Robotics Care
TUC Yrkeshögskolan Vidareutbildning skapar nya karriärmöjligheter för undersköterskorProjektledare: Emma Aronsson (emma.aronsson@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Arvid Olofsson
Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Samhälle 29-09- 2022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås
Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim. sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek
Återvinn gärna tidningen
Våra hjärnor tolkar och omtolkar allt vi erfar.
Vad som är ”fakta” och ”uppfattning” är högst rörlig materia. En fördjupning kan leda till både förvåning, glädje, rädsla och motstånd. Jag tror det är en insikt att ha nytta av i synen på vård och omsorg om äldre personer. I synnerhet i valtider.
Hösttiden är också en tid för nya tag och i år händer mycket inom vård och omsorg om äldre personer. I augusti i år blev Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg på Socialstyrelsen invigt. Det är något som många ser fram emot med möjligheten att få en samlad plats för att hitta stöd, fakta, underlag och framför allt samordning av allt som finns. Den regionala- och lokala FoUverksamheten får inte tappas bort i samordningen.
Utredningen om en ny Äldreomsorgslag är klar och har överlämnat sin utredning till regeringen. En särskild lag för äldreomsorgen har diskuterats länge – för- och nackdelar – och det finns många saker som både talar för och emot. Den risk som kan finnas med en egen äldreomsorgslag är att ålderismen kan öka – att insatser och områden blir ”åldersrelaterade” och inte behovsrelaterad. Vi vet att ”mormor” kan ha både ekonomiska svårigheter, stroke och beroendeproblematik.
Men en särskild lag kan också innebära att vi gemensamt pekar ut ett av vårt samhälles viktigaste områden. En lag ger uttryck för att det här är det som gäller och som vi måste följa. Lag får emellertid ingen betydelse förrän vi tolkar och tillämpar den som lagstiftaren
Susanne Suvanto
menat. Vi har ju också ett förslag till en ny socialtjänstlag som fortfarande bereds. Behov av samordning är även här nödvändigt.
De riktigt nya tagen sker framför allt ute i alla mötena i vården och omsorgen om äldre personer. De sker varje dag, i varje ögonblick och i varje möte mellan tre personer – ”den äldre personen”, den som ger vård och stöd samt den anhörige. Jag får så många berättelser om allt från kaffe/tårta när man ska rösta till fantastiska kräftskivor. Men även berättelser om sorg, längtan och drömmar. Så är livet! Så är det att arbeta inom äldreomsorgen.
Nu är det höst och jag håller hårt i de varma solstrålar som fortfarande tränger igenom molnen. Jag påminner mig själv och ger hopp – det var likadant förra hösten och därefter kom en sommar!
Jag gläds – över alla människor som vill och gör gott utan egen vinning
Jag sörjer – Ing-Marie Wieselgren som brutalt mördades i Visby
En mycket stor utmaning inom äldreomsorgen är att låta brukarna sova på ett torrt och tryggt sätt genom hela natten. Om inte så blir det en kraftfullt försämrad livskvalitet. Kan man tänka sig en mer kränkande och skrämmande situation än en manuell kontroll av eventuellt urinläckage?
Denna
Nattronder på äldreboenden och i hemvården kan skada mer än de gör nytta. Det upplevs som mer integritetskränkande när vårdpersonal tänder en lampa och lyfter på täcket och manuellt kontrollerar skyddet. Särskilt de som lider av demenssjukdom kan känna stark oro.
Kontroller kan störa mer än de hjälper Dålig sömn hos äldre personer på vårdboenden är väldigt vanligt och ofta störs de drabbade i onödan. Att minska rutinkontroller under natten ger förutsättning för att förbättra de drabbades livskvalité. Avsaknad av djupsömn gör att du blir trött och
irriterad, plus att immunförsvaret försämras. Konsekvenserna blir också en fördröjd reaktionsförmåga, koncentrations- och minnessvårigheter, ångest och depression. Därför kan rutinkontroller vara överflödiga och störa mer än de hjälper.
Pampett – säkert och värdigt Pampett har tagit fram en liten sensor som klistras in i ett inkontinensskydd, vilket gör att personalen inte behöver störa den boendes djupsömn.
Med hjälp av en smartphone och Pampetts utrustning kan man enkelt få information om när en person är i sängen och har ett torrt inkontinensskydd.
Paola Dahlström, enhetschef i Karlskrona, ser vinsten i att personalen slipper byta våta sängkläder och inkontinensskydd flera gånger per natt och personalen kan ta hand om brukarna på ett säkrare och värdigare sätt.
Det är likadant varje år – men oj, är det redan höst och vart tog sommaren vägen. Jag förundras över att det jag vet är oföränderligt och konstant – som tid och årstider – upplevs föränderliga.@Mediaplanetsweden Världens enda hygienassistent för hemmabruk ökar äldres självständighet och integritet. ATEA Så blir äldreomsorgen trygg och säker med digitala lösningar Susanne Suvanto “Snäll aktivist” och verksamhetsansvarig för Omvårdnadsinstitutet
Hösttiden är också en tid för nya tag och i år händer mycket inom vård och omsorg om äldre personer.Text Susanne Suvanto LINDA DYBECK
Dålig sömn hos äldre personer på vårdboenden är väldigt vanligt och ofta störs de drabbade i onödan.Text Fredrik Söderlund
Åldersdiskriminering gör att äldre med psykisk ohälsa ofta inte får den hjälp de har rätt till. Att må psykiskt dåligt är inte en naturlig del av åldrandet och äldre som mår psykiskt dåligt har rätt att få hjälp.
