HapTor 3/2017

HapTor

Positiivinen paikallislehti

HapTor

Mars • Maaliskuu 2017

RAJATON JA POSITIIVINEN PAIKALLISLEHTI

Din leende lokaltidning

l Nagelförlängning l Manikyr l Pedikyr l Shellac Endast tidsbokningar

Nagelstudio

Perfect Nails

for modern life

AIGUL SADENOVA-OLLILA dipl. nagelterapeut Storgatan 82, GALLERIAN, Haparanda +358 451 320 112 • Tel. +46 768 137 624 Perfect Nails - for modern life

HAPARANDA • Storgatan 82 • 0922-611 51 ÖVERTORNEÅ • Hemvägen 11 • 0927-101 51 www.klarsynt.se

Vi köper guld och silver!

Vid våran butik i Haparanda: Gamla busstationen mellan Coop och Shell, Norra Esplanaden 4 Vi bjuder alla kunder på fika!

Våra öppetider är: Mån – Fre: kl. 10-17, Lör: kl. 10-14 Kom och låt oss värdera dina smycken gratis och förvandla de till pengar.

Vi värderar även ostämplade föremål med flera års erfarenhet.

Pengarna betalas kontant eller genom banköverföring.

Det lönar sig att låta oss göra värderingen snarast, eftersom guldpriset är hög just nu och värderingen är helt gratis.

Vi säljer även investeringsguld!

Välkommen på en gratis värdering!

Puhumme myös suomea!

För dessa smycken betalade vi 2099:-

Norra Esplanaden 4 | tel. 0922-10180 | www.jalonom.com

1

Det här är ett projekt för dig som är eller vill bli företagsam kvinna i Tornedalen.

Kom och utveckla din affärsidé med oss! Hitta inspiration, nya samarbeten och utöka ditt nätverk med andra företagsamma i Tornedalen.

HapTor

2

Din leende lokaltidning

Utveckling när den är 27 SEP. TORS som bäst 5-6 OKT. FRE & LÖR

NÄTVERKSTRÄFF, tema ”Samarbeten och mervärden”. Plats: Pajala.

ra lättsammare texter, kan vi nu stoltsera med en tidning med allt från reklamreporHöstmarknad med FÖRSÄLJNING och FÖRELÄSNINGAR, tema ”Kapital och tage, nyheter till granskningar. Den journahälsa”. listiska produkten växer hand i hand med Plats: Haparanda. gränsens underbara företagare som varje dag kämpar för att möta kundernas behov.

Nu har ni mycket att läsa i HapTor. Vi är stolta och Haptor:s utveckling har bara börjat.

NÄTVERKSTRÄFF, tema ”Nätverkande framöver”. Plats: Övertorneå.

Vi säger att Haptor är – din leende lokaltidning. Med leende menar vi inte forcerat glättiga, som väljer bort verkligheten. Nej, med leende menar vi en tidning som med värme, integritet och källkritik närmar oss Foto: Stefan Haapaniemi Gemensam FÖRSÄLJNING Tornedalsfesten. STUDIEBESÖK hos alla ämnen som är viktiga för oss som lever och eller verkar vid gränsen. Med lebranschledande företag. Plats: Luleå. ende menar vi att vi är en tidning som bryr oss på riktigt och som inte backar för att få skit under naglarna när vi försöker jobba för att spegla den verklighet vi befinner oss i. Ibland är verkligheten orättvis,FÖRELÄSNINGAR ibland kring ”kvinnligt företagande”. Stor NÄTVERKSTRÄFF glad, alla känslor ryms i en verklighet medoch andra kvinnliga nätverk i Norr- och Västerbotten. Plats: Skellefteå. därmed också i HapTor. Tack alla ni läsare som hör av er till oss, med kommentarer, tips och funderingar. Fortsätt med det! Ägare Anne Angeria, kröniFörhandsbiljetter hos Cathis 0922-14909, Storgatan 84, resten vid dörren kör och säljare Anneth Eriksson och numJulmarknad med FÖRSÄLJNING. Prisutdelning Årets Företagsamma kvinna rets redaktör undertecknad önskar er en i Tornedalen 2012.

Plats: Haparanda. riktigt givande läsning.

Kolagubben rapporterar läget i livet.

27 OKT. LÖR

8-10 NOV. TORS, FRE & LÖR

Haparanda REVY 15-16 NOV. TORS & FRE

U

Lördagen 13/5 kl: 15 Söndagen 14/5 kl: 15 Plats: Svefi Haparanda

1-2 DEC. LÖR & SÖN

tveckling är ett av de vackraste orden som finns om det så är på svenska, finska, meänkieli, samiska, japanska, ryska, arabiska eller engelska som det uttalas.

Utveckling står för framåtanda och vilja att komma vidare. I en tid när mycket avvecklas och många får möta neddragningar är vi på HapTor-redaktionen extra stolta över att kunna säga att vi utvecklas. Vår utveckling går snabbt. Från att i våras innehållit mestadels annonser kompletterade med någ-

Vänligen!

Linda Danhall Chefsredaktör

Revyn har lösningen till bristen på tandläkare!

Trumppen från Ämerika har lösningen till Gropen! besöker dagens äldrevård...

För info och anmälan: Petra Pihl, Vi Projektledare.

070-255 23 16, petra@svefi.net.

Kaffe-kören uppträder och som alltid blir det dans, sång, musik och teater.

070-328 94 78 linda@haptor.se

Norrbotten

HapTor

Kom på en Health Concept Analyzer mätning

– en glad kompis som berättar vad som händer!

Alla mår bättre av positiva bilder, tankar och ord så därför kommer HapTor alltid att satsa på att sprida positiv energi! Tidningens språk är i första hand svenska men det finns AINA med även finska tack vare den unika Gränsen vi har! Vi ser även behovet av att informera och annonsera till rimliga priser! Allt produceras lokalt. En leende lokaltidning! HapTor vill vara din glada kompis som ger mer än tar, såna behövs alltid :) För annonsering, tips till reportage eller annat: ring 070-211 8989 eller info@haptor.se Ansvarig utgivare, all text & foto om inte annat anges: Anne Angeria.

Suomen numero ja tiedot sekä tilaukset suomeksi: puhelin 044 54 000 95

Får du tillräckligt med vitaminer, mineral- och spårämnen och upptas de och används effektivt i din kropp? HCA ger dig information om olika del områden, bl.a. vitaminer, mineraler och spårämnen och syra-bas balansen.

Ring och boka tid.

Genom att handla lokalt ser vi till att den lokala marknaden kan finnas och utvecklas!

Kannattamalla paikallisia yrityksiä varmistamme että ne pyssyy ja kehittyy!

Öppet: Mån-Fre 10-17, Lör 10-14

‫‪HapTor‬‬

‫‪3‬‬

‫‪Positiivinen paikallislehti‬‬

‫‪VÅRNYTT‬‬

‫‪Läckra väskor, sjalar , plånböcker mm...‬‬

‫‪Väskor 249:- - 639:-kr‬‬

‫‪KEVÄTUUTTA‬‬ ‫‪Ihania laukkuja , huiveja , lompakoita y.m.‬‬

‫‪Laukut 249:- - 639:-kr‬‬

‫‪VÄLKOMMEN • TERVETULOA‬‬ ‫‪Storgatan 84, HAPARANDA‬‬ ‫‪TEL. 0922-149 09‬‬ ‫)‪ÖPPET AVOINNA (Sv. tid‬‬ ‫‪Mon‬‬ ‫‪11.30-18.00‬‬ ‫‪Tis-Tor‬‬ ‫‪09.30-18.00‬‬ ‫‪Fre‬‬ ‫‪09.30-17.00‬‬ ‫‪Lör‬‬ ‫‪10.00-14.00‬‬

