫‪Mat och bak onsdadg 17:00‬‬ ‫‪Ungdomskvällar kl: 18 på torsdagar‬‬ ‫‪PÅSKEN:‬‬ ‫‪Skärtorsdag kl: 18:00 Kärleksmåltid‬‬ ‫‪Långfredag kl: 14:00 Påskpyssel‬‬ ‫‪Kl. 15:00 Påskgudstjänst‬‬ ‫‪Övriga veckor‬‬ ‫‪Barnträffar lördagar 14:00‬‬ ‫‪Gudstjänst lördagar 15:00‬‬ ‫‪Alla alltid varmt välkomna‬‬

‫‪Frälsningsarmén‬‬ ‫‪Packhusgatan 16‬‬ ‫‪073-9209338‬‬

‫‪Mokhtar Kanoungi‬‬

‫مع اقتراب فصل الخريف بلفظ أنفاسه األخيرة واستعدادنا لنستقبل فصل الصيف الرائع بكل ما يحمله بداخله من جمال للطبيعة‬ ‫والطقس الجميل وشروق الشمس اللطيفة بعد غياب طويل نستقبل أيضا ُ مع هذا الفصل وبعد بضعة أيام عيد القيامة المجيدة عيد‬ ‫قيامة ربنا وفادينا يسوع المسيح من بين األموات له كل المجد والعظمة آملين بقيامته المجيدة حلول السالم بين شعوب العالم‬ ‫وانتهاء الحروب ونهاية سيطرة الشر على قلوب بعض الضعفاء لنحيا جميعا بنعمة الحرية والبركة والسالم والمحبة التي علمنا‬ ‫إياها فادينا ومخلصنا يسوع المسيح بموته على الصليب وقيامته المظفرة وانتصاره على قوة الموت حيث أننا نؤمن أن هلل له‬ ‫السيادة التامة على كل ما يحدث على األرض‪ ،‬وكل شيء حدث‪ ،‬يحدث‪ ،‬وسيحدث في كل األزمنة واألوقات‪ ،‬يحدث بإذنه (متى‬ ‫‪ 29 :10‬ومزمور ‪ 13 :145‬وعاموس ‪ .)6 :3‬وعندما نقول يحدث بإذن هللا‪ ،‬هذا ال يعني أنه بالضرورة موافق عليه (أي بحسب‬ ‫مشيئته الصالحة‪ ،‬كحدث)؛ بل ألن هللا أعطى حرية أدبية لإلنسان ليختار‪ ،‬إ َّما أن يختار الحياة والخير‪ ،‬أم الموت والشر (تثنية‬ ‫‪ 15 :30‬و‪ .)19‬فبالرغم من أن هللا في معظم األوقات من محبته للبشر‪ ،‬يمنع الشر الناتج عن االختيارات الشريرة وغير‬ ‫‪.‬الحكيمة للقادة والرؤساء‪ .‬لكن هللا أحيانا‪ ،‬يأذن للقادة أن ينالوا إرادتهم الشريرة التي تؤدي للشر؛ مما يؤثر سلبا عليهم ويؤذيهم‬ ‫ولألسف في معظم األوقات‪ ،‬تؤذي قرارات القادة الشريرة وغير الحكيمة أيضا الكثير من الناس األبرياء والمسالمين!! لكن‬ ‫نؤمن أيضا أن كل شيء يأذن هللا بحدوثه على األرض‪ ،‬تكون له مشيئة لالحة من وراء السماب به‪ ،‬ويصب في تحقيق خطته‬ ‫الكاملة الصالحة المرضية لجميع الشعوب‪ ،‬من جهة ملكوته األبدي وفي الختام أحب أن أعايد الجميع بهذا العيد المبارك أعاده‬ ‫هللا علينا بالخير والبركة والسالم ( المسيح قام ‪ ...‬حقا قام)‬

‫‪Hejdå för‬‬ ‫!‪denna gång‬‬ ‫‪Människor vi inte känner är väl våra bli‬‬‫?‪vande vänner‬‬ ‫‪Om man tänker mänskligt och med hjärta.‬‬ ‫!‪Då blir det blir mer vänskap än smärta‬‬ ‫‪ALL lycka på er färd i er nya värld <3‬‬

HapTor

Din leende lokaltidning

Söndagen 21/5 på STATION.

BOKA bord nu! 070 211 89 89 Happis Loppis söndagen 21/5 kl: 12 -17 ers!

Cheerlead

Live musik Clowner busar med barnen och godisregn!

Mini o maxi tränar, inspirerande tränin g för alla, titta eller Fiskehörn a träna med!

Mer info på FB Happis Loppis och

0702118989

Träna med Veronica! Fokus är rutiner för hälsan Det är en underbar vårdag med strålande sol då jag sitter ute och skriver denna text. Solen har läkande kraft och ger energi! Denna gång kommer fokus att vara på framgång samt vikten av rutiner för att hitta en hälsosam livsstil. Framgång för förändringar är att ha fasta rutiner som man sällan ändrar på. Det tar cirka 60 dagar att skapa en ny rutin. Det vill säga att du håller samma rutiner i cirka 60 dagar i följd, det är ungefär den tid det tar att ändra ett beteende. Det viktigaste frågor för många att ställa sig är vad just du är beredd att prioritera för att hitta nya rutiner för din hälsa. Exempel på rutiner kan vara att varje morgon innan jobb, skola och eventuell familj tar vid bestämmer du att du kanske tränar hemma med något som passar dig, tar promenad eller annat. Detta behöver inte vara längre än 20-30 min men du skall bli svettig och få puls. Forskning visar att mer högaktiv träning är positivt att göra på morgonen och du har vinster av det under dagen som väntar. Efter detta gör du dina morgonbestyr i vanlig ordning. Det som krävs är

att du skapar en ny rutin och stiger upp ca 40 min före du brukar. Hoppar i träningskläder ganska direkt och kör igång. Från början absolut att det kan vara en utmaning. Tro mig det vänder. Det gäller bara att fortsätta fast det tar emot. Då kommer du inte att vilja vara utan din nya rutin. Rutiner kan vara så mycket och för någon annan kan en ny rutin att stiga upp lite tidigare för att hinna äta frukost. Ytterligare för någon annan att hinna planera dagen som väntar och fylla sig själv med positiv energi..kanske läsa något. Lyssna på ljudbok. En annan sida av rutiner är bland annat din mattid och sovtid. Att du försöker hålla dem varje dag så långt som möjligt utifrån just ditt liv. Rutiner är bra och vi människor må bra av fasta rutiner. Speciellt viktig då du kanske saknar arbete eller skola och är