Text Annika Wihlborg Scanna QR-koden eller gå in på hjarn koll.se för att läsa mer om Hjärnkoll.
ldre människor kan också må dåligt. Och de som gör det får inte den hjälp de behöver. Det är dags att ta krafttag nu. Många betraktar äldre som en homogen grupp med likartade intressen och behov, men äldre är självklart individer i samma utsträckning som yngre människor, säger Katarina Lindblad, projektledare för Riksförbundet Hjärnkolls seniorverksamhet.
Hon efterlyser ett samhälle som är mer mänskligt att bli äldre i, där man som äldre blir efterfrågad och tagen i anspråk. Vi behöver se att det i gruppen ”äldre” finns stora individuella olikheter. ”Äldre” kan ha ADHD eller bipolär sjukdom, vara ensamma och deprimerade eller pigga och nöjda.
–Det saknas dessutom tillräcklig kunskap kring äldres psykiska ohälsa på många håll i vården. Många äldre blir felmedicinerade. Det är självklart allvarligt. Det vore fantastiskt att se en äldrerevolution där äldre kräver att bli bemötta med respekt i stället för att förminskas, säger Katarina Lindblad.
Seniorambassadörer sprider kunskap Hjärnkoll har utbildat ett nationellt nätverk av seniorambassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
Seniorambassadörerna berättar öppet både om svåra perioder i livet och om vad som har hjälpt. De föreläser på vårdutbildningar, konferenser, arbetsplatsträffar och liknande för yrkesverksamma; allmänläkare, vårdpersonal, biståndshandläggare, blåljuspersonal och många andra
yrkesgrupper som arbetar med äldre. –Vi har även en modell för samtalsgrupper där seniorer träffas vid åtta tillfällen för att diskutera livsfrågor och psykisk hälsa under ledning av en seniorambassadör. Många äldre uppskattar möjligheten att stanna upp och diskutera livsfrågor i grupp. Att dela med sig och lyssna till andras berättelser skapar igenkänning och motverkar känslan av ensamhet, avslutar Katarina.
Kärnan i Riksförbundet Hjärnkoll är våra omkring 300 ambassadörer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa eller är anhöriga till någon med psykisk sjukdom. De har fantastiska livsberättelser och kunskaper som de vill dela med andra – med syfte att öka kunskapen och minska stigmat som är kopplat till psykisk ohälsa.
Denna artikeln är i samarbete med Riksförbundet Hjärnkoll. FOTO:Katarina Lindblad Projektledare för Riksförbundet Hjärnkolls senior verksamhet
Vi behöver se att det i gruppen ”äldre” finns stora individuella olikheter. ”Äldre” kan ha ADHD eller bipolär sjukdom, vara ensamma och deprimerade eller pigga och nöjda. Katarina LindbladFOTO: SHUTTERSTOCK
För personer med rörelsehinder kan den personliga hygienen vara ett stort bekymmer. Att vara beroende av hjälp från exempelvis hemtjänstpersonal för att kunna duscha upplevs av många som ett intrång i den personliga integriteten. En svensk innovation ger sköra äldre och rörelsehindrade självständigheten tillbaka.
dagsläget behöver 65 000 äldre hjälp med att sköta sin personliga hygien i hemmet. Om fem år väntas antalet ha ökat till 100 000. Det är inte ovanligt att hemtjänsten endast beviljar hjälp med dusch en till tre gånger i veckan och många äldre upplever det som frustrerande att inte kunna sköta sin hygien så som de önskar.
– Andelen äldre i samhället ökar stadigt och det finns både mänskliga och ekonomiska motiv för att skapa bättre förutsättningar för säker vård i hemmet, för både den äldre och personalen. Vi har utvecklat en lösning som minimerar risken för halkolyckor på våta golv, liksom rygg- och nackskador på grund av tunga lyft, säger Daniel Rumack, säljansvarig på Robotics Care. Företaget
som har utvecklat den automatiserade hygienassistenten Freja, som ger rörelsehindrade och sköra äldre möjlighet att på egen hand sköta sin hygien i hemmet.
Nya möjligheter att självständigt hantera personlig hygien Robotics Care grundades 2013 av Thomas Ryberg, efter att hans då 90-åriga mor hade jobbiga upplevelser från den duschassistans hon hade rätt till. Både integriteten och hygienen blev lidande, på grund av stor rotation av personal och ibland uteblivna besök. Thomas sökte efter ett hjälpmedel där hans mor på ett säkert sätt själv kunde sköta sin personliga hygien. Det fanns inget på marknaden och då bestämde han helt enkelt sig för att utveckla ett robotduschsystem.
