EU-planen lyfter screening
Barbro Linderholm
Forskningsframsteg
inom spridd bröstcancer
”Men du har väl inte rökt?”
Lotta berättar om hur man vill bli bemött när man lever med lungcancer.
Margareta Haag
Ordförande Nätverket mot cancer
Ebba Hallersjö Hult - Nollvision Cancer
En kamp för hela EU med Sverige i centrum.
Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Svenska
Dagbladet 01–02–2023 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet
kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com
Omslagsfoto: Tim Sobek
@mediaplanetsweden
Återvinn gärna tidningen
Text Margareta Haag
dem att delta i nationella screeningprogram.
En fin gest vi individer kan göra för våra medmänniskor är att uppmana
På EU-nivå jobbas det flitigt på många håll för att stötta medlemsländerna så att fler medborgare får ta del av cancerscreening. Det politiskt utlovade arbetet för att minska cancersjukdomar görs genom EU:s plan mot cancer.
Ny EU-strategi för cancerscreening Hösten 2022 fylldes planen på med en ny EU-strategi för cancerscreening. Inom ett par år ska 9/10 invånare som uppfyller kriterier för screening av livmoderhals-, bröst- och tjock- och ändtarmscancer erbjudas en undersökning. Det är en bra målsättning. Idag är nämligen skillnaderna stora inom EU. I vissa länder deltar endast sex procent av kvinnor i riskgrupp för bröstcancer i screeningtest. I andra länder når man upp till 90% i samma grupp. Då det gäller livmoderhalscancer når EU-länderna mellan 25 och 80%. I den nya strategin utvidgar man också åldersspannen man vill nå med screeningen.
I rekommendationen vill EU att medlemsländerna utvidgar den riktade screeningen till fler cancerformer. Prostata-, lung- och magsäckscancer lyfts. Här hemma har det redan genomförts några pilotprojekt med organiserad prostatacancertestning för att se hur ett screeningprogram kunde organiseras i Sverige. Inställningen till screening för lungcancer hos storrökande kvinnor är positiv: 95% av de tillfrågade i en pilotstudie i Region Stockholm skulle tacka ja. Studien undersöker vad som krävs för ett nationellt screeningprogram och den beräknas vara klar om två år. Det återstår att se om Socialstyrelsen plockar med screening mot magsäckscancer i
Idag är nämligen skillnaderna stora inom EU. I vissa länder deltar endast 6% av kvinnor i riskgrupp för bröstcancer i screeningtest.
Margareta Haag
sina nationella program. I den bästa av världar har vi lika tillgång till screening inom hela EU år 2025.
Patienten i första hand Det bästa med EU:s plan mot cancer är att den verkligen prioriterar patienternas intressen och välmående. I det ingår också stöd till närstående och att orientera samhället i allt från cancerrisk till palliativ vård. Cancer handlar inte bara om att överleva, alla har också rätt till ett värdigt liv under och efter behandlingarna. Livskvalitet för cancerdrabbade ska lyftas inom hela EU. Uppföljande vård och rehabilitering bör, precis som allt annat inom cancervården, också ges oberoende av var i EU du bor och vem du är.
Idag överlever allt fler cancer. Låt oss alla bidra till att allt färre får cancer imorgon. Gå på den screening som idag erbjuds i Sverige – och se till att folk i din omgivning också gör det!
Äggstockscancer – fyra åtgärder som kan rädda liv
ISverige diagnostiseras 700 personer årligen med äggstockscancer.
Varje år dör 550 till följd av samma sjukdom. Äggstockscancer är en sjukdom som förutom stort mänskligt lidande även bidrar till höga samhällsekonomiska konsekvenser.
Cancerfonden har de senaste åren gjort strategiska satsningar på just äggstockscancer eftersom de anser att diagnosen är underforskad i förhållande till dess dödlighet. Cancerfonden kan inte vara den enda ansvarsbärande aktören – ensam är inte stark!
För att spara samhällskostnader, mänskligt lidande och viktigast av allt; rädda liv, vill vi att resurser prioriteras för:
1. Mer forskning om tillförlitliga screeningmetoder
Det finns en felaktig tro att äggstockscancer upptäcks vid cellprovtagning men i dagsläget finns ingen tillförlitlig screeningmetod för tidig upptäckt.
2. Mer forskning för effektivare behandlingsmetoder Rätt behandling i rätt tid till rätt patient –bana väg för precisionsmedicin! Delar av arvsmassan måste analyseras för varje drabbad.
• Kliniska studier av god kvalitet måste vara tillgängliga patienten, oavsett var i landet.
3. En snabbare och mer jämlik introduktion av nya läkemedel Jämfört med andra europeiska länder tar det idag lång tid från ett Europagodkännande till ett svenskt godkännande.
4. Att de nationella vårdprogrammen följs i hela landet De nationella vårdprogrammen är idag inte obligatoriska vilket leder till fria tolkningar – det skapar en ojämlik vård! De patienter som vill bör få träffa sin behandlingsansvariga läkare.
kvinnor per år får spridd bröstcancer
Fotnoter
[1]. https://www. cancerfonden. se/om-cancer/ statistik/ brostcancer
[2]. https:// brostcancerforbundet.se/ om-brostcancer/ spriddbrostcancer/
SE-12754-01-23-ONC BRC/23/0002
Jag önskar att fler visste att man kan må bra trots att man lever med en cancerdiagnos
Helen lever med spridd bröstcancer. Hon vill sprida kunskap kring hur det är att leva med diagnosen och jobbar för att fler kvinnor ska få vård i tid.
Omkring 7 500 kvinnor får bröstcancer i Sverige varje år[1]. För 1 500 kvinnor per år kommer cancern tillbaka form av metastaser, alltså nya tumörer som spridits till andra delar av kroppen[2]. Att diagnostiseras med spridd bröstcancer kan skapa mycket ensamhetskänslor. Kännedomen om diagnosen är låg och många vet inte att sjukdomen är kronisk och att du kommer att vara under behandling i resten av ditt liv.
Viktigt att våga prata om sjukdomen När Helen fick känningar i lungorna trodde läkarna att det var astma. Det visade sig att cancern hon blivit frisk från några år tidigare hade kommit tillbaka. Hon beskriver det som att hon kände att livet slitits ifrån henne. Hennes syster hade dött av bröstcancer några år tidigare och hon tänkte att nu var det hennes tur. Det blev inte bättre av att hon såg dödsångesten i andras ögon när hon stod på systerns begravning med löshår, mitt i sin egen behandling.
– När man möter en vän eller släktning som är allvarligt sjuk tycker jag att man ska ställa en öppen fråga; ”Hur har du det? Hur mår du?” Så får man lyssna, är
det så att personen vill prata om det så kommer det vara tydligt.
Hon tror att det kan finnas en rädsla för att ställa frågor eller att bemöta sina egna rädslor. Helen uppmanar dock till att våga fråga. Ibland vill man prata om det, ibland inte. För Helen har hennes engagemang i bröstcancerföreningen i Uppsala varit avgörande för att hitta ett sammanhang där hon kan ventilera och avreagera sig, men också för att skratta och ha kul.