hemma. Försök skapa samma rutiner som då du har ett arbete med dagtid. Människan mår bra av att ha en så ”normal” dygnsrytm som möjligt. Att du stiger upp på morgonen..kanske tränar...äter frukost...lunch...middag ev kvällsmål...går och sover i rimlig tid på kvällen så att kropp & knopp får det de behöver...Hoppas just du ser dina möjligheter att det är faktiskt du som är chef i ditt liv och du väljer hur du med dina rutiner skapar ditt liv. Du kommer snabbt se skillnad i ditt liv och på din hälsa om du bestämmer dig kanske redan idag dag för att skapa någon ny rutin som faktiskt ger dig bättre hälsa på kort samt lång sikt. Lycka till! Veronica Utterström, HeaVen’s Yoga

Tipsruta: Skapa rutiner 60 dagar att ändra ett beteende Du är chef i ditt liv Börja redan idag

Positiivinen paikallislehti

HapTor

Fartfylld och energisk rockkonsert Takida, Stiftelsen, Ryan Star och All is Left rev ned rungande åskapplåder vid sin konsert i Kalix. Drygt 2 000 personer från hela länet tog del av den fem timmar långa konserten. Förväntningarna var högt ställda när det var dags för årets musikupplevelse i rockgenren i Östra Norrbotten och drygt 2 000 personer från hela länet och Finland fyllde ishallen i Kalix. – Jag skulle sammanfatta kvällen som ett väldigt lyckat arrangemang! Allt flöt på väldigt bra, resultatet av allt slit blev över förväntningarna. Alla gäster verkar fått en bra kväll och vi har fått mycket positiv feedback, vilket känns bra. Givetvis blir vi sugen på att ordna något mer. Från banden och deras produktion fick vi högsta betyg. Så 5 av 5 i betyg, säger Mikael Linterius, arrangör. Det blev en fartfylld konsert när Robert Perssons båda band- Takida och Stiftelsen-, den amerikanske singer song writern Ryan Star och Skellefteåbandet All is Left bjöd på allt från ”Curly Sue” till ”En annan värld”. Kritik har levererats om att så väl Takida som Stiftelsen levererar tämligen finesslös rock och ytliga texter, men klart är att båda banden tillhör de mest populära i landet. Klart är att alla kan känna igen sig i låtraderna och beroende på sinnesstämning finns en låt för varje känsla och det är lätt att sjunga med. Det tjänar livekonserter på, när Robert Persson tar pause och räcker ut mikrofonen mot publiken är det allt annat än tyst. Publiken kan varje kommatering, varje pause och varje bokstav. De fyra konserterna är maffiga, det levereras energi, dramatiskt ljus och det syns att musikerna njuter av att spela ihop.

Det finns så klart och som alltid negativ kritik att leverera. Den här gången får Takida kritik för att lämna publiken i ett stilla vakuum av väntan alltför länge efter att Ryan Star värmt upp med rungande rock och fått publiken närmast i extas. Därefter blev pausen på drygt 20 minuter en onödig energisläckare. För bästa konsertkänsla hade Ryan Star lämnat scenen i samma stund som Takida äntrade den. Ett minus levereras också på grund av allt för hög ljudnivå, men där kan ett passus vara att HapTor:s undertecknade recensent är en medelålders dam som inte så ofta bevistar rockkonserter och därmed också reagerade på den höga berusningsnivån. I övrigt finns idel lovord. Fart, omväxling, känt och okänt och ett sällan skådat engagemang från artisterna. Att skippa förbanden är ett fatalt misstag och en egen konsert med Ryan Star rekommenderas varmt. Nästa arrangemang ligger redan i pipen. – Förutom Kalixfesten i sommar så har vi börjat titta på nästa år då göra ett liknande arrangemang. Kanske att vi kör två dagar, kanske en danskväll med något större dansband på fredagen. Hade vi haft en lokal som vi kunde använda året runt så hade vi nog kört i höst. Har riktigt bra rockband som vill komma, tyvärr är det mitt i hockeysäsongen så det faller på det, säger Mikael Linterius.

. Linda Danhall

HapTor

De nya Haparandaborna tvingas flytta Skarp kritik riktas mot beslutet att stänga asylboendet på Cape east. Beslutet sätter käppar i hjulet för sommarens teatersatning och stoppar upp ingegrationsprocessen uppger kulturchef Jytte Rüdiger. Det är många som är ledsna i Haparanda efter Migrationsverkets beslut att asylboendet på Cape east stänger den 30 april. – Man hade kunnat tro att Migrationsverket hade lyssnat på alla röster runt om i Sverige som handlar om att inte bryta en integrationsprocess. Men icke. Åter igen står människor inför omplaceringar där man efter 18 månader bryts ur sitt sammanhang och måste skapa sig ett nytt, säger Jytte Rüdiger. I Haparanda drabbas de människor som åter måste riva upp sin vardag och flytta men också ett stort konst- och teaterprojekt går om intet. – Jag gissar att den kortsiktiga hyrespeng Migrationsverket sparar på att stänga boenden kom-

mer kosta samhället mer i slutändan då vi tycks misslyckas med möjligheten till snabb integreration, uppger Jytte Rüdiger. I Haparanda är många civila och organisationer engagerade i mottagandet av de asylsökande. Jytte Rüdiger är orolig att kraften och orken att hjälpa kan sina, då det tär att ständigt skapa nya kontakter och tvingas se dem rivas upp igen. – Även människor lokalt tröttnar på att bygga nya relationer. Kraften som finns i civilsamhället dräneras den också. Våra myndigheter har att lära vad gäller att få strategi att stämma med faktisk handläggning och reell samhällsutveckling. De effekter man vill nå undermineras av kortsiktiga lösningar. Migrationsverkets regionchef Hans Hansi uppger att Migrationsverket gjort bedömningen att Cape east inte längre behövs. Bert Karlsson som driver Cape east planerar att överklaga beslutet om nedläggning.

. Linda Danhall Foto: Privat

Papillonpojkarna Milton, sju år och Henke åtta år, på studiofotografering på Vide Studios i Kalix. Foto: Linda Danhall, Vide Studios.