Med hjälp av en Freja i badrummet, får äldre nya möjligheter att själva sköta sin personliga hygien. Freja är en vidareutveckling av Poseidon, som används i professionella vårdmiljöer.
– Att kunna sköta sin hygien på egen hand och utifrån sina egna önskemål har stor betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. Det här är en del av lösning på utmaningen med ett ökat antal äldre och mindre personella resurser i hemtjänst och omsorg, säger Daniel Rumack.
Robotics Care har just nu pilotprojekt i flera kommuner där de erbjuder duschen som ett alternativ till duschhandräckning i det egna hemmet, och dialog förs med fler kommuner om ytterligare expandering.
Låt oss riva av plåstret med en gång. Tryggheten för äldre i behov av vård och omsorg har blivit en brännande f råga i sa mb and m ed c ovid 19. M en det fanns många larm om allvarliga brister inom äldrevården även före pandemin.
Med
ifiering enligt ”äldrestandarden”
S 8725 0 0 : 2 015 får ni ett handfast stöd i arbetet med att kvalitetssäkra och förbättra era äldre omsorgstjänster, inklusive äldreboenden.
På vår hemsida kan du läsa mer om äldre standarden samt beställa broschyren ”En finger visning om hur äldrevården kan förbättras”
Välkommen till Qvalify.
Qvalify AB / 036-336 00 00 / www.qvalify.se
Daniel Rumack Försäljningsansvarig Robotics Care Text Annika Wihlborg Denna artikel är i samarbete med Robotics Care.
Vårdtagaren bibehåller sin rörlighet och personalen slipper tunga lyft. Det är två av vinsterna med HMC-metoden. ”Även en mycket liten insats från vårdtagarens sida kan vara till stor hjälp”, säger Martin Gottfridsson, fysioterapeut på HMC Sverige.
Under ett enda arbetspass kan en undersköterska utföra hela 80 till 90 förflyttningar. Trots det är förflyttningar ett område som förbisetts inom vården, vilket leder till onödiga skador för såväl vårdtagare som personal.
Men en förändring är på gång. Tillsammans med partners har HMC Sverige detaljstuderat ämnet förflyttningar. Nu har de utvecklat ett arbetssätt som inte bara förenklar arbetet rejält för personalen, metoden bidrar också till att vårdtagaren behåller sin rörelseförmåga.
– Både hälsan och självförtroendet stärks när vårdtagaren får hjälpa till och göra det som han eller hon förmår. Varje rörelse är viktig för hälsan och förflyttningar inom vården är en
möjlighet till rörelse som det är dumt att inte ta vara på, påpekar Nicola Parmelund, fysioterapeut på HMC.
Så fungerar HMC-metoden HMC-metoden innebär att varje vårdtagare får sin rörelseförmåga kartlagd. Utifrån det anpassas de förflyttningar som sker i vardagen så att de utvecklar vårdtagarens egna förmågor. Det är viktigt att vårdtagaren får använda sina egna resurser fullt ut vid varje förflyttning. När den egna förmågan inte räcker till ska miljön anpassas, bland annat med hjälpmedel av olika slag. Först i tredje hand kan vårdpersonalen behöva bidra med sin styrka, men insatsen blir då inte alls så krävande som med traditionella metoder. Det här arbetssättet reducerar personalens fysiska insats med upp till 70 procent. 2018 var HMC-metoden färdigutvecklad för vårdpersonal.
Både hälsan och självförtroendet stärks när vårdtagaren får hjälpa till och hjälpa till att göra det han eller hon förmår. Nicola Parmelund
Sedan dess har HMC hållit många utbildningar och för att effektivisera det arbetet har man nu gjort en del av utbildningspaketet digitalt.
– Metoden är en win-win för alla parter. Vår förhoppning är att så många som möjligt ska kunna ta del av den, säger Nicola Parmelund.
Text Benedikta Cavallin
Martin Gottfridsson Fysioterapeut HMC Sverige
Nicola Parmelund Fysioterapeut HMC Sverige
HMC Sverige är ett kunskapscenter och utbildningsföretag som arbetat med förflyttningskunskap i över 25 år. 2015 påbörjade de ett utvecklingsarbete tillsammans med forskare på Linnéuniversitetet och RISE.
Om HMC Sverige
Digitala lösningar är idag nödvändiga för att vardagen och samhället ska fungera. Äldreomsorgen är inte ett undantag. Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldrevård.
veriges befolkning ökar stadigt. Och det är antalet äldre som ökar mest. Men när den yngre befolkningen inte växer i samma takt ställs äldreomsorgen inför nya utmaningar. Hur ska man skapa trygghet för äldre när det råder brist på arbetskraft? Välfärdsteknik är viktiga komplement för att skapa en trygg och säker äldreomsorg.
”Digitala lösningar främjar ett självständigt liv”
– Välfärdsteknik är digitala lösningar som främjar ett självständigt liv och som gör att äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt, förklarar Malin Sölsnaes, chef för satsningsområdet äldreomsorg på Atea.