‫‪www.cathisparfym.com‬‬ ‫‪instagram.com/cathisparfym‬‬

‫‪Mokhtar Kanoungi‬‬ ‫مهما حاولنا أن نعبّر عّما بداخلنا ألعظم إنسانة في الكون‪ ،‬فالكلمات والحروف لن تكفي‪ ،‬فهي من أنار طريق حياتنا‪ ،‬هي من أرشدنا‬ ‫للصواب‪ ،‬وتحملت متاعب ومصاعب الحياة من أجلنا‪ ،‬هي من سهرت الليالي من أجل راحتنا‪ ،‬فهي شمس الكون وقمر الليل‪ ،‬نعم هي األم‬ ‫أحببت في هذه المناسبة أن أكتب أجمل الكلمات واهديها إلى جميع االمهات ‪:‬‬ ‫باقة ورد من حديقة قلبي‪ ،‬أنثرها بين كفيك وأقول لك أحبك يا أمي‪.‬‬ ‫األم كلمة رائعة‪ ،‬عظيمة صادقة ومعبرة‪ ،‬كلمة حركت رياح المشاعر في داخلي‪ ،‬وهزت سفن اإلحساس في قلبي‪ ،‬وهيجت بحار المحبة‬ ‫في كياني ‪.‬‬ ‫أنت البحر كله وأنا الموج وسطك‪ ،‬مهما ارتفع موجي سأعود يا أمي‪ .‬يا من رقص قلبي في يومك‪ ،‬وركضت روحي لجنبك وطار‬ ‫إحساسي بحبك‪ ،‬وكل حواسي تهنيك‪ ،‬كل عام وأنت بألف خير يا أمي‪ .‬أروع القلوب قلبك وأجمل الكالم همسك وأحلى ما في حياتي أنك‬ ‫أمي ‪.‬‬ ‫أ ّمي ما أتصور حياتي من دونك العمر ما يحلى غير بوجودك‪ ،‬وكل ما يمر عيدك بحضورك أدعي ربي ما يحرمني وجودك كل عام‬ ‫وإنت بخير ‪.‬‬ ‫مع كل إشراقة شمس‪ ،‬أرى صورتك أمامي‪ ،‬أراك تشرقين فتمألين الكون ضيا ًء‪ ،‬والسماء إشراقاً‪ ،‬ومع كل تغريدة طير كان صوتك‬ ‫الناعم الدافئ يدخل في سمعي‪ ،‬هذا الصوت المغرد يعطي الحياة لحنا ً ‪.‬‬

‫‪cathisparfym‬‬

HapTor

4

Din leende lokaltidning

Träna med Veronica!

Hälsa ur mat perspektiv Våren är här och ljuset gör att vi mer naturligt rör på oss och vill vara ute. Så därför kommer fokus vara på mat denna gång.

I dag finns en uppsjö av dieter och kostupplägg så det räcker och blir över.

Jag tror på det enkla och ärliga, så vanlig mat som möjligt fast med fokus på det gröna.

Men samtidigt vet jag efter alla år med arbete inom träning att det ibland behövs en mer strikt diet i en viss period för att få en kickstart, som sedan övergår till en långsiktig och hållbar livsstil där kost är en viktig del. Överlag vet jag genom åren av arbete inom träning,kost och hälsa att många äter betydligt mer än vad de gör av med och då lagras det, kort och gott.

Viktigt att reflektera över är, hur behandlar du din kropp?

Vad stoppar du i dig för mat? Är du som en avfallskvarn eller försöker du äta bra råvaror och produkter?

Reflekterar du över hur en dag med intag av mat ser ut för dig?

Hur ser en vecka ut?

Har du reflekterat över hur din tallrik ser ut när du lägger upp mat? Hur mycket av vad? Protein? Kolhydrater? Grönsaker ? Dryck?

Hur mycket vatten dricker du per dag?

Det här kan ge dig viktig information om hur dina kostvanor ser ut och vilka konsekvenser det får på kort sikt och lång sikt ...

Det jag kan se är att många äter mycket glutenprodukter och laktosprodukter och det ger en ökad risk för inflammation och infektioner.

Så personer med reumatism och värkproblematik kan göra stor skillnad med kosten genom att byta ut dessa produkter mot andra välfungerande alternativ . För att ge exempel, frukost kan bestå av smoothie

och kaffe,Te,vatten, lunchsallad, middag husmanskost,kvällsmål smoothie Mellanmål kan vara nötter, en frukt eller keso. Är du mer inaktiv behövs inte två stadiga måltider. Mer grönsaker än potatis, ris och pasta och begränsa brödet och se över fika, godis och läskintaget. Självklart kan du äta och godis och fika men med måt�ta! Det vill säga bestäm dig för kanske en ”ätardag” som du äter i princip set du vill och övriga sex dagar utan...Prova och se skillnad snabbt...lovar...kroppen & knoppen mår mycket bättre...Ärligt tufft i början men sen befriande ...Lycka till!

Tipsruta: • Dricka 8 glas vatten /dag • Äta mer grönsaker, ekologiska • Byt ut en av måltiderna med kolhydrater till grönsaker • Minska bröd intag

Veronica Utterström, HeaVen’s Yoga

• Bestäm en ”ätardag” /

Tornedaling plockade priser Efter 50-års uppehåll är Torvald Pääjärvi tillbaka på friidrottsbanan.

Vid Nordiska mästerskapet för veteraner vann han två medaljer.

Nu siktar han på VM som går av stapeln dagen efter hans 70års dag.

För tre år sedan återupptog Tornedalingen och musikern Torvald Pääjärvi sin ungdomsbana som friidrottare och skidåkare.

– Det känns roligt efter 50-års uppehåll att vara igång igen, säger Torvald Pääjärvi.

När han var ung började han sin friidrottkarriär med att springa och åka skidor. När han var 14 krattade han upp en 200 meter lång bana intill vägen i Liviöjärvi där han tränade sig att springa med spikskor.

Han läste litteratur med instruktioner för träning. Under åren tog han hem 13 guld i distriktsmästerskap DM, deltog i Nordkalottlaget , Lilla VM, Vasaloppet flera gånger och han slogs mot den kände skidåka-

ren Sven-Åke Lundbäck i spåren och tävlade i terränglopp.

– Vad jag minns vann jag oftast över honom, säger Torvald Pääjärvi med ett skratt.

När juniortiden var över bestämde han sig för att sluta.

– Hade jag varit två, tre år yngre hade jag gått skidgymnasium men det fanns inte då och friidrott och skidor var ingenting man tjänade pengar på.

Men så för tre år sedan började han träna igen och nu har han vid Nordiska mästerskapen för veteraner plockat hem ett silver i tresteg och ett brons på 400 meter.

– Över alla förväntan, det känns jätteroligt. Det är en fantastiskt trevlig stämning på veterantävlingar och jag hade stor nytta av att kunna finska då det var många finländare på plats.

Nu är han än mer sporrad att träna än mer. Nästa mål är Europamästerskapen EM i år och Världsmästerskapen VM, år 2018 i Malaga som hålls den 8 september. Båda tävlingarna för veteraner.

– VM:et är dagen efter jag fyller 70 år, det blir trevligt. Det gäller att skynda lång-

samt och att inte skada sig. Det är viktigt att lyssna till kroppen och det är verkligen jätteroligt att vara igång igen. Man får vara tacksam för varje dag man kan röra på sig, motion är väldigt viktigt, säger Torvald Pääjärvi.

Torvald Pääjärvi är Tornedalingen som numer bor i Hälsingland för att komma närmare barnen, men Tornedaling kommer han alltid att vara i själ och hjärta säger han. När Nordiska mästerskapet var avklarat firade

han så klart med ett bastubad.

– Vi har byggt en vedeldad bastu här, det måste Tornedalingar ha. Visst saknar jag Tornedalen, men det dras ned så mycket på glesbygden, här finns allting nära, säger Torvald Pääjärvi.

. Linda Danhall Foto: Privat

HapTor

Positiivinen paikallislehti

5

Gränsens företagare hyllades på gala Janne Lindh har utnämnts till Årets Haparandabo av Haparandaborna.

Prisutdelningen skedde vid Haparandagalan, Företagarnas årliga fest som i år hölls på nya restaurangen ZenZei. Grattis, hur känns det?

– Känns verkligen otroligt hedrande.

Hade inte väntat mig det så det var lite overkligt att så många faktiskt röstat på mig, säger Janne Lindh.

Vad betyder utnämningen för dig?

– Det ger mer energi att fortsätta arbeta med att de projekt som nu är på gång. (Janne Lindh arbetar just nu intensivt med att etablera en boxningshall i Haparanda:red. anm) Hur förvalta detta år 2017 Under 2017 hoppas vi komma framåt med vår ungdomssatsning. Vi har fått positiv respons så långt. Vi hoppas detta projekt är till glädje och nytta för många.

Vad är det bästa med Haparanda?

Här finns så mycket möjligheter och engagerade personer. Lyckas vi hitta fler sam-

arbeten så kan vi uträtta mycket tillsammans. Det finns alltid en väg framåt men de flesta företag och projekt behöver lite stöttning för att komma igång. Det finns många win-win grejer att uträtta i denna bygd. Jag vill inte vara en som säger att allt är perfekt, jag ser verkligen många problem och många saker som är fel. Det är problemen som gör att engagerade och företagsamma personer försöker hitta lösningar. Vi kan hitta de lösningarna om vi samarbetar bättre.

Vad vill du säga till Haparandaborna som har röstat på dig?