Din leende lokaltidning

Positiivinen paikallislehti

HapTor

Granskning Ett vikariat på ett år- i yrkeskåren där det skriks efter personal Marina Lingsberg började arbetade inom barnomsorgen 1986 sedan hon utbildat sig till barnskötare. – Jag jobbade jämt, jämt, jämt, det var helt otroligt vad det fanns mycket jobb, säger Marina Lingsberg. Hon berättar att hon älskar barn och ungdomar och att det ofta händer att någon numer ung vuxen kommer fram och kramar henne på affären, de minns henne från sin tid i förskola och fritidshem. – Det känns helt fantastiskt och jag tycker så mycket om dessa unga människor. Men så blev Marina Lingsberg sjuk och den 13 november 2015 kämpade hon för sitt liv. – Jag hade fruktansvärt ont i ryggen, först tänkte jag att jag sträckt mig då det var halt ute, men så blev det bara värre och så började smärtorna i magen, det gjorde fruktansvärt ont. På hälsocentralen visade det sig att hon hade en sänka på 250, normalt värde är under 10. Hon skickades akut till Sunderby sjukhus. – Jag minns att de sade att jag blir inlagd, sedan minns jag ingenting mer. Det visade sig att hon hade drabbats av omfattande blodproppar i tunntarmsväggarna, i lungorna och levern.

– Läkarna har opererat bort 1,5 meter av min tunntarm. Marina Lingsberg låg i respirator och väcktes upp då och då. Efter den första operationen rådde osäkerhet om det skulle behövas ytterligare operation, vilket det också gjorde, så läkarna sydde inte igen hennes mage direkt, utan täckte operationssåret. – När jag vaknade såg jag rakt in i magen. Hon fick genomgå en till operation. – Jag kämpade för mitt liv. Jag hade drabbats av Antifosfolipidsyndrom Vården och rehabiliteringstiden ger hon högsta betyg och personalen säger hon att är fantastisk. – Personalen i Sunderbyn är helt fantastiska. Hon får fortfarande efterbehandling med dropp för att stärka hennes immunförsvar. Men det hindrar henne inte från att börja jobba igen. – Jag vill verkligen börja jobba. I mars förra året, alltså 2016, meddelade

hon Haparanda kommun och dess rektorer att hon vill och kan börja vikariera. – Reaktionen var ”gud vad bra, du behövs verkligen”, säger Marina Lingsberg. Men under året som gått har hon bara fått ett enda vikariat, en enda dag. – Det känns jättekonstigt. De var så positiva och jag har ju barnskötarutbildning, men jag har ändå bara fått jobba en enda dag. Det känns jättetråkigt och jobbigt när jag vet att det behövs folk och när jag ser att andra får vikariat trots att de inte har någon utbildning alls. Det är klart att jag undrar och tänker mycket. Marina Lingsberg berättar att hon vet flera gånger som släktingar till kommunanställda personer har fått vikariat i skolan, trots att de helt saknar utbildning. – Det är jättebra att folk får jobba, speciellt unga människor behöver komma ut på arbetsmarknaden. Men det är fel att vi som inte känner rätt människor drabbas och inte får några jobb. Det ska inte vara kontakter som avgör om man får

Politiken agerar

Hon berättar att hon först blev ledsen, men nu börjar hon ilskna till. – Nu är jag på krigsstigen, jag blir fel behandlad. Jag har alltid blivit väl mottagen av barn och unga och jag vet att jag är bra på att jobba med dem. Jag känner att jag kan bidra. Att det råder kris på personal inom skola och barnomsorg är ingenting som Marina Lingsberg har märkt. – Det känns förfärligt att inte få jobba. Jag vill och jag behövs. Jag hoppas verkligen att kommunen tänker till, säger Marina Lingsberg.

Text: Linda Danhall Bild: Stefan Haapaniemi

Fakta

”Nu när jag vet om att vi har sådana här förhållanden ska jag självklart ta upp frågan”, säger Bengt Westman (S), ordförande i barn-och ungdomsnämnden i Haparanda. Det politiska beslutet i Haparanda är att det ska finnas behöriga pedagoger på alla poster. Så är det inte, obehörig personal finns på inom så väl förskola, fritidshem som skola. Att en utbildad barnskötare inte får vikariat det förvånar också barn- och ungdomsnämndens ordförande Bengt Westman. – Jag hade ingen kunskap om att det finns sådana här förhållanden, det har jag inte fått refererat till mig. Läget är sådant att vi inte har behörig personal överallt, men det politiska beslutet är att vi ska ha behörig personal. Att vi har en barnskötare som inte får jobba är en total överraskning, har inte hört talas om detta, säger Bengt Westman. Barnskötare Marina Lingsberg berättar att helt obehöriga flera gånger fått vikariat, men inte hon. – Cheferna måste ha klart för sig vad som gäller. Politiken är tydlig om det görs andra bedömningar ska det inte vara så, behörig personal är målet. Har du tips till henne och andra som kan-

jobb eller inte. Det är också konstigt när barnomsorg och skola behöver personal så får jag ändå inte jobba. Jag har både utbildning och erfarenhet och det borde räknas.

Behöriga heltidsarbetande lärare med lärarlegitimation i grundskolan. Haparanda: 59,2 procent Övertorneå 75,4 procent Lägst behöriga lärare: Haparanda 32,1 procent av lärarna är behörig i svenska som andra språk. 37,9 procent är behöriga i idrott. Övertorneå: 22,8 procent av lärarna är behörig i musik. 54,9 procent är behöriga i samhällskunskap.

ske befinner sig i samma situation, hur ska de få jobba? – Ska vi ta det den formella vägen så tycker jag att hon ska ta kontakt igen med rektorerna. Hon måste ju få ett svar, varför får hon inga vikariat. Rekrytering ska inte ske godtyckligt. Det ska finnas giltiga skäl till att anställa och inte anställa. Bengt Westman nöjer sig inte där. – Nu när jag vet om att vi har sådana här förhållanden ska jag självklart ta upp frågan. Jag kommer att gå vidare med detta och ta upp frågan ock-

så i nämnden, säger Bengt Westman. Bristen på behöriga pedagoger är ett problem i många kommuner. I Haparanda har beslutats om en rekryteringsresa i Finland och det ska utformas en långsiktig rekryteringsstrategi och genomföras en lönekartläggning för att locka utbildade pedagoger att jobba i Haparanda.