Exempel på digitala lösningar är robotar som hjälper vårdtagare att ta sin medicin, system som gör det möjligt att kunna skriva journaler direkt på plats, digitala möten eller hemmonitorering som innebär tillsyn och vård i hemmet via chatt och digitala möten.
– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar vården och minskar risken för smittspridning.
Välfärdsteknik är också ett verktyg som kan användas för att förebygga ensamhet och bryta isolering. Atea har tillsammans med Mälardalens universitet utvecklat webbplattformen Fikarummet som snart lanseras och vars ambition är att minska äldres upplevda ensamhet.
– Det är ett virtuellt fikarum där man deltar med eller utan kamera. Man kan till exempel välja ett rum utifrån intresse eller prata med andra från samma område som man själv. Samtidigt får brukarna chansen att förbättra sina digitala kunskaper, vilket också minskar risken för isolering.
Viktiga frågor när det gäller digitala lösningar inom vård och omsorg är hur man säkrar sekretessen kring vårdtagarna och hur data lagras.
”Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta”
– Innan man inför ett digitalt system måste man arbeta med informationssäkerhet och säkerställa att verksamhetens behov tillgodoses utifrån ett säkerhetsperspektiv. Att ta sig tid och fundera över vilken information som behövs och varför den är viktig är bra att ta med sig in i en upphandling, säger Carl-Johan Ekelund som arbetar med informationssäkerhet på Atea.
– Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta. Det finns alltid risker. Därför är det viktigt att se över helheten och väga vinsterna och riskerna mot varandra. Säkerheten utvärderas löpande och man ser över att säkerhetsfunktionerna används. Det digitala arbetssättet är väldigt säkert när det utförs rätt.
Carl-Johan Ekelund tror att det kan finnas en viss oro inom organisationerna för den nya tekniken och för hur den ska användas
Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa
Malin Sölsnaes
”De mjuka värdena är viktiga”
– Därför behövs introduktion, utbildning och workshops kring hur man arbetar med tekniken. Tekniken bygger på samma gränssnitt som i andra digitala funktioner. Därför känner man igen sig och det blir lätt att göra rätt. Det ska inte bli att man säger ”det var bättre förr”.
Malin Sölsnaes återkommer till vinsterna med välfärdsteknik och vad tekniken innebär för vårdtagarna. Hon nämner att digitala lösningar ger fler valmöjligheter för brukarna och att det ger en känsla av att man tar kommandot över sitt eget liv.
Finns det inte en risk att mänskliga kontakter uteblir när äldreomsorgen digitaliseras mer?
– Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa. De mjuka värdena är viktiga.
Denna artikel är i samarbete med Atea.
Text Mathias Pernheim Foto Atea & Adobe Stock
Petra Tegman, Programchef och vårdutvecklare, Palliativ vård och äldreomsorg på Betaniastiftelsen.
Inom äldreomsorgen får vården i livets slutskede svidande kritik.
Det kan man läsa i en delrapport från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som granskat sjukvården vid särskilda boenden. Vad
är det då som behövs för en värdig sista tid i livet? Vi träffar Petra Tegman vid Betaniastiftelsen som brinner för att sprida kunskap om äldreomsorg och palliativ vård.
FOTO: TIM SOBEKPalliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för alla människor som närmar sig livets slut på grund av ålderdom eller livshotande sjukdom.
Inom palliativ vård ska vårdpersonal, enligt Socialstyrelsen, möta patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och vara ett stöd till närstående.
Den svenska äldreomsorgen verkar ha svårt att leva upp till dessa krav. IVO:s granskning av nära 2 000 boenden runtom i landet visar att ingen av de granskade kommunerna till fullo når kraven för vård på särskilt boende. Petra Tegman, programchef och vårdutvecklare, har jobbat i nära trettio år inom omsorg.
Hon kan bekräfta att den palliativa vården haltar och att det finns rum för många förbättringar.
Stort behov av samordning – Sjukvården är idag präglad av ett stuprörstänkande, där ingen tar ansvar för helheten. Då är det patienterna och deras närstående som blir lidande. Vi behöver möta hela människans behov, säger Petra Tegman.
Hon syftar på det mänskliga behovet av att få stöd från flera instanser. Inte att bli lämnad ensam med en diagnos i knäet.
– Vid en cancerdiagnos får patienten på de flesta håll ett cancerbehandlande team för vård och rehabilitering. Någon motsvarighet vid exempelvis alzheimer finns inte. Om vi kunde samordna resurserna bättre, skulle vården och omsorgen kring patienten bli avsevärt bättre.
När vården går in i livets slutskede ska, enligt gällande regelverk, läkaren erbjuda ett så kallat brytpunktssamtal. Det är ett samtal som sker med patient och närstående. Dessa samtal är viktiga eftersom de ger patienten en möjlighet att vara delaktig i hur den sista tiden i livet ska bli. Enligt IVO:s granskning skedde ett dokumenterat brytpunktssamtal endast i 25 procent av fallen.
– Det är en viktig insats att se till att patienter och närstående blir hörsammade, att de som vill får uttrycka sina behov och önskningar. Vårdpersonal kan behöva hjälpa till att lyfta svåra frågor och ge patienten tid att bearbeta tunga besked. Tyvärr är dock kunskapen
om palliativ vård inom äldreomsorgen för låg i Sverige, säger Petra Tegman.