– Vi stöttar varandra när det är svåra tider, men vi skrattar väldigt mycket, vi träffas för att göra roliga saker. Det är ingen ”grinstuga” på något sätt, även om det ibland kan vara svåra tider.
Det går att leva ett bra liv med spridd bröstcancer
Helen fortsätter gå på behandling regelbundet och lever idag med diagnosen spridd bröstcancer. Hon förtydligar att det såklart inte är en rolig diagnos att få, men håller fast vid att det också har gjort henne mer närvarande i sin vardag. Hon är idag sjukskriven och spenderar dagarna med möten i bröstcancerföreningen, skogspromenader, målardagar och sångoch-gitarr-sessioner med sin man.
Helen BröstcancerpatientVi träffas för att göra roliga saker. Det är ingen ”grinstuga” på något sätt, även om det ibland kan vara svåra tider.
– Efter att jag fick diagnosen så tycker jag att allting har blivit klarare, krispigare. Färgerna blev starkare. Jag tror det är för att jag är mer närvarande.
Helen menar att det är viktigt att våga njuta av livet. Att ta hand om sin kropp –såklart – men också om sitt sinne. Det är viktigt att unna sig saker som får dig att må bra, det är viktigt att vara närvarande men också att fortsätta planera och tänka på framtiden.
– Det är inte kul från början. Det är inte kul nu heller, men det går att ha ett vanligt liv. Det går att må bra.
En ny generation precisionsmedicin är på väg att göra sitt intåg i bröstcancervården. Ny banbrytande forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan användas för att identifiera de bröstcancerpatienter som inte behöver strålbehandlas efter att ha genomgått bröstbevarande kirurgi.
Istudien, som består av tre oberoende kliniska prövningar i Sverige, Kanada och Skottland, har genprofilen POLAR tagits fram. Den identifierar när patienter kan avstå strålbehandling. Av de tre forskningsstudierna framgår att patienter med ett lågt värde på POLARgenprofilen har en lika låg risk att drabbas av ett lokalt återfall som de som får strålbehandling.
–I dagsläget rekommenderas merparten av alla patienter som genomgått bröstbevarande kirurgi lokal strålbehandling, trots att statistiken säger att endast en av sex patienter har medicinsk nytta av det. Om vi i framtiden redan i förväg kliniskt kan fastställa vilka patienter som har nytta av behandlingen så kan vi undvika eventuella bieffekter hos övriga patienter. Det innebär att den här typen av genprofilering kan göra verklig skillnad för många individers livskvalitet, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre.
Förebygger biverkningar hos fler patienter Även om en relativt liten andel av bröstcancerpatienterna
upplever allvarliga biverkningar av strålbehandlingen så blir det sammantaget en stor patientgrupp med tanke på att bröstcancer är en relativt vanlig cancersjukdom. Årligen diagnostiseras drygt 8000 individer med bröstcancer i Sverige. Om fler bröstcancerpatienter i framtiden kan slippa strålbehandling innebär det även att de snabbare kan gå vidare till andra behandlingsalternativ efter genomgången kirurgi, exempelvis cytostatika eller hormonell behandling.
Per Karlsson betraktar forskningsstudierna som starten på en ny era inom precisionsmedicin för strålbehandling av cancerpatienter. På sikt kan förhoppningsvis POLARliknande tester även tillgängliggöras för patienter med andra typer av cancer, vilket innebär att ytterligare patienter kan undvika strålbehandlingens bieffekter.
Per Karlsson Professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer CentreNy era inom precisionsmedicin Även om forskningsresultaten hittills är mycket lovande och det är frågan om ett biologiskt forskningsgenombrott betonar Per Karlsson att de behöver valideras ytterligare innan de kan implementeras i Text
Annika Wihlborgdet dagliga kliniska arbetet på de svenska sjukhusen.
–Vi ska nu gå vidare genom att överföra testresultaten till en QPCR-plattform där vi planerar genomföra en analytisk validering av testen. Vi ska också i samarbete med forskare från Region Skåne och vid kliniker i de skandinaviska länderna nu påbörja en studie för att se om vi också vid också kan förutse effekterna av regional strålbehandling med hjälp av genomiska profiler. Vår förhoppning är att i framtiden kunna använda POLAR och andra genprofiler även för bröstcancerpatienter med spridning till lym örtlarna, säger han.
Varje dag. Året runt!
Kampen mot cancer fortsätter oavbrutet varje dag, året runt! Framstående forskare blir också kompetenta och nyfkna medarbetare i vården. Till god nytta för alla nära och kära som bor här i vår region. Det vi kallar den goda cirkeln är möjligt tack vare ditt viktiga stöd till cancerforskning i Västsverige.
Den här typen av genprofilering kan göra verklig skillnad för många individers livskvalitet.
Per Karlsson
Genprofil avgör vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi
Alla kvinnor har rätt till en INDIVIDANPASSAD BRÖSTCANCERBEHANDLING
Varje år drabbas cirka 9000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Många av dem behandlas med cellgifter, ibland helt i onödan.1,2 Omvänt finns det också de som inte får cellgiftbehandling men som skulle kunnat ha nytta av det för att förbättra sjukdomsutfallet.1,2 Dessutom förekommer stora regionala skillnader i landet när det gäller bröstcancerbehandling. Var du bor kan alltså avgöra vilken behandling du får.1
För kvinnor med den vanligaste formen av bröstcancer som står för ca 70% av fallen i Sverige varje år (hormonreceptor (HR)-positiv, HER2-negativ tidig bröstcancer med eller utan spridning till lym örtlarna)1 är det nu möjligt att få en objektiv bedömning genom gendiagnostiktestet Oncotype DX Breast Recurrence Score®.3,4 Testet, som är utvecklat av Exact Sciences, en av världens ledande leverantörer av genexpressionsanalyser, gör det möjligt att förutsäga risken för metastaser och identifiera vilka patienter som är mest benägna att dra nytta av cytostatika.3,4 Testet hjälper därför patienter att undvika cellgiftsbehandling om de sannolikt inte kommer att dra nytta av det, samt säkerställa att de patienter som kan ha nytta av cytostatika får det.3,4 Informationen från Oncotype DX®testet förväntas minska både över- och underbehandling.5
Rekommenderas nu till vården I november 2021 beslutade Medicintekniska produktrådet, MTPrådet, att rekommendera användningen av Oncotype DX®-testet för vägledning av behandlingsbeslut för patienter med bröstcancer i tidigt stadium.6
– De regionala skillnaderna visar på svårigheten i att identifiera vilka patienter som har nytta av cellgiftsbehandling enbart genom en klinisk patologisk bedömning. Därför välkomnar vi rekommendationen av Oncotype DX-testet från MTP-rådet
och ser fram emot att arbeta med de regionala hälsomyndigheterna för att säkerställa att alla bröstcancerpatienter i Sverige, för vilka det är aktuellt, ska få tillgång till den information de behöver för att ta ett informerat beslut om sin behandling, säger Neil Yman, Nordic Business Lead vid Exact Sciences.