Högst behöriga lärare: Haparanda 83,1 procent av lärarna är behöriga i slöjd. 73 procent är behöriga i religion. Övertorneå 89,9 procent av lärarna är behöriga i matematik. 89,9 procent är behöriga i Kemi. KÄLLA: Skolverket

. Linda Danhall

HapTor

Din leende lokaltidning

2017 Tornion Suurpilkit Taitaapi olla Suomen suuriin pilkkitapahtuma! Tässä autojen voittajat: 1720 - Juhani Korhonen, Rovaniemi 1497 - Reijo Siivola, Pello 5908 - Matti Poutanen, Keminmaa 11939 - Vendula Horakova, Tšekki 11221 - Aimo Kotaniemi, Tornio Lohen painon arvaus lauantai: 1. kala - 5,125kg Imponen Markus (noutamaton) 2. kala - 5,656kg Vaara Arja Lohen painon arvaus sunnuntai: 1. kala - 5,614kg Pasi Lipponen 2. kala - 5,628kg Seija Lantto

Pupillisi laajentuvat, kun katsot henkilöä, jota rakastat, mutta myös silloin, kun katsot henkilöä, jota vihaat. Keho tuottaa 30 minuutissa niin paljon lämpöä, että sillä voi lämmittää kolme litraa vettä kiehumispisteeseen. Ihminen erittää elämänsä aikana keskimäärin 23 600 litraa sylkeä. Sillä voisi täyttää kaksi uima-allasta. Ihmisen kehossa on noin 96 000 kilometriä verisuonia. Yksi ihmisen aivosolu pystyy pitämään sisällään viisi kertaa enemmän tietoa kuin suuri tietosanakirja. Vatsahapposi pystyvät sulattamaan partateriä. Nenäsi voi muistaa yli 50 000 eri hajua. Ihminen käyttää 200 lihasta ottaakseen yhden askeleen. Isoin solu ihmiskehossa on naisen munasolu, ja pienin on siittiö. Mitä korkeampi ÄÖ, sitä enemmän uneksit. 41 % naisista lisää vartalo- tai käsirasvaa kolme kertaa päivässä. Olet yhtä pitkä kuin sivuille levitettyjen käsiesi väli sormen päästä sormen päähän. Kehossasi on yhtä paljon karvaa kuin simpassilla, mutta et välttämättä huomaa sitä, koska ihmiskarva on niin hentoa. Naisen sydän lyö nopeammin kuin miehen. Kun on kulunut kolme vuotta siitä, kun ihminen on lopettanut tupakoinnin, vaara saada sydänkohtaus on

sama kuin sellaisella, joka ei ole koskaan polttanutkaan. Tarvitset 17 lihasta hymyyn, 43 lihasta otsan rypistämiseen. Keskisormen kynsi kasvaa nopeiten kaikista kynsistä. Ihminen kävelee keskimäärin elämänsä aikana saman matkan kuin hän kävelisi kaksi kertaa maapallon ympäri. Ihminen nauraa noin 15 kertaa päivässä. Yhden ihmisen sanavarasto koostuu noin 6000 sanasta. Tytöillä on enemmän makuhermoja kuin pojilla. Ihmiset, joilla on allergia, voivat pienentää allergista reaktiota nauramalla. Ihminen pureskelee yleensä samalla puolella suuta kuin minkä puolen kättä hän käyttää enemmän. Suuteleminen vähentää hampaan kulumia, koska lisäsylki auttaa pitämään suun puhtaampana. Ensimmäinen tiedossa oleva ehkäisyväline oli egyptiläisten käyttämä krokotiilin kakka 2000 vuotta ennen ajanlaskun alkua. Nauraminen poistaa kipua. Musiikin kuunteleminen auttaa ruokaa sulamaan vatsalaukussa. Yli 90 % sairauksista johtuu stressista tai pahenee stressin takia. Hiukset koostuvat samasta aineesta kuin kynnet. Mies viettää keskimäärän viisi kuukautta elämästään ajaessaan partaa.

85 % ihmisistä osaa tehdä kielestään niin sanotun putken eli kaartaa kielen sivut ylös siten, että keskellä jää aukko. On mahdotonta aivastaa silmät auki. Aivastuksen keskinopeus on 160 km/h. Kaikki vauvat ovat syntyessään värisokeita ja sinisilmäisiä. Ihmissilmä voi erottaa 500 erilaista harmaan sävyä. Lahjoittamalla puoli litraa verta neljä ihmishenkeä voidaan pelastaa. Reisiluusi on vahvempi kuin betoni. Aivosi ovat aktiivisimmillaan öisin. 80 % aivoistasi on vettä. On mahdotonta kutittaa itseään, sillä aivot rekisteröivät aikeesi ennen kuin aloitat ja näin ollen ne eivät reagoi tuntemukseen. Ihminen alkaa menettää noin 7000 aivosolua päivässä, kun hän saavuttaa ikävuoden 35. Hengittämästäsi hapesta 20 % menee aivoihin. Hermoimpulssit kulkevat 270 km tuntivauhtia. Aivot itsessään eivät voi tuntea kipua. Naamakarvat kasvavat kaikkein nopeiten kehossasi. Jaloissa on 500 000 hikirauhasta, jotka voivat tuottaa neljä desiä hikeä päivässä. Seksiä harrastetaan 120 miljoonaa kertaa joka päivä. Suurin osa miehistä saa erektion tunnin välein päivän aikana, yöllä puolen tunnin välein.

Jokaisen ihmisen haju on uniikki ja yksilöllinen. Nenä ja korvasi kasvavat koko elinikäsi ajan. Suurin riski saada sydänkohtaus on maanantai. Olemme keskimäärin 1 cm verran pidempiä aamulla kuin illalla. Vahvin lihas kehossasi on kieli. Hammas on ainoa kehosi osa, joka ei voi korjata itseään. Vauvalla on syntyessään noin 300 luuta, mutta aikuisena enää 206 Suomalaisten rakastettu ja vihattu pääsiäisruoka mämmi on kotoisin Lounais-Suomesta. Keskiajalla se oli nimenomaan pitkänperjantain paastoruokaa, jolloin uuneihin ei sytytetty tulta, vaan syötiin kylmiä ruokia. Vielä 1700-luvulla mämmiä syötiin ruisleivän päälle siveltynä. Alun perin virvonta on itäsuomalaiseen ortodoksiseen kristillisyyteen liittyvä perinne, joka perustuu Jeesuksen palmunlehvätervehdykseen. Pajunoksat siunattiin kirkossa, jotta niillä voitiin virpoa sukulaisille onnea ja terveyttä palmusunnuntaina Kananmunia syödään muulloinkin kuin pääsiäisenä: suomalainen syö keskimäärin miltei 170 kananmunaa vuodessa. Eurooppalainen kuluttaja popsii vuodessa 30 munaa enemmän kuin suomalainen. Suomessa tuotetaan kananmunia noin 60 miljoonaa kiloa vuodessa. Munia viedään 12 miljoonaa kiloa, josta suurin osa Ruotsiin.