Kunskap är A och O
I kursplanen för att bli undersköterska genom vård- och omsorgsprogrammet, ingår inte längre specifikt en kurs inom palliativ vård. För att få sådan specialistkompetens behöver man vidareutbilda sig till specialistundersköterska. Den kompetenshöjning inom äldreomsorgen som enligt IVO behövs, kan därmed riskera att utebli. Vidare visar IVO:s rapport att en stor del av läkemedelshanteringen delegeras från legitimerad personal till icke-legitimerad personal, varav många saknar adekvat utbildning.
– Vi måste sluta se arbete inom
äldreomsorgen som enkla jobb. Det är inget enkelt jobb att vårda multisjuka människor som närmar sig livets slut. Då gäller det att ha kunskap och empati för att kunna möta personens behov av stöd och trygghet.
Många eldsjälar i landet
De flesta inom vården brinner för omsorg och Petra Tegman har genom åren mött otaliga människor som gör allt de kan för att sprida en känsla av trygghet och gemenskap.
– Det finns så många eldsjälar som trollar med knäna för att skapa en så värdig tillvaro som möjligt för de äldre.
De tar sig tiden att lyssna, säger Petra Tegman och avslutar med att påminna om att vi alla en vacker dag kan komma att behöva det stödet.
För att läsa mer om Palliativ vård hos Betaniastiftelen besök betaniastiftelsen.nu
Vid en cancerdiagnos får patienten på de flesta håll ett cancerbehandlande team för vård och rehabilitering. Någon motsvarighet vid exempelvis alzheimer finns inte. Petra Tegman
Yrket som undersköterska har de senaste åren genomgått en utveckling i samband med att man sett ett ökat behov av bredare och djupare kompetens. Genom att vidareutbilda sig inom demensvård, psykiatri, eller palliativ vård får undersköterskor värdefull kunskap att ta med sig ut i arbetslivet samtidigt som de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Text TUC Yrkeshögskola
Utbildningarna ges på halvfart och på distans, vilket gör det möjligt att till viss del kombinera med arbete. Sofie Gustafsson, utbildningsledare för specialistutbildad undersköterska inom demensvård ser att allt fler undersköterskor vågar ta klivet och vidareutbildar sig. Det är något som gynnar både vårdtagare och befintlig personal.
– Det finns en stor efterfrågan på specialistutbildade undersköterskor på arbetsmarknaden och genom denna utbildning får du en stor kunskapsbank att ta med dig ut i arbetslivet. I utbildningen blandar vi praktik med
teori och fördjupar oss inom flera olika områden.
Många av de studerande ser fördelarna med att ta nästa kliv i karriären och anser att vidareutbildningen ger ökad arbetslust och större motivation.
– Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitetsundersköterska på en demensavdelning och har höjt lönen med 3000 kr bara i år. Plus alla underbara vänner jag fått för livet, säger Britt-Mari Åkesson, specialistutbildad undersköterska inom demensvård.
Med rätt utbildad personal får arbetsplatsen en övergripande positiv effekt som gynnar både kollegor och
John Terlinder Läkarevårdtagare.
– För mig var det viktigt att skaffa mig kunskap så att jag känner mig trygg i min yrkesroll vart jag än i framtiden kommer att arbeta, vilket också min utbildning på TUC gav mig. Den kunskapen ska jag idag försöka dela med mig till mina kollegor inom äldreomsorgen där jag jobbar, förklarar Kertu Päri, specialistutbildad undersköterska inom palliativ vård.
Utbildningen var det bästa jag gjort. Nu har jag jobb som kvalitets undersköterska och har höjt lönen med 3000 kr. Britt-Mari Åkesson
Digitala utbildningsformer kan på ett effektivt sätt förstärka äldreomsorgen. Att kunna ta del av en utbildning när och var som helst gör det möjligt att på kort tid utbilda hundratusentals medarbetare.
Det är viktigt att ta fasta på vad som är kompetens.
Att läsa en massa teori om stroke är ointressant, om du ändå inte förstår vad du ser när en brukare visar upp de klassiska symptomen på stroke, menar läkaren John Terlinder.
– De kunskaper man får på en utbildning behöver användas på ett vettigt sätt i verkligheten. Varje
utbildningstimme måste öka din reella kompetens, eller med andra ord din förmåga att använda dina nyvunna kunskaper och färdigheter med omdöme. Har din utbildning inte gett dig det, så blir den verkningslös.
Utbildningar som du hinner med Medster ger ett 40-tal onlinekurser för hälso- och sjukvårdspersonal. Tre av dem är riktade direkt till personal inom
äldreomsorgen: ”Bemötande av äldre”, ”Vård i livets slutskede” och ”Utbildning i säker rapportering”.
– Vårdare inom äldrevården vill kunna ge bästa tillgängliga omsorg och vill inget hellre än att få den kunskap som behövs för att göra ett riktigt bra jobb, menar John Terlinder.