Stort tack! Jag har för varje år inspirerats mer och mer av lokala eldsjälar som vill bygden väl. De kämpar i det tysta för andra, de stöttar, de hjälper, de bidrar med det de kan till samhället. Tränare, ledare, medmänniskor, chefer, grannar, m.m. Jag är offentlig i vissa sammanhang så det har kanske varit lättare att nominera mig men jag vill när jag nu har möjlighet att hylla dessa personer inte fått pris men som betyder så mycket för oss alla.

. Linda Danhall Foto: Privat föreställande Årets företagares fru Nina Rovanperä som också jobbar i företaget samt Årets Hap-

Årets vinnare: Årets företag: Bilskadeverkstan, Toni Rovanperä med personal

arandabo Janne Lindh, Segerlyckliga.

Årets landsbygdsföretag: Hulkoffgården, Pia Hulkoff med familj ochpersonal Årets Torneåföretag: Tornion Akut Årets bästa service: Systembolaget Årets nyföretagare: LisaHuhta - mind and soul Årets Haparandabo: Janne Lind.

HapTor

6

Din leende lokaltidning

Kungsfiskaren Allt för fisket!

Ny adress Norrmalmsvägen 24.

Varmt välkomna!

Mobil: 070-247 60 53

Med pimpelspöet i handen Vårsolen börjar värma och allt fler vintervita sollängtande näsor tittar ut.

Isarna fylls av skidåkare, skotrar och pimplare.

Fiskevärd Kari Laukkanen slår ett slag för vinterfiske, inte minst för rekreationens skull.

Det är en speciell känsla att gå på vattnet, visserligen på isen, men dock ovanpå vattnet, en ynnest inte många länder kan erbjuda dina besökare och medborgare.

– Vi är ofta hemmablinda, men visst har vi en naturskatt här att vara rädd om. Jag brukar tänka på vilken förmån vi har, det är bara att ge sig ut i naturen här. I USA exempelvis finns parkavgifter, säger Kari Laukkanen.

Han är fiskevärd och jobbar ständigt för att sprida inspiration och kunskap om fiske, men också om naturen och dess förmåga att ge trötta själar kraft. De gångna helgerna har han mestadels spenderat ute på isen, pimplande med ung-

domar från både Sverige och Finland. När Haptor följer med honom på fisketur har han ryggsäcken packad med saker bra att ha, sittunderlägg, pimpelspön, flerfärgad maggot och isborr.

– Häftigt med vinterfiske är att vi måste komma till fisken. Vi kan inte bara sätt oss och vänta, utan vi får borra hål tills vi hittar var fisken är. Under mina drygt 30 år som sportfiskare har det blivit åtskilliga pimpelhål borrade, fördelen är att vi kan gå på isen så det är lätt att byta fiskeplats, säger Kari Laukkanen.

Vid gränsenområdet finns många fiskeplatser att välja på. Skärgården, älven och insjöar.

– Abborre finns överallt och här på älven kan vi få bonusfisken sik. I exempelvis sjön Kivijärvi finns det inplanterad fisk.

Kari Laukkanen borrar ett hål. Sätter fast två maggot på kroken och låter dem försvinna ned i det mörka vattnet.

– Det är otroligt rogivande att titta ned i ett svart hål i isen. Ibland kommer det andra djur förbi att titta på. Det är fantastisk rekreation och avslappning att sitta och fiska. Att fiska kräver tålamod och lugn och det är någonting som vi be-

höver få känna. Att fiska är ett jättebra sätt att slappna av på.

Att pimpa kan ta tid, att sitta många timmar på nästan en och samma plats är välgörande för själen konstaterar Kari Laukkanen.

– Pimpla är ett bra och enkelt sätt att komma ut i naturen på. Tankarna går på ett annat sätt i naturen och det kostar inte mycket att köpa en burk maggot och ett pimpelspö. Jag brukar säga att enda gången det är trevligt att vara bakom flötet är vid fiske.

Kari Laukkanen åker ofta ut och fiskar med grupper, men när han ska fiska privat åker han helst själv.

– Då är min kompis tanken. Ingen frågar någonting och jag behöver ingenting svara. Det är rogivande. Jag tycker om att göra fisket så enkelt som möjligt, det är upplevelsen och inte fångsten som är det viktiga, det är helheten som är viktigt.

Att applicera ”catch and release” vid vinterfiske kräver mer eftertanke än om sommaren. Ska fisken släppas tillbaka i vattnet bör kroken krokas av med fisken nere i vattnet.

– När det är minusgrader fryser ögat på fis-

ken på en hundradelssekund och släpps fisken tillbaka i vattnet då är den blind och kommer inte att klara sig.

Förr nätfiskade Kari Laukkanen men numer fiskar han bara med spö.

– Jag undviker mängdfångande, vi behöver få upp populationen på våra fiskarter. En bra tumregel om fiskeetik är att inte fånga mer än vad som ska ätas upp. Ibland kan man lämna någon fisk till andra djur som räv eller till grannens katt, det är uppskattat.

Kari Laukkanen brukar tänka på att samhället blir allt mer oroligt och att många mår dåligt, inte minst unga.

– Att fiska eller bara komma ut i naturen är ett billigt sätt för att må bättre. I naturen hittar vi ron inom oss. Fler skulle behöva komma ut i naturen, säger han.

De fiskare som tar med sig vinnarskallen ut på isen har många möjligheter under våren då pimpeltävlingarna avlöser varandra ofta med hundratals pimplare på samma sjö.

tunnin istuminen lähes yhdessä ja samassa paikkaa tekee hyvää sielulle, toteaa Kari Laukkanen.

Pilkkiharrastus toimii oivana keinona päästä ulos luontoon, eikä toukkapurkin ja pilkin ostaminenkaan tule kalliiksi. .

Kari Laukkanen matkaa kalastamaan usein ryhmän kanssa, mutta kun hän kalastaa yksin, hän myös kulkee paikallekin mieluiten yksin.

- Silloin vain ajatukset ovat seuranani. Kukaan ei kysy mitään ja minun ei tarvitse mitään vastata. Se on levollista. Valmistan kalan mahdollisimman yksinkertaisesti, se on se kalastamisen kokemus tärkeämpiää kuin itse saalis. Kokonaisuus on tärkeää.

Manööveri "cathc and release" vaatii talvikalastuksessa enemmän harkitsemista kuin kesällä. Mikäli kala halutaan vielä päästää veteen takaisin, pitää koukku irrottaa kalasta vedessä.

-Kun lämpötila on miinuksen puolella, jääty kalan silmä sekunnin murto-osassa ja jos kala päästetään veteen takaisin niin kala sokeutuu, eikä tule selviämään.

Ennen Kari Laukkanen kalasti verkoilla, muta nykyään hän käyttää vain vapaa.

-Vältän joukkosaalista, sillä meidän pi-

tää saada kasvatettua kalakantaamme. Hyvänä nyrkkisääntönä kalaetiikkaan toimii se että emme kalastaisi sen enmpää kuin aiomme syödä. Joskus voi jättää kalan tai pari esimerkiksi ketulle tai naapurin kissalle, se varmasti otetaan ilolla vastaan.

Kari Laukkasen mielestä yhteiskunta muuttuu aina vain levottomammaksi ja monet, varsinkin nuoret, voivat huonosti.

-Kalastaminen, taikka vain luontoon meneminen on huokea keino vaikuttaa hyvinvointiin. Luonnossa löydämme sisäisen s´rauhamme. Useamman pitäisi lähteä luontoon, sanoo Laukkanen.

. Linda Danhall

Pilkkivapa kädessä Kevätauringon alkaessa lämmittää, alkavat myös yhä useammat aurinkoa kaipaavat lumivalkoiset nenät kurkkia ulos.

Joen jäät täyttyvät hiihtäjistä, skoottereista ja pilkkijöistä.

Kalaisäntä Kari Laukkanen liputtaa talvikalastuksen puolesta, eikä vähintään virkistyksen vuoksi.

Ei monikaan maa voi tarjota asukeilleen sekä vierailijoilleen kokemusta vetten päällä kävelystä, vaikka jäällähän sitä kävellään tietenkin.

-Olemme usein sokeita sille, mitä kaikkea meillä täällä on. Meillä on luonto, jota saamme vaalia. Ajattelenkin usein sitä, millainen etuoikeus meillä on täällä päästä helposti luontoon. USAssahan on esimerkiksi puistomaksut, Sanoo Kari Laukkanen.

Hän on kalaisäntä ja työskentelee ahkerasti levittääkseen tietoa luonnon kyvystä antaa voimaa väsyneille sieluille. Edellisinä viikonloppuna aika kului jäällä pilkin parissa, mukana oli nuoria niin Suomesta kuin Ruotsistakin. HapTorin lähtiessä mukaan kalareissulle on reppu asianmukaisesti pakattu, on istuinsuojaa, pilkkivapaa, erivärisiä touk-

kia ja jääkaira.