Oncotype DX-testet är ett genomiskt test som utförs på en liten mängd av den vävnad som avlägsnats under den ursprungliga operationen eller biopsin, vilket innebär att patienten inte behöver genomgå några ytterligare kirurgiska ingrepp för att genomföra testet. Hittills har mer än en miljon patienter runt om i världen testats.7
280 vunna levnadsår
Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är det upp till 1000 patienter per år som är aktuella för gendiagnostiska tester. Om dessa 1000 kvinnor fick ta Oncotype DXtestet istället för enbart en klinisk-patologisk riskbedömning skulle den årliga vinsten bli 280 vunna levnadsår. 8
– Förutom att testet identifierar högriskpatienter förutsäger det även den förväntade nyttan av en cellgiftsbehandling. Det gör att man minskar underbehandling och resulterande återfallsrisk samtidigt som man reducerar överbehandling av patienter som inte har någon nytta av cellgifterna. Testet identifierar helt enkelt rätt patienter för behandling, säger Neil Yman.
Neil Yman Nordic Business Lead Exact SciencesReferenser
1. NKBC. Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (bespoke data request made by Exact Sciences). statistik.incanet.se. [Online] December 2020. [Cited: March 10th, 2021.] https://statistik. incanet.se/brostcancer/.
2. Comparisons between different polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among 100 000 women in 123 randomised trials. (EBCTCG), Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group. 2012 , Lancet 2012; 379: 432–44, Vol. 379, pp. 432- 44.
3. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.
4. 21-gene assay to inform chemotherapy benefit in node-positive breast cancer Kalinsky K, Barlow WE, Gralow JR et al NEJM 2021
5. Läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/ medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/ avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www. tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html
6. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www.janusinfo.se/ nationelltinforandeavmedicinteknik/ekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html.
7. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 .
8. Interview with Lars-Åke Levin, Professor in Health Economics at Linköping University, October 26, 2021, Topic of interview: Reflections around the health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer by TLV (see reference 5).
Genom innovation och samarbete vill vi förändra hur cancer behandlas
Tillsammans är Gilead Sciences och Kite i framkant gällande forskning och utveckling för några av de mest svårbehandlade formerna av cancer.
Text Gilead Sciences
Genom innovation vill vi förändra hur cancer behandlas och bidra till att förlänga livet för personer som lever med spridd cancer, säger Clemens Schödl, VD för Gilead i Norden.
Under 35 år har Gileads mål varit att ta fram innovativa behandlingar mot en rad svåra och livshotande sjukdomar. Med starka rötter inom virologi har de utvecklat framgångsrika behandlingar mot flera allvarliga virussjukdomar. HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom och idag kan patienter med hepatit C bli botade.
Under de senaste två åren har de arbetat banbrytande och lyckades tidigt genom botemedel göra skillnad i kampen mot Covid-19.
trippelnegativ bröstcancer vilket oftare drabbar yngre kvinnor, berättar Clemens Schödl och fortsätter:
– Varje år dör omkring 1 400 till 1 500 kvinnor av bröstcancer och så gott som alla har haft spridd cancer. Det vill vi bidra till att förändra.
Innovation och forskning för framtiden Med målet att finna behandlingar som hämmar utvecklingen av cancer fokuserar Gilead sin forskning på tre huvudsakliga verkningsmekanismer; genom att inducera programmerad celldöd, aktivera immunmedierad celldöd, samt genom att förändra den tumörfrämjande mikromiljön.
– Forskning har till exempel lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler).
Nu applicerar vi våra höga krav och vår innovativa kraft för att göra skillnad även för patienter med spridd bröstcancer.
Clemens Schödl
Detta uppslag är i samarbete med Gilead Sciences & Kite Pharma.
Längre liv till personer som lever med spridd bröstcancer
En ambition hos Gilead Sciences är att skapa en framtid som bidrar till att förlänga livet för personer som lever med cancer och i förlängningen hitta botemedel till svåra cancersjukdomar.
– Nu applicerar vi våra höga krav och vår innovativa kraft för att göra skillnad även för patienter med spridd bröstcancer, inklusive svårare former likt
När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten aktiveras de. De börjar då dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancerceller, förklarar Pascal van Peborgh, Sr Director Medical Affairs Norden.
– Vi breddar kontinuerligt vår portfölj genom förvärv och egen forskning och har idag över 40 program i klinisk utveckling med potential att i framtiden hjälpa patienter som lever med svårbehandlad cancer.
–Ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård, politiken och myndigheter säkerställer att kliniska studier kan genomföras och nya behandlingar utvecklas och kommer patienten till godo, säger Clemens Schödl.
– Vår vision är att förändra hur cancer behandlas, och för att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna en grundförutsättning.
Forskningsframsteg inom spridd bröstcancer
De flesta som insjuknar i bröstcancer har en god prognos till överlevnad. Tack vare stora forskningsframsteg finns nu fler skräddarsydda behandlingsformer.
Dessa ökar möjligheten att fördröja utvecklingen av sjukdomen och förlänga livet. Men det finns fortfarande arbete kvar att göra för personer som lever med spridd bröstcancer, till exempel personer som lever med trippel negativ bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och dödligheten minskar tack vare att möjligheterna att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Idag lever ca 80 procent tio år efter sin diagnos. Om en kvinna däremot utvecklar spridd bröstcancer kan behandling i dagsläget endast bromsa sjukdomsförloppet, inte bota. Målet med behandling vid spridd bröstcancer blir därför att hindra utveckling av sjukdomen, förlänga livet och förbättra livskvaliteten.
Stora forskningsframsteg
Sedan 1989 har Barbro Linderholm, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, behandlat patienter med bröstcancer. Hon kan titta tillbaka och se vilka enorma framsteg som forskningen har gjort.
– För 30 år sedan hade vi inte tillgång till de behandlingar som finns idag. Då var systemisk efterbehandling för bröstcancerpatienter ovanligt och bestod av östrogenblockerande behandling, cellgiftsbehandling gavs i mycket mindre utsträckning och immunterapi och andra målstyrda antikroppsbehandlingar var inte påkomna. Så det är en jättestor skillnad. Det är också viktigt att komma
ihåg, menar Barbro Linderholm, att dagens vård baseras på gårdagens forskning.
– Forskning och nya innovationer är väldigt viktiga. De utgör stommen för all utveckling inom onkologin.
Hur ser Barbro på de medicinska innovationer som finns idag?
Att leva med spridd bröstcancer innebär att leva med vetskapen om att aldrig kunna bli helt frisk. Många forskare arbetar hårt för att ändra på det, men än så länge finns ingen bot. – Det pågår konstant forskning och vi ser med tillförsikt fram emot nya läkemedel. För patienter med spridd bröstcancer finns idag fler behandlingsmetoder som kan bidra till ett längre liv. Men det finns fortfarande behov av behandlingar för svårbehandlade former, till exempel trippelnegativ bröstcancer.
Hur bemöter Barbro patienter som lever med en obotlig sjukdom?