Under pandemin blev det tydligt att de cirka 150 000 som jobbar inom äldreomsorgen i Sverige länge har vädjat om mer utbildning och stöd.
– En nyutexaminerad gymnasist som får sitt första vikariat i hemtjänsten får idag väldigt lite praktisk träning innan det blir dags att på egen hand möta den äldre, säger John Terlinder.
För att hjälpa hen att skaffa sig basal medicinsk kunskap har Medster med hjälp av skådespelare skapat flera digitala brukare att träna på. Där kan man i förväg öva på olika situationer; som till exempel en försämring på grund av Covid-19.
Ta vara på digitaliseringen Det går åt väldigt mycket tid och resurser för att lära upp personal på ett traditionellt sätt.
– Därför behöver vi ta vara på digitaliseringens alla möjligheter. Se till att skapa bra fortbildning som lyfter verklig, reell kompetens. Genom bra onlinekurser kan vi utbilda personalen inom äldreomsorgen effektivt utan att tumma på kvalitén, säger John Terlinder.
Denna artikel är i samarbete med Medster.
Denna artikel är i samarbete med TUC Yrkeshögskola.
Sofie Gustafsson Utbildningsledare TUC Yrkeshögskola
FOTO: TUC YRKESHÖGSKOLAN
FOTO: TUC YRKESHÖGSKOLAN
Att den svenska äldreomsorgen inte lever upp till de ställda vårdkraven bekräftas av IVO:s senaste delrapport om SÄBO som nu svart på vitt visar brister inom samtliga synade kommuner. Men det finns lösningar.
tbildning och uppföljning är vägen framåt
Enligt IVO:s undersökning saknar var tredje kommun dokumentationskoder i samtliga journaler. För att åtgärda dessa brister är utbildning nyckelordet. Pulsen Omsorg genomför löpande utbildningsinsatser kring dokumentation och ger sina kunder stöd i arbetssätt och processer. Genom dessa insatser kan Pulsen Omsorgs experter både utbilda i verktyg och verksamhetsprocesser samt som en gränsöverskridande aktör ge råd utifrån beprövade arbetssätt.
Ökad kvalitet med rätt lösningar
Pulsen omsorg tillhandahåller effektiva digitala verktyg som ökar kvalitet och minskar tidsåtgång i hemtjänst och på särskilda boenden. Med tjänsten Combine får personalen verktyg som möjliggör hög kvalitet på planering, processer och dokumentation. Combine är byggt utifrån Socialstyrelsens rekommendationer med processbaserad hantering av såväl dokumentation som integrerad hantering av dokumentationskoder (KVÅ, ICF) och regelverk för enhetlig och strukturerad informationshantering.
Denna artikeln är i samarbete med Pulsen Omsorg.
IVO:s rapport om bristande kontinuitet och dokumentation visar på att 44% av brukarna saknar dokumenterad vårdplan. IVO beskriver vidare att det i 6 av 10 journaler helt saknas dokumentationskoder, vilka är grundpelare för en god och säker vård. Med det finns lösningar på problemen.
I Combines digitala ekosystem flödar information mellan olika tjänster vilket ger en helhetslösning med obruten omsorgskedja – från myndighetsutövning till utförare och brukare. Med Pulsen Omsorgs lösningar
kan dokumentation om brukaren och insatserna ske på plats hos brukaren. Därigenom minskas behovet av dubbel dokumentation, riskerna för att information inte dokumenteras minimeras och tid sparas för alla involverade. Dessutom minskar risken för brister i informationsöverföring mellan olika vårdkontakter.
Text Fredrik Haase
Läspå pulsenomsorg.se
KVÅ:er och ICF är centrala delar i Combine och grundförutsättningen för kvalitativ, strukturerad dokumentation.
Monica Hennum, Head of Product & Consultant Management
Denna artikel är i samarbete med Miele Professional.
I Täby kommuns senaste äldreboende har man spänt bågen rejält när det kommer till trivsel för de boende, arbetsmiljö och hållbarhetsklassning. ”Jag vill påstå att det representerar ett nytt grepp på hur vi kan ta hand om våra äldre”, säger verksamhetschef Elin Kallström.
Text Anders Edström Frejmanldreboendet Vardaga, Villa Täby Park, i den nya stadsdelen Täby Park
är det senaste boendet i kommunen. Boendet som öppnade februari 2022 syftar till att representera en modern form av äldreboende där man tar ett stort kliv bort från en traditionell stel institutionskänsla, menar verksamhetschef Elin Kallström.
– Vi har försökt skapa en hemkänsla för de som kommer att bo i de 80 lägenheterna. Vi har till exempel valt väl genomtänkta och varma färger på golv, väggar och möbler, som varierar mellan våningsplanen.
Ett kök per avdelning
På Vardaga har man valt att ha ett tillagningskök på varje våningsplan.
– Ett kök är ju mer än en plats där maten lagas och där man äter. Det är framförallt en plats för gemenskap och kanske för minnen.
Köken är centralt placerade i en öppen planlösning och med låga väggar utan traditionella dörrar.