HOROSKOOPPI MEÄN KIELELLÄ mutta ÄLÄ lue jos solet tosikko! Pässi (21.3.-20.4.) Pässeile tämä vuosi on mahotonta hellustamista. Niinko riivattu olet, ihmettelet ittekki, mikä rietas sielä päässä surraa. Kesä ko tullee, alat kuitenki ittekki havaittehman, että taisi olla sääski. Pässit nähhään tänä vuona aina niin mahottoman maireina, että oikein sivulisia ällöttää kattoa. Sonni (21.4.-21.5.) Sie se olet aina ko persheele ammuttu karhu, jatkuvasti on nokka huulen päälä. Ittepäinenki olet ko mahoton. No älä nyt kuitenkhan ala möökymhän, kyllä sinustaki vielä jotaki tullee. Pittää vain löytää hyvä kouluttaja tuomosele ärmätile! Kaksonen (22.5.-21.6.) Et ymmärrä sitten milhän antaa mishän asiassa perhän, aina vain vänkäät ja piät Ei sinua kukhan tuomosena ala vahtaahman. Josset sie lopeta tuota tieraamista toukokuuhun mennessä, niin paha sinut perrii viimeisthän syksylä. Krapu (22.6.-23.7.) Sie olet mahottoman aikhaansaapa ihminen. Missä vain sie kylälä liikukki, niin sieltä kuu-

luu mahoton plutina. Sinussa sitä riittää enerkiaa vaikka muilekki jaettavaksi. Jos sie jotaki päätät tehä, niin siehän sitte tehet sen. Muista kuitenki välilä löysätäkki, johan sinua kaehtiva naapurikki. Leijona (24.7.-23.8.) Luulet olevasti kovaki poika. Ootat että kaikki mennee aina justhin niinko sie itte haluat. Ylheensäkki kuljet aina nokka pystössä. Ei kannattais: sinun työasiat alkavakki menehmän hunningole. Jos sulla on ämmä tai äijä, seki kerrää kampsunsa ja häipyy kläpitten kanssa * eihän tuomosta mulkvistia kestä kukhan. Ala jo hyvä ihminen hillittehmän ittesti! Hieho (24.8.-23.9.) Sie olet yhtä riethaallisena ko sonniki vuen alkupuolella. Kläpikki pelkäävät tuomosta pöröä ja sukulaisekki alkava eppäilemhän, että sinua on vishin sitä on pietty puutheessa juhannuksesta asti. Kessää kohen sulla kiirit kuitenki paranee. Voi hyvinki olla, että näkkyy sinuki pläsilä pikkusen ilosempi ilme, ainaki kerran. Puntari (24.9.- 23.10.) No sie se olet aina yhtä tasanen, oikein sivu-

lisiaki välilä pölättää. Vishin luuleva sinua joksikki tsompiksi, nulppea olet ko mahoton. Sinua ei hetkhauta, oliko pyhä vai arki, ko kaikki mennee sitä samaa rattaa. Sinun pitäis vasitenki vähän rävhäyttää. Pistäppä kunnola ranttaliksi ja katto sitte minkä näkösiksi muitten naamat mennee! Skorppioni (24.10-22.11) Sulla piisaa vientiä: alituisheen laukot niin että ihmisekki jo ajattellee.Yritä nyt vähän hiastaa vauhtia, muuten makkaat raatona ennen kessää. Etenki niitten miespuolisten skorppioonien, joita naisleijonat ahistelee, kannattaa olla vähän pölkösilhän. Jousiäijä (23.11- 22.12.) Sie raukka se et hoksaa, vaikka sinua viehän ko pässiä narussa. Hymmyilet vain ja luulet että hyvin mennee. Yksinkertanen saapii olla muttei pöljä! Hunteeraa nyt hyä ihminen tilannettasti! Ota kintut allesti ja häivy ennenko kaikki mennee persheelleen! Peura (23.12.-20.1.) Solet yks iänikunen taivastelija, ootat saavasti vaikka tähet ja kuunki taihvaalta. Mitä rie-

tasta sie siinä vielä tökötät, painu hakehman net sieltä jos halvat. Vai ootaksie että net joku sulle raakaa kotia? Justhiisa tuomonen sie olet, ootat vain että kaikki kannethan nokan ethen. Ei kuule onnistu. Jos jotaki halvat, tehe itte! Vesiäijä (21.1.-19.2.) Kevhäälä nämät lutraajat friskaantuvat mahottomasti ja alkavak kukkimhan ko mettäperän ämmän kukkapenkki kesälä. Rakkauen asioissa vesimiehet oovak kyllä koko alkuvuen aika laila ulala. Jaa no vishin syksypuolela voi olla että törmäät yhtheen tyyphin, mutta ei voi sanoa varmaksi. Jos niin käypii, niin siinä sitä olhan. Palluuta entishen ei ole. Silhakat (20.2.- 20.3.) Sie olet aina ollu ko mikäki hökäle! Haluat lappaa omia ja muittenki asioita siinä sivussa, oli homma sitte mikä vaineski. Koita nyt tukkia lärvisti, pese se vaikka saipuala. Käytäppä vaihtheeksi enerkioitasti vaikka raha-asioitten hoitamisheen, tuomonen persaukinen ko aina olet ollu. Lähde: Vivas.fi, Tilastokeskus, kuutarha.fi

HapTor

Positiivinen paikallislehti

Kungsfiskaren Allt för fisket! Ny adress Norrmalmsvägen 24. Varmt välkomna! Mobil: 070-247 60 53 Roland Lundkvist har fiskat i över 50 år, han känner väl till det traditionella fisket med nät under isen.