– Till en början upplever de flesta stor oro, men sedan ser vi att många utvecklar ett förhållningssätt där de tar en dag, och en behandling, i taget. Jag håller mig alltid sansad och vill inge hopp, men jag inte har någon kristallkula. I början kan man aldrig veta om en patient svarar bra på en behandling, jag kan inte lova något.
Men jag har också sett patienter som knappt upplever några symtom och kan gå tillbaka till sina arbeten. Det är också glädjande att prognosen idag ser väldigt mycket bättre ut nu jämfört med bara ett tjugotal år sedan.
Framtidens cancervård kräver nya arbetsmetoder Förbättrade möjligheter till diagnosticering och nya behandlingar är givetvis viktiga förklaringar till framstegen inom bröstcancer.
Enligt Barbro Linderholm är brist på personal en utmaning.
– Sverige lider generell brist på sjuksköterskor och mer specifikt för oss som arbetar med sjuksköterskor som är specialiserade på bröstcancer. Detta kan leda till väntetider till behandlingsavdelningarna. Man måste också komma ihåg att nya behandlingar kräver noggrann uppföljning. Det större utbudet av effektiva behandlingar som leder till ett förlängt liv gör också att det behövs mer resurser från både sjuksköterskor och läkare. Finns det inte tillräckligt många sjuksköterskor som hinner behandla och följa upp patienterna så har vi förstås ett stort problem.
Vikten av tidig upptäckt Spridd bröstcancer utvecklas olika snabbt. Vilka behandlingar som är tillgängliga beror på vilket stadie sjukdomen är i vid diagnos. Ju tidigare upptäckt, desto bättre prognos.
– Undersök brösten regelbundet, gå på mammografi och tveka inte att söka vård. Tidig diagnos och tidigt insatt behandling är en av de viktigaste faktorerna för att öka överlevnaden, avslutar Barbro Linderholm.
Biosimilarer frigör resurser i vården så fler kan behandlas
När patentet på ett läkemedel går ut finns möjligheter för andra företag att producera likvärdiga läkemedel. Det leder till större konkurrens och ofta med kraftigt sänkta priser, vilket i sin tur frigör resurser inom sjukvården som kan användas till att behandla fler patienter.
Tidigare har man mest talat om generiska preparat, vilket är likvärdiga läkemedel till ett syntetiskt referensläkemedel. Nu utvecklas även läkemedel som baseras på levande celler, biologiska läkemedel. Beteckningen på ett likvärdigt läkemedel till ett biologiskt referensläkemedel kallas biosimilar.
– Då biologiska läkemedel är relativt nya är det många patent som ännu inte har gått ut, men för flera viktiga läkemedel har patenten gått ut och flera är på gång. Det innebär att allt fler biosimilarer kommer tillgängliggöras i Sverige, till stor nytta för sjukvården och patienterna, berättar Tobias Cassel, ansvarig på Sandoz för samhällskontakter i Norden.
Garanterat likvärdiga Sandoz var det företag som introducerade den första biosimilaren i Europa, och det var i samband med det som European Medicines Agency (EMA) utvecklade den regulatoriska process som granskar och
europeiska marknaden.
– Jämfört med generiska preparat krävs en mycket mer grundläggande granskning av biosimilarer då de baseras på biologiska material som kan ha variationer. Så den regulatoriska prövning som EMA har utvecklat inkluderar både ingående tester på preparatet i sig självt och granskning av den tillverkningsprocess som ska garantera en kontinuerligt jämn och hög kvalitet på biosimilaren.
Frigör resurser inom sjukvården
Den tuffa granskningen garanterar att biosimilarer är fullt likvärdiga med referensläkemedlen och har samma kliniska effekt, patientsäkerhet och kvalitet. Detta innebär att sjukvården utan problem kan börja köpa in biosimilarer till ofta betydligt lägre pris.
– Den största fördelen med frigjorda resurser i sjukvården är att ännu fler patienter kan behandlas. En annan stor fördel med biosimilarer är att i takt med att nya läkemedel utvecklas, till exempel avancerade terapiläkemedel och nya cancerläkemedel kommer
Stöd forskningen för ett friskare liv
Med en effektiv användning av biosimilarer, som frigör stora resurser, underlättas den kalkylen.
Tobias Casselläkemedelsbudgetar. Med en effektiv användning av biosimilarer, som frigör stora resurser, underlättas den kalkylen.
Viktigt att de faktiskt används Idag finns ett antal biosimilarer som används inom cancervården varav de två mest använda baseras på molekylerna rituximab, bevacizumab och trastuzumab.
– I takt med att patent går ut så kommer allt fler biosimilarer inom onkologin, det gäller bara att de kommer till användning ute i vården vilket
tydligare nationella rekommendationer och uppföljning av att de faktiskt används. För varje nytt recept på ett dyrt referensläkemedel där det finns en motsvarande biosimilar tas resurser från vården och gör att färre patienter kan få den behandling de behöver.
TLV, Producentoberoende information om biosimilarer, 2017. - Läkemedelsverket. Biosimilar. 2017.- TLV, Analys av marknaden för biologiska läkemedel med konkurrens av biosimilarer, 15 juni 2016.- Schiestl M, et al. Drug Des Devel Ther 2017;11: 1509-15.
Läs mer på Sandoz.com
Sandoz A/S, Edvard Thomsens vej 14, DK-2300 Köpenhamn S, Danmark
NR2301272803 01/2023
Denna artikel är i samarbete med Sandoz.
Swish: 123 901 1099
Bankgiro: 901-1099 www.ssmf.se
ELIN EKMAN
NÄSTA SIDA
Viljan att överleva cancern
Fyrabarnsmamman Elin Ekman lever med spridd trippelnegativ bröstcancer. Hon vill att alla ska känna till att bröstcancer även drabbar unga människor och att det inte alltid finns bot. Hon sätter därför sitt hopp till forskningen så att hon kan bli helt frisk och uppleva sina barns uppväxt.
Det måste fram mer forskning för att jag ska överleva, säger Elin som i grunden är en levnadsglad 42-åring. När Elin var gravid med sitt ärde barn upptäckte hon en knöl i bröstet. Hon hade just blivit färdig medicinsk sekreterare och hade praktiserat på Södersjukhusets onkologiavdelning. Där hade hon tagit del av bröstcancerjournaler hos kvinnor i tidiga medelåldern som var gravida och fått diagnosen trippelnegativ bröstcancer. Hon vågade därför inte släppa tanken på knölen i sitt bröst. Hennes barnmorska remitterade henne till bröstcentrum. Läkaren hon mötte där var inte alls orolig. Hon fick göra mammografi, men den visade inget. Läkaren ville för säkerhetsskull ta en biopsi och ett ultraljud.
10 dagar av väntan och år som flutit ihop –På mitt återbesök fick jag veta att jag hade trippelnegativ cancer och behövde operera bort bröstet. I vanliga fall behandlar man med cytostatika, men då jag var gravid var det inte möjligt, säger Elin.