– Det finns därmed möjlighet att låta
boende som vill vara med i matlagning och det som händer ute i köket. De låga väggarna ger dessutom personalen en bra överblick över en stor del av avdelningen.
Elin Kallström förklarar att man hoppas att placeringen av köken bidrar till en hemkänsla. Allt från lukten från matlagning till gemenskapen vid borden.
– Det är klart att det kan finnas fördelar med ett centralt storkök på ett boende. Men när varje våningsplan har eget kök och funktioner för hygien så minskas även springet mellan avdelningarna.
Byggnaden är certifierad enligt LEED guldnivå. På byggnadens tak finns en större installation av solpaneler. Certifieringen medför bland annat även tuffa krav på energiprestanda på belysning och utrustning.
– Vi har väldigt effektiv belysning som ger ett högt ljusflöde, vilket är absolut nödvändigt för äldre med sämre syn. Samtidigt är den inte bländande och har även ett bra nattläge.
Något annat som märks är valet av hushålls- och hygienutrustning. Här
handlar det inte bara om energieffektivitet utan även säkerhet, kemikaliehantering och användarvänlighet.
– Vi är väldigt glada över att vi fick möjligheten att leverera hygienutrustning till Vardaga, säger Jacob Littorin, marknadschef hos maskinleverantören Miele Professional.
Driftsäkra hygiensmaskiner med högsta prestanda
Han menar att utmärkande för de maskiner byggentreprenören Skanska valt är att det är det senaste i professionell utrustning.
– Till exempel har de särskilda hygiendiskmaskinerna alltid slutsköljning i 85 grader. De diskar rent på fem minuter och har helautomatisk dosering av diskmedel i låsbart utrymme.
De är i standardbredd och passar därmed i standard-köksmöbler. Diskmaskinerna är betydligt tystare än traditionella storköksmaskiner, viktigt med tanke på att de står i en öppen köksmiljö. Ergonomi är också viktigt, menar Jacob Littorin, men minst lika viktigt är användarvänlighet.
Villa Täby Park är en inspirationskälla på många plan, inte minst hygienområdet. Ett äldreboende är både en arbetsplats och ett hem. Här möts personal, boende och besökare från tidig morgon till sen kväll. För att säkerställa en god hygien gäller det att välja tvätt-, disk- och medicinteknisk utrustning med omsorg. Det som karaktäriserar Mieles proffsmaskiner förutom särskilda desinfektionsprogram och hög driftsäkerhet är framförallt enkelheten för personalen.
– Med över 120 anställda, varav många visstidsanställda, där alla är delaktiga i tvätt- och diskhanteringen, så är det en stor fördel för driften att maskinerna har få steg och intuitiva programval.
”Lätt att göra rätt”
Elin Kallström håller med och trycker på behovet av att det ska vara lätt att göra rätt. Att göra dagligt underhåll som att plocka bort ludd och annan förebyggande rengöring.
– Serviceavtal i all ära, men det bästa är ju om man i det längsta kan undvika att fel uppstår, säger hon.
Alla maskiner ska klara aktuella hygienkrav på kort tid och samtidigt vara skonsamma mot kläder och miljö. Dessutom är Mieles maskiner framtidssäkrade med kommande möjlighet till fjärrövervakning av funktioner och servicebehov.
– Proaktiv fjärrövervakning är något som kommer i allt från hygienutrustning till våra professionella luftrenare för offentliga miljöer. Här har Skanska gjort smarta val för Vardaga, avslutar Jacob Littorin.
Elin Kallström Om Miele Professional hos Vardaga”Jag gillar att äta knäckebröd, för då hör jag när jag kan börja svälja”. Citatet kommer från en äldre man som besöker oss på tandvårdskliniken. Vi funderade mycket över det, hur det kan vara när man inte kan lita på sin tuggförmåga och sin kapacitet att forma en sväljbar tugga. Vi skrev upp citatet i omklädningsrummet för att påminna oss om hur tätt sammanflätad munhälsa är med allmän hälsa och livskvalitet.
Tandvård genom livet är avgörande En god munhälsa gör det möjligt att tugga och äta det man vill, skratta, tala och umgås med vänner. En försämrad munhälsa skapar tvärtom social osäkerhet, utgör en infektionsrisk och kan bidra till sämre näringsupptag. Munhälsan är beroende av flera faktorer och ju äldre vi är desto mer olika förutsättningar har vi att bibehålla den. Kontakten med tandvården genom livet har ofta en avgörande betydelse. Den som fått mycket tandvård utförd under livet har också många konstruktioner och tandersättningar att ta hand om. Tappar man kontakten med tandvården under en skör period i åldrandet kan munhälsan försämras mycket snabbt. En orsak till det är en tilltagande muntorrhet som en följd av ökad passivitet och läkemedelskonsumtion. En annan orsak kan vara att tandborstningen med
fluoridtandkräm morgon och kväll blir en alltmer ansträngande övning som ibland glöms av helt.
Personer med omsorgsbehov behöver också hjälp med tandborstning, det kan låta självklart men mina erfarenheter har lärt mig att assisterad tandborstning ofta uppfattas väldigt intimt, svårhanterligt och utanför ansvarsområdet för den som utför övrig omsorg. Det är inte en självklarhet att hjälpa till med tandborstning som en del av morgonoch kvällsrutinen, det är inte heller en självklarhet att ta emot hjälpen.