Traditionellt isfiske med nät och jigg Två hål i isen, en jigg, ett snöre och fisknät. Sedan går isfisket som en lek, åtminstone om du är fiskare och har fiskat i 50 år. Roland Lundkvist har fiskat i drygt 50 år och Lennart Sandberg snart nog lika länge. De använder sig av traditionella kustfiskemetoder och visst tänker de då och då på de historiska traditioner som fisket innebär. – Så här har man fiskat i alla tider. Jag vet faktiskt inte om det går att köpa en jigg, de flesta jag sett har varit väldigt olika varandra, säger Roland Lundkvist. Han packar av kälken och tar fram jiggen och binder fast det långa, klarröda snöret. Lennart Sandberg tar fram spettet och hackar upp den tre dagar gamla nyisen som lagt sig över hålen där fiskeredskapen ska gå mellan. Tre hål, två nät. – Det är nattkallt men så varmt på dagarna att det inte blir mycket till is, säger Lennart Sandberg. Roland Lundkvist skjuter ned jiggen i vattnet och skickar iväg den under isen. 25 meter bort finns nästa hål. – Det strömmar lite här vid udden så jag skjuter den lite uppströms så hamnar den rätt. Vi måste hugga till kanten lite så inte näten fastnar. Det blev jämnare förr när man sågade för hand, nu är ju allt motordrivet, säger Roland Lundkvist. Jiggens säregna läte hörs under isen när den vandrar. Roland Lundkvist drar i rytmiskt i snöret och jiggen klättrar vidare under isen. På ett för Haptors utsände mirakulöst sätt dyker jiggen upp i nästa hål efter att vandrat dit i en rak bana under isen. Nu löper snöret mellan de båda hålen och det är enkelt att dra nätet mellan hålen. Sedan får jiggen ge sig iväg till nästa hål och sedan dras ett nytt nät. – På hösten innan snön har kommit kan man fästa en lampa på jiggen då syns den under isen. Nu får man lyssna, nu kommer den, säger Lennart Sandberg. Han började vistas i sin stuga 1951. Då arbetades det med flottning i området. En gång vickade en timmerbunt som han och några vänner satt

på, 200 kilo kätting föll till botten. – Det ligger kvar där, vilken tur vi hade som inte fastnade och följde med. Lennart Sandbergs pappa var förman och sade alltid att sonen inte fick springa på buntarna. Men det gjorde han ändå, han sprang till och med på kättingarna mellan timmerbuntarna. – Man fick mycket fisk när man metade från buntarna. En av båtarna på området hette ”Nalle”, lanternerna från Nalle har nu Lennart Sandberg vid sin stuga. På ön släpptes hästar och kor lösa om somrarna för sommarbete. Numer är ön ett fritidsparadis. 25 meter vandrar jiggen under isen och så dyker den upp i den förborrade hålet. Hur det gick till är ett mysterium men fungerar gör det och fiskare som isfiskat med nät hela sitt liv är inte ett dugg förvånade. De beräknar vattnets rörelse och skickar iväg jiggen i rätt färdväg. När jiggen är framme med repet är det dags att dra ned fisknäten under isen och själva fisket kan börja. Förr brukade Roland Lundkvist avsluta vinterfisket den 4:de maj, förra året blev det den 19 april. – Det är inget tvivel om att naturen förändras. Jag kan inte förstå att utsläpp som förstör världen tillåts. Vintrarna blir kortare, isarna sämre och fiskarna sjuka. Det är sorgligt. Jag begriper mig inte på det här med ekologiskt heller, bara för att bönderna inte använder gifter så kan det ändå aldrig bli ekologiskt så länge vi tillåter att industrierna släpper ut skit, det gör mig förbannad, säger Roland Lundkvist, som var den som först larmade om de sjuka laxarna. På näten kan abborre och öring och kanske någon enstaka sik och gädda väntas fastna.Fisket avslutas på Lennart Sandbergs stugaltan med en rad rövarhistorier. Han gräddar våfflor med sylt, grädde och bacon. Älghundarna vädrar vilt, kaffet ryker i koppen och en och annan skoterförare tittar förbi och pratar en stund. – Det är så här det är i skärgården, säger Lennart Sandberg.

. Linda Danhall

Lennart Sandberg är beredd när nätet kommer under isen.

Nu är jiggen på väg.

Nu ska nätet ned under isen. Jiggen är försedd med en spik som för jiggen framåt under isen och ger det säregna ljudet.

Fina havsabborrar av storlek större.

Roland Lundkvist lagar en maska i nätet som gått upp.

HapTor

Din leende lokaltidning

Anneths skönhet Text: Anneth Eriksson Bilder: SHR pressbilder Fråga eller tipsa Anneth: anneth@haptor.se

Silvermedaljör i SM i makeup Gällivaretjejen Linn Norman visar att det ena inte behöver utesluta det andra: ena dagen tävlar hon i Svenska mästerskapen i makeup och nästa dag jobbar hon i gruvindustrin. Det kan tyckas som extrema kontraster mellan att lägga en elegant makeup och att svetsa i verkstadsmiljö, men yrkena har en gemensam nämnare – de kräver säkra händer. Makeupartisten Linn Normans stora passion i livet är smink och har så varit sedan tidiga tonåren. Sedan ett par år tillbaka driver hon eget företag i Gällivare och gör bland annat brud- och festsminkningar och erbjuder rådgivning. Hon är dessutom fransstylist och upplever att det finns ett bra kundunderlag för det. - Vi blir allt mer bekväma av oss och med extra fransar ser man på ett enkelt sätt både piggare och fräschare ut, säger hon. Trots att Linn har mycket kundbokningar menar hon att det krävs en större stad för att kunna jobba heltid inom branschen. - Det är svårt att få ihop till heltid här uppe så jag jobbar även runt om i Norrbotten, bland annat åt Wella och Max Factor. Men jag har även kvar mitt gamla jobb på deltid där jag alltså arbetar som svetsare och mekare inom gruvindustrin. Linns största merit hittills inom makeup är från september 2016 då hon kom tvåa i SM i makeup. - Det är jätteroligt och har nog gjort att jag har uppmärksammats lite mer och fått några fler uppdrag. För att kvalificera sig till SM krävs att man