- Talvikalastuksen viehätys piilee siinä, että meidän on mentävä kalan luo. Emme voi vain istua odottelemassa, vaan poraamme reikiä niin kauan, kunnes löydämme kala-apajan. Kolmenkymmenen vuoden aikana, urheilukalastuksen parissa, on tullut muutama pilkkireikä porattua, ja koska voimme kävellä jäällä, on kalastuspaikkaa helppo vaihtaa.

Rajan pinnalla on useita kalastuspaikkoja, joista voi valita mieleisensä. Saaristo, joki ja järvet.

-Ahventa saa kaikkialta ja joesta nousee bonuskalana siikaa. Mm. Kivijärvessä on istutettua kalaa.

Kari Laukkanen poraa reiän, laittaa kaksi toukkaa koukkuun ja antaa niiden kadota alas tummaan veteen.

-On uskomattoman rauhoittavaa katsella alas jään mustaan reikään. Joskus ohitse kulkee muitakin eläimiä, joita saan katsella. On fantastisen virkistävää ja rentouttavaa istua kalastamassa. Kalastaminen vaatii kärsivällisyyttä ja rauhallisuutta, ja tarvitsemme sitä tunnetta. Kalastaminen on erinomainen keino rentoutua.

Pilkkiminen on aikaa vievää, ja monen

Positiivinen paikallislehti

HapTor

Granskning

7

Mohammed Reza Ghoolami, Sajad, Masume och Matin vill inget annat än att stanna i Sverige.

Det enda de vill är att få stanna…i tryggheten Fatime Miralipour har bara en önskan: Att hennes tre barn ska få en trygg uppväxt i Sverige.

Nu har Migrationsverket beslutat att skicka familjen till Afghanistan, ett land som Migrationsverket själva bedömer som osäkert.

I 18 månader har familjen väntat på Migrationsverkets dom huruvida de ska få stanna i tryggheten i Sverige eller inte. Nu har Migrationsverket beslutat att utvisa familjen och skicka dem till Afghanistan. Ett land där Migrationsverket själva konstataterar ett ”försämrat säkerhetsläge i” och att utvecklingen är att ”Talibanrörelsen från gerillakrig till allt mer konventionellt krig”, vilket de skriver på sin hemsida. Svenska Utrikesdepartementet avråder från resor till Afghanistan ”på grund av säkerhetsläget”.

– De vill skicka oss till Afghanistan, hur ska det gå för våra barn? säger Fatime Miralipour.

Vid jul vägde hon 55 kilo, nu väger hon 38 kilo.

Oron över sina barns framtid gör att hon inte klarar att äta.

– Jag skäms över hur jag ser ut, snälla ta inga bilder på mig. Jag är väldigt ledsen, säger hon.

Hon berättar att nätterna kantas av mardrömmar, att hon så gott som varje natt vaknar med minnesbilden av drunknande människor som inte klarade att hålla sig kvar på båten som förde familjen över ”Dödens hav” så som Medelhavet kallas i flyktingsammanhang.

Hon ställer fram té och ler, men ögonen ler inte. När det smäller i ytterdörren på flerfamiljshuset rycker hon ofrivilligt till och blicken blir osäker, när som helst kan det plinga på dörren och utvisningen ska verkställas.

– Det enda vi vill är att våra barn ska få växa upp i tryggheten i Sverige, här är det tryggt, inget krig, ingen förföljelse. Vi vill inte få någon stor sak av Sverige, bara tillåtelse att få stanna här. Vi trivs här, det är tryggt här.

Matin Ghoolami kommer gående på målmedvetna ben. Han är född i Sverige, vet ingenting om att fly som de andra familjemedlemmarna. Han pillar på fotografens kamera och klättrar upp och ned i stolen. Masume Ghoolami flätar Haptors utsändas hår, hon ler och gör hjärtan med sina bar-

nahänder. Sajad Ghoolami tittar fram från ett intilliggande rum och hälsar.

– Vi har aldrig varit i Afghanistan, vi kommer från Iran, säger Fatime Miralipour.

Hon berättar att endast pappan Mohammed Reza Ghoolami har besökt Afghanistan en kort period på 20 dagar, sedan han utvisats från Iran och därmed är det omöjligt för familjen att återvända till Iran. De säger att de är rädda för utvisning, att de ska dödas, att barnen ska bli föräldralösa.

– De vill skicka oss till ett land vi aldrig levt i.

Det är inte säkert för de som lever där, det är inte säkert i Afghanistan för min familj. Vi kan inte åka dit. Vi önskar inget annat än att få stanna i Sverige, i Haparanda och att våra barn får gå skola här, de trivs här och här är vi trygga, säger Mohammed Reza Ghoolami.

Familjen tillhör Shia och folkgruppen Asora, två minoriteter som utgör två anledningar till att bli förföljda.

– Vi dödas för att vi tillhör en minoritet och inte är rätt muslimer.

Han säger att han frågat Migrationsverket om familjens säkerhet, vad som händer om han dödas.

– Hur ska vi kunna ta hand om barnens säkerhet, de är bara barn. Men Migrationsverket säger att de tänkt på det. Jag tänker hela tiden på att polisen ska komma och deporterar oss till Afghanistan med våld. Vi kom till Sverige för säkerhet, nu tänker jag att vi gjorde ett misstag, säger Mohammed Reza Ghoolami.

De beskriver känslan av maktlöshet efter att flytt från sitt hemland, sina vänner och släktingar, flytt en farlig flyktväg och sedan trott att de kom till säkerhet men nu hotas att skickas till någonting som de bara kan beskriva som död och förödelse.

– Migrationsverket tror att vi kommit för pengar och komfort. Men vi säger att pengar inte är att skäl att lämna sina vänner och familj, fara den farliga vägen hit. Vi har stora svåra anledningar att komma hit. Det var ett svårt beslut att fly, att lämna det land vi är födda i och ge sig av till någonting okänt, vi visste att det skulle vara farligt men vi visste att vi inte kunde stanna, säger Fatime Miralipour.

Hon berättar om flykten till Sverige. Familjen berättar att de levde i Iran men när förföljelserna blev allvarligare insåg de att för att leva måste de fly. Under tio dagar flydde de till Turkiet.

Förra året ”utreste” som Migrationsverket i sin statistik benämner företeelsen 4 505 barn från Sverige. Till Afghanistan 201 barn, Syrien 19 barn och Somalia 6 barn. Migrationsverkets statistik visar att åtminstone 350 barn lämnade Sverige med tvång.

När Migrationsverket själva granskade 50 ärenden för år 2015 visade det sig att 7 av 50 granskade fall valde att ”nöjdförklara sig” med Migrationsverkets beslut om utvisning. Migrationsverket ansåg själva att det var en hög siffra och en förklaring som de själva kom fram till kan vara att asylsökande kan ”nöjdförklara sig” för att inte riskera återreseförbud till Sverige, vilket de riskerar om de motsätter sig utvisning. Hur många barn av de asylsökande 4 505 barn som lämnat Sverige år 2016 ofrivilligt är därmed oklar. Men klart är att 350 asylsökande barn med tvång tvingats bort från Sverige. Klart är också att Sveriges regering beslutat att barn inte ska utvisas om inte ett

Masume Ghoolami har fått vänner i Haparanda. Hennes föräldrar är oroliga för hennes säkerhet om familjen skickas till Afghanistan. människor. Vi fick stanna på stranden tre dagar, utan mat och vatten. Det var ingen bra situation och hela tiden var vi rädda att polisen skulle komma och arrestera oss. Fem gånger försökte vi följa med båtar och den femte gången kom vi med och kunde korsa vattnet till Grekland. Längs vägen gav jag lite vatten och mat till barnen så att det förhoppningsvis skulle räcka, när vi kom fram till Sverige fortsatte de att fråga om de verkligen kunde äta och dricka mer, säger Fatime Miralipour.

När hon berättar rör sig händerna oroligt i knä-

et och då och då ställer hon sig upp och vandrar runt i rummet.

Resan är kantad av minnen som familjen helst vill glömma.

– Men jag kommer aldrig glömma när polisen kom och människor flydde i panik. De sprang över våra barn, jag såg hur de gick på dem och jag försökte hindra dem.

När de kom till Grekland berättar hon att de blev lovade att åka till Italien i ett stort skepp, det blev istället väldigt små båtar.

– Vi satt tätt, tätt 50-60 personer tillsammans.

Vi såg människor drunkna. Jag ser det varje natt som att det händer nu, hur de släpper greppet och sjunker. Vi kunde ingenting göra.

När de var framme i Italien var livsfaran över, därefter gick resan betydligt lättare till Frankrike, Tyskland, Danmark och så till Sverige.