Två dagar senare opererade man bort hela bröstet. Tiden som följer beskriver hon som ett vakuum med både delad glädje och sorg. Efter
Elin Ekman 42 år, gift & 4-barnsmamma
Kroniskt sjuk i spridd trippelnegativ bröstcancer sedan 2022
Instagram: @lillasparvöga
Insamling via Cancerfonden: Lillasparvöga
förlossningen påbörjade Elin sin cellgiftsbehandling. En behandling som gjorde att hon mådde fruktansvärt dåligt. Hon försökte hålla humöret uppe genom att tänka framåt. Trippelnegativ bröstcancer är en cancer som ofta kommer tillbaka och risken för återfall är som störst inom två år.
Mellan hopp och förtvivlan När cytostatikabehandlingarna var över upplevde Elin att vården inte hade några andra rutiner för henne i jämförelse med en fullt frisk människa. Hon hade önskat en kontinuerlig uppföljning och inte bara en extra mammografi. Den första hade ju inte visat någon cancer.
–Det är svårt att våga planera framåt. Jag måste vara lugn för barnen som har sin sorg och rädsla över att deras mamma är sjuk. Jag är den de litar på mest i hela världen. Att då inte kunna lova att jag ska bli frisk är tufft, menar Elin.
Individuellt anpassad screening
Bara månader efter avslutad behandling visade det sig att Elins cancer spritt sig. Hon upplevde en stark rädsla över att behöva upprepa de behandlingar som fått henne att må dåligt. Lyckligtvis fick hon besked om att hennes tumörtyp matchade för immunterapi och att hon skulle få en skräddarsyddbehandling. En behandling som hon svarade bra på. Behandlingen ökar hennes chans för överlevnad, men hur länge är oklart.
Elins enorma livsglädje och viljan att finnas där för sina barn är det som gör att hon håller gnistan vid liv. Det, och hoppet att forskare ska finna bot så att hon kan bli fri från cancern.
Därför behövs det mer cancerforskning
–Alla ska ha chansen att matcha med immunterapi. Cancerpatienter måste få en individuellt anpassad screening. Det ska heller inte spela någon roll var i
Jag är den mina barn litar på mest i hela världen. Att då inte kunna lova att jag ska bli frisk är tufft. Elin Ekman
landet du bor – alla ska ha rätt till samma vård, säger Elin. Hon menar också att täta bröstvävnader är en riskfaktor för bröstcancer som inte tas på tillräckligt stort allvar. Därför behövs det nya metoder för mammografi för tidig upptäckt av tumörer. Det krävs även att cancerforskningen är på tapeten hela tiden. Ingen ska behöva vänta i onödan på en behandlingsmetod som kan bidra till ökad livskvalitet eller förlängd överlevnad. För tid är ingenting som de med cancer har.
DETTA ÄR CANCERFONDEN
Cancerfonden finansierar forskning, sprider kunskap och påverkar beslutsfattare i viktiga frågor.
Sedan 1951 har Cancerfonden delat ut 13 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Överlevnaden i cancer har mer än fördubblats under samma tid.
Cancerfonden får inget statligt stöd utan är helt beroende av gåvor.
”Men du har väl inte rökt?”
När Lotta, som varken är rökare eller ex-rökare, berättar att hon har lungcancer möts hon ofta av en förvånad blick och frågan: ”Men du har väl inte rökt?”.
- Om jag haft magcancer hade ju ingen frågat vad jag ätit, om jag ätit mycket processad mat. Men när det gäller lungcancer, då antar alla direkt att man är rökare, berättar hon.
Sommaren 2018 hade Lotta, då 52 år, ett aktivt liv. Hon jobbade heltid, sjöng i kör, umgicks med vänner och var ofta ute och dansade. När sommaren började gå mot sitt slut fick hon en lätt hosta på nätterna. Besvären var så milda att Lotta inte fäste någon större vikt vid dem. Men efter ett tag fick hon fler symtom.
–Jag började känna av det när jag sjöng, blev trött i stämbanden, vilket utvecklades till ett väsande ljud.
Det blev sakta värre, och Lotta trodde först att hon fått astma. Att det skulle
När jag har berättat om min lungcancer har alla frågat: ”Men du har väl inte rökt?”. Nä, det har jag inte, svarar jag då.
Lottahandla om lungcancer fanns inte på kartan.
–Eftersom jag inte är rökare hade jag inte en tanke på lungcancer. Jag hade ingen aning om att det är så många ickerökare som får lungcancer, säger hon.
Inte heller läkaren trodde att det var lungcancer, men ville ändå göra en röntgen för säkerhets skull.
–Jag hade lite tur som träffade en läkare som gjorde den här röntgen, trots mina vaga symtom.
Att det var just lungcancer gjorde ofta hennes omgivning lite konfunderad. Hon märkte att många förknippar lungcancer med rökning, trots att man inte behöver ha varit rökare för att få lungcancer.
– När jag har berättat om min lungcancer har alla frågat: ”Men du har väl inte rökt?”. Nä, det har jag inte, svarar jag då. Och så brukar jag berätta att det är fler kvinnor än män som får lungcancer, vilket man inte vet vad det beror på, säger Lotta.
I våras fick hon beskedet att cancern är kronisk, men mår ändå förhållandevis bra.
– Cancern finns där 24/7, men man lär sig att leva med den, säger Lotta.
Bosse har sprungit tio Stockholm Marathon i rad – och inte rökt på över 40 år. När han drabbades av lungcancer för några år sedan kom det därför som en chock.
I dag håller han sig aktiv genom labradoren Stickan.
- Min hund har varit väldigt viktig för mig. Han har dragit ut mig på långa promenader, berättar Bosse.
Lungcancer förknippas ofta med vilken livsstil man har. Trots att man inte behöver ha rökt en enda cigarett i sitt liv för att drabbas, så finns det ett stigma kring lungcancer som är tydligt kopplat till rökning.
Bosse, 74 år från Örebro, hade en livsstil som signalerade allt annat än problem med lungorna. Under många år sprang han flera mil i veckan och har gått i mål på Stockholm Marathon inte mindre än tio gånger på raken. Rökt, det har han gjort i ungdomen, men det var över 40 år sedan han fimpade sin sista cigarett.
Med en hälsosam och aktiv livsstil kom det därför som en chock när han 2016 fick diagnosen lungcancer.
– Det var ett chockartat besked, väldigt omtumlande, berättar Bosse.
Det började innan en skidresa till Vemdalen, när han hostade blod. När han kom hem från resan gick han till sin vårdcentral för att undersöka sig.
– Eftersom jag har en bakgrund inom vårdyrket såg jag till att bli röntgad. Jag fick nästan tjata mig till det, säger Bosse.
Efter diagnosen har det inte blivit lika mycket löpning, men han håller fortfarande igång flera timmar om dagen på andra sätt. En som hjälpt honom att vara aktiv är labradoren Stickan.
– Jag och frugan går våra långpromenader med hunden, det brukar bli minst en mil per dag. Sedan försöker jag gå på Friskis & Svettis två-tre gånger i veckan.