Linn Norman och hennes modell Tove Byström. är utbildad makeupartist eller maskör. Man skickar in kursintyg samt två bilder till arrangören där man sminkat sina modeller efter angivna riktlinjer. - Jag har hört att det är några hundra per år som anmäler sig och 2016 var vi sex stycken som gick vidare till själva tävlingen i Stockholm på Kistamässan. Linn och hennes medtävlande utförde på scenen en klassisk sotning med flytande svart eyeliner och röd mun samt en fritt tolkad version av årets temasminkning ”In a galaxy far,far away.” Sminkningarna får maximalt ta 60 minuter vardera att slutföra och den branschkunniga juryn bedömer allt från hygien och hur arbetsstationen ser ut till teknik, arbetssätt och slutresultat. - Att göra en sotning med röda läppar är det

Linette Nilsson sminkad efter temat ”In a galaxy far, far away”. svåraste man kan göra, det håller nog de flesta med om. Det handlar om teknik: mörk skugga som ska blendas ut perfekt och hela ögonlocket ska vara täckt och man ska få det att hålla. Röda läppar kräver symmetri och är det inte symmetriskt får man minus. När det gäller den fria tema-makeupen handlar det om att sticka ut och försöka imponera med sin teknik. Om Linn ska anmäla sig till SM 2017 återstår att se. - Eftersom det är så mycket med mitt företag just nu vet jag inte om jag kommer att ha tid att ansöka, men det är självklart något jag överväger. Fick reda på årets tema för någon månad sedan och det verkar spännande och färgglatt, säger hon.

Tema SM i make up 2010: Prinsessbröllop 2011: 80´s disco 2012: Manga 2013: Call me cupcake 2014: Into the dark 2015: Fancy organic 2016: In a galaxy far, far away 2017: Tropico pop

Skidspårens hjältar möts av applåder I över 30 år har pistade skidspår inbjudit boende vid gränsen till skidåkning på älven och i skogen. Men vem eller vilka är det som år efter år fixar spåren? Skidspåren löper från E4:an och järnvägsviadukten via Torneälvens mynning leder vidare till orienteringsstugan i Vuono och därifrån i en 4,5 kilometer lång slinga genom skogen. Totalt ett pistat skidspår på 13,1 kilometer. Det visar sig att det är Haparanda orienteringsklubb som sedan 1980-talet dragit upp de uppskattade och välanvända skidspåren. Med hjälp av sponsring från företag och Haparanda kommun finansieras bensinen, som går på omkring 9 000 kronor per år. Men allt arbete sker

ideellt av två herrar (eller pensionärer som de själva kallar sig) vid namn Gösta Klippmark och Bror Alatalo. – I morse steg jag upp sju och sedan körde jag spåret. Det är många som åker och det är vik-

tigt att spåret är öppet och välpreparerat varje dag, säger Gösta Klippmark. Att de år efter år fortsätter sin ideella insats förklarar de med ett skratt. – Vi är så himla barnsliga så får vi applåder och tummen upp, då klättrar vi på väggarna av glädje och så fortsätter vi. Att spåren uppskattas är vår belöning. Det är sant, det är många som uppskattar spåren och som vinkar, visar tummarna och klappar händerna när de passerar med spårdragaren. – Det känns bra att göra någonting för bygden och dess invånare. Det här är ett bra sätt att ta sig ut i naturen och att ta hand om sin hälsa, säger Gösta Klippmark. Spårstatusen lägger de upp på anslagstavlan i början av spåret. Där står också ”Vi gör Haparanda Torneå friskare”.

– Det är en fantastiskt fin sträcka. Jämnt och fint på älven och så spännande backar inne i skogen med fin björkskog och ofta strilar solens strålar mellan träden, man befinner sig mitt i naturen med jättefina djurspår när det fallit nysnö. Själv har Gösta Klippmark åkt drygt 50 mil skidor den här säsongen. – Det är inte så mycket, de som tränar åker 300 mil. Snart är skidsäsongen över och den första maj börjar orienteringen. – Vi startar med en nybörjarkurs för vuxna. Att orientera innebär att vara i naturen, att använda huvudet men jag har också hittat fantastiska bärställen och kantarellställen när jag orienterat, säger Gösta Klippmark och utlovar fantastiska skidspår även nästa år.

. Linda Danhall

Positiivinen paikallislehti

HapTor

Dags för traktens säsongsfinal för skotertävlingar På startlinjen: SM-vinnaren, VM-vinnaren, Finska mästaren och USA-proffs. Det kommer bli en het kamp och guldpokalen vid Skärtorsdagens Super stadion crosstävling. På skärtorsdag är det dags, då startar 39 förare från Sverige, Norge och Finland i den 19:de upplagan av Super stadion cross. Tävlingen genomförs traditionsenligt på Bruksvallarna i Karlsborg. På startlinjen kommer VM-segraren Adam Renheim som också tog hem den svenska stortävlingen, prestigefyllda Clash of nation, Finska mästaren Viktor Hertén, SM-segraren John Stenberg och USA-proffset finska föraren Aki Pihlaja att stå. Dessutom deltar en rad andra heta namn som Filip och Adam Öhman, Johan Lidman, Emil Persson och Edvard Moland som också kommer ta strid om pokalerna.

– Det är 19:de året som vi arrangerar tävlingen. Det är lika spännande varje år och att förarna kommer tillbaka år efter år är ett gott betyg till tävlingen, säger Lennart ”Lelle” Sandberg, från arrangörstruppen. Han har själv varit med från start och att fira 20-års jubileum nästa år ser han fram emot, men först årets tävling. – De allra bästa förarna kommer, det kommer att blir riktigt spännande och fartfylld körning. Vi hoppas bara att allt går bra och att vi slipper några skador. Det är en riskfylld sport men vi har varit förskonade så här långt och vädret har varit ly-

sande varje år. Omkring 100 funktionärer kommer att vara engagerade på tävlingsdagen och nu pågår förberedelserna för fullt. Traktorer kör lass efter lass med snö till tävlingsbanan som ska prepareras till toppklassnivå. – Det känns riktigt roligt. Det blir hett om pallplatserna, Vi ser fram emot en fantastisk tävlingsdag och välkomnar all publik. Det är extra roligt när det är förare från tre länder, säger Lennart ”Lelle” Sandberg.