Nya riktlinjer ska förbättra munvårdsrutinen Munvård och munhälsa saknas i grundutbildningen på flera lärosäten för vård- och omsorgspersonal vilket gör att det saknas förberedelse för att möta
den utmanande uppgiften att assistera vid tandborstning. Tandvården kan inte finnas till hands för att genomföra den dagliga munvårdsrutinen men tillsammans kan vi uppmärksamma risker för försämrad munhälsa och skapa förutsättningar för en god munhälsa. I Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tandvård finns rekommendationer om att vård- och omsorgspersonal bör få utbildning från tandvården i att ge stöd för den dagliga munvårdsrutinen. Remissversionen av nya Äldreomsorgslagen utgår från att munhälsa är en integrerad del av vår hälsa och lyfter att det bör beaktas för kompetensbehovet inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Låt oss se det som en vision för framtidens äldreomsorg där en god munhälsa tillåter både smörgås och samvaro utan kompromisser.
Pia Skott Dr. Med., Övertandläkare orofacial medicin, FoUU-chef Folktandvården Stockholm
FOTO:
En mjukvarurobot har stor potential att effektivisera äldreomsorgens administrativa arbetsuppgifter och frigöra värdefull tid. På Tre Stiftelsers äldreboende i Göteborg implementerades mjukvaruroboten Robin i verksamheten redan 2018. Det har bland annat lett till att personalen lägger betydligt mindre tid på repetitiva arbetsuppgifter.
Robin tar hand om regelbaserade uppgifter med hög repetition där syftet är att frigöra tid och låta medarbetarna fokusera på det de är utbildade för och det som skapar kvalitet och värde i organisationen. Enhetscheferna använder bland annat Robin för att attestera arbetspass och rapportera avvikelser. Tre Stiftelser använder även Robin för att effektivisera administrativa rutiner i samband med anställningar. Ytterligare ett användningsområde för Robin är att på veckobasis leverera statistik som bidrar till Tre Stiftelsers kontinuerliga kvalitets-och verksamhetsutveckling.
– Att robotisera repetitiva arbetsuppgifter handlar för oss om att vara en attraktiv arbetsgivare som ger våra medarbetare rätt förutsättningar att lägga sin tid på värdeskapande arbetsuppgifter, säger Johan Rindeborg, administrativ chef på Tre Stiftelser, som driver ett särskilt boende i Göteborg med 360 platser.
Tre Stiftelser har samarbetat med Bitoreq i drygt fem års tid. Implementeringen av Robin skedde i mycket nära samverkan med Bitoreq, som omsorgsfullt lyssnade in verksamhetens behov och
Vi insåg tidigt att de lösningar vi utvecklar kan göra stor nytta i äldreomsorgen. Johan Rindeborg
verksamhetsanpassade sin tekniska lösning utifrån Tre Stiftelsers behov.
– Vi började i liten skala genom att använda Robin vid attestering av arbetspass. Därefter har vi successivt adderat fler användningsområden. Mitt råd till andra äldreomsorgsverksamheter som vill effektivisera sina administrativa processer med en intelligent mjukvarubot är att börja i litens skala och låta implementeringen ta tid, säger Johan Rindeborg.
– Vi insåg tidigt att de lösningar vi utvecklar kan göra stor nytta i äldreomsorgen. Vi kan underlätta för personalen, hjälpa dem att effektivisera sitt arbete och frigöra tid så personalen i högre utsträckning kan fokusera på omsorgsverksamheten och individen, säger Eva Kongshöj, vd på Bitoreq.
Vision
Med hjälp av automatisering och ett förändrat arbetssätt ser vi hur våra kunder både ökar sin lönsamhet och upprätthåller välfärden.
Bitoreq hjälper dagens organisationer att hålla sig konkurrenskraftiga genom att göra nödvändiga effektiviseringar av verksamhetsprocesser. Vi är övertygade om att bästa resultat uppnås genom automatisering, digitalisering och ett medvetet arbete kring förändring.
Vi hjälper våra kunder att ta ett helhetsgrepp kring ledarskap och teknik kopplat till digitalisering och automatisering. Med vårt ramverk som bas stöttar vi våra kunder från tanke till realisering, från omvärldsanalys till krav eller från Business Intelligence to Requirements, BI_to_Req.
Följ med på vår spännande resa!
Denna artikeln är i samarbete med Bitoreq.
OM BITOREQModern tingsrätt i Eskilstuna
Kontorskvarter med konferenslokaler, café och restaurang i Eskilstuna
av det viktigaste vi gör. Därför är det extra viktigt för oss att hålla en hög kvalitet, att vara flexibla och hållbara för att våra fastigheter långt in i framtiden ska kunna erbjuda den bästa miljön för våra hyresgästers olika behov. Framtidens samhälle skapar vi tillsammans.
Varmt välkommen till oss på Stenvalvet - läs mer på www.stenvalvet.se