Han beskriver hur det finns en Bosse före diagnosen och en Bosse efter diagnosen, att vardagens upplevelser känns starkare efter att han fick veta att
Efter det här har jag blivit mer ödmjuk inför livet. Jag försöker njuta mer av dagarna, att liksom bara vara. Bosse
han har cancer.
– Efter det här har jag blivit mer ödmjuk inför livet. Jag försöker njuta mer av dagarna, att liksom bara vara. Det är ett slitet uttryck, carpe diem, men så har det faktiskt varit, att jag tar till vara på de här små sakerna i vardagen, berättar Bosse.
”Min hund har varit väldigt viktig för mig”Denna artikel är i samarbete AstraZeneca & Lungcancerföreningen. Text & Foto AstraZeneca & Lungcancerföreningen SE-12520-11-22-ONC SE-12521-11-22-ONC Läs mer på Cancer.nu Läs mer på Cancer.nu Denna artikel är i samarbete AstraZeneca & Lungcancerföreningen. Text & Foto AstraZeneca & Lungcancerföreningen
”Fråga inte om jag har rökt. Fråga i stället hur jag mår efter mina behandlingar mot min lungcancer.”
Lotta, lungcancerpatient
Sluta ställ om lungcancer #felfråga
”Klandra inte mina patienter för att de fått lungcancer. Tänk i stället på hur viktigt det är att upptäcka lungcancer i tid.”
Andreas, läkare
”Fråga inte om jag har rökt. Alla som har lungor kan få lungcancer.”
Bo, lungcancerpatient
Varje år får drygt 4000 personer diagnosen lungcancer i Sverige. Det är den cancerform som fest personer dör av. Många drabbade får sin diagnos sent eftersom symtomen kan vara svåra att upptäcka. Tidig upptäckt är den enskilt viktigaste åtgärden för att kunna bota fer. Att införa screening skulle leda till att fer liv räddas. När någon får lungcancer ställs ofta frågan ”har du rökt?”. Frågan baseras på myten om att lungcancer enbart är ”rökarens sjukdom”. Det är den inte. Har du lungor kan du få lungcancer.
Behandlingen av lungcancerpatienter utvecklas i snabb takt
Utvecklingen
–Sjukvården har på senare år fått fler verktyg för att behandla lungcancer. Några av de viktigaste framstegen har skett inom precisionsmedicinen.
Fler patienter kan i dagsläget ta del av målriktad behandling mot en specifik förändrad funktion i tumören. För många har det inneburit färre biverkningar och att de kan hålla lungcancern i schack under betydligt längre tid, säger Maria Planck, docent i onkologi vid Lunds universitet och överläkare i lungonkologi vid Skånes universitetssjukhus.
Mer forskning om behandlingsresistens
Samtidigt behövs mer forskning som kan identifiera fler behandlingsbara mål. Maria Planck ser också ett stort behov av att öka kunskapen om när en specifik patient riskerar att utveckla behandlingsresistens.
–I framtiden kan vi förhoppningsvis på ett mer precist sätt förutsäga hur länge patienten kommer att ha nytta av sin målinriktade behandling och hur en uppkommen resistens då ska hanteras,
säger Maria Planck.
För närvarande pågår flera behandlingsstudier inom precisionsmedicin vid lungcancer, både i samverkan med läkemedelsindustrin samt helt akademiska studier.
–Förutsättningarna för att fler lungcancerpatienter ska kunna ta del av målriktade behandlingar framöver bedömer jag som goda. Spännande utveckling sker också inom precisionsprevention, vilket innebär att man gör riskprofiler baserat på varje enskild patients biomarkörer. De kan ge nya möjligheter att identifiera vilka patienter som löper högst risk att utveckla en specifik lungcancerform, säger Maria Planck.
Patientföreningar är viktiga Hon anser att patientföreningar som Lungcancerföreningen fyller en viktig funktion som samverkanspunkt för läkare, forskare och patienter.
– Patientrepresentanternas synpunkter är viktiga i arbetet med att utveckla framtidens lungcancervård och
Maria Planck
Docent i onkologi vid Lunds universitet och överläkare i lungonkologi vid Skånes universitetssjukhus
forskning. Deras arbete med att förmedla information om ny forskning och behandling till patienter och anhöriga är också mycket betydelsefullt, säger Maria Planck.
Om Lungcancerföreningen
Lungcancerföreningen är till för alla som på något sätt drabbats av lungcancer.
Vårt främsta fokus är att stödja patienter med en lungcancerdiagnos och deras närstående. Vi vill skapa opinion, sprida kunskap och driva frågor som kan bidra till förbättrad lungcancervård och utvidgad forskning. Våra fokusområden gäller frågor som tidig upptäckt, jämlik vård, allas rätt till bästa dokumenterade behandling, kortare vårdkedjor och rätten till rehabilitering.
Stöd oss och bli medlem Anmäl dig via vår hemsida lungcancerforeningen.se
Vår ambition är att öka sjukvårdens kunskap om de vanligaste symptomen så vi kan ställa fler diagnoser Carl-Henrik Sundin
och urinblåsecancer tar i snitt två liv varje dag i Sverige. Därför behövs mer forskning, säger Blåscancerförbundets ordförande Carl-Henrik Sundin.
Därför behöver vi mer forskning Förbundet ger synpunkter på vårdprogram och genomför informationsmöten där Blåscancerförbundets medlemmar och professionen möts.
Varje år blir 3300 svenskar diagnostiserade med urinblåscancer, en ofta bortglömd cancerform som sällan får uppmärksamhet. 2020 bildades därför Blåscancerförbundet, en patientförening som verkar för att öka medvetenheten om och öka forskningsanslagen till urinblåscancer.
Medelåldern för att bli diagnostiserad med urinblåscancer är 72 år, men även yngre patienter förekommer. Sjukdomen är vanligast förekommande bland män, men den drabbar även kvinnor. Ett problem är att kvinnor med urinblåsecancer ofta får en försenad diagnos. Även om sjukdomen är vanligare bland män får kvinnor ofta en mer allvarlig sjukdom med högre dödlighet.
– Vi grundade Blåscancerförbundet eftersom vi saknade en patientförening för urinblåsecancerpatienter. Vi verkar för att förebygga, bekämpa och mildra effekterna av cancer i urinblåsa och urinvägar. Samtidigt verkar vi för en förbättrad vård och livssituation för de drabbade, säger Carl-Henrik Sundin. – Vår ambition är att öka sjukvårdens kunskap om de vanligaste symptomen så vi kan ställa fler diagnoser. Behandlingen av urinblåsecancerpatienter har i princip inte förändrats sedan sjuttiotalet
Sundin Ordförande BlåscancerförbundetViktigt att minska väntetiderna Han anser att vården av urinblåsecancerpatienter i stort sett fungerar bra, men det är viktigt att väntetiderna minskar och att fler får rätt diagnos i tid.
– 75 procent av individerna som diagnostiseras har en ytlig form av urinblåscancer, medan 25 procent har en muskelinvasiv cancerform som kräver större ingrepp och tyngre behandling. Våren 2022 började sjukvården ge immunterapi till patienter med muskelinvasiv urinblåsecancer. Det blir intressant att se vilka effekter immunterapin har på denna patientgrupp, Avslutar Carl-Henrik Sundin.