. Linda Danhall

Bettan bakar! – Jag är en sucker för choklad, så en vägjord Sachertårta sitter aldrig fel, säger Bettan med blicken ned i vispbunken där hon är i färd att vispa ihop äggvita och socker som ska förvandlas till en maräng. Den här månaden är det marängtårta som ska bakas i Bettan bakar, tårtan ska tillfalla hennes mamma Ritva som fyller 70 år. – Marängtårta älskar de flesta och den räcker till många och är inte jättesvår att göra även om det är flera moment. Den går ju också att variera med olika bär. Jag föredrar dock hallon eftersom det blir lite syrligt och bryter av på ett fantastiskt sätt, säger Bettan. Bettan älskar choklad, men den tårta hon stilar mest med är marängtårtan. – Det är nog faktiskt just marängtårtan, den är lite som mitt signum kan man säga. Har gjort den så många gånger men varken jag eller mina ledsnar på den och jag tror nästan jag skulle kunna göra den i sömnen. När hon själv fyller år blir det oftast nya och annorlunda tårtor. – Då experimenterar jag gärna med både smak och textur, tycker det är roligt att prova nåt nytt även om det kanske inte alltid är så smart, det händer ju att de ser ut som man suttit på tårtan men smaken brukar oftast bli bra och det är ju huvudsaken. Som sagt så älskar jag choklad så det blir oftast något med mycket choklad och ”kladd”. Hennes mardrömstårta är egentligen ingen,

men om hon pressas på ett svar blir det en tårta med körsbär eller kardemumma. – För det tycker jag inte om. Hon gillar att skapa tårtor och det gäller att balansera dem så att de inte blir för blöta och inte för torra. – Vet inte om jag har nåt världsomvälvande tips direkt men att vispa marängen riktigt länge (gör gärna testet ned att vända skålen upp och ner, stannar marängsmeten kvar så är det perfekt) och sen använder jag aldrig varmluft när jag gräddar maräng, då blir den platt - åtminstone i min ugn, säger Bettan. MARÄNGTÅRTA (1/2 plåt eller ca 10 bitar): Botten: 125 gram smör (rumsvamt) 1 dl strösocker 3 äggulor 1 ½ dl vetemjöl 2 tsk balpulver 1 dl mjölk Maräng: 3 äggvitor 2 dl socker 2 tsk vaniljsocker

Fyllning: 3 dl vispad grädde 250 gram färska eller frysta bär, t ex hallon, blåbär, jordgubbar, röda vinbär Gör så här: 1. Sätt ugnen på 175 grader (Obs! Ej varmluft, det kan påverka marängen och göra den platt) 2. a en plåt, gärna en platt utan kant och lägg på ett bakplåtspapper. 3. Vispa smör och socker poröst i skål 1. 4. Tillsätt en äggula i taget under vispning, spara vitorna i separat skål 2. 5. Blanda mjöl och bakpulver tillsammans och vispa sedan ner detta wi skål 1, (den med smör, socker och äggula) 6. Vispa sist ner mjölken tills du har en jämn smet. 7. Bred ut smeten till en jämn rektangel på bakplåtspappret, ställ åt sidan medans du vispar marängen. 8. Vispa sedan äggvitorna (skål 2) till ett hårt skum, kolla gärna om det är lagom genom att vända skålen upp och ner. Om innehåller stannar kvar är det bra vispat.

9. Häll sedan i socker och vaniljsocker och vispa igen tills du har en tjock och glansig marängsmet. 10. Bred ut denna ovanpå den första smeten och grädda sedan i 175 grader i ca 20 minuter eller tills marängen stelnat och fått fin färg. 11. Låt bottnen svalna och vispa under tiden grädden ganska hårt. 12. Dela sedan bottnen på mitten, går nästan enklast att klippa den rakt av eftersom bakplåtspappret sitter fast i botten. 13. Lägg grädde och bär på ena halvan och ”peela” sedan av bakplåtspappret från den andra halvan och lägg den med marängen uppåt ovanpå grädden och bären. Att få av bakplåtspappret från den bottnen som ska vara ”lock”, kan vara lite trixigt men enklast är att man tar tag i kanterna på kortsidan och försiktigt drar den mot plåten under tårtan, som att man ska vika pappret dubbelt. Tips 1: Vill man göra tårtan till fler personer så gör man bara samma botten två ggr och ökar mängden grädde till 5-6 dl och mängden bär till 500 gram. Tips 2: Att hacka i mörk choklad tillsammans med bären är också jättegott, i synnerhet med hallon.

HapTor

Din leende lokaltidning

Månadens fråga

SÄLJN

In t r ä d e 200:-

2 -1 6 å r 1 0 0 :B a rn u n d e r 1 2 å r g ra ti s

R FÖ

SÄLJN

SSC SSC

1 2 -1 6 å r 1 0 0 :B a rn u n d e r 1 2 å r g ra ti s

SUPERSTADIONCROSS

KALIX MASKINER

Bruksvallen, Karlsborg Skärtorsdag 13 april kl 18.00

2017

www.superstadioncross.se

SUPERSTADIONCROSS

• ÖLTÄLT

In t r ä d e 200:-

2017

KALIX MS

KALIX MASKINER

Glad Påsk! BURG

HAPARANDA • Storgatan 82 • 0922-611 51 ÖVERTORNEÅ • Hemvägen 11 • 0927-101 51 www.klarsynt.se 1 • ÖLTÄLT

BURG

R FÖ

Zaki Kharbotly, från Syrien, Haparanda – Att göra någonting riktigt roligt påskroligt till barn, att göra barn lyckliga, det är det viktigaste med påsken.

Päivi Koivupalo, koordinator, Haparanda – Min mysiga påsk! Påskveckan börjar med att jag tar fram min kvist från förrådet samt kollar att allt fungerar, viktigt är också att kaffepannan är ren invändigt och svart utvändigt. På långfredagsmorgonen ”flyger” jag till Konibäcksudden där jag kommer att tillbringa påskhelgen med min sambo. Under myspåsken vid stugan njuter vi av stunder i vår underbara utebastu, pimplar och äter god mat. Nu när jag inte kan åka skidor eller promenera tar jag endast några kortare flygturer och kanske åker jag en sväng till Blåkulla för att hälsa på alla trevliga påskkäringar. Glad Påsk till alla önskar påskkäringen Päivi.

Lotta Nilsson, journalist, Kalix – Jag jobbar hela påsken men ska naturligtvis påskmysa också med gott sällskap, fint väder och god mat.

Vad är ditt bästa tips för en mysig påsk?