– Vi kom till Sverige för säkerhet. Ingen är så tokig att de går igenom den här resan för pengar och komfort, säger Mohammed Reza Ghoolami.

Fatime Miralipour ler stillsamt mot sina tre barn.

– Jag skulle önska att Migrationsverket tar en minut och tänker över vad de beslutar om. Jag är mamma som tänker som alla mammor, att mina barn ska ha det bra. Vilken framtid får de i Afghanistan när vi dödas. Det har inte varit lätt att få sakna sin familj i två år sedan vi flydde, men här är vi säkra och här vill vi stanna.

Att de kommer att dödas i Afghanistan tvivlar de inte på.

– De som förföljer oss kommer att döda oss om vi tvingas till Afghanistan. Vi vill bara få stanna här, vi kommer att jobba och göra rätt för oss.

Låt oss stanna, låt oss leva, säger Mohammed Reza Ghoolami.

. Linda Danhall

Skarpa protester mot utvisning

Rädda barnen är frågande Förra året utvisades med säkerhet 350 barn med tvång från Sverige.

Att barn utvisas till oroliga länder strider mot FN:s barnkonvention.

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare vid Rädda Barnen är frågande till kombinationen att utvisa barn och att se till barnens bästa.

– Vi såg fruktansvärda saker, människor som dog, misshandel och våldtäkter på ensamma kvinnor, det var fruktansvärt, säger Fatime Miralipour och fortsätter berätta om flykten.

I Turkiet stannade de i tre månader, gömda. Till slut hämtades de och fick stiga in i ett lastbilsflak tillsammans med 40 andra personer.

– Det var väldigt trångt och tog väldigt lång tid.

Sedan anlände vi till båtarna, de tog med många

säkert mottagande kan ordnas i landet.

Rädda barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin har svårt att få ihop FN:s barnkonventions krav på att se till barnens bästa med utvisningar till oroliga länder.

– En av barnkonventionens bärande principer är att man ska se till barnets bästa. Samtidigt vill regeringen göra samma barnkonvention till lag. Jag och många med mig har väldigt svårt att få ihop den minst sagt restriktiva migrationspolitiken med barnets bästa och barnkonventionen, säger Elisabeth Dahlin.

Hon konstaterar att många barn har det oerhört svårt i många länder i världen. Vad gäller det enskilda fallet med den utvisningshotade familjen i Haparanda säger hon: – Vi brukar generellt hålla oss ifrån att kommentera enskilda fall. Men generellt så är situationen i Afghanistan dessvärre mycket instabil, något som även märks i Migrationsverkets landinformation, säger hon.

FN:s barnkonvention har 54 artiklar, artikel 3 säger att ”barnets bästa ska alltid komma i första rummet”.

. Linda Danhall

Flyktinghjälpen och församlingen protesterar mot Migrationsverkets beslut att utvisa familjen.

De anser att utvisning är förenat med ”oerhört stora risker”.

De kräver att familjen får stanna.

”Vi hävdar bestämt att det finns hinder för verkställighet av detta beslut”, skriver Flyktinghjälpen i Haparanda till Migrationsverket. De ställer sig helt frågande till Migrationsverkets formulering i beslutet att familjen” anses ha möjlighet att återvända till sin hemort”. Flyktinghjälpen ifrågasätter begreppet ”vad är hemort?” och konstaterar att det ”tydligt har framgått” att hela familjen blivit födda och levt i Iran, utom den minsta pojken som är född i Sverige och därmed kan ingen hemort finnas i Afghanistan.

Flyktinghjälpen konstaterar att familjen helt saknar familj- och vänskapsband och kunskap om Afghanistan och att som Migrationsverket ”tala om hemort framstår som fullständigt inadekvat och främmande” när beslutet istället innebär att familjen ska skickas till ett okänt och osäkert land.

Flyktinghjälpen konstaterar också att det enda möjliga utvisningslandet skulle vara hemlandet Iran. Men eftersom pappan utvisats är Iran ”oåtkomligt”.

Flyktinghjälpen anser också att barnens asylskäl och skyddsbehov inte har beaktats. ”Uppenbart har tillmätts en endast marginell betydelse i prövningen av asylskälen. Vi anser detta vara fullständigt oacceptabelt” och protesterar skarpt mot att familjen skickas till Afghanistan där det råder

”kaos och krigsliknande förhållanden” och de anser att utvisningen innebär ”oerhört stora risker”.

Vad gäller barnen anser Flyktinghjälpen att ”beslutet strider tveklöst mot barnkonventionen”.

– Vi kräver att utvisningen stoppas. Det finns anledning att understryka att Migrationsverket tar en oerhört stor risk om denna barnfamilj skickas i till ett land i krig och kaos och som för dem är helt okänt. Den migrationspolitik som nu gäller är långt ifrån anständig, säger Lars Suo, vid Flyktinghjälpen. Även Haparanda församling har skrivit till Migrationsverket med vädjan att stoppa utvisningen av familjen. Komminister Kaarina Rauhala vill se en mer human inställning till asylprövningar.

– I enskilda fall har jag sekretess men allmänt anser jag att barnkonventionen bör följas och jag efterfrågar en genusmedvetenhet. Barn- och kvinnorssynvinkel måste alltid beaktas separat vid asylprövningar för familjer, de kan ha helt egna och tunga skäl. Kvinnan och barnens skäl borde alltid prövas enskilt, säger Kaarina Rauhala.

Hon konstaterar att många flyktingar som anländer till Sverige har en livsfarlig resa bakom sig.

– De kommer hit för säkerhet efter svåra omständigheter, det är onödigt att tvinga dem tillbaka, särskild hänsyn borde tas till barn och barnfamiljer. De har kommit för att be om skydd, vi har möjlighet och vi kan skydda dem och erbjuda säkerhet. Vi kan hjälpa så varför inte göra det? säger Kaarina Rauhala.

. Linda Danhall

HapTor

8

En fråga för regeringen Riksdagsman Fredrik Lundh Sammeli (S) säger att ”Grunden är att inga barn utvisas någonstans, utan att det finns ett ordnat mottagande”.

Fredrik Lundh Sammeli (S) är ordförande i socialförsäkringsutskottet som också hanterar migrationsfrågor. Han säger att hans uppfattning är att Migrationsverket gör ett bra jobb och följer lagstiftningen. Han kan inte uttala sig i enskilda fall.

Vad gäller att utvisa barnfamiljer till Afghanistan säger han: – Varje persons asylskäl prövas mot en samlad landinformation. Denna uppdateras av myndigheten löpande och bygger på en sammanvägning av gällande kunskap och säkerhetsläge med mera.

För att kommentera att 19 asylsökande barn tillsammans med sina familjer återvänt till Syrien förra året önskar han mer information. Information som är svår att få då Migrationsverket kräver en fullmakt från de som återvänt och nu befinner sig i Syrien för att meddela varför barnen enligt deras statistik ”utrest” till Syrien, om detta kan ha skett frivilligt eller med rädsla för hinder att återresa till Sverige om de inte nöjdhetsförklarar sig med ett utvisningsbeslut.

– Det är nära på omöjligt att kommentera uppgifterna utan att veta mer kring förutsättningarna.

Grunden är att inga barn utvisas någonstans, utan att det finns ett ordnat mottagande. En för mig väldigt viktig politisk hållning. Till Syrien har jag väldigt svårt att tro att några barn utvisats sedan kriget in-

leddes. Skulle kunna handla om självmant återvändande,säger Fredrik Lundh Sammeli.

Vad gäller exempelvis familjen i Haparanda som nu hotas av utvisning till Afghanistan, ett land de aldrig levt i och där säkerhetsläget försämras anser Flyktinghjälpen och församlingen att strider mot ”grunden att inga barn utvisas någonstans, utan att det finns ett ordnat mottagande”.

Fredrik Lundh Sammeli berättar att han vill att barn ska ha en särställning vid prövning av asylskäl.

– Jag tror samtidigt att vi kan göra mer för att stärka barns rättigheter över tid, även om Sverige agerar enligt internationell lag.

Han konstaterar att all asylprövning är myndighetsprövning och ska ske individuellt och ställas mot praxis och landinformation.

– Sverige gör ett fantastiskt arbete med att ge skydd till människor som flyr. Inte minst ensamkommande barn ges ett mottagande som få andra länder kan möta. Samtidigt finns det människor som får avslag och kommer att behöva återvända. Då är det viktigt att tiden för prövning är så kort som möjligt och här ligger en av våra stor utmaningar efter det stora mottagande vi hade på över 160 000 år 2015. Samtidigt är det viktigt att jobba för att det frivilliga återvändande fortsätter att öka, säger Fredrik Lundh Sammeli.