Nystartad patientförening ökar medvetenheten om urinblåsecancerCarl-Henrik
av individanpassade precisionsmedicinska behandlingar ligger långt fram i lungcancervården. För närvarande pågår flera forskningsprojekt som kan resultera i att ännu fler lungcancerpatienter framöver får tillgång till precisionsmedicinsk behandling.Text Annika Wihlborg Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen. FOTO: NAME SURNAME
Sveriges första nationella anhörigstrategi
Under våren 2022 tog regeringen beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, utveckla stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt över landet.
Denna artikel är i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
125
Mer än en miljon vuxna anhöriga vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Anhörigas insatser utgör idag en samhällsbärande funktion som skulle ha kostat samhället 194 miljarder kronor om året att ersätta med offentlig vård.
– Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).
Vad bidrar anhörigstrategin till?
Inom ramen för den nationella anhörigstrategin som regeringen nu har tagit beslut om, ska fler insatser och resurser riktas mot anhöriga. Anhörigas behov ska vara i fokus och satsningarna ska bidra till att stärka kompetensen och det strukturella arbetet kring anhörigfrågor. Strategin ska också bidra till att skapa en helhet där vården och omsorgen uppmärksammar och ser både den som får vård och den som är anhörig. – Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson.
prostatacancer,
1 av 5 män får prostatacancer, som är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Men det är inte bara männen som drabbas utan också deras fruar, män, sambos och barn som får leva med stor oro. Prostatacancerförbundets årliga kampanj Mustaschkampen har i år som tema att göra en insats för de anhöriga.
125 000 män i Sverige har prostatacancer. Utöver männen är antalet gifta, samboende och barn enligt Statiska Centralbyrån cirka 250 0000 personer. Så gruppen som drabbas av prostatacancer är därmed över 375 000 personer.
Varför behöver familjerna vara oroliga?
Först har vi situationen innan behandling. Mannen och de närstående känner oftast inte till vad det finns för behandlingar. Ordet cancer ger många tankar om döden. En del av oron kan vara: Kommer pappa opereras?
Kommer han bli bra? Väntetiden för en prostatacanceroperation ska vara maximalt 68 dagar, men prostatacancervården fungerar dåligt och prostatacancer har den längsta väntetiden av alla cancersjukdomar. För åren 2020-2021 har medianväntetiden varit 133 dagar. Alla övriga cancersjukdomar har väntetider under 60 dagar.
Spridd prostatacancer blir det riktigt besvärligt
Många män har undvikit att läsa budskapen som har fått spridning de senaste åren: Prostatacancer går att bota om man upptäcker den tidigt - det är rekommenderat att alla män som fyllt 50 år tar PSA-prov på sin vårdcentral! För dessa män finns en risk att de har prostatacancer som hunnit sprida sig vilket innebär att sjukdomen är omöjlig att bota och behandlingarna blir besvärliga livet ut. Cirka 9 000 män lever med spridd prostatacancer. Ingen vill få besked om spridd prostatacancer och ingen vill heller lämna budskapet vidare till sina barn, sin partner eller sina nära vänner. Vad som återstår är bromsande behandling och för många en för tidig död.
För att undvika spridd prostatacancer bör familjen se till att alla män över 50 år tar PSA-prov. Familjens man sköter troligtvis sin bil på ett exemplariskt vis och missar aldrig en besiktning, men när det kommer till sin egen besiktning
Lennart Magnusson Verksamhetschef Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Mer information
På Nkas webbsida finns information om anhörigstrategin och Nkas webbsändning där dåvarande socialminister Lena Hallengren presenterar strategin.
Anhoriga.se
Världscancerdagens Seminarium
Den 4 februari medverkar Nka på Värdscancerdagen 2023 och lyfter anhörigstrategin
Världscancerdagen 4 februari 2023 Nätverket mot cancer natverketmotcancer.se
Prostatacancer
Denna artikel är i samarbete med Prostatacancerförbundet.
kanske han är rädd att han har en dödlig sjukdom och väljer då som strutsen att köra ner huvudet i sanden.
000 män har
men minst 375 000 drabbas!
4 fördelar med att träna vid cancerbehandling
Vinsterna att träna vid cancerbehandling är stora. Yvonne Wengström, professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, berättar om några av hälsofördelarna:
Minskad fatigue (trötthet)
– Det finns ingenting som är lika effektfullt som fysisk aktivitet för att lindra fatigue, extrem fysisk och psykisk trötthet som är vanligt vid cancerbehandling. Det finns läkemedel som lindrar fatigue, men vi vet att dessa inte är lika effektiva som att träna vid cancerbehandling. Effekten bli större i takt med att träningens intensitet ökar.
Bibehållen eller förbättrad kondition och
muskelstyrka
– Studier visar att en cancerbehandling kan leda till att 60–70% av konditionen förloras. Fysisk aktivitet
stärker kroppen och hjälper till att bibehålla eller förbättra konditionen och muskelstyrkan. Ett pass på motionscykeln, en löprunda, raska promenader eller ett gympapass hemma med kroppen som motkraft har stor effekt. Studier har visat att bibehållen eller ökad muskelstyrka under behandling kan minska trötthet med 30%. Det är otroligt betydelsefullt för hälsan om man lyckas peppa sig själv att träna vid cancerbehandling trots att det är jobbigt.
Lindrigare biverkningar – Forskningen är tydlig: att träna vid cancerbehandling minskar biverkningar. Till exempel
minskar illamåendet, sömnrubbningar blir färre och känselbortfall eller smärta i leder lindras. Träning mildrar alltså effekterna av den tuffa behandlingen.
Psykiskt välbefinnande – Träning ger en endorfinkick och studier visar att personer som tränar vid cancerbehandling upplever bättre livskvalitet och minskad oro, ångest eller depression jämfört med dem som inte tränar. Många patienter vittnar också om en känsla av tillfredställelse när de själva kan göra något som förbättrar hälsan under en period som annars präglas av sjukhusbesök, behandlingar och tester.
NYA METODER FÖR ATT BEHANDLA CANCER
Ipsen har gedigen erfarenhet inom onkologi. Idag är vi cirka 50 medarbetare i Norden som arbetar med forskning, marknadsföring och försäljning av våra produkter. Vi är verksamma inom områden som prostatacancer, njurcellscancer, thyroideacancer och neuroendokrina tumörer.
Vårt fokus är att med innovation och precision hitta nya metoder för att behandla cancer. Målet med det vi gör är att utveckla effektiva behandlingar som ger ett bättre resultat för patienterna och underlättar det dagliga arbetet för sjukvårdspersonalen.
Initiativ med fokus på livskvalitet
Att få ett njurcancerbesked innebär stor omställning för både drabbade och anhöriga.
Det har gjorts studier som visar att ett cancerbesked kan jämföras med det som sker i hjärnan vid utbrändhet. Du får svårt att minnas information och att ta beslut kring din behandling kan vara tufft. Det är först när du kommit igenom den första chocken som du kan börja bearbeta beskedet.