. Linda Danhall

Migrationsverket uppger att barnen är i fokus 4 505 asylsökande barn lämnade Sverige förra året. Till Afghanistan 201 barn, Syrien 19 barn och Somalia 6 barn, länder där stora flyktingströmmar kommer från.

Migrationsverkets statistik visar att åtminstone 350 barn lämnade Sverige med tvång.

Många barn som kommit till Sverige lämnade eller förväntas lämna Sverige. Under förra året lämnade 4 505 asylsökande barn Sverige. Anledningen till återvändandet är inte officiellt, en del antas återvända för att de får stöd att återvän-

Din leende lokaltidning

da, andra för att de utvisas då de inte anses inneha tillräckliga asylskäl, några för att de fått nej till att stanna av Migrationsverket och därför är rädda att få nej till att någonsin återvända till Sverige om de inte godkänner att lämna Sverige frivilligt och ytterligare andra lämnar Sverige med tvång.

19 barn med familjer har åkt tillbaka till Syrien, hur kommer det sig?

– Detta kan vi inte svara på med säkerhet utan att gå in i respektive ärende – för att göra det behöver vi få in en fullmakt från samtliga berörda personer. Men generellt kan det bero på att familjen har ansökt om och beviljats återetableringsstöd och därför valt att återvända till hemlandet, eller att de har återtagit sin asylansökan och återvänt självmant, säger Michelle Bornestad, presskommunikatör vid Migrationsverket.

Att få en fullmakt är svårt då familjerna dels är anonyma i statistiken och då de i flesta fall redan befinner sig i Syrien är svåra att nå. Varför 19 barn återvänt till Syrien efter att sökt asyl i Sverige är därmed fortsatt oklart.

Bland andra Rädda barnen är kritiska till att barn sänds tillbaka till oroliga länder och menar att det strider mot FN:s barnkonvention, hur tänker ni där?

– Migrationsverket följer hela tiden noggrant utvecklingen i omvärlden och anpassar löpande bedömningarna efter den situationen i det land som är aktuellt i respektive asylutredning. Den grundläggande principen i asylrätten är att det är den enskilde som ska göra sannolikt att han eller hon är i behov av skydd, och bedömningen som görs är alltid individuell, säger Michelle Bornestad.

Hon uppger att barnkonventionen i Migrationsverkets praxis och lagar utgör grunden för arbete med barn.

– Utlänningslagen, som vi arbetar utifrån, kommer barnkonventionen bland annat till uttryck genom bestämmelsen om barnets bästa i 1 kap. 10 § och bestämmelsen om att barn skall höras om det inte är olämpligt i 1 kap. 11 § utlänningslagen.

Att anamma ett barnperspektiv handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Att anamma ett barnperspektiv går hand i hand med Migrationsverkets grundläggande värderingar att ha respekt för människan och att arbeta med ständiga förbättringar.

Bland andra Flyktinghjälpen och församlingen i Haparanda anser att barnens asylskäl ibland kommer i skymundan vid prövningar om familjer ska få stanna i Sverige eller inte. Det dementeras av Migrationsverket.

När asylskälen för en familj bedöms. Hur mycket tas hänsyn till barnen jämte föräldrarnas skäl?

– När en familj ansöker om asyl utreds alla familjemedlemmars uppgivna skäl. Det spelar ingen roll om det är ett barn eller en vuxen- Migrationsverket och domstolarna ska beakta alla de olika skäl som finns. Däremot kan det vara värt att poängtera att i de fall familjer beviljas skydd i Sverige på grund av individuell förföljelse i hemlandet, så är det av förklarliga skäl gissningsvis vanligare att det är någon av föräldrarna som har varit utsatta än små barn. Dock kan det även vara så att en familj beviljas uppehållstillstånd på grund av något ett barn utsatts för eller hur barnets situation i hemlandet skulle bli vid ett återvändande, säger Michelle Bornestad.

I Migrationsverkets statistik ingår både de utvisningar som Migrationsverket genomfört och de som överlämnats till polis för att verkställas. Det innebär att barn som benämns ”utresta” fortfarande kan befinna sig i Sverige. I statistiken redovisas också att barn ”utrest” till till exempelvis Danmark, i dessa fall är det inte asylsökande från Danmark utan barn som enligt Dublinförordningen ska söka asyl i Danmark istället för i Sverige. Statistiken visar alltså länder dit barn rest eller förutsätts resa, inte nationalitet.

Vad gäller frågan om familjen i Haparanda som hotas att utvisas till Afghanistan är nu protesterna från Flyktinghjälpen och församlingen Migrationsverket till handa.

. Linda Danhall

Några exempel på ”utresta” barn (ensamkommande och barn med familjer) och deras destination år 2016.

Afghanistan 201 barn Albanien 344 Danmark 84 Finland 54 Irak 673 Iran 62 Marocko 4 Somalia 6 Syrien 19 KÄLLA: Migrationsverket

Bettan bakar!

Frågor till Bettan Bakar fullkomligt väller in.

Nu svarar Bettan på några läsarfrågor och så klart får ni några smarriga recept.

Smart knep för att lövbiffen inte ska bli torr?

– Marinera den gärna eller se till att inte steka den på för hög värme eller för länge. Lövbiff är ju nötkött och det är ingen fara om det är lite rosa eller rött. Jag gör dock sällan traditionell lövbiff, brukar istället göra goda rullader med t ex färskost och hackad rödlök och örter eller så strimlar jag ner den i en wok.

Varför göra egen sås istället för att köpa?

– För att det är mycket godare och inte alls så svårt som man tror. En snabb men god sås gör man enkelt med lite smör, finhackad schalottenlök (eller gul lök), en buljongtärning, lite soya och grädde.

Sen kan man krydda med vad man vill. En av mina favoriter är Rosèpepparsås.

Hur göra egen bearnaiesås utan att den skär sig?

– Det viktigaste är att den inte blir varmare än 60 grader, ett tips är att sätta ner en stektermometer i vattenbadet som såskastrullen ligger i. Man kan också ha den direkt i såsen men då blir det så besvärligt att vispa. Om den ändå skär sig så släng i ett par isbitar och vispa rejält så går den ihop sig igen.

Världens bästa kryddning av kött, hur är den?

– Det beror lite på vad det är för kött och hur det ska tillagas men antingen kan man göra en egen blandning av det man tycker är gott, t ex pepparmix, vitlök, chili salt, grillkrydda (eller andra kryddor som man gillar) och gnida in köttet med eller

så gör man en marinad. En, enligt mig perfekt marinadbas är: olja, soya, balsamvinäger och honung.

Sen lägger man i de kryddor man vill ha. Två favoriter är chili, färsk ingefära och vitlök - passar till i stort sett allt och sist av allt, kanske något otippat Italiensk salladskrydda till kyckling - det blir en hit Oxfilé eller annat fint kött skulle jag dock enbart bara salta och peppra, sätt mer smak på tillbehören istället. Bra kött ska smaka just kött!

Bästa sättet att lyckas med potatisgratäng?

– Rätt potatis (brukar t ex inte funka bra med färskpotatis), mycket grädde (valfri sort funkar här) och riven ost i varje lager. Jag är lite nörd och ser till att alla skivor läggs precis omlott, men det gör man som man vill. Creme Fraiche och franska örter kan också vara gott att ha i. Gott om plats i formen kan vara smart så slipper man skura ugnen sen Varför äta blodigt kött?

– För att det är mörast och godast! Än en gångkött ska smaka kött och det smakar mer om det är rött/rosa. Obs! Då pratar vi givetvis endast om nötkött eller vilt, aldrig fläskkött eller kyckling.

Bakad potatis tar evigheter i ugnen, finns det något sätt att skynda på?

– Förkoka den typ 10 minuter.

En hopplös hemmakock ska bjuda på trerätters middag, förslag som är svåra att misslyckas med?

– Skinkröra på toast, lax med Västerbottenstäcke och vaniljpannacotta med färska bär. Enkelt att laga, går att förbereda om man vill och ganska

svårt att misslyckas med!

Vad är den vanligaste frågan om mat som du får?

– Mina nära och kära har tre ständiga frågor: Vilka grader på ugnen? Vilken temperatur ska köttet ha inuti? Hur länge i ugnen?

Vad ska du äta på lördag?

– På lördag blir det en 3-rätters "före Takidamiddag" menyn är inte helt spikad men det lutar åt Skinkröra på toast till förrätt, en mustig gryta på högrev till varmrätt och något chokladigt till efterrätt.

Skinkröra, 6 personer (som förrätt): 250 gram rökt skinka 1 liten finhackad rödlök 1-2 burkar creme fraiche 1-2 msk skånsk grov senap 1-2 msk majonäs 2 msk persilja (går fint med fryst) Salt och peppar.

Finhacka skinka och lök. Blanda alla ingredienser i en skål, smaka av med salt, peppar och ev mer persilja och senap. Mängden creme fraiche beror på vilken konsistens man vill ha. Kan med fördel göras dagen innan och passar till toast, i snittar, o smörgåstårta eller på bakpotatis. Egentligen till vad som helst - låt fantasin flöda :) Lax med Västerbottenstäcke, ca 6 portioner 1 helsida lax, benad och filéad

2 burkar creme fraische 1 dl riven Västerbottenost 4-5 st finhackade soltorkade tomater.

Lägg ut laxen på en oljad plåt (givetvis med skinnet nedåt), salta och peppra. Blanda creme fraiche, ost och tomat. Bred över laxen och kör i ugnen ca 30 minuter på 175 grader.

Man kan ha mer (eller mindre) tomat beroende på hur mycket man gillar soltorkade tomater. Servera med pressad potatis och en god grönsallad.

Pannacotta, 6 portioner 5 dl vispgrädde 1 vaniljstång 0.5 dl socker 3 gelatinblad Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten. Häll vispgrädde i en kastrull, dela vaniljstången på längden, skrapa ut fröna och lägg både frön och stången i kastrullen, häll på socker och värm upp alltihopa under långsam omrörning Det får inte koka! Dra kastrullen av plattan, plocka upp vaniljstången från kastrullen. Krama vattnet ur gelatinbladen, lägg dem i kastrullen och rör till de lösts upp. Häll upp i fina portionsformar och ställ kallt minst 4 timmar. Servera med t ex färska hallon och björnbär. Kan med fördel förberedas dagen innan och kan varieras i oändlighet, med choklad eller annan godis som man då smälter ner tillsammans med grädden.

HapTor

Positiivinen paikallislehti

9

Kalixteam segrade i veteranlopp

KALIX-NYBORG

Team Malmström motors segrade i nostalgitävlingen Lakkaloppet.

Detta efter två uppstudsiga timmars tävlande.

Drygt 2 000 skoterentusiaster från hela Östra Norrbotten kom för att ta del av Lakkaloppet som genomfördes i Nyborgs skärgård. Deltog gjorde skotrar äldre än 1990års modell med gammal fjädring så studsigt blev det. Ett hundratal skoterförare gjorde sitt yttersta för att ta hem segern i det nostalgiska loppet.

Efter två timmar och 65 varv på den 970 meter långa banan stod det klart att Team Malmström motors från Kalix knep guldpokalen. Detta med ett halvt varv till silvermedaljören Dannes motor racing team.

Prispallen beträddes av tre stjärnfyllda lag. Vinnarna med Kalle Bergdahl som tagit SM guld i backe, Johan Johansson som vunnit SM i skotercross, John Malmström som år 2015 tog hem segern i junior SM i skotercross och Johan Malmström som teamleda-

re. Vinnarlaget tog också hem prestigepriset att först avverka ett varv på tävlingsbanan, den segern säkrade Johan Johansson. Silverlaget hade EM-guldvinnaren i skotercross Jonas Persson på sitt lag och Jonny Johansson som vann sommarens SM i watercross deltog i bronslaget.

– Vi gick in för att vinna och det gjorde vi, det känns fantastiskt roligt. Länge sedan man kört så här gamla skotrar, det är en speciell känsla med dem och det känns i kroppen, säger Johan Johansson.

Det som först var tänkt att bli en tävling på skoj visade sig bli en fullskalig tävling och efter hundratals timmar skruvande i skotern kändes segern bra för vinnarlaget. Arrangörerna i sin tur utlovar en årligen återkommande Lakkaloppstävling.

– Det blev som en VM-final, säger Kalle Bergdahl.

Jan-Erik ”Sivve” Silverplatz från arrangörsstaben vid Nyborgs skoterklubb var nöjd med arrangemanget.

– Allt flöt helt perfekt, mycket folk och spännande tävling, säger han.

. Linda Danhall

RESULTAT: 65 varv Team Malmströms Motors 65 varv men ett halv varv efter segraren Dannes motor racing team.

61 varv Team Yamasaki 61 varv men ett halvt varv efter tredjeplaceringen Team Lilla Hotellet.

Den skoter som körde minst varv på banan klarade 3 varv, den med näst minst varv fixade 12.

Han trivs vid gränsen Haparanda ökade sin befolkning med 33 personer förra året.

Mikael Otrel flyttade till Haparanda 5,5 år sedan, en flytt han säger att han är mycket nöjd med.

År 2015 bodde 9 831 personer i Haparanda.

När år 2016 avslutades hade befolkningen ökat till 9 864 personer, en ökning med 33 procent enligt Statistiska centralbyrån.

Mikael Otrel flyttade till gränsstaden för 5,5

år sedan.

– Jag kommer från Göteborg och så flyttade familjen till Abisko. Vi bodde där i två år men familjen trivdes inte så det blev Haparanda. Jag trodde att det skulle bli svårt att få jobb här eftersom jag inte kan finska, men det gick bra och jag började som restaurangchef på Ikea, säger Mikael Otrel.

Han ser många fördelar med Haparanda.

– Det är lugnt och skönt här och det går att släppa ut barnen utan att vara orolig att någonting ska hända. Nackdelen är att alla känner alla och att folk vet saker före en själv, det snackas myck-

et bakom ryggen och det tjänar ingen på. Men i övrigt är nästan allting bra här och vi trivs jättebra här. Bara en sådan sak som att när det blir mörkt då blir det lugnt här.

Mikael Otrel rekommenderar de som går i flyttartankar att bostätta sig i Haparanda och han jobbar kvar på Ikea, nu som säljare och att Haparanda skulle lida brist på aktiviteter dementerar han.

– Jag tränar på gym, åker skidor och slalom, det finns en hel del att göra här, säger han.

. Linda Danhall

HapTor

10

Din leende lokaltidning

Anneths skönhet Text och Löwengrip produktbild: Anneth Eriksson Fråga eller tipsa Anneth: anneth@haptor.se

Fem positiva effekter av SPA

Spa Många av oss lever i en stressig tillvaro där vardagen ställer höga krav på flexibilitet och skärpa. Därför är det viktigt att emellanåt ta sig tid att koppla av och unna sig ro och stillhet, alla behöver vi ”ladda batterierna” och få återhämtning. Att gå på SPA är något som många väljer för en skön stund ensam eller kanske ihop med vänner och/eller familj. På SPA kan man välja från en varierande meny av behandlingar som exempelvis massage, ansiktsbehandling, kroppsscrub och bad i jacuzzi.

Man kan såklart också välja att rå om sig lite extra hemma och göra mysigt med tillexempel tända ljus, bad och härliga produkter.

Det finns en uppsjö av produkter för hemmaSPA. Löwengrip Care & Color har tillexempel en SPA-serie som bland annat innehåller duscholja, kroppsolja och handlotion. Jag

1. Bästa sättet att skämma bort hela kroppen och boosta den med fukt som ger huden ny och hälsosam lyster.

har testat dem och de är alla mycket behagliga att använda och doftar milt av bland annat jasmin, sandelträ, persika och vanilj. Oljiga produkter som de från Löwengrip Care & Color passar alla hudtyper, men lämpar sig extra bra till den som har en riktigt torr hud.

2. Ett varmt och skönt bad, inklusive massage, är väldigt bra för blodcirkulationen.

3. Eteriska, väldoftande oljor kan via luktsinnet påverka ditt undermedvetna och fungera avslappnade, motverka huvudvärk och minska stress.

Vill man ha ekologiska produkter kan man tillexempel använda produkter från Jokkmokksbaserade c/o Gerd (uttalas: care of Gerd). Deras tillverkning finns i en 800 kvadratmeter stor, modern fabrik i Jokkmokk och de säljer både till privatpersoner och SPA-anläggningar som använder produkterna i sina behandlingar. Jag har testat en del från deras sortiment och fastnade främst för duschkrämen Eco Body Shower Lemongrass och hudlotionen Eco Body Lotion Lingonberry. Bägge doftar friskt och fräscht av citrus som piggar upp sinnet.

4. Mjuk och avstressande massage är bra för trötta och stela muskler och kan även hjälpa till att lindra smärta.

5. Massage fungerar djuprengörande eftersom den hjälper till att frigöra toxiner och gifter ur kroppen.

Källa: Löwengrip Care & Color

Hon flyttar till andra sidan jorden Allt började med en film och hur det slutar står skrivet i stjärnorna. Klart är att 19-åriga Matilda Henriksson nu bor i Haparanda men snart bor hon på andra sidan jorden, i Sydkorea.