Den medicinska utvecklingen går framåt
Det positiva är att läkemedel och behandlingsmetoder mot njurcancer har förbättrats de senaste åren. När det gäller medicinsk behandling mot njurcancer är det idag vanligt att kombinera olika behandlingar för att uppnå ett bättre resultat.
Men att kunna ta ägarskap och själv vara med och påverka är en viktig del i behandlingen, anser Jörgen Jehander, ordförande i Njurcancerföreningen.
Jörgen drabbades själv av njurcancer när han var 46 år.
– Att faktiskt få vara med och välja behandlingsmetod är exempelvis viktigt. Men även att se över sin livsstil kan vara bra. Att äta rätt och motionera är saker du själv kan påverka, som i sin tur kan öka livskvaliteten, menar Jörgen.
Vården måste förbättra dialogen med patienten
Enligt Njurcancerföreningens SIFO undersökning svarade över 30% att det saknades dialog med vården kring behandlingsmetoder. Drygt 50% uppgav att de aldrig fick information om hur cancerbehandlingen skulle påverka deras liv och livskvalitet.
– Vårdapparaten är bra på att behandla själva cancern. Men de är sämre rustade för att ta tag i den mentala biten och patientens välbefinnande. Hur snabbt vården kan ta en nyligen diagnostiserad patient från chock till acceptans och ägarskap, är nyckeln till livskvalitet för njurcancerpatienter, avslutar Jörgen Jehander.
Om Njurcancerföreningen
Njurcancerföreningen startades
2015 och jobbar aktivt för att öka livskvaliteten hos njurcancerpatienter och anhöriga. Du kommer i kontakt med Njurcancerföreningen via hemsidan. Du kan även gå med i föreningens Facebookgrupp/ Njurcancerföreningen för råd och stöd.
För mer information scanna QR-koden & besök:
Njurcancerforeningen.se/
Vad är livskvalitet för dig?
För en person kan det vara att kunna åka rutschkana med barnbarnen...
Oavsett vad livskvalitet är för dig, vill vi kunna möjliggöra det. Bara du kan mäta vad livskvalitet är för dig.
...för en annan kan det vara att bestiga Kilimanjaro. Denna
En kamp för hela EU med Sverige i centrum
Cancer är en sjukdom vi inte kan besegra ensamma. Det blir extra tydligt när vi ser hur antalet cancerdiagnoser ökar för varje år som går trots att den medicinska forskningen varje dag tar stora steg framåt. Mer behöver göras om vi ska omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom, i såväl Sverige som i övriga Europa och resten av världen.
Därför är det välkommet att EU genomför en enorm satsning på att bekämpa cancer. Fyra miljarder euro läggs under 2021-2027 på det som kallas ”EU Beating Cancer Plan”. En plan med både förebyggande hälsoarbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt bättre livskvalitet för cancerpatienter.
För Sverige innebär detta stora möjligheter. Varje medlemsland i EU ska ha minst ett kunskapscenter för vård och forskning, som ska länkas samman i ett europeiskt nätverk. Mellan centrumen ska information delas och patienter kunna flyttas.
Många projekt pågår redan, bland annat för att utveckla screeningprogrammen med tydliga mål om att fler ska screenas. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer, tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationerna till lungcancer samt prostatacancer och magsäckscancer.
Screening, Precisionsmedicin och Rehabilitering
I Stockholm startade i höstas en stor studie inom lungcancerscreening som blir mycket intressant att följa. Det behövs fler studier inom området. Lungcancer är fortfarande den dödligaste av alla cancerformer och genom screening kan fler patienter upptäckas i tid och fler liv räddas.
Den medicinska utvecklingen går starkt framåt, men lagstiftning och kompetens för att hantera nya metoder och maskiner hänger inte alltid med. Om EU kan förbättra möjligheterna att dela hälsodata mellan länderna kommer mycket vara vunnet. Det skulle innebära att fler patienter kan få tillgång till det vi kallar precisionsmedicin, dvs. individanpassad diagnostik och behandling.
Samtidigt som allt fler får en cancerdiagnos är det också allt fler som överlever cancer. Då är det viktigt att även cancerrehabiliteringen stärks. Under 2023 satsar EU på att införa ett så kallat smartcard med information om patienten samlad i ett chip. Då blir den medicinska uppföljningen för färdigbehandlade lättare att samordna oavsett vilket land patienten befinner sig i.
Forskning och innovation
Just nu befinner sig Sverige mitt i det europeiska blickfånget då vi är ordförande för EU:s ministerråd. I ordförandeskapsprogrammet har Sverige skrivit ut prioriteringar för det kommande halvåret och att främja genomförandet av ”EU Beating Cancer Plan” är ett prioriterat område inom hälso- och sjukvårdspolitiken.
EU:s cancerplan har tydliga likheter med Sveriges cancerstrategi som antogs 2009.
10 år senare bildades Nollvision cancer
– ett partnerskap med finansiering av Vinnova där aktörer från akademi,
Kampen mot cancer varken börjar eller slutar i EU, men det är en kamp som pågår här och nu med full kraft.
Ebba Hallersjö Hultsjukvård, industri och patientföreningar möts för att uppnå nollvisionen om att ingen ska dö av cancer. Genom mod, tillit och handlingskraft samlas vi kring systeminnovationer för att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
Kopplat till EU:s cancerplan finns ”EU Cancer Mission”, ett av fem uppdrag från EU-kommissionen som fokuserar på vår tids största utmaningar. Detta påskyndar nya strategier för forskning, innovation och politiskt beslutsfattande på området och knyter ihop hundratals offentliga och privata organ med målet att bekämpa cancer.
Kampen mot cancer varken börjar eller slutar i EU, men det är en kamp som pågår här och nu med full kraft och där de många samarbetsformerna bjuder in alla som vill bidra att delta.
Hult Verksamhetsledare Nollvision cancer
Ebba
TRYGGA RELATIONER HÅLLER OSS STARKA
NATURA® 2-DELSBANDAGE. TRYGGA RELATIONER I LIVET BÖRJAR MED EN TRYGG RELATION MELLAN DIG OCH DIN PÅSE.
SKAPAD FÖR ATT STOPPA IRRITATION INNAN DET BÖRJAR.
Vår banbrytande teknologi för avancerade hydrokolloider gör oss till experter på hudens hälsa.
MAXIMAL LÄCKAGEKONTROLL.
Bevisat att ge en långvarig tätning som är designad med hudens välbefinnande i åtanke
Få en trygg relation idag genom att beställa kostnadsfria produktprover på convatec.se 020-21 22 22 convatec kundservice@convatec com
Convatec (Sweden) AB - Box 3096 - 169 03 Solna ©2023 Convatec Inc. Alla varumärken tillhör sina respektive ägare. AP- 032070 -MRL- GBL
När man är sjuk kan näringsbehovet vara stort, men aptiten liten
För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. Resource® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.
Resource® näringsdrycker fnns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.
Information till patienter
Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition. www.nestlehealthscience.se