Matilda Henriksson har länge varit intresserad av Japan och dess kultur. Hon har sett mängder av japanska filmer och kan en hel del japanska. Så en dag kom Matilda Henrikssons lillasyster med tipset att se en film från Sydkorea.

– Först tyckte jag att språket var hårt i jämförelse med den mjuka japanskan men sedan blev jag fascinerad, säger Matilda Henriksson.

Därefter har hon sett otaliga filmer, läst på om landet och fått kontakt med Sydkoreaner som berättat mer om hur det är att leva där. Med tiden växte intresset och nu kan Matilda Henriksson både prata och förstå en hel del koreanska.

– Många serier från Sydkorea handlar om samhällsproblem, om hur det är att söka jobb och hur det är att vara ung. Intresset har vuxit mer och mer.

Så fick hon syn på möjligheten att åka till Sydkorea på en språkkurs och då nappade hon.

Den 26 augusti tar hon flyget till Sydkorea för fem månaders språkstudier i huvudstaden Seoul.

– Planen är att hitta ett jobb och stanna kvar för att bo där om jag trivs. Jag är övertygad om att jag kommer att trivas, jag har läst på och sett så mycket om landet så jag vet att landets kultur passar mig jättebra.

Matilda Henriksson reser ensam.

– Att resa iväg själv är bästa sättet att utvecklas som person. Jag blir inte beroende av nå-

gon annan och jag tvingas att klara mig själv och att hitta vänner. Jag utmanar min trygghetszon.

Matilda Henriksson är medveten att trots internetmöjligheter att hålla kontakt med familjen hemma i Haparanda så kommer hon att få hemlängtan.

– Mest kommer jag att sakna mig lillasyster, hon är tre år yngre än mig. Men när jag längtar ska jag tänka på att hon snart kommer och hälsar på, hon ska komma på höstlovet. Jag har ett fantastiskt stöd hemifrån, säger Matilda Henriksson.

Hon tycker att det är viktigt att våga följa sina drömmar, våga ge sig ut på okända vatten och att våga utmana sig själv.

Sydkorea har åtta timmar tidskillnad om vintern till Sverige och sju om sommaren. Landet har president och landets invånare har relativt lika värderingar som svenskar överlag.

– De äldre i Sydkorea har mer status än här och rollerna som man och kvinna är lite tydligare än här. Men Seoul är en av världens säkraste

platser så det känns också bra. Någonting som de inte gillar är tatueringar, där betyder det att man är medlem i ett gäng. Men många olikheter handlar mycket om generationsfrågor.

Nu är hon mitt inne i processen att söka visum och skicka in friskintyg. Hon har kontrollerat skolvägen från studentrummet där hon bor till skolan så att hon ska hitta från första dag - en ppromenad på omkring 15 minuter- och hon har kontrollerat med Sydkoreaner vad hon kan förväntas betala för taxin från flygplatsen så att hon inte ska bli lurad.

– Jag söker ett arbetsvisum och måste visa att jag är frisk så att jag inte kommer dit med någon smitta som inte finns i Sydkorea. Jag måste också kunna visa att jag har tillräckligt med pengar för att klara mig där. Jag ska också skriva en A4:a sida där jag berättar vad jag ska göra där. Det är mycket att fixa före jag reser, det här kommer att bli jätteroligt och lärorikt. Det viktiga tror jag är att vara mentalt förberedd, säger Matilda Henriksson.

Hon rekommenderar alla att följa sina drömmar.

– Jag vill inte bli gammal och känna att jag inte gjorde det jag ville. Det finns jättemycket att upptäcka. Som jag tänker nu vill jag bo några år i Sydkorea och sedan några i Japan.

Hon siktar på ett jobb som lärare.

– Många som kommer från utlandet jobbar som engelsklärare, så det är mitt första alternativ.

Hon kommer att ta med sig väldigt lite då hon vet att utbudet av exempelvis kläder är stort till en lägre kostnad än i Sverige. Skolan bjuder på nudlar och ris och det är generellt mycket billigare att bo och leva i Sydkorea än i Sverige.

– Jag kommer till en annan kultur, mycket är lika men mycket är annorlunda, jag lär mig efter som. Det gäller bara att inte blir rädd för det annorlunda, man kommer långt med ett intresse.

Känner du dig modig?

– Det skulle jag nog säga, jag är nog ganska modig.

. Linda Danhall

HapTor

Positiivinen paikallislehti

11

s d n a l Fin

A T S R Ö T S pelhändelse

pim

! n a t s a l a r t n e c i

r e t s i t r a na Storslagr varje dag! e uppträd

.

Fre 24.3ling mp i p s l l ä v k lutas och avs ERI! K FYRVER

ort/ k l e p m i P lott

15€

M E F r a l i b fina

På Park Hotel:

! t u s a lott na priser

i f t a e r d m n m a a s! h gr a c o g r O a p t d n s e g l tävlin Från Tader buktalaren a l l a uppträ alto lör-sön Prisernas sammanlagda Sari A

Biljetter 16€

Souvari fre 24.3t .

värde ca 100.000€

Vi söndagens tävling är första priset en Can Am fyrhjuling

rtister a a r d n A räder t p p u m so är Harri mi, ie Kir vesn to. e Juha Mi

, äisänen V + a l artta skola Ossian M äriäinen. Dans Kä Jamppa HyväFiilis. ch Stage o

Alla barn som deltar i tävlingen får en biljett till The Dudesons Activity Park!

Fritt inträde! Överalld tävlinge ans efter n på lör dag Biljetter 16€

Förköpsställen:

TORNIO: Autopalvelu Ojanperä, Autotarvike Kuukasjärvi, InterSport, Mäkimaa, K-Citymarket Rajalla, K-Market Kirsikka, K-Market Lohipato, K-Supermarket Ykkönen, Neste Oil, Park Hotel Tornio, Tampereen SäästöTex, Teboil. VOJAKKALA: K-Market Vojakkala.

KEMI: InterSport, K-Citymarket, Ojanperä / Kemin Autopalvelu Oy. YLITORNIO: Rauta & Kone Nippeli, Seo. KARUNKI: K-market Ruoka-Aitta. TERVOLA: Neste Tervakuksa

www.suurpilkit.fi

Anne Ma t sat 25.3tila .

Pidätämme oikeuden muutoksiin.

Lupa nro: RA/2017/52

s SpeakerNDER ALA KALLE PRI VESA och JA

HapTor

12

Månadens fråga Nu är årets bokrea i full gång.

Vad vill du tipsa oss om att läsa?

Din leende lokaltidning Den här våren som är här nu, den ger oss möjlighet att göra det bästa av den.

Kanske den vet att dens tid är bara nu, samma vår kommer aldrig mer. Vi borde skippa gnället och göra livet så bra som möjligt för så många som möjligt, för välmående smittar av sig.

Om någon är elak och bitter så trösta dig med att de mår sämre själv än vad de försöker få dig att må.

Var en solstråle och gör vår värld varmare.

HappisLoppis och lek.

Ann-Sophie Spolander, Haparanda – Jag tycker om gamla klassiker. De är ekon från en svunnen tid, men handlar samtidigt om teman som är tidlösa och som dagens människor kan känna igen sig i. Just nu läser jag ”Doktor Glas” av Hjalmar Söderberg. Mina elever ska också få läsa den.

Vårstäda och sälj! Mingla, mys och fynda! Även lek och bus för barn!

Virpi Hermansson, Haparanda – ”Kaninjägaren” av Lars Kepler. Hans böcker är jättebra.

Mer info på FB Happisloppis och 0702118989

Rosor!

Debatt Hasse Brännvall, Haparanda – Jag har aldrig läst en bok till slutet.

Mervi Salmi, Haparanda – Älskar verklighetsbaserade böcker och den första jag kommer att tänka på är ”Pojken som kallades det” av Dave Pelzer. Inte ny, men så värd att läsa. ”Abbas hjärta” är också så bra, den handlar om hedersmord.

Ett tack!

Ett stort tack till de som ordnat skidspår från stranden och ut i skärgården i Haparanda. Ni är helt fantastiska och ger guldkant till Haparanda.

/Anonym

Vi hör ofta om stora företag som lägger ned i Haparanda, men vi borde istället lyfta fram alla eldsjälar som tror på Haparandas och Torneås utveckling, de som vågar starta företag.

Många småföretag har startat de senaste åren. Stort lycka till till er alla, ni är viktiga för vår region. Ett fång rosor till Haparanda galan som lyfte fram företagarna för en kväll, att vara företagare är ett tufft uppdrag.

/Numer fritidsforskare före detta företagare

Jägarskola, start/info 29/3 kl 18.30 på Station, Ungdomens hus.

Anmälan via våran hemsida: www.studieframjandet.se/ norrbotten Järnvägsgatan 21 Haparanda, mer info

070-2661172/Jari